Tornevall Networks

Tillgången på bensin och diesel anses säkrad både på kort och lång sikt. För flygbränsle är prognosen stabil den närmaste månaden, men därefter råder viss osäkerhet då en del av bränslet normalt importeras från Mellanöstern.

Eftersom omkring en femtedel av världens olja passerar Hormuzsundet växer oron för den globala energimarknaden ju längre stoppet varar.

– Tillgången på olja och naturgas i Sverige bedöms inte påverkas inom de närmaste tre månaderna. Däremot påverkas vi av högre priser på flera typer av bränslen. Sverige och Norden använder framför allt olja från Nordsjön och den oljan är det högre konkurrens om i dag vilket kan driva upp priserna, säger Ella Kilim.

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se

Med evenemanget på Backa Kåken ska den historiska direktörsvillan öppnas upp, liksom parkområdet som hör till och som stått oanvänt i över ett decennium.

Festivalen, som går under namnet Tänk att ha en trädgård, äger rum den 30 och 31 maj. Programmet innehåller musikframträdanden av bland annat Johanna Knutsson och Värnhems Rosor samt workshops inom lerskulptur och kollage. På söndagen avslutas festivalen med en gemensam picknick i den hundraåriga trädgården.

– Genom att bjuda in till en vårfestival i trädgården vill vi påminna Kirsebergsborna om att ta tillbaka en plats som har glömts bort, säger Li Lindblom, aktiv i Backa Kåken.

Föreningens långsiktiga mål är att köpa och förvalta det gamla fängelset för att skapa en mötesplats för kultur och lokala verksamheter.

Festivalen har fri entré och finansieras genom stöd från Postkodlotteriets stiftelse och deras grannskapsinitiativ.

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se

19 gånger nämns ordet kompetensbrist i Svenskt Näringslivs nya rapport om hur olika yrken skulle drabbas av arbetstidsförkortning. Brist nämns 43 gånger och investera dyker upp två gånger, men bara i sammanhang om ny teknik. Det menar LO Skånes ordförande Mats Löfström. 

– Inte en enda gång nämner man utbildning eller satsningar. Det är en väldigt negativ rapport. Man menar att allt är dåligt, men det finns inga idéer om vad man behöver göra, säger han.

Enligt Svenskt Näringslivs uträkning skulle 67 104 personer behöva anställas inom vård, omsorg och sociala tjänster om arbetstiden i landet enligt lag skulle ligga på 35 timmar, med bibehållen lön. Men det skulle inte leda till att fler arbetslösa får jobb, menar dem.

För att täcka bortfallet i arbetstid skulle alltså arbetsgivare behöva rekrytera 8,1 procent fler, enligt rapporten. Vilket betyder att 400 000 skulle behöva anställas.

– Problemet är att de arbetslösas kvalifikationer till stor del inte matchar vad arbetsmarknaden efterfrågan. Arbetstidsförkortning skulle dessutom försämra företagens lönsamhet och göra det dyrare att anställa, säger Petter Danielsson, nationalekonom för Svenskt Näringsliv.

Petter Danielsson, nationalekonom på Svenskt Näringliv. Foto: Stefan Tell

Enligt LO landar rekryteringssiffran betydligt lägre, på 1,5 och 3 procent, skriver Dagens Samhälle.

– Vi håller till viss del med, vi behöver gå ner i arbetstid för att anställa fler, säger Mats Löfström.

– Men alla förstår nