Log in to subscribe to heads-up notifications for this feed or its category via email, Slack, or Discord.
Ask the AI anything about content, patterns, and edits for Skånes Folkblad. The AI will receive full version history including all edited articles. Open question history.
b69f0a8cf9e7afc3316f9701d398a156a266e519Socialdemokraterna i Malmö lovar gratis körkortsutbildning till alla elever på kommunala yrkesprogram om partiet vinner valet. Satsningen beräknas kosta cirka fyra miljoner kronor och omfattar runt 600 elever i årskurs tre.
Förslaget presenteras med knappt hundra dagar kvar till valet. Tidigare har ett pilotförsök genomförts på vård- och omsorgsprogrammet, men nu inkluderas samtliga yrkesprogram i satsningen.
– Arbetsgivare efterfrågar oftast både arbetslivserfarenhet och körkort, säger Katrin Stjernfeldt Jammeh (S).
Målet är att underlätta för unga att etablera sig på arbetsmarknaden direkt efter gymnasiet.
25578dc234cc1d0b070cbf1341d8f5bfc47e6d89
6f5f0b350f7a2e5df3fa9fc212e5324fee0ca62b
TITLE: Vallöftet: Gratis körkort till elever på yrkesgymnasium DESCRIPTION: Socialdemokraterna i Malmö lovar gratis körkortsutbildning till alla elever på kommunala yrkesprogram om partiet vinner valet. Satsningen beräknas kosta cirka fyra miljoner kronor och omfattar runt 600 elever i årskurs tre. CONTENT: Förslaget presenteras med knappt hundra dagar kvar till valet. Tidigare har ett pilotförsök genomförts på vård- och omsorgsprogrammet, men nu inkluderas samtliga yrkesprogram i satsningen. – Arbetsgivare efterfrågar oftast både arbetslivserfarenhet och körkort, säger Katrin Stjernfeldt Jammeh (S). Målet är att underlätta för unga att etablera sig på arbetsmarknaden direkt efter gymnasiet. Inför valet 2022 föreslog moderaterna i Malmö ungefär detsamma, det skrev då Sydsvenskan om. Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se
TITLE: Vallöftet: Gratis körkort till elever på yrkesgymnasium DESCRIPTION: Socialdemokraterna i Malmö lovar gratis körkortsutbildning till alla elever på kommunala yrkesprogram om partiet vinner valet. Satsningen beräknas kosta cirka fyra miljoner kronor och omfattar runt 600 elever i årskurs tre. CONTENT: Förslaget presenteras med knappt hundra dagar kvar till valet. Tidigare har ett pilotförsök genomförts på vård- och omsorgsprogrammet, men nu inkluderas samtliga yrkesprogram i satsningen. Hur har responsen varit? – Jag tror att det här kommer att falla väl ut. Utifrån pilotprojektet, där 60 elever fick erbjudandet och 49 tackade ja, ser vi helt enkelt att många ungdomar behöver körkort för att få sitt första jobb. Det är ofta ett krav som efterfrågas tillsammans med arbetslivserfarenhet. Körkort är den delen vi kan göra något åt. Vi räknar med att efterfrågan blir ungefär som i piloten. Det handlar om kvalitet i utbildningen, och den här satsningen syftar till att erbjuda just det som krävs för att unga ska få jobben, säger Katrin Stjernfeldt Jammeh, (S), kommunstyrelsens ordförande i Malmö. Inför valet 2022 föreslog moderaterna i Malmö ungefär detsamma, det skrev då Sydsvenskan om. Något moderaterna påpekar, efter socialdemokraternas vallöfte, kommer att införa även efter valet 2026, vid en valvinst. På Facebook skriver moderaterna: ”Detta är ett utmärkt förslag från S i Malmö. Synd att de inte tyckte det var ett tillräckligt bra förslag när Moderaterna la fram det inför valet 2022. Eller när vi motionerade om det i Malmö kommunfullmäktige efter valet. Sossarna har haft alla möjligheter att se till att detta blir verklighet, men de har valt att inte göra det, för att istället skamlöst kopiera oss flera år senare.” Hur ser du på moderaternas kritik? – Man kan ju också bara tycka att det är en bra satsning. Skillnaden nu är att vi faktiskt har testat det i ett pilotprojekt. Jag tänker att det bara är bra om det är fler partier som backar upp det här förslaget, säger Katrin Stjernfeldt Jammeh. Målet för satsningen är att underlätta för unga att etablera sig på arbetsmarknaden direkt efter gymnasiet. – Väldigt många jobb kräver idag körkort. Genom att erbjuda gratis körkortsutbildning ger vi fler unga bättre möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden direkt efter studenten. En majoritet av de unga som är inskrivna på Arbetsförmedlingen idag saknar körkort, säger Katrin Stjernfeldt Jammeh. Socialdemokraterna räknar med att satsningen kommer att kosta 3-4 miljoner kronor. Om man delar 4 miljoner kronor med 600 elever landar summan på 6 600 kronor per elev. En summa som hamnar en bit från marknadspriset för ett körkort, som kan kosta tiotusentals kronor, beroende på hur många lektioner som krävs. Räcker pengarna? – Det vi har erbjudit är teorin, riskettan och sju dubbellektioner – alltså 14 enkellektioner. Det är klart att en del kan behöva fler lektioner, men om vi tittar på vad det har kostat tidigare så ligger det i det här häradet, baserat på piloten, säger Katrin Stjernfeldt Jammeh. Så då får eleverna lägga till egna pengar vid behov? – Ja. Man får se det här som ett rejält tillskott på vägen, säger Katrin Stjernfeldt Jammeh. Körkortsutbildningen är frivillig och ska hinnas med utöver ordinarie timmar för utbildningen. – Det blir ett tillval utöver de timmar som ligger i det ordinarie programmet. Det är helt frivilligt att tacka ja, och vi drar inte in på någon annan utbildningstid för att göra detta, säger Katrin Stjernfeldt Jammeh. Klarar Malmös körskolor av 600 extra elever? – I piloten använde vi en upphandlad trafikskola. Inför detta ser jag framför mig en bredare upphandling, och jag tänker att marknaden klarar av att möta det behovet, säger Katrin Stjernfeldt Jammeh. Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se
b69f0a8cf9e7afc3316f9701d398a156a266e519
25578dc234cc1d0b070cbf1341d8f5bfc47e6d89
TITLE: Vallöftet: Gratis körkort till elever på yrkesgymnasium DESCRIPTION: Socialdemokraterna i Malmö lovar gratis körkortsutbildning till alla elever på kommunala yrkesprogram om partiet vinner valet. Satsningen beräknas kosta cirka fyra miljoner kronor och omfattar runt 600 elever i årskurs tre. CONTENT: Förslaget presenteras med knappt hundra dagar kvar till valet. Tidigare har ett pilotförsök genomförts på vård- och omsorgsprogrammet, men nu inkluderas samtliga yrkesprogram i satsningen. – Arbetsgivare efterfrågar oftast både arbetslivserfarenhet och körkort, säger Katrin Stjernfeldt Jammeh (S). Målet är att underlätta för unga att etablera sig på arbetsmarknaden direkt efter gymnasiet. Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se
TITLE: Vallöftet: Gratis körkort till elever på yrkesgymnasium DESCRIPTION: Socialdemokraterna i Malmö lovar gratis körkortsutbildning till alla elever på kommunala yrkesprogram om partiet vinner valet. Satsningen beräknas kosta cirka fyra miljoner kronor och omfattar runt 600 elever i årskurs tre. CONTENT: Förslaget presenteras med knappt hundra dagar kvar till valet. Tidigare har ett pilotförsök genomförts på vård- och omsorgsprogrammet, men nu inkluderas samtliga yrkesprogram i satsningen. – Arbetsgivare efterfrågar oftast både arbetslivserfarenhet och körkort, säger Katrin Stjernfeldt Jammeh (S). Målet är att underlätta för unga att etablera sig på arbetsmarknaden direkt efter gymnasiet. Inför valet 2022 föreslog moderaterna i Malmö ungefär detsamma, det skrev då Sydsvenskan om. Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se
6f5f0b350f7a2e5df3fa9fc212e5324fee0ca62b
25578dc234cc1d0b070cbf1341d8f5bfc47e6d89
b69f0a8cf9e7afc3316f9701d398a156a266e519
e95b461a84d58df538dd386629169ea62ba81fe5Antalet elsparkcykelolyckor ökade med 38 procent under 2025 då sju personer omkom och nästan 6 500 skadades. Samtidigt minskade antalet olyckor med a-traktorer.
Enligt Transportstyrelsen är elsparkar nu den enskilt viktigaste faktorn till att fler och fler oskyddade trafikanter skadas i Sverige.
Det är särskilt unga och män som drabbas, och nästan hälften av de allvarligt skadade är under 25 år. Singelolyckor är vanligast och leder ofta till skador i huvud och ansikte, men även kollisioner med cyklister och fotgängare har blivit fler. Olyckorna ökar även i mindre städer.
Samtidigt visar statistiken att olycksrisken för A-traktorer minskar i förhållande till antalet fordon. Under förra året omkom fyra personer i A-traktorolyckor. Enligt Transportstyrelsen kan nya regler om bälteskrav och vinterdäck ha bidragit till att utvecklingen för dessa fordon planat ut.
9005a0ea4bd1d4a3bcd67c155da5b6086506b0f6Söndagen den 7 juni invigs det permanenta offentliga konstverket S P Å R av konstnären och arkitekten Petra Gipp på borggården vid Landskrona citadell.
Verket S P Å R av konstnären och arkitekten Petra Gipp tar sin utgångspunkt i berättelser om flykt, minne och mänskliga erfarenheter.
– Den gjutna gestalten tar sin utgångspunkt i min pappas flykt. Spåren efter min pappa bär i sin tur spår av andra människoöden, och på så vis flätas det personliga och det kollektiva samman till en berättelse med många röster och öden. Där spåren tar slut, träder det gjutna in; ordlöst, med ett språk och en närvaro som kan berätta det outsagda, säger Petra Gipp.
Konstverket är placerat vid Kommendanthuset och har inspirerats av Petra Gipps pappas flykt från DDR över Östersjön, en resa som förde honom till citadellet. Enligt konstnären flätas det personliga och det kollektiva samman till en berättelse med många röster och människoöden genom den gjutna gestalten.
Petra Gipp har tidigare varit nominerad till Dagens Nyheters kulturpris för utställningen DDR: flyktens spår; i landskap, kropp och minne och hon tilldelades Skånes arkitekturpris 2011 för det permanenta konstverket Refugium på Kivik Art Centre.
Vid invigningen deltar förutom konstnären även museichef Johan Dahlén och teologie doktor Lena Sjöstrand.
55b8ed382bd74501a3d442c128555c4b80261d85Att 2 av 3 inom äldrevården funderar på att lämna yrket är inte så konstigt, skriver Karina Cubilla.
Äldrevården har länge dragits med stora arbetsmiljöproblem. Stress, sjukskrivningar och underbemanning.
Kollegor som börjar och slutar på löpande band och alltför många som både vill och faktiskt lämnar branschen till följd av att de helt enkelt inte orkar mer.
Minutstyrning ett stort problem
Ett av de största problemen är den så kallade minutstyrningen.
Dusch: 15 minuter, medicinering: 10 minuter, köra mellan sträcka a och b: 12 minuter.
Tätt, tätt packade scheman med massa kontakter och platser att vara på under en arbetsdag. Inget utrymme för det mänskliga i att ha en dålig dag, vare sig för den äldre eller den anställda.
Och det räcker med att en person behöver något extra så faller allt. Men alla som någon gång i livet haft med människor att göra vet ju att det inte går att planera på detta vis.
Kommunal ska förhandla i 100 kommuner
Nu tar Kommunal kampen mot minutstyrningen och har kallat till förhandling i 100 kommuner i Sverige. I Skåne rör det sig om16 stycken, vilket Skånes Folkblad skriver om.
Lars Thunberg (KD), ordförande i vård- och omsorgsnämnden i Helsingborg, kommenterar i SVT:
– Det kan vara stressigt. Men vi har startat med ett system med it-stöd för besöksuppföljning som klockar hur lång tid insatser kan ta så att vi kan anpassa scheman efter behovet, säger han.
Det system Thunberg menar mäter tiden från det att den anställda loggar in och ut hos den äldre. Hur det ska hjälpa personalen att känna sig mindre jagad framgår inte. Det blir plågsamt tydligt att han inte delar vare sig fackens eller den egna personalens bild av läget.
Handlar om ekonomi
Men hur hamnade vi här?
För att förstå den utvecklingen behöver vi förstå det hybridsystem vi har i Sverige i dag. Trots att äldrevården finansieras med offentliga medel kan alltså privata aktörer bedriva dem och göra vinster. Detta har nog få missat vid det här laget.
Hur gör man då vinst? Jo, man ser till att verksamheten kostar mindre. Effektiviserar, kallar vissa det. Men det har visat sig att det snarare handlar om att banta ner verksamheterna så mycket som det bara går.
Resultatet? Slimmad bemanning, strikta scheman och konstant press på personalen (som ju är en stor utgiftspost).
Och de offentligt drivna verksamheterna, i äldrevårdens fall kommunala, följer efter. Annars kan man ju inte vinna några upphandlingar. För kostar man mer så blir man alltså med dagens lagstiftning utkonkurrerad. Allt är alltså riggat för att minska kostnader och maxa vinst.
Eller förlåt, effektivisera. För det är så man ursäktar att personer som vårdar och rår om våra äldre har strikta minutstyrda scheman för sina arbetsdagar.
Ovärdigt ett välfärdsland
Frågan är absolut principiell, äldre förtjänar en kontakt som har tid och ork att utföra sitt arbete på ett bra sätt. Att bemötas lugnt, värdigt och med utrymme för snickesnack eller något extra borde inte vara en ouppnåelig lyx.
Men det handlar också om hållbarhet. I en undersökning gjord av SNS framgick att lönerna inom välfärdsyrken halkat efter andra yrkesgrupper allra mest just här i Sverige.
Och en annan, som passande nog fått namnet ”Allt fler vill sluta i äldrevården – varför och vad han göras?”, från Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet, konstaterar att det råder full kris. Nu när fler får arbeta heltid är det fler som inser att de helt enkelt inte orkar. Lönerna och villkoren är alltså så kassa att 2 av 3 vill lämna yrket helt.
Ska vi ha en äldrevård värd sitt namn behöver fler politiker faktiskt lyssna på Kommunals medlemmar, de yrkesaktiva. De vill göra ett bra jobb, men i dag innebär det en fara för både plånbok och hälsa. Ovärdigt, minst sagt.
Karina Cubilla, ledarkrönikörkarina.cubilla@skanesfolkblad.se
431ed4d7f04c700ccbe5dd9e38110d216c2002c2
55b8ed382bd74501a3d442c128555c4b80261d85
TITLE: Lyssna på Kommunal – stoppa minutjakten i äldrevården DESCRIPTION: Att 2 av 3 inom äldrevården funderar på att lämna yrket är inte så konstigt, skriver Karina Cubilla. CONTENT: Äldrevården har länge dragits med stora arbetsmiljöproblem. Stress, sjukskrivningar och underbemanning. Kollegor som börjar och slutar på löpande band och alltför många som både vill och faktiskt lämnar branschen till följd av att de helt enkelt inte orkar mer. Minutstyrning ett stort problem Ett av de största problemen är den så kallade minutstyrningen. Dusch: 15 minuter, medicinering: 10 minuter, köra mellan sträcka a och b: 12 minuter. Tätt, tätt packade scheman med massa kontakter och platser att vara på under en arbetsdag. Inget utrymme för det mänskliga i att ha en dålig dag, vare sig för den äldre eller den anställda. Och det räcker med att en person behöver något extra så faller allt. Men alla som någon gång i livet haft med människor att göra vet ju att det inte går att planera på detta vis. Kommunal ska förhandla i 100 kommuner Nu tar Kommunal kampen mot minutstyrningen och har kallat till förhandling i 100 kommuner i Sverige. I Skåne rör det sig om16 stycken. Lars Thunberg (KD), ordförande i vård- och omsorgsnämnden i Helsingborg, kommenterar i SVT: – Det kan vara stressigt. Men vi har startat med ett system med it-stöd för besöksuppföljning som klockar hur lång tid insatser kan ta så att vi kan anpassa scheman efter behovet, säger han. Det system Thunberg menar mäter tiden från det att den anställda loggar in och ut hos den äldre. Hur det ska hjälpa personalen att känna sig mindre jagad framgår inte. Det blir plågsamt tydligt att han inte delar vare sig fackens eller den egna personalens bild av läget. Handlar om ekonomi Men hur hamnade vi här? För att förstå den utvecklingen behöver vi förstå det hybridsystem vi har i Sverige i dag. Trots att äldrevården finansieras med offentliga medel kan alltså privata aktörer bedriva dem och göra vinster. Detta har nog få missat vid det här laget. Hur gör man då vinst? Jo, man ser till att verksamheten kostar mindre. Effektiviserar, kallar vissa det. Men det har visat sig att det snarare handlar om att banta ner verksamheterna så mycket som det bara går. Resultatet? Slimmad bemanning, strikta scheman och konstant press på personalen (som ju är en stor utgiftspost). Och de offentligt drivna verksamheterna, i äldrevårdens fall kommunala, följer efter. Annars kan man ju inte vinna några upphandlingar. För kostar man mer så blir man alltså med dagens lagstiftning utkonkurrerad. Allt är alltså riggat för att minska kostnader och maxa vinst. Eller förlåt, effektivisera. För det är så man ursäktar att personer som vårdar och rår om våra äldre har strikta minutstyrda scheman för sina arbetsdagar. Ovärdigt ett välfärdsland Frågan är absolut principiell, äldre förtjänar en kontakt som har tid och ork att utföra sitt arbete på ett bra sätt. Att bemötas lugnt, värdigt och med utrymme för snickesnack eller något extra borde inte vara en ouppnåelig lyx. Men det handlar också om hållbarhet. I en undersökning gjord av SNS framgick att lönerna inom välfärdsyrken halkat efter andra yrkesgrupper allra mest just här i Sverige. Och en annan, som passande nog fått namnet ”Allt fler vill sluta i äldrevården – varför och vad han göras?”, från Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet, konstaterar att det råder full kris. Nu när fler får arbeta heltid är det fler som inser att de helt enkelt inte orkar. Lönerna och villkoren är alltså så kassa att 2 av 3 vill lämna yrket helt. Ska vi ha en äldrevård värd sitt namn behöver fler politiker faktiskt lyssna på Kommunals medlemmar, de yrkesaktiva. De vill göra ett bra jobb, men i dag innebär det en fara för både plånbok och hälsa. Ovärdigt, minst sagt.
