Tornevall Networks

När Sverige inleder fotbolls-VM på måndag kan måljubel och firanden komma att höras tidigt på morgonen. Men det finns inga särskilda undantag från reglerna om att inte störa sina grannar, enligt Hyresgästföreningen.

– Ett enstaka målvrål kan de flesta leva med, men ingen vill vakna mitt i natten till en fullsatt hejarklack i lägenheten bredvid, säger Anna Dorrian, förbundsjurist på Hyresgästföreningen.

Enligt Hyresgästföreningen gäller samma regler under VM som annars. Samtidigt framhåller organisationen att en viss tolerans för enstaka glädjeutrop kan vara rimlig under ett större mästerskap.

– Klart man ska kunna heja på sitt lag, men grannarna ska också kunna sova. En del har småbarn eller ska upp tidigt till jobbet. Det finns inget särskilt grönt kort för att störa grannarna under fotbolls-VM, säger Anna Dorrian.

Hiram Lihiram.li@skanesfolkblad.se

Fakta – buller inomhus

Ur Folkhälsomyndighetens allmänna råd:

Ljudnivån inomhus bör vara max 45 decibel, vilket motsvarar ett lugnt samtal på några meters avstånd.

Den genomsnittliga nivån bör ligga på max 30 decibel.

Med musik är maxnivån 25 decibel.

HSB slår fast att ”Normala levnadsljud som lekande barn, dammsugning och tv-ljud är en naturlig del av livet och anses inte vara störningar. Sådana ljud får man därför acceptera.”

Brottningsgymnasiet i Klippan stänger sin verksamhet efter denna vårtermin. Nedläggningen beror på att utbildningen har förlorat sitt riksintag efter ett beslut från Svenska Brottningsförbundet. Ett beslut som sörjs inte bara av nya brottare, utan av många av dem som har starka minnen till den kända orten som fostrat många framgångsrika brottare. 

Beslutet att centralisera landets riksidrottsgymnasium inom brottning till Arboga togs under 2025.

– Det innebär att Brottningsgymnasiet i Klippan inte längre är Riksidrottsgymnasium för brottning. Eftersom vi inte längre har RIG-tillstånd kan vi inte ha riksintag och det betyder att vi inte kan driva ett brottningsgymnasium i Klippan, säger Mattias Säflund, verksamhetschef för frivilliga skolformer.

En annan Mattias – Mattias Lönnquist – tog studenten från brottargymnasiet 2000. Han blir ledsen när han får höra nyheten. 

– Det känns melankoliskt. Det finns så många minnen kopplade till brottargymnasiet i Klippan och något som var en stor del av min utveckling till den jag är idag, kanske främst på det personliga planet. Den chansen kommer ingen mer få, iallafall inte just i Klippan. Men som tur väl försvinner varken minnen eller de vänskapsband man knöt då, säger han. 

Vad tror du det här beslutet får för brottningen i regionen?

– Det finns många starka klubbar kvar i regionen som jag tror och hoppas kommer kunna bära fanan högt, om än då i annan form, säger Mattias Lönnquist.

Vad har tiden på skolan betytt för dig, både som brottare och som person?

– Tiden utvecklade mig oerhört mycket, som brottare, men framförallt som person. Det är utan tvekan den tiden i livet som har utvecklat mig mest, och som även gav mig vänner för livet, säger Mattias Lönnquist.

Har du något specifikt minne från din tid där som bäst beskriver hur det var att gå på gymnasiet?

– Ett av de starkaste är väl första dagen när man kommer till sin nya klass i trikå, utan att känna någon. Det satte väl någon sorts standard för åren som kom, säger Mattias Lönnquist.

Skolan har ju fostrat många stora namn genom åren. Vad var det som gjorde just Klippan så framgångsrikt som brottningsfäste?

– Kulturen satt i väggarna, även om väggarna förändrades över tiden. En oerhört kravställande, men inkluderande, miljö. Det gör att man bygger ett lag även i en individuell sport, där man pushar varandra framåt och uppåt hela tiden. Det bygger karaktär och en mental styrka som hjälper en i det man förtar sig i livet, oaktat vad, säger Mattias Lönnquist.

