Tornevall Networks

TITLE:
Regeringens vårbudget möts av hård kritik

DESCRIPTION:
Regeringen har i dag lagt fram vårbudgeten för 2026 med åtgärder på totalt 7,7 miljarder kronor. Fokus ligger på att stärka hushållens ekonomi, bygga ut totalförsvaret och satsa på välfärden.

CONTENT:
Den svenska ekonomin visar tecken på återhämtning och BNP väntas växa med 2,8 procent under året. Regeringen föreslår bland annat tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel samt ett nytt el- och gasprisstöd för årets första månader.

Mikael Damberg, ekonomiskpolitisk talesperson för Socialdemokraterna, är kritisk.

– Svantessons mandatperiod har varit fyra förlorade år för svenska folket. Priserna är höga, hårt arbetande svenskar har haft det tufft. Det är dyrt att vara svensk, säger han till Expressen.

Enligt Damberg bidrar budgeten till lägre tillväxt och ett större underskott.

– Vi har en svag finansminister och en ansvarslös finansminister, säger han.

Inom välfärden föreslås resurser till vården under sommarmånaderna och satsningar på skolan i form av läxhjälp och litteraturinköp. Försvaret förstärks med medel för järnvägsnätet och en reservhamn på Gotland.

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se

TITLE:
Regeringens vårbudget möts av hård kritik

DESCRIPTION:
Regeringen har i dag lagt fram vårbudgeten för 2026 med åtgärder på totalt 7,7 miljarder kronor. Fokus ligger på att stärka hushållens ekonomi, bygga ut totalförsvaret och satsa på välfärden.

CONTENT:
Den svenska ekonomin visar tecken på återhämtning och BNP väntas växa med 2,8 procent under året. Regeringen föreslår bland annat tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel samt ett nytt el- och gasprisstöd för årets första månader.

Inom välfärden föreslås resurser till vården under sommarmånaderna och satsningar på skolan i form av läxhjälp och litteraturinköp. Försvaret förstärks med medel för järnvägsnätet och en reservhamn på Gotland.

Mikael Damberg, ekonomiskpolitisk talesperson för Socialdemokraterna, är kritisk.

– Svantessons mandatperiod har varit fyra förlorade år för svenska folket. Priserna är höga, hårt arbetande svenskar har haft det tufft. Det är dyrt att vara svensk, säger han till Expressen.

Enligt Damberg bidrar budgeten till lägre tillväxt och ett större underskott.

– Vi har en svag finansminister och en ansvarslös finansminister, säger han.

Regeringen säger att de prioriterar hårt arbetande, ”vanliga människor” i budgeten. S tycker tvärtom.

– Det kostar 30 000 kronor mer för en barnfamilj att handla mat i dag. Vi har också sett stora problem i sjukvården och kvalitetsbrister i äldreomsorgen.

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se

TITLE:
Att SD och KD bjuder in shahens son säger allt om deras människosyn

DESCRIPTION:
Med Reza Pahlavis besök i Sverige Busch och Åkesson tar mellanösterns konflikter till svenska gator och torg, skriver Skånes Folkblads ledarskribent.

CONTENT:
Minns ni kritiken som Tidöpartierna riktade mot Palestinaaktivister och propalestinska demonstrationer?

Ni vet det där om aggressiva gaphalsar som stod i vägen för bilar och bussar och som skrämde och störde.

Ville begränsa demokratiska rättigheter

Det låter knäppt, så här i efterhand. Men för bara några månader sedan enade sig större delen av svensk höger mot människor som använde sina grundlagsskyddade fri- och rättigheter för att protestera ett folkmord.

Förslag om att inskränka demonstrationsrätten haglade tätt och många använde avhumaniserade retorik för att beskriva meningsmotståndare. ”Odjur”. 

Men lyfte någon diskussion om detta agerande reagerade regeringspartierna med att inte vilja ”ta mellanösterns konflikter till svenska gator och torg”. 

Men stämmer det verkligen? De senaste veckornas agerande visar på något annat.

 
 
 

Olika lagar för olika religiösa grupper

Sverigedemokraterna förnekar sig inte. Efter att ha varit kritiska mot omskärelse öppnar de nu upp för att undanta judar från ett eventuellt förbud.

Ja, du läste rätt: differentierad lagstiftning utifrån religiös tillhörighet. I sitt försök att bygga relationer med staten Israel så råkade de alltså anamma och importera apartheid-tänket därifrån.

Men nej, nej, det rör sig så klart inte om någon märklig människosyn. Eller islamofobi, för den delen.

Shahens son på besök i riksdagen

I dag besöker Irans avsatta diktators son Reza Pahlavis riksdagen. Han är personligen inbjuden av Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Det skaver, av många anledningar.

Först och främst är det så klart märkligt att bjuda hit en avsatt diktators son. Den som följt utvecklingen i Iran vet att landet inte varit någon demokrati ens på monarkins tid.

Pahlavis far, han som kommit att kallas Irans sista shah, var även han på många sätt en hänsynslös despot. 

Pahlavi har inte på något sätt tagit avstånd ifrån sin faders politiska arv. Tvärtom säger han sig vara mycket stolt över det. ”Javid shah”, länge leve shahen, tolkar han bokstavligen som att folket står bakom honom och hans arv.

Och varför skulle han? Inte ens ledande svenska politiker avkräver honom på svar. Ebba Busch har själv stått på manifestationer och skanderat ”länge leve shahen”.

Visst är det så att det inte alltid ska tolkas bokstavligen. För människor som under årtionden levt under religiöst och politiskt förtryck är ju så klart vad annat som helst att föredra.

I gårdagens Agenda var Pahlavi dessutom tydlig med att han helst av allt ser att USA och Israel ”avslutar jobbet”. Han vill, liksom Alice Teodorescu Måwe (KD), alltså se mer krig och mer förödelse.

Avslöjar regeringsunderlagets människosyn

Hur kan då svenska partier ens få för sig att stötta en sådan person? 

Vissa skulle nog hävda att det är komplicerat, inte svart eller vitt. Andra har försvarat honom med att han faktiskt vill ha demokrati.

Om det är den sorten som rådde innan ayatollan är den tyvärr inte särskilt mycket att hänga i julgranen. Att han dessutom förespråkar fortsatt krig får en att undra.

Sedan har det ju faktiskt visat sig att varken Israel eller USA har folket eller demokratins bästa i åtanke. Trots att den diplomatiska vägen visat sig vara uddlös finns det inga garantier på att folket får det bättre efter interventioner signerade Trump och Netanyahu.

Demokratin är inte relativ

Men det fina med allas lika värde och rätt (och demokrati, för den delen) är att det är ganska svartvitt. Antingen får alla ta del av samma fri- och rättigheter eller så är man faktiskt ett hot mot demokratin.

Demokrati förutsätter faktiskt att man ser människor som lika inför lagen. Och att man faktiskt inte accepterar förtryck, oavsett om man hatar andra förtryckare mer.

Karina Cubilla, ledarkrönikörkarina.cubilla@skanesfolkblad.se

TITLE:
Att SD och KD bjuder in shahens son säger allt om deras människosyn

DESCRIPTION:
Med Reza Pahlavis besök i Sverige Busch och Åkesson tar mellanösterns konflikter till svenska gator och torg, skriver Skånes Folkblads ledarskribent.

CONTENT:
Minns ni kritiken som Tidöpartierna riktade mot Palestinaaktivister och propalestinska demonstrationer?

Ni vet det där om aggressiva gaphalsar som stod i vägen för bilar och bussar och som skrämde och störde.

Ville begränsa demokratiska rättigheter

Det låter knäppt, så här i efterhand. Men för bara några månader sedan enade sig större delen av svensk höger mot människor som använde sina grundlagsskyddade fri- och rättigheter för att protestera ett folkmord.

Förslag om att inskränka demonstrationsrätten haglade tätt och många använde avhumaniserade retorik för att beskriva meningsmotståndare. ”Odjur”. 

Men lyfte någon diskussion om detta agerande reagerade regeringspartierna med att inte vilja ”ta mellanösterns konflikter till svenska gator och torg”. 

Men stämmer det verkligen? De senaste veckornas agerande visar på något annat.

 
 
 

Olika lagar för olika religiösa grupper

Sverigedemokraterna förnekar sig inte. Efter att ha varit kritiska mot omskärelse öppnar de nu upp för att undanta judar från ett eventuellt förbud.

Ja, du läste rätt: differentierad lagstiftning utifrån religiös tillhörighet. I sitt försök att bygga relationer med staten Israel så råkade de alltså anamma och importera apartheid-tänket därifrån.

Men nej, nej, det rör sig så klart inte om någon märklig människosyn. Eller islamofobi, för den delen.

Shahens son på besök i riksdagen

I dag besöker Irans avsatta diktators son Reza Pahlavis riksdagen. Han är personligen inbjuden av Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Det skaver, av många anledningar.

Först och främst är det så klart märkligt att bjuda hit en avsatt diktators son. Den som följt utvecklingen i Iran vet att landet inte varit någon demokrati ens på monarkins tid.

Pahlavis far, han som kommit att kallas Irans sista shah, var även han på många sätt en hänsynslös despot. 

Pahlavi har inte på något sätt tagit avstånd ifrån sin faders politiska arv, trots att denne kom till makten genom en militärkupp. Eller ens säga något om de människor som föll offer för politiskt förtryck, våld och död under hans styre.

Stolt över shahens arv

Till Agenda säger han att han tvärtom är mycket stolt över det. ”Javid shah”, länge leve shahen, tolkar han bokstavligen som att folket står bakom honom och hans arv.

Och varför skulle han? Inte ens ledande svenska politiker avkräver honom på svar. Ebba Busch har själv stått på manifestationer och skanderat ”länge leve shahen”.

Visst är det så att det inte alltid ska tolkas bokstavligen. För människor som under årtionden levt under religiöst och politiskt förtryck är ju så klart vad annat som helst att föredra.

Men Sveriges vice statsminister Ebba Busch borde rimligtvis avkrävas något mer.

I gårdagens Agenda var Pahlavi dessutom tydlig med att han helst av allt ser att USA och Israel ”avslutar jobbet”. Han vill, liksom Alice Teodorescu Måwe (KD), alltså se mer krig och mer förödelse.

Avslöjar regeringsunderlagets människosyn

Hur kan då svenska partier ens få för sig att stötta en sådan person? 

Vissa skulle nog hävda att det är komplicerat, inte svart eller vitt. Andra har försvarat honom med att han faktiskt vill ha demokrati.

Om det är den sorten som rådde innan ayatollan är den tyvärr inte särskilt mycket att hänga i julgranen. Att han dessutom förespråkar fortsatt krig får en att undra.

Sedan har det ju faktiskt visat sig att varken Israel eller USA har folket eller demokratins bästa i åtanke.

Trots att den diplomatiska vägen visat sig vara uddlös finns det inga garantier på att folket får det bättre efter interventioner signerade Trump och Netanyahu.

Folk har dött, viktig infrastruktur har förstörts och skolor och universitet har bombats. Och mycket pekar på att stödet till det sittande styret stärkts.

Och Trump verkar mer angelägen att säkra sin egen maktställning och energiförsörjning än att möjliggöra ett demokratiskt styre i Iran.

Demokratin är inte relativ

Men det fina med allas lika värde och rätt (och demokrati, för den delen) är att det är ganska svartvitt. Antingen får alla ta del av samma fri- och rättigheter eller så är man faktiskt ett hot mot demokratin.

Ingen rimligt funtad person stöttar mullornas styre i Iran. Att inte vilja ha krig eller att kritisera Israel och USA är inte det samma som att stötta islamister. Det är direkt oansvarigt att påstå något sådant.

Att svensk höger så lättvindigt stöttar väpnade konflikter visar på en människosyn som är svår att tugga i sig.

Demokrati förutsätter faktiskt att man ser människor som lika inför lagen. Och att man faktiskt inte accepterar död och förtryck, oavsett om man hatar andra förtryckare mer.

Karina Cubilla, ledarkrönikörkarina.cubilla@skanesfolkblad.se

Karina Cubilla är ledarskribent i Arbetet och ledarkrönikör i Skånes Folkblad.

TITLE:
Att SD och KD bjuder in shahens son säger allt om deras människosyn

DESCRIPTION:
Med Reza Pahlavis besök i Sverige Busch och Åkesson tar mellanösterns konflikter till svenska gator och torg, skriver Skånes Folkblads ledarskribent.

CONTENT:
Minns ni kritiken som Tidöpartierna riktade mot Palestinaaktivister och propalestinska demonstrationer?

Ni vet det där om aggressiva gaphalsar som stod i vägen för bilar och bussar och som skrämde och störde.

Ville begränsa demokratiska rättigheter

Det låter knäppt, så här i efterhand. Men för bara några månader sedan enade sig större delen av svensk höger mot människor som använde sina grundlagsskyddade fri- och rättigheter för att protestera ett folkmord.

Förslag om att inskränka demonstrationsrätten haglade tätt och många använde avhumaniserade retorik för att beskriva meningsmotståndare. ”Odjur”. 

Men lyfte någon diskussion om detta agerande reagerade regeringspartierna med att inte vilja ”ta mellanösterns konflikter till svenska gator och torg”. 

Men stämmer det verkligen? De senaste veckornas agerande visar på något annat.

 
 
 

Olika lagar för olika religiösa grupper

Sverigedemokraterna förnekar sig inte. Efter att ha varit kritiska mot omskärelse öppnar de nu upp för att undanta judar från ett eventuellt förbud.

Ja, du läste rätt: differentierad lagstiftning utifrån religiös tillhörighet. I sitt försök att bygga relationer med staten Israel så råkade de alltså anamma och importera apartheid-tänket därifrån.

Men nej, nej, det rör sig så klart inte om någon märklig människosyn. Eller islamofobi, för den delen.

Shahens son på besök i riksdagen

I dag besöker Irans avsatta diktators son Reza Pahlavis riksdagen. Han är personligen inbjuden av Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Det skaver, av många anledningar.

Först och främst är det så klart märkligt att bjuda hit en avsatt diktators son. Den som följt utvecklingen i Iran vet att landet inte varit någon demokrati ens på monarkins tid.

Pahlavis far, han som kommit att kallas Irans sista shah, var även han på många sätt en hänsynslös despot. 

Pahlavi har inte på något sätt tagit avstånd ifrån sin faders politiska arv, trots att denne kom till makten genom en militärkupp. Eller ens säga något om de människor som föll offer för politiskt förtryck, våld och död under hans styre.

Stolt över shahens arv

Till Agenda säger han att han tvärtom är mycket stolt över det. ”Javid shah”, länge leve shahen, tolkar han bokstavligen som att folket står bakom honom och hans arv.

Och varför skulle han? Inte ens ledande svenska politiker avkräver honom på svar. Ebba Busch har själv stått på manifestationer och skanderat ”länge leve shahen”.

Visst är det så att det inte alltid ska tolkas bokstavligen. För människor som under årtionden levt under religiöst och politiskt förtryck är ju så klart vad annat som helst att föredra.

Men Sveriges vice statsminister Ebba Busch borde rimligtvis avkrävas något mer.

I gårdagens Agenda var Pahlavi dessutom tydlig med att han helst av allt ser att USA och Israel ”avslutar jobbet”. Han vill, liksom Alice Teodorescu Måwe (KD), alltså se mer krig och mer förödelse.

Avslöjar regeringsunderlagets människosyn

Hur kan då svenska partier ens få för sig att stötta en sådan person? 

Vissa skulle nog hävda att det är komplicerat, inte svart eller vitt. Andra har försvarat honom med att han faktiskt vill ha demokrati.

Om det är den sorten som rådde innan ayatollan är den tyvärr inte särskilt mycket att hänga i julgranen. Att han dessutom förespråkar fortsatt krig får en att undra.

Sedan har det ju faktiskt visat sig att varken Israel eller USA har folket eller demokratins bästa i åtanke. Trots att den diplomatiska vägen visat sig vara uddlös finns det inga garantier på att folket får det bättre efter interventioner signerade Trump och Netanyahu.

Folk har dött, viktig infrastruktur har förstörts och skolor och universitet har bombats. Och mycket pekar på att stödet till det sittande styret stärkts. 

Demokratin är inte relativ

Men det fina med allas lika värde och rätt (och demokrati, för den delen) är att det är ganska svartvitt. Antingen får alla ta del av samma fri- och rättigheter eller så är man faktiskt ett hot mot demokratin.

Ingen rimligt funtad person stöttar mullornas styre i Iran. Att inte vilja ha krig eller att kritisera Israel och USA är inte det samma som att stötta islamister. Det är direkt oansvarigt att påstå något sådant.

Att svensk höger så lättvindigt stöttar väpnade konflikter visar på en människosyn som är svår att tugga i sig.

Demokrati förutsätter faktiskt att man ser människor som lika inför lagen. Och att man faktiskt inte accepterar död och förtryck, oavsett om man hatar andra förtryckare mer.

Karina Cubilla, ledarkrönikörkarina.cubilla@skanesfolkblad.se

TITLE:
Att SD och KD bjuder in shahens son säger allt om deras människosyn

DESCRIPTION:
Med Reza Pahlavis besök i Sverige Busch och Åkesson tar mellanösterns konflikter till svenska gator och torg, skriver Skånes Folkblads ledarskribent.

CONTENT:
Minns ni kritiken som Tidöpartierna riktade mot Palestinaaktivister och propalestinska demonstrationer?

Ni vet det där om aggressiva gaphalsar som stod i vägen för bilar och bussar och som skrämde och störde.

Ville begränsa demokratiska rättigheter

Det låter knäppt, så här i efterhand. Men för bara några månader sedan enade sig större delen av svensk höger mot människor som använde sina grundlagsskyddade fri- och rättigheter för att protestera ett folkmord.

Förslag om att inskränka demonstrationsrätten haglade tätt och många använde avhumaniserade retorik för att beskriva meningsmotståndare. ”Odjur”. 

Men lyfte någon diskussion om detta agerande reagerade regeringspartierna med att inte vilja ”ta mellanösterns konflikter till svenska gator och torg”. 

Men stämmer det verkligen? De senaste veckornas agerande visar på något annat.

 
 
 

Olika lagar för olika religiösa grupper

Sverigedemokraterna förnekar sig inte. Efter att ha varit kritiska mot omskärelse öppnar de nu upp för att undanta judar från ett eventuellt förbud.

Ja, du läste rätt: differentierad lagstiftning utifrån religiös tillhörighet. I sitt försök att bygga relationer med staten Israel så råkade de alltså anamma och importera apartheid-tänket därifrån.

Men nej, nej, det rör sig så klart inte om någon märklig människosyn. Eller islamofobi, för den delen.

Shahens son på besök i riksdagen

I dag besöker Irans avsatta diktators son Reza Pahlavis riksdagen. Han är personligen inbjuden av Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Det skaver, av många anledningar.

Först och främst är det så klart märkligt att bjuda hit en avsatt diktators son. Den som följt utvecklingen i Iran vet att landet inte varit någon demokrati ens på monarkins tid.

Pahlavis far, han som kommit att kallas Irans sista shah, var även han på många sätt en hänsynslös despot. 

Pahlavi har inte på något sätt tagit avstånd ifrån sin faders politiska arv. Tvärtom säger han sig vara mycket stolt över det. ”Javid shah”, länge leve shahen, tolkar han bokstavligen som att folket står bakom honom och hans arv.

Och varför skulle han? Inte ens ledande svenska politiker avkräver honom på svar. Ebba Busch har själv stått på manifestationer och skanderat ”länge leve shahen”.

Visst är det så att det inte alltid ska tolkas bokstavligen. För människor som under årtionden levt under religiöst och politiskt förtryck är ju så klart vad annat som helst att föredra.

I gårdagens Agenda var Pahlavi dessutom tydlig med att han helst av allt ser att USA och Israel ”avslutar jobbet”. Han vill, liksom Alice Teodorescu Måwe (KD), alltså se mer krig och mer förödelse.

Avslöjar regeringsunderlagets människosyn

Hur kan då svenska partier ens få för sig att stötta en sådan person? 

Vissa skulle nog hävda att det är komplicerat, inte svart eller vitt. Andra har försvarat honom med att han faktiskt vill ha demokrati.

Om det är den sorten som rådde innan ayatollan är den tyvärr inte särskilt mycket att hänga i julgranen. Att han dessutom förespråkar fortsatt krig får en att undra.

Sedan har det ju faktiskt visat sig att varken Israel eller USA har folket eller demokratins bästa i åtanke. Trots att den diplomatiska vägen visat sig vara uddlös finns det inga garantier på att folket får det bättre efter interventioner signerade Trump och Netanyahu.

Demokratin är inte relativ

Men det fina med allas lika värde och rätt (och demokrati, för den delen) är att det är ganska svartvitt. Antingen får alla ta del av samma fri- och rättigheter eller så är man faktiskt ett hot mot demokratin.

Demokrati förutsätter faktiskt att man ser människor som lika inför lagen. Och att man faktiskt inte accepterar förtryck, oavsett om man hatar andra förtryckare mer.

Karina Cubilla, ledarkrönikörkarina.cubilla@skanesfolkblad.se

TITLE:
Att SD och KD bjuder in shahens son säger allt om deras människosyn

DESCRIPTION:
Med Reza Pahlavis besök i Sverige Busch och Åkesson tar mellanösterns konflikter till svenska gator och torg, skriver Skånes Folkblads ledarskribent.

CONTENT:
Minns ni kritiken som Tidöpartierna riktade mot Palestinaaktivister och propalestinska demonstrationer?

Ni vet det där om aggressiva gaphalsar som stod i vägen för bilar och bussar och som skrämde och störde.

Ville begränsa demokratiska rättigheter

Det låter knäppt, så här i efterhand. Men för bara några månader sedan enade sig större delen av svensk höger mot människor som använde sina grundlagsskyddade fri- och rättigheter för att protestera ett folkmord.

Förslag om att inskränka demonstrationsrätten haglade tätt och många använde avhumaniserade retorik för att beskriva meningsmotståndare. ”Odjur”. 

Men lyfte någon diskussion om detta agerande reagerade regeringspartierna med att inte vilja ”ta mellanösterns konflikter till svenska gator och torg”. 

Men stämmer det verkligen? De senaste veckornas agerande visar på något annat.

 
 
 

Olika lagar för olika religiösa grupper

Sverigedemokraterna förnekar sig inte. Efter att ha varit kritiska mot omskärelse öppnar de nu upp för att undanta judar från ett eventuellt förbud.

Ja, du läste rätt: differentierad lagstiftning utifrån religiös tillhörighet. I sitt försök att bygga relationer med staten Israel så råkade de alltså anamma och importera apartheid-tänket därifrån.

Men nej, nej, det rör sig så klart inte om någon märklig människosyn. Eller islamofobi, för den delen.

Shahens son på besök i riksdagen

I dag besöker Irans avsatta diktators son Reza Pahlavis riksdagen. Han är personligen inbjuden av Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Det skaver, av många anledningar.

Först och främst är det så klart märkligt att bjuda hit en avsatt diktators son. Den som följt utvecklingen i Iran vet att landet inte varit någon demokrati ens på monarkins tid.

Pahlavis far, han som kommit att kallas Irans sista shah, var även han på många sätt en hänsynslös despot. 

Pahlavi har inte på något sätt tagit avstånd ifrån sin faders politiska arv, trots att denne kom till makten genom en militärkupp. Eller ens säga något om de människor som föll offer för politiskt förtryck, våld och död under hans styre.

Stolt över shahens arv

Till Agenda säger han att han tvärtom är mycket stolt över det. ”Javid shah”, länge leve shahen, tolkar han bokstavligen som att folket står bakom honom och hans arv.

Och varför skulle han? Inte ens ledande svenska politiker avkräver honom på svar. Ebba Busch har själv stått på manifestationer och skanderat ”länge leve shahen”.

Visst är det så att det inte alltid ska tolkas bokstavligen. För människor som under årtionden levt under religiöst och politiskt förtryck är ju så klart vad annat som helst att föredra.

Men Sveriges vice statsminister Ebba Busch borde rimligtvis avkrävas något mer.

I gårdagens Agenda var Pahlavi dessutom tydlig med att han helst av allt ser att USA och Israel ”avslutar jobbet”. Han vill, liksom Alice Teodorescu Måwe (KD), alltså se mer krig och mer förödelse.

Avslöjar regeringsunderlagets människosyn

Hur kan då svenska partier ens få för sig att stötta en sådan person? 

Vissa skulle nog hävda att det är komplicerat, inte svart eller vitt. Andra har försvarat honom med att han faktiskt vill ha demokrati.

Om det är den sorten som rådde innan ayatollan är den tyvärr inte särskilt mycket att hänga i julgranen. Att han dessutom förespråkar fortsatt krig får en att undra.

Sedan har det ju faktiskt visat sig att varken Israel eller USA har folket eller demokratins bästa i åtanke. Trots att den diplomatiska vägen visat sig vara uddlös finns det inga garantier på att folket får det bättre efter interventioner signerade Trump och Netanyahu.

Demokratin är inte relativ

Men det fina med allas lika värde och rätt (och demokrati, för den delen) är att det är ganska svartvitt. Antingen får alla ta del av samma fri- och rättigheter eller så är man faktiskt ett hot mot demokratin.

Demokrati förutsätter faktiskt att man ser människor som lika inför lagen. Och att man faktiskt inte accepterar förtryck, oavsett om man hatar andra förtryckare mer.

Karina Cubilla, ledarkrönikörkarina.cubilla@skanesfolkblad.se

TITLE:
Att SD och KD bjuder in shahens son säger allt om deras människosyn

DESCRIPTION:
Med Reza Pahlavis besök i Sverige Busch och Åkesson tar mellanösterns konflikter till svenska gator och torg, skriver Skånes Folkblads ledarskribent.

CONTENT:
Minns ni kritiken som Tidöpartierna riktade mot Palestinaaktivister och propalestinska demonstrationer?

Ni vet det där om aggressiva gaphalsar som stod i vägen för bilar och bussar och som skrämde och störde.

Ville begränsa demokratiska rättigheter

Det låter knäppt, så här i efterhand. Men för bara några månader sedan enade sig större delen av svensk höger mot människor som använde sina grundlagsskyddade fri- och rättigheter för att protestera ett folkmord.

Förslag om att inskränka demonstrationsrätten haglade tätt och många använde avhumaniserade retorik för att beskriva meningsmotståndare. ”Odjur”. 

Men lyfte någon diskussion om detta agerande reagerade regeringspartierna med att inte vilja ”ta mellanösterns konflikter till svenska gator och torg”. 

Men stämmer det verkligen? De senaste veckornas agerande visar på något annat.

 
 
 

Olika lagar för olika religiösa grupper

Sverigedemokraterna förnekar sig inte. Efter att ha varit kritiska mot omskärelse öppnar de nu upp för att undanta judar från ett eventuellt förbud.

Ja, du läste rätt: differentierad lagstiftning utifrån religiös tillhörighet. I sitt försök att bygga relationer med staten Israel så råkade de alltså anamma och importera apartheid-tänket därifrån.

Men nej, nej, det rör sig så klart inte om någon märklig människosyn. Eller islamofobi, för den delen.

Shahens son på besök i riksdagen

I dag besöker Irans avsatta diktators son Reza Pahlavis riksdagen. Han är personligen inbjuden av Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Det skaver, av många anledningar.

Först och främst är det så klart märkligt att bjuda hit en avsatt diktators son. Den som följt utvecklingen i Iran vet att landet inte varit någon demokrati ens på monarkins tid.

Pahlavis far, han som kommit att kallas Irans sista shah, var även han på många sätt en hänsynslös despot. 

Pahlavi har inte på något sätt tagit avstånd ifrån sin faders politiska arv, trots att denne kom till makten genom en militärkupp. Eller ens säga något om de människor som föll offer för politiskt förtryck, våld och död under hans styre.

Stolt över shahens arv

Till Agenda säger han att han tvärtom är mycket stolt över det. ”Javid shah”, länge leve shahen, tolkar han bokstavligen som att folket står bakom honom och hans arv.

Och varför skulle han? Inte ens ledande svenska politiker avkräver honom på svar. Ebba Busch har själv stått på manifestationer och skanderat ”länge leve shahen”.

Visst är det så att det inte alltid ska tolkas bokstavligen. För människor som under årtionden levt under religiöst och politiskt förtryck är ju så klart vad annat som helst att föredra.

Men Sveriges vice statsminister Ebba Busch borde rimligtvis avkrävas något mer.

I gårdagens Agenda var Pahlavi dessutom tydlig med att han helst av allt ser att USA och Israel ”avslutar jobbet”. Han vill, liksom Alice Teodorescu Måwe (KD), alltså se mer krig och mer förödelse.

Avslöjar regeringsunderlagets människosyn

Hur kan då svenska partier ens få för sig att stötta en sådan person? 

Vissa skulle nog hävda att det är komplicerat, inte svart eller vitt. Andra har försvarat honom med att han faktiskt vill ha demokrati.

Om det är den sorten som rådde innan ayatollan är den tyvärr inte särskilt mycket att hänga i julgranen. Att han dessutom förespråkar fortsatt krig får en att undra.

Sedan har det ju faktiskt visat sig att varken Israel eller USA har folket eller demokratins bästa i åtanke. Trots att den diplomatiska vägen visat sig vara uddlös finns det inga garantier på att folket får det bättre efter interventioner signerade Trump och Netanyahu.

Folk har dött, viktig infrastruktur har förstörts och skolor och universitet har bombats. Och mycket pekar på att stödet till det sittande styret stärkts. 

Demokratin är inte relativ

Men det fina med allas lika värde och rätt (och demokrati, för den delen) är att det är ganska svartvitt. Antingen får alla ta del av samma fri- och rättigheter eller så är man faktiskt ett hot mot demokratin.

Ingen rimligt funtad person stöttar mullornas styre i Iran. Att inte vilja ha krig eller att kritisera Israel och USA är inte det samma som att stötta islamister. Det är direkt oansvarigt att påstå något sådant.

Att svensk höger så lättvindigt stöttar väpnade konflikter visar på en människosyn som är svår att tugga i sig.

Demokrati förutsätter faktiskt att man ser människor som lika inför lagen. Och att man faktiskt inte accepterar död och förtryck, oavsett om man hatar andra förtryckare mer.

Karina Cubilla, ledarkrönikörkarina.cubilla@skanesfolkblad.se

TITLE:
Att SD och KD bjuder in shahens son säger allt om deras människosyn

DESCRIPTION:
Med Reza Pahlavis besök i Sverige Busch och Åkesson tar mellanösterns konflikter till svenska gator och torg, skriver Skånes Folkblads ledarskribent.

CONTENT:
Minns ni kritiken som Tidöpartierna riktade mot Palestinaaktivister och propalestinska demonstrationer?

Ni vet det där om aggressiva gaphalsar som stod i vägen för bilar och bussar och som skrämde och störde.

Ville begränsa demokratiska rättigheter

Det låter knäppt, så här i efterhand. Men för bara några månader sedan enade sig större delen av svensk höger mot människor som använde sina grundlagsskyddade fri- och rättigheter för att protestera ett folkmord.

Förslag om att inskränka demonstrationsrätten haglade tätt och många använde avhumaniserade retorik för att beskriva meningsmotståndare. ”Odjur”. 

Men lyfte någon diskussion om detta agerande reagerade regeringspartierna med att inte vilja ”ta mellanösterns konflikter till svenska gator och torg”. 

Men stämmer det verkligen? De senaste veckornas agerande visar på något annat.

 
 
 

Olika lagar för olika religiösa grupper

Sverigedemokraterna förnekar sig inte. Efter att ha varit kritiska mot omskärelse öppnar de nu upp för att undanta judar från ett eventuellt förbud.

Ja, du läste rätt: differentierad lagstiftning utifrån religiös tillhörighet. I sitt försök att bygga relationer med staten Israel så råkade de alltså anamma och importera apartheid-tänket därifrån.

Men nej, nej, det rör sig så klart inte om någon märklig människosyn. Eller islamofobi, för den delen.

Shahens son på besök i riksdagen

I dag besöker Irans avsatta diktators son Reza Pahlavis riksdagen. Han är personligen inbjuden av Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Det skaver, av många anledningar.

Först och främst är det så klart märkligt att bjuda hit en avsatt diktators son. Den som följt utvecklingen i Iran vet att landet inte varit någon demokrati ens på monarkins tid.

Pahlavis far, han som kommit att kallas Irans sista shah, var även han på många sätt en hänsynslös despot. 

Pahlavi har inte på något sätt tagit avstånd ifrån sin faders politiska arv. Till Agenda säger han att han tvärtom är mycket stolt över det. ”Javid shah”, länge leve shahen, tolkar han bokstavligen som att folket står bakom honom och hans arv.

Och varför skulle han? Inte ens ledande svenska politiker avkräver honom på svar. Ebba Busch har själv stått på manifestationer och skanderat ”länge leve shahen”.

Visst är det så att det inte alltid ska tolkas bokstavligen. För människor som under årtionden levt under religiöst och politiskt förtryck är ju så klart vad annat som helst att föredra.

I gårdagens Agenda var Pahlavi dessutom tydlig med att han helst av allt ser att USA och Israel ”avslutar jobbet”. Han vill, liksom Alice Teodorescu Måwe (KD), alltså se mer krig och mer förödelse.

Avslöjar regeringsunderlagets människosyn

Hur kan då svenska partier ens få för sig att stötta en sådan person? 

Vissa skulle nog hävda att det är komplicerat, inte svart eller vitt. Andra har försvarat honom med att han faktiskt vill ha demokrati.

Om det är den sorten som rådde innan ayatollan är den tyvärr inte särskilt mycket att hänga i julgranen. Att han dessutom förespråkar fortsatt krig får en att undra.

Sedan har det ju faktiskt visat sig att varken Israel eller USA har folket eller demokratins bästa i åtanke. Trots att den diplomatiska vägen visat sig vara uddlös finns det inga garantier på att folket får det bättre efter interventioner signerade Trump och Netanyahu.

Demokratin är inte relativ

Men det fina med allas lika värde och rätt (och demokrati, för den delen) är att det är ganska svartvitt. Antingen får alla ta del av samma fri- och rättigheter eller så är man faktiskt ett hot mot demokratin.

Demokrati förutsätter faktiskt att man ser människor som lika inför lagen. Och att man faktiskt inte accepterar förtryck, oavsett om man hatar andra förtryckare mer.

Karina Cubilla, ledarkrönikörkarina.cubilla@skanesfolkblad.se

TITLE:
Att SD och KD bjuder in shahens son säger allt om deras människosyn

DESCRIPTION:
Med Reza Pahlavis besök i Sverige Busch och Åkesson tar mellanösterns konflikter till svenska gator och torg, skriver Skånes Folkblads ledarskribent.

CONTENT:
Minns ni kritiken som Tidöpartierna riktade mot Palestinaaktivister och propalestinska demonstrationer?

Ni vet det där om aggressiva gaphalsar som stod i vägen för bilar och bussar och som skrämde och störde.

Ville begränsa demokratiska rättigheter

Det låter knäppt, så här i efterhand. Men för bara några månader sedan enade sig större delen av svensk höger mot människor som använde sina grundlagsskyddade fri- och rättigheter för att protestera ett folkmord.

Förslag om att inskränka demonstrationsrätten haglade tätt och många använde avhumaniserade retorik för att beskriva meningsmotståndare. ”Odjur”. 

Men lyfte någon diskussion om detta agerande reagerade regeringspartierna med att inte vilja ”ta mellanösterns konflikter till svenska gator och torg”. 

Men stämmer det verkligen? De senaste veckornas agerande visar på något annat.

 
 
 

Olika lagar för olika religiösa grupper

Sverigedemokraterna förnekar sig inte. Efter att ha varit kritiska mot omskärelse öppnar de nu upp för att undanta judar från ett eventuellt förbud.

Ja, du läste rätt: differentierad lagstiftning utifrån religiös tillhörighet. I sitt försök att bygga relationer med staten Israel så råkade de alltså anamma och importera apartheid-tänket därifrån.

Men nej, nej, det rör sig så klart inte om någon märklig människosyn. Eller islamofobi, för den delen.

Shahens son på besök i riksdagen

I dag besöker Irans avsatta diktators son Reza Pahlavis riksdagen. Han är personligen inbjuden av Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Det skaver, av många anledningar.

Först och främst är det så klart märkligt att bjuda hit en avsatt diktators son. Den som följt utvecklingen i Iran vet att landet inte varit någon demokrati ens på monarkins tid.

Pahlavis far, han som kommit att kallas Irans sista shah, var även han på många sätt en hänsynslös despot. 

Pahlavi har inte på något sätt tagit avstånd ifrån sin faders politiska arv, trots att denne kom till makten genom en militärkupp. Eller ens säga något om de människor som föll offer för politiskt förtryck, våld och död under hans styre.

Stolt över shahens arv

Till Agenda säger han att han tvärtom är mycket stolt över det. ”Javid shah”, länge leve shahen, tolkar han bokstavligen som att folket står bakom honom och hans arv.

Och varför skulle han? Inte ens ledande svenska politiker avkräver honom på svar. Ebba Busch har själv stått på manifestationer och skanderat ”länge leve shahen”.

Visst är det så att det inte alltid ska tolkas bokstavligen. För människor som under årtionden levt under religiöst och politiskt förtryck är ju så klart vad annat som helst att föredra.

Men Sveriges vice statsminister Ebba Busch borde rimligtvis avkrävas något mer.

I gårdagens Agenda var Pahlavi dessutom tydlig med att han helst av allt ser att USA och Israel ”avslutar jobbet”. Han vill, liksom Alice Teodorescu Måwe (KD), alltså se mer krig och mer förödelse.

Avslöjar regeringsunderlagets människosyn

Hur kan då svenska partier ens få för sig att stötta en sådan person? 

Vissa skulle nog hävda att det är komplicerat, inte svart eller vitt. Andra har försvarat honom med att han faktiskt vill ha demokrati.

Om det är den sorten som rådde innan ayatollan är den tyvärr inte särskilt mycket att hänga i julgranen. Att han dessutom förespråkar fortsatt krig får en att undra.

Sedan har det ju faktiskt visat sig att varken Israel eller USA har folket eller demokratins bästa i åtanke. Trots att den diplomatiska vägen visat sig vara uddlös finns det inga garantier på att folket får det bättre efter interventioner signerade Trump och Netanyahu.

Demokratin är inte relativ

Men det fina med allas lika värde och rätt (och demokrati, för den delen) är att det är ganska svartvitt. Antingen får alla ta del av samma fri- och rättigheter eller så är man faktiskt ett hot mot demokratin.

Demokrati förutsätter faktiskt att man ser människor som lika inför lagen. Och att man faktiskt inte accepterar förtryck, oavsett om man hatar andra förtryckare mer.

Karina Cubilla, ledarkrönikörkarina.cubilla@skanesfolkblad.se

TITLE:
Att SD och KD bjuder in shahens son säger allt om deras människosyn

DESCRIPTION:
Med Reza Pahlavis besök i Sverige Busch och Åkesson tar mellanösterns konflikter till svenska gator och torg, skriver Skånes Folkblads ledarskribent.