TITLE: Lyssna på Kommunal – stoppa minutjakten i äldrevården DESCRIPTION: Att 2 av 3 inom äldrevården funderar på att lämna yrket är inte så konstigt, skriver Karina Cubilla. CONTENT: Äldrevården har länge dragits med stora arbetsmiljöproblem. Stress, sjukskrivningar och underbemanning. Kollegor som börjar och slutar på löpande band och alltför många som både vill och faktiskt lämnar branschen till följd av att de helt enkelt inte orkar mer. Minutstyrning ett stort problem Ett av de största problemen är den så kallade minutstyrningen. Dusch: 15 minuter, medicinering: 10 minuter, köra mellan sträcka a och b: 12 minuter. Tätt, tätt packade scheman med massa kontakter och platser att vara på under en arbetsdag. Inget utrymme för det mänskliga i att ha en dålig dag, vare sig för den äldre eller den anställda. Och det räcker med att en person behöver något extra så faller allt. Men alla som någon gång i livet haft med människor att göra vet ju att det inte går att planera på detta vis. Kommunal ska förhandla i 100 kommuner Nu tar Kommunal kampen mot minutstyrningen och har kallat till förhandling i 100 kommuner i Sverige. I Skåne rör det sig om16 stycken, vilket Skånes Folkblad skriver om. Lars Thunberg (KD), ordförande i vård- och omsorgsnämnden i Helsingborg, kommenterar i SVT: – Det kan vara stressigt. Men vi har startat med ett system med it-stöd för besöksuppföljning som klockar hur lång tid insatser kan ta så att vi kan anpassa scheman efter behovet, säger han. Det system Thunberg menar mäter tiden från det att den anställda loggar in och ut hos den äldre. Hur det ska hjälpa personalen att känna sig mindre jagad framgår inte. Det blir plågsamt tydligt att han inte delar vare sig fackens eller den egna personalens bild av läget. Handlar om ekonomi Men hur hamnade vi här? För att förstå den utvecklingen behöver vi förstå det hybridsystem vi har i Sverige i dag. Trots att äldrevården finansieras med offentliga medel kan alltså privata aktörer bedriva dem och göra vinster. Detta har nog få missat vid det här laget. Hur gör man då vinst? Jo, man ser till att verksamheten kostar mindre. Effektiviserar, kallar vissa det. Men det har visat sig att det snarare handlar om att banta ner verksamheterna så mycket som det bara går. Resultatet? Slimmad bemanning, strikta scheman och konstant press på personalen (som ju är en stor utgiftspost). Och de offentligt drivna verksamheterna, i äldrevårdens fall kommunala, följer efter. Annars kan man ju inte vinna några upphandlingar. För kostar man mer så blir man alltså med dagens lagstiftning utkonkurrerad. Allt är alltså riggat för att minska kostnader och maxa vinst. Eller förlåt, effektivisera. För det är så man ursäktar att personer som vårdar och rår om våra äldre har strikta minutstyrda scheman för sina arbetsdagar. Ovärdigt ett välfärdsland Frågan är absolut principiell, äldre förtjänar en kontakt som har tid och ork att utföra sitt arbete på ett bra sätt. Att bemötas lugnt, värdigt och med utrymme för snickesnack eller något extra borde inte vara en ouppnåelig lyx. Men det handlar också om hållbarhet. I en undersökning gjord av SNS framgick att lönerna inom välfärdsyrken halkat efter andra yrkesgrupper allra mest just här i Sverige. Och en annan, som passande nog fått namnet ”Allt fler vill sluta i äldrevården – varför och vad han göras?”, från Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet, konstaterar att det råder full kris. Nu när fler får arbeta heltid är det fler som inser att de helt enkelt inte orkar. Lönerna och villkoren är alltså så kassa att 2 av 3 vill lämna yrket helt. Ska vi ha en äldrevård värd sitt namn behöver fler politiker faktiskt lyssna på Kommunals medlemmar, de yrkesaktiva. De vill göra ett bra jobb, men i dag innebär det en fara för både plånbok och hälsa. Ovärdigt, minst sagt. Karina Cubilla, ledarkrönikörkarina.cubilla@skanesfolkblad.se
55b8ed382bd74501a3d442c128555c4b80261d85
431ed4d7f04c700ccbe5dd9e38110d216c2002c2
431ed4d7f04c700ccbe5dd9e38110d216c2002c2Att 2 av 3 inom äldrevården funderar på att lämna yrket är inte så konstigt, skriver Karina Cubilla.
Äldrevården har länge dragits med stora arbetsmiljöproblem. Stress, sjukskrivningar och underbemanning.
Kollegor som börjar och slutar på löpande band och alltför många som både vill och faktiskt lämnar branschen till följd av att de helt enkelt inte orkar mer.
Minutstyrning ett stort problem
Ett av de största problemen är den så kallade minutstyrningen.
Dusch: 15 minuter, medicinering: 10 minuter, köra mellan sträcka a och b: 12 minuter.
Tätt, tätt packade scheman med massa kontakter och platser att vara på under en arbetsdag. Inget utrymme för det mänskliga i att ha en dålig dag, vare sig för den äldre eller den anställda.
Och det räcker med att en person behöver något extra så faller allt. Men alla som någon gång i livet haft med människor att göra vet ju att det inte går att planera på detta vis.
Kommunal ska förhandla i 100 kommuner
Nu tar Kommunal kampen mot minutstyrningen och har kallat till förhandling i 100 kommuner i Sverige. I Skåne rör det sig om16 stycken.
Lars Thunberg (KD), ordförande i vård- och omsorgsnämnden i Helsingborg, kommenterar i SVT:
– Det kan vara stressigt. Men vi har startat med ett system med it-stöd för besöksuppföljning som klockar hur lång tid insatser kan ta så att vi kan anpassa scheman efter behovet, säger han.
Det system Thunberg menar mäter tiden från det att den anställda loggar in och ut hos den äldre. Hur det ska hjälpa personalen att känna sig mindre jagad framgår inte. Det blir plågsamt tydligt att han inte delar vare sig fackens eller den egna personalens bild av läget.
Handlar om ekonomi
Men hur hamnade vi här?
För att förstå den utvecklingen behöver vi förstå det hybridsystem vi har i Sverige i dag. Trots att äldrevården finansieras med offentliga medel kan alltså privata aktörer bedriva dem och göra vinster. Detta har nog få missat vid det här laget.
Hur gör man då vinst? Jo, man ser till att verksamheten kostar mindre. Effektiviserar, kallar vissa det. Men det har visat sig att det snarare handlar om att banta ner verksamheterna så mycket som det bara går.
Resultatet? Slimmad bemanning, strikta scheman och konstant press på personalen (som ju är en stor utgiftspost).
Och de offentligt drivna verksamheterna, i äldrevårdens fall kommunala, följer efter. Annars kan man ju inte vinna några upphandlingar. För kostar man mer så blir man alltså med dagens lagstiftning utkonkurrerad. Allt är alltså riggat för att minska kostnader och maxa vinst.
Eller förlåt, effektivisera. För det är så man ursäktar att personer som vårdar och rår om våra äldre har strikta minutstyrda scheman för sina arbetsdagar.
Ovärdigt ett välfärdsland
Frågan är absolut principiell, äldre förtjänar en kontakt som har tid och ork att utföra sitt arbete på ett bra sätt. Att bemötas lugnt, värdigt och med utrymme för snickesnack eller något extra borde inte vara en ouppnåelig lyx.
Men det handlar också om hållbarhet. I en undersökning gjord av SNS framgick att lönerna inom välfärdsyrken halkat efter andra yrkesgrupper allra mest just här i Sverige.
Och en annan, som passande nog fått namnet ”Allt fler vill sluta i äldrevården – varför och vad han göras?”, från Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet, konstaterar att det råder full kris. Nu när fler får arbeta heltid är det fler som inser att de helt enkelt inte orkar. Lönerna och villkoren är alltså så kassa att 2 av 3 vill lämna yrket helt.
Ska vi ha en äldrevård värd sitt namn behöver fler politiker faktiskt lyssna på Kommunals medlemmar, de yrkesaktiva. De vill göra ett bra jobb, men i dag innebär det en fara för både plånbok och hälsa. Ovärdigt, minst sagt.
431ed4d7f04c700ccbe5dd9e38110d216c2002c2
55b8ed382bd74501a3d442c128555c4b80261d85
TITLE: Lyssna på Kommunal – stoppa minutjakten i äldrevården DESCRIPTION: Att 2 av 3 inom äldrevården funderar på att lämna yrket är inte så konstigt, skriver Karina Cubilla. CONTENT: Äldrevården har länge dragits med stora arbetsmiljöproblem. Stress, sjukskrivningar och underbemanning. Kollegor som börjar och slutar på löpande band och alltför många som både vill och faktiskt lämnar branschen till följd av att de helt enkelt inte orkar mer. Minutstyrning ett stort problem Ett av de största problemen är den så kallade minutstyrningen. Dusch: 15 minuter, medicinering: 10 minuter, köra mellan sträcka a och b: 12 minuter. Tätt, tätt packade scheman med massa kontakter och platser att vara på under en arbetsdag. Inget utrymme för det mänskliga i att ha en dålig dag, vare sig för den äldre eller den anställda. Och det räcker med att en person behöver något extra så faller allt. Men alla som någon gång i livet haft med människor att göra vet ju att det inte går att planera på detta vis. Kommunal ska förhandla i 100 kommuner Nu tar Kommunal kampen mot minutstyrningen och har kallat till förhandling i 100 kommuner i Sverige. I Skåne rör det sig om16 stycken. Lars Thunberg (KD), ordförande i vård- och omsorgsnämnden i Helsingborg, kommenterar i SVT: – Det kan vara stressigt. Men vi har startat med ett system med it-stöd för besöksuppföljning som klockar hur lång tid insatser kan ta så att vi kan anpassa scheman efter behovet, säger han. Det system Thunberg menar mäter tiden från det att den anställda loggar in och ut hos den äldre. Hur det ska hjälpa personalen att känna sig mindre jagad framgår inte. Det blir plågsamt tydligt att han inte delar vare sig fackens eller den egna personalens bild av läget. Handlar om ekonomi Men hur hamnade vi här? För att förstå den utvecklingen behöver vi förstå det hybridsystem vi har i Sverige i dag. Trots att äldrevården finansieras med offentliga medel kan alltså privata aktörer bedriva dem och göra vinster. Detta har nog få missat vid det här laget. Hur gör man då vinst? Jo, man ser till att verksamheten kostar mindre. Effektiviserar, kallar vissa det. Men det har visat sig att det snarare handlar om att banta ner verksamheterna så mycket som det bara går. Resultatet? Slimmad bemanning, strikta scheman och konstant press på personalen (som ju är en stor utgiftspost). Och de offentligt drivna verksamheterna, i äldrevårdens fall kommunala, följer efter. Annars kan man ju inte vinna några upphandlingar. För kostar man mer så blir man alltså med dagens lagstiftning utkonkurrerad. Allt är alltså riggat för att minska kostnader och maxa vinst. Eller förlåt, effektivisera. För det är så man ursäktar att personer som vårdar och rår om våra äldre har strikta minutstyrda scheman för sina arbetsdagar. Ovärdigt ett välfärdsland Frågan är absolut principiell, äldre förtjänar en kontakt som har tid och ork att utföra sitt arbete på ett bra sätt. Att bemötas lugnt, värdigt och med utrymme för snickesnack eller något extra borde inte vara en ouppnåelig lyx. Men det handlar också om hållbarhet. I en undersökning gjord av SNS framgick att lönerna inom välfärdsyrken halkat efter andra yrkesgrupper allra mest just här i Sverige. Och en annan, som passande nog fått namnet ”Allt fler vill sluta i äldrevården – varför och vad han göras?”, från Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet, konstaterar att det råder full kris. Nu när fler får arbeta heltid är det fler som inser att de helt enkelt inte orkar. Lönerna och villkoren är alltså så kassa att 2 av 3 vill lämna yrket helt. Ska vi ha en äldrevård värd sitt namn behöver fler politiker faktiskt lyssna på Kommunals medlemmar, de yrkesaktiva. De vill göra ett bra jobb, men i dag innebär det en fara för både plånbok och hälsa. Ovärdigt, minst sagt.