Tror du att centraliseringen till Arboga är rätt väg att gå för svensk brottning, eller tappar man något viktigt när man stänger Klippan?

– Den frågan överlåter jag till de som vet bättre. Jag tror beslutet är väl genomtänkt, och det enda som är viktigt är att besluten är för brottningens bästa, och det har jag ingen anledning att ifrågasätta med min numera begränsade insyn, säger Mattias Lönnquist.

De tre elever som har ett läsår kvar av sin utbildning väljer nu att byta skola för att fortsätta sin sportsliga utveckling. Intaget till utbildningen har varit stängt sedan höstterminen 2025.

Skolan har genom åren fostrat många framgångsrika brottare.

– Det är såklart tråkigt att vi inte längre kommer ha den utbildningen kvar. Men den lösningen vi nu har på plats är den bästa möjliga för eleverna, säger Mattias Säflund.

Fakta:

Kända brottare som gått på Klippans gymnasium:

Jenny Fransson – Världsmästare (2012) och OS-bronsmedaljör (2016).Sara Eriksson Dikanda – Tvåfaldigt VM-guld (1995, 1996) och flerfaldig EM-vinnare.Jalmar Sjöberg – OS-femma och flerfaldig medaljör i både VM och EM.Jonna Malmgren – Guldmedaljör i Ungdoms-OS och en stor svensk stjärna.Benni Ljungbäck – OS-bronsmedaljör (1980) och senare framgångsrik förbundskapten

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se

Brottaren Jonna Malmgren. Foto: Johan Nilsson/TT

Brottaren Jenny Fransson. Foto: Emil Langvad/TT

Benni Ljungbäck till höger. Foto: Claudio Bresciani/FLT-PICA/TT

Brottaren Sara Eriksson Dikanda. Foto: Johan Nilsson/TT

Brottaren Jalmar Sjöberg under ett landslagsläger inför de olympiska spelen. Foto: Foto: Erik Mårtensson/TT

När den allmänna tandvårdsförsäkringen infördes 1974 var en viktig tanke att främja förebyggande tandvård. Målet var inte bara att behandla sjukdom utan att förebygga den. Under senare år har emellertid fokus successivt förskjutits mot ersättning för reparativ vård.

Den statliga utredningen ”När behoven får styra – ett tandvårdssystem för en mer jämlik tandhälsa” (SOU 2021:8) utgör en del av underlaget för TIO-tandvårdens tillkomst. Rubriken är missvisande. Tandvården blir inte mer jämlik av reparationer.

Problemet är att utredningen, och därmed TIO-tandvården,  i hög grad koncentrerar sig på kostnaderna för tandreparationer medan den förebyggande tandvårdens betydelse hamnar i bakgrunden. Därmed minskar reformen de ekonomiska förutsättningarna för tandvårdens yrkesgrupper, särskilt för dem som bär upp stora delar av det förebyggande arbetet, framför allt tandhygienister och tandsköterskor med förebyggande inriktning.

Reformen minskar de ekonomiska förutsättningarna för tandvårdens yrkesgrupper, särskilt för dem som bär upp stora delar av det förebyggande arbetet, framför allt tandhygienister och tandsköterskor med förebyggande inriktning.

Förebyggande tandvård är det mest effektiva sättet att minska skillnader i munhälsa mellan olika grupper i samhället. Att reparera skador som redan har uppstått förbättrar individens situation, men det minskar inte risken för att nya skador uppkommer. TIO-tandvårdens inriktning enbart på begränsade reparationer är ingen reform, bara ett sätt att öka ojämlikheten i tandvården.

Enligt Socialstyrelsens ”Statistik om tandhälsa 2025” avstår en betydande del av den vuxna befolkningen från regelbunden tandvård. Det handlar om miljontals människor. Orsaken är bristande jämlikhet och/eller att de på grund av okunskap upplever sig vara friska och inte ser något omedelbart behov av behandling. Samtidigt vet vi att sjukdomar i munnen utvecklas långsamt och att tidiga insatser förebygger omfattande och kostsamma behandlingar senare i livet.

Miljontals människor avstår från regelbunden tandvård.

Dålig munhälsa är dessutom inte en isolerad fråga. Forskningen visar samband mellan sjukdomar i munhålan och flera allvarliga allmänsjukdomar. Därför är god munhälsa inte bara en tandvårdsfråga utan också en viktig folkhälsofråga.

Om fler människor ska efterfråga förebyggande tandvård måste trösklarna sänkas. Ett alternativ är att successivt närma tandvårdens avgiftssystem till sjukvårdens, där patienten betalar en begränsad besöksavgift medan samhället tar ett större ansvar för de långsiktiga kostnaderna. Samtidigt behöver tillgängligheten öka och resurserna för förebyggande vård byggas ut.

Här finns ett betydande kapacitetsproblem. Sverige har redan idag brist på tandhygienister i förhållande till de behov som finns. Om målet är att fler människor regelbundet ska delta i förebyggande vård kommer utbildning och rekrytering av tandhygienister att behöva öka kraftigt under kommande år, och tandsköterskor med inriktning på förebyggande vård behöver få egen legitimation.

TIO-tandvården riskerar i stället att skapa ett moment 22. Förebyggande vård ges inte samma prioritet som reparativ vård, vilket begränsar efterfrågan.  Begränsad efterfrågan motiverar i sin tur inte de resursförstärkningar som  behövs för att förbättra befolkningens munhälsa.

Detta står i kontrast till den inriktning som länge har förespråkats av forskning, profession, myndigheter och folkhälsoarbetet. Tandvårdslagen, Socialstyrelsens riktlinjer och de nationella folkhälsomålen betonar alla vikten av förebyggande insatser.

Sverige behöver därför en tandvårdsreform som sätter munhälsan i centrum. Målet bör inte, som i TIO-tandvården, bara vara att minska kostnaden för reparationer när sjukdom redan har uppstått. Det viktigaste målet bör vara att öka antalet människor som förblir friska. En sådan omställning kommer att ta tid och kräva långsiktiga investeringar i kompetens, tillgänglighet och förebyggande arbete. Men det är den vägen som leder till bättre hälsa, lägre samhällskostnader, minskad belastning på sjukvården och en verkligt jämlik tandvård.

Sylve Qvillberg     

Inför regionvalet i september lanserar Miljöpartiet ett manifest bestående av 49 punkter. En av de mest framträdande satsningarna rör kollektivtrafiken, där partiet kräver sänkta avgifter efter de senaste årens prisökningar, runt 15 procent.

– Som parti vill vi införa ett Sverigekort som gör det billigare att åka kollektivt. Då kan man resa med regional kollektivtrafik i hela Sverige för 499 kronor i månaden och 250 kronor om du är ungdom, student och pensionär. Samtidigt vill vi att priserna hos Skånetrafiken sänks, säger Mätta Ivarsson, regionrådskandidat för MP i regionvalet och gruppledare.

Inom hälso- och sjukvården föreslår partiet ett psykiatrilyft på 500 miljoner kronor utöver de ordinarie budgetuppräkningarna. Målet är en köfri barn- och ungdomspsykiatri samt en garanti om att det ska finnas anställda psykologer på samtliga vårdcentraler i regionen.

– Det är hög tid att Region Skåne börjar ta psykisk ohälsa på större allvar. Det ska vara lätt att få snabb hjälp. Idag saknar mer än hälften av alla offentliga vårdcentraler en anställd psykolog. Det vill vi ändra på, säger Mätta Ivarsson.

Miljöpartiet vill också skjuta till mer resurser till skånsk sjukvård generellt.

– Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna har helt tappat kontrollen över ekonomin. Det vi ser är en ekonomisk härdsmälta i Skåne. Ingen annan region i Sverige har gått med så stora underskott som Skåne de senaste åren. Det är djupt oansvarigt och kan inte få fortsätta, säger Mätta Ivarsson.

Partiet vill också sänka taxorna hos Folktandvården.

MPs viktigaste punkter:

Sänkta biljettpriser hos Skånetrafiken.

Stora satsningar mot psykisk ohälsa.

Billigare tandvård.

Mer pengar till sjukvården.

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se

Årets trädgårdsgille i Skulpturparken bjuder på föredrag av kända trädgårdsprofiler men också växtförsäljning och en tävling med blomstersmyckade flottar i vallgraven.

Bland årets gäster märks Linnéa Dickson från SVT:s Drömträdgården och odlingsprofilen Anette Nilsson. Besökarna kan även lyssna till dräkthistorikern Tonie Lewenhaupt och delta i ett trädgårdsquiz som leds av journalisten Gunnel Carlsson.

Trädgårdsgillet är ett av regionens största trädgårdsevenemang och lockade förra året omkring 15 000 personer. Dagen avslutas med att vinnaren i tävlingen Flottaste flotten koras baserat på publikens röster.

Program:

10.00 Invigning

Projektledare Stéfanie Feldmann Olofsson och trädgårdsmästare Martin Bofeldt inviger årets gille i ett samtal på temat Färg och Form.

10.15 Så utformar du din drömträdgård

Praktiska tips och lärdomar kring att skapa sin drömträdgård, oavsett om den är ny eller äldre.

Linnéa Dickson är trädgårdsmästare och trädgårdsdesigner, känd från SVT:s Drömträdgården. Möjlighet till samtal och efterföljande signering samt försäljning av böcker i anslutning till scenen.

11.30 Färg och form i köksträdgården

Planera din köksträdgård med form och färg och få ett både vackert, gott och nyttigt trädgårdsrum.

Anette Nilsson berättar hur man med enkla principer, bra jord och roligt sortval får en formstark och frodig köksträdgård med massor av goda grönsaker och vackra blommor. Anette Nilsson har odlat i över 30 år, de sista 26 åren på gården Boäng vid Söderåsen. År 2024 stod hon för köksträdgården på Sofiero och hon har även gett ut en bok om odling i en potager – Den blomstrande köksträdgården.

13.00 Så har vi klätt oss för att arbeta i trädgården

Tonie Lewenhaupt är svensk dräkthistoriker, modeskribent och trädgårdsbiten författare. Tonie kommer prata om och visa förkläden, hattar och trädgårdskläder från förr och nu. Några spektakulära trädgårdspersedlar utlovas.

15.00 Trädgårdsquiz

Gunnel Carlsson, trädgårdsjournalist och författare bjuder in till trädgårdsquiz. Om växtjägare och växter, trädgårdsmänniskor och platser, om grönt och blommigt. Ett quiz för alla som gillar trädgård. Vinster utlovas!

15.30 Vinnare av flottaste flotten

Vem har fått flest röster och tar hem titeln flottaste flotten? Från scen koras traditionsenligt vinnaren.

16.00 Gillet avslutas

Om Trädgårdsgillet i Landskrona

Plats: Skulpturparken vid Landskrona konsthall i Landskrona

Datum och tid: 8 augusti kl 10-16

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se

Enligt undersökningen upplever över 70 procent av de internationella doktoranderna ofta arbetsrelaterad stress, jämfört med 54 procent av de svenska. Nästan var tredje doktorand från annat land uppger att de utsatts för diskriminering eller trakasserier. Samtidigt känner sig var femte doktorand utan tillräckliga språkkunskaper i svenska både socialt och professionellt isolerad.

Alejandra Pizarro Carrasco, ordförande för Fackförbundet ST inom högskoleområdet, betonar att migrationspolitiken och långa handläggningstider hos Migrationsverket försvårar situationen.