CONTENT:
Minns ni kritiken som Tidöpartierna riktade mot Palestinaaktivister och propalestinska demonstrationer?

Ni vet det där om aggressiva gaphalsar som stod i vägen för bilar och bussar och som skrämde och störde.

Ville begränsa demokratiska rättigheter

Det låter knäppt, så här i efterhand. Men för bara några månader sedan enade sig större delen av svensk höger mot människor som använde sina grundlagsskyddade fri- och rättigheter för att protestera ett folkmord.

Förslag om att inskränka demonstrationsrätten haglade tätt och många använde avhumaniserade retorik för att beskriva meningsmotståndare. ”Odjur”. 

Men lyfte någon diskussion om detta agerande reagerade regeringspartierna med att inte vilja ”ta mellanösterns konflikter till svenska gator och torg”. 

Men stämmer det verkligen? De senaste veckornas agerande visar på något annat.

 
 
 

Olika lagar för olika religiösa grupper

Sverigedemokraterna förnekar sig inte. Efter att ha varit kritiska mot omskärelse öppnar de nu upp för att undanta judar från ett eventuellt förbud.

Ja, du läste rätt: differentierad lagstiftning utifrån religiös tillhörighet. I sitt försök att bygga relationer med staten Israel så råkade de alltså anamma och importera apartheid-tänket därifrån.

Men nej, nej, det rör sig så klart inte om någon märklig människosyn. Eller islamofobi, för den delen.

Shahens son på besök i riksdagen

I dag besöker Irans avsatta diktators son Reza Pahlavis riksdagen. Han är personligen inbjuden av Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Det skaver, av många anledningar.

Först och främst är det så klart märkligt att bjuda hit en avsatt diktators son. Den som följt utvecklingen i Iran vet att landet inte varit någon demokrati ens på monarkins tid.

Pahlavis far, han som kommit att kallas Irans sista shah, var även han på många sätt en hänsynslös despot. 

Pahlavi har inte på något sätt tagit avstånd ifrån sin faders politiska arv, trots att denne kom till makten genom en militärkupp. Eller ens säga något om de människor som föll offer för politiskt förtryck, våld och död under hans styre.

Till Agenda säger han att han tvärtom är mycket stolt över det. ”Javid shah”, länge leve shahen, tolkar han bokstavligen som att folket står bakom honom och hans arv.

Och varför skulle han? Inte ens ledande svenska politiker avkräver honom på svar. Ebba Busch har själv stått på manifestationer och skanderat ”länge leve shahen”.

Visst är det så att det inte alltid ska tolkas bokstavligen. För människor som under årtionden levt under religiöst och politiskt förtryck är ju så klart vad annat som helst att föredra.

Men Sveriges vice statsminister Ebba Busch borde rimligtvis avkrävas något mer.

I gårdagens Agenda var Pahlavi dessutom tydlig med att han helst av allt ser att USA och Israel ”avslutar jobbet”. Han vill, liksom Alice Teodorescu Måwe (KD), alltså se mer krig och mer förödelse.

Avslöjar regeringsunderlagets människosyn

Hur kan då svenska partier ens få för sig att stötta en sådan person? 

Vissa skulle nog hävda att det är komplicerat, inte svart eller vitt. Andra har försvarat honom med att han faktiskt vill ha demokrati.

Om det är den sorten som rådde innan ayatollan är den tyvärr inte särskilt mycket att hänga i julgranen. Att han dessutom förespråkar fortsatt krig får en att undra.

Sedan har det ju faktiskt visat sig att varken Israel eller USA har folket eller demokratins bästa i åtanke. Trots att den diplomatiska vägen visat sig vara uddlös finns det inga garantier på att folket får det bättre efter interventioner signerade Trump och Netanyahu.

Demokratin är inte relativ

Men det fina med allas lika värde och rätt (och demokrati, för den delen) är att det är ganska svartvitt. Antingen får alla ta del av samma fri- och rättigheter eller så är man faktiskt ett hot mot demokratin.

Demokrati förutsätter faktiskt att man ser människor som lika inför lagen. Och att man faktiskt inte accepterar förtryck, oavsett om man hatar andra förtryckare mer.

Karina Cubilla, ledarkrönikörkarina.cubilla@skanesfolkblad.se

TITLE:
Att SD och KD bjuder in shahens son säger allt om deras människosyn

DESCRIPTION:
Med Reza Pahlavis besök i Sverige Busch och Åkesson tar mellanösterns konflikter till svenska gator och torg, skriver Skånes Folkblads ledarskribent.

CONTENT:
Minns ni kritiken som Tidöpartierna riktade mot Palestinaaktivister och propalestinska demonstrationer?

Ni vet det där om aggressiva gaphalsar som stod i vägen för bilar och bussar och som skrämde och störde.

Ville begränsa demokratiska rättigheter

Det låter knäppt, så här i efterhand. Men för bara några månader sedan enade sig större delen av svensk höger mot människor som använde sina grundlagsskyddade fri- och rättigheter för att protestera ett folkmord.

Förslag om att inskränka demonstrationsrätten haglade tätt och många använde avhumaniserade retorik för att beskriva meningsmotståndare. ”Odjur”. 

Men lyfte någon diskussion om detta agerande reagerade regeringspartierna med att inte vilja ”ta mellanösterns konflikter till svenska gator och torg”. 

Men stämmer det verkligen? De senaste veckornas agerande visar på något annat.

 
 
 

Olika lagar för olika religiösa grupper

Sverigedemokraterna förnekar sig inte. Efter att ha varit kritiska mot omskärelse öppnar de nu upp för att undanta judar från ett eventuellt förbud.

Ja, du läste rätt: differentierad lagstiftning utifrån religiös tillhörighet. I sitt försök att bygga relationer med staten Israel så råkade de alltså anamma och importera apartheid-tänket därifrån.

Men nej, nej, det rör sig så klart inte om någon märklig människosyn. Eller islamofobi, för den delen.

Shahens son på besök i riksdagen

I dag besöker Irans avsatta diktators son Reza Pahlavis riksdagen. Han är personligen inbjuden av Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Det skaver, av många anledningar.

Först och främst är det så klart märkligt att bjuda hit en avsatt diktators son. Den som följt utvecklingen i Iran vet att landet inte varit någon demokrati ens på monarkins tid.

Pahlavis far, han som kommit att kallas Irans sista shah, var även han på många sätt en hänsynslös despot. 

Pahlavi har inte på något sätt tagit avstånd ifrån sin faders politiska arv. Till Agenda säger han att han tvärtom är mycket stolt över det. ”Javid shah”, länge leve shahen, tolkar han bokstavligen som att folket står bakom honom och hans arv.

Och varför skulle han? Inte ens ledande svenska politiker avkräver honom på svar. Ebba Busch har själv stått på manifestationer och skanderat ”länge leve shahen”.

Visst är det så att det inte alltid ska tolkas bokstavligen. För människor som under årtionden levt under religiöst och politiskt förtryck är ju så klart vad annat som helst att föredra.

I gårdagens Agenda var Pahlavi dessutom tydlig med att han helst av allt ser att USA och Israel ”avslutar jobbet”. Han vill, liksom Alice Teodorescu Måwe (KD), alltså se mer krig och mer förödelse.

Avslöjar regeringsunderlagets människosyn

Hur kan då svenska partier ens få för sig att stötta en sådan person? 

Vissa skulle nog hävda att det är komplicerat, inte svart eller vitt. Andra har försvarat honom med att han faktiskt vill ha demokrati.

Om det är den sorten som rådde innan ayatollan är den tyvärr inte särskilt mycket att hänga i julgranen. Att han dessutom förespråkar fortsatt krig får en att undra.

Sedan har det ju faktiskt visat sig att varken Israel eller USA har folket eller demokratins bästa i åtanke. Trots att den diplomatiska vägen visat sig vara uddlös finns det inga garantier på att folket får det bättre efter interventioner signerade Trump och Netanyahu.

Demokratin är inte relativ

Men det fina med allas lika värde och rätt (och demokrati, för den delen) är att det är ganska svartvitt. Antingen får alla ta del av samma fri- och rättigheter eller så är man faktiskt ett hot mot demokratin.

Demokrati förutsätter faktiskt att man ser människor som lika inför lagen. Och att man faktiskt inte accepterar förtryck, oavsett om man hatar andra förtryckare mer.

Karina Cubilla, ledarkrönikörkarina.cubilla@skanesfolkblad.se

TITLE:
Att SD och KD bjuder in shahens son säger allt om deras människosyn

DESCRIPTION:
Med Reza Pahlavis besök i Sverige Busch och Åkesson tar mellanösterns konflikter till svenska gator och torg, skriver Skånes Folkblads ledarskribent.

CONTENT:
Minns ni kritiken som Tidöpartierna riktade mot Palestinaaktivister och propalestinska demonstrationer?

Ni vet det där om aggressiva gaphalsar som stod i vägen för bilar och bussar och som skrämde och störde.

Ville begränsa demokratiska rättigheter

Det låter knäppt, så här i efterhand. Men för bara några månader sedan enade sig större delen av svensk höger mot människor som använde sina grundlagsskyddade fri- och rättigheter för att protestera ett folkmord.

Förslag om att inskränka demonstrationsrätten haglade tätt och många använde avhumaniserade retorik för att beskriva meningsmotståndare. ”Odjur”. 

Men lyfte någon diskussion om detta agerande reagerade regeringspartierna med att inte vilja ”ta mellanösterns konflikter till svenska gator och torg”. 

Men stämmer det verkligen? De senaste veckornas agerande visar på något annat.

 
 
 

Olika lagar för olika religiösa grupper

Sverigedemokraterna förnekar sig inte. Efter att ha varit kritiska mot omskärelse öppnar de nu upp för att undanta judar från ett eventuellt förbud.

Ja, du läste rätt: differentierad lagstiftning utifrån religiös tillhörighet. I sitt försök att bygga relationer med staten Israel så råkade de alltså anamma och importera apartheid-tänket därifrån.

Men nej, nej, det rör sig så klart inte om någon märklig människosyn. Eller islamofobi, för den delen.

Shahens son på besök i riksdagen

I dag besöker Irans avsatta diktators son Reza Pahlavis riksdagen. Han är personligen inbjuden av Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Det skaver, av många anledningar.

Först och främst är det så klart märkligt att bjuda hit en avsatt diktators son. Den som följt utvecklingen i Iran vet att landet inte varit någon demokrati ens på monarkins tid.

Pahlavis far, han som kommit att kallas Irans sista shah, var även han på många sätt en hänsynslös despot. 

Pahlavi har inte på något sätt tagit avstånd ifrån sin faders politiska arv. Tvärtom säger han sig vara mycket stolt över det. ”Javid shah”, länge leve shahen, tolkas av bokstavligen som att folket står bakom honom och hans arv.

Och varför skulle han? Inte ens ledande svenska politiker avkräver honom på svar. Ebba Busch har själv stått på manifestationer och skanderat ”länge leve shahen”.

Visst är det så att det inte alltid ska tolkas bokstavligen. För människor som under årtionden levt under religiöst och politiskt förtryck är ju så klart vad annat som helst att föredra.

I gårdagens Agenda var Pahlavi dessutom tydlig med att han helst av allt ser att USA och Israel ”avslutar jobbet”. Han vill, liksom Alice Teodorescu Måwe (KD), alltså se mer krig och mer förödelse.

Avslöjar regeringsunderlagets människosyn

Hur kan då svenska partier ens få för sig att stötta en sådan person? 

Vissa skulle nog hävda att det är komplicerat, inte svart eller vitt. Andra har försvarat honom med att han faktiskt vill ha demokrati.

Om det är den sorten som rådde innan ayatollan är den tyvärr inte särskilt mycket att hänga i julgranen. Att han dessutom förespråkar fortsatt krig får en att undra.

Sedan har det ju faktiskt visat sig att varken Israel eller USA har folket eller demokratins bästa i åtanke. Trots att den diplomatiska vägen visat sig vara uddlös finns det inga garantier på att folket får det bättre efter interventioner signerade Trump och Netanyahu.

Demokratin är inte relativ

Men det fina med allas lika värde och rätt (och demokrati, för den delen) är att det är ganska svartvitt. Antingen får alla ta del av samma fri- och rättigheter eller så är man faktiskt ett hot mot demokratin.

Demokrati förutsätter faktiskt att man ser människor som lika inför lagen. Och att man faktiskt inte accepterar förtryck, oavsett om man hatar andra förtryckare mer.

Karina Cubilla, ledarkrönikörkarina.cubilla@skanesfolkblad.se

TITLE:
Att SD och KD bjuder in shahens son säger allt om deras människosyn

DESCRIPTION:
Med Reza Pahlavis besök i Sverige Busch och Åkesson tar mellanösterns konflikter till svenska gator och torg, skriver Skånes Folkblads ledarskribent.

CONTENT:
Minns ni kritiken som Tidöpartierna riktade mot Palestinaaktivister och propalestinska demonstrationer?

Ni vet det där om aggressiva gaphalsar som stod i vägen för bilar och bussar och som skrämde och störde.

Ville begränsa demokratiska rättigheter

Det låter knäppt, så här i efterhand. Men för bara några månader sedan enade sig större delen av svensk höger mot människor som använde sina grundlagsskyddade fri- och rättigheter för att protestera ett folkmord.

Förslag om att inskränka demonstrationsrätten haglade tätt och många använde avhumaniserade retorik för att beskriva meningsmotståndare. ”Odjur”. 

Men lyfte någon diskussion om detta agerande reagerade regeringspartierna med att inte vilja ”ta mellanösterns konflikter till svenska gator och torg”. 

Men stämmer det verkligen? De senaste veckornas agerande visar på något annat.

 
 
 

Olika lagar för olika religiösa grupper

Sverigedemokraterna förnekar sig inte. Efter att ha varit kritiska mot omskärelse öppnar de nu upp för att undanta judar från ett eventuellt förbud.

Ja, du läste rätt: differentierad lagstiftning utifrån religiös tillhörighet. I sitt försök att bygga relationer med staten Israel så råkade de alltså anamma och importera apartheid-tänket därifrån.

Men nej, nej, det rör sig så klart inte om någon märklig människosyn. Eller islamofobi, för den delen.

Shahens son på besök i riksdagen

I dag besöker Irans avsatta diktators son Reza Pahlavis riksdagen. Han är personligen inbjuden av Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Det skaver, av många anledningar.

Först och främst är det så klart märkligt att bjuda hit en avsatt diktators son. Den som följt utvecklingen i Iran vet att landet inte varit någon demokrati ens på monarkins tid.

Pahlavis far, han som kommit att kallas Irans sista shah, var även han på många sätt en hänsynslös despot. 

Pahlavi har inte på något sätt tagit avstånd ifrån sin faders politiska arv, trots att denne kom till makten genom en militärkupp. Eller ens säga något om de människor som föll offer för politiskt förtryck, våld och död under hans styre.

Till Agenda säger han att han tvärtom är mycket stolt över det. ”Javid shah”, länge leve shahen, tolkar han bokstavligen som att folket står bakom honom och hans arv.

Och varför skulle han? Inte ens ledande svenska politiker avkräver honom på svar. Ebba Busch har själv stått på manifestationer och skanderat ”länge leve shahen”.

Visst är det så att det inte alltid ska tolkas bokstavligen. För människor som under årtionden levt under religiöst och politiskt förtryck är ju så klart vad annat som helst att föredra.

Men Sveriges vice statsminister Ebba Busch borde rimligtvis avkrävas något mer.

I gårdagens Agenda var Pahlavi dessutom tydlig med att han helst av allt ser att USA och Israel ”avslutar jobbet”. Han vill, liksom Alice Teodorescu Måwe (KD), alltså se mer krig och mer förödelse.

Avslöjar regeringsunderlagets människosyn

Hur kan då svenska partier ens få för sig att stötta en sådan person? 

Vissa skulle nog hävda att det är komplicerat, inte svart eller vitt. Andra har försvarat honom med att han faktiskt vill ha demokrati.

Om det är den sorten som rådde innan ayatollan är den tyvärr inte särskilt mycket att hänga i julgranen. Att han dessutom förespråkar fortsatt krig får en att undra.

Sedan har det ju faktiskt visat sig att varken Israel eller USA har folket eller demokratins bästa i åtanke. Trots att den diplomatiska vägen visat sig vara uddlös finns det inga garantier på att folket får det bättre efter interventioner signerade Trump och Netanyahu.

Demokratin är inte relativ

Men det fina med allas lika värde och rätt (och demokrati, för den delen) är att det är ganska svartvitt. Antingen får alla ta del av samma fri- och rättigheter eller så är man faktiskt ett hot mot demokratin.

Demokrati förutsätter faktiskt att man ser människor som lika inför lagen. Och att man faktiskt inte accepterar förtryck, oavsett om man hatar andra förtryckare mer.

Karina Cubilla, ledarkrönikörkarina.cubilla@skanesfolkblad.se

TITLE:
Att SD och KD bjuder in shahens son säger allt om deras människosyn

DESCRIPTION:
Med Reza Pahlavis besök i Sverige Busch och Åkesson tar mellanösterns konflikter till svenska gator och torg, skriver Skånes Folkblads ledarskribent.

CONTENT:
Minns ni kritiken som Tidöpartierna riktade mot Palestinaaktivister och propalestinska demonstrationer?

Ni vet det där om aggressiva gaphalsar som stod i vägen för bilar och bussar och som skrämde och störde.

Ville begränsa demokratiska rättigheter

Det låter knäppt, så här i efterhand. Men för bara några månader sedan enade sig större delen av svensk höger mot människor som använde sina grundlagsskyddade fri- och rättigheter för att protestera ett folkmord.

Förslag om att inskränka demonstrationsrätten haglade tätt och många använde avhumaniserade retorik för att beskriva meningsmotståndare. ”Odjur”. 

Men lyfte någon diskussion om detta agerande reagerade regeringspartierna med att inte vilja ”ta mellanösterns konflikter till svenska gator och torg”. 

Men stämmer det verkligen? De senaste veckornas agerande visar på något annat.

 
 
 

Olika lagar för olika religiösa grupper

Sverigedemokraterna förnekar sig inte. Efter att ha varit kritiska mot omskärelse öppnar de nu upp för att undanta judar från ett eventuellt förbud.

Ja, du läste rätt: differentierad lagstiftning utifrån religiös tillhörighet. I sitt försök att bygga relationer med staten Israel så råkade de alltså anamma och importera apartheid-tänket därifrån.

Men nej, nej, det rör sig så klart inte om någon märklig människosyn. Eller islamofobi, för den delen.

Shahens son på besök i riksdagen

I dag besöker Irans avsatta diktators son Reza Pahlavis riksdagen. Han är personligen inbjuden av Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Det skaver, av många anledningar.

Först och främst är det så klart märkligt att bjuda hit en avsatt diktators son. Den som följt utvecklingen i Iran vet att landet inte varit någon demokrati ens på monarkins tid.

Pahlavis far, han som kommit att kallas Irans sista shah, var även han på många sätt en hänsynslös despot. 

Pahlavi har inte på något sätt tagit avstånd ifrån sin faders politiska arv. Tvärtom säger han sig vara mycket stolt över det.

Och varför skulle han? Inte ens ledande svenska politiker avkräver honom på svar. Ebba Busch har själv stått på manifestationer och skanderat ”länge leve shahen”.

Visst är det så att det inte alltid ska tolkas bokstavligen. För människor som under årtionden levt under religiöst och politiskt förtryck är ju så klart vad annat som helst att föredra.

I gårdagens Agenda var Pahlavi dessutom tydlig med att han helst av allt ser att USA och Israel ”avslutar jobbet”. Han vill, liksom Alice Teodorescu Måwe (KD), alltså se mer krig och mer förödelse.

Avslöjar regeringsunderlagets människosyn

Hur kan då svenska partier ens få för sig att stötta en sådan person? 

Vissa skulle nog hävda att det är komplicerat, inte svart eller vitt. Andra har försvarat honom med att han faktiskt vill ha demokrati.

Om det är den sorten som rådde innan ayatollan är den tyvärr inte särskilt mycket att hänga i julgranen. Att han dessutom förespråkar fortsatt krig får en att undra.

Sedan har det ju faktiskt visat sig att varken Israel eller USA har folket eller demokratins bästa i åtanke. Trots att den diplomatiska vägen visat sig vara uddlös finns det inga garantier på att folket får det bättre efter interventioner signerade Trump och Netanyahu.

Demokratin är inte relativ

Men det fina med allas lika värde och rätt (och demokrati, för den delen) är att det är ganska svartvitt. Antingen får alla ta del av samma fri- och rättigheter eller så är man faktiskt ett hot mot demokratin.

Demokrati förutsätter faktiskt att man ser människor som lika inför lagen. Och att man faktiskt inte accepterar förtryck, oavsett om man hatar andra förtryckare mer.

Karina Cubilla, ledarkrönikörkarina.cubilla@skanesfolkblad.se

TITLE:
Att SD och KD bjuder in shahens son säger allt om deras människosyn

DESCRIPTION:
Med Reza Pahlavis besök i Sverige Busch och Åkesson tar mellanösterns konflikter till svenska gator och torg, skriver Skånes Folkblads ledarskribent.

CONTENT:
Minns ni kritiken som Tidöpartierna riktade mot Palestinaaktivister och propalestinska demonstrationer?

Ni vet det där om aggressiva gaphalsar som stod i vägen för bilar och bussar och som skrämde och störde.

Ville begränsa demokratiska rättigheter

Det låter knäppt, så här i efterhand. Men för bara några månader sedan enade sig större delen av svensk höger mot människor som använde sina grundlagsskyddade fri- och rättigheter för att protestera ett folkmord.

Förslag om att inskränka demonstrationsrätten haglade tätt och många använde avhumaniserade retorik för att beskriva meningsmotståndare. ”Odjur”. 

Men lyfte någon diskussion om detta agerande reagerade regeringspartierna med att inte vilja ”ta mellanösterns konflikter till svenska gator och torg”. 

Men stämmer det verkligen? De senaste veckornas agerande visar på något annat.

 
 
 

Olika lagar för olika religiösa grupper

Sverigedemokraterna förnekar sig inte. Efter att ha varit kritiska mot omskärelse öppnar de nu upp för att undanta judar från ett eventuellt förbud.

Ja, du läste rätt: differentierad lagstiftning utifrån religiös tillhörighet. I sitt försök att bygga relationer med staten Israel så råkade de alltså anamma och importera apartheid-tänket därifrån.

Men nej, nej, det rör sig så klart inte om någon märklig människosyn. Eller islamofobi, för den delen.

Shahens son på besök i riksdagen

I dag besöker Irans avsatta diktators son Reza Pahlavis riksdagen. Han är personligen inbjuden av Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Det skaver, av många anledningar.

Först och främst är det så klart märkligt att bjuda hit en avsatt diktators son. Den som följt utvecklingen i Iran vet att landet inte varit någon demokrati ens på monarkins tid.

Pahlavis far, han som kommit att kallas Irans sista shah, var även han på många sätt en hänsynslös despot. 

Pahlavi har inte på något sätt tagit avstånd ifrån sin faders politiska arv. Tvärtom säger han sig vara mycket stolt över det. ”Javid shah”, länge leve shahen, tolkas av bokstavligen som att folket står bakom honom och hans arv.

Och varför skulle han? Inte ens ledande svenska politiker avkräver honom på svar. Ebba Busch har själv stått på manifestationer och skanderat ”länge leve shahen”.

Visst är det så att det inte alltid ska tolkas bokstavligen. För människor som under årtionden levt under religiöst och politiskt förtryck är ju så klart vad annat som helst att föredra.

I gårdagens Agenda var Pahlavi dessutom tydlig med att han helst av allt ser att USA och Israel ”avslutar jobbet”. Han vill, liksom Alice Teodorescu Måwe (KD), alltså se mer krig och mer förödelse.

Avslöjar regeringsunderlagets människosyn

Hur kan då svenska partier ens få för sig att stötta en sådan person? 

Vissa skulle nog hävda att det är komplicerat, inte svart eller vitt. Andra har försvarat honom med att han faktiskt vill ha demokrati.

Om det är den sorten som rådde innan ayatollan är den tyvärr inte särskilt mycket att hänga i julgranen. Att han dessutom förespråkar fortsatt krig får en att undra.

Sedan har det ju faktiskt visat sig att varken Israel eller USA har folket eller demokratins bästa i åtanke. Trots att den diplomatiska vägen visat sig vara uddlös finns det inga garantier på att folket får det bättre efter interventioner signerade Trump och Netanyahu.

Demokratin är inte relativ

Men det fina med allas lika värde och rätt (och demokrati, för den delen) är att det är ganska svartvitt. Antingen får alla ta del av samma fri- och rättigheter eller så är man faktiskt ett hot mot demokratin.

Demokrati förutsätter faktiskt att man ser människor som lika inför lagen. Och att man faktiskt inte accepterar förtryck, oavsett om man hatar andra förtryckare mer.

Karina Cubilla, ledarkrönikörkarina.cubilla@skanesfolkblad.se

TITLE:
Att SD och KD bjuder in shahens son säger allt om deras människosyn

DESCRIPTION:
Med Reza Pahlavis besök i Sverige Busch och Åkesson tar mellanösterns konflikter till svenska gator och torg, skriver Skånes Folkblads ledarskribent.

CONTENT:
Minns ni kritiken som Tidöpartierna riktade mot Palestinaaktivister och propalestinska demonstrationer?

Ni vet det där om aggressiva gaphalsar som stod i vägen för bilar och bussar och som skrämde och störde.

Ville begränsa demokratiska rättigheter

Det låter knäppt, så här i efterhand. Men för bara några månader sedan enade sig större delen av svensk höger mot människor som använde sina grundlagsskyddade fri- och rättigheter för att protestera ett folkmord.

Förslag om att inskränka demonstrationsrätten haglade tätt och många använde avhumaniserade retorik för att beskriva meningsmotståndare. ”Odjur”. 

Men lyfte någon diskussion om detta agerande reagerade regeringspartierna med att inte vilja ”ta mellanösterns konflikter till svenska gator och torg”. 

Men stämmer det verkligen? De senaste veckornas agerande visar på något annat.

 
 
 

Olika lagar för olika religiösa grupper

Sverigedemokraterna förnekar sig inte. Efter att ha varit kritiska mot omskärelse öppnar de nu upp för att undanta judar från ett eventuellt förbud.

Ja, du läste rätt: differentierad lagstiftning utifrån religiös tillhörighet. I sitt försök att bygga relationer med staten Israel så råkade de alltså anamma och importera apartheid-tänket därifrån.

Men nej, nej, det rör sig så klart inte om någon märklig människosyn. Eller islamofobi, för den delen.

Shahens son på besök i riksdagen

I dag besöker Irans avsatta diktators son Reza Pahlavis riksdagen. Han är personligen inbjuden av Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Det skaver, av många anledningar.

Först och främst är det så klart märkligt att bjuda hit en avsatt diktators son. Den som följt utvecklingen i Iran vet att landet inte varit någon demokrati ens på monarkins tid.

Pahlavis far, han som kommit att kallas Irans sista shah, var även han på många sätt en hänsynslös despot. 

Pahlavi har inte på något sätt tagit avstånd ifrån sin faders politiska arv. Varför skulle han? Inte ens ledande svenska politiker avkräver honom på svar. Ebba Busch har själv stått på manifestationer och skanderat ”Länge leve shahen”.

Avslöjar regeringsunderlagets människosyn

Hur kan då svenska partier ens få för sig att stötta en sådan person? 

Vissa skulle nog hävda att det är komplicerat, inte svart eller vitt. Men det fina med allas lika värde och rätt (och demokrati, för den delen) är att det är ganska svartvitt.

Antingen får alla ta del av samma fri- och rättigheter eller så är man faktiskt ett hot mot demokratin.

Demokrati förutsätter faktiskt att man ser människor som lika inför lagen. Och att man faktiskt inte accepterar förtryck, oavsett om man hatar andra förtryckare mer.

Karina Cubilla, ledarkrönikörkarina.cubilla@skanesfolkblad.se

TITLE:
Att SD och KD bjuder in shahens son säger allt om deras människosyn

DESCRIPTION:
Med Reza Pahlavis besök i Sverige Busch och Åkesson tar mellanösterns konflikter till svenska gator och torg, skriver Skånes Folkblads ledarskribent.

CONTENT:
Minns ni kritiken som Tidöpartierna riktade mot Palestinaaktivister och propalestinska demonstrationer?

Ni vet det där om aggressiva gaphalsar som stod i vägen för bilar och bussar och som skrämde och störde.

Ville begränsa demokratiska rättigheter

Det låter knäppt, så här i efterhand. Men för bara några månader sedan enade sig större delen av svensk höger mot människor som använde sina grundlagsskyddade fri- och rättigheter för att protestera ett folkmord.

Förslag om att inskränka demonstrationsrätten haglade tätt och många använde avhumaniserade retorik för att beskriva meningsmotståndare. ”Odjur”. 

Men lyfte någon diskussion om detta agerande reagerade regeringspartierna med att inte vilja ”ta mellanösterns konflikter till svenska gator och torg”. 

Men stämmer det verkligen? De senaste veckornas agerande visar på något annat.

 
 
 

Olika lagar för olika religiösa grupper

Sverigedemokraterna förnekar sig inte. Efter att ha varit kritiska mot omskärelse öppnar de nu upp för att undanta judar från ett eventuellt förbud.

Ja, du läste rätt: differentierad lagstiftning utifrån religiös tillhörighet. I sitt försök att bygga relationer med staten Israel så råkade de alltså anamma och importera apartheid-tänket därifrån.

Men nej, nej, det rör sig så klart inte om någon märklig människosyn. Eller islamofobi, för den delen.

Shahens son på besök i riksdagen

I dag besöker Irans avsatta diktators son Reza Pahlavis riksdagen. Han är personligen inbjuden av Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Det skaver, av många anledningar.

Först och främst är det så klart märkligt att bjuda hit en avsatt diktators son. Den som följt utvecklingen i Iran vet att landet inte varit någon demokrati ens på monarkins tid.

Pahlavis far, han som kommit att kallas Irans sista shah, var även han på många sätt en hänsynslös despot. 

Pahlavi har inte på något sätt tagit avstånd ifrån sin faders politiska arv. Tvärtom säger han sig vara mycket stolt över det.

Och varför skulle han? Inte ens ledande svenska politiker avkräver honom på svar. Ebba Busch har själv stått på manifestationer och skanderat ”länge leve shahen”.

Visst är det så att det inte alltid ska tolkas bokstavligen. För människor som under årtionden levt under religiöst och politiskt förtryck är ju så klart vad annat som helst att föredra.

I gårdagens Agenda var Pahlavi dessutom tydlig med att han helst av allt ser att USA och Israel ”avslutar jobbet”. Han vill, liksom Alice Teodorescu Måwe (KD), alltså se mer krig och mer förödelse.

Avslöjar regeringsunderlagets människosyn

Hur kan då svenska partier ens få för sig att stötta en sådan person? 

Vissa skulle nog hävda att det är komplicerat, inte svart eller vitt. Andra har försvarat honom med att han faktiskt vill ha demokrati.

Om det är den sorten som rådde innan ayatollan är den tyvärr inte särskilt mycket att hänga i julgranen. Att han dessutom förespråkar fortsatt krig får en att undra.

Sedan har det ju faktiskt visat sig att varken Israel eller USA har folket eller demokratins bästa i åtanke. Trots att den diplomatiska vägen visat sig vara uddlös finns det inga garantier på att folket får det bättre efter interventioner signerade Trump och Netanyahu.

Demokratin är inte relativ

Men det fina med allas lika värde och rätt (och demokrati, för den delen) är att det är ganska svartvitt. Antingen får alla ta del av samma fri- och rättigheter eller så är man faktiskt ett hot mot demokratin.

Demokrati förutsätter faktiskt att man ser människor som lika inför lagen. Och att man faktiskt inte accepterar förtryck, oavsett om man hatar andra förtryckare mer.

Karina Cubilla, ledarkrönikörkarina.cubilla@skanesfolkblad.se

TITLE:
Att SD och KD bjuder in shahens son säger allt om deras människosyn

DESCRIPTION:
Med Reza Pahlavis besök i Sverige Busch och Åkesson tar mellanösterns konflikter till svenska gator och torg, skriver Skånes Folkblads ledarskribent.

CONTENT:
Minns ni kritiken som Tidöpartierna riktade mot Palestinaaktivister och propalestinska demonstrationer?

Ni vet det där om aggressiva gaphalsar som stod i vägen för bilar och bussar och som skrämde och störde.

Ville begränsa demokratiska rättigheter

Det låter knäppt, så här i efterhand. Men för bara några månader sedan enade sig större delen av svensk höger mot människor som använde sina grundlagsskyddade fri- och rättigheter för att protestera ett folkmord.

Förslag om att inskränka demonstrationsrätten haglade tätt och många använde avhumaniserade retorik för att beskriva meningsmotståndare. ”Odjur”. 

Men lyfte någon diskussion om detta agerande reagerade regeringspartierna med att inte vilja ”ta mellanösterns konflikter till svenska gator och torg”. 

Men stämmer det verkligen? De senaste veckornas agerande visar på något annat.

 
 
 

Olika lagar för olika religiösa grupper

Sverigedemokraterna förnekar sig inte. Efter att ha varit kritiska mot omskärelse öppnar de nu upp för att undanta judar från ett eventuellt förbud.

Ja, du läste rätt: differentierad lagstiftning utifrån religiös tillhörighet. I sitt försök att bygga relationer med staten Israel så råkade de alltså anamma och importera apartheid-tänket därifrån.

Men nej, nej, det rör sig så klart inte om någon märklig människosyn. Eller islamofobi, för den delen.

Shahens son på besök i riksdagen

I dag besöker Irans avsatta diktators son Reza Pahlavis riksdagen. Han är personligen inbjuden av Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Det skaver, av många anledningar.

Först och främst är det så klart märkligt att bjuda hit en avsatt diktators son. Den som följt utvecklingen i Iran vet att landet inte varit någon demokrati ens på monarkins tid.

Pahlavis far, han som kommit att kallas Irans sista shah, var även han på många sätt en hänsynslös despot. 

Pahlavi har inte på något sätt tagit avstånd ifrån sin faders politiska arv. Tvärtom säger han sig vara mycket stolt över det. ”Javid shah”, länge leve shahen, tolkar han bokstavligen som att folket står bakom honom och hans arv.

Och varför skulle han? Inte ens ledande svenska politiker avkräver honom på svar. Ebba Busch har själv stått på manifestationer och skanderat ”länge leve shahen”.

Visst är det så att det inte alltid ska tolkas bokstavligen. För människor som under årtionden levt under religiöst och politiskt förtryck är ju så klart vad annat som helst att föredra.

I gårdagens Agenda var Pahlavi dessutom tydlig med att han helst av allt ser att USA och Israel ”avslutar jobbet”. Han vill, liksom Alice Teodorescu Måwe (KD), alltså se mer krig och mer förödelse.

Avslöjar regeringsunderlagets människosyn

Hur kan då svenska partier ens få för sig att stötta en sådan person? 

Vissa skulle nog hävda att det är komplicerat, inte svart eller vitt. Andra har försvarat honom med att han faktiskt vill ha demokrati.

Om det är den sorten som rådde innan ayatollan är den tyvärr inte särskilt mycket att hänga i julgranen. Att han dessutom förespråkar fortsatt krig får en att undra.

Sedan har det ju faktiskt visat sig att varken Israel eller USA har folket eller demokratins bästa i åtanke. Trots att den diplomatiska vägen visat sig vara uddlös finns det inga garantier på att folket får det bättre efter interventioner signerade Trump och Netanyahu.

Demokratin är inte relativ

Men det fina med allas lika värde och rätt (och demokrati, för den delen) är att det är ganska svartvitt. Antingen får alla ta del av samma fri- och rättigheter eller så är man faktiskt ett hot mot demokratin.

Demokrati förutsätter faktiskt att man ser människor som lika inför lagen. Och att man faktiskt inte accepterar förtryck, oavsett om man hatar andra förtryckare mer.

Karina Cubilla, ledarkrönikörkarina.cubilla@skanesfolkblad.se

TITLE:
Att SD och KD bjuder in shahens son säger allt om deras människosyn

DESCRIPTION:
Med Reza Pahlavis besök i Sverige Busch och Åkesson tar mellanösterns konflikter till svenska gator och torg, skriver Skånes Folkblads ledarskribent.

CONTENT:
Minns ni kritiken som Tidöpartierna riktade mot Palestinaaktivister och propalestinska demonstrationer?

Ni vet det där om aggressiva gaphalsar som stod i vägen för bilar och bussar och som skrämde och störde.

Ville begränsa demokratiska rättigheter

Det låter knäppt, så här i efterhand. Men för bara några månader sedan enade sig större delen av svensk höger mot människor som använde sina grundlagsskyddade fri- och rättigheter för att protestera ett folkmord.

Förslag om att inskränka demonstrationsrätten haglade tätt och många använde avhumaniserade retorik för att beskriva meningsmotståndare. ”Odjur”. 

Men lyfte någon diskussion om detta agerande reagerade regeringspartierna med att inte vilja ”ta mellanösterns konflikter till svenska gator och torg”. 

Men stämmer det verkligen? De senaste veckornas agerande visar på något annat.

 
 
 

Olika lagar för olika religiösa grupper

Sverigedemokraterna förnekar sig inte. Efter att ha varit kritiska mot omskärelse öppnar de nu upp för att undanta judar från ett eventuellt förbud.

Ja, du läste rätt: differentierad lagstiftning utifrån religiös tillhörighet. I sitt försök att bygga relationer med staten Israel så råkade de alltså anamma och importera apartheid-tänket därifrån.

Men nej, nej, det rör sig så klart inte om någon märklig människosyn. Eller islamofobi, för den delen.

Shahens son på besök i riksdagen

I dag besöker Irans avsatta diktators son Reza Pahlavis riksdagen. Han är personligen inbjuden av Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Det skaver, av många anledningar.

Först och främst är det så klart märkligt att bjuda hit en avsatt diktators son. Den som följt utvecklingen i Iran vet att landet inte varit någon demokrati ens på monarkins tid.

Pahlavis far, han som kommit att kallas Irans sista shah, var även han på många sätt en hänsynslös despot. 

Pahlavi har inte på något sätt tagit avstånd ifrån sin faders politiska arv, trots att denne kom till makten genom en militärkupp. Eller ens säga något om de människor som föll offer för politiskt förtryck, våld och död under hans styre.

Stolt över shahens arv

Till Agenda säger han att han tvärtom är mycket stolt över det. ”Javid shah”, länge leve shahen, tolkar han bokstavligen som att folket står bakom honom och hans arv.

Och varför skulle han? Inte ens ledande svenska politiker avkräver honom på svar. Ebba Busch har själv stått på manifestationer och skanderat ”länge leve shahen”.

Visst är det så att det inte alltid ska tolkas bokstavligen. För människor som under årtionden levt under religiöst och politiskt förtryck är ju så klart vad annat som helst att föredra.