TITLE: Lyssna på Kommunal – stoppa minutjakten i äldrevården DESCRIPTION: Att 2 av 3 inom äldrevården funderar på att lämna yrket är inte så konstigt, skriver Karina Cubilla. CONTENT: Äldrevården har länge dragits med stora arbetsmiljöproblem. Stress, sjukskrivningar och underbemanning. Kollegor som börjar och slutar på löpande band och alltför många som både vill och faktiskt lämnar branschen till följd av att de helt enkelt inte orkar mer. Minutstyrning ett stort problem Ett av de största problemen är den så kallade minutstyrningen. Dusch: 15 minuter, medicinering: 10 minuter, köra mellan sträcka a och b: 12 minuter. Tätt, tätt packade scheman med massa kontakter och platser att vara på under en arbetsdag. Inget utrymme för det mänskliga i att ha en dålig dag, vare sig för den äldre eller den anställda. Och det räcker med att en person behöver något extra så faller allt. Men alla som någon gång i livet haft med människor att göra vet ju att det inte går att planera på detta vis. Kommunal ska förhandla i 100 kommuner Nu tar Kommunal kampen mot minutstyrningen och har kallat till förhandling i 100 kommuner i Sverige. I Skåne rör det sig om16 stycken, vilket Skånes Folkblad skriver om. Lars Thunberg (KD), ordförande i vård- och omsorgsnämnden i Helsingborg, kommenterar i SVT: – Det kan vara stressigt. Men vi har startat med ett system med it-stöd för besöksuppföljning som klockar hur lång tid insatser kan ta så att vi kan anpassa scheman efter behovet, säger han. Det system Thunberg menar mäter tiden från det att den anställda loggar in och ut hos den äldre. Hur det ska hjälpa personalen att känna sig mindre jagad framgår inte. Det blir plågsamt tydligt att han inte delar vare sig fackens eller den egna personalens bild av läget. Handlar om ekonomi Men hur hamnade vi här? För att förstå den utvecklingen behöver vi förstå det hybridsystem vi har i Sverige i dag. Trots att äldrevården finansieras med offentliga medel kan alltså privata aktörer bedriva dem och göra vinster. Detta har nog få missat vid det här laget. Hur gör man då vinst? Jo, man ser till att verksamheten kostar mindre. Effektiviserar, kallar vissa det. Men det har visat sig att det snarare handlar om att banta ner verksamheterna så mycket som det bara går. Resultatet? Slimmad bemanning, strikta scheman och konstant press på personalen (som ju är en stor utgiftspost). Och de offentligt drivna verksamheterna, i äldrevårdens fall kommunala, följer efter. Annars kan man ju inte vinna några upphandlingar. För kostar man mer så blir man alltså med dagens lagstiftning utkonkurrerad. Allt är alltså riggat för att minska kostnader och maxa vinst. Eller förlåt, effektivisera. För det är så man ursäktar att personer som vårdar och rår om våra äldre har strikta minutstyrda scheman för sina arbetsdagar. Ovärdigt ett välfärdsland Frågan är absolut principiell, äldre förtjänar en kontakt som har tid och ork att utföra sitt arbete på ett bra sätt. Att bemötas lugnt, värdigt och med utrymme för snickesnack eller något extra borde inte vara en ouppnåelig lyx. Men det handlar också om hållbarhet. I en undersökning gjord av SNS framgick att lönerna inom välfärdsyrken halkat efter andra yrkesgrupper allra mest just här i Sverige. Och en annan, som passande nog fått namnet ”Allt fler vill sluta i äldrevården – varför och vad han göras?”, från Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet, konstaterar att det råder full kris. Nu när fler får arbeta heltid är det fler som inser att de helt enkelt inte orkar. Lönerna och villkoren är alltså så kassa att 2 av 3 vill lämna yrket helt. Ska vi ha en äldrevård värd sitt namn behöver fler politiker faktiskt lyssna på Kommunals medlemmar, de yrkesaktiva. De vill göra ett bra jobb, men i dag innebär det en fara för både plånbok och hälsa. Ovärdigt, minst sagt. Karina Cubilla, ledarkrönikörkarina.cubilla@skanesfolkblad.se
55b8ed382bd74501a3d442c128555c4b80261d85
431ed4d7f04c700ccbe5dd9e38110d216c2002c2
a1d4f916e7bbcae2691d68998fcf61c51661f058Hot och våld mot välfärdsarbetare har blivit ett allt mer normaliserat arbetsmiljöproblem enligt fackförbundet Kommunals senaste rapport.
Kommunals statistik visar att deras medlemmar är överrepresenterade bland yrkesgrupper som skadas allvarligt till följd av hot och våld på arbetsplatsen.
Rapporten baseras på svar från 8 100 skyddsombud och visar att 65 procent upplevt hot eller våld under det senaste året. Enligt kartläggningen förekommer ensamarbete i riskfyllda situationer samtidigt som möjligheten att snabbt få hjälp brister. Risken för våld uppges vara betydligt högre på arbetsplatser med underbemanning.
– Det vi ser är en inhuman normalisering av hot och våld när arbetsgivare inte tar sitt fulla arbetsmiljöansvar. Det systematiska arbetsmiljöarbetet prioriteras bort, med hemska konsekvenser för både arbetstagare och vårdtagare, säger Malin Ragnegård, Kommunals förbundsordförande.
Förbundet kräver nu bland annat ökad bemanning, förbud mot ensamarbete för blåljuspersonal och sanktionsavgifter för arbetsgivare som bryter mot arbetsmiljölagen.
Läs hela rapporten på kommunal.se
0fa82691d86a7270262541c034150d9f836c3f56Fackförbundet Kommunal har inlett lokala förhandlingar om minutstyrning i hela landet. I Skåne har man skickat ut en förfrågan till 16 kommuner. Vissa har kommit längre än andra. I Trelleborg testar de på ett nytt arbetssätt och i Höör har man hoppat över ett led i hierarkin för att komma till botten med tidspressen.
På tre minuter ska du logga in, ta av dig ytterkläderna, ge mediciner och sätta på stödstrumpor på brukaren. Sedan ska du klä på dig igen och kvickt ge dig av till nästa besök. Så kan en del av en arbetsdag se ut för personal inom hemtjänsten i Skåne.
– Det finns aldrig någon luft i schemat och det är ändå människor vi går hem till och hjälper. Skulle de hända något utöver det vanliga finns aldrig någon extra tid, säger Jeanette Wennberg, ombudsman på Kommunal Skåne.
– Ur ett säkerhetsperspektiv är det förfärligt. Både för den som arbetar och personen som får hjälp.
I över 100 av Sveriges kommuner har nu lokala förhandlingar inletts av fackförbundet Kommunal. Det är en nationell aktion för att fasa ut minutstyrningen inom äldreomsorgen. I Skåne rör det sig om 16 kommuner.
– De kommuner vi inte har skickat ut en förfrågan till har vi redan en aktiv dialog med.
Fackförbundet Kommunal har inlett lokala förhandlingar om minutstyrning i hela landet. Foto: Oscar Olsson/TT
Minutstyrning innebär att den anställde har strikta tidsgränser för hur lång tid saker och ting får ta. En dusch kanske ska ta 15 minuter och en måltid 10.
Enligt Kommunal finns det ingen kommun i Skåne som inte arbetar inom en tajt tidspress. De menar även att arbetsgivare börjat att kalla minutstyrning för andra saker, som brukarstyrt till exempel, vilket rör till det. Men i Trelleborg har man börjat experimentera med ett nytt arbetssätt.
– Det är inte fullt sjösatt än, men i längden ska det finnas ett mindre antal personal för varje kund. Så det kommer att finnas arbetslag som tar hand om ett visst antal kunder, berättar Petra Nyheim Persson, ombudsman Kommunal Trelleborg.
Sedan lägger arbetslagen själva upp hur de vill arbeta under dagen och hur lång tid varje brukare behöver, berättar hon. I dagsläget kan en brukare träffa upp till 30 anställda på en vecka, det mindre arbetslaget gör att brukare inte behöver träffa lika många personal.
Petra Nyheim Persson, ombudsman Kommunal Trelleborg. Foto: Privat
– Vi har en ny chef sedan ett och ett halvt år tillbaka som läst på och vill göra hemvården mer attraktiv. Speciellt nu när en privat aktör är på väg in. Man ska vilja välja kommunen, säger hon.
När verksamhetschefen Alexandra Knöös började arbeta i Trelleborg slogs hon av den höga sjukfrånvaron och det låga betyg som hemtjänsten i staden hade. Hon började fråga sig vad det är som gör personalen sjuk och vad hon som chef kunde göra.
– Många orkar inte arbeta heltid och den centrala planering som vi då arbetade med fungerade helt enkelt inte.
Makten över schemaläggningen låg långt ifrån brukarna och medarbetarna. Många kände att de inte kunde påverka sin arbetsdag och inte blev lyssnade på, menar Alexandra Knöös. Under hösten möttes all hemtjänstpersonal och kommunen bjöd in till workshops där medarbetare utbildades i lagen om fast omsorgskontakt.
Alexandra Knöös, verksamhetschef vård och omsorg i Trelleborg. Foto: Trelleborgs kommun
– Vi pratade om minutstyrning och upplevelser av jobbet. Det blev tydligt att så vi önskar arbeta är så man tidigare arbetat. Det handlar alltså om back to basics.
Kommunen har inspirerats mycket av Mörbylånga kommun. Där arbetar man sedan en tid tillbaka helt utan minutstyrning och låter personalen lägga upp sina scheman.
– Vi inkluderade direkt kommunal i arbetet, det är viktigt att vi har fackliga företrädare med oss.
I kommunen har några arbetslag tjuvstartat med det nya upplägget. Personalen mår bättre och brukarna är mer nöjda, menar Kommunals Petra Nyheim Persson.
– Det är en lång omställningsperiod där alla måste vara med.
I Höör inledde Kommunal sina första förhandlingar för ett par veckor sedan. Ombudsmannen Marita Lidström är överraskad. Förhandlingarna har gått förvånansvärt bra.
– Verksamhetscheferna har själva bett om fler förhandlingstillfällen, berättar hon.
Medverkande vid bordet har kommunens hr-chef varit tillsammans med verksamhetschefer, en medarbetare från hemtjänsten och förhandlar från Kommunal. Istället för att gå till enhetscheferna i kommunens vård och omsorg har man gått direkt till verksamhetscheferna. Något Marita Lidström tror var helt rätt.
– Verksamhetscheferna har inte varit medvetna om situationen och vill att vi ska komma fram till en lösning.
Hon tror inte att beslutet att hoppa över enhetscheferna är så populärt. Men facket är tacksamma för det.