– Det är en uttalad önskan från regeringen att vi ska ha internationella forskare på våra lärosäten. För att det ska fungera måste Sverige ha en migrationspolitik som gör det möjligt, säger Alejandra Pizarro Carrasco.

Fackförbundet varnar nu för att den bristfälliga arbetsmiljön riskerar att skrämma bort internationell forskarkompetens från landet.

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se

Demokrati handlar om mycket mer än att rösta vart fjärde år. För att människor ska kunna påverka samhällets utveckling krävs en rimlig fördelning av makt och resurser. När ekonomisk makt koncentreras följer politisk makt efter. Den som äger mest får också störst inflytande över samhällets riktning.

Sverige har under en lång tid rört sig i den riktningen. Decennier av nyliberal politik, avregleringar, skattesänkningar för de rikaste och en ekonomisk modell som prioriterar kapitalets intressen har bidragit till växande klyftor. Oxfam rapporterar att nästan 1 800 nya personer i Sverige hamnar i fattigdom varje vecka. Ännu en seger för den fria marknadsdemokratin! Samtidigt fortsätter de största förmögenheterna att växa med miljardbelopp.

Konsekvenserna stannar inte vid människors privatekonomi. Ett samhälle med stora ekonomiska klyftor blir också mindre demokratiskt. Det kapitalistiska systemet föder monopol och skapar växande inkomstklyftor vilket i sin tur cementerar den politiska makten hos en liten elit. Vinster i välfärden, avskaffandet av förmögenhetsskatten och en ständig berättelse om att resurserna inte räcker är inte naturgivna fakta. De är resultatet av politiska prioriteringar.

Vinster i välfärden, avskaffandet av förmögenhetsskatten och en ständig berättelse om att resurserna inte räcker är inte naturgivna fakta. De är resultatet av politiska prioriteringar.

Den nuvarande svenska demokratin är orättvis, ökar orättvisan och verkar för orättvisa globalt. Vi befinner oss i en kapplöpning mot botten, där vanligt folk avhumaniseras och tas ifrån sina demokratiska rättigheter och möjligheter Politiker och stora delar av medierna ställer sig bakom den israeliska staten som anklagas för folkmords samtidigt som kritiska röster marginaliseras och bestraffas. Klimataktivister straffas för att de motsätter sig den ekologiska och samhälleliga förstörelse som pågår. Utvisningar är för svenska regeringar oavsett röd eller blå bara ett tal som ska maximeras. 

Samtidigt står vi mitt i en klimatkris som kräver omfattande förändringar. En majoritet av befolkningen vill se en rättvis klimatomställning, men nödvändiga reformer bromsas gång på gång. De superrika och de företag som tjänar på dagens system har både resurserna och inflytandet att motverka förändring.

Kontrasten är slående. Sveriges rikaste man, Stefan Persson, har en förmögenhet som uppskattas till omkring 180 miljarder kronor. Det motsvarar ungefär tio års statlig budget för klimat, miljö och natur. Och politiker hävdar att vi inte har råd att investera i den omställning som krävs?

En förmögenhetsskatt är därför ett viktigt första steg. Det förespråkar vi och flera partier till vänster har lyft frågan det senaste åren. Förmögenhetsskatt  löser inte ensam vårt problemen. Men den markerar en grundläggande demokratisk princip: att den som har dragit störst nytta av samhället ska bidra mer till dess framtid.

Förmögenhetsskatt  löser inte ensam vårt problemen. Men den markerar en grundläggande demokratisk princip: att den som har dragit störst nytta av samhället ska bidra mer till dess framtid.

Men demokrati kan inte reduceras till skattepolitik eller valresultat. Om vi ska möta klimatkrisen och den växande ojämlikheten krävs starka folkrörelser, fackföreningar, organisationer och lokala gemenskaper som kan skapa förändring även när de politiska institutionerna inte förmår göra det.

Förändring kommer inte att byggas av miljardärer eller av politiker som anpassat sig till dagens ekonomiska system. Den måste byggas underifrån, av människor som organiserar sig tillsammans kring gemensamma mål om värdighet, jämlikhet och klimaträttvisa.