Men Sveriges vice statsminister Ebba Busch borde rimligtvis avkrävas något mer.

I gårdagens Agenda var Pahlavi dessutom tydlig med att han helst av allt ser att USA och Israel ”avslutar jobbet”. Han vill, liksom Alice Teodorescu Måwe (KD), alltså se mer krig och mer förödelse.

Avslöjar regeringsunderlagets människosyn

Hur kan då svenska partier ens få för sig att stötta en sådan person? 

Vissa skulle nog hävda att det är komplicerat, inte svart eller vitt. Andra har försvarat honom med att han faktiskt vill ha demokrati.

Om det är den sorten som rådde innan ayatollan är den tyvärr inte särskilt mycket att hänga i julgranen. Att han dessutom förespråkar fortsatt krig får en att undra.

Sedan har det ju faktiskt visat sig att varken Israel eller USA har folket eller demokratins bästa i åtanke.

Trots att den diplomatiska vägen visat sig vara uddlös finns det inga garantier på att folket får det bättre efter interventioner signerade Trump och Netanyahu.

Folk har dött, viktig infrastruktur har förstörts och skolor och universitet har bombats. Och mycket pekar på att stödet till det sittande styret stärkts.

Och Trump verkar mer angelägen att säkra sin egen maktställning och energiförsörjning än att möjliggöra ett demokratiskt styre i Iran.

Demokratin är inte relativ

Men det fina med allas lika värde och rätt (och demokrati, för den delen) är att det är ganska svartvitt. Antingen får alla ta del av samma fri- och rättigheter eller så är man faktiskt ett hot mot demokratin.

Ingen rimligt funtad person stöttar mullornas styre i Iran. Att inte vilja ha krig eller att kritisera Israel och USA är inte det samma som att stötta islamister. Det är direkt oansvarigt att påstå något sådant.

Att svensk höger så lättvindigt stöttar väpnade konflikter visar på en människosyn som är svår att tugga i sig.

Demokrati förutsätter faktiskt att man ser människor som lika inför lagen. Och att man faktiskt inte accepterar död och förtryck, oavsett om man hatar andra förtryckare mer.

Karina Cubilla, ledarkrönikörkarina.cubilla@skanesfolkblad.se

Karina Cubilla är ledarskribent i Arbetet och ledarkrönikör i Skånes Folkblad.

TITLE:
Att SD och KD bjuder in shahens son säger allt om deras människosyn

DESCRIPTION:
Med Reza Pahlavis besök i Sverige Busch och Åkesson tar mellanösterns konflikter till svenska gator och torg, skriver Skånes Folkblads ledarskribent.

CONTENT:
Minns ni kritiken som Tidöpartierna riktade mot Palestinaaktivister och propalestinska demonstrationer?

Ni vet det där om aggressiva gaphalsar som stod i vägen för bilar och bussar och som skrämde och störde.

Ville begränsa demokratiska rättigheter

Det låter knäppt, så här i efterhand. Men för bara några månader sedan enade sig större delen av svensk höger mot människor som använde sina grundlagsskyddade fri- och rättigheter för att protestera ett folkmord.

Förslag om att inskränka demonstrationsrätten haglade tätt och många använde avhumaniserade retorik för att beskriva meningsmotståndare. ”Odjur”. 

Men lyfte någon diskussion om detta agerande reagerade regeringspartierna med att inte vilja ”ta mellanösterns konflikter till svenska gator och torg”. 

Men stämmer det verkligen? De senaste veckornas agerande visar på något annat.

 
 
 

Olika lagar för olika religiösa grupper

Sverigedemokraterna förnekar sig inte. Efter att ha varit kritiska mot omskärelse öppnar de nu upp för att undanta judar från ett eventuellt förbud.

Ja, du läste rätt: differentierad lagstiftning utifrån religiös tillhörighet. I sitt försök att bygga relationer med staten Israel så råkade de alltså anamma och importera apartheid-tänket därifrån.

Men nej, nej, det rör sig så klart inte om någon märklig människosyn. Eller islamofobi, för den delen.

Shahens son på besök i riksdagen

I dag besöker Irans avsatta diktators son Reza Pahlavis riksdagen. Han är personligen inbjuden av Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Det skaver, av många anledningar.

Först och främst är det så klart märkligt att bjuda hit en avsatt diktators son. Den som följt utvecklingen i Iran vet att landet inte varit någon demokrati ens på monarkins tid.

Pahlavis far, han som kommit att kallas Irans sista shah, var även han på många sätt en hänsynslös despot. 

Pahlavi har inte på något sätt tagit avstånd ifrån sin faders politiska arv, trots att denne kom till makten genom en militärkupp. Eller ens säga något om de människor som föll offer för politiskt förtryck, våld och död under hans styre.

Stolt över shahens arv

Till Agenda säger han att han tvärtom är mycket stolt över det. ”Javid shah”, länge leve shahen, tolkar han bokstavligen som att folket står bakom honom och hans arv.

Och varför skulle han? Inte ens ledande svenska politiker avkräver honom på svar. Ebba Busch har själv stått på manifestationer och skanderat ”länge leve shahen”.

Visst är det så att det inte alltid ska tolkas bokstavligen. För människor som under årtionden levt under religiöst och politiskt förtryck är ju så klart vad annat som helst att föredra.

Men Sveriges vice statsminister Ebba Busch borde rimligtvis avkrävas något mer.

I gårdagens Agenda var Pahlavi dessutom tydlig med att han helst av allt ser att USA och Israel ”avslutar jobbet”. Han vill, liksom Alice Teodorescu Måwe (KD), alltså se mer krig och mer förödelse.

Avslöjar regeringsunderlagets människosyn

Hur kan då svenska partier ens få för sig att stötta en sådan person? 

Vissa skulle nog hävda att det är komplicerat, inte svart eller vitt. Andra har försvarat honom med att han faktiskt vill ha demokrati.

Om det är den sorten som rådde innan ayatollan är den tyvärr inte särskilt mycket att hänga i julgranen. Att han dessutom förespråkar fortsatt krig får en att undra.

Sedan har det ju faktiskt visat sig att varken Israel eller USA har folket eller demokratins bästa i åtanke. Trots att den diplomatiska vägen visat sig vara uddlös finns det inga garantier på att folket får det bättre efter interventioner signerade Trump och Netanyahu.

Folk har dött, viktig infrastruktur har förstörts och skolor och universitet har bombats. Och mycket pekar på att stödet till det sittande styret stärkts. 

Demokratin är inte relativ

Men det fina med allas lika värde och rätt (och demokrati, för den delen) är att det är ganska svartvitt. Antingen får alla ta del av samma fri- och rättigheter eller så är man faktiskt ett hot mot demokratin.

Ingen rimligt funtad person stöttar mullornas styre i Iran. Att inte vilja ha krig eller att kritisera Israel och USA är inte det samma som att stötta islamister. Det är direkt oansvarigt att påstå något sådant.

Att svensk höger så lättvindigt stöttar väpnade konflikter visar på en människosyn som är svår att tugga i sig.

Demokrati förutsätter faktiskt att man ser människor som lika inför lagen. Och att man faktiskt inte accepterar död och förtryck, oavsett om man hatar andra förtryckare mer.

Karina Cubilla, ledarkrönikörkarina.cubilla@skanesfolkblad.se

TITLE:
Att SD och KD bjuder in shahens son säger allt om deras människosyn

DESCRIPTION:
Med Reza Pahlavis besök i Sverige Busch och Åkesson tar mellanösterns konflikter till svenska gator och torg, skriver Skånes Folkblads ledarskribent.

CONTENT:
Minns ni kritiken som Tidöpartierna riktade mot Palestinaaktivister och propalestinska demonstrationer?

Ni vet det där om aggressiva gaphalsar som stod i vägen för bilar och bussar och som skrämde och störde.

Ville begränsa demokratiska rättigheter

Det låter knäppt, så här i efterhand. Men för bara några månader sedan enade sig större delen av svensk höger mot människor som använde sina grundlagsskyddade fri- och rättigheter för att protestera ett folkmord.

Förslag om att inskränka demonstrationsrätten haglade tätt och många använde avhumaniserade retorik för att beskriva meningsmotståndare. ”Odjur”. 

Men lyfte någon diskussion om detta agerande reagerade regeringspartierna med att inte vilja ”ta mellanösterns konflikter till svenska gator och torg”. 

Men stämmer det verkligen? De senaste veckornas agerande visar på något annat.

 
 
 

Olika lagar för olika religiösa grupper

Sverigedemokraterna förnekar sig inte. Efter att ha varit kritiska mot omskärelse öppnar de nu upp för att undanta judar från ett eventuellt förbud.

Ja, du läste rätt: differentierad lagstiftning utifrån religiös tillhörighet. I sitt försök att bygga relationer med staten Israel så råkade de alltså anamma och importera apartheid-tänket därifrån.

Men nej, nej, det rör sig så klart inte om någon märklig människosyn. Eller islamofobi, för den delen.

Shahens son på besök i riksdagen

I dag besöker Irans avsatta diktators son Reza Pahlavis riksdagen. Han är personligen inbjuden av Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Det skaver, av många anledningar.

Först och främst är det så klart märkligt att bjuda hit en avsatt diktators son. Den som följt utvecklingen i Iran vet att landet inte varit någon demokrati ens på monarkins tid.

Pahlavis far, han som kommit att kallas Irans sista shah, var även han på många sätt en hänsynslös despot. 

Pahlavi har inte på något sätt tagit avstånd ifrån sin faders politiska arv. Tvärtom säger han sig vara mycket stolt över det. ”Javid shah”, länge leve shahen, tolkar han bokstavligen som att folket står bakom honom och hans arv.

Och varför skulle han? Inte ens ledande svenska politiker avkräver honom på svar. Ebba Busch har själv stått på manifestationer och skanderat ”länge leve shahen”.

Visst är det så att det inte alltid ska tolkas bokstavligen. För människor som under årtionden levt under religiöst och politiskt förtryck är ju så klart vad annat som helst att föredra.

I gårdagens Agenda var Pahlavi dessutom tydlig med att han helst av allt ser att USA och Israel ”avslutar jobbet”. Han vill, liksom Alice Teodorescu Måwe (KD), alltså se mer krig och mer förödelse.

Avslöjar regeringsunderlagets människosyn

Hur kan då svenska partier ens få för sig att stötta en sådan person? 

Vissa skulle nog hävda att det är komplicerat, inte svart eller vitt. Andra har försvarat honom med att han faktiskt vill ha demokrati.

Om det är den sorten som rådde innan ayatollan är den tyvärr inte särskilt mycket att hänga i julgranen. Att han dessutom förespråkar fortsatt krig får en att undra.

Sedan har det ju faktiskt visat sig att varken Israel eller USA har folket eller demokratins bästa i åtanke. Trots att den diplomatiska vägen visat sig vara uddlös finns det inga garantier på att folket får det bättre efter interventioner signerade Trump och Netanyahu.

Demokratin är inte relativ

Men det fina med allas lika värde och rätt (och demokrati, för den delen) är att det är ganska svartvitt. Antingen får alla ta del av samma fri- och rättigheter eller så är man faktiskt ett hot mot demokratin.

Demokrati förutsätter faktiskt att man ser människor som lika inför lagen. Och att man faktiskt inte accepterar förtryck, oavsett om man hatar andra förtryckare mer.

Karina Cubilla, ledarkrönikörkarina.cubilla@skanesfolkblad.se

TITLE:
Att SD och KD bjuder in shahens son säger allt om deras människosyn

DESCRIPTION:
Med Reza Pahlavis besök i Sverige Busch och Åkesson tar mellanösterns konflikter till svenska gator och torg, skriver Skånes Folkblads ledarskribent.

CONTENT:
Minns ni kritiken som Tidöpartierna riktade mot Palestinaaktivister och propalestinska demonstrationer?

Ni vet det där om aggressiva gaphalsar som stod i vägen för bilar och bussar och som skrämde och störde.

Ville begränsa demokratiska rättigheter

Det låter knäppt, så här i efterhand. Men för bara några månader sedan enade sig större delen av svensk höger mot människor som använde sina grundlagsskyddade fri- och rättigheter för att protestera ett folkmord.

Förslag om att inskränka demonstrationsrätten haglade tätt och många använde avhumaniserade retorik för att beskriva meningsmotståndare. ”Odjur”. 

Men lyfte någon diskussion om detta agerande reagerade regeringspartierna med att inte vilja ”ta mellanösterns konflikter till svenska gator och torg”. 

Men stämmer det verkligen? De senaste veckornas agerande visar på något annat.

 
 
 

Olika lagar för olika religiösa grupper

Sverigedemokraterna förnekar sig inte. Efter att ha varit kritiska mot omskärelse öppnar de nu upp för att undanta judar från ett eventuellt förbud.

Ja, du läste rätt: differentierad lagstiftning utifrån religiös tillhörighet. I sitt försök att bygga relationer med staten Israel så råkade de alltså anamma och importera apartheid-tänket därifrån.

Men nej, nej, det rör sig så klart inte om någon märklig människosyn. Eller islamofobi, för den delen.

Shahens son på besök i riksdagen

I dag besöker Irans avsatta diktators son Reza Pahlavis riksdagen. Han är personligen inbjuden av Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Det skaver, av många anledningar.

Först och främst är det så klart märkligt att bjuda hit en avsatt diktators son. Den som följt utvecklingen i Iran vet att landet inte varit någon demokrati ens på monarkins tid.

Pahlavis far, han som kommit att kallas Irans sista shah, var även han på många sätt en hänsynslös despot. 

Pahlavi har inte på något sätt tagit avstånd ifrån sin faders politiska arv, trots att denne kom till makten genom en militärkupp. Eller ens säga något om de människor som föll offer för politiskt förtryck, våld och död under hans styre.

Stolt över shahens arv

Till Agenda säger han att han tvärtom är mycket stolt över det. ”Javid shah”, länge leve shahen, tolkar han bokstavligen som att folket står bakom honom och hans arv.

Och varför skulle han? Inte ens ledande svenska politiker avkräver honom på svar. Ebba Busch har själv stått på manifestationer och skanderat ”länge leve shahen”.

Visst är det så att det inte alltid ska tolkas bokstavligen. För människor som under årtionden levt under religiöst och politiskt förtryck är ju så klart vad annat som helst att föredra.

Men Sveriges vice statsminister Ebba Busch borde rimligtvis avkrävas något mer.

I gårdagens Agenda var Pahlavi dessutom tydlig med att han helst av allt ser att USA och Israel ”avslutar jobbet”. Han vill, liksom Alice Teodorescu Måwe (KD), alltså se mer krig och mer förödelse.

Avslöjar regeringsunderlagets människosyn

Hur kan då svenska partier ens få för sig att stötta en sådan person? 

Vissa skulle nog hävda att det är komplicerat, inte svart eller vitt. Andra har försvarat honom med att han faktiskt vill ha demokrati.

Om det är den sorten som rådde innan ayatollan är den tyvärr inte särskilt mycket att hänga i julgranen. Att han dessutom förespråkar fortsatt krig får en att undra.

Sedan har det ju faktiskt visat sig att varken Israel eller USA har folket eller demokratins bästa i åtanke. Trots att den diplomatiska vägen visat sig vara uddlös finns det inga garantier på att folket får det bättre efter interventioner signerade Trump och Netanyahu.

Demokratin är inte relativ

Men det fina med allas lika värde och rätt (och demokrati, för den delen) är att det är ganska svartvitt. Antingen får alla ta del av samma fri- och rättigheter eller så är man faktiskt ett hot mot demokratin.

Demokrati förutsätter faktiskt att man ser människor som lika inför lagen. Och att man faktiskt inte accepterar förtryck, oavsett om man hatar andra förtryckare mer.

Karina Cubilla, ledarkrönikörkarina.cubilla@skanesfolkblad.se

TITLE:
Att SD och KD bjuder in shahens son säger allt om deras människosyn

DESCRIPTION:
Med Reza Pahlavis besök i Sverige Busch och Åkesson tar mellanösterns konflikter till svenska gator och torg, skriver Skånes Folkblads ledarskribent.

CONTENT:
Minns ni kritiken som Tidöpartierna riktade mot Palestinaaktivister och propalestinska demonstrationer?

Ni vet det där om aggressiva gaphalsar som stod i vägen för bilar och bussar och som skrämde och störde.

Ville begränsa demokratiska rättigheter

Det låter knäppt, så här i efterhand. Men för bara några månader sedan enade sig större delen av svensk höger mot människor som använde sina grundlagsskyddade fri- och rättigheter för att protestera ett folkmord.

Förslag om att inskränka demonstrationsrätten haglade tätt och många använde avhumaniserade retorik för att beskriva meningsmotståndare. ”Odjur”. 

Men lyfte någon diskussion om detta agerande reagerade regeringspartierna med att inte vilja ”ta mellanösterns konflikter till svenska gator och torg”. 

Men stämmer det verkligen? De senaste veckornas agerande visar på något annat.

 
 
 

Olika lagar för olika religiösa grupper

Sverigedemokraterna förnekar sig inte. Efter att ha varit kritiska mot omskärelse öppnar de nu upp för att undanta judar från ett eventuellt förbud.

Ja, du läste rätt: differentierad lagstiftning utifrån religiös tillhörighet. I sitt försök att bygga relationer med staten Israel så råkade de alltså anamma och importera apartheid-tänket därifrån.

Men nej, nej, det rör sig så klart inte om någon märklig människosyn. Eller islamofobi, för den delen.

Shahens son på besök i riksdagen

I dag besöker Irans avsatta diktators son Reza Pahlavis riksdagen. Han är personligen inbjuden av Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Det skaver, av många anledningar.

Först och främst är det så klart märkligt att bjuda hit en avsatt diktators son. Den som följt utvecklingen i Iran vet att landet inte varit någon demokrati ens på monarkins tid.

Pahlavis far, han som kommit att kallas Irans sista shah, var även han på många sätt en hänsynslös despot. 

Pahlavi har inte på något sätt tagit avstånd ifrån sin faders politiska arv, trots att denne kom till makten genom en militärkupp. Eller ens säga något om de människor som föll offer för politiskt förtryck, våld och död under hans styre.

Stolt över shahens arv

Till Agenda säger han att han tvärtom är mycket stolt över det. ”Javid shah”, länge leve shahen, tolkar han bokstavligen som att folket står bakom honom och hans arv.

Och varför skulle han? Inte ens ledande svenska politiker avkräver honom på svar. Ebba Busch har själv stått på manifestationer och skanderat ”länge leve shahen”.

Visst är det så att det inte alltid ska tolkas bokstavligen. För människor som under årtionden levt under religiöst och politiskt förtryck är ju så klart vad annat som helst att föredra.

Men Sveriges vice statsminister Ebba Busch borde rimligtvis avkrävas något mer.

I gårdagens Agenda var Pahlavi dessutom tydlig med att han helst av allt ser att USA och Israel ”avslutar jobbet”. Han vill, liksom Alice Teodorescu Måwe (KD), alltså se mer krig och mer förödelse.

Avslöjar regeringsunderlagets människosyn

Hur kan då svenska partier ens få för sig att stötta en sådan person? 

Vissa skulle nog hävda att det är komplicerat, inte svart eller vitt. Andra har försvarat honom med att han faktiskt vill ha demokrati.

Om det är den sorten som rådde innan ayatollan är den tyvärr inte särskilt mycket att hänga i julgranen. Att han dessutom förespråkar fortsatt krig får en att undra.

Sedan har det ju faktiskt visat sig att varken Israel eller USA har folket eller demokratins bästa i åtanke. Trots att den diplomatiska vägen visat sig vara uddlös finns det inga garantier på att folket får det bättre efter interventioner signerade Trump och Netanyahu.

Folk har dött, viktig infrastruktur har förstörts och skolor och universitet har bombats. Och mycket pekar på att stödet till det sittande styret stärkts. 

Demokratin är inte relativ

Men det fina med allas lika värde och rätt (och demokrati, för den delen) är att det är ganska svartvitt. Antingen får alla ta del av samma fri- och rättigheter eller så är man faktiskt ett hot mot demokratin.

Ingen rimligt funtad person stöttar mullornas styre i Iran. Att inte vilja ha krig eller att kritisera Israel och USA är inte det samma som att stötta islamister. Det är direkt oansvarigt att påstå något sådant.

Att svensk höger så lättvindigt stöttar väpnade konflikter visar på en människosyn som är svår att tugga i sig.

Demokrati förutsätter faktiskt att man ser människor som lika inför lagen. Och att man faktiskt inte accepterar död och förtryck, oavsett om man hatar andra förtryckare mer.

Karina Cubilla, ledarkrönikörkarina.cubilla@skanesfolkblad.se

TITLE:
Att SD och KD bjuder in shahens son säger allt om deras människosyn

DESCRIPTION:
Med Reza Pahlavis besök i Sverige Busch och Åkesson tar mellanösterns konflikter till svenska gator och torg, skriver Skånes Folkblads ledarskribent.

CONTENT:
Minns ni kritiken som Tidöpartierna riktade mot Palestinaaktivister och propalestinska demonstrationer?

Ni vet det där om aggressiva gaphalsar som stod i vägen för bilar och bussar och som skrämde och störde.

Ville begränsa demokratiska rättigheter

Det låter knäppt, så här i efterhand. Men för bara några månader sedan enade sig större delen av svensk höger mot människor som använde sina grundlagsskyddade fri- och rättigheter för att protestera ett folkmord.

Förslag om att inskränka demonstrationsrätten haglade tätt och många använde avhumaniserade retorik för att beskriva meningsmotståndare. ”Odjur”. 

Men lyfte någon diskussion om detta agerande reagerade regeringspartierna med att inte vilja ”ta mellanösterns konflikter till svenska gator och torg”. 

Men stämmer det verkligen? De senaste veckornas agerande visar på något annat.

 
 
 

Olika lagar för olika religiösa grupper

Sverigedemokraterna förnekar sig inte. Efter att ha varit kritiska mot omskärelse öppnar de nu upp för att undanta judar från ett eventuellt förbud.

Ja, du läste rätt: differentierad lagstiftning utifrån religiös tillhörighet. I sitt försök att bygga relationer med staten Israel så råkade de alltså anamma och importera apartheid-tänket därifrån.

Men nej, nej, det rör sig så klart inte om någon märklig människosyn. Eller islamofobi, för den delen.

Shahens son på besök i riksdagen

I dag besöker Irans avsatta diktators son Reza Pahlavis riksdagen. Han är personligen inbjuden av Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Det skaver, av många anledningar.

Först och främst är det så klart märkligt att bjuda hit en avsatt diktators son. Den som följt utvecklingen i Iran vet att landet inte varit någon demokrati ens på monarkins tid.

Pahlavis far, han som kommit att kallas Irans sista shah, var även han på många sätt en hänsynslös despot. 

Pahlavi har inte på något sätt tagit avstånd ifrån sin faders politiska arv. Till Agenda säger han att han tvärtom är mycket stolt över det. ”Javid shah”, länge leve shahen, tolkar han bokstavligen som att folket står bakom honom och hans arv.

Och varför skulle han? Inte ens ledande svenska politiker avkräver honom på svar. Ebba Busch har själv stått på manifestationer och skanderat ”länge leve shahen”.

Visst är det så att det inte alltid ska tolkas bokstavligen. För människor som under årtionden levt under religiöst och politiskt förtryck är ju så klart vad annat som helst att föredra.

I gårdagens Agenda var Pahlavi dessutom tydlig med att han helst av allt ser att USA och Israel ”avslutar jobbet”. Han vill, liksom Alice Teodorescu Måwe (KD), alltså se mer krig och mer förödelse.

Avslöjar regeringsunderlagets människosyn

Hur kan då svenska partier ens få för sig att stötta en sådan person? 

Vissa skulle nog hävda att det är komplicerat, inte svart eller vitt. Andra har försvarat honom med att han faktiskt vill ha demokrati.

Om det är den sorten som rådde innan ayatollan är den tyvärr inte särskilt mycket att hänga i julgranen. Att han dessutom förespråkar fortsatt krig får en att undra.

Sedan har det ju faktiskt visat sig att varken Israel eller USA har folket eller demokratins bästa i åtanke. Trots att den diplomatiska vägen visat sig vara uddlös finns det inga garantier på att folket får det bättre efter interventioner signerade Trump och Netanyahu.

Demokratin är inte relativ

Men det fina med allas lika värde och rätt (och demokrati, för den delen) är att det är ganska svartvitt. Antingen får alla ta del av samma fri- och rättigheter eller så är man faktiskt ett hot mot demokratin.

Demokrati förutsätter faktiskt att man ser människor som lika inför lagen. Och att man faktiskt inte accepterar förtryck, oavsett om man hatar andra förtryckare mer.

Karina Cubilla, ledarkrönikörkarina.cubilla@skanesfolkblad.se

TITLE:
Att SD och KD bjuder in shahens son säger allt om deras människosyn

DESCRIPTION:
Med Reza Pahlavis besök i Sverige Busch och Åkesson tar mellanösterns konflikter till svenska gator och torg, skriver Skånes Folkblads ledarskribent.

CONTENT:
Minns ni kritiken som Tidöpartierna riktade mot Palestinaaktivister och propalestinska demonstrationer?

Ni vet det där om aggressiva gaphalsar som stod i vägen för bilar och bussar och som skrämde och störde.

Ville begränsa demokratiska rättigheter

Det låter knäppt, så här i efterhand. Men för bara några månader sedan enade sig större delen av svensk höger mot människor som använde sina grundlagsskyddade fri- och rättigheter för att protestera ett folkmord.

Förslag om att inskränka demonstrationsrätten haglade tätt och många använde avhumaniserade retorik för att beskriva meningsmotståndare. ”Odjur”. 

Men lyfte någon diskussion om detta agerande reagerade regeringspartierna med att inte vilja ”ta mellanösterns konflikter till svenska gator och torg”. 

Men stämmer det verkligen? De senaste veckornas agerande visar på något annat.

 
 
 

Olika lagar för olika religiösa grupper

Sverigedemokraterna förnekar sig inte. Efter att ha varit kritiska mot omskärelse öppnar de nu upp för att undanta judar från ett eventuellt förbud.

Ja, du läste rätt: differentierad lagstiftning utifrån religiös tillhörighet. I sitt försök att bygga relationer med staten Israel så råkade de alltså anamma och importera apartheid-tänket därifrån.

Men nej, nej, det rör sig så klart inte om någon märklig människosyn. Eller islamofobi, för den delen.

Shahens son på besök i riksdagen

I dag besöker Irans avsatta diktators son Reza Pahlavis riksdagen. Han är personligen inbjuden av Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Det skaver, av många anledningar.

Först och främst är det så klart märkligt att bjuda hit en avsatt diktators son. Den som följt utvecklingen i Iran vet att landet inte varit någon demokrati ens på monarkins tid.

Pahlavis far, han som kommit att kallas Irans sista shah, var även han på många sätt en hänsynslös despot. 

Pahlavi har inte på något sätt tagit avstånd ifrån sin faders politiska arv, trots att denne kom till makten genom en militärkupp. Eller ens säga något om de människor som föll offer för politiskt förtryck, våld och död under hans styre.

Stolt över shahens arv

Till Agenda säger han att han tvärtom är mycket stolt över det. ”Javid shah”, länge leve shahen, tolkar han bokstavligen som att folket står bakom honom och hans arv.

Och varför skulle han? Inte ens ledande svenska politiker avkräver honom på svar. Ebba Busch har själv stått på manifestationer och skanderat ”länge leve shahen”.

Visst är det så att det inte alltid ska tolkas bokstavligen. För människor som under årtionden levt under religiöst och politiskt förtryck är ju så klart vad annat som helst att föredra.

Men Sveriges vice statsminister Ebba Busch borde rimligtvis avkrävas något mer.

I gårdagens Agenda var Pahlavi dessutom tydlig med att han helst av allt ser att USA och Israel ”avslutar jobbet”. Han vill, liksom Alice Teodorescu Måwe (KD), alltså se mer krig och mer förödelse.

Avslöjar regeringsunderlagets människosyn

Hur kan då svenska partier ens få för sig att stötta en sådan person? 

Vissa skulle nog hävda att det är komplicerat, inte svart eller vitt. Andra har försvarat honom med att han faktiskt vill ha demokrati.

Om det är den sorten som rådde innan ayatollan är den tyvärr inte särskilt mycket att hänga i julgranen. Att han dessutom förespråkar fortsatt krig får en att undra.

Sedan har det ju faktiskt visat sig att varken Israel eller USA har folket eller demokratins bästa i åtanke. Trots att den diplomatiska vägen visat sig vara uddlös finns det inga garantier på att folket får det bättre efter interventioner signerade Trump och Netanyahu.

Demokratin är inte relativ

Men det fina med allas lika värde och rätt (och demokrati, för den delen) är att det är ganska svartvitt. Antingen får alla ta del av samma fri- och rättigheter eller så är man faktiskt ett hot mot demokratin.

Demokrati förutsätter faktiskt att man ser människor som lika inför lagen. Och att man faktiskt inte accepterar förtryck, oavsett om man hatar andra förtryckare mer.

Karina Cubilla, ledarkrönikörkarina.cubilla@skanesfolkblad.se

TITLE:
Att SD och KD bjuder in shahens son säger allt om deras människosyn

DESCRIPTION:
Med Reza Pahlavis besök i Sverige Busch och Åkesson tar mellanösterns konflikter till svenska gator och torg, skriver Skånes Folkblads ledarskribent.

CONTENT:
Minns ni kritiken som Tidöpartierna riktade mot Palestinaaktivister och propalestinska demonstrationer?

Ni vet det där om aggressiva gaphalsar som stod i vägen för bilar och bussar och som skrämde och störde.

Ville begränsa demokratiska rättigheter

Det låter knäppt, så här i efterhand. Men för bara några månader sedan enade sig större delen av svensk höger mot människor som använde sina grundlagsskyddade fri- och rättigheter för att protestera ett folkmord.

Förslag om att inskränka demonstrationsrätten haglade tätt och många använde avhumaniserade retorik för att beskriva meningsmotståndare. ”Odjur”. 

Men lyfte någon diskussion om detta agerande reagerade regeringspartierna med att inte vilja ”ta mellanösterns konflikter till svenska gator och torg”. 

Men stämmer det verkligen? De senaste veckornas agerande visar på något annat.

 
 
 

Olika lagar för olika religiösa grupper

Sverigedemokraterna förnekar sig inte. Efter att ha varit kritiska mot omskärelse öppnar de nu upp för att undanta judar från ett eventuellt förbud.

Ja, du läste rätt: differentierad lagstiftning utifrån religiös tillhörighet. I sitt försök att bygga relationer med staten Israel så råkade de alltså anamma och importera apartheid-tänket därifrån.

Men nej, nej, det rör sig så klart inte om någon märklig människosyn. Eller islamofobi, för den delen.

Shahens son på besök i riksdagen

I dag besöker Irans avsatta diktators son Reza Pahlavis riksdagen. Han är personligen inbjuden av Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Det skaver, av många anledningar.

Först och främst är det så klart märkligt att bjuda hit en avsatt diktators son. Den som följt utvecklingen i Iran vet att landet inte varit någon demokrati ens på monarkins tid.

Pahlavis far, han som kommit att kallas Irans sista shah, var även han på många sätt en hänsynslös despot. 

Pahlavi har inte på något sätt tagit avstånd ifrån sin faders politiska arv, trots att denne kom till makten genom en militärkupp. Eller ens säga något om de människor som föll offer för politiskt förtryck, våld och död under hans styre.

Till Agenda säger han att han tvärtom är mycket stolt över det. ”Javid shah”, länge leve shahen, tolkar han bokstavligen som att folket står bakom honom och hans arv.

Och varför skulle han? Inte ens ledande svenska politiker avkräver honom på svar. Ebba Busch har själv stått på manifestationer och skanderat ”länge leve shahen”.

Visst är det så att det inte alltid ska tolkas bokstavligen. För människor som under årtionden levt under religiöst och politiskt förtryck är ju så klart vad annat som helst att föredra.

Men Sveriges vice statsminister Ebba Busch borde rimligtvis avkrävas något mer.

I gårdagens Agenda var Pahlavi dessutom tydlig med att han helst av allt ser att USA och Israel ”avslutar jobbet”. Han vill, liksom Alice Teodorescu Måwe (KD), alltså se mer krig och mer förödelse.

Avslöjar regeringsunderlagets människosyn

Hur kan då svenska partier ens få för sig att stötta en sådan person? 

Vissa skulle nog hävda att det är komplicerat, inte svart eller vitt. Andra har försvarat honom med att han faktiskt vill ha demokrati.

Om det är den sorten som rådde innan ayatollan är den tyvärr inte särskilt mycket att hänga i julgranen. Att han dessutom förespråkar fortsatt krig får en att undra.

Sedan har det ju faktiskt visat sig att varken Israel eller USA har folket eller demokratins bästa i åtanke. Trots att den diplomatiska vägen visat sig vara uddlös finns det inga garantier på att folket får det bättre efter interventioner signerade Trump och Netanyahu.

Demokratin är inte relativ

Men det fina med allas lika värde och rätt (och demokrati, för den delen) är att det är ganska svartvitt. Antingen får alla ta del av samma fri- och rättigheter eller så är man faktiskt ett hot mot demokratin.

Demokrati förutsätter faktiskt att man ser människor som lika inför lagen. Och att man faktiskt inte accepterar förtryck, oavsett om man hatar andra förtryckare mer.

Karina Cubilla, ledarkrönikörkarina.cubilla@skanesfolkblad.se

TITLE:
Att SD och KD bjuder in shahens son säger allt om deras människosyn

DESCRIPTION:
Med Reza Pahlavis besök i Sverige Busch och Åkesson tar mellanösterns konflikter till svenska gator och torg, skriver Skånes Folkblads ledarskribent.

CONTENT:
Minns ni kritiken som Tidöpartierna riktade mot Palestinaaktivister och propalestinska demonstrationer?

Ni vet det där om aggressiva gaphalsar som stod i vägen för bilar och bussar och som skrämde och störde.

Ville begränsa demokratiska rättigheter

Det låter knäppt, så här i efterhand. Men för bara några månader sedan enade sig större delen av svensk höger mot människor som använde sina grundlagsskyddade fri- och rättigheter för att protestera ett folkmord.

Förslag om att inskränka demonstrationsrätten haglade tätt och många använde avhumaniserade retorik för att beskriva meningsmotståndare. ”Odjur”. 

Men lyfte någon diskussion om detta agerande reagerade regeringspartierna med att inte vilja ”ta mellanösterns konflikter till svenska gator och torg”. 

Men stämmer det verkligen? De senaste veckornas agerande visar på något annat.

 
 
 

Olika lagar för olika religiösa grupper

Sverigedemokraterna förnekar sig inte. Efter att ha varit kritiska mot omskärelse öppnar de nu upp för att undanta judar från ett eventuellt förbud.

Ja, du läste rätt: differentierad lagstiftning utifrån religiös tillhörighet. I sitt försök att bygga relationer med staten Israel så råkade de alltså anamma och importera apartheid-tänket därifrån.

Men nej, nej, det rör sig så klart inte om någon märklig människosyn. Eller islamofobi, för den delen.

Shahens son på besök i riksdagen

I dag besöker Irans avsatta diktators son Reza Pahlavis riksdagen. Han är personligen inbjuden av Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Det skaver, av många anledningar.

Först och främst är det så klart märkligt att bjuda hit en avsatt diktators son. Den som följt utvecklingen i Iran vet att landet inte varit någon demokrati ens på monarkins tid.

Pahlavis far, han som kommit att kallas Irans sista shah, var även han på många sätt en hänsynslös despot. 

Pahlavi har inte på något sätt tagit avstånd ifrån sin faders politiska arv. Till Agenda säger han att han tvärtom är mycket stolt över det. ”Javid shah”, länge leve shahen, tolkar han bokstavligen som att folket står bakom honom och hans arv.

Och varför skulle han? Inte ens ledande svenska politiker avkräver honom på svar. Ebba Busch har själv stått på manifestationer och skanderat ”länge leve shahen”.

Visst är det så att det inte alltid ska tolkas bokstavligen. För människor som under årtionden levt under religiöst och politiskt förtryck är ju så klart vad annat som helst att föredra.

I gårdagens Agenda var Pahlavi dessutom tydlig med att han helst av allt ser att USA och Israel ”avslutar jobbet”. Han vill, liksom Alice Teodorescu Måwe (KD), alltså se mer krig och mer förödelse.

Avslöjar regeringsunderlagets människosyn

Hur kan då svenska partier ens få för sig att stötta en sådan person? 

Vissa skulle nog hävda att det är komplicerat, inte svart eller vitt. Andra har försvarat honom med att han faktiskt vill ha demokrati.

Om det är den sorten som rådde innan ayatollan är den tyvärr inte särskilt mycket att hänga i julgranen. Att han dessutom förespråkar fortsatt krig får en att undra.

Sedan har det ju faktiskt visat sig att varken Israel eller USA har folket eller demokratins bästa i åtanke. Trots att den diplomatiska vägen visat sig vara uddlös finns det inga garantier på att folket får det bättre efter interventioner signerade Trump och Netanyahu.

Demokratin är inte relativ

Men det fina med allas lika värde och rätt (och demokrati, för den delen) är att det är ganska svartvitt. Antingen får alla ta del av samma fri- och rättigheter eller så är man faktiskt ett hot mot demokratin.

Demokrati förutsätter faktiskt att man ser människor som lika inför lagen. Och att man faktiskt inte accepterar förtryck, oavsett om man hatar andra förtryckare mer.

Karina Cubilla, ledarkrönikörkarina.cubilla@skanesfolkblad.se

TITLE:
Att SD och KD bjuder in shahens son säger allt om deras människosyn

DESCRIPTION:
Med Reza Pahlavis besök i Sverige Busch och Åkesson tar mellanösterns konflikter till svenska gator och torg, skriver Skånes Folkblads ledarskribent.

CONTENT:
Minns ni kritiken som Tidöpartierna riktade mot Palestinaaktivister och propalestinska demonstrationer?

Ni vet det där om aggressiva gaphalsar som stod i vägen för bilar och bussar och som skrämde och störde.

Ville begränsa demokratiska rättigheter

Det låter knäppt, så här i efterhand. Men för bara några månader sedan enade sig större delen av svensk höger mot människor som använde sina grundlagsskyddade fri- och rättigheter för att protestera ett folkmord.

Förslag om att inskränka demonstrationsrätten haglade tätt och många använde avhumaniserade retorik för att beskriva meningsmotståndare. ”Odjur”. 

Men lyfte någon diskussion om detta agerande reagerade regeringspartierna med att inte vilja ”ta mellanösterns konflikter till svenska gator och torg”. 

Men stämmer det verkligen? De senaste veckornas agerande visar på något annat.

 
 
 

Olika lagar för olika religiösa grupper

Sverigedemokraterna förnekar sig inte. Efter att ha varit kritiska mot omskärelse öppnar de nu upp för att undanta judar från ett eventuellt förbud.

Ja, du läste rätt: differentierad lagstiftning utifrån religiös tillhörighet. I sitt försök att bygga relationer med staten Israel så råkade de alltså anamma och importera apartheid-tänket därifrån.

Men nej, nej, det rör sig så klart inte om någon märklig människosyn. Eller islamofobi, för den delen.

Shahens son på besök i riksdagen

I dag besöker Irans avsatta diktators son Reza Pahlavis riksdagen. Han är personligen inbjuden av Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Det skaver, av många anledningar.

Först och främst är det så klart märkligt att bjuda hit en avsatt diktators son. Den som följt utvecklingen i Iran vet att landet inte varit någon demokrati ens på monarkins tid.

Pahlavis far, han som kommit att kallas Irans sista shah, var även han på många sätt en hänsynslös despot. 

Pahlavi har inte på något sätt tagit avstånd ifrån sin faders politiska arv. Tvärtom säger han sig vara mycket stolt över det. ”Javid shah”, länge leve shahen, tolkas av bokstavligen som att folket står bakom honom och hans arv.

Och varför skulle han? Inte ens ledande svenska politiker avkräver honom på svar. Ebba Busch har själv stått på manifestationer och skanderat ”länge leve shahen”.

Visst är det så att det inte alltid ska tolkas bokstavligen. För människor som under årtionden levt under religiöst och politiskt förtryck är ju så klart vad annat som helst att föredra.

I gårdagens Agenda var Pahlavi dessutom tydlig med att han helst av allt ser att USA och Israel ”avslutar jobbet”. Han vill, liksom Alice Teodorescu Måwe (KD), alltså se mer krig och mer förödelse.

Avslöjar regeringsunderlagets människosyn

Hur kan då svenska partier ens få för sig att stötta en sådan person? 

Vissa skulle nog hävda att det är komplicerat, inte svart eller vitt. Andra har försvarat honom med att han faktiskt vill ha demokrati.

Om det är den sorten som rådde innan ayatollan är den tyvärr inte särskilt mycket att hänga i julgranen. Att han dessutom förespråkar fortsatt krig får en att undra.

Sedan har det ju faktiskt visat sig att varken Israel eller USA har folket eller demokratins bästa i åtanke. Trots att den diplomatiska vägen visat sig vara uddlös finns det inga garantier på att folket får det bättre efter interventioner signerade Trump och Netanyahu.

Demokratin är inte relativ

Men det fina med allas lika värde och rätt (och demokrati, för den delen) är att det är ganska svartvitt. Antingen får alla ta del av samma fri- och rättigheter eller så är man faktiskt ett hot mot demokratin.

Demokrati förutsätter faktiskt att man ser människor som lika inför lagen. Och att man faktiskt inte accepterar förtryck, oavsett om man hatar andra förtryckare mer.

Karina Cubilla, ledarkrönikörkarina.cubilla@skanesfolkblad.se

TITLE:
Att SD och KD bjuder in shahens son säger allt om deras människosyn

DESCRIPTION:
Med Reza Pahlavis besök i Sverige Busch och Åkesson tar mellanösterns konflikter till svenska gator och torg, skriver Skånes Folkblads ledarskribent.

CONTENT:
Minns ni kritiken som Tidöpartierna riktade mot Palestinaaktivister och propalestinska demonstrationer?

Ni vet det där om aggressiva gaphalsar som stod i vägen för bilar och bussar och som skrämde och störde.

Ville begränsa demokratiska rättigheter

Det låter knäppt, så här i efterhand. Men för bara några månader sedan enade sig större delen av svensk höger mot människor som använde sina grundlagsskyddade fri- och rättigheter för att protestera ett folkmord.

Förslag om att inskränka demonstrationsrätten haglade tätt och många använde avhumaniserade retorik för att beskriva meningsmotståndare. ”Odjur”. 

Men lyfte någon diskussion om detta agerande reagerade regeringspartierna med att inte vilja ”ta mellanösterns konflikter till svenska gator och torg”. 

Men stämmer det verkligen? De senaste veckornas agerande visar på något annat.

 
 
 

Olika lagar för olika religiösa grupper

Sverigedemokraterna förnekar sig inte. Efter att ha varit kritiska mot omskärelse öppnar de nu upp för att undanta judar från ett eventuellt förbud.

Ja, du läste rätt: differentierad lagstiftning utifrån religiös tillhörighet. I sitt försök att bygga relationer med staten Israel så råkade de alltså anamma och importera apartheid-tänket därifrån.

Men nej, nej, det rör sig så klart inte om någon märklig människosyn. Eller islamofobi, för den delen.

Shahens son på besök i riksdagen

I dag besöker Irans avsatta diktators son Reza Pahlavis riksdagen. Han är personligen inbjuden av Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Det skaver, av många anledningar.

Först och främst är det så klart märkligt att bjuda hit en avsatt diktators son. Den som följt utvecklingen i Iran vet att landet inte varit någon demokrati ens på monarkins tid.

Pahlavis far, han som kommit att kallas Irans sista shah, var även han på många sätt en hänsynslös despot. 

Pahlavi har inte på något sätt tagit avstånd ifrån sin faders politiska arv, trots att denne kom till makten genom en militärkupp. Eller ens säga något om de människor som föll offer för politiskt förtryck, våld och död under hans styre.

Till Agenda säger han att han tvärtom är mycket stolt över det. ”Javid shah”, länge leve shahen, tolkar han bokstavligen som att folket står bakom honom och hans arv.

Och varför skulle han? Inte ens ledande svenska politiker avkräver honom på svar. Ebba Busch har själv stått på manifestationer och skanderat ”länge leve shahen”.

Visst är det så att det inte alltid ska tolkas bokstavligen. För människor som under årtionden levt under religiöst och politiskt förtryck är ju så klart vad annat som helst att föredra.

Men Sveriges vice statsminister Ebba Busch borde rimligtvis avkrävas något mer.

I gårdagens Agenda var Pahlavi dessutom tydlig med att han helst av allt ser att USA och Israel ”avslutar jobbet”. Han vill, liksom Alice Teodorescu Måwe (KD), alltså se mer krig och mer förödelse.

Avslöjar regeringsunderlagets människosyn

Hur kan då svenska partier ens få för sig att stötta en sådan person? 

Vissa skulle nog hävda att det är komplicerat, inte svart eller vitt. Andra har försvarat honom med att han faktiskt vill ha demokrati.

Om det är den sorten som rådde innan ayatollan är den tyvärr inte särskilt mycket att hänga i julgranen. Att han dessutom förespråkar fortsatt krig får en att undra.

Sedan har det ju faktiskt visat sig att varken Israel eller USA har folket eller demokratins bästa i åtanke. Trots att den diplomatiska vägen visat sig vara uddlös finns det inga garantier på att folket får det bättre efter interventioner signerade Trump och Netanyahu.

Demokratin är inte relativ

Men det fina med allas lika värde och rätt (och demokrati, för den delen) är att det är ganska svartvitt. Antingen får alla ta del av samma fri- och rättigheter eller så är man faktiskt ett hot mot demokratin.

Demokrati förutsätter faktiskt att man ser människor som lika inför lagen. Och att man faktiskt inte accepterar förtryck, oavsett om man hatar andra förtryckare mer.

Karina Cubilla, ledarkrönikörkarina.cubilla@skanesfolkblad.se

TITLE:
Att SD och KD bjuder in shahens son säger allt om deras människosyn

DESCRIPTION:
Med Reza Pahlavis besök i Sverige Busch och Åkesson tar mellanösterns konflikter till svenska gator och torg, skriver Skånes Folkblads ledarskribent.

CONTENT:
Minns ni kritiken som Tidöpartierna riktade mot Palestinaaktivister och propalestinska demonstrationer?

Ni vet det där om aggressiva gaphalsar som stod i vägen för bilar och bussar och som skrämde och störde.

Ville begränsa demokratiska rättigheter

Det låter knäppt, så här i efterhand. Men för bara några månader sedan enade sig större delen av svensk höger mot människor som använde sina grundlagsskyddade fri- och rättigheter för att protestera ett folkmord.

Förslag om att inskränka demonstrationsrätten haglade tätt och många använde avhumaniserade retorik för att beskriva meningsmotståndare. ”Odjur”. 

Men lyfte någon diskussion om detta agerande reagerade regeringspartierna med att inte vilja ”ta mellanösterns konflikter till svenska gator och torg”. 

Men stämmer det verkligen? De senaste veckornas agerande visar på något annat.

 
 
 

Olika lagar för olika religiösa grupper

Sverigedemokraterna förnekar sig inte. Efter att ha varit kritiska mot omskärelse öppnar de nu upp för att undanta judar från ett eventuellt förbud.

Ja, du läste rätt: differentierad lagstiftning utifrån religiös tillhörighet. I sitt försök att bygga relationer med staten Israel så råkade de alltså anamma och importera apartheid-tänket därifrån.

Men nej, nej, det rör sig så klart inte om någon märklig människosyn. Eller islamofobi, för den delen.

Shahens son på besök i riksdagen

I dag besöker Irans avsatta diktators son Reza Pahlavis riksdagen. Han är personligen inbjuden av Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Det skaver, av många anledningar.

Först och främst är det så klart märkligt att bjuda hit en avsatt diktators son. Den som följt utvecklingen i Iran vet att landet inte varit någon demokrati ens på monarkins tid.

Pahlavis far, han som kommit att kallas Irans sista shah, var även han på många sätt en hänsynslös despot. 

Pahlavi har inte på något sätt tagit avstånd ifrån sin faders politiska arv. Tvärtom säger han sig vara mycket stolt över det.

Och varför skulle han? Inte ens ledande svenska politiker avkräver honom på svar. Ebba Busch har själv stått på manifestationer och skanderat ”länge leve shahen”.

Visst är det så att det inte alltid ska tolkas bokstavligen. För människor som under årtionden levt under religiöst och politiskt förtryck är ju så klart vad annat som helst att föredra.

I gårdagens Agenda var Pahlavi dessutom tydlig med att han helst av allt ser att USA och Israel ”avslutar jobbet”. Han vill, liksom Alice Teodorescu Måwe (KD), alltså se mer krig och mer förödelse.

Avslöjar regeringsunderlagets människosyn

Hur kan då svenska partier ens få för sig att stötta en sådan person? 

Vissa skulle nog hävda att det är komplicerat, inte svart eller vitt. Andra har försvarat honom med att han faktiskt vill ha demokrati.

Om det är den sorten som rådde innan ayatollan är den tyvärr inte särskilt mycket att hänga i julgranen. Att han dessutom förespråkar fortsatt krig får en att undra.

Sedan har det ju faktiskt visat sig att varken Israel eller USA har folket eller demokratins bästa i åtanke. Trots att den diplomatiska vägen visat sig vara uddlös finns det inga garantier på att folket får det bättre efter interventioner signerade Trump och Netanyahu.

Demokratin är inte relativ

Men det fina med allas lika värde och rätt (och demokrati, för den delen) är att det är ganska svartvitt. Antingen får alla ta del av samma fri- och rättigheter eller så är man faktiskt ett hot mot demokratin.

Demokrati förutsätter faktiskt att man ser människor som lika inför lagen. Och att man faktiskt inte accepterar förtryck, oavsett om man hatar andra förtryckare mer.

Karina Cubilla, ledarkrönikörkarina.cubilla@skanesfolkblad.se

TITLE:
Att SD och KD bjuder in shahens son säger allt om deras människosyn

DESCRIPTION:
Med Reza Pahlavis besök i Sverige Busch och Åkesson tar mellanösterns konflikter till svenska gator och torg, skriver Skånes Folkblads ledarskribent.

CONTENT:
Minns ni kritiken som Tidöpartierna riktade mot Palestinaaktivister och propalestinska demonstrationer?

Ni vet det där om aggressiva gaphalsar som stod i vägen för bilar och bussar och som skrämde och störde.

Ville begränsa demokratiska rättigheter

Det låter knäppt, så här i efterhand. Men för bara några månader sedan enade sig större delen av svensk höger mot människor som använde sina grundlagsskyddade fri- och rättigheter för att protestera ett folkmord.

Förslag om att inskränka demonstrationsrätten haglade tätt och många använde avhumaniserade retorik för att beskriva meningsmotståndare. ”Odjur”. 

Men lyfte någon diskussion om detta agerande reagerade regeringspartierna med att inte vilja ”ta mellanösterns konflikter till svenska gator och torg”. 

Men stämmer det verkligen? De senaste veckornas agerande visar på något annat.

 
 
 

Olika lagar för olika religiösa grupper

Sverigedemokraterna förnekar sig inte. Efter att ha varit kritiska mot omskärelse öppnar de nu upp för att undanta judar från ett eventuellt förbud.

Ja, du läste rätt: differentierad lagstiftning utifrån religiös tillhörighet. I sitt försök att bygga relationer med staten Israel så råkade de alltså anamma och importera apartheid-tänket därifrån.

Men nej, nej, det rör sig så klart inte om någon märklig människosyn. Eller islamofobi, för den delen.

Shahens son på besök i riksdagen

I dag besöker Irans avsatta diktators son Reza Pahlavis riksdagen. Han är personligen inbjuden av Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Det skaver, av många anledningar.

Först och främst är det så klart märkligt att bjuda hit en avsatt diktators son. Den som följt utvecklingen i Iran vet att landet inte varit någon demokrati ens på monarkins tid.

Pahlavis far, han som kommit att kallas Irans sista shah, var även han på många sätt en hänsynslös despot. 

Pahlavi har inte på något sätt tagit avstånd ifrån sin faders politiska arv. Tvärtom säger han sig vara mycket stolt över det. ”Javid shah”, länge leve shahen, tolkas av bokstavligen som att folket står bakom honom och hans arv.

Och varför skulle han? Inte ens ledande svenska politiker avkräver honom på svar. Ebba Busch har själv stått på manifestationer och skanderat ”länge leve shahen”.

Visst är det så att det inte alltid ska tolkas bokstavligen. För människor som under årtionden levt under religiöst och politiskt förtryck är ju så klart vad annat som helst att föredra.

I gårdagens Agenda var Pahlavi dessutom tydlig med att han helst av allt ser att USA och Israel ”avslutar jobbet”. Han vill, liksom Alice Teodorescu Måwe (KD), alltså se mer krig och mer förödelse.

Avslöjar regeringsunderlagets människosyn

Hur kan då svenska partier ens få för sig att stötta en sådan person? 

Vissa skulle nog hävda att det är komplicerat, inte svart eller vitt. Andra har försvarat honom med att han faktiskt vill ha demokrati.

Om det är den sorten som rådde innan ayatollan är den tyvärr inte särskilt mycket att hänga i julgranen. Att han dessutom förespråkar fortsatt krig får en att undra.

Sedan har det ju faktiskt visat sig att varken Israel eller USA har folket eller demokratins bästa i åtanke. Trots att den diplomatiska vägen visat sig vara uddlös finns det inga garantier på att folket får det bättre efter interventioner signerade Trump och Netanyahu.

Demokratin är inte relativ

Men det fina med allas lika värde och rätt (och demokrati, för den delen) är att det är ganska svartvitt. Antingen får alla ta del av samma fri- och rättigheter eller så är man faktiskt ett hot mot demokratin.

Demokrati förutsätter faktiskt att man ser människor som lika inför lagen. Och att man faktiskt inte accepterar förtryck, oavsett om man hatar andra förtryckare mer.

Karina Cubilla, ledarkrönikörkarina.cubilla@skanesfolkblad.se

TITLE:
Att SD och KD bjuder in shahens son säger allt om deras människosyn

DESCRIPTION:
Med Reza Pahlavis besök i Sverige Busch och Åkesson tar mellanösterns konflikter till svenska gator och torg, skriver Skånes Folkblads ledarskribent.

CONTENT:
Minns ni kritiken som Tidöpartierna riktade mot Palestinaaktivister och propalestinska demonstrationer?

Ni vet det där om aggressiva gaphalsar som stod i vägen för bilar och bussar och som skrämde och störde.

Ville begränsa demokratiska rättigheter

Det låter knäppt, så här i efterhand. Men för bara några månader sedan enade sig större delen av svensk höger mot människor som använde sina grundlagsskyddade fri- och rättigheter för att protestera ett folkmord.

Förslag om att inskränka demonstrationsrätten haglade tätt och många använde avhumaniserade retorik för att beskriva meningsmotståndare. ”Odjur”. 

Men lyfte någon diskussion om detta agerande reagerade regeringspartierna med att inte vilja ”ta mellanösterns konflikter till svenska gator och torg”. 

Men stämmer det verkligen? De senaste veckornas agerande visar på något annat.

 
 
 

Olika lagar för olika religiösa grupper

Sverigedemokraterna förnekar sig inte. Efter att ha varit kritiska mot omskärelse öppnar de nu upp för att undanta judar från ett eventuellt förbud.

Ja, du läste rätt: differentierad lagstiftning utifrån religiös tillhörighet. I sitt försök att bygga relationer med staten Israel så råkade de alltså anamma och importera apartheid-tänket därifrån.

Men nej, nej, det rör sig så klart inte om någon märklig människosyn. Eller islamofobi, för den delen.

Shahens son på besök i riksdagen

I dag besöker Irans avsatta diktators son Reza Pahlavis riksdagen. Han är personligen inbjuden av Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Det skaver, av många anledningar.

Först och främst är det så klart märkligt att bjuda hit en avsatt diktators son. Den som följt utvecklingen i Iran vet att landet inte varit någon demokrati ens på monarkins tid.

Pahlavis far, han som kommit att kallas Irans sista shah, var även han på många sätt en hänsynslös despot. 

Pahlavi har inte på något sätt tagit avstånd ifrån sin faders politiska arv. Varför skulle han? Inte ens ledande svenska politiker avkräver honom på svar. Ebba Busch har själv stått på manifestationer och skanderat ”Länge leve shahen”.

Avslöjar regeringsunderlagets människosyn

Hur kan då svenska partier ens få för sig att stötta en sådan person? 

Vissa skulle nog hävda att det är komplicerat, inte svart eller vitt. Men det fina med allas lika värde och rätt (och demokrati, för den delen) är att det är ganska svartvitt.

Antingen får alla ta del av samma fri- och rättigheter eller så är man faktiskt ett hot mot demokratin.

Demokrati förutsätter faktiskt att man ser människor som lika inför lagen. Och att man faktiskt inte accepterar förtryck, oavsett om man hatar andra förtryckare mer.

Karina Cubilla, ledarkrönikörkarina.cubilla@skanesfolkblad.se

TITLE:
Att SD och KD bjuder in shahens son säger allt om deras människosyn

DESCRIPTION:
Med Reza Pahlavis besök i Sverige Busch och Åkesson tar mellanösterns konflikter till svenska gator och torg, skriver Skånes Folkblads ledarskribent.

CONTENT:
Minns ni kritiken som Tidöpartierna riktade mot Palestinaaktivister och propalestinska demonstrationer?

Ni vet det där om aggressiva gaphalsar som stod i vägen för bilar och bussar och som skrämde och störde.

Ville begränsa demokratiska rättigheter

Det låter knäppt, så här i efterhand. Men för bara några månader sedan enade sig större delen av svensk höger mot människor som använde sina grundlagsskyddade fri- och rättigheter för att protestera ett folkmord.

Förslag om att inskränka demonstrationsrätten haglade tätt och många använde avhumaniserade retorik för att beskriva meningsmotståndare. ”Odjur”. 

Men lyfte någon diskussion om detta agerande reagerade regeringspartierna med att inte vilja ”ta mellanösterns konflikter till svenska gator och torg”. 

Men stämmer det verkligen? De senaste veckornas agerande visar på något annat.

 
 
 

Olika lagar för olika religiösa grupper

Sverigedemokraterna förnekar sig inte. Efter att ha varit kritiska mot omskärelse öppnar de nu upp för att undanta judar från ett eventuellt förbud.

Ja, du läste rätt: differentierad lagstiftning utifrån religiös tillhörighet. I sitt försök att bygga relationer med staten Israel så råkade de alltså anamma och importera apartheid-tänket därifrån.

Men nej, nej, det rör sig så klart inte om någon märklig människosyn. Eller islamofobi, för den delen.

Shahens son på besök i riksdagen

I dag besöker Irans avsatta diktators son Reza Pahlavis riksdagen. Han är personligen inbjuden av Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Det skaver, av många anledningar.

Först och främst är det så klart märkligt att bjuda hit en avsatt diktators son. Den som följt utvecklingen i Iran vet att landet inte varit någon demokrati ens på monarkins tid.

Pahlavis far, han som kommit att kallas Irans sista shah, var även han på många sätt en hänsynslös despot. 

Pahlavi har inte på något sätt tagit avstånd ifrån sin faders politiska arv. Tvärtom säger han sig vara mycket stolt över det.

Och varför skulle han? Inte ens ledande svenska politiker avkräver honom på svar. Ebba Busch har själv stått på manifestationer och skanderat ”länge leve shahen”.

Visst är det så att det inte alltid ska tolkas bokstavligen. För människor som under årtionden levt under religiöst och politiskt förtryck är ju så klart vad annat som helst att föredra.

I gårdagens Agenda var Pahlavi dessutom tydlig med att han helst av allt ser att USA och Israel ”avslutar jobbet”. Han vill, liksom Alice Teodorescu Måwe (KD), alltså se mer krig och mer förödelse.

Avslöjar regeringsunderlagets människosyn

Hur kan då svenska partier ens få för sig att stötta en sådan person? 

Vissa skulle nog hävda att det är komplicerat, inte svart eller vitt. Andra har försvarat honom med att han faktiskt vill ha demokrati.

Om det är den sorten som rådde innan ayatollan är den tyvärr inte särskilt mycket att hänga i julgranen. Att han dessutom förespråkar fortsatt krig får en att undra.

Sedan har det ju faktiskt visat sig att varken Israel eller USA har folket eller demokratins bästa i åtanke. Trots att den diplomatiska vägen visat sig vara uddlös finns det inga garantier på att folket får det bättre efter interventioner signerade Trump och Netanyahu.

Demokratin är inte relativ

Men det fina med allas lika värde och rätt (och demokrati, för den delen) är att det är ganska svartvitt. Antingen får alla ta del av samma fri- och rättigheter eller så är man faktiskt ett hot mot demokratin.

Demokrati förutsätter faktiskt att man ser människor som lika inför lagen. Och att man faktiskt inte accepterar förtryck, oavsett om man hatar andra förtryckare mer.

Karina Cubilla, ledarkrönikörkarina.cubilla@skanesfolkblad.se

TITLE:
Att SD och KD bjuder in shahens son säger allt om deras människosyn

DESCRIPTION:
Med Reza Pahlavis besök i Sverige Busch och Åkesson tar mellanösterns konflikter till svenska gator och torg, skriver Skånes Folkblads ledarskribent.

CONTENT:
Minns ni kritiken som Tidöpartierna riktade mot Palestinaaktivister och propalestinska demonstrationer?

Ni vet det där om aggressiva gaphalsar som stod i vägen för bilar och bussar och som skrämde och störde.

Ville begränsa demokratiska rättigheter

Det låter knäppt, så här i efterhand. Men för bara några månader sedan enade sig större delen av svensk höger mot människor som använde sina grundlagsskyddade fri- och rättigheter för att protestera ett folkmord.

Förslag om att inskränka demonstrationsrätten haglade tätt och många använde avhumaniserade retorik för att beskriva meningsmotståndare. ”Odjur”. 

Men lyfte någon diskussion om detta agerande reagerade regeringspartierna med att inte vilja ”ta mellanösterns konflikter till svenska gator och torg”. 

Men stämmer det verkligen? De senaste veckornas agerande visar på något annat.

 
 
 

Olika lagar för olika religiösa grupper

Sverigedemokraterna förnekar sig inte. Efter att ha varit kritiska mot omskärelse öppnar de nu upp för att undanta judar från ett eventuellt förbud.

Ja, du läste rätt: differentierad lagstiftning utifrån religiös tillhörighet. I sitt försök att bygga relationer med staten Israel så råkade de alltså anamma och importera apartheid-tänket därifrån.

Men nej, nej, det rör sig så klart inte om någon märklig människosyn. Eller islamofobi, för den delen.

Shahens son på besök i riksdagen

I dag besöker Irans avsatta diktators son Reza Pahlavis riksdagen. Han är personligen inbjuden av Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Det skaver, av många anledningar.

Först och främst är det så klart märkligt att bjuda hit en avsatt diktators son. Den som följt utvecklingen i Iran vet att landet inte varit någon demokrati ens på monarkins tid.

Pahlavis far, han som kommit att kallas Irans sista shah, var även han på många sätt en hänsynslös despot. 

Pahlavi har inte på något sätt tagit avstånd ifrån sin faders politiska arv. Tvärtom säger han sig vara mycket stolt över det. ”Javid shah”, länge leve shahen, tolkar han bokstavligen som att folket står bakom honom och hans arv.

Och varför skulle han? Inte ens ledande svenska politiker avkräver honom på svar. Ebba Busch har själv stått på manifestationer och skanderat ”länge leve shahen”.

Visst är det så att det inte alltid ska tolkas bokstavligen. För människor som under årtionden levt under religiöst och politiskt förtryck är ju så klart vad annat som helst att föredra.

I gårdagens Agenda var Pahlavi dessutom tydlig med att han helst av allt ser att USA och Israel ”avslutar jobbet”. Han vill, liksom Alice Teodorescu Måwe (KD), alltså se mer krig och mer förödelse.

Avslöjar regeringsunderlagets människosyn

Hur kan då svenska partier ens få för sig att stötta en sådan person? 

Vissa skulle nog hävda att det är komplicerat, inte svart eller vitt. Andra har försvarat honom med att han faktiskt vill ha demokrati.

Om det är den sorten som rådde innan ayatollan är den tyvärr inte särskilt mycket att hänga i julgranen. Att han dessutom förespråkar fortsatt krig får en att undra.

Sedan har det ju faktiskt visat sig att varken Israel eller USA har folket eller demokratins bästa i åtanke. Trots att den diplomatiska vägen visat sig vara uddlös finns det inga garantier på att folket får det bättre efter interventioner signerade Trump och Netanyahu.

Demokratin är inte relativ

Men det fina med allas lika värde och rätt (och demokrati, för den delen) är att det är ganska svartvitt. Antingen får alla ta del av samma fri- och rättigheter eller så är man faktiskt ett hot mot demokratin.

Demokrati förutsätter faktiskt att man ser människor som lika inför lagen. Och att man faktiskt inte accepterar förtryck, oavsett om man hatar andra förtryckare mer.

Karina Cubilla, ledarkrönikörkarina.cubilla@skanesfolkblad.se

TITLE:
Att SD och KD bjuder in shahens son säger allt om deras människosyn

DESCRIPTION:
Med Reza Pahlavis besök i Sverige Busch och Åkesson tar mellanösterns konflikter till svenska gator och torg, skriver Skånes Folkblads ledarskribent.

CONTENT:
Minns ni kritiken som Tidöpartierna riktade mot Palestinaaktivister och propalestinska demonstrationer?

Ni vet det där om aggressiva gaphalsar som stod i vägen för bilar och bussar och som skrämde och störde.

Ville begränsa demokratiska rättigheter

Det låter knäppt, så här i efterhand. Men för bara några månader sedan enade sig större delen av svensk höger mot människor som använde sina grundlagsskyddade fri- och rättigheter för att protestera ett folkmord.

Förslag om att inskränka demonstrationsrätten haglade tätt och många använde avhumaniserade retorik för att beskriva meningsmotståndare. ”Odjur”. 

Men lyfte någon diskussion om detta agerande reagerade regeringspartierna med att inte vilja ”ta mellanösterns konflikter till svenska gator och torg”. 

Men stämmer det verkligen? De senaste veckornas agerande visar på något annat.

 
 
 

Olika lagar för olika religiösa grupper

Sverigedemokraterna förnekar sig inte. Efter att ha varit kritiska mot omskärelse öppnar de nu upp för att undanta judar från ett eventuellt förbud.

Ja, du läste rätt: differentierad lagstiftning utifrån religiös tillhörighet. I sitt försök att bygga relationer med staten Israel så råkade de alltså anamma och importera apartheid-tänket därifrån.

Men nej, nej, det rör sig så klart inte om någon märklig människosyn. Eller islamofobi, för den delen.

Shahens son på besök i riksdagen

I dag besöker Irans avsatta diktators son Reza Pahlavis riksdagen. Han är personligen inbjuden av Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Det skaver, av många anledningar.

Först och främst är det så klart märkligt att bjuda hit en avsatt diktators son. Den som följt utvecklingen i Iran vet att landet inte varit någon demokrati ens på monarkins tid.

Pahlavis far, han som kommit att kallas Irans sista shah, var även han på många sätt en hänsynslös despot. 

Pahlavi har inte på något sätt tagit avstånd ifrån sin faders politiska arv, trots att denne kom till makten genom en militärkupp. Eller ens säga något om de människor som föll offer för politiskt förtryck, våld och död under hans styre.

Stolt över shahens arv

Till Agenda säger han att han tvärtom är mycket stolt över det. ”Javid shah”, länge leve shahen, tolkar han bokstavligen som att folket står bakom honom och hans arv.

Och varför skulle han? Inte ens ledande svenska politiker avkräver honom på svar. Ebba Busch har själv stått på manifestationer och skanderat ”länge leve shahen”.

Visst är det så att det inte alltid ska tolkas bokstavligen. För människor som under årtionden levt under religiöst och politiskt förtryck är ju så klart vad annat som helst att föredra.

Men Sveriges vice statsminister Ebba Busch borde rimligtvis avkrävas något mer.

I gårdagens Agenda var Pahlavi dessutom tydlig med att han helst av allt ser att USA och Israel ”avslutar jobbet”. Han vill, liksom Alice Teodorescu Måwe (KD), alltså se mer krig och mer förödelse.

Avslöjar regeringsunderlagets människosyn

Hur kan då svenska partier ens få för sig att stötta en sådan person? 

Vissa skulle nog hävda att det är komplicerat, inte svart eller vitt. Andra har försvarat honom med att han faktiskt vill ha demokrati.

Om det är den sorten som rådde innan ayatollan är den tyvärr inte särskilt mycket att hänga i julgranen. Att han dessutom förespråkar fortsatt krig får en att undra.

Sedan har det ju faktiskt visat sig att varken Israel eller USA har folket eller demokratins bästa i åtanke.

Trots att den diplomatiska vägen visat sig vara uddlös finns det inga garantier på att folket får det bättre efter interventioner signerade Trump och Netanyahu.

Folk har dött, viktig infrastruktur har förstörts och skolor och universitet har bombats. Och mycket pekar på att stödet till det sittande styret stärkts.

Och Trump verkar mer angelägen att säkra sin egen maktställning och energiförsörjning än att möjliggöra ett demokratiskt styre i Iran.

Demokratin är inte relativ

Men det fina med allas lika värde och rätt (och demokrati, för den delen) är att det är ganska svartvitt. Antingen får alla ta del av samma fri- och rättigheter eller så är man faktiskt ett hot mot demokratin.

Ingen rimligt funtad person stöttar mullornas styre i Iran. Att inte vilja ha krig eller att kritisera Israel och USA är inte det samma som att stötta islamister. Det är direkt oansvarigt att påstå något sådant.

Att svensk höger så lättvindigt stöttar väpnade konflikter visar på en människosyn som är svår att tugga i sig.

Demokrati förutsätter faktiskt att man ser människor som lika inför lagen. Och att man faktiskt inte accepterar död och förtryck, oavsett om man hatar andra förtryckare mer.

Karina Cubilla, ledarkrönikörkarina.cubilla@skanesfolkblad.se

Karina Cubilla är ledarskribent i Arbetet och ledarkrönikör i Skånes Folkblad.

TITLE:
Att SD och KD bjuder in shahens son säger allt om deras människosyn

DESCRIPTION:
Med Reza Pahlavis besök i Sverige Busch och Åkesson tar mellanösterns konflikter till svenska gator och torg, skriver Skånes Folkblads ledarskribent.

CONTENT:
Minns ni kritiken som Tidöpartierna riktade mot Palestinaaktivister och propalestinska demonstrationer?

Ni vet det där om aggressiva gaphalsar som stod i vägen för bilar och bussar och som skrämde och störde.

Ville begränsa demokratiska rättigheter

Det låter knäppt, så här i efterhand. Men för bara några månader sedan enade sig större delen av svensk höger mot människor som använde sina grundlagsskyddade fri- och rättigheter för att protestera ett folkmord.

Förslag om att inskränka demonstrationsrätten haglade tätt och många använde avhumaniserade retorik för att beskriva meningsmotståndare. ”Odjur”. 

Men lyfte någon diskussion om detta agerande reagerade regeringspartierna med att inte vilja ”ta mellanösterns konflikter till svenska gator och torg”. 

Men stämmer det verkligen? De senaste veckornas agerande visar på något annat.

 
 
 

Olika lagar för olika religiösa grupper

Sverigedemokraterna förnekar sig inte. Efter att ha varit kritiska mot omskärelse öppnar de nu upp för att undanta judar från ett eventuellt förbud.

Ja, du läste rätt: differentierad lagstiftning utifrån religiös tillhörighet. I sitt försök att bygga relationer med staten Israel så råkade de alltså anamma och importera apartheid-tänket därifrån.

Men nej, nej, det rör sig så klart inte om någon märklig människosyn. Eller islamofobi, för den delen.

Shahens son på besök i riksdagen

I dag besöker Irans avsatta diktators son Reza Pahlavis riksdagen. Han är personligen inbjuden av Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Det skaver, av många anledningar.

Först och främst är det så klart märkligt att bjuda hit en avsatt diktators son. Den som följt utvecklingen i Iran vet att landet inte varit någon demokrati ens på monarkins tid.

Pahlavis far, han som kommit att kallas Irans sista shah, var även han på många sätt en hänsynslös despot. 

Pahlavi har inte på något sätt tagit avstånd ifrån sin faders politiska arv, trots att denne kom till makten genom en militärkupp. Eller ens säga något om de människor som föll offer för politiskt förtryck, våld och död under hans styre.

Stolt över shahens arv

Till Agenda säger han att han tvärtom är mycket stolt över det. ”Javid shah”, länge leve shahen, tolkar han bokstavligen som att folket står bakom honom och hans arv.

Och varför skulle han? Inte ens ledande svenska politiker avkräver honom på svar. Ebba Busch har själv stått på manifestationer och skanderat ”länge leve shahen”.

Visst är det så att det inte alltid ska tolkas bokstavligen. För människor som under årtionden levt under religiöst och politiskt förtryck är ju så klart vad annat som helst att föredra.

Men Sveriges vice statsminister Ebba Busch borde rimligtvis avkrävas något mer.

I gårdagens Agenda var Pahlavi dessutom tydlig med att han helst av allt ser att USA och Israel ”avslutar jobbet”. Han vill, liksom Alice Teodorescu Måwe (KD), alltså se mer krig och mer förödelse.

Avslöjar regeringsunderlagets människosyn

Hur kan då svenska partier ens få för sig att stötta en sådan person? 

Vissa skulle nog hävda att det är komplicerat, inte svart eller vitt. Andra har försvarat honom med att han faktiskt vill ha demokrati.

Om det är den sorten som rådde innan ayatollan är den tyvärr inte särskilt mycket att hänga i julgranen. Att han dessutom förespråkar fortsatt krig får en att undra.

Sedan har det ju faktiskt visat sig att varken Israel eller USA har folket eller demokratins bästa i åtanke. Trots att den diplomatiska vägen visat sig vara uddlös finns det inga garantier på att folket får det bättre efter interventioner signerade Trump och Netanyahu.

Folk har dött, viktig infrastruktur har förstörts och skolor och universitet har bombats. Och mycket pekar på att stödet till det sittande styret stärkts. 

Demokratin är inte relativ

Men det fina med allas lika värde och rätt (och demokrati, för den delen) är att det är ganska svartvitt. Antingen får alla ta del av samma fri- och rättigheter eller så är man faktiskt ett hot mot demokratin.

Ingen rimligt funtad person stöttar mullornas styre i Iran. Att inte vilja ha krig eller att kritisera Israel och USA är inte det samma som att stötta islamister. Det är direkt oansvarigt att påstå något sådant.

Att svensk höger så lättvindigt stöttar väpnade konflikter visar på en människosyn som är svår att tugga i sig.

Demokrati förutsätter faktiskt att man ser människor som lika inför lagen. Och att man faktiskt inte accepterar död och förtryck, oavsett om man hatar andra förtryckare mer.

Karina Cubilla, ledarkrönikörkarina.cubilla@skanesfolkblad.se

TITLE:
Att SD och KD bjuder in shahens son säger allt om deras människosyn

DESCRIPTION:
Med Reza Pahlavis besök i Sverige Busch och Åkesson tar mellanösterns konflikter till svenska gator och torg, skriver Skånes Folkblads ledarskribent.

CONTENT:
Minns ni kritiken som Tidöpartierna riktade mot Palestinaaktivister och propalestinska demonstrationer?

Ni vet det där om aggressiva gaphalsar som stod i vägen för bilar och bussar och som skrämde och störde.

Ville begränsa demokratiska rättigheter

Det låter knäppt, så här i efterhand. Men för bara några månader sedan enade sig större delen av svensk höger mot människor som använde sina grundlagsskyddade fri- och rättigheter för att protestera ett folkmord.

Förslag om att inskränka demonstrationsrätten haglade tätt och många använde avhumaniserade retorik för att beskriva meningsmotståndare. ”Odjur”. 

Men lyfte någon diskussion om detta agerande reagerade regeringspartierna med att inte vilja ”ta mellanösterns konflikter till svenska gator och torg”. 

Men stämmer det verkligen? De senaste veckornas agerande visar på något annat.

 
 
 

Olika lagar för olika religiösa grupper

Sverigedemokraterna förnekar sig inte. Efter att ha varit kritiska mot omskärelse öppnar de nu upp för att undanta judar från ett eventuellt förbud.

Ja, du läste rätt: differentierad lagstiftning utifrån religiös tillhörighet. I sitt försök att bygga relationer med staten Israel så råkade de alltså anamma och importera apartheid-tänket därifrån.

Men nej, nej, det rör sig så klart inte om någon märklig människosyn. Eller islamofobi, för den delen.

Shahens son på besök i riksdagen

I dag besöker Irans avsatta diktators son Reza Pahlavis riksdagen. Han är personligen inbjuden av Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Det skaver, av många anledningar.

Först och främst är det så klart märkligt att bjuda hit en avsatt diktators son. Den som följt utvecklingen i Iran vet att landet inte varit någon demokrati ens på monarkins tid.

Pahlavis far, han som kommit att kallas Irans sista shah, var även han på många sätt en hänsynslös despot. 

Pahlavi har inte på något sätt tagit avstånd ifrån sin faders politiska arv. Tvärtom säger han sig vara mycket stolt över det. ”Javid shah”, länge leve shahen, tolkar han bokstavligen som att folket står bakom honom och hans arv.

Och varför skulle han? Inte ens ledande svenska politiker avkräver honom på svar. Ebba Busch har själv stått på manifestationer och skanderat ”länge leve shahen”.