– Vi har själva suttit i möten med enhetschefer som nekat att det är minutstyrt, och bara kallar det brukarstyrt. De har inte velat kännas vid det, säger hon.
– Men det kommer ta sin tid. Att lösa detta under endast ett möte funkar inte. Det får ta sin tid och vi ska lösa problemen tillsammans.
Så ser minutstyrningen ut i Skåne
Ängelholm: Minutstyrning.
Simrishamn: Har minutstyrning men önskar jobba med brukarnära och flexibelt.
Höör: Minutstyrning.
Skurup: Minutstyrning
Höganäs: Minutstyrning
Tomelilla: Har minutstyrning men mer flexibelt.
Hörby: Minutstyrning.
Osby: Minutstyrning.
Lund: Minutstyrning. Ansvariga politiker menar dock att det inte finns.
Kristianstad: Upplevelsen om hurvuvida man är minutstyrd skiljer sig mellan grupper och indvider.
Örkelljunga: Minutstyrning.
Malmö: Minutstyrning.
Burlöv: Minutstyrning.
Båstad: Minutstyrning, men inte enligt arbetsgivare. De hävdar att det är så kallade ramtider.
Åstorp: Minutstyrning
Bjuv: Minutstyrning
Trelleborg: Minutstyrning men det håller på att ändras.
Sjöbo: Minutstyrning – håller även på att införas på demensboenden och särskilda boenden.
Kävlinge och Landskrona: Minutstyrning.
Bromölla: Minutstyrning.
Hässleholm: Minutstyrning.
Vellinge: Privat hemtjänst. Svårt att veta exakt hur det ser ut.
Perstorp: Minutstyrning.
Ystad: Minutstyrning.
Helsingborg: Minutstyrning.
Klippan: Minutstyrning, men det upplevs inte som ett arbetsmiljöproblem. Medarbetare säger ifrån om mer tid behövs för uppgifterna.
Östra Göinge: Minutstyrning, men det kallas för tillitsbaserat. Men minuterna står kvar i schemat.Svedala: Minutstyrning.
Svalöv: Minutstyrning.
Lomma: Minutstyrning.
Eslöv: Har inte minutstyrning, menar man. Men insatserna är minutstyrda.
Staffanstorp: Privat regi.
Källa: Kommunal, november 2025.
16c6ced1e43119a7d72de9ab13712550c1b0646d
0fa82691d86a7270262541c034150d9f836c3f56
TITLE: Minutstyrningen i Skåne: ”Vi ska lösa problem tillsammans” DESCRIPTION: Fackförbundet Kommunal har inlett lokala förhandlingar om minutstyrning i hela landet. I Skåne har man skickat ut en förfrågan till 16 kommuner. Vissa har kommit längre än andra. I Trelleborg testar de på ett nytt arbetssätt och i Höör har man hoppat över ett led i hierarkin för att komma till botten med tidspressen. CONTENT: På tre minuter ska du logga in, ta av dig ytterkläderna, ge mediciner och sätta på stödstrumpor på brukaren. Sedan ska du klä på dig igen och kvickt ge dig av till nästa besök. Så kan en del av en arbetsdag se ut för personal inom hemtjänsten i Skåne. – Det finns aldrig någon luft i schemat och det är ändå människor vi går hem till och hjälper. Skulle de hända något utöver det vanliga finns aldrig någon extra tid, säger Jeanette Wennberg, ombudsman på Kommunal Skåne. – Ur ett säkerhetsperspektiv är det förfärligt. Både för den som arbetar och personen som får hjälp. I över 100 av Sveriges kommuner har nu lokala förhandlingar inletts av fackförbundet Kommunal. Det är en nationell aktion för att fasa ut minutstyrningen inom äldreomsorgen. I Skåne rör det sig om 16 kommuner. – De kommuner vi inte har skickat ut en förfrågan till har vi redan en aktiv dialog med. Fackförbundet Kommunal har inlett lokala förhandlingar om minutstyrning i hela landet. Foto: Oscar Olsson/TT Minutstyrning innebär att den anställde har strikta tidsgränser för hur lång tid saker och ting får ta. En dusch kanske ska ta 15 minuter och en måltid 10. Enligt Kommunal finns det ingen kommun i Skåne som inte arbetar inom en tajt tidspress. De menar även att arbetsgivare börjat att kalla minutstyrning för andra saker, som brukarstyrt till exempel, vilket rör till det. Men i Trelleborg har man börjat experimentera med ett nytt arbetssätt. – Det är inte fullt sjösatt än, men i längden ska det finnas ett mindre antal personal för varje kund. Så det kommer att finnas arbetslag som tar hand om ett visst antal kunder, berättar Petra Nyheim Persson, ombudsman Kommunal Trelleborg. Sedan lägger arbetslagen själva upp hur de vill arbeta under dagen och hur lång tid varje brukare behöver, berättar hon. I dagsläget kan en brukare träffa upp till 30 anställda på en vecka, det mindre arbetslaget gör att brukare inte behöver träffa lika många personal. Petra Nyheim Persson, ombudsman Kommunal Trelleborg. Foto: Privat – Vi har en ny chef sedan ett och ett halvt år tillbaka som läst på och vill göra hemvården mer attraktiv. Speciellt nu när en privat aktör är på väg in. Man ska vilja välja kommunen, säger hon. När verksamhetschefen Alexandra Knöös började arbeta i Trelleborg slogs hon av den höga sjukfrånvaron och det låga betyg som hemtjänsten i staden hade. Hon började fråga sig vad det är som gör personalen sjuk och vad hon som chef kunde göra. – Många orkar inte arbeta heltid och den centrala planering som vi då arbetade med fungerade helt enkelt inte. Makten över schemaläggningen låg långt ifrån brukarna och medarbetarna. Många kände att de inte kunde påverka sin arbetsdag och inte blev lyssnade på, menar Alexandra Knöös. Under hösten möttes all hemtjänstpersonal och kommunen bjöd in till workshops där medarbetare utbildades i lagen om fast omsorgskontakt. Alexandra Knöös, verksamhetschef vård och omsorg i Trelleborg. Foto: Trelleborgs kommun – Vi pratade om minutstyrning och upplevelser av jobbet. Det blev tydligt att så vi önskar arbeta är så man tidigare arbetat. Det handlar alltså om back to basics. Kommunen har inspirerats mycket av Mörbylånga kommun. Där arbetar man sedan en tid tillbaka helt utan minutstyrning och låter personalen lägga upp sina scheman. – Vi inkluderade direkt kommunal i arbetet, det är viktigt att vi har fackliga företrädare med oss. Det här handlar om att gå från I kommunen har några arbetslag tjuvstartat med det nya upplägget. Personalen mår bättre och brukarna är mer nöjda, menar Kommunals Petra Nyheim Persson. – Det är en lång omställningsperiod där alla måste vara med. I Höör inledde Kommunal sina första förhandlingar för ett par veckor sedan. Ombudsmannen Marita Lidström är överraskad. Förhandlingarna har gått förvånansvärt bra. – Verksamhetscheferna har själva bett om fler förhandlingstillfällen, berättar hon. Medverkande vid bordet har kommunens hr-chef varit tillsammans med verksamhetschefer, en medarbetare från hemtjänsten och förhandlar från Kommunal. Istället för att gå till enhetscheferna i kommunens vård och omsorg har man gått direkt till verksamhetscheferna. Något Marita Lidström tror var helt rätt. – Verksamhetscheferna har inte varit medvetna om situationen och vill att vi ska komma fram till en lösning. Hon tror inte att beslutet att hoppa över enhetscheferna är så populärt. Men facket är tacksamma för det. – Vi har själva suttit i möten med enhetschefer som nekat att det är minutstyrt, och bara kallar det brukarstyrt. De har inte velat kännas vid det, säger hon. – Men det kommer ta sin tid. Att lösa detta under endast ett möte funkar inte. Det får ta sin tid och vi ska lösa problemen tillsammans. Så ser minutstyrningen ut i Skåne Ängelholm: Minutstyrning. Simrishamn: Har minutstyrning men önskar jobba med brukarnära och flexibelt. Höör: Minutstyrning. Skurup: Minutstyrning Höganäs: Minutstyrning Tomelilla: Har minutstyrning men mer flexibelt. Hörby: Minutstyrning. Osby: Minutstyrning. Lund: Minutstyrning. Ansvariga politiker menar dock att det inte finns. Kristianstad: Upplevelsen om hurvuvida man är minutstyrd skiljer sig mellan grupper och indvider. Örkelljunga: Minutstyrning. Malmö: Minutstyrning. Burlöv: Minutstyrning. Båstad: Minutstyrning, men inte enligt arbetsgivare. De hävdar att det är så kallade ramtider. Åstorp: Minutstyrning Bjuv: Minutstyrning Trelleborg: Minutstyrning men det håller på att ändras. Sjöbo: Minutstyrning – håller även på att införas på demensboenden och särskilda boenden. Kävlinge och Landskrona: Minutstyrning. Bromölla: Minutstyrning. Hässleholm: Minutstyrning. Vellinge: Privat hemtjänst. Svårt att veta exakt hur det ser ut. Perstorp: Minutstyrning. Ystad: Minutstyrning. Helsingborg: Minutstyrning. Klippan: Minutstyrning, men det upplevs inte som ett arbetsmiljöproblem. Medarbetare säger ifrån om mer tid behövs för uppgifterna. Östra Göinge: Minutstyrning, men det kallas för tillitsbaserat. Men minuterna står kvar i schemat.Svedala: Minutstyrning. Svalöv: Minutstyrning. Lomma: Minutstyrning. Eslöv: Har inte minutstyrning, menar man. Men insatserna är minutstyrda. Staffanstorp: Privat regi. Källa: Kommunal, november 2025. Nea Magoo Erikssonnea.magoo.eriksson@skanesfolkblad.se