Det är därför Demokrativeckan spelar roll. Inte bara som en arena för samtal, utan som en möjlighet att skapa relationer och nätverk som består långt efter nästa val. Demokratin stärks inte av sig själv. Den måste försvaras, utvecklas och återerövras.

Tiden att göra det är nu.

Signe Nilssonnätverket Ta tillbaka framtiden

Bemanningen i Landskrona stads hemtjänsts larmpatrull är för låg för att personalen ska kunna hantera alla inkomna larm utan att behöva prioritera bort vissa insatser. Det menar både politiker och fackliga företrädare, som riktar skarp kritik mot kommunen.

Bakgrunden är att två personer avled i februari efter att ha larmat via sina trygghetslarm utan att hjälp kom fram.

När händelserna inträffade bemannades larmpatrullen av två undersköterskor som hade tillgång till en bil.

De skulle hantera larm från omkring 1 500 personer med trygghetslarm. Av dessa har cirka 700 även hemtjänst.

– De övriga cirka 800 kunderna har enbart trygghetslarm, en insats som inte kräver biståndsbeslut. De har inte samma behov av stöd från hemtjänsten och larmar därför inte lika ofta som personer med mer omfattande omsorgsbehov, säger Eva-Marianne Nilsson, vd för Landskrona Omsorg.

Theres Edwall (S), ledamot i äldre- och omsorgsnämnden, menar att bemanningen är alldeles för låg för att klara arbetsbördan.

– Det är fullkomligt orimligt. I vilken värld tror man att det ska vara möjligt för personalen att hantera alla larm, säger hon.

Hon har själv tidigare arbetat inom hemtjänsten och menar att flera av de problem som uppstår kan kopplas till bemanningen.

– Jag tycker oerhört synd om personalen. De gör så gott de kan utifrån de förutsättningar de får.

Enligt henne behöver kommunen se över organisationen för att minska risken för liknande händelser.

– Fortsätter man i samma spår kommer det här att upprepas.

Även Kommunal riktar kritik mot bemanningen.

– Det behöver vara fler anställda. De flesta brister vi ser beror på underbemanning och pressade scheman, säger Ann-Sofi Fransson Fält, ordförande för Kommunal Kävlinge/Landskrona.

Facket anser att personalen inte kan lastas för det som hänt. Dels eftersom flera larm aldrig förmedlades vidare av larmoperatören, dels på grund av den höga arbetsbelastningen.

I kommunens Lex Sarah-anmälan framgår att de två undersköterskor som arbetade när en 93-årig kvinna avled hela tiden var ute på andra larm.

– När det kommer in många larm måste personalen prioritera. De ringde upp kvinnan och hon uppgav att hon behövde hjälp att ta sig ur sängen, säger Ann-Sofi Fransson Fält.

Eva-Marianne Nilsson, vd Landskrona omsorg, LOAB. Foto: Landskrona stad

Efter händelserna i februari har Landskrona Omsorg förstärkt larmpatrullen. Sedan maj arbetar tre personer samtidigt och har tillgång till tre bilar.

– Vi har ökat antalet personer som har trygghetslarm under en ganska lång period. Därför hade vi redan beslutat att utöka personalstyrkan, säger Eva-Marianne Nilsson.

Kommunal välkomnar att larmpatrullen har förstärkts men anser att det behövs fler anställda inom hemtjänsten generellt.

Facket är också kritiskt till att förändringen innebär att undersköterskor behöver åka ensamma på larm.

– När du åker ut på ett larm har du ingen aning om vad som väntar bakom dörren. Jag tycker inte att det är bra att åka ensam, säger Ann-Sofi Fransson Fält.