Visst är det så att det inte alltid ska tolkas bokstavligen. För människor som under årtionden levt under religiöst och politiskt förtryck är ju så klart vad annat som helst att föredra.

I gårdagens Agenda var Pahlavi dessutom tydlig med att han helst av allt ser att USA och Israel ”avslutar jobbet”. Han vill, liksom Alice Teodorescu Måwe (KD), alltså se mer krig och mer förödelse.

Avslöjar regeringsunderlagets människosyn

Hur kan då svenska partier ens få för sig att stötta en sådan person? 

Vissa skulle nog hävda att det är komplicerat, inte svart eller vitt. Andra har försvarat honom med att han faktiskt vill ha demokrati.

Om det är den sorten som rådde innan ayatollan är den tyvärr inte särskilt mycket att hänga i julgranen. Att han dessutom förespråkar fortsatt krig får en att undra.

Sedan har det ju faktiskt visat sig att varken Israel eller USA har folket eller demokratins bästa i åtanke. Trots att den diplomatiska vägen visat sig vara uddlös finns det inga garantier på att folket får det bättre efter interventioner signerade Trump och Netanyahu.

Demokratin är inte relativ

Men det fina med allas lika värde och rätt (och demokrati, för den delen) är att det är ganska svartvitt. Antingen får alla ta del av samma fri- och rättigheter eller så är man faktiskt ett hot mot demokratin.

Demokrati förutsätter faktiskt att man ser människor som lika inför lagen. Och att man faktiskt inte accepterar förtryck, oavsett om man hatar andra förtryckare mer.

Karina Cubilla, ledarkrönikörkarina.cubilla@skanesfolkblad.se

TITLE:
Att SD och KD bjuder in shahens son säger allt om deras människosyn

DESCRIPTION:
Med Reza Pahlavis besök i Sverige Busch och Åkesson tar mellanösterns konflikter till svenska gator och torg, skriver Skånes Folkblads ledarskribent.

CONTENT:
Minns ni kritiken som Tidöpartierna riktade mot Palestinaaktivister och propalestinska demonstrationer?

Ni vet det där om aggressiva gaphalsar som stod i vägen för bilar och bussar och som skrämde och störde.

Ville begränsa demokratiska rättigheter

Det låter knäppt, så här i efterhand. Men för bara några månader sedan enade sig större delen av svensk höger mot människor som använde sina grundlagsskyddade fri- och rättigheter för att protestera ett folkmord.

Förslag om att inskränka demonstrationsrätten haglade tätt och många använde avhumaniserade retorik för att beskriva meningsmotståndare. ”Odjur”. 

Men lyfte någon diskussion om detta agerande reagerade regeringspartierna med att inte vilja ”ta mellanösterns konflikter till svenska gator och torg”. 

Men stämmer det verkligen? De senaste veckornas agerande visar på något annat.

 
 
 

Olika lagar för olika religiösa grupper

Sverigedemokraterna förnekar sig inte. Efter att ha varit kritiska mot omskärelse öppnar de nu upp för att undanta judar från ett eventuellt förbud.

Ja, du läste rätt: differentierad lagstiftning utifrån religiös tillhörighet. I sitt försök att bygga relationer med staten Israel så råkade de alltså anamma och importera apartheid-tänket därifrån.

Men nej, nej, det rör sig så klart inte om någon märklig människosyn. Eller islamofobi, för den delen.

Shahens son på besök i riksdagen

I dag besöker Irans avsatta diktators son Reza Pahlavis riksdagen. Han är personligen inbjuden av Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Det skaver, av många anledningar.

Först och främst är det så klart märkligt att bjuda hit en avsatt diktators son. Den som följt utvecklingen i Iran vet att landet inte varit någon demokrati ens på monarkins tid.

Pahlavis far, han som kommit att kallas Irans sista shah, var även han på många sätt en hänsynslös despot. 

Pahlavi har inte på något sätt tagit avstånd ifrån sin faders politiska arv, trots att denne kom till makten genom en militärkupp. Eller ens säga något om de människor som föll offer för politiskt förtryck, våld och död under hans styre.

Stolt över shahens arv

Till Agenda säger han att han tvärtom är mycket stolt över det. ”Javid shah”, länge leve shahen, tolkar han bokstavligen som att folket står bakom honom och hans arv.

Och varför skulle han? Inte ens ledande svenska politiker avkräver honom på svar. Ebba Busch har själv stått på manifestationer och skanderat ”länge leve shahen”.

Visst är det så att det inte alltid ska tolkas bokstavligen. För människor som under årtionden levt under religiöst och politiskt förtryck är ju så klart vad annat som helst att föredra.

Men Sveriges vice statsminister Ebba Busch borde rimligtvis avkrävas något mer.

I gårdagens Agenda var Pahlavi dessutom tydlig med att han helst av allt ser att USA och Israel ”avslutar jobbet”. Han vill, liksom Alice Teodorescu Måwe (KD), alltså se mer krig och mer förödelse.

Avslöjar regeringsunderlagets människosyn

Hur kan då svenska partier ens få för sig att stötta en sådan person? 

Vissa skulle nog hävda att det är komplicerat, inte svart eller vitt. Andra har försvarat honom med att han faktiskt vill ha demokrati.

Om det är den sorten som rådde innan ayatollan är den tyvärr inte särskilt mycket att hänga i julgranen. Att han dessutom förespråkar fortsatt krig får en att undra.

Sedan har det ju faktiskt visat sig att varken Israel eller USA har folket eller demokratins bästa i åtanke. Trots att den diplomatiska vägen visat sig vara uddlös finns det inga garantier på att folket får det bättre efter interventioner signerade Trump och Netanyahu.

Demokratin är inte relativ

Men det fina med allas lika värde och rätt (och demokrati, för den delen) är att det är ganska svartvitt. Antingen får alla ta del av samma fri- och rättigheter eller så är man faktiskt ett hot mot demokratin.

Demokrati förutsätter faktiskt att man ser människor som lika inför lagen. Och att man faktiskt inte accepterar förtryck, oavsett om man hatar andra förtryckare mer.

Karina Cubilla, ledarkrönikörkarina.cubilla@skanesfolkblad.se

TITLE:
Att SD och KD bjuder in shahens son säger allt om deras människosyn

DESCRIPTION:
Med Reza Pahlavis besök i Sverige Busch och Åkesson tar mellanösterns konflikter till svenska gator och torg, skriver Skånes Folkblads ledarskribent.

CONTENT:
Minns ni kritiken som Tidöpartierna riktade mot Palestinaaktivister och propalestinska demonstrationer?

Ni vet det där om aggressiva gaphalsar som stod i vägen för bilar och bussar och som skrämde och störde.

Ville begränsa demokratiska rättigheter

Det låter knäppt, så här i efterhand. Men för bara några månader sedan enade sig större delen av svensk höger mot människor som använde sina grundlagsskyddade fri- och rättigheter för att protestera ett folkmord.

Förslag om att inskränka demonstrationsrätten haglade tätt och många använde avhumaniserade retorik för att beskriva meningsmotståndare. ”Odjur”. 

Men lyfte någon diskussion om detta agerande reagerade regeringspartierna med att inte vilja ”ta mellanösterns konflikter till svenska gator och torg”. 

Men stämmer det verkligen? De senaste veckornas agerande visar på något annat.

 
 
 

Olika lagar för olika religiösa grupper

Sverigedemokraterna förnekar sig inte. Efter att ha varit kritiska mot omskärelse öppnar de nu upp för att undanta judar från ett eventuellt förbud.

Ja, du läste rätt: differentierad lagstiftning utifrån religiös tillhörighet. I sitt försök att bygga relationer med staten Israel så råkade de alltså anamma och importera apartheid-tänket därifrån.

Men nej, nej, det rör sig så klart inte om någon märklig människosyn. Eller islamofobi, för den delen.

Shahens son på besök i riksdagen

I dag besöker Irans avsatta diktators son Reza Pahlavis riksdagen. Han är personligen inbjuden av Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Det skaver, av många anledningar.

Först och främst är det så klart märkligt att bjuda hit en avsatt diktators son. Den som följt utvecklingen i Iran vet att landet inte varit någon demokrati ens på monarkins tid.

Pahlavis far, han som kommit att kallas Irans sista shah, var även han på många sätt en hänsynslös despot. 

Pahlavi har inte på något sätt tagit avstånd ifrån sin faders politiska arv, trots att denne kom till makten genom en militärkupp. Eller ens säga något om de människor som föll offer för politiskt förtryck, våld och död under hans styre.

Stolt över shahens arv

Till Agenda säger han att han tvärtom är mycket stolt över det. ”Javid shah”, länge leve shahen, tolkar han bokstavligen som att folket står bakom honom och hans arv.

Och varför skulle han? Inte ens ledande svenska politiker avkräver honom på svar. Ebba Busch har själv stått på manifestationer och skanderat ”länge leve shahen”.

Visst är det så att det inte alltid ska tolkas bokstavligen. För människor som under årtionden levt under religiöst och politiskt förtryck är ju så klart vad annat som helst att föredra.

Men Sveriges vice statsminister Ebba Busch borde rimligtvis avkrävas något mer.

I gårdagens Agenda var Pahlavi dessutom tydlig med att han helst av allt ser att USA och Israel ”avslutar jobbet”. Han vill, liksom Alice Teodorescu Måwe (KD), alltså se mer krig och mer förödelse.

Avslöjar regeringsunderlagets människosyn

Hur kan då svenska partier ens få för sig att stötta en sådan person? 

Vissa skulle nog hävda att det är komplicerat, inte svart eller vitt. Andra har försvarat honom med att han faktiskt vill ha demokrati.

Om det är den sorten som rådde innan ayatollan är den tyvärr inte särskilt mycket att hänga i julgranen. Att han dessutom förespråkar fortsatt krig får en att undra.

Sedan har det ju faktiskt visat sig att varken Israel eller USA har folket eller demokratins bästa i åtanke. Trots att den diplomatiska vägen visat sig vara uddlös finns det inga garantier på att folket får det bättre efter interventioner signerade Trump och Netanyahu.

Folk har dött, viktig infrastruktur har förstörts och skolor och universitet har bombats. Och mycket pekar på att stödet till det sittande styret stärkts. 

Demokratin är inte relativ

Men det fina med allas lika värde och rätt (och demokrati, för den delen) är att det är ganska svartvitt. Antingen får alla ta del av samma fri- och rättigheter eller så är man faktiskt ett hot mot demokratin.

Ingen rimligt funtad person stöttar mullornas styre i Iran. Att inte vilja ha krig eller att kritisera Israel och USA är inte det samma som att stötta islamister. Det är direkt oansvarigt att påstå något sådant.

Att svensk höger så lättvindigt stöttar väpnade konflikter visar på en människosyn som är svår att tugga i sig.

Demokrati förutsätter faktiskt att man ser människor som lika inför lagen. Och att man faktiskt inte accepterar död och förtryck, oavsett om man hatar andra förtryckare mer.

Karina Cubilla, ledarkrönikörkarina.cubilla@skanesfolkblad.se

TITLE:
Att SD och KD bjuder in shahens son säger allt om deras människosyn

DESCRIPTION:
Med Reza Pahlavis besök i Sverige Busch och Åkesson tar mellanösterns konflikter till svenska gator och torg, skriver Skånes Folkblads ledarskribent.

CONTENT:
Minns ni kritiken som Tidöpartierna riktade mot Palestinaaktivister och propalestinska demonstrationer?

Ni vet det där om aggressiva gaphalsar som stod i vägen för bilar och bussar och som skrämde och störde.

Ville begränsa demokratiska rättigheter

Det låter knäppt, så här i efterhand. Men för bara några månader sedan enade sig större delen av svensk höger mot människor som använde sina grundlagsskyddade fri- och rättigheter för att protestera ett folkmord.

Förslag om att inskränka demonstrationsrätten haglade tätt och många använde avhumaniserade retorik för att beskriva meningsmotståndare. ”Odjur”. 

Men lyfte någon diskussion om detta agerande reagerade regeringspartierna med att inte vilja ”ta mellanösterns konflikter till svenska gator och torg”. 

Men stämmer det verkligen? De senaste veckornas agerande visar på något annat.

 
 
 

Olika lagar för olika religiösa grupper

Sverigedemokraterna förnekar sig inte. Efter att ha varit kritiska mot omskärelse öppnar de nu upp för att undanta judar från ett eventuellt förbud.

Ja, du läste rätt: differentierad lagstiftning utifrån religiös tillhörighet. I sitt försök att bygga relationer med staten Israel så råkade de alltså anamma och importera apartheid-tänket därifrån.

Men nej, nej, det rör sig så klart inte om någon märklig människosyn. Eller islamofobi, för den delen.

Shahens son på besök i riksdagen

I dag besöker Irans avsatta diktators son Reza Pahlavis riksdagen. Han är personligen inbjuden av Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Det skaver, av många anledningar.

Först och främst är det så klart märkligt att bjuda hit en avsatt diktators son. Den som följt utvecklingen i Iran vet att landet inte varit någon demokrati ens på monarkins tid.

Pahlavis far, han som kommit att kallas Irans sista shah, var även han på många sätt en hänsynslös despot. 

Pahlavi har inte på något sätt tagit avstånd ifrån sin faders politiska arv. Till Agenda säger han att han tvärtom är mycket stolt över det. ”Javid shah”, länge leve shahen, tolkar han bokstavligen som att folket står bakom honom och hans arv.

Och varför skulle han? Inte ens ledande svenska politiker avkräver honom på svar. Ebba Busch har själv stått på manifestationer och skanderat ”länge leve shahen”.

Visst är det så att det inte alltid ska tolkas bokstavligen. För människor som under årtionden levt under religiöst och politiskt förtryck är ju så klart vad annat som helst att föredra.

I gårdagens Agenda var Pahlavi dessutom tydlig med att han helst av allt ser att USA och Israel ”avslutar jobbet”. Han vill, liksom Alice Teodorescu Måwe (KD), alltså se mer krig och mer förödelse.

Avslöjar regeringsunderlagets människosyn

Hur kan då svenska partier ens få för sig att stötta en sådan person? 

Vissa skulle nog hävda att det är komplicerat, inte svart eller vitt. Andra har försvarat honom med att han faktiskt vill ha demokrati.

Om det är den sorten som rådde innan ayatollan är den tyvärr inte särskilt mycket att hänga i julgranen. Att han dessutom förespråkar fortsatt krig får en att undra.

Sedan har det ju faktiskt visat sig att varken Israel eller USA har folket eller demokratins bästa i åtanke. Trots att den diplomatiska vägen visat sig vara uddlös finns det inga garantier på att folket får det bättre efter interventioner signerade Trump och Netanyahu.

Demokratin är inte relativ

Men det fina med allas lika värde och rätt (och demokrati, för den delen) är att det är ganska svartvitt. Antingen får alla ta del av samma fri- och rättigheter eller så är man faktiskt ett hot mot demokratin.

Demokrati förutsätter faktiskt att man ser människor som lika inför lagen. Och att man faktiskt inte accepterar förtryck, oavsett om man hatar andra förtryckare mer.

Karina Cubilla, ledarkrönikörkarina.cubilla@skanesfolkblad.se

TITLE:
Att SD och KD bjuder in shahens son säger allt om deras människosyn

DESCRIPTION:
Med Reza Pahlavis besök i Sverige Busch och Åkesson tar mellanösterns konflikter till svenska gator och torg, skriver Skånes Folkblads ledarskribent.

CONTENT:
Minns ni kritiken som Tidöpartierna riktade mot Palestinaaktivister och propalestinska demonstrationer?

Ni vet det där om aggressiva gaphalsar som stod i vägen för bilar och bussar och som skrämde och störde.

Ville begränsa demokratiska rättigheter

Det låter knäppt, så här i efterhand. Men för bara några månader sedan enade sig större delen av svensk höger mot människor som använde sina grundlagsskyddade fri- och rättigheter för att protestera ett folkmord.

Förslag om att inskränka demonstrationsrätten haglade tätt och många använde avhumaniserade retorik för att beskriva meningsmotståndare. ”Odjur”. 

Men lyfte någon diskussion om detta agerande reagerade regeringspartierna med att inte vilja ”ta mellanösterns konflikter till svenska gator och torg”. 

Men stämmer det verkligen? De senaste veckornas agerande visar på något annat.

 
 
 

Olika lagar för olika religiösa grupper

Sverigedemokraterna förnekar sig inte. Efter att ha varit kritiska mot omskärelse öppnar de nu upp för att undanta judar från ett eventuellt förbud.

Ja, du läste rätt: differentierad lagstiftning utifrån religiös tillhörighet. I sitt försök att bygga relationer med staten Israel så råkade de alltså anamma och importera apartheid-tänket därifrån.

Men nej, nej, det rör sig så klart inte om någon märklig människosyn. Eller islamofobi, för den delen.

Shahens son på besök i riksdagen

I dag besöker Irans avsatta diktators son Reza Pahlavis riksdagen. Han är personligen inbjuden av Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Det skaver, av många anledningar.

Först och främst är det så klart märkligt att bjuda hit en avsatt diktators son. Den som följt utvecklingen i Iran vet att landet inte varit någon demokrati ens på monarkins tid.

Pahlavis far, han som kommit att kallas Irans sista shah, var även han på många sätt en hänsynslös despot. 

Pahlavi har inte på något sätt tagit avstånd ifrån sin faders politiska arv, trots att denne kom till makten genom en militärkupp. Eller ens säga något om de människor som föll offer för politiskt förtryck, våld och död under hans styre.

Stolt över shahens arv

Till Agenda säger han att han tvärtom är mycket stolt över det. ”Javid shah”, länge leve shahen, tolkar han bokstavligen som att folket står bakom honom och hans arv.

Och varför skulle han? Inte ens ledande svenska politiker avkräver honom på svar. Ebba Busch har själv stått på manifestationer och skanderat ”länge leve shahen”.

Visst är det så att det inte alltid ska tolkas bokstavligen. För människor som under årtionden levt under religiöst och politiskt förtryck är ju så klart vad annat som helst att föredra.

Men Sveriges vice statsminister Ebba Busch borde rimligtvis avkrävas något mer.

I gårdagens Agenda var Pahlavi dessutom tydlig med att han helst av allt ser att USA och Israel ”avslutar jobbet”. Han vill, liksom Alice Teodorescu Måwe (KD), alltså se mer krig och mer förödelse.

Avslöjar regeringsunderlagets människosyn

Hur kan då svenska partier ens få för sig att stötta en sådan person? 

Vissa skulle nog hävda att det är komplicerat, inte svart eller vitt. Andra har försvarat honom med att han faktiskt vill ha demokrati.

Om det är den sorten som rådde innan ayatollan är den tyvärr inte särskilt mycket att hänga i julgranen. Att han dessutom förespråkar fortsatt krig får en att undra.

Sedan har det ju faktiskt visat sig att varken Israel eller USA har folket eller demokratins bästa i åtanke. Trots att den diplomatiska vägen visat sig vara uddlös finns det inga garantier på att folket får det bättre efter interventioner signerade Trump och Netanyahu.

Demokratin är inte relativ

Men det fina med allas lika värde och rätt (och demokrati, för den delen) är att det är ganska svartvitt. Antingen får alla ta del av samma fri- och rättigheter eller så är man faktiskt ett hot mot demokratin.

Demokrati förutsätter faktiskt att man ser människor som lika inför lagen. Och att man faktiskt inte accepterar förtryck, oavsett om man hatar andra förtryckare mer.

Karina Cubilla, ledarkrönikörkarina.cubilla@skanesfolkblad.se

TITLE:
Att SD och KD bjuder in shahens son säger allt om deras människosyn

DESCRIPTION:
Med Reza Pahlavis besök i Sverige Busch och Åkesson tar mellanösterns konflikter till svenska gator och torg, skriver Skånes Folkblads ledarskribent.

CONTENT:
Minns ni kritiken som Tidöpartierna riktade mot Palestinaaktivister och propalestinska demonstrationer?

Ni vet det där om aggressiva gaphalsar som stod i vägen för bilar och bussar och som skrämde och störde.

Ville begränsa demokratiska rättigheter

Det låter knäppt, så här i efterhand. Men för bara några månader sedan enade sig större delen av svensk höger mot människor som använde sina grundlagsskyddade fri- och rättigheter för att protestera ett folkmord.

Förslag om att inskränka demonstrationsrätten haglade tätt och många använde avhumaniserade retorik för att beskriva meningsmotståndare. ”Odjur”. 

Men lyfte någon diskussion om detta agerande reagerade regeringspartierna med att inte vilja ”ta mellanösterns konflikter till svenska gator och torg”. 

Men stämmer det verkligen? De senaste veckornas agerande visar på något annat.

 
 
 

Olika lagar för olika religiösa grupper

Sverigedemokraterna förnekar sig inte. Efter att ha varit kritiska mot omskärelse öppnar de nu upp för att undanta judar från ett eventuellt förbud.

Ja, du läste rätt: differentierad lagstiftning utifrån religiös tillhörighet. I sitt försök att bygga relationer med staten Israel så råkade de alltså anamma och importera apartheid-tänket därifrån.

Men nej, nej, det rör sig så klart inte om någon märklig människosyn. Eller islamofobi, för den delen.

Shahens son på besök i riksdagen

I dag besöker Irans avsatta diktators son Reza Pahlavis riksdagen. Han är personligen inbjuden av Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Det skaver, av många anledningar.

Först och främst är det så klart märkligt att bjuda hit en avsatt diktators son. Den som följt utvecklingen i Iran vet att landet inte varit någon demokrati ens på monarkins tid.

Pahlavis far, han som kommit att kallas Irans sista shah, var även han på många sätt en hänsynslös despot. 

Pahlavi har inte på något sätt tagit avstånd ifrån sin faders politiska arv, trots att denne kom till makten genom en militärkupp. Eller ens säga något om de människor som föll offer för politiskt förtryck, våld och död under hans styre.

Till Agenda säger han att han tvärtom är mycket stolt över det. ”Javid shah”, länge leve shahen, tolkar han bokstavligen som att folket står bakom honom och hans arv.

Och varför skulle han? Inte ens ledande svenska politiker avkräver honom på svar. Ebba Busch har själv stått på manifestationer och skanderat ”länge leve shahen”.

Visst är det så att det inte alltid ska tolkas bokstavligen. För människor som under årtionden levt under religiöst och politiskt förtryck är ju så klart vad annat som helst att föredra.

Men Sveriges vice statsminister Ebba Busch borde rimligtvis avkrävas något mer.

I gårdagens Agenda var Pahlavi dessutom tydlig med att han helst av allt ser att USA och Israel ”avslutar jobbet”. Han vill, liksom Alice Teodorescu Måwe (KD), alltså se mer krig och mer förödelse.

Avslöjar regeringsunderlagets människosyn

Hur kan då svenska partier ens få för sig att stötta en sådan person? 

Vissa skulle nog hävda att det är komplicerat, inte svart eller vitt. Andra har försvarat honom med att han faktiskt vill ha demokrati.

Om det är den sorten som rådde innan ayatollan är den tyvärr inte särskilt mycket att hänga i julgranen. Att han dessutom förespråkar fortsatt krig får en att undra.

Sedan har det ju faktiskt visat sig att varken Israel eller USA har folket eller demokratins bästa i åtanke. Trots att den diplomatiska vägen visat sig vara uddlös finns det inga garantier på att folket får det bättre efter interventioner signerade Trump och Netanyahu.

Demokratin är inte relativ

Men det fina med allas lika värde och rätt (och demokrati, för den delen) är att det är ganska svartvitt. Antingen får alla ta del av samma fri- och rättigheter eller så är man faktiskt ett hot mot demokratin.

Demokrati förutsätter faktiskt att man ser människor som lika inför lagen. Och att man faktiskt inte accepterar förtryck, oavsett om man hatar andra förtryckare mer.

Karina Cubilla, ledarkrönikörkarina.cubilla@skanesfolkblad.se

TITLE:
Att SD och KD bjuder in shahens son säger allt om deras människosyn

DESCRIPTION:
Med Reza Pahlavis besök i Sverige Busch och Åkesson tar mellanösterns konflikter till svenska gator och torg, skriver Skånes Folkblads ledarskribent.

CONTENT:
Minns ni kritiken som Tidöpartierna riktade mot Palestinaaktivister och propalestinska demonstrationer?

Ni vet det där om aggressiva gaphalsar som stod i vägen för bilar och bussar och som skrämde och störde.

Ville begränsa demokratiska rättigheter

Det låter knäppt, så här i efterhand. Men för bara några månader sedan enade sig större delen av svensk höger mot människor som använde sina grundlagsskyddade fri- och rättigheter för att protestera ett folkmord.

Förslag om att inskränka demonstrationsrätten haglade tätt och många använde avhumaniserade retorik för att beskriva meningsmotståndare. ”Odjur”. 

Men lyfte någon diskussion om detta agerande reagerade regeringspartierna med att inte vilja ”ta mellanösterns konflikter till svenska gator och torg”. 

Men stämmer det verkligen? De senaste veckornas agerande visar på något annat.

 
 
 

Olika lagar för olika religiösa grupper

Sverigedemokraterna förnekar sig inte. Efter att ha varit kritiska mot omskärelse öppnar de nu upp för att undanta judar från ett eventuellt förbud.

Ja, du läste rätt: differentierad lagstiftning utifrån religiös tillhörighet. I sitt försök att bygga relationer med staten Israel så råkade de alltså anamma och importera apartheid-tänket därifrån.

Men nej, nej, det rör sig så klart inte om någon märklig människosyn. Eller islamofobi, för den delen.

Shahens son på besök i riksdagen

I dag besöker Irans avsatta diktators son Reza Pahlavis riksdagen. Han är personligen inbjuden av Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Det skaver, av många anledningar.

Först och främst är det så klart märkligt att bjuda hit en avsatt diktators son. Den som följt utvecklingen i Iran vet att landet inte varit någon demokrati ens på monarkins tid.

Pahlavis far, han som kommit att kallas Irans sista shah, var även han på många sätt en hänsynslös despot. 

Pahlavi har inte på något sätt tagit avstånd ifrån sin faders politiska arv. Till Agenda säger han att han tvärtom är mycket stolt över det. ”Javid shah”, länge leve shahen, tolkar han bokstavligen som att folket står bakom honom och hans arv.

Och varför skulle han? Inte ens ledande svenska politiker avkräver honom på svar. Ebba Busch har själv stått på manifestationer och skanderat ”länge leve shahen”.

Visst är det så att det inte alltid ska tolkas bokstavligen. För människor som under årtionden levt under religiöst och politiskt förtryck är ju så klart vad annat som helst att föredra.

I gårdagens Agenda var Pahlavi dessutom tydlig med att han helst av allt ser att USA och Israel ”avslutar jobbet”. Han vill, liksom Alice Teodorescu Måwe (KD), alltså se mer krig och mer förödelse.

Avslöjar regeringsunderlagets människosyn

Hur kan då svenska partier ens få för sig att stötta en sådan person? 

Vissa skulle nog hävda att det är komplicerat, inte svart eller vitt. Andra har försvarat honom med att han faktiskt vill ha demokrati.

Om det är den sorten som rådde innan ayatollan är den tyvärr inte särskilt mycket att hänga i julgranen. Att han dessutom förespråkar fortsatt krig får en att undra.

Sedan har det ju faktiskt visat sig att varken Israel eller USA har folket eller demokratins bästa i åtanke. Trots att den diplomatiska vägen visat sig vara uddlös finns det inga garantier på att folket får det bättre efter interventioner signerade Trump och Netanyahu.

Demokratin är inte relativ

Men det fina med allas lika värde och rätt (och demokrati, för den delen) är att det är ganska svartvitt. Antingen får alla ta del av samma fri- och rättigheter eller så är man faktiskt ett hot mot demokratin.

Demokrati förutsätter faktiskt att man ser människor som lika inför lagen. Och att man faktiskt inte accepterar förtryck, oavsett om man hatar andra förtryckare mer.

Karina Cubilla, ledarkrönikörkarina.cubilla@skanesfolkblad.se

TITLE:
Att SD och KD bjuder in shahens son säger allt om deras människosyn

DESCRIPTION:
Med Reza Pahlavis besök i Sverige Busch och Åkesson tar mellanösterns konflikter till svenska gator och torg, skriver Skånes Folkblads ledarskribent.

CONTENT:
Minns ni kritiken som Tidöpartierna riktade mot Palestinaaktivister och propalestinska demonstrationer?

Ni vet det där om aggressiva gaphalsar som stod i vägen för bilar och bussar och som skrämde och störde.

Ville begränsa demokratiska rättigheter

Det låter knäppt, så här i efterhand. Men för bara några månader sedan enade sig större delen av svensk höger mot människor som använde sina grundlagsskyddade fri- och rättigheter för att protestera ett folkmord.

Förslag om att inskränka demonstrationsrätten haglade tätt och många använde avhumaniserade retorik för att beskriva meningsmotståndare. ”Odjur”. 

Men lyfte någon diskussion om detta agerande reagerade regeringspartierna med att inte vilja ”ta mellanösterns konflikter till svenska gator och torg”. 

Men stämmer det verkligen? De senaste veckornas agerande visar på något annat.

 
 
 

Olika lagar för olika religiösa grupper

Sverigedemokraterna förnekar sig inte. Efter att ha varit kritiska mot omskärelse öppnar de nu upp för att undanta judar från ett eventuellt förbud.

Ja, du läste rätt: differentierad lagstiftning utifrån religiös tillhörighet. I sitt försök att bygga relationer med staten Israel så råkade de alltså anamma och importera apartheid-tänket därifrån.

Men nej, nej, det rör sig så klart inte om någon märklig människosyn. Eller islamofobi, för den delen.

Shahens son på besök i riksdagen

I dag besöker Irans avsatta diktators son Reza Pahlavis riksdagen. Han är personligen inbjuden av Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Det skaver, av många anledningar.

Först och främst är det så klart märkligt att bjuda hit en avsatt diktators son. Den som följt utvecklingen i Iran vet att landet inte varit någon demokrati ens på monarkins tid.

Pahlavis far, han som kommit att kallas Irans sista shah, var även han på många sätt en hänsynslös despot. 

Pahlavi har inte på något sätt tagit avstånd ifrån sin faders politiska arv. Tvärtom säger han sig vara mycket stolt över det. ”Javid shah”, länge leve shahen, tolkas av bokstavligen som att folket står bakom honom och hans arv.

Och varför skulle han? Inte ens ledande svenska politiker avkräver honom på svar. Ebba Busch har själv stått på manifestationer och skanderat ”länge leve shahen”.

Visst är det så att det inte alltid ska tolkas bokstavligen. För människor som under årtionden levt under religiöst och politiskt förtryck är ju så klart vad annat som helst att föredra.

I gårdagens Agenda var Pahlavi dessutom tydlig med att han helst av allt ser att USA och Israel ”avslutar jobbet”. Han vill, liksom Alice Teodorescu Måwe (KD), alltså se mer krig och mer förödelse.

Avslöjar regeringsunderlagets människosyn

Hur kan då svenska partier ens få för sig att stötta en sådan person? 

Vissa skulle nog hävda att det är komplicerat, inte svart eller vitt. Andra har försvarat honom med att han faktiskt vill ha demokrati.

Om det är den sorten som rådde innan ayatollan är den tyvärr inte särskilt mycket att hänga i julgranen. Att han dessutom förespråkar fortsatt krig får en att undra.

Sedan har det ju faktiskt visat sig att varken Israel eller USA har folket eller demokratins bästa i åtanke. Trots att den diplomatiska vägen visat sig vara uddlös finns det inga garantier på att folket får det bättre efter interventioner signerade Trump och Netanyahu.

Demokratin är inte relativ

Men det fina med allas lika värde och rätt (och demokrati, för den delen) är att det är ganska svartvitt. Antingen får alla ta del av samma fri- och rättigheter eller så är man faktiskt ett hot mot demokratin.

Demokrati förutsätter faktiskt att man ser människor som lika inför lagen. Och att man faktiskt inte accepterar förtryck, oavsett om man hatar andra förtryckare mer.

Karina Cubilla, ledarkrönikörkarina.cubilla@skanesfolkblad.se

TITLE:
Att SD och KD bjuder in shahens son säger allt om deras människosyn

DESCRIPTION:
Med Reza Pahlavis besök i Sverige Busch och Åkesson tar mellanösterns konflikter till svenska gator och torg, skriver Skånes Folkblads ledarskribent.

CONTENT:
Minns ni kritiken som Tidöpartierna riktade mot Palestinaaktivister och propalestinska demonstrationer?

Ni vet det där om aggressiva gaphalsar som stod i vägen för bilar och bussar och som skrämde och störde.

Ville begränsa demokratiska rättigheter

Det låter knäppt, så här i efterhand. Men för bara några månader sedan enade sig större delen av svensk höger mot människor som använde sina grundlagsskyddade fri- och rättigheter för att protestera ett folkmord.

Förslag om att inskränka demonstrationsrätten haglade tätt och många använde avhumaniserade retorik för att beskriva meningsmotståndare. ”Odjur”. 

Men lyfte någon diskussion om detta agerande reagerade regeringspartierna med att inte vilja ”ta mellanösterns konflikter till svenska gator och torg”. 

Men stämmer det verkligen? De senaste veckornas agerande visar på något annat.

 
 
 

Olika lagar för olika religiösa grupper

Sverigedemokraterna förnekar sig inte. Efter att ha varit kritiska mot omskärelse öppnar de nu upp för att undanta judar från ett eventuellt förbud.

Ja, du läste rätt: differentierad lagstiftning utifrån religiös tillhörighet. I sitt försök att bygga relationer med staten Israel så råkade de alltså anamma och importera apartheid-tänket därifrån.

Men nej, nej, det rör sig så klart inte om någon märklig människosyn. Eller islamofobi, för den delen.

Shahens son på besök i riksdagen

I dag besöker Irans avsatta diktators son Reza Pahlavis riksdagen. Han är personligen inbjuden av Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Det skaver, av många anledningar.

Först och främst är det så klart märkligt att bjuda hit en avsatt diktators son. Den som följt utvecklingen i Iran vet att landet inte varit någon demokrati ens på monarkins tid.

Pahlavis far, han som kommit att kallas Irans sista shah, var även han på många sätt en hänsynslös despot. 

Pahlavi har inte på något sätt tagit avstånd ifrån sin faders politiska arv, trots att denne kom till makten genom en militärkupp. Eller ens säga något om de människor som föll offer för politiskt förtryck, våld och död under hans styre.

Till Agenda säger han att han tvärtom är mycket stolt över det. ”Javid shah”, länge leve shahen, tolkar han bokstavligen som att folket står bakom honom och hans arv.

Och varför skulle han? Inte ens ledande svenska politiker avkräver honom på svar. Ebba Busch har själv stått på manifestationer och skanderat ”länge leve shahen”.

Visst är det så att det inte alltid ska tolkas bokstavligen. För människor som under årtionden levt under religiöst och politiskt förtryck är ju så klart vad annat som helst att föredra.

Men Sveriges vice statsminister Ebba Busch borde rimligtvis avkrävas något mer.

I gårdagens Agenda var Pahlavi dessutom tydlig med att han helst av allt ser att USA och Israel ”avslutar jobbet”. Han vill, liksom Alice Teodorescu Måwe (KD), alltså se mer krig och mer förödelse.

Avslöjar regeringsunderlagets människosyn

Hur kan då svenska partier ens få för sig att stötta en sådan person? 

Vissa skulle nog hävda att det är komplicerat, inte svart eller vitt. Andra har försvarat honom med att han faktiskt vill ha demokrati.

Om det är den sorten som rådde innan ayatollan är den tyvärr inte särskilt mycket att hänga i julgranen. Att han dessutom förespråkar fortsatt krig får en att undra.

Sedan har det ju faktiskt visat sig att varken Israel eller USA har folket eller demokratins bästa i åtanke. Trots att den diplomatiska vägen visat sig vara uddlös finns det inga garantier på att folket får det bättre efter interventioner signerade Trump och Netanyahu.

Demokratin är inte relativ

Men det fina med allas lika värde och rätt (och demokrati, för den delen) är att det är ganska svartvitt. Antingen får alla ta del av samma fri- och rättigheter eller så är man faktiskt ett hot mot demokratin.

Demokrati förutsätter faktiskt att man ser människor som lika inför lagen. Och att man faktiskt inte accepterar förtryck, oavsett om man hatar andra förtryckare mer.

Karina Cubilla, ledarkrönikörkarina.cubilla@skanesfolkblad.se

TITLE:
Att SD och KD bjuder in shahens son säger allt om deras människosyn

DESCRIPTION:
Med Reza Pahlavis besök i Sverige Busch och Åkesson tar mellanösterns konflikter till svenska gator och torg, skriver Skånes Folkblads ledarskribent.

CONTENT:
Minns ni kritiken som Tidöpartierna riktade mot Palestinaaktivister och propalestinska demonstrationer?

Ni vet det där om aggressiva gaphalsar som stod i vägen för bilar och bussar och som skrämde och störde.

Ville begränsa demokratiska rättigheter

Det låter knäppt, så här i efterhand. Men för bara några månader sedan enade sig större delen av svensk höger mot människor som använde sina grundlagsskyddade fri- och rättigheter för att protestera ett folkmord.

Förslag om att inskränka demonstrationsrätten haglade tätt och många använde avhumaniserade retorik för att beskriva meningsmotståndare. ”Odjur”. 

Men lyfte någon diskussion om detta agerande reagerade regeringspartierna med att inte vilja ”ta mellanösterns konflikter till svenska gator och torg”. 

Men stämmer det verkligen? De senaste veckornas agerande visar på något annat.

 
 
 

Olika lagar för olika religiösa grupper

Sverigedemokraterna förnekar sig inte. Efter att ha varit kritiska mot omskärelse öppnar de nu upp för att undanta judar från ett eventuellt förbud.

Ja, du läste rätt: differentierad lagstiftning utifrån religiös tillhörighet. I sitt försök att bygga relationer med staten Israel så råkade de alltså anamma och importera apartheid-tänket därifrån.

Men nej, nej, det rör sig så klart inte om någon märklig människosyn. Eller islamofobi, för den delen.

Shahens son på besök i riksdagen

I dag besöker Irans avsatta diktators son Reza Pahlavis riksdagen. Han är personligen inbjuden av Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Det skaver, av många anledningar.

Först och främst är det så klart märkligt att bjuda hit en avsatt diktators son. Den som följt utvecklingen i Iran vet att landet inte varit någon demokrati ens på monarkins tid.

Pahlavis far, han som kommit att kallas Irans sista shah, var även han på många sätt en hänsynslös despot. 

Pahlavi har inte på något sätt tagit avstånd ifrån sin faders politiska arv. Tvärtom säger han sig vara mycket stolt över det.

Och varför skulle han? Inte ens ledande svenska politiker avkräver honom på svar. Ebba Busch har själv stått på manifestationer och skanderat ”länge leve shahen”.

Visst är det så att det inte alltid ska tolkas bokstavligen. För människor som under årtionden levt under religiöst och politiskt förtryck är ju så klart vad annat som helst att föredra.