TITLE: Minutstyrningen i Skåne: ”Vi ska lösa problem tillsammans” DESCRIPTION: Fackförbundet Kommunal har inlett lokala förhandlingar om minutstyrning i hela landet. I Skåne har man skickat ut en förfrågan till 16 kommuner. Vissa har kommit längre än andra. I Trelleborg testar de på ett nytt arbetssätt och i Höör har man hoppat över ett led i hierarkin för att komma till botten med tidspressen. CONTENT: På tre minuter ska du logga in, ta av dig ytterkläderna, ge mediciner och sätta på stödstrumpor på brukaren. Sedan ska du klä på dig igen och kvickt ge dig av till nästa besök. Så kan en del av en arbetsdag se ut för personal inom hemtjänsten i Skåne. – Det finns aldrig någon luft i schemat och det är ändå människor vi går hem till och hjälper. Skulle de hända något utöver det vanliga finns aldrig någon extra tid, säger Jeanette Wennberg, ombudsman på Kommunal Skåne. – Ur ett säkerhetsperspektiv är det förfärligt. Både för den som arbetar och personen som får hjälp. I över 100 av Sveriges kommuner har nu lokala förhandlingar inletts av fackförbundet Kommunal. Det är en nationell aktion för att fasa ut minutstyrningen inom äldreomsorgen. I Skåne rör det sig om 16 kommuner. – De kommuner vi inte har skickat ut en förfrågan till har vi redan en aktiv dialog med. Fackförbundet Kommunal har inlett lokala förhandlingar om minutstyrning i hela landet. Foto: Oscar Olsson/TT Minutstyrning innebär att den anställde har strikta tidsgränser för hur lång tid saker och ting får ta. En dusch kanske ska ta 15 minuter och en måltid 10. Enligt Kommunal finns det ingen kommun i Skåne som inte arbetar inom en tajt tidspress. De menar även att arbetsgivare börjat att kalla minutstyrning för andra saker, som brukarstyrt till exempel, vilket rör till det. Men i Trelleborg har man börjat experimentera med ett nytt arbetssätt. – Det är inte fullt sjösatt än, men i längden ska det finnas ett mindre antal personal för varje kund. Så det kommer att finnas arbetslag som tar hand om ett visst antal kunder, berättar Petra Nyheim Persson, ombudsman Kommunal Trelleborg. Sedan lägger arbetslagen själva upp hur de vill arbeta under dagen och hur lång tid varje brukare behöver, berättar hon. I dagsläget kan en brukare träffa upp till 30 anställda på en vecka, det mindre arbetslaget gör att brukare inte behöver träffa lika många personal. Petra Nyheim Persson, ombudsman Kommunal Trelleborg. Foto: Privat – Vi har en ny chef sedan ett och ett halvt år tillbaka som läst på och vill göra hemvården mer attraktiv. Speciellt nu när en privat aktör är på väg in. Man ska vilja välja kommunen, säger hon. När verksamhetschefen Alexandra Knöös började arbeta i Trelleborg slogs hon av den höga sjukfrånvaron och det låga betyg som hemtjänsten i staden hade. Hon började fråga sig vad det är som gör personalen sjuk och vad hon som chef kunde göra. – Många orkar inte arbeta heltid och den centrala planering som vi då arbetade med fungerade helt enkelt inte. Makten över schemaläggningen låg långt ifrån brukarna och medarbetarna. Många kände att de inte kunde påverka sin arbetsdag och inte blev lyssnade på, menar Alexandra Knöös. Under hösten möttes all hemtjänstpersonal och kommunen bjöd in till workshops där medarbetare utbildades i lagen om fast omsorgskontakt. Alexandra Knöös, verksamhetschef vård och omsorg i Trelleborg. Foto: Trelleborgs kommun – Vi pratade om minutstyrning och upplevelser av jobbet. Det blev tydligt att så vi önskar arbeta är så man tidigare arbetat. Det handlar alltså om back to basics. Kommunen har inspirerats mycket av Mörbylånga kommun. Där arbetar man sedan en tid tillbaka helt utan minutstyrning och låter personalen lägga upp sina scheman. – Vi inkluderade direkt kommunal i arbetet, det är viktigt att vi har fackliga företrädare med oss. I kommunen har några arbetslag tjuvstartat med det nya upplägget. Personalen mår bättre och brukarna är mer nöjda, menar Kommunals Petra Nyheim Persson. – Det är en lång omställningsperiod där alla måste vara med. I Höör inledde Kommunal sina första förhandlingar för ett par veckor sedan. Ombudsmannen Marita Lidström är överraskad. Förhandlingarna har gått förvånansvärt bra. – Verksamhetscheferna har själva bett om fler förhandlingstillfällen, berättar hon. Medverkande vid bordet har kommunens hr-chef varit tillsammans med verksamhetschefer, en medarbetare från hemtjänsten och förhandlar från Kommunal. Istället för att gå till enhetscheferna i kommunens vård och omsorg har man gått direkt till verksamhetscheferna. Något Marita Lidström tror var helt rätt. – Verksamhetscheferna har inte varit medvetna om situationen och vill att vi ska komma fram till en lösning. Hon tror inte att beslutet att hoppa över enhetscheferna är så populärt. Men facket är tacksamma för det. – Vi har själva suttit i möten med enhetschefer som nekat att det är minutstyrt, och bara kallar det brukarstyrt. De har inte velat kännas vid det, säger hon. – Men det kommer ta sin tid. Att lösa detta under endast ett möte funkar inte. Det får ta sin tid och vi ska lösa problemen tillsammans. Så ser minutstyrningen ut i Skåne Ängelholm: Minutstyrning. Simrishamn: Har minutstyrning men önskar jobba med brukarnära och flexibelt. Höör: Minutstyrning. Skurup: Minutstyrning Höganäs: Minutstyrning Tomelilla: Har minutstyrning men mer flexibelt. Hörby: Minutstyrning. Osby: Minutstyrning. Lund: Minutstyrning. Ansvariga politiker menar dock att det inte finns. Kristianstad: Upplevelsen om hurvuvida man är minutstyrd skiljer sig mellan grupper och indvider. Örkelljunga: Minutstyrning. Malmö: Minutstyrning. Burlöv: Minutstyrning. Båstad: Minutstyrning, men inte enligt arbetsgivare. De hävdar att det är så kallade ramtider. Åstorp: Minutstyrning Bjuv: Minutstyrning Trelleborg: Minutstyrning men det håller på att ändras. Sjöbo: Minutstyrning – håller även på att införas på demensboenden och särskilda boenden. Kävlinge och Landskrona: Minutstyrning. Bromölla: Minutstyrning. Hässleholm: Minutstyrning. Vellinge: Privat hemtjänst. Svårt att veta exakt hur det ser ut. Perstorp: Minutstyrning. Ystad: Minutstyrning. Helsingborg: Minutstyrning. Klippan: Minutstyrning, men det upplevs inte som ett arbetsmiljöproblem. Medarbetare säger ifrån om mer tid behövs för uppgifterna. Östra Göinge: Minutstyrning, men det kallas för tillitsbaserat. Men minuterna står kvar i schemat.Svedala: Minutstyrning. Svalöv: Minutstyrning. Lomma: Minutstyrning. Eslöv: Har inte minutstyrning, menar man. Men insatserna är minutstyrda. Staffanstorp: Privat regi. Källa: Kommunal, november 2025. Nea Magoo Erikssonnea.magoo.eriksson@skanesfolkblad.se
0fa82691d86a7270262541c034150d9f836c3f56
16c6ced1e43119a7d72de9ab13712550c1b0646d
16c6ced1e43119a7d72de9ab13712550c1b0646dFackförbundet Kommunal har inlett lokala förhandlingar om minutstyrning i hela landet. I Skåne har man skickat ut en förfrågan till 16 kommuner. Vissa har kommit längre än andra. I Trelleborg testar de på ett nytt arbetssätt och i Höör har man hoppat över ett led i hierarkin för att komma till botten med tidspressen.
På tre minuter ska du logga in, ta av dig ytterkläderna, ge mediciner och sätta på stödstrumpor på brukaren. Sedan ska du klä på dig igen och kvickt ge dig av till nästa besök. Så kan en del av en arbetsdag se ut för personal inom hemtjänsten i Skåne.
– Det finns aldrig någon luft i schemat och det är ändå människor vi går hem till och hjälper. Skulle de hända något utöver det vanliga finns aldrig någon extra tid, säger Jeanette Wennberg, ombudsman på Kommunal Skåne.
– Ur ett säkerhetsperspektiv är det förfärligt. Både för den som arbetar och personen som får hjälp.
I över 100 av Sveriges kommuner har nu lokala förhandlingar inletts av fackförbundet Kommunal. Det är en nationell aktion för att fasa ut minutstyrningen inom äldreomsorgen. I Skåne rör det sig om 16 kommuner.
– De kommuner vi inte har skickat ut en förfrågan till har vi redan en aktiv dialog med.
Fackförbundet Kommunal har inlett lokala förhandlingar om minutstyrning i hela landet. Foto: Oscar Olsson/TT
Minutstyrning innebär att den anställde har strikta tidsgränser för hur lång tid saker och ting får ta. En dusch kanske ska ta 15 minuter och en måltid 10.
Enligt Kommunal finns det ingen kommun i Skåne som inte arbetar inom en tajt tidspress. De menar även att arbetsgivare börjat att kalla minutstyrning för andra saker, som brukarstyrt till exempel, vilket rör till det. Men i Trelleborg har man börjat experimentera med ett nytt arbetssätt.
– Det är inte fullt sjösatt än, men i längden ska det finnas ett mindre antal personal för varje kund. Så det kommer att finnas arbetslag som tar hand om ett visst antal kunder, berättar Petra Nyheim Persson, ombudsman Kommunal Trelleborg.
Sedan lägger arbetslagen själva upp hur de vill arbeta under dagen och hur lång tid varje brukare behöver, berättar hon. I dagsläget kan en brukare träffa upp till 30 anställda på en vecka, det mindre arbetslaget gör att brukare inte behöver träffa lika många personal.
Petra Nyheim Persson, ombudsman Kommunal Trelleborg. Foto: Privat
– Vi har en ny chef sedan ett och ett halvt år tillbaka som läst på och vill göra hemvården mer attraktiv. Speciellt nu när en privat aktör är på väg in. Man ska vilja välja kommunen, säger hon.
När verksamhetschefen Alexandra Knöös började arbeta i Trelleborg slogs hon av den höga sjukfrånvaron och det låga betyg som hemtjänsten i staden hade. Hon började fråga sig vad det är som gör personalen sjuk och vad hon som chef kunde göra.
– Många orkar inte arbeta heltid och den centrala planering som vi då arbetade med fungerade helt enkelt inte.
Makten över schemaläggningen låg långt ifrån brukarna och medarbetarna. Många kände att de inte kunde påverka sin arbetsdag och inte blev lyssnade på, menar Alexandra Knöös. Under hösten möttes all hemtjänstpersonal och kommunen bjöd in till workshops där medarbetare utbildades i lagen om fast omsorgskontakt.