Hiram Lihiram.li@skanesfolkblad.se

Nea Magoo Erikssonnea.magoo.eriksson@skanesfolkblad.se

The Furious

När hans dotter kidnappas av ett brutalt brottssyndikat bestämmer sig Wang Wei (Xie Miao) för att göra allt i sin makt för att få tillbaka henne. Till sin hjälp får han snart den hänsynslöse journalisten Navin (Joe Taslim), vars fru också tillfångatagits av den kriminella organisationen. Tillsammans ger dig sig ut på en jakt för att finna sina anhöriga och förgöra det onda syndikatet. 

Grundstoryn i Kenji Tanigakis “The Furious” är inte särskilt komplicerad. Men det är knappast berättelsen eller karaktärsutvecklingen som är det viktiga i den japanska regissörens actionfilm. 

Stilistiskt avancerat

Ni som inte gillar pulshöjande action och oändliga kung-fu slagsmål kan alltså sluta läsa nu. För er som läser vidare är det bara att konstatera att Tanigaki lyckats med precis det han föresatt sig att göra. “The Furious” är en fullfjädrad Hong Kong-action med alla element av underhållningsvåld som det kräver. Det är brutalt, underhållande och framför allt väldigt välgjort.

Actionscenerna är ytterst välkoreograferade och jag skulle vilja påstå att de flesta Hollywoodactionfilmer står sig slätt i jämförelsemed “The Furious”. Det är inte lika påkostat och spektakulärt som i till exempel Mission: Impossible- filmerna men rent stilistiskt är det minst lika avancerat. Det Xie Miao och Joe Taslim åstadkommer i filmen borde göra Tom Cruise grön av avund. Slutstriden på polisstationen är en av de bästa actionscenerna jag sett på film. 

Med det sagt. Det här är inte en film för alla. Det är brutalt och blodigt. Inte minst i den senare delen av filmen. Mission: Impossible eller James Bond framstår som rena familjefamiljerna i jämförelse.

Kenji Tanigaki, som har en bakgrund som stuntman och actionkoreograf, följer i spåren på andra framstående filmskapare inom genren Hong Kong-action. En stil som kopierats otaliga gånger i Quentin Tarantinos filmer. Inte minst i “Kill Bill” som nyligen gick upp på svenska biografer igen. 

Känslomässiga grepp

Precis som i filmerna av John Woo, den kanske främste företrädaren för Hong Kong-action, tar “The Furious” också till en hel del känslomässiga grepp. Det visar sig snart att det kriminella syndikatet har satt i system att kidnappa barn för att använda dem som gratis arbetskraft. En sorts modernt slavarbete. Polischefen som är djupt korrumperad ser mellan fingrarna och låter kidnappningarna pågå. Det finns alltså en orättvisa som rättfärdigar att Wang Wei och Navin dödar skurkar på löpande band. Ett lättköpt grepp kan tyckas, men det funkar.  

“The Furious” är inte en film för kräsmagade. Men för alla er andra som fortfarande läser den här texten och planerar att gå och se filmen kan jag utlova en sjuhelsikes åktur. Bättre actionfilm än så här kan det knappast bli. 

Jon Andersson

Filmrecensioner publiceras i samarbete med Dagens Arena.

Hamburgerrestaurangen övergavs för ett år sen, med kylar och frysar fulla med mat. Strax därpå stängdes strömmen av på grund av obetalda räkningar, skriver Trelleborgs Allehanda. Nu töms lokalerna då bolaget bakom verksamheten försatts i konkurs.

Auktionsfirman har fått i uppdrag av konkursförvaltaren att värdera och sälja egendomen via nätauktion, med syfte att reglera bolagets skulder. Totalt har bolaget haft skulder på närmare 240 000 kronor.

Bakgrunden till konkursen är en längre tids ekonomiska problem. Bolaget försattes i tvångslikvidation av Bolagsverket tidigare i år då ingen årsredovisning lämnats in på två år. När lokalen tömts och auktionen avslutats kommer lokalerna att återlämnas till fastighetsägaren.

Skånes Folkblad har tidigare skrivit om arbetsförhållanden på en Helsingburgerrestaurang i Malmö, vars ägare är samma som drivit restaurangen i Trelleborg.

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se