I gårdagens Agenda var Pahlavi dessutom tydlig med att han helst av allt ser att USA och Israel ”avslutar jobbet”. Han vill, liksom Alice Teodorescu Måwe (KD), alltså se mer krig och mer förödelse.

Avslöjar regeringsunderlagets människosyn

Hur kan då svenska partier ens få för sig att stötta en sådan person? 

Vissa skulle nog hävda att det är komplicerat, inte svart eller vitt. Andra har försvarat honom med att han faktiskt vill ha demokrati.

Om det är den sorten som rådde innan ayatollan är den tyvärr inte särskilt mycket att hänga i julgranen. Att han dessutom förespråkar fortsatt krig får en att undra.

Sedan har det ju faktiskt visat sig att varken Israel eller USA har folket eller demokratins bästa i åtanke. Trots att den diplomatiska vägen visat sig vara uddlös finns det inga garantier på att folket får det bättre efter interventioner signerade Trump och Netanyahu.

Demokratin är inte relativ

Men det fina med allas lika värde och rätt (och demokrati, för den delen) är att det är ganska svartvitt. Antingen får alla ta del av samma fri- och rättigheter eller så är man faktiskt ett hot mot demokratin.

Demokrati förutsätter faktiskt att man ser människor som lika inför lagen. Och att man faktiskt inte accepterar förtryck, oavsett om man hatar andra förtryckare mer.

Karina Cubilla, ledarkrönikörkarina.cubilla@skanesfolkblad.se

TITLE:
Att SD och KD bjuder in shahens son säger allt om deras människosyn

DESCRIPTION:
Med Reza Pahlavis besök i Sverige Busch och Åkesson tar mellanösterns konflikter till svenska gator och torg, skriver Skånes Folkblads ledarskribent.

CONTENT:
Minns ni kritiken som Tidöpartierna riktade mot Palestinaaktivister och propalestinska demonstrationer?

Ni vet det där om aggressiva gaphalsar som stod i vägen för bilar och bussar och som skrämde och störde.

Ville begränsa demokratiska rättigheter

Det låter knäppt, så här i efterhand. Men för bara några månader sedan enade sig större delen av svensk höger mot människor som använde sina grundlagsskyddade fri- och rättigheter för att protestera ett folkmord.

Förslag om att inskränka demonstrationsrätten haglade tätt och många använde avhumaniserade retorik för att beskriva meningsmotståndare. ”Odjur”. 

Men lyfte någon diskussion om detta agerande reagerade regeringspartierna med att inte vilja ”ta mellanösterns konflikter till svenska gator och torg”. 

Men stämmer det verkligen? De senaste veckornas agerande visar på något annat.

 
 
 

Olika lagar för olika religiösa grupper

Sverigedemokraterna förnekar sig inte. Efter att ha varit kritiska mot omskärelse öppnar de nu upp för att undanta judar från ett eventuellt förbud.

Ja, du läste rätt: differentierad lagstiftning utifrån religiös tillhörighet. I sitt försök att bygga relationer med staten Israel så råkade de alltså anamma och importera apartheid-tänket därifrån.

Men nej, nej, det rör sig så klart inte om någon märklig människosyn. Eller islamofobi, för den delen.

Shahens son på besök i riksdagen

I dag besöker Irans avsatta diktators son Reza Pahlavis riksdagen. Han är personligen inbjuden av Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Det skaver, av många anledningar.

Först och främst är det så klart märkligt att bjuda hit en avsatt diktators son. Den som följt utvecklingen i Iran vet att landet inte varit någon demokrati ens på monarkins tid.

Pahlavis far, han som kommit att kallas Irans sista shah, var även han på många sätt en hänsynslös despot. 

Pahlavi har inte på något sätt tagit avstånd ifrån sin faders politiska arv. Tvärtom säger han sig vara mycket stolt över det. ”Javid shah”, länge leve shahen, tolkas av bokstavligen som att folket står bakom honom och hans arv.

Och varför skulle han? Inte ens ledande svenska politiker avkräver honom på svar. Ebba Busch har själv stått på manifestationer och skanderat ”länge leve shahen”.

Visst är det så att det inte alltid ska tolkas bokstavligen. För människor som under årtionden levt under religiöst och politiskt förtryck är ju så klart vad annat som helst att föredra.

I gårdagens Agenda var Pahlavi dessutom tydlig med att han helst av allt ser att USA och Israel ”avslutar jobbet”. Han vill, liksom Alice Teodorescu Måwe (KD), alltså se mer krig och mer förödelse.

Avslöjar regeringsunderlagets människosyn

Hur kan då svenska partier ens få för sig att stötta en sådan person? 

Vissa skulle nog hävda att det är komplicerat, inte svart eller vitt. Andra har försvarat honom med att han faktiskt vill ha demokrati.

Om det är den sorten som rådde innan ayatollan är den tyvärr inte särskilt mycket att hänga i julgranen. Att han dessutom förespråkar fortsatt krig får en att undra.

Sedan har det ju faktiskt visat sig att varken Israel eller USA har folket eller demokratins bästa i åtanke. Trots att den diplomatiska vägen visat sig vara uddlös finns det inga garantier på att folket får det bättre efter interventioner signerade Trump och Netanyahu.

Demokratin är inte relativ

Men det fina med allas lika värde och rätt (och demokrati, för den delen) är att det är ganska svartvitt. Antingen får alla ta del av samma fri- och rättigheter eller så är man faktiskt ett hot mot demokratin.

Demokrati förutsätter faktiskt att man ser människor som lika inför lagen. Och att man faktiskt inte accepterar förtryck, oavsett om man hatar andra förtryckare mer.

Karina Cubilla, ledarkrönikörkarina.cubilla@skanesfolkblad.se

TITLE:
Att SD och KD bjuder in shahens son säger allt om deras människosyn

DESCRIPTION:
Med Reza Pahlavis besök i Sverige Busch och Åkesson tar mellanösterns konflikter till svenska gator och torg, skriver Skånes Folkblads ledarskribent.

CONTENT:
Minns ni kritiken som Tidöpartierna riktade mot Palestinaaktivister och propalestinska demonstrationer?

Ni vet det där om aggressiva gaphalsar som stod i vägen för bilar och bussar och som skrämde och störde.

Ville begränsa demokratiska rättigheter

Det låter knäppt, så här i efterhand. Men för bara några månader sedan enade sig större delen av svensk höger mot människor som använde sina grundlagsskyddade fri- och rättigheter för att protestera ett folkmord.

Förslag om att inskränka demonstrationsrätten haglade tätt och många använde avhumaniserade retorik för att beskriva meningsmotståndare. ”Odjur”. 

Men lyfte någon diskussion om detta agerande reagerade regeringspartierna med att inte vilja ”ta mellanösterns konflikter till svenska gator och torg”. 

Men stämmer det verkligen? De senaste veckornas agerande visar på något annat.

 
 
 

Olika lagar för olika religiösa grupper

Sverigedemokraterna förnekar sig inte. Efter att ha varit kritiska mot omskärelse öppnar de nu upp för att undanta judar från ett eventuellt förbud.

Ja, du läste rätt: differentierad lagstiftning utifrån religiös tillhörighet. I sitt försök att bygga relationer med staten Israel så råkade de alltså anamma och importera apartheid-tänket därifrån.

Men nej, nej, det rör sig så klart inte om någon märklig människosyn. Eller islamofobi, för den delen.

Shahens son på besök i riksdagen

I dag besöker Irans avsatta diktators son Reza Pahlavis riksdagen. Han är personligen inbjuden av Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Det skaver, av många anledningar.

Först och främst är det så klart märkligt att bjuda hit en avsatt diktators son. Den som följt utvecklingen i Iran vet att landet inte varit någon demokrati ens på monarkins tid.

Pahlavis far, han som kommit att kallas Irans sista shah, var även han på många sätt en hänsynslös despot. 

Pahlavi har inte på något sätt tagit avstånd ifrån sin faders politiska arv. Varför skulle han? Inte ens ledande svenska politiker avkräver honom på svar. Ebba Busch har själv stått på manifestationer och skanderat ”Länge leve shahen”.

Avslöjar regeringsunderlagets människosyn

Hur kan då svenska partier ens få för sig att stötta en sådan person? 

Vissa skulle nog hävda att det är komplicerat, inte svart eller vitt. Men det fina med allas lika värde och rätt (och demokrati, för den delen) är att det är ganska svartvitt.

Antingen får alla ta del av samma fri- och rättigheter eller så är man faktiskt ett hot mot demokratin.

Demokrati förutsätter faktiskt att man ser människor som lika inför lagen. Och att man faktiskt inte accepterar förtryck, oavsett om man hatar andra förtryckare mer.

Karina Cubilla, ledarkrönikörkarina.cubilla@skanesfolkblad.se

TITLE:
Att SD och KD bjuder in shahens son säger allt om deras människosyn

DESCRIPTION:
Med Reza Pahlavis besök i Sverige Busch och Åkesson tar mellanösterns konflikter till svenska gator och torg, skriver Skånes Folkblads ledarskribent.

CONTENT:
Minns ni kritiken som Tidöpartierna riktade mot Palestinaaktivister och propalestinska demonstrationer?

Ni vet det där om aggressiva gaphalsar som stod i vägen för bilar och bussar och som skrämde och störde.

Ville begränsa demokratiska rättigheter

Det låter knäppt, så här i efterhand. Men för bara några månader sedan enade sig större delen av svensk höger mot människor som använde sina grundlagsskyddade fri- och rättigheter för att protestera ett folkmord.

Förslag om att inskränka demonstrationsrätten haglade tätt och många använde avhumaniserade retorik för att beskriva meningsmotståndare. ”Odjur”. 

Men lyfte någon diskussion om detta agerande reagerade regeringspartierna med att inte vilja ”ta mellanösterns konflikter till svenska gator och torg”. 

Men stämmer det verkligen? De senaste veckornas agerande visar på något annat.

 
 
 

Olika lagar för olika religiösa grupper

Sverigedemokraterna förnekar sig inte. Efter att ha varit kritiska mot omskärelse öppnar de nu upp för att undanta judar från ett eventuellt förbud.

Ja, du läste rätt: differentierad lagstiftning utifrån religiös tillhörighet. I sitt försök att bygga relationer med staten Israel så råkade de alltså anamma och importera apartheid-tänket därifrån.

Men nej, nej, det rör sig så klart inte om någon märklig människosyn. Eller islamofobi, för den delen.

Shahens son på besök i riksdagen

I dag besöker Irans avsatta diktators son Reza Pahlavis riksdagen. Han är personligen inbjuden av Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Det skaver, av många anledningar.

Först och främst är det så klart märkligt att bjuda hit en avsatt diktators son. Den som följt utvecklingen i Iran vet att landet inte varit någon demokrati ens på monarkins tid.

Pahlavis far, han som kommit att kallas Irans sista shah, var även han på många sätt en hänsynslös despot. 

Pahlavi har inte på något sätt tagit avstånd ifrån sin faders politiska arv. Tvärtom säger han sig vara mycket stolt över det.

Och varför skulle han? Inte ens ledande svenska politiker avkräver honom på svar. Ebba Busch har själv stått på manifestationer och skanderat ”länge leve shahen”.

Visst är det så att det inte alltid ska tolkas bokstavligen. För människor som under årtionden levt under religiöst och politiskt förtryck är ju så klart vad annat som helst att föredra.

I gårdagens Agenda var Pahlavi dessutom tydlig med att han helst av allt ser att USA och Israel ”avslutar jobbet”. Han vill, liksom Alice Teodorescu Måwe (KD), alltså se mer krig och mer förödelse.

Avslöjar regeringsunderlagets människosyn

Hur kan då svenska partier ens få för sig att stötta en sådan person? 

Vissa skulle nog hävda att det är komplicerat, inte svart eller vitt. Andra har försvarat honom med att han faktiskt vill ha demokrati.

Om det är den sorten som rådde innan ayatollan är den tyvärr inte särskilt mycket att hänga i julgranen. Att han dessutom förespråkar fortsatt krig får en att undra.

Sedan har det ju faktiskt visat sig att varken Israel eller USA har folket eller demokratins bästa i åtanke. Trots att den diplomatiska vägen visat sig vara uddlös finns det inga garantier på att folket får det bättre efter interventioner signerade Trump och Netanyahu.

Demokratin är inte relativ

Men det fina med allas lika värde och rätt (och demokrati, för den delen) är att det är ganska svartvitt. Antingen får alla ta del av samma fri- och rättigheter eller så är man faktiskt ett hot mot demokratin.

Demokrati förutsätter faktiskt att man ser människor som lika inför lagen. Och att man faktiskt inte accepterar förtryck, oavsett om man hatar andra förtryckare mer.

Karina Cubilla, ledarkrönikörkarina.cubilla@skanesfolkblad.se

TITLE:
Att SD och KD bjuder in shahens son säger allt om deras människosyn

DESCRIPTION:
Med Reza Pahlavis besök i Sverige Busch och Åkesson tar mellanösterns konflikter till svenska gator och torg, skriver Skånes Folkblads ledarskribent.

CONTENT:
Minns ni kritiken som Tidöpartierna riktade mot Palestinaaktivister och propalestinska demonstrationer?

Ni vet det där om aggressiva gaphalsar som stod i vägen för bilar och bussar och som skrämde och störde.

Ville begränsa demokratiska rättigheter

Det låter knäppt, så här i efterhand. Men för bara några månader sedan enade sig större delen av svensk höger mot människor som använde sina grundlagsskyddade fri- och rättigheter för att protestera ett folkmord.

Förslag om att inskränka demonstrationsrätten haglade tätt och många använde avhumaniserade retorik för att beskriva meningsmotståndare. ”Odjur”. 

Men lyfte någon diskussion om detta agerande reagerade regeringspartierna med att inte vilja ”ta mellanösterns konflikter till svenska gator och torg”. 

Men stämmer det verkligen? De senaste veckornas agerande visar på något annat.

 
 
 

Olika lagar för olika religiösa grupper

Sverigedemokraterna förnekar sig inte. Efter att ha varit kritiska mot omskärelse öppnar de nu upp för att undanta judar från ett eventuellt förbud.

Ja, du läste rätt: differentierad lagstiftning utifrån religiös tillhörighet. I sitt försök att bygga relationer med staten Israel så råkade de alltså anamma och importera apartheid-tänket därifrån.

Men nej, nej, det rör sig så klart inte om någon märklig människosyn. Eller islamofobi, för den delen.

Shahens son på besök i riksdagen

I dag besöker Irans avsatta diktators son Reza Pahlavis riksdagen. Han är personligen inbjuden av Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Det skaver, av många anledningar.

Först och främst är det så klart märkligt att bjuda hit en avsatt diktators son. Den som följt utvecklingen i Iran vet att landet inte varit någon demokrati ens på monarkins tid.

Pahlavis far, han som kommit att kallas Irans sista shah, var även han på många sätt en hänsynslös despot. 

Pahlavi har inte på något sätt tagit avstånd ifrån sin faders politiska arv. Tvärtom säger han sig vara mycket stolt över det. ”Javid shah”, länge leve shahen, tolkar han bokstavligen som att folket står bakom honom och hans arv.

Och varför skulle han? Inte ens ledande svenska politiker avkräver honom på svar. Ebba Busch har själv stått på manifestationer och skanderat ”länge leve shahen”.

Visst är det så att det inte alltid ska tolkas bokstavligen. För människor som under årtionden levt under religiöst och politiskt förtryck är ju så klart vad annat som helst att föredra.

I gårdagens Agenda var Pahlavi dessutom tydlig med att han helst av allt ser att USA och Israel ”avslutar jobbet”. Han vill, liksom Alice Teodorescu Måwe (KD), alltså se mer krig och mer förödelse.

Avslöjar regeringsunderlagets människosyn

Hur kan då svenska partier ens få för sig att stötta en sådan person? 

Vissa skulle nog hävda att det är komplicerat, inte svart eller vitt. Andra har försvarat honom med att han faktiskt vill ha demokrati.

Om det är den sorten som rådde innan ayatollan är den tyvärr inte särskilt mycket att hänga i julgranen. Att han dessutom förespråkar fortsatt krig får en att undra.

Sedan har det ju faktiskt visat sig att varken Israel eller USA har folket eller demokratins bästa i åtanke. Trots att den diplomatiska vägen visat sig vara uddlös finns det inga garantier på att folket får det bättre efter interventioner signerade Trump och Netanyahu.

Demokratin är inte relativ

Men det fina med allas lika värde och rätt (och demokrati, för den delen) är att det är ganska svartvitt. Antingen får alla ta del av samma fri- och rättigheter eller så är man faktiskt ett hot mot demokratin.

Demokrati förutsätter faktiskt att man ser människor som lika inför lagen. Och att man faktiskt inte accepterar förtryck, oavsett om man hatar andra förtryckare mer.

Karina Cubilla, ledarkrönikörkarina.cubilla@skanesfolkblad.se

TITLE:
Att SD och KD bjuder in shahens son säger allt om deras människosyn

DESCRIPTION:
Med Reza Pahlavis besök i Sverige Busch och Åkesson tar mellanösterns konflikter till svenska gator och torg, skriver Skånes Folkblads ledarskribent.

CONTENT:
Minns ni kritiken som Tidöpartierna riktade mot Palestinaaktivister och propalestinska demonstrationer?

Ni vet det där om aggressiva gaphalsar som stod i vägen för bilar och bussar och som skrämde och störde.

Ville begränsa demokratiska rättigheter

Det låter knäppt, så här i efterhand. Men för bara några månader sedan enade sig större delen av svensk höger mot människor som använde sina grundlagsskyddade fri- och rättigheter för att protestera ett folkmord.

Förslag om att inskränka demonstrationsrätten haglade tätt och många använde avhumaniserade retorik för att beskriva meningsmotståndare. ”Odjur”. 

Men lyfte någon diskussion om detta agerande reagerade regeringspartierna med att inte vilja ”ta mellanösterns konflikter till svenska gator och torg”. 

Men stämmer det verkligen? De senaste veckornas agerande visar på något annat.

 
 
 

Olika lagar för olika religiösa grupper

Sverigedemokraterna förnekar sig inte. Efter att ha varit kritiska mot omskärelse öppnar de nu upp för att undanta judar från ett eventuellt förbud.

Ja, du läste rätt: differentierad lagstiftning utifrån religiös tillhörighet. I sitt försök att bygga relationer med staten Israel så råkade de alltså anamma och importera apartheid-tänket därifrån.

Men nej, nej, det rör sig så klart inte om någon märklig människosyn. Eller islamofobi, för den delen.

Shahens son på besök i riksdagen

I dag besöker Irans avsatta diktators son Reza Pahlavis riksdagen. Han är personligen inbjuden av Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Det skaver, av många anledningar.

Först och främst är det så klart märkligt att bjuda hit en avsatt diktators son. Den som följt utvecklingen i Iran vet att landet inte varit någon demokrati ens på monarkins tid.

Pahlavis far, han som kommit att kallas Irans sista shah, var även han på många sätt en hänsynslös despot. 

Pahlavi har inte på något sätt tagit avstånd ifrån sin faders politiska arv, trots att denne kom till makten genom en militärkupp. Eller ens säga något om de människor som föll offer för politiskt förtryck, våld och död under hans styre.

Stolt över shahens arv

Till Agenda säger han att han tvärtom är mycket stolt över det. ”Javid shah”, länge leve shahen, tolkar han bokstavligen som att folket står bakom honom och hans arv.

Och varför skulle han? Inte ens ledande svenska politiker avkräver honom på svar. Ebba Busch har själv stått på manifestationer och skanderat ”länge leve shahen”.

Visst är det så att det inte alltid ska tolkas bokstavligen. För människor som under årtionden levt under religiöst och politiskt förtryck är ju så klart vad annat som helst att föredra.

Men Sveriges vice statsminister Ebba Busch borde rimligtvis avkrävas något mer.

I gårdagens Agenda var Pahlavi dessutom tydlig med att han helst av allt ser att USA och Israel ”avslutar jobbet”. Han vill, liksom Alice Teodorescu Måwe (KD), alltså se mer krig och mer förödelse.

Avslöjar regeringsunderlagets människosyn

Hur kan då svenska partier ens få för sig att stötta en sådan person? 

Vissa skulle nog hävda att det är komplicerat, inte svart eller vitt. Andra har försvarat honom med att han faktiskt vill ha demokrati.

Om det är den sorten som rådde innan ayatollan är den tyvärr inte särskilt mycket att hänga i julgranen. Att han dessutom förespråkar fortsatt krig får en att undra.

Sedan har det ju faktiskt visat sig att varken Israel eller USA har folket eller demokratins bästa i åtanke.

Trots att den diplomatiska vägen visat sig vara uddlös finns det inga garantier på att folket får det bättre efter interventioner signerade Trump och Netanyahu.

Folk har dött, viktig infrastruktur har förstörts och skolor och universitet har bombats. Och mycket pekar på att stödet till det sittande styret stärkts.

Och Trump verkar mer angelägen att säkra sin egen maktställning och energiförsörjning än att möjliggöra ett demokratiskt styre i Iran.

Demokratin är inte relativ

Men det fina med allas lika värde och rätt (och demokrati, för den delen) är att det är ganska svartvitt. Antingen får alla ta del av samma fri- och rättigheter eller så är man faktiskt ett hot mot demokratin.

Ingen rimligt funtad person stöttar mullornas styre i Iran. Att inte vilja ha krig eller att kritisera Israel och USA är inte det samma som att stötta islamister. Det är direkt oansvarigt att påstå något sådant.

Att svensk höger så lättvindigt stöttar väpnade konflikter visar på en människosyn som är svår att tugga i sig.

Demokrati förutsätter faktiskt att man ser människor som lika inför lagen. Och att man faktiskt inte accepterar död och förtryck, oavsett om man hatar andra förtryckare mer.

Karina Cubilla, ledarkrönikörkarina.cubilla@skanesfolkblad.se

Karina Cubilla är ledarskribent i Arbetet och ledarkrönikör i Skånes Folkblad.

TITLE:
Att SD och KD bjuder in shahens son säger allt om deras människosyn

DESCRIPTION:
Med Reza Pahlavis besök i Sverige Busch och Åkesson tar mellanösterns konflikter till svenska gator och torg, skriver Skånes Folkblads ledarskribent.

CONTENT:
Minns ni kritiken som Tidöpartierna riktade mot Palestinaaktivister och propalestinska demonstrationer?

Ni vet det där om aggressiva gaphalsar som stod i vägen för bilar och bussar och som skrämde och störde.

Ville begränsa demokratiska rättigheter

Det låter knäppt, så här i efterhand. Men för bara några månader sedan enade sig större delen av svensk höger mot människor som använde sina grundlagsskyddade fri- och rättigheter för att protestera ett folkmord.

Förslag om att inskränka demonstrationsrätten haglade tätt och många använde avhumaniserade retorik för att beskriva meningsmotståndare. ”Odjur”. 

Men lyfte någon diskussion om detta agerande reagerade regeringspartierna med att inte vilja ”ta mellanösterns konflikter till svenska gator och torg”. 

Men stämmer det verkligen? De senaste veckornas agerande visar på något annat.

 
 
 

Olika lagar för olika religiösa grupper

Sverigedemokraterna förnekar sig inte. Efter att ha varit kritiska mot omskärelse öppnar de nu upp för att undanta judar från ett eventuellt förbud.

Ja, du läste rätt: differentierad lagstiftning utifrån religiös tillhörighet. I sitt försök att bygga relationer med staten Israel så råkade de alltså anamma och importera apartheid-tänket därifrån.

Men nej, nej, det rör sig så klart inte om någon märklig människosyn. Eller islamofobi, för den delen.

Shahens son på besök i riksdagen

I dag besöker Irans avsatta diktators son Reza Pahlavis riksdagen. Han är personligen inbjuden av Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Det skaver, av många anledningar.

Först och främst är det så klart märkligt att bjuda hit en avsatt diktators son. Den som följt utvecklingen i Iran vet att landet inte varit någon demokrati ens på monarkins tid.

Pahlavis far, han som kommit att kallas Irans sista shah, var även han på många sätt en hänsynslös despot. 

Pahlavi har inte på något sätt tagit avstånd ifrån sin faders politiska arv, trots att denne kom till makten genom en militärkupp. Eller ens säga något om de människor som föll offer för politiskt förtryck, våld och död under hans styre.

Stolt över shahens arv

Till Agenda säger han att han tvärtom är mycket stolt över det. ”Javid shah”, länge leve shahen, tolkar han bokstavligen som att folket står bakom honom och hans arv.

Och varför skulle han? Inte ens ledande svenska politiker avkräver honom på svar. Ebba Busch har själv stått på manifestationer och skanderat ”länge leve shahen”.

Visst är det så att det inte alltid ska tolkas bokstavligen. För människor som under årtionden levt under religiöst och politiskt förtryck är ju så klart vad annat som helst att föredra.

Men Sveriges vice statsminister Ebba Busch borde rimligtvis avkrävas något mer.

I gårdagens Agenda var Pahlavi dessutom tydlig med att han helst av allt ser att USA och Israel ”avslutar jobbet”. Han vill, liksom Alice Teodorescu Måwe (KD), alltså se mer krig och mer förödelse.

Avslöjar regeringsunderlagets människosyn

Hur kan då svenska partier ens få för sig att stötta en sådan person? 

Vissa skulle nog hävda att det är komplicerat, inte svart eller vitt. Andra har försvarat honom med att han faktiskt vill ha demokrati.

Om det är den sorten som rådde innan ayatollan är den tyvärr inte särskilt mycket att hänga i julgranen. Att han dessutom förespråkar fortsatt krig får en att undra.

Sedan har det ju faktiskt visat sig att varken Israel eller USA har folket eller demokratins bästa i åtanke. Trots att den diplomatiska vägen visat sig vara uddlös finns det inga garantier på att folket får det bättre efter interventioner signerade Trump och Netanyahu.

Folk har dött, viktig infrastruktur har förstörts och skolor och universitet har bombats. Och mycket pekar på att stödet till det sittande styret stärkts. 

Demokratin är inte relativ

Men det fina med allas lika värde och rätt (och demokrati, för den delen) är att det är ganska svartvitt. Antingen får alla ta del av samma fri- och rättigheter eller så är man faktiskt ett hot mot demokratin.

Ingen rimligt funtad person stöttar mullornas styre i Iran. Att inte vilja ha krig eller att kritisera Israel och USA är inte det samma som att stötta islamister. Det är direkt oansvarigt att påstå något sådant.

Att svensk höger så lättvindigt stöttar väpnade konflikter visar på en människosyn som är svår att tugga i sig.

Demokrati förutsätter faktiskt att man ser människor som lika inför lagen. Och att man faktiskt inte accepterar död och förtryck, oavsett om man hatar andra förtryckare mer.

Karina Cubilla, ledarkrönikörkarina.cubilla@skanesfolkblad.se

TITLE:
Att SD och KD bjuder in shahens son säger allt om deras människosyn

DESCRIPTION:
Med Reza Pahlavis besök i Sverige Busch och Åkesson tar mellanösterns konflikter till svenska gator och torg, skriver Skånes Folkblads ledarskribent.

CONTENT:
Minns ni kritiken som Tidöpartierna riktade mot Palestinaaktivister och propalestinska demonstrationer?

Ni vet det där om aggressiva gaphalsar som stod i vägen för bilar och bussar och som skrämde och störde.

Ville begränsa demokratiska rättigheter

Det låter knäppt, så här i efterhand. Men för bara några månader sedan enade sig större delen av svensk höger mot människor som använde sina grundlagsskyddade fri- och rättigheter för att protestera ett folkmord.

Förslag om att inskränka demonstrationsrätten haglade tätt och många använde avhumaniserade retorik för att beskriva meningsmotståndare. ”Odjur”. 

Men lyfte någon diskussion om detta agerande reagerade regeringspartierna med att inte vilja ”ta mellanösterns konflikter till svenska gator och torg”. 

Men stämmer det verkligen? De senaste veckornas agerande visar på något annat.

 
 
 

Olika lagar för olika religiösa grupper

Sverigedemokraterna förnekar sig inte. Efter att ha varit kritiska mot omskärelse öppnar de nu upp för att undanta judar från ett eventuellt förbud.

Ja, du läste rätt: differentierad lagstiftning utifrån religiös tillhörighet. I sitt försök att bygga relationer med staten Israel så råkade de alltså anamma och importera apartheid-tänket därifrån.

Men nej, nej, det rör sig så klart inte om någon märklig människosyn. Eller islamofobi, för den delen.

Shahens son på besök i riksdagen

I dag besöker Irans avsatta diktators son Reza Pahlavis riksdagen. Han är personligen inbjuden av Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Det skaver, av många anledningar.

Först och främst är det så klart märkligt att bjuda hit en avsatt diktators son. Den som följt utvecklingen i Iran vet att landet inte varit någon demokrati ens på monarkins tid.

Pahlavis far, han som kommit att kallas Irans sista shah, var även han på många sätt en hänsynslös despot. 

Pahlavi har inte på något sätt tagit avstånd ifrån sin faders politiska arv. Tvärtom säger han sig vara mycket stolt över det. ”Javid shah”, länge leve shahen, tolkar han bokstavligen som att folket står bakom honom och hans arv.

Och varför skulle han? Inte ens ledande svenska politiker avkräver honom på svar. Ebba Busch har själv stått på manifestationer och skanderat ”länge leve shahen”.

Visst är det så att det inte alltid ska tolkas bokstavligen. För människor som under årtionden levt under religiöst och politiskt förtryck är ju så klart vad annat som helst att föredra.

I gårdagens Agenda var Pahlavi dessutom tydlig med att han helst av allt ser att USA och Israel ”avslutar jobbet”. Han vill, liksom Alice Teodorescu Måwe (KD), alltså se mer krig och mer förödelse.

Avslöjar regeringsunderlagets människosyn

Hur kan då svenska partier ens få för sig att stötta en sådan person? 

Vissa skulle nog hävda att det är komplicerat, inte svart eller vitt. Andra har försvarat honom med att han faktiskt vill ha demokrati.

Om det är den sorten som rådde innan ayatollan är den tyvärr inte särskilt mycket att hänga i julgranen. Att han dessutom förespråkar fortsatt krig får en att undra.

Sedan har det ju faktiskt visat sig att varken Israel eller USA har folket eller demokratins bästa i åtanke. Trots att den diplomatiska vägen visat sig vara uddlös finns det inga garantier på att folket får det bättre efter interventioner signerade Trump och Netanyahu.

Demokratin är inte relativ

Men det fina med allas lika värde och rätt (och demokrati, för den delen) är att det är ganska svartvitt. Antingen får alla ta del av samma fri- och rättigheter eller så är man faktiskt ett hot mot demokratin.

Demokrati förutsätter faktiskt att man ser människor som lika inför lagen. Och att man faktiskt inte accepterar förtryck, oavsett om man hatar andra förtryckare mer.

Karina Cubilla, ledarkrönikörkarina.cubilla@skanesfolkblad.se

TITLE:
Att SD och KD bjuder in shahens son säger allt om deras människosyn

DESCRIPTION:
Med Reza Pahlavis besök i Sverige Busch och Åkesson tar mellanösterns konflikter till svenska gator och torg, skriver Skånes Folkblads ledarskribent.

CONTENT:
Minns ni kritiken som Tidöpartierna riktade mot Palestinaaktivister och propalestinska demonstrationer?

Ni vet det där om aggressiva gaphalsar som stod i vägen för bilar och bussar och som skrämde och störde.

Ville begränsa demokratiska rättigheter

Det låter knäppt, så här i efterhand. Men för bara några månader sedan enade sig större delen av svensk höger mot människor som använde sina grundlagsskyddade fri- och rättigheter för att protestera ett folkmord.

Förslag om att inskränka demonstrationsrätten haglade tätt och många använde avhumaniserade retorik för att beskriva meningsmotståndare. ”Odjur”. 

Men lyfte någon diskussion om detta agerande reagerade regeringspartierna med att inte vilja ”ta mellanösterns konflikter till svenska gator och torg”. 

Men stämmer det verkligen? De senaste veckornas agerande visar på något annat.

 
 
 

Olika lagar för olika religiösa grupper

Sverigedemokraterna förnekar sig inte. Efter att ha varit kritiska mot omskärelse öppnar de nu upp för att undanta judar från ett eventuellt förbud.

Ja, du läste rätt: differentierad lagstiftning utifrån religiös tillhörighet. I sitt försök att bygga relationer med staten Israel så råkade de alltså anamma och importera apartheid-tänket därifrån.

Men nej, nej, det rör sig så klart inte om någon märklig människosyn. Eller islamofobi, för den delen.

Shahens son på besök i riksdagen

I dag besöker Irans avsatta diktators son Reza Pahlavis riksdagen. Han är personligen inbjuden av Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Det skaver, av många anledningar.

Först och främst är det så klart märkligt att bjuda hit en avsatt diktators son. Den som följt utvecklingen i Iran vet att landet inte varit någon demokrati ens på monarkins tid.

Pahlavis far, han som kommit att kallas Irans sista shah, var även han på många sätt en hänsynslös despot. 

Pahlavi har inte på något sätt tagit avstånd ifrån sin faders politiska arv, trots att denne kom till makten genom en militärkupp. Eller ens säga något om de människor som föll offer för politiskt förtryck, våld och död under hans styre.

Stolt över shahens arv

Till Agenda säger han att han tvärtom är mycket stolt över det. ”Javid shah”, länge leve shahen, tolkar han bokstavligen som att folket står bakom honom och hans arv.

Och varför skulle han? Inte ens ledande svenska politiker avkräver honom på svar. Ebba Busch har själv stått på manifestationer och skanderat ”länge leve shahen”.

Visst är det så att det inte alltid ska tolkas bokstavligen. För människor som under årtionden levt under religiöst och politiskt förtryck är ju så klart vad annat som helst att föredra.

Men Sveriges vice statsminister Ebba Busch borde rimligtvis avkrävas något mer.

I gårdagens Agenda var Pahlavi dessutom tydlig med att han helst av allt ser att USA och Israel ”avslutar jobbet”. Han vill, liksom Alice Teodorescu Måwe (KD), alltså se mer krig och mer förödelse.

Avslöjar regeringsunderlagets människosyn

Hur kan då svenska partier ens få för sig att stötta en sådan person? 

Vissa skulle nog hävda att det är komplicerat, inte svart eller vitt. Andra har försvarat honom med att han faktiskt vill ha demokrati.

Om det är den sorten som rådde innan ayatollan är den tyvärr inte särskilt mycket att hänga i julgranen. Att han dessutom förespråkar fortsatt krig får en att undra.

Sedan har det ju faktiskt visat sig att varken Israel eller USA har folket eller demokratins bästa i åtanke. Trots att den diplomatiska vägen visat sig vara uddlös finns det inga garantier på att folket får det bättre efter interventioner signerade Trump och Netanyahu.

Demokratin är inte relativ

Men det fina med allas lika värde och rätt (och demokrati, för den delen) är att det är ganska svartvitt. Antingen får alla ta del av samma fri- och rättigheter eller så är man faktiskt ett hot mot demokratin.

Demokrati förutsätter faktiskt att man ser människor som lika inför lagen. Och att man faktiskt inte accepterar förtryck, oavsett om man hatar andra förtryckare mer.

Karina Cubilla, ledarkrönikörkarina.cubilla@skanesfolkblad.se

TITLE:
Att SD och KD bjuder in shahens son säger allt om deras människosyn

DESCRIPTION:
Med Reza Pahlavis besök i Sverige Busch och Åkesson tar mellanösterns konflikter till svenska gator och torg, skriver Skånes Folkblads ledarskribent.

CONTENT:
Minns ni kritiken som Tidöpartierna riktade mot Palestinaaktivister och propalestinska demonstrationer?

Ni vet det där om aggressiva gaphalsar som stod i vägen för bilar och bussar och som skrämde och störde.

Ville begränsa demokratiska rättigheter

Det låter knäppt, så här i efterhand. Men för bara några månader sedan enade sig större delen av svensk höger mot människor som använde sina grundlagsskyddade fri- och rättigheter för att protestera ett folkmord.

Förslag om att inskränka demonstrationsrätten haglade tätt och många använde avhumaniserade retorik för att beskriva meningsmotståndare. ”Odjur”. 

Men lyfte någon diskussion om detta agerande reagerade regeringspartierna med att inte vilja ”ta mellanösterns konflikter till svenska gator och torg”. 

Men stämmer det verkligen? De senaste veckornas agerande visar på något annat.

 
 
 

Olika lagar för olika religiösa grupper

Sverigedemokraterna förnekar sig inte. Efter att ha varit kritiska mot omskärelse öppnar de nu upp för att undanta judar från ett eventuellt förbud.

Ja, du läste rätt: differentierad lagstiftning utifrån religiös tillhörighet. I sitt försök att bygga relationer med staten Israel så råkade de alltså anamma och importera apartheid-tänket därifrån.

Men nej, nej, det rör sig så klart inte om någon märklig människosyn. Eller islamofobi, för den delen.

Shahens son på besök i riksdagen

I dag besöker Irans avsatta diktators son Reza Pahlavis riksdagen. Han är personligen inbjuden av Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Det skaver, av många anledningar.

Först och främst är det så klart märkligt att bjuda hit en avsatt diktators son. Den som följt utvecklingen i Iran vet att landet inte varit någon demokrati ens på monarkins tid.

Pahlavis far, han som kommit att kallas Irans sista shah, var även han på många sätt en hänsynslös despot. 

Pahlavi har inte på något sätt tagit avstånd ifrån sin faders politiska arv, trots att denne kom till makten genom en militärkupp. Eller ens säga något om de människor som föll offer för politiskt förtryck, våld och död under hans styre.

Stolt över shahens arv

Till Agenda säger han att han tvärtom är mycket stolt över det. ”Javid shah”, länge leve shahen, tolkar han bokstavligen som att folket står bakom honom och hans arv.

Och varför skulle han? Inte ens ledande svenska politiker avkräver honom på svar. Ebba Busch har själv stått på manifestationer och skanderat ”länge leve shahen”.

Visst är det så att det inte alltid ska tolkas bokstavligen. För människor som under årtionden levt under religiöst och politiskt förtryck är ju så klart vad annat som helst att föredra.

Men Sveriges vice statsminister Ebba Busch borde rimligtvis avkrävas något mer.

I gårdagens Agenda var Pahlavi dessutom tydlig med att han helst av allt ser att USA och Israel ”avslutar jobbet”. Han vill, liksom Alice Teodorescu Måwe (KD), alltså se mer krig och mer förödelse.

Avslöjar regeringsunderlagets människosyn

Hur kan då svenska partier ens få för sig att stötta en sådan person? 

Vissa skulle nog hävda att det är komplicerat, inte svart eller vitt. Andra har försvarat honom med att han faktiskt vill ha demokrati.

Om det är den sorten som rådde innan ayatollan är den tyvärr inte särskilt mycket att hänga i julgranen. Att han dessutom förespråkar fortsatt krig får en att undra.