Alexandra Knöös, verksamhetschef vård och omsorg i Trelleborg. Foto: Trelleborgs kommun
– Vi pratade om minutstyrning och upplevelser av jobbet. Det blev tydligt att så vi önskar arbeta är så man tidigare arbetat. Det handlar alltså om back to basics.
Kommunen har inspirerats mycket av Mörbylånga kommun. Där arbetar man sedan en tid tillbaka helt utan minutstyrning och låter personalen lägga upp sina scheman.
– Vi inkluderade direkt kommunal i arbetet, det är viktigt att vi har fackliga företrädare med oss. Det här handlar om att gå från
I kommunen har några arbetslag tjuvstartat med det nya upplägget. Personalen mår bättre och brukarna är mer nöjda, menar Kommunals Petra Nyheim Persson.
– Det är en lång omställningsperiod där alla måste vara med.
I Höör inledde Kommunal sina första förhandlingar för ett par veckor sedan. Ombudsmannen Marita Lidström är överraskad. Förhandlingarna har gått förvånansvärt bra.
– Verksamhetscheferna har själva bett om fler förhandlingstillfällen, berättar hon.
Medverkande vid bordet har kommunens hr-chef varit tillsammans med verksamhetschefer, en medarbetare från hemtjänsten och förhandlar från Kommunal. Istället för att gå till enhetscheferna i kommunens vård och omsorg har man gått direkt till verksamhetscheferna. Något Marita Lidström tror var helt rätt.
– Verksamhetscheferna har inte varit medvetna om situationen och vill att vi ska komma fram till en lösning.
Hon tror inte att beslutet att hoppa över enhetscheferna är så populärt. Men facket är tacksamma för det.
– Vi har själva suttit i möten med enhetschefer som nekat att det är minutstyrt, och bara kallar det brukarstyrt. De har inte velat kännas vid det, säger hon.
– Men det kommer ta sin tid. Att lösa detta under endast ett möte funkar inte. Det får ta sin tid och vi ska lösa problemen tillsammans.
Så ser minutstyrningen ut i Skåne
Ängelholm: Minutstyrning.
Simrishamn: Har minutstyrning men önskar jobba med brukarnära och flexibelt.
Höör: Minutstyrning.
Skurup: Minutstyrning
Höganäs: Minutstyrning
Tomelilla: Har minutstyrning men mer flexibelt.
Hörby: Minutstyrning.
Osby: Minutstyrning.
Lund: Minutstyrning. Ansvariga politiker menar dock att det inte finns.
Kristianstad: Upplevelsen om hurvuvida man är minutstyrd skiljer sig mellan grupper och indvider.
Örkelljunga: Minutstyrning.
Malmö: Minutstyrning.
Burlöv: Minutstyrning.
Båstad: Minutstyrning, men inte enligt arbetsgivare. De hävdar att det är så kallade ramtider.
Åstorp: Minutstyrning
Bjuv: Minutstyrning
Trelleborg: Minutstyrning men det håller på att ändras.
Sjöbo: Minutstyrning – håller även på att införas på demensboenden och särskilda boenden.
Kävlinge och Landskrona: Minutstyrning.
Bromölla: Minutstyrning.
Hässleholm: Minutstyrning.
Vellinge: Privat hemtjänst. Svårt att veta exakt hur det ser ut.
Perstorp: Minutstyrning.
Ystad: Minutstyrning.
Helsingborg: Minutstyrning.
Klippan: Minutstyrning, men det upplevs inte som ett arbetsmiljöproblem. Medarbetare säger ifrån om mer tid behövs för uppgifterna.
Östra Göinge: Minutstyrning, men det kallas för tillitsbaserat. Men minuterna står kvar i schemat.Svedala: Minutstyrning.
Svalöv: Minutstyrning.
Lomma: Minutstyrning.
Eslöv: Har inte minutstyrning, menar man. Men insatserna är minutstyrda.
Staffanstorp: Privat regi.
Källa: Kommunal, november 2025.
16c6ced1e43119a7d72de9ab13712550c1b0646d
0fa82691d86a7270262541c034150d9f836c3f56
TITLE: Minutstyrningen i Skåne: ”Vi ska lösa problem tillsammans” DESCRIPTION: Fackförbundet Kommunal har inlett lokala förhandlingar om minutstyrning i hela landet. I Skåne har man skickat ut en förfrågan till 16 kommuner. Vissa har kommit längre än andra. I Trelleborg testar de på ett nytt arbetssätt och i Höör har man hoppat över ett led i hierarkin för att komma till botten med tidspressen. CONTENT: På tre minuter ska du logga in, ta av dig ytterkläderna, ge mediciner och sätta på stödstrumpor på brukaren. Sedan ska du klä på dig igen och kvickt ge dig av till nästa besök. Så kan en del av en arbetsdag se ut för personal inom hemtjänsten i Skåne. – Det finns aldrig någon luft i schemat och det är ändå människor vi går hem till och hjälper. Skulle de hända något utöver det vanliga finns aldrig någon extra tid, säger Jeanette Wennberg, ombudsman på Kommunal Skåne. – Ur ett säkerhetsperspektiv är det förfärligt. Både för den som arbetar och personen som får hjälp. I över 100 av Sveriges kommuner har nu lokala förhandlingar inletts av fackförbundet Kommunal. Det är en nationell aktion för att fasa ut minutstyrningen inom äldreomsorgen. I Skåne rör det sig om 16 kommuner. – De kommuner vi inte har skickat ut en förfrågan till har vi redan en aktiv dialog med. Fackförbundet Kommunal har inlett lokala förhandlingar om minutstyrning i hela landet. Foto: Oscar Olsson/TT Minutstyrning innebär att den anställde har strikta tidsgränser för hur lång tid saker och ting får ta. En dusch kanske ska ta 15 minuter och en måltid 10. Enligt Kommunal finns det ingen kommun i Skåne som inte arbetar inom en tajt tidspress. De menar även att arbetsgivare börjat att kalla minutstyrning för andra saker, som brukarstyrt till exempel, vilket rör till det. Men i Trelleborg har man börjat experimentera med ett nytt arbetssätt. – Det är inte fullt sjösatt än, men i längden ska det finnas ett mindre antal personal för varje kund. Så det kommer att finnas arbetslag som tar hand om ett visst antal kunder, berättar Petra Nyheim Persson, ombudsman Kommunal Trelleborg. Sedan lägger arbetslagen själva upp hur de vill arbeta under dagen och hur lång tid varje brukare behöver, berättar hon. I dagsläget kan en brukare träffa upp till 30 anställda på en vecka, det mindre arbetslaget gör att brukare inte behöver träffa lika många personal. Petra Nyheim Persson, ombudsman Kommunal Trelleborg. Foto: Privat – Vi har en ny chef sedan ett och ett halvt år tillbaka som läst på och vill göra hemvården mer attraktiv. Speciellt nu när en privat aktör är på väg in. Man ska vilja välja kommunen, säger hon. När verksamhetschefen Alexandra Knöös började arbeta i Trelleborg slogs hon av den höga sjukfrånvaron och det låga betyg som hemtjänsten i staden hade. Hon började fråga sig vad det är som gör personalen sjuk och vad hon som chef kunde göra. – Många orkar inte arbeta heltid och den centrala planering som vi då arbetade med fungerade helt enkelt inte. Makten över schemaläggningen låg långt ifrån brukarna och medarbetarna. Många kände att de inte kunde påverka sin arbetsdag och inte blev lyssnade på, menar Alexandra Knöös. Under hösten möttes all hemtjänstpersonal och kommunen bjöd in till workshops där medarbetare utbildades i lagen om fast omsorgskontakt. Alexandra Knöös, verksamhetschef vård och omsorg i Trelleborg. Foto: Trelleborgs kommun – Vi pratade om minutstyrning och upplevelser av jobbet. Det blev tydligt att så vi önskar arbeta är så man tidigare arbetat. Det handlar alltså om back to basics. Kommunen har inspirerats mycket av Mörbylånga kommun. Där arbetar man sedan en tid tillbaka helt utan minutstyrning och låter personalen lägga upp sina scheman. – Vi inkluderade direkt kommunal i arbetet, det är viktigt att vi har fackliga företrädare med oss. Det här handlar om att gå från I kommunen har några arbetslag tjuvstartat med det nya upplägget. Personalen mår bättre och brukarna är mer nöjda, menar Kommunals Petra Nyheim Persson. – Det är en lång omställningsperiod där alla måste vara med. I Höör inledde Kommunal sina första förhandlingar för ett par veckor sedan. Ombudsmannen Marita Lidström är överraskad. Förhandlingarna har gått förvånansvärt bra. – Verksamhetscheferna har själva bett om fler förhandlingstillfällen, berättar hon. Medverkande vid bordet har kommunens hr-chef varit tillsammans med verksamhetschefer, en medarbetare från hemtjänsten och förhandlar från Kommunal. Istället för att gå till enhetscheferna i kommunens vård och omsorg har man gått direkt till verksamhetscheferna. Något Marita Lidström tror var helt rätt. – Verksamhetscheferna har inte varit medvetna om situationen och vill att vi ska komma fram till en lösning. Hon tror inte att beslutet att hoppa över enhetscheferna är så populärt. Men facket är tacksamma för det. – Vi har själva suttit i möten med enhetschefer som nekat att det är minutstyrt, och bara kallar det brukarstyrt. De har inte velat kännas vid det, säger hon. – Men det kommer ta sin tid. Att lösa detta under endast ett möte funkar inte. Det får ta sin tid och vi ska lösa problemen tillsammans. Så ser minutstyrningen ut i Skåne Ängelholm: Minutstyrning. Simrishamn: Har minutstyrning men önskar jobba med brukarnära och flexibelt. Höör: Minutstyrning. Skurup: Minutstyrning Höganäs: Minutstyrning Tomelilla: Har minutstyrning men mer flexibelt. Hörby: Minutstyrning. Osby: Minutstyrning. Lund: Minutstyrning. Ansvariga politiker menar dock att det inte finns. Kristianstad: Upplevelsen om hurvuvida man är minutstyrd skiljer sig mellan grupper och indvider. Örkelljunga: Minutstyrning. Malmö: Minutstyrning. Burlöv: Minutstyrning. Båstad: Minutstyrning, men inte enligt arbetsgivare. De hävdar att det är så kallade ramtider. Åstorp: Minutstyrning Bjuv: Minutstyrning Trelleborg: Minutstyrning men det håller på att ändras. Sjöbo: Minutstyrning – håller även på att införas på demensboenden och särskilda boenden. Kävlinge och Landskrona: Minutstyrning. Bromölla: Minutstyrning. Hässleholm: Minutstyrning. Vellinge: Privat hemtjänst. Svårt att veta exakt hur det ser ut. Perstorp: Minutstyrning. Ystad: Minutstyrning. Helsingborg: Minutstyrning. Klippan: Minutstyrning, men det upplevs inte som ett arbetsmiljöproblem. Medarbetare säger ifrån om mer tid behövs för uppgifterna. Östra Göinge: Minutstyrning, men det kallas för tillitsbaserat. Men minuterna står kvar i schemat.Svedala: Minutstyrning. Svalöv: Minutstyrning. Lomma: Minutstyrning. Eslöv: Har inte minutstyrning, menar man. Men insatserna är minutstyrda. Staffanstorp: Privat regi. Källa: Kommunal, november 2025. Nea Magoo Erikssonnea.magoo.eriksson@skanesfolkblad.se
TITLE: Minutstyrningen i Skåne: ”Vi ska lösa problem tillsammans” DESCRIPTION: Fackförbundet Kommunal har inlett lokala förhandlingar om minutstyrning i hela landet. I Skåne har man skickat ut en förfrågan till 16 kommuner. Vissa har kommit längre än andra. I Trelleborg testar de på ett nytt arbetssätt och i Höör har man hoppat över ett led i hierarkin för att komma till botten med tidspressen. CONTENT: På tre minuter ska du logga in, ta av dig ytterkläderna, ge mediciner och sätta på stödstrumpor på brukaren. Sedan ska du klä på dig igen och kvickt ge dig av till nästa besök. Så kan en del av en arbetsdag se ut för personal inom hemtjänsten i Skåne. – Det finns aldrig någon luft i schemat och det är ändå människor vi går hem till och hjälper. Skulle de hända något utöver det vanliga finns aldrig någon extra tid, säger Jeanette Wennberg, ombudsman på Kommunal Skåne. – Ur ett säkerhetsperspektiv är det förfärligt. Både för den som arbetar och personen som får hjälp. I över 100 av Sveriges kommuner har nu lokala förhandlingar inletts av fackförbundet Kommunal. Det är en nationell aktion för att fasa ut minutstyrningen inom äldreomsorgen. I Skåne rör det sig om 16 kommuner. – De kommuner vi inte har skickat ut en förfrågan till har vi redan en aktiv dialog med. Fackförbundet Kommunal har inlett lokala förhandlingar om minutstyrning i hela landet. Foto: Oscar Olsson/TT Minutstyrning innebär att den anställde har strikta tidsgränser för hur lång tid saker och ting får ta. En dusch kanske ska ta 15 minuter och en måltid 10. Enligt Kommunal finns det ingen kommun i Skåne som inte arbetar inom en tajt tidspress. De menar även att arbetsgivare börjat att kalla minutstyrning för andra saker, som brukarstyrt till exempel, vilket rör till det. Men i Trelleborg har man börjat experimentera med ett nytt arbetssätt. – Det är inte fullt sjösatt än, men i längden ska det finnas ett mindre antal personal för varje kund. Så det kommer att finnas arbetslag som tar hand om ett visst antal kunder, berättar Petra Nyheim Persson, ombudsman Kommunal Trelleborg. Sedan lägger arbetslagen själva upp hur de vill arbeta under dagen och hur lång tid varje brukare behöver, berättar hon. I dagsläget kan en brukare träffa upp till 30 anställda på en vecka, det mindre arbetslaget gör att brukare inte behöver träffa lika många personal. Petra Nyheim Persson, ombudsman Kommunal Trelleborg. Foto: Privat – Vi har en ny chef sedan ett och ett halvt år tillbaka som läst på och vill göra hemvården mer attraktiv. Speciellt nu när en privat aktör är på väg in. Man ska vilja välja kommunen, säger hon. När verksamhetschefen Alexandra Knöös började arbeta i Trelleborg slogs hon av den höga sjukfrånvaron och det låga betyg som hemtjänsten i staden hade. Hon började fråga sig vad det är som gör personalen sjuk och vad hon som chef kunde göra. – Många orkar inte arbeta heltid och den centrala planering som vi då arbetade med fungerade helt enkelt inte. Makten över schemaläggningen låg långt ifrån brukarna och medarbetarna. Många kände att de inte kunde påverka sin arbetsdag och inte blev lyssnade på, menar Alexandra Knöös. Under hösten möttes all hemtjänstpersonal och kommunen bjöd in till workshops där medarbetare utbildades i lagen om fast omsorgskontakt. Alexandra Knöös, verksamhetschef vård och omsorg i Trelleborg. Foto: Trelleborgs kommun – Vi pratade om minutstyrning och upplevelser av jobbet. Det blev tydligt att så vi önskar arbeta är så man tidigare arbetat. Det handlar alltså om back to basics. Kommunen har inspirerats mycket av Mörbylånga kommun. Där arbetar man sedan en tid tillbaka helt utan minutstyrning och låter personalen lägga upp sina scheman. – Vi inkluderade direkt kommunal i arbetet, det är viktigt att vi har fackliga företrädare med oss. I kommunen har några arbetslag tjuvstartat med det nya upplägget. Personalen mår bättre och brukarna är mer nöjda, menar Kommunals Petra Nyheim Persson. – Det är en lång omställningsperiod där alla måste vara med. I Höör inledde Kommunal sina första förhandlingar för ett par veckor sedan. Ombudsmannen Marita Lidström är överraskad. Förhandlingarna har gått förvånansvärt bra. – Verksamhetscheferna har själva bett om fler förhandlingstillfällen, berättar hon. Medverkande vid bordet har kommunens hr-chef varit tillsammans med verksamhetschefer, en medarbetare från hemtjänsten och förhandlar från Kommunal. Istället för att gå till enhetscheferna i kommunens vård och omsorg har man gått direkt till verksamhetscheferna. Något Marita Lidström tror var helt rätt. – Verksamhetscheferna har inte varit medvetna om situationen och vill att vi ska komma fram till en lösning. Hon tror inte att beslutet att hoppa över enhetscheferna är så populärt. Men facket är tacksamma för det. – Vi har själva suttit i möten med enhetschefer som nekat att det är minutstyrt, och bara kallar det brukarstyrt. De har inte velat kännas vid det, säger hon. – Men det kommer ta sin tid. Att lösa detta under endast ett möte funkar inte. Det får ta sin tid och vi ska lösa problemen tillsammans. Så ser minutstyrningen ut i Skåne Ängelholm: Minutstyrning. Simrishamn: Har minutstyrning men önskar jobba med brukarnära och flexibelt. Höör: Minutstyrning. Skurup: Minutstyrning Höganäs: Minutstyrning Tomelilla: Har minutstyrning men mer flexibelt. Hörby: Minutstyrning. Osby: Minutstyrning. Lund: Minutstyrning. Ansvariga politiker menar dock att det inte finns. Kristianstad: Upplevelsen om hurvuvida man är minutstyrd skiljer sig mellan grupper och indvider. Örkelljunga: Minutstyrning. Malmö: Minutstyrning. Burlöv: Minutstyrning. Båstad: Minutstyrning, men inte enligt arbetsgivare. De hävdar att det är så kallade ramtider. Åstorp: Minutstyrning Bjuv: Minutstyrning Trelleborg: Minutstyrning men det håller på att ändras. Sjöbo: Minutstyrning – håller även på att införas på demensboenden och särskilda boenden. Kävlinge och Landskrona: Minutstyrning. Bromölla: Minutstyrning. Hässleholm: Minutstyrning. Vellinge: Privat hemtjänst. Svårt att veta exakt hur det ser ut. Perstorp: Minutstyrning. Ystad: Minutstyrning. Helsingborg: Minutstyrning. Klippan: Minutstyrning, men det upplevs inte som ett arbetsmiljöproblem. Medarbetare säger ifrån om mer tid behövs för uppgifterna. Östra Göinge: Minutstyrning, men det kallas för tillitsbaserat. Men minuterna står kvar i schemat.Svedala: Minutstyrning. Svalöv: Minutstyrning. Lomma: Minutstyrning. Eslöv: Har inte minutstyrning, menar man. Men insatserna är minutstyrda. Staffanstorp: Privat regi. Källa: Kommunal, november 2025. Nea Magoo Erikssonnea.magoo.eriksson@skanesfolkblad.se
0fa82691d86a7270262541c034150d9f836c3f56
16c6ced1e43119a7d72de9ab13712550c1b0646d
ed14d65a7287cc3ad28a966feeee80ade6dacdbfNu närmar sig premiären av Malmö möts på Pildammsteatern med musik, humor och tal. Under sju dagar arrangeras över 250 programpunkter på 26 olika platser i staden för att utforska demokratins framtid.
Vid invigningen deltar bland andra komikern Annika Lantz, artisten Bella Leonette och Funkisfestivalens vinnare William Hedendahl. Tal hålls av kommunalrådet Amani Loubani samt företrädare för Malmö universitet. Programmet sträcker sig från bibliotek i hela staden till en gratis konferens på Malmö Live.
– Med stor ödmjukhet och stolthet konstaterar jag att vi fått förtroendet att skapa ett program om vår tids ödesfrågor som inte bara representativt, utan också rent geografiskt, spänner över hela Malmö, säger Malmö möts övergripande projektledare Karin Karlsson.
Evenemanget pågår mellan den 12 och 18 juni. Klockan 17 den 12 juni är det premiär.
1c666c0e476cc5b2bb378843663e471400d286f7Elmarknaden präglas av stor osäkerhet och kärnkraftens försämrade tillgänglighet väntas hålla uppe elpriserna under juni och juli.
Enligt Anna Rylander, elprisexpert på E.ON, beror prisläget främst på att flera reaktorer har problem. Ringhals 4 kör för närvarande på halv effekt och Oskarshamns återstart har skjutits upp till slutet av juni. Detta innebär att den planerbara produktionen blir lägre än vad marknaden räknat med.
– Det gör att elpriserna riskerar att förbli höga även under juni och juli, säger Anna Rylander i ett pressmeddelande.
Samtidigt håller de nordiska vattenmagasinen på att hämta sig efter ett stort hydrologiskt underskott, det vill säga ett underskott av vatten i mark, snö och vattenmagasin, jämfört med normala nivåer.
Prisvariationerna väntas dock förbli stora mellan olika timmar och dagar, beroende på väderlek och händelser i omvärlden.