Sedan har det ju faktiskt visat sig att varken Israel eller USA har folket eller demokratins bästa i åtanke. Trots att den diplomatiska vägen visat sig vara uddlös finns det inga garantier på att folket får det bättre efter interventioner signerade Trump och Netanyahu.

Folk har dött, viktig infrastruktur har förstörts och skolor och universitet har bombats. Och mycket pekar på att stödet till det sittande styret stärkts. 

Demokratin är inte relativ

Men det fina med allas lika värde och rätt (och demokrati, för den delen) är att det är ganska svartvitt. Antingen får alla ta del av samma fri- och rättigheter eller så är man faktiskt ett hot mot demokratin.

Ingen rimligt funtad person stöttar mullornas styre i Iran. Att inte vilja ha krig eller att kritisera Israel och USA är inte det samma som att stötta islamister. Det är direkt oansvarigt att påstå något sådant.

Att svensk höger så lättvindigt stöttar väpnade konflikter visar på en människosyn som är svår att tugga i sig.

Demokrati förutsätter faktiskt att man ser människor som lika inför lagen. Och att man faktiskt inte accepterar död och förtryck, oavsett om man hatar andra förtryckare mer.

Karina Cubilla, ledarkrönikörkarina.cubilla@skanesfolkblad.se

TITLE:
Att SD och KD bjuder in shahens son säger allt om deras människosyn

DESCRIPTION:
Med Reza Pahlavis besök i Sverige Busch och Åkesson tar mellanösterns konflikter till svenska gator och torg, skriver Skånes Folkblads ledarskribent.

CONTENT:
Minns ni kritiken som Tidöpartierna riktade mot Palestinaaktivister och propalestinska demonstrationer?

Ni vet det där om aggressiva gaphalsar som stod i vägen för bilar och bussar och som skrämde och störde.

Ville begränsa demokratiska rättigheter

Det låter knäppt, så här i efterhand. Men för bara några månader sedan enade sig större delen av svensk höger mot människor som använde sina grundlagsskyddade fri- och rättigheter för att protestera ett folkmord.

Förslag om att inskränka demonstrationsrätten haglade tätt och många använde avhumaniserade retorik för att beskriva meningsmotståndare. ”Odjur”. 

Men lyfte någon diskussion om detta agerande reagerade regeringspartierna med att inte vilja ”ta mellanösterns konflikter till svenska gator och torg”. 

Men stämmer det verkligen? De senaste veckornas agerande visar på något annat.

 
 
 

Olika lagar för olika religiösa grupper

Sverigedemokraterna förnekar sig inte. Efter att ha varit kritiska mot omskärelse öppnar de nu upp för att undanta judar från ett eventuellt förbud.

Ja, du läste rätt: differentierad lagstiftning utifrån religiös tillhörighet. I sitt försök att bygga relationer med staten Israel så råkade de alltså anamma och importera apartheid-tänket därifrån.

Men nej, nej, det rör sig så klart inte om någon märklig människosyn. Eller islamofobi, för den delen.

Shahens son på besök i riksdagen

I dag besöker Irans avsatta diktators son Reza Pahlavis riksdagen. Han är personligen inbjuden av Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Det skaver, av många anledningar.

Först och främst är det så klart märkligt att bjuda hit en avsatt diktators son. Den som följt utvecklingen i Iran vet att landet inte varit någon demokrati ens på monarkins tid.

Pahlavis far, han som kommit att kallas Irans sista shah, var även han på många sätt en hänsynslös despot. 

Pahlavi har inte på något sätt tagit avstånd ifrån sin faders politiska arv. Till Agenda säger han att han tvärtom är mycket stolt över det. ”Javid shah”, länge leve shahen, tolkar han bokstavligen som att folket står bakom honom och hans arv.

Och varför skulle han? Inte ens ledande svenska politiker avkräver honom på svar. Ebba Busch har själv stått på manifestationer och skanderat ”länge leve shahen”.

Visst är det så att det inte alltid ska tolkas bokstavligen. För människor som under årtionden levt under religiöst och politiskt förtryck är ju så klart vad annat som helst att föredra.

I gårdagens Agenda var Pahlavi dessutom tydlig med att han helst av allt ser att USA och Israel ”avslutar jobbet”. Han vill, liksom Alice Teodorescu Måwe (KD), alltså se mer krig och mer förödelse.

Avslöjar regeringsunderlagets människosyn

Hur kan då svenska partier ens få för sig att stötta en sådan person? 

Vissa skulle nog hävda att det är komplicerat, inte svart eller vitt. Andra har försvarat honom med att han faktiskt vill ha demokrati.

Om det är den sorten som rådde innan ayatollan är den tyvärr inte särskilt mycket att hänga i julgranen. Att han dessutom förespråkar fortsatt krig får en att undra.

Sedan har det ju faktiskt visat sig att varken Israel eller USA har folket eller demokratins bästa i åtanke. Trots att den diplomatiska vägen visat sig vara uddlös finns det inga garantier på att folket får det bättre efter interventioner signerade Trump och Netanyahu.

Demokratin är inte relativ

Men det fina med allas lika värde och rätt (och demokrati, för den delen) är att det är ganska svartvitt. Antingen får alla ta del av samma fri- och rättigheter eller så är man faktiskt ett hot mot demokratin.

Demokrati förutsätter faktiskt att man ser människor som lika inför lagen. Och att man faktiskt inte accepterar förtryck, oavsett om man hatar andra förtryckare mer.

Karina Cubilla, ledarkrönikörkarina.cubilla@skanesfolkblad.se

TITLE:
Att SD och KD bjuder in shahens son säger allt om deras människosyn

DESCRIPTION:
Med Reza Pahlavis besök i Sverige Busch och Åkesson tar mellanösterns konflikter till svenska gator och torg, skriver Skånes Folkblads ledarskribent.

CONTENT:
Minns ni kritiken som Tidöpartierna riktade mot Palestinaaktivister och propalestinska demonstrationer?

Ni vet det där om aggressiva gaphalsar som stod i vägen för bilar och bussar och som skrämde och störde.

Ville begränsa demokratiska rättigheter

Det låter knäppt, så här i efterhand. Men för bara några månader sedan enade sig större delen av svensk höger mot människor som använde sina grundlagsskyddade fri- och rättigheter för att protestera ett folkmord.

Förslag om att inskränka demonstrationsrätten haglade tätt och många använde avhumaniserade retorik för att beskriva meningsmotståndare. ”Odjur”. 

Men lyfte någon diskussion om detta agerande reagerade regeringspartierna med att inte vilja ”ta mellanösterns konflikter till svenska gator och torg”. 

Men stämmer det verkligen? De senaste veckornas agerande visar på något annat.

 
 
 

Olika lagar för olika religiösa grupper

Sverigedemokraterna förnekar sig inte. Efter att ha varit kritiska mot omskärelse öppnar de nu upp för att undanta judar från ett eventuellt förbud.

Ja, du läste rätt: differentierad lagstiftning utifrån religiös tillhörighet. I sitt försök att bygga relationer med staten Israel så råkade de alltså anamma och importera apartheid-tänket därifrån.

Men nej, nej, det rör sig så klart inte om någon märklig människosyn. Eller islamofobi, för den delen.

Shahens son på besök i riksdagen

I dag besöker Irans avsatta diktators son Reza Pahlavis riksdagen. Han är personligen inbjuden av Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Det skaver, av många anledningar.

Först och främst är det så klart märkligt att bjuda hit en avsatt diktators son. Den som följt utvecklingen i Iran vet att landet inte varit någon demokrati ens på monarkins tid.

Pahlavis far, han som kommit att kallas Irans sista shah, var även han på många sätt en hänsynslös despot. 

Pahlavi har inte på något sätt tagit avstånd ifrån sin faders politiska arv, trots att denne kom till makten genom en militärkupp. Eller ens säga något om de människor som föll offer för politiskt förtryck, våld och död under hans styre.

Stolt över shahens arv

Till Agenda säger han att han tvärtom är mycket stolt över det. ”Javid shah”, länge leve shahen, tolkar han bokstavligen som att folket står bakom honom och hans arv.

Och varför skulle han? Inte ens ledande svenska politiker avkräver honom på svar. Ebba Busch har själv stått på manifestationer och skanderat ”länge leve shahen”.

Visst är det så att det inte alltid ska tolkas bokstavligen. För människor som under årtionden levt under religiöst och politiskt förtryck är ju så klart vad annat som helst att föredra.

Men Sveriges vice statsminister Ebba Busch borde rimligtvis avkrävas något mer.

I gårdagens Agenda var Pahlavi dessutom tydlig med att han helst av allt ser att USA och Israel ”avslutar jobbet”. Han vill, liksom Alice Teodorescu Måwe (KD), alltså se mer krig och mer förödelse.

Avslöjar regeringsunderlagets människosyn

Hur kan då svenska partier ens få för sig att stötta en sådan person? 

Vissa skulle nog hävda att det är komplicerat, inte svart eller vitt. Andra har försvarat honom med att han faktiskt vill ha demokrati.

Om det är den sorten som rådde innan ayatollan är den tyvärr inte särskilt mycket att hänga i julgranen. Att han dessutom förespråkar fortsatt krig får en att undra.

Sedan har det ju faktiskt visat sig att varken Israel eller USA har folket eller demokratins bästa i åtanke. Trots att den diplomatiska vägen visat sig vara uddlös finns det inga garantier på att folket får det bättre efter interventioner signerade Trump och Netanyahu.

Demokratin är inte relativ

Men det fina med allas lika värde och rätt (och demokrati, för den delen) är att det är ganska svartvitt. Antingen får alla ta del av samma fri- och rättigheter eller så är man faktiskt ett hot mot demokratin.

Demokrati förutsätter faktiskt att man ser människor som lika inför lagen. Och att man faktiskt inte accepterar förtryck, oavsett om man hatar andra förtryckare mer.

Karina Cubilla, ledarkrönikörkarina.cubilla@skanesfolkblad.se

TITLE:
Att SD och KD bjuder in shahens son säger allt om deras människosyn

DESCRIPTION:
Med Reza Pahlavis besök i Sverige Busch och Åkesson tar mellanösterns konflikter till svenska gator och torg, skriver Skånes Folkblads ledarskribent.

CONTENT:
Minns ni kritiken som Tidöpartierna riktade mot Palestinaaktivister och propalestinska demonstrationer?

Ni vet det där om aggressiva gaphalsar som stod i vägen för bilar och bussar och som skrämde och störde.

Ville begränsa demokratiska rättigheter

Det låter knäppt, så här i efterhand. Men för bara några månader sedan enade sig större delen av svensk höger mot människor som använde sina grundlagsskyddade fri- och rättigheter för att protestera ett folkmord.

Förslag om att inskränka demonstrationsrätten haglade tätt och många använde avhumaniserade retorik för att beskriva meningsmotståndare. ”Odjur”. 

Men lyfte någon diskussion om detta agerande reagerade regeringspartierna med att inte vilja ”ta mellanösterns konflikter till svenska gator och torg”. 

Men stämmer det verkligen? De senaste veckornas agerande visar på något annat.

 
 
 

Olika lagar för olika religiösa grupper

Sverigedemokraterna förnekar sig inte. Efter att ha varit kritiska mot omskärelse öppnar de nu upp för att undanta judar från ett eventuellt förbud.

Ja, du läste rätt: differentierad lagstiftning utifrån religiös tillhörighet. I sitt försök att bygga relationer med staten Israel så råkade de alltså anamma och importera apartheid-tänket därifrån.

Men nej, nej, det rör sig så klart inte om någon märklig människosyn. Eller islamofobi, för den delen.

Shahens son på besök i riksdagen

I dag besöker Irans avsatta diktators son Reza Pahlavis riksdagen. Han är personligen inbjuden av Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Det skaver, av många anledningar.

Först och främst är det så klart märkligt att bjuda hit en avsatt diktators son. Den som följt utvecklingen i Iran vet att landet inte varit någon demokrati ens på monarkins tid.

Pahlavis far, han som kommit att kallas Irans sista shah, var även han på många sätt en hänsynslös despot. 

Pahlavi har inte på något sätt tagit avstånd ifrån sin faders politiska arv, trots att denne kom till makten genom en militärkupp. Eller ens säga något om de människor som föll offer för politiskt förtryck, våld och död under hans styre.

Till Agenda säger han att han tvärtom är mycket stolt över det. ”Javid shah”, länge leve shahen, tolkar han bokstavligen som att folket står bakom honom och hans arv.

Och varför skulle han? Inte ens ledande svenska politiker avkräver honom på svar. Ebba Busch har själv stått på manifestationer och skanderat ”länge leve shahen”.

Visst är det så att det inte alltid ska tolkas bokstavligen. För människor som under årtionden levt under religiöst och politiskt förtryck är ju så klart vad annat som helst att föredra.

Men Sveriges vice statsminister Ebba Busch borde rimligtvis avkrävas något mer.

I gårdagens Agenda var Pahlavi dessutom tydlig med att han helst av allt ser att USA och Israel ”avslutar jobbet”. Han vill, liksom Alice Teodorescu Måwe (KD), alltså se mer krig och mer förödelse.

Avslöjar regeringsunderlagets människosyn

Hur kan då svenska partier ens få för sig att stötta en sådan person? 

Vissa skulle nog hävda att det är komplicerat, inte svart eller vitt. Andra har försvarat honom med att han faktiskt vill ha demokrati.

Om det är den sorten som rådde innan ayatollan är den tyvärr inte särskilt mycket att hänga i julgranen. Att han dessutom förespråkar fortsatt krig får en att undra.

Sedan har det ju faktiskt visat sig att varken Israel eller USA har folket eller demokratins bästa i åtanke. Trots att den diplomatiska vägen visat sig vara uddlös finns det inga garantier på att folket får det bättre efter interventioner signerade Trump och Netanyahu.

Demokratin är inte relativ

Men det fina med allas lika värde och rätt (och demokrati, för den delen) är att det är ganska svartvitt. Antingen får alla ta del av samma fri- och rättigheter eller så är man faktiskt ett hot mot demokratin.

Demokrati förutsätter faktiskt att man ser människor som lika inför lagen. Och att man faktiskt inte accepterar förtryck, oavsett om man hatar andra förtryckare mer.

Karina Cubilla, ledarkrönikörkarina.cubilla@skanesfolkblad.se

TITLE:
Att SD och KD bjuder in shahens son säger allt om deras människosyn

DESCRIPTION:
Med Reza Pahlavis besök i Sverige Busch och Åkesson tar mellanösterns konflikter till svenska gator och torg, skriver Skånes Folkblads ledarskribent.

CONTENT:
Minns ni kritiken som Tidöpartierna riktade mot Palestinaaktivister och propalestinska demonstrationer?

Ni vet det där om aggressiva gaphalsar som stod i vägen för bilar och bussar och som skrämde och störde.

Ville begränsa demokratiska rättigheter

Det låter knäppt, så här i efterhand. Men för bara några månader sedan enade sig större delen av svensk höger mot människor som använde sina grundlagsskyddade fri- och rättigheter för att protestera ett folkmord.

Förslag om att inskränka demonstrationsrätten haglade tätt och många använde avhumaniserade retorik för att beskriva meningsmotståndare. ”Odjur”. 

Men lyfte någon diskussion om detta agerande reagerade regeringspartierna med att inte vilja ”ta mellanösterns konflikter till svenska gator och torg”. 

Men stämmer det verkligen? De senaste veckornas agerande visar på något annat.

 
 
 

Olika lagar för olika religiösa grupper

Sverigedemokraterna förnekar sig inte. Efter att ha varit kritiska mot omskärelse öppnar de nu upp för att undanta judar från ett eventuellt förbud.

Ja, du läste rätt: differentierad lagstiftning utifrån religiös tillhörighet. I sitt försök att bygga relationer med staten Israel så råkade de alltså anamma och importera apartheid-tänket därifrån.

Men nej, nej, det rör sig så klart inte om någon märklig människosyn. Eller islamofobi, för den delen.

Shahens son på besök i riksdagen

I dag besöker Irans avsatta diktators son Reza Pahlavis riksdagen. Han är personligen inbjuden av Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Det skaver, av många anledningar.

Först och främst är det så klart märkligt att bjuda hit en avsatt diktators son. Den som följt utvecklingen i Iran vet att landet inte varit någon demokrati ens på monarkins tid.

Pahlavis far, han som kommit att kallas Irans sista shah, var även han på många sätt en hänsynslös despot. 

Pahlavi har inte på något sätt tagit avstånd ifrån sin faders politiska arv. Till Agenda säger han att han tvärtom är mycket stolt över det. ”Javid shah”, länge leve shahen, tolkar han bokstavligen som att folket står bakom honom och hans arv.

Och varför skulle han? Inte ens ledande svenska politiker avkräver honom på svar. Ebba Busch har själv stått på manifestationer och skanderat ”länge leve shahen”.

Visst är det så att det inte alltid ska tolkas bokstavligen. För människor som under årtionden levt under religiöst och politiskt förtryck är ju så klart vad annat som helst att föredra.

I gårdagens Agenda var Pahlavi dessutom tydlig med att han helst av allt ser att USA och Israel ”avslutar jobbet”. Han vill, liksom Alice Teodorescu Måwe (KD), alltså se mer krig och mer förödelse.

Avslöjar regeringsunderlagets människosyn

Hur kan då svenska partier ens få för sig att stötta en sådan person? 

Vissa skulle nog hävda att det är komplicerat, inte svart eller vitt. Andra har försvarat honom med att han faktiskt vill ha demokrati.

Om det är den sorten som rådde innan ayatollan är den tyvärr inte särskilt mycket att hänga i julgranen. Att han dessutom förespråkar fortsatt krig får en att undra.

Sedan har det ju faktiskt visat sig att varken Israel eller USA har folket eller demokratins bästa i åtanke. Trots att den diplomatiska vägen visat sig vara uddlös finns det inga garantier på att folket får det bättre efter interventioner signerade Trump och Netanyahu.

Demokratin är inte relativ

Men det fina med allas lika värde och rätt (och demokrati, för den delen) är att det är ganska svartvitt. Antingen får alla ta del av samma fri- och rättigheter eller så är man faktiskt ett hot mot demokratin.

Demokrati förutsätter faktiskt att man ser människor som lika inför lagen. Och att man faktiskt inte accepterar förtryck, oavsett om man hatar andra förtryckare mer.

Karina Cubilla, ledarkrönikörkarina.cubilla@skanesfolkblad.se

TITLE:
Att SD och KD bjuder in shahens son säger allt om deras människosyn

DESCRIPTION:
Med Reza Pahlavis besök i Sverige Busch och Åkesson tar mellanösterns konflikter till svenska gator och torg, skriver Skånes Folkblads ledarskribent.

CONTENT:
Minns ni kritiken som Tidöpartierna riktade mot Palestinaaktivister och propalestinska demonstrationer?

Ni vet det där om aggressiva gaphalsar som stod i vägen för bilar och bussar och som skrämde och störde.

Ville begränsa demokratiska rättigheter

Det låter knäppt, så här i efterhand. Men för bara några månader sedan enade sig större delen av svensk höger mot människor som använde sina grundlagsskyddade fri- och rättigheter för att protestera ett folkmord.

Förslag om att inskränka demonstrationsrätten haglade tätt och många använde avhumaniserade retorik för att beskriva meningsmotståndare. ”Odjur”. 

Men lyfte någon diskussion om detta agerande reagerade regeringspartierna med att inte vilja ”ta mellanösterns konflikter till svenska gator och torg”. 

Men stämmer det verkligen? De senaste veckornas agerande visar på något annat.

 
 
 

Olika lagar för olika religiösa grupper

Sverigedemokraterna förnekar sig inte. Efter att ha varit kritiska mot omskärelse öppnar de nu upp för att undanta judar från ett eventuellt förbud.

Ja, du läste rätt: differentierad lagstiftning utifrån religiös tillhörighet. I sitt försök att bygga relationer med staten Israel så råkade de alltså anamma och importera apartheid-tänket därifrån.

Men nej, nej, det rör sig så klart inte om någon märklig människosyn. Eller islamofobi, för den delen.

Shahens son på besök i riksdagen

I dag besöker Irans avsatta diktators son Reza Pahlavis riksdagen. Han är personligen inbjuden av Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Det skaver, av många anledningar.

Först och främst är det så klart märkligt att bjuda hit en avsatt diktators son. Den som följt utvecklingen i Iran vet att landet inte varit någon demokrati ens på monarkins tid.

Pahlavis far, han som kommit att kallas Irans sista shah, var även han på många sätt en hänsynslös despot. 

Pahlavi har inte på något sätt tagit avstånd ifrån sin faders politiska arv. Tvärtom säger han sig vara mycket stolt över det. ”Javid shah”, länge leve shahen, tolkas av bokstavligen som att folket står bakom honom och hans arv.

Och varför skulle han? Inte ens ledande svenska politiker avkräver honom på svar. Ebba Busch har själv stått på manifestationer och skanderat ”länge leve shahen”.

Visst är det så att det inte alltid ska tolkas bokstavligen. För människor som under årtionden levt under religiöst och politiskt förtryck är ju så klart vad annat som helst att föredra.

I gårdagens Agenda var Pahlavi dessutom tydlig med att han helst av allt ser att USA och Israel ”avslutar jobbet”. Han vill, liksom Alice Teodorescu Måwe (KD), alltså se mer krig och mer förödelse.

Avslöjar regeringsunderlagets människosyn

Hur kan då svenska partier ens få för sig att stötta en sådan person? 

Vissa skulle nog hävda att det är komplicerat, inte svart eller vitt. Andra har försvarat honom med att han faktiskt vill ha demokrati.

Om det är den sorten som rådde innan ayatollan är den tyvärr inte särskilt mycket att hänga i julgranen. Att han dessutom förespråkar fortsatt krig får en att undra.

Sedan har det ju faktiskt visat sig att varken Israel eller USA har folket eller demokratins bästa i åtanke. Trots att den diplomatiska vägen visat sig vara uddlös finns det inga garantier på att folket får det bättre efter interventioner signerade Trump och Netanyahu.

Demokratin är inte relativ

Men det fina med allas lika värde och rätt (och demokrati, för den delen) är att det är ganska svartvitt. Antingen får alla ta del av samma fri- och rättigheter eller så är man faktiskt ett hot mot demokratin.

Demokrati förutsätter faktiskt att man ser människor som lika inför lagen. Och att man faktiskt inte accepterar förtryck, oavsett om man hatar andra förtryckare mer.

Karina Cubilla, ledarkrönikörkarina.cubilla@skanesfolkblad.se

TITLE:
Att SD och KD bjuder in shahens son säger allt om deras människosyn

DESCRIPTION:
Med Reza Pahlavis besök i Sverige Busch och Åkesson tar mellanösterns konflikter till svenska gator och torg, skriver Skånes Folkblads ledarskribent.

CONTENT:
Minns ni kritiken som Tidöpartierna riktade mot Palestinaaktivister och propalestinska demonstrationer?

Ni vet det där om aggressiva gaphalsar som stod i vägen för bilar och bussar och som skrämde och störde.

Ville begränsa demokratiska rättigheter

Det låter knäppt, så här i efterhand. Men för bara några månader sedan enade sig större delen av svensk höger mot människor som använde sina grundlagsskyddade fri- och rättigheter för att protestera ett folkmord.

Förslag om att inskränka demonstrationsrätten haglade tätt och många använde avhumaniserade retorik för att beskriva meningsmotståndare. ”Odjur”. 

Men lyfte någon diskussion om detta agerande reagerade regeringspartierna med att inte vilja ”ta mellanösterns konflikter till svenska gator och torg”. 

Men stämmer det verkligen? De senaste veckornas agerande visar på något annat.

 
 
 

Olika lagar för olika religiösa grupper

Sverigedemokraterna förnekar sig inte. Efter att ha varit kritiska mot omskärelse öppnar de nu upp för att undanta judar från ett eventuellt förbud.

Ja, du läste rätt: differentierad lagstiftning utifrån religiös tillhörighet. I sitt försök att bygga relationer med staten Israel så råkade de alltså anamma och importera apartheid-tänket därifrån.

Men nej, nej, det rör sig så klart inte om någon märklig människosyn. Eller islamofobi, för den delen.

Shahens son på besök i riksdagen

I dag besöker Irans avsatta diktators son Reza Pahlavis riksdagen. Han är personligen inbjuden av Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Det skaver, av många anledningar.

Först och främst är det så klart märkligt att bjuda hit en avsatt diktators son. Den som följt utvecklingen i Iran vet att landet inte varit någon demokrati ens på monarkins tid.

Pahlavis far, han som kommit att kallas Irans sista shah, var även han på många sätt en hänsynslös despot. 

Pahlavi har inte på något sätt tagit avstånd ifrån sin faders politiska arv, trots att denne kom till makten genom en militärkupp. Eller ens säga något om de människor som föll offer för politiskt förtryck, våld och död under hans styre.

Till Agenda säger han att han tvärtom är mycket stolt över det. ”Javid shah”, länge leve shahen, tolkar han bokstavligen som att folket står bakom honom och hans arv.

Och varför skulle han? Inte ens ledande svenska politiker avkräver honom på svar. Ebba Busch har själv stått på manifestationer och skanderat ”länge leve shahen”.

Visst är det så att det inte alltid ska tolkas bokstavligen. För människor som under årtionden levt under religiöst och politiskt förtryck är ju så klart vad annat som helst att föredra.

Men Sveriges vice statsminister Ebba Busch borde rimligtvis avkrävas något mer.

I gårdagens Agenda var Pahlavi dessutom tydlig med att han helst av allt ser att USA och Israel ”avslutar jobbet”. Han vill, liksom Alice Teodorescu Måwe (KD), alltså se mer krig och mer förödelse.

Avslöjar regeringsunderlagets människosyn

Hur kan då svenska partier ens få för sig att stötta en sådan person? 

Vissa skulle nog hävda att det är komplicerat, inte svart eller vitt. Andra har försvarat honom med att han faktiskt vill ha demokrati.

Om det är den sorten som rådde innan ayatollan är den tyvärr inte särskilt mycket att hänga i julgranen. Att han dessutom förespråkar fortsatt krig får en att undra.

Sedan har det ju faktiskt visat sig att varken Israel eller USA har folket eller demokratins bästa i åtanke. Trots att den diplomatiska vägen visat sig vara uddlös finns det inga garantier på att folket får det bättre efter interventioner signerade Trump och Netanyahu.

Demokratin är inte relativ

Men det fina med allas lika värde och rätt (och demokrati, för den delen) är att det är ganska svartvitt. Antingen får alla ta del av samma fri- och rättigheter eller så är man faktiskt ett hot mot demokratin.

Demokrati förutsätter faktiskt att man ser människor som lika inför lagen. Och att man faktiskt inte accepterar förtryck, oavsett om man hatar andra förtryckare mer.

Karina Cubilla, ledarkrönikörkarina.cubilla@skanesfolkblad.se

TITLE:
Att SD och KD bjuder in shahens son säger allt om deras människosyn

DESCRIPTION:
Med Reza Pahlavis besök i Sverige Busch och Åkesson tar mellanösterns konflikter till svenska gator och torg, skriver Skånes Folkblads ledarskribent.

CONTENT:
Minns ni kritiken som Tidöpartierna riktade mot Palestinaaktivister och propalestinska demonstrationer?

Ni vet det där om aggressiva gaphalsar som stod i vägen för bilar och bussar och som skrämde och störde.

Ville begränsa demokratiska rättigheter

Det låter knäppt, så här i efterhand. Men för bara några månader sedan enade sig större delen av svensk höger mot människor som använde sina grundlagsskyddade fri- och rättigheter för att protestera ett folkmord.

Förslag om att inskränka demonstrationsrätten haglade tätt och många använde avhumaniserade retorik för att beskriva meningsmotståndare. ”Odjur”. 

Men lyfte någon diskussion om detta agerande reagerade regeringspartierna med att inte vilja ”ta mellanösterns konflikter till svenska gator och torg”. 

Men stämmer det verkligen? De senaste veckornas agerande visar på något annat.

 
 
 

Olika lagar för olika religiösa grupper

Sverigedemokraterna förnekar sig inte. Efter att ha varit kritiska mot omskärelse öppnar de nu upp för att undanta judar från ett eventuellt förbud.

Ja, du läste rätt: differentierad lagstiftning utifrån religiös tillhörighet. I sitt försök att bygga relationer med staten Israel så råkade de alltså anamma och importera apartheid-tänket därifrån.

Men nej, nej, det rör sig så klart inte om någon märklig människosyn. Eller islamofobi, för den delen.

Shahens son på besök i riksdagen

I dag besöker Irans avsatta diktators son Reza Pahlavis riksdagen. Han är personligen inbjuden av Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Det skaver, av många anledningar.

Först och främst är det så klart märkligt att bjuda hit en avsatt diktators son. Den som följt utvecklingen i Iran vet att landet inte varit någon demokrati ens på monarkins tid.

Pahlavis far, han som kommit att kallas Irans sista shah, var även han på många sätt en hänsynslös despot. 

Pahlavi har inte på något sätt tagit avstånd ifrån sin faders politiska arv. Tvärtom säger han sig vara mycket stolt över det.

Och varför skulle han? Inte ens ledande svenska politiker avkräver honom på svar. Ebba Busch har själv stått på manifestationer och skanderat ”länge leve shahen”.

Visst är det så att det inte alltid ska tolkas bokstavligen. För människor som under årtionden levt under religiöst och politiskt förtryck är ju så klart vad annat som helst att föredra.

I gårdagens Agenda var Pahlavi dessutom tydlig med att han helst av allt ser att USA och Israel ”avslutar jobbet”. Han vill, liksom Alice Teodorescu Måwe (KD), alltså se mer krig och mer förödelse.

Avslöjar regeringsunderlagets människosyn

Hur kan då svenska partier ens få för sig att stötta en sådan person? 

Vissa skulle nog hävda att det är komplicerat, inte svart eller vitt. Andra har försvarat honom med att han faktiskt vill ha demokrati.

Om det är den sorten som rådde innan ayatollan är den tyvärr inte särskilt mycket att hänga i julgranen. Att han dessutom förespråkar fortsatt krig får en att undra.

Sedan har det ju faktiskt visat sig att varken Israel eller USA har folket eller demokratins bästa i åtanke. Trots att den diplomatiska vägen visat sig vara uddlös finns det inga garantier på att folket får det bättre efter interventioner signerade Trump och Netanyahu.

Demokratin är inte relativ

Men det fina med allas lika värde och rätt (och demokrati, för den delen) är att det är ganska svartvitt. Antingen får alla ta del av samma fri- och rättigheter eller så är man faktiskt ett hot mot demokratin.

Demokrati förutsätter faktiskt att man ser människor som lika inför lagen. Och att man faktiskt inte accepterar förtryck, oavsett om man hatar andra förtryckare mer.

Karina Cubilla, ledarkrönikörkarina.cubilla@skanesfolkblad.se

TITLE:
Att SD och KD bjuder in shahens son säger allt om deras människosyn

DESCRIPTION:
Med Reza Pahlavis besök i Sverige Busch och Åkesson tar mellanösterns konflikter till svenska gator och torg, skriver Skånes Folkblads ledarskribent.

CONTENT:
Minns ni kritiken som Tidöpartierna riktade mot Palestinaaktivister och propalestinska demonstrationer?

Ni vet det där om aggressiva gaphalsar som stod i vägen för bilar och bussar och som skrämde och störde.

Ville begränsa demokratiska rättigheter

Det låter knäppt, så här i efterhand. Men för bara några månader sedan enade sig större delen av svensk höger mot människor som använde sina grundlagsskyddade fri- och rättigheter för att protestera ett folkmord.

Förslag om att inskränka demonstrationsrätten haglade tätt och många använde avhumaniserade retorik för att beskriva meningsmotståndare. ”Odjur”. 

Men lyfte någon diskussion om detta agerande reagerade regeringspartierna med att inte vilja ”ta mellanösterns konflikter till svenska gator och torg”. 

Men stämmer det verkligen? De senaste veckornas agerande visar på något annat.

 
 
 

Olika lagar för olika religiösa grupper

Sverigedemokraterna förnekar sig inte. Efter att ha varit kritiska mot omskärelse öppnar de nu upp för att undanta judar från ett eventuellt förbud.

Ja, du läste rätt: differentierad lagstiftning utifrån religiös tillhörighet. I sitt försök att bygga relationer med staten Israel så råkade de alltså anamma och importera apartheid-tänket därifrån.

Men nej, nej, det rör sig så klart inte om någon märklig människosyn. Eller islamofobi, för den delen.

Shahens son på besök i riksdagen

I dag besöker Irans avsatta diktators son Reza Pahlavis riksdagen. Han är personligen inbjuden av Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Det skaver, av många anledningar.

Först och främst är det så klart märkligt att bjuda hit en avsatt diktators son. Den som följt utvecklingen i Iran vet att landet inte varit någon demokrati ens på monarkins tid.

Pahlavis far, han som kommit att kallas Irans sista shah, var även han på många sätt en hänsynslös despot. 

Pahlavi har inte på något sätt tagit avstånd ifrån sin faders politiska arv. Tvärtom säger han sig vara mycket stolt över det. ”Javid shah”, länge leve shahen, tolkas av bokstavligen som att folket står bakom honom och hans arv.

Och varför skulle han? Inte ens ledande svenska politiker avkräver honom på svar. Ebba Busch har själv stått på manifestationer och skanderat ”länge leve shahen”.

Visst är det så att det inte alltid ska tolkas bokstavligen. För människor som under årtionden levt under religiöst och politiskt förtryck är ju så klart vad annat som helst att föredra.

I gårdagens Agenda var Pahlavi dessutom tydlig med att han helst av allt ser att USA och Israel ”avslutar jobbet”. Han vill, liksom Alice Teodorescu Måwe (KD), alltså se mer krig och mer förödelse.

Avslöjar regeringsunderlagets människosyn

Hur kan då svenska partier ens få för sig att stötta en sådan person? 

Vissa skulle nog hävda att det är komplicerat, inte svart eller vitt. Andra har försvarat honom med att han faktiskt vill ha demokrati.

Om det är den sorten som rådde innan ayatollan är den tyvärr inte särskilt mycket att hänga i julgranen. Att han dessutom förespråkar fortsatt krig får en att undra.

Sedan har det ju faktiskt visat sig att varken Israel eller USA har folket eller demokratins bästa i åtanke. Trots att den diplomatiska vägen visat sig vara uddlös finns det inga garantier på att folket får det bättre efter interventioner signerade Trump och Netanyahu.

Demokratin är inte relativ

Men det fina med allas lika värde och rätt (och demokrati, för den delen) är att det är ganska svartvitt. Antingen får alla ta del av samma fri- och rättigheter eller så är man faktiskt ett hot mot demokratin.

Demokrati förutsätter faktiskt att man ser människor som lika inför lagen. Och att man faktiskt inte accepterar förtryck, oavsett om man hatar andra förtryckare mer.

Karina Cubilla, ledarkrönikörkarina.cubilla@skanesfolkblad.se

TITLE:
Att SD och KD bjuder in shahens son säger allt om deras människosyn

DESCRIPTION:
Med Reza Pahlavis besök i Sverige Busch och Åkesson tar mellanösterns konflikter till svenska gator och torg, skriver Skånes Folkblads ledarskribent.

CONTENT:
Minns ni kritiken som Tidöpartierna riktade mot Palestinaaktivister och propalestinska demonstrationer?

Ni vet det där om aggressiva gaphalsar som stod i vägen för bilar och bussar och som skrämde och störde.

Ville begränsa demokratiska rättigheter

Det låter knäppt, så här i efterhand. Men för bara några månader sedan enade sig större delen av svensk höger mot människor som använde sina grundlagsskyddade fri- och rättigheter för att protestera ett folkmord.

Förslag om att inskränka demonstrationsrätten haglade tätt och många använde avhumaniserade retorik för att beskriva meningsmotståndare. ”Odjur”. 

Men lyfte någon diskussion om detta agerande reagerade regeringspartierna med att inte vilja ”ta mellanösterns konflikter till svenska gator och torg”. 

Men stämmer det verkligen? De senaste veckornas agerande visar på något annat.

 
 
 

Olika lagar för olika religiösa grupper

Sverigedemokraterna förnekar sig inte. Efter att ha varit kritiska mot omskärelse öppnar de nu upp för att undanta judar från ett eventuellt förbud.

Ja, du läste rätt: differentierad lagstiftning utifrån religiös tillhörighet. I sitt försök att bygga relationer med staten Israel så råkade de alltså anamma och importera apartheid-tänket därifrån.

Men nej, nej, det rör sig så klart inte om någon märklig människosyn. Eller islamofobi, för den delen.

Shahens son på besök i riksdagen

I dag besöker Irans avsatta diktators son Reza Pahlavis riksdagen. Han är personligen inbjuden av Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Det skaver, av många anledningar.

Först och främst är det så klart märkligt att bjuda hit en avsatt diktators son. Den som följt utvecklingen i Iran vet att landet inte varit någon demokrati ens på monarkins tid.

Pahlavis far, han som kommit att kallas Irans sista shah, var även han på många sätt en hänsynslös despot. 

Pahlavi har inte på något sätt tagit avstånd ifrån sin faders politiska arv. Varför skulle han? Inte ens ledande svenska politiker avkräver honom på svar. Ebba Busch har själv stått på manifestationer och skanderat ”Länge leve shahen”.

Avslöjar regeringsunderlagets människosyn

Hur kan då svenska partier ens få för sig att stötta en sådan person? 

Vissa skulle nog hävda att det är komplicerat, inte svart eller vitt. Men det fina med allas lika värde och rätt (och demokrati, för den delen) är att det är ganska svartvitt.

Antingen får alla ta del av samma fri- och rättigheter eller så är man faktiskt ett hot mot demokratin.

Demokrati förutsätter faktiskt att man ser människor som lika inför lagen. Och att man faktiskt inte accepterar förtryck, oavsett om man hatar andra förtryckare mer.

Karina Cubilla, ledarkrönikörkarina.cubilla@skanesfolkblad.se

TITLE:
Att SD och KD bjuder in shahens son säger allt om deras människosyn

DESCRIPTION:
Med Reza Pahlavis besök i Sverige Busch och Åkesson tar mellanösterns konflikter till svenska gator och torg, skriver Skånes Folkblads ledarskribent.

CONTENT:
Minns ni kritiken som Tidöpartierna riktade mot Palestinaaktivister och propalestinska demonstrationer?

Ni vet det där om aggressiva gaphalsar som stod i vägen för bilar och bussar och som skrämde och störde.

Ville begränsa demokratiska rättigheter

Det låter knäppt, så här i efterhand. Men för bara några månader sedan enade sig större delen av svensk höger mot människor som använde sina grundlagsskyddade fri- och rättigheter för att protestera ett folkmord.

Förslag om att inskränka demonstrationsrätten haglade tätt och många använde avhumaniserade retorik för att beskriva meningsmotståndare. ”Odjur”. 

Men lyfte någon diskussion om detta agerande reagerade regeringspartierna med att inte vilja ”ta mellanösterns konflikter till svenska gator och torg”. 

Men stämmer det verkligen? De senaste veckornas agerande visar på något annat.

 
 
 

Olika lagar för olika religiösa grupper

Sverigedemokraterna förnekar sig inte. Efter att ha varit kritiska mot omskärelse öppnar de nu upp för att undanta judar från ett eventuellt förbud.

Ja, du läste rätt: differentierad lagstiftning utifrån religiös tillhörighet. I sitt försök att bygga relationer med staten Israel så råkade de alltså anamma och importera apartheid-tänket därifrån.

Men nej, nej, det rör sig så klart inte om någon märklig människosyn. Eller islamofobi, för den delen.

Shahens son på besök i riksdagen

I dag besöker Irans avsatta diktators son Reza Pahlavis riksdagen. Han är personligen inbjuden av Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Det skaver, av många anledningar.

Först och främst är det så klart märkligt att bjuda hit en avsatt diktators son. Den som följt utvecklingen i Iran vet att landet inte varit någon demokrati ens på monarkins tid.

Pahlavis far, han som kommit att kallas Irans sista shah, var även han på många sätt en hänsynslös despot. 

Pahlavi har inte på något sätt tagit avstånd ifrån sin faders politiska arv. Tvärtom säger han sig vara mycket stolt över det.

Och varför skulle han? Inte ens ledande svenska politiker avkräver honom på svar. Ebba Busch har själv stått på manifestationer och skanderat ”länge leve shahen”.

Visst är det så att det inte alltid ska tolkas bokstavligen. För människor som under årtionden levt under religiöst och politiskt förtryck är ju så klart vad annat som helst att föredra.

I gårdagens Agenda var Pahlavi dessutom tydlig med att han helst av allt ser att USA och Israel ”avslutar jobbet”. Han vill, liksom Alice Teodorescu Måwe (KD), alltså se mer krig och mer förödelse.

Avslöjar regeringsunderlagets människosyn

Hur kan då svenska partier ens få för sig att stötta en sådan person? 

Vissa skulle nog hävda att det är komplicerat, inte svart eller vitt. Andra har försvarat honom med att han faktiskt vill ha demokrati.

Om det är den sorten som rådde innan ayatollan är den tyvärr inte särskilt mycket att hänga i julgranen. Att han dessutom förespråkar fortsatt krig får en att undra.

Sedan har det ju faktiskt visat sig att varken Israel eller USA har folket eller demokratins bästa i åtanke. Trots att den diplomatiska vägen visat sig vara uddlös finns det inga garantier på att folket får det bättre efter interventioner signerade Trump och Netanyahu.

Demokratin är inte relativ

Men det fina med allas lika värde och rätt (och demokrati, för den delen) är att det är ganska svartvitt. Antingen får alla ta del av samma fri- och rättigheter eller så är man faktiskt ett hot mot demokratin.

Demokrati förutsätter faktiskt att man ser människor som lika inför lagen. Och att man faktiskt inte accepterar förtryck, oavsett om man hatar andra förtryckare mer.

Karina Cubilla, ledarkrönikörkarina.cubilla@skanesfolkblad.se

TITLE:
Att SD och KD bjuder in shahens son säger allt om deras människosyn

DESCRIPTION:
Med Reza Pahlavis besök i Sverige Busch och Åkesson tar mellanösterns konflikter till svenska gator och torg, skriver Skånes Folkblads ledarskribent.

CONTENT:
Minns ni kritiken som Tidöpartierna riktade mot Palestinaaktivister och propalestinska demonstrationer?

Ni vet det där om aggressiva gaphalsar som stod i vägen för bilar och bussar och som skrämde och störde.

Ville begränsa demokratiska rättigheter

Det låter knäppt, så här i efterhand. Men för bara några månader sedan enade sig större delen av svensk höger mot människor som använde sina grundlagsskyddade fri- och rättigheter för att protestera ett folkmord.

Förslag om att inskränka demonstrationsrätten haglade tätt och många använde avhumaniserade retorik för att beskriva meningsmotståndare. ”Odjur”. 

Men lyfte någon diskussion om detta agerande reagerade regeringspartierna med att inte vilja ”ta mellanösterns konflikter till svenska gator och torg”. 

Men stämmer det verkligen? De senaste veckornas agerande visar på något annat.

 
 
 

Olika lagar för olika religiösa grupper

Sverigedemokraterna förnekar sig inte. Efter att ha varit kritiska mot omskärelse öppnar de nu upp för att undanta judar från ett eventuellt förbud.

Ja, du läste rätt: differentierad lagstiftning utifrån religiös tillhörighet. I sitt försök att bygga relationer med staten Israel så råkade de alltså anamma och importera apartheid-tänket därifrån.

Men nej, nej, det rör sig så klart inte om någon märklig människosyn. Eller islamofobi, för den delen.

Shahens son på besök i riksdagen

I dag besöker Irans avsatta diktators son Reza Pahlavis riksdagen. Han är personligen inbjuden av Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Det skaver, av många anledningar.

Först och främst är det så klart märkligt att bjuda hit en avsatt diktators son. Den som följt utvecklingen i Iran vet att landet inte varit någon demokrati ens på monarkins tid.

Pahlavis far, han som kommit att kallas Irans sista shah, var även han på många sätt en hänsynslös despot. 

Pahlavi har inte på något sätt tagit avstånd ifrån sin faders politiska arv. Tvärtom säger han sig vara mycket stolt över det. ”Javid shah”, länge leve shahen, tolkar han bokstavligen som att folket står bakom honom och hans arv.

Och varför skulle han? Inte ens ledande svenska politiker avkräver honom på svar. Ebba Busch har själv stått på manifestationer och skanderat ”länge leve shahen”.

Visst är det så att det inte alltid ska tolkas bokstavligen. För människor som under årtionden levt under religiöst och politiskt förtryck är ju så klart vad annat som helst att föredra.

I gårdagens Agenda var Pahlavi dessutom tydlig med att han helst av allt ser att USA och Israel ”avslutar jobbet”. Han vill, liksom Alice Teodorescu Måwe (KD), alltså se mer krig och mer förödelse.

Avslöjar regeringsunderlagets människosyn

Hur kan då svenska partier ens få för sig att stötta en sådan person? 

Vissa skulle nog hävda att det är komplicerat, inte svart eller vitt. Andra har försvarat honom med att han faktiskt vill ha demokrati.

Om det är den sorten som rådde innan ayatollan är den tyvärr inte särskilt mycket att hänga i julgranen. Att han dessutom förespråkar fortsatt krig får en att undra.

Sedan har det ju faktiskt visat sig att varken Israel eller USA har folket eller demokratins bästa i åtanke. Trots att den diplomatiska vägen visat sig vara uddlös finns det inga garantier på att folket får det bättre efter interventioner signerade Trump och Netanyahu.

Demokratin är inte relativ

Men det fina med allas lika värde och rätt (och demokrati, för den delen) är att det är ganska svartvitt. Antingen får alla ta del av samma fri- och rättigheter eller så är man faktiskt ett hot mot demokratin.

Demokrati förutsätter faktiskt att man ser människor som lika inför lagen. Och att man faktiskt inte accepterar förtryck, oavsett om man hatar andra förtryckare mer.

Karina Cubilla, ledarkrönikörkarina.cubilla@skanesfolkblad.se

TITLE:
Att SD och KD bjuder in shahens son säger allt om deras människosyn

DESCRIPTION:
Med Reza Pahlavis besök i Sverige Busch och Åkesson tar mellanösterns konflikter till svenska gator och torg, skriver Skånes Folkblads ledarskribent.

CONTENT:
Minns ni kritiken som Tidöpartierna riktade mot Palestinaaktivister och propalestinska demonstrationer?

Ni vet det där om aggressiva gaphalsar som stod i vägen för bilar och bussar och som skrämde och störde.

Ville begränsa demokratiska rättigheter

Det låter knäppt, så här i efterhand. Men för bara några månader sedan enade sig större delen av svensk höger mot människor som använde sina grundlagsskyddade fri- och rättigheter för att protestera ett folkmord.

Förslag om att inskränka demonstrationsrätten haglade tätt och många använde avhumaniserade retorik för att beskriva meningsmotståndare. ”Odjur”. 

Men lyfte någon diskussion om detta agerande reagerade regeringspartierna med att inte vilja ”ta mellanösterns konflikter till svenska gator och torg”. 

Men stämmer det verkligen? De senaste veckornas agerande visar på något annat.

 
 
 

Olika lagar för olika religiösa grupper

Sverigedemokraterna förnekar sig inte. Efter att ha varit kritiska mot omskärelse öppnar de nu upp för att undanta judar från ett eventuellt förbud.

Ja, du läste rätt: differentierad lagstiftning utifrån religiös tillhörighet. I sitt försök att bygga relationer med staten Israel så råkade de alltså anamma och importera apartheid-tänket därifrån.

Men nej, nej, det rör sig så klart inte om någon märklig människosyn. Eller islamofobi, för den delen.

Shahens son på besök i riksdagen

I dag besöker Irans avsatta diktators son Reza Pahlavis riksdagen. Han är personligen inbjuden av Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Det skaver, av många anledningar.

Först och främst är det så klart märkligt att bjuda hit en avsatt diktators son. Den som följt utvecklingen i Iran vet att landet inte varit någon demokrati ens på monarkins tid.

Pahlavis far, han som kommit att kallas Irans sista shah, var även han på många sätt en hänsynslös despot. 

Pahlavi har inte på något sätt tagit avstånd ifrån sin faders politiska arv, trots att denne kom till makten genom en militärkupp. Eller ens säga något om de människor som föll offer för politiskt förtryck, våld och död under hans styre.

Stolt över shahens arv

Till Agenda säger han att han tvärtom är mycket stolt över det. ”Javid shah”, länge leve shahen, tolkar han bokstavligen som att folket står bakom honom och hans arv.

Och varför skulle han? Inte ens ledande svenska politiker avkräver honom på svar. Ebba Busch har själv stått på manifestationer och skanderat ”länge leve shahen”.

Visst är det så att det inte alltid ska tolkas bokstavligen. För människor som under årtionden levt under religiöst och politiskt förtryck är ju så klart vad annat som helst att föredra.

Men Sveriges vice statsminister Ebba Busch borde rimligtvis avkrävas något mer.

I gårdagens Agenda var Pahlavi dessutom tydlig med att han helst av allt ser att USA och Israel ”avslutar jobbet”. Han vill, liksom Alice Teodorescu Måwe (KD), alltså se mer krig och mer förödelse.

Avslöjar regeringsunderlagets människosyn

Hur kan då svenska partier ens få för sig att stötta en sådan person? 

Vissa skulle nog hävda att det är komplicerat, inte svart eller vitt. Andra har försvarat honom med att han faktiskt vill ha demokrati.

Om det är den sorten som rådde innan ayatollan är den tyvärr inte särskilt mycket att hänga i julgranen. Att han dessutom förespråkar fortsatt krig får en att undra.

Sedan har det ju faktiskt visat sig att varken Israel eller USA har folket eller demokratins bästa i åtanke.

Trots att den diplomatiska vägen visat sig vara uddlös finns det inga garantier på att folket får det bättre efter interventioner signerade Trump och Netanyahu.

Folk har dött, viktig infrastruktur har förstörts och skolor och universitet har bombats. Och mycket pekar på att stödet till det sittande styret stärkts.

Och Trump verkar mer angelägen att säkra sin egen maktställning och energiförsörjning än att möjliggöra ett demokratiskt styre i Iran.

Demokratin är inte relativ

Men det fina med allas lika värde och rätt (och demokrati, för den delen) är att det är ganska svartvitt. Antingen får alla ta del av samma fri- och rättigheter eller så är man faktiskt ett hot mot demokratin.

Ingen rimligt funtad person stöttar mullornas styre i Iran. Att inte vilja ha krig eller att kritisera Israel och USA är inte det samma som att stötta islamister. Det är direkt oansvarigt att påstå något sådant.

Att svensk höger så lättvindigt stöttar väpnade konflikter visar på en människosyn som är svår att tugga i sig.

Demokrati förutsätter faktiskt att man ser människor som lika inför lagen. Och att man faktiskt inte accepterar död och förtryck, oavsett om man hatar andra förtryckare mer.

Karina Cubilla, ledarkrönikörkarina.cubilla@skanesfolkblad.se

Karina Cubilla är ledarskribent i Arbetet och ledarkrönikör i Skånes Folkblad.

TITLE:
Att SD och KD bjuder in shahens son säger allt om deras människosyn

DESCRIPTION:
Med Reza Pahlavis besök i Sverige Busch och Åkesson tar mellanösterns konflikter till svenska gator och torg, skriver Skånes Folkblads ledarskribent.

CONTENT:
Minns ni kritiken som Tidöpartierna riktade mot Palestinaaktivister och propalestinska demonstrationer?

Ni vet det där om aggressiva gaphalsar som stod i vägen för bilar och bussar och som skrämde och störde.

Ville begränsa demokratiska rättigheter

Det låter knäppt, så här i efterhand. Men för bara några månader sedan enade sig större delen av svensk höger mot människor som använde sina grundlagsskyddade fri- och rättigheter för att protestera ett folkmord.

Förslag om att inskränka demonstrationsrätten haglade tätt och många använde avhumaniserade retorik för att beskriva meningsmotståndare. ”Odjur”. 

Men lyfte någon diskussion om detta agerande reagerade regeringspartierna med att inte vilja ”ta mellanösterns konflikter till svenska gator och torg”. 

Men stämmer det verkligen? De senaste veckornas agerande visar på något annat.

 
 
 

Olika lagar för olika religiösa grupper

Sverigedemokraterna förnekar sig inte. Efter att ha varit kritiska mot omskärelse öppnar de nu upp för att undanta judar från ett eventuellt förbud.

Ja, du läste rätt: differentierad lagstiftning utifrån religiös tillhörighet. I sitt försök att bygga relationer med staten Israel så råkade de alltså anamma och importera apartheid-tänket därifrån.

Men nej, nej, det rör sig så klart inte om någon märklig människosyn. Eller islamofobi, för den delen.

Shahens son på besök i riksdagen

I dag besöker Irans avsatta diktators son Reza Pahlavis riksdagen. Han är personligen inbjuden av Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Det skaver, av många anledningar.

Först och främst är det så klart märkligt att bjuda hit en avsatt diktators son. Den som följt utvecklingen i Iran vet att landet inte varit någon demokrati ens på monarkins tid.

Pahlavis far, han som kommit att kallas Irans sista shah, var även han på många sätt en hänsynslös despot. 

Pahlavi har inte på något sätt tagit avstånd ifrån sin faders politiska arv, trots att denne kom till makten genom en militärkupp. Eller ens säga något om de människor som föll offer för politiskt förtryck, våld och död under hans styre.

Stolt över shahens arv

Till Agenda säger han att han tvärtom är mycket stolt över det. ”Javid shah”, länge leve shahen, tolkar han bokstavligen som att folket står bakom honom och hans arv.

Och varför skulle han? Inte ens ledande svenska politiker avkräver honom på svar. Ebba Busch har själv stått på manifestationer och skanderat ”länge leve shahen”.

Visst är det så att det inte alltid ska tolkas bokstavligen. För människor som under årtionden levt under religiöst och politiskt förtryck är ju så klart vad annat som helst att föredra.

Men Sveriges vice statsminister Ebba Busch borde rimligtvis avkrävas något mer.

I gårdagens Agenda var Pahlavi dessutom tydlig med att han helst av allt ser att USA och Israel ”avslutar jobbet”. Han vill, liksom Alice Teodorescu Måwe (KD), alltså se mer krig och mer förödelse.

Avslöjar regeringsunderlagets människosyn

Hur kan då svenska partier ens få för sig att stötta en sådan person? 

Vissa skulle nog hävda att det är komplicerat, inte svart eller vitt. Andra har försvarat honom med att han faktiskt vill ha demokrati.

Om det är den sorten som rådde innan ayatollan är den tyvärr inte särskilt mycket att hänga i julgranen. Att han dessutom förespråkar fortsatt krig får en att undra.

Sedan har det ju faktiskt visat sig att varken Israel eller USA har folket eller demokratins bästa i åtanke. Trots att den diplomatiska vägen visat sig vara uddlös finns det inga garantier på att folket får det bättre efter interventioner signerade Trump och Netanyahu.

Folk har dött, viktig infrastruktur har förstörts och skolor och universitet har bombats. Och mycket pekar på att stödet till det sittande styret stärkts. 

Demokratin är inte relativ

Men det fina med allas lika värde och rätt (och demokrati, för den delen) är att det är ganska svartvitt. Antingen får alla ta del av samma fri- och rättigheter eller så är man faktiskt ett hot mot demokratin.

Ingen rimligt funtad person stöttar mullornas styre i Iran. Att inte vilja ha krig eller att kritisera Israel och USA är inte det samma som att stötta islamister. Det är direkt oansvarigt att påstå något sådant.

Att svensk höger så lättvindigt stöttar väpnade konflikter visar på en människosyn som är svår att tugga i sig.

Demokrati förutsätter faktiskt att man ser människor som lika inför lagen. Och att man faktiskt inte accepterar död och förtryck, oavsett om man hatar andra förtryckare mer.

Karina Cubilla, ledarkrönikörkarina.cubilla@skanesfolkblad.se

TITLE:
Att SD och KD bjuder in shahens son säger allt om deras människosyn

DESCRIPTION:
Med Reza Pahlavis besök i Sverige Busch och Åkesson tar mellanösterns konflikter till svenska gator och torg, skriver Skånes Folkblads ledarskribent.

CONTENT:
Minns ni kritiken som Tidöpartierna riktade mot Palestinaaktivister och propalestinska demonstrationer?

Ni vet det där om aggressiva gaphalsar som stod i vägen för bilar och bussar och som skrämde och störde.

Ville begränsa demokratiska rättigheter

Det låter knäppt, så här i efterhand. Men för bara några månader sedan enade sig större delen av svensk höger mot människor som använde sina grundlagsskyddade fri- och rättigheter för att protestera ett folkmord.

Förslag om att inskränka demonstrationsrätten haglade tätt och många använde avhumaniserade retorik för att beskriva meningsmotståndare. ”Odjur”. 

Men lyfte någon diskussion om detta agerande reagerade regeringspartierna med att inte vilja ”ta mellanösterns konflikter till svenska gator och torg”. 

Men stämmer det verkligen? De senaste veckornas agerande visar på något annat.

 
 
 

Olika lagar för olika religiösa grupper

Sverigedemokraterna förnekar sig inte. Efter att ha varit kritiska mot omskärelse öppnar de nu upp för att undanta judar från ett eventuellt förbud.

Ja, du läste rätt: differentierad lagstiftning utifrån religiös tillhörighet. I sitt försök att bygga relationer med staten Israel så råkade de alltså anamma och importera apartheid-tänket därifrån.

Men nej, nej, det rör sig så klart inte om någon märklig människosyn. Eller islamofobi, för den delen.

Shahens son på besök i riksdagen

I dag besöker Irans avsatta diktators son Reza Pahlavis riksdagen. Han är personligen inbjuden av Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Det skaver, av många anledningar.

Först och främst är det så klart märkligt att bjuda hit en avsatt diktators son. Den som följt utvecklingen i Iran vet att landet inte varit någon demokrati ens på monarkins tid.

Pahlavis far, han som kommit att kallas Irans sista shah, var även han på många sätt en hänsynslös despot. 

Pahlavi har inte på något sätt tagit avstånd ifrån sin faders politiska arv. Tvärtom säger han sig vara mycket stolt över det. ”Javid shah”, länge leve shahen, tolkar han bokstavligen som att folket står bakom honom och hans arv.

Och varför skulle han? Inte ens ledande svenska politiker avkräver honom på svar. Ebba Busch har själv stått på manifestationer och skanderat ”länge leve shahen”.

Visst är det så att det inte alltid ska tolkas bokstavligen. För människor som under årtionden levt under religiöst och politiskt förtryck är ju så klart vad annat som helst att föredra.

I gårdagens Agenda var Pahlavi dessutom tydlig med att han helst av allt ser att USA och Israel ”avslutar jobbet”. Han vill, liksom Alice Teodorescu Måwe (KD), alltså se mer krig och mer förödelse.

Avslöjar regeringsunderlagets människosyn

Hur kan då svenska partier ens få för sig att stötta en sådan person? 

Vissa skulle nog hävda att det är komplicerat, inte svart eller vitt. Andra har försvarat honom med att han faktiskt vill ha demokrati.

Om det är den sorten som rådde innan ayatollan är den tyvärr inte särskilt mycket att hänga i julgranen. Att han dessutom förespråkar fortsatt krig får en att undra.

Sedan har det ju faktiskt visat sig att varken Israel eller USA har folket eller demokratins bästa i åtanke. Trots att den diplomatiska vägen visat sig vara uddlös finns det inga garantier på att folket får det bättre efter interventioner signerade Trump och Netanyahu.

Demokratin är inte relativ

Men det fina med allas lika värde och rätt (och demokrati, för den delen) är att det är ganska svartvitt. Antingen får alla ta del av samma fri- och rättigheter eller så är man faktiskt ett hot mot demokratin.

Demokrati förutsätter faktiskt att man ser människor som lika inför lagen. Och att man faktiskt inte accepterar förtryck, oavsett om man hatar andra förtryckare mer.

Karina Cubilla, ledarkrönikörkarina.cubilla@skanesfolkblad.se

TITLE:
Att SD och KD bjuder in shahens son säger allt om deras människosyn

DESCRIPTION:
Med Reza Pahlavis besök i Sverige Busch och Åkesson tar mellanösterns konflikter till svenska gator och torg, skriver Skånes Folkblads ledarskribent.

CONTENT:
Minns ni kritiken som Tidöpartierna riktade mot Palestinaaktivister och propalestinska demonstrationer?

Ni vet det där om aggressiva gaphalsar som stod i vägen för bilar och bussar och som skrämde och störde.

Ville begränsa demokratiska rättigheter

Det låter knäppt, så här i efterhand. Men för bara några månader sedan enade sig större delen av svensk höger mot människor som använde sina grundlagsskyddade fri- och rättigheter för att protestera ett folkmord.

Förslag om att inskränka demonstrationsrätten haglade tätt och många använde avhumaniserade retorik för att beskriva meningsmotståndare. ”Odjur”. 

Men lyfte någon diskussion om detta agerande reagerade regeringspartierna med att inte vilja ”ta mellanösterns konflikter till svenska gator och torg”. 

Men stämmer det verkligen? De senaste veckornas agerande visar på något annat.

 
 
 

Olika lagar för olika religiösa grupper

Sverigedemokraterna förnekar sig inte. Efter att ha varit kritiska mot omskärelse öppnar de nu upp för att undanta judar från ett eventuellt förbud.

Ja, du läste rätt: differentierad lagstiftning utifrån religiös tillhörighet. I sitt försök att bygga relationer med staten Israel så råkade de alltså anamma och importera apartheid-tänket därifrån.

Men nej, nej, det rör sig så klart inte om någon märklig människosyn. Eller islamofobi, för den delen.

Shahens son på besök i riksdagen

I dag besöker Irans avsatta diktators son Reza Pahlavis riksdagen. Han är personligen inbjuden av Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Det skaver, av många anledningar.

Först och främst är det så klart märkligt att bjuda hit en avsatt diktators son. Den som följt utvecklingen i Iran vet att landet inte varit någon demokrati ens på monarkins tid.

Pahlavis far, han som kommit att kallas Irans sista shah, var även han på många sätt en hänsynslös despot. 

Pahlavi har inte på något sätt tagit avstånd ifrån sin faders politiska arv, trots att denne kom till makten genom en militärkupp. Eller ens säga något om de människor som föll offer för politiskt förtryck, våld och död under hans styre.

Stolt över shahens arv

Till Agenda säger han att han tvärtom är mycket stolt över det. ”Javid shah”, länge leve shahen, tolkar han bokstavligen som att folket står bakom honom och hans arv.

Och varför skulle han? Inte ens ledande svenska politiker avkräver honom på svar. Ebba Busch har själv stått på manifestationer och skanderat ”länge leve shahen”.

Visst är det så att det inte alltid ska tolkas bokstavligen. För människor som under årtionden levt under religiöst och politiskt förtryck är ju så klart vad annat som helst att föredra.

Men Sveriges vice statsminister Ebba Busch borde rimligtvis avkrävas något mer.

I gårdagens Agenda var Pahlavi dessutom tydlig med att han helst av allt ser att USA och Israel ”avslutar jobbet”. Han vill, liksom Alice Teodorescu Måwe (KD), alltså se mer krig och mer förödelse.

Avslöjar regeringsunderlagets människosyn

Hur kan då svenska partier ens få för sig att stötta en sådan person? 

Vissa skulle nog hävda att det är komplicerat, inte svart eller vitt. Andra har försvarat honom med att han faktiskt vill ha demokrati.

Om det är den sorten som rådde innan ayatollan är den tyvärr inte särskilt mycket att hänga i julgranen. Att han dessutom förespråkar fortsatt krig får en att undra.

Sedan har det ju faktiskt visat sig att varken Israel eller USA har folket eller demokratins bästa i åtanke. Trots att den diplomatiska vägen visat sig vara uddlös finns det inga garantier på att folket får det bättre efter interventioner signerade Trump och Netanyahu.

Demokratin är inte relativ

Men det fina med allas lika värde och rätt (och demokrati, för den delen) är att det är ganska svartvitt. Antingen får alla ta del av samma fri- och rättigheter eller så är man faktiskt ett hot mot demokratin.

Demokrati förutsätter faktiskt att man ser människor som lika inför lagen. Och att man faktiskt inte accepterar förtryck, oavsett om man hatar andra förtryckare mer.

Karina Cubilla, ledarkrönikörkarina.cubilla@skanesfolkblad.se

TITLE:
Att SD och KD bjuder in shahens son säger allt om deras människosyn

DESCRIPTION:
Med Reza Pahlavis besök i Sverige Busch och Åkesson tar mellanösterns konflikter till svenska gator och torg, skriver Skånes Folkblads ledarskribent.

CONTENT:
Minns ni kritiken som Tidöpartierna riktade mot Palestinaaktivister och propalestinska demonstrationer?

Ni vet det där om aggressiva gaphalsar som stod i vägen för bilar och bussar och som skrämde och störde.

Ville begränsa demokratiska rättigheter

Det låter knäppt, så här i efterhand. Men för bara några månader sedan enade sig större delen av svensk höger mot människor som använde sina grundlagsskyddade fri- och rättigheter för att protestera ett folkmord.

Förslag om att inskränka demonstrationsrätten haglade tätt och många använde avhumaniserade retorik för att beskriva meningsmotståndare. ”Odjur”. 

Men lyfte någon diskussion om detta agerande reagerade regeringspartierna med att inte vilja ”ta mellanösterns konflikter till svenska gator och torg”. 

Men stämmer det verkligen? De senaste veckornas agerande visar på något annat.

 
 
 

Olika lagar för olika religiösa grupper

Sverigedemokraterna förnekar sig inte. Efter att ha varit kritiska mot omskärelse öppnar de nu upp för att undanta judar från ett eventuellt förbud.

Ja, du läste rätt: differentierad lagstiftning utifrån religiös tillhörighet. I sitt försök att bygga relationer med staten Israel så råkade de alltså anamma och importera apartheid-tänket därifrån.

Men nej, nej, det rör sig så klart inte om någon märklig människosyn. Eller islamofobi, för den delen.

Shahens son på besök i riksdagen

I dag besöker Irans avsatta diktators son Reza Pahlavis riksdagen. Han är personligen inbjuden av Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Det skaver, av många anledningar.

Först och främst är det så klart märkligt att bjuda hit en avsatt diktators son. Den som följt utvecklingen i Iran vet att landet inte varit någon demokrati ens på monarkins tid.

Pahlavis far, han som kommit att kallas Irans sista shah, var även han på många sätt en hänsynslös despot. 

Pahlavi har inte på något sätt tagit avstånd ifrån sin faders politiska arv, trots att denne kom till makten genom en militärkupp. Eller ens säga något om de människor som föll offer för politiskt förtryck, våld och död under hans styre.

Stolt över shahens arv

Till Agenda säger han att han tvärtom är mycket stolt över det. ”Javid shah”, länge leve shahen, tolkar han bokstavligen som att folket står bakom honom och hans arv.

Och varför skulle han? Inte ens ledande svenska politiker avkräver honom på svar. Ebba Busch har själv stått på manifestationer och skanderat ”länge leve shahen”.

Visst är det så att det inte alltid ska tolkas bokstavligen. För människor som under årtionden levt under religiöst och politiskt förtryck är ju så klart vad annat som helst att föredra.

Men Sveriges vice statsminister Ebba Busch borde rimligtvis avkrävas något mer.

I gårdagens Agenda var Pahlavi dessutom tydlig med att han helst av allt ser att USA och Israel ”avslutar jobbet”. Han vill, liksom Alice Teodorescu Måwe (KD), alltså se mer krig och mer förödelse.

Avslöjar regeringsunderlagets människosyn

Hur kan då svenska partier ens få för sig att stötta en sådan person? 

Vissa skulle nog hävda att det är komplicerat, inte svart eller vitt. Andra har försvarat honom med att han faktiskt vill ha demokrati.

Om det är den sorten som rådde innan ayatollan är den tyvärr inte särskilt mycket att hänga i julgranen. Att han dessutom förespråkar fortsatt krig får en att undra.

Sedan har det ju faktiskt visat sig att varken Israel eller USA har folket eller demokratins bästa i åtanke. Trots att den diplomatiska vägen visat sig vara uddlös finns det inga garantier på att folket får det bättre efter interventioner signerade Trump och Netanyahu.

Folk har dött, viktig infrastruktur har förstörts och skolor och universitet har bombats. Och mycket pekar på att stödet till det sittande styret stärkts. 

Demokratin är inte relativ

Men det fina med allas lika värde och rätt (och demokrati, för den delen) är att det är ganska svartvitt. Antingen får alla ta del av samma fri- och rättigheter eller så är man faktiskt ett hot mot demokratin.

Ingen rimligt funtad person stöttar mullornas styre i Iran. Att inte vilja ha krig eller att kritisera Israel och USA är inte det samma som att stötta islamister. Det är direkt oansvarigt att påstå något sådant.

Att svensk höger så lättvindigt stöttar väpnade konflikter visar på en människosyn som är svår att tugga i sig.

Demokrati förutsätter faktiskt att man ser människor som lika inför lagen. Och att man faktiskt inte accepterar död och förtryck, oavsett om man hatar andra förtryckare mer.

Karina Cubilla, ledarkrönikörkarina.cubilla@skanesfolkblad.se

TITLE:
Att SD och KD bjuder in shahens son säger allt om deras människosyn

DESCRIPTION:
Med Reza Pahlavis besök i Sverige Busch och Åkesson tar mellanösterns konflikter till svenska gator och torg, skriver Skånes Folkblads ledarskribent.

CONTENT:
Minns ni kritiken som Tidöpartierna riktade mot Palestinaaktivister och propalestinska demonstrationer?

Ni vet det där om aggressiva gaphalsar som stod i vägen för bilar och bussar och som skrämde och störde.

Ville begränsa demokratiska rättigheter

Det låter knäppt, så här i efterhand. Men för bara några månader sedan enade sig större delen av svensk höger mot människor som använde sina grundlagsskyddade fri- och rättigheter för att protestera ett folkmord.

Förslag om att inskränka demonstrationsrätten haglade tätt och många använde avhumaniserade retorik för att beskriva meningsmotståndare. ”Odjur”. 

Men lyfte någon diskussion om detta agerande reagerade regeringspartierna med att inte vilja ”ta mellanösterns konflikter till svenska gator och torg”. 

Men stämmer det verkligen? De senaste veckornas agerande visar på något annat.

 
 
 

Olika lagar för olika religiösa grupper

Sverigedemokraterna förnekar sig inte. Efter att ha varit kritiska mot omskärelse öppnar de nu upp för att undanta judar från ett eventuellt förbud.

Ja, du läste rätt: differentierad lagstiftning utifrån religiös tillhörighet. I sitt försök att bygga relationer med staten Israel så råkade de alltså anamma och importera apartheid-tänket därifrån.

Men nej, nej, det rör sig så klart inte om någon märklig människosyn. Eller islamofobi, för den delen.

Shahens son på besök i riksdagen

I dag besöker Irans avsatta diktators son Reza Pahlavis riksdagen. Han är personligen inbjuden av Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Det skaver, av många anledningar.

Först och främst är det så klart märkligt att bjuda hit en avsatt diktators son. Den som följt utvecklingen i Iran vet att landet inte varit någon demokrati ens på monarkins tid.

Pahlavis far, han som kommit att kallas Irans sista shah, var även han på många sätt en hänsynslös despot. 

Pahlavi har inte på något sätt tagit avstånd ifrån sin faders politiska arv. Till Agenda säger han att han tvärtom är mycket stolt över det. ”Javid shah”, länge leve shahen, tolkar han bokstavligen som att folket står bakom honom och hans arv.

Och varför skulle han? Inte ens ledande svenska politiker avkräver honom på svar. Ebba Busch har själv stått på manifestationer och skanderat ”länge leve shahen”.

Visst är det så att det inte alltid ska tolkas bokstavligen. För människor som under årtionden levt under religiöst och politiskt förtryck är ju så klart vad annat som helst att föredra.

I gårdagens Agenda var Pahlavi dessutom tydlig med att han helst av allt ser att USA och Israel ”avslutar jobbet”. Han vill, liksom Alice Teodorescu Måwe (KD), alltså se mer krig och mer förödelse.

Avslöjar regeringsunderlagets människosyn

Hur kan då svenska partier ens få för sig att stötta en sådan person? 

Vissa skulle nog hävda att det är komplicerat, inte svart eller vitt. Andra har försvarat honom med att han faktiskt vill ha demokrati.

Om det är den sorten som rådde innan ayatollan är den tyvärr inte särskilt mycket att hänga i julgranen. Att han dessutom förespråkar fortsatt krig får en att undra.

Sedan har det ju faktiskt visat sig att varken Israel eller USA har folket eller demokratins bästa i åtanke. Trots att den diplomatiska vägen visat sig vara uddlös finns det inga garantier på att folket får det bättre efter interventioner signerade Trump och Netanyahu.

Demokratin är inte relativ

Men det fina med allas lika värde och rätt (och demokrati, för den delen) är att det är ganska svartvitt. Antingen får alla ta del av samma fri- och rättigheter eller så är man faktiskt ett hot mot demokratin.

Demokrati förutsätter faktiskt att man ser människor som lika inför lagen. Och att man faktiskt inte accepterar förtryck, oavsett om man hatar andra förtryckare mer.

Karina Cubilla, ledarkrönikörkarina.cubilla@skanesfolkblad.se

TITLE:
Att SD och KD bjuder in shahens son säger allt om deras människosyn

DESCRIPTION:
Med Reza Pahlavis besök i Sverige Busch och Åkesson tar mellanösterns konflikter till svenska gator och torg, skriver Skånes Folkblads ledarskribent.

CONTENT:
Minns ni kritiken som Tidöpartierna riktade mot Palestinaaktivister och propalestinska demonstrationer?

Ni vet det där om aggressiva gaphalsar som stod i vägen för bilar och bussar och som skrämde och störde.

Ville begränsa demokratiska rättigheter

Det låter knäppt, så här i efterhand. Men för bara några månader sedan enade sig större delen av svensk höger mot människor som använde sina grundlagsskyddade fri- och rättigheter för att protestera ett folkmord.

Förslag om att inskränka demonstrationsrätten haglade tätt och många använde avhumaniserade retorik för att beskriva meningsmotståndare. ”Odjur”. 

Men lyfte någon diskussion om detta agerande reagerade regeringspartierna med att inte vilja ”ta mellanösterns konflikter till svenska gator och torg”. 

Men stämmer det verkligen? De senaste veckornas agerande visar på något annat.

 
 
 

Olika lagar för olika religiösa grupper

Sverigedemokraterna förnekar sig inte. Efter att ha varit kritiska mot omskärelse öppnar de nu upp för att undanta judar från ett eventuellt förbud.

Ja, du läste rätt: differentierad lagstiftning utifrån religiös tillhörighet. I sitt försök att bygga relationer med staten Israel så råkade de alltså anamma och importera apartheid-tänket därifrån.

Men nej, nej, det rör sig så klart inte om någon märklig människosyn. Eller islamofobi, för den delen.

Shahens son på besök i riksdagen

I dag besöker Irans avsatta diktators son Reza Pahlavis riksdagen. Han är personligen inbjuden av Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Det skaver, av många anledningar.

Först och främst är det så klart märkligt att bjuda hit en avsatt diktators son. Den som följt utvecklingen i Iran vet att landet inte varit någon demokrati ens på monarkins tid.

Pahlavis far, han som kommit att kallas Irans sista shah, var även han på många sätt en hänsynslös despot. 

Pahlavi har inte på något sätt tagit avstånd ifrån sin faders politiska arv, trots att denne kom till makten genom en militärkupp. Eller ens säga något om de människor som föll offer för politiskt förtryck, våld och död under hans styre.

Stolt över shahens arv

Till Agenda säger han att han tvärtom är mycket stolt över det. ”Javid shah”, länge leve shahen, tolkar han bokstavligen som att folket står bakom honom och hans arv.

Och varför skulle han? Inte ens ledande svenska politiker avkräver honom på svar. Ebba Busch har själv stått på manifestationer och skanderat ”länge leve shahen”.

Visst är det så att det inte alltid ska tolkas bokstavligen. För människor som under årtionden levt under religiöst och politiskt förtryck är ju så klart vad annat som helst att föredra.

Men Sveriges vice statsminister Ebba Busch borde rimligtvis avkrävas något mer.

I gårdagens Agenda var Pahlavi dessutom tydlig med att han helst av allt ser att USA och Israel ”avslutar jobbet”. Han vill, liksom Alice Teodorescu Måwe (KD), alltså se mer krig och mer förödelse.

Avslöjar regeringsunderlagets människosyn

Hur kan då svenska partier ens få för sig att stötta en sådan person? 

Vissa skulle nog hävda att det är komplicerat, inte svart eller vitt. Andra har försvarat honom med att han faktiskt vill ha demokrati.

Om det är den sorten som rådde innan ayatollan är den tyvärr inte särskilt mycket att hänga i julgranen. Att han dessutom förespråkar fortsatt krig får en att undra.

Sedan har det ju faktiskt visat sig att varken Israel eller USA har folket eller demokratins bästa i åtanke. Trots att den diplomatiska vägen visat sig vara uddlös finns det inga garantier på att folket får det bättre efter interventioner signerade Trump och Netanyahu.

Demokratin är inte relativ

Men det fina med allas lika värde och rätt (och demokrati, för den delen) är att det är ganska svartvitt. Antingen får alla ta del av samma fri- och rättigheter eller så är man faktiskt ett hot mot demokratin.

Demokrati förutsätter faktiskt att man ser människor som lika inför lagen. Och att man faktiskt inte accepterar förtryck, oavsett om man hatar andra förtryckare mer.

Karina Cubilla, ledarkrönikörkarina.cubilla@skanesfolkblad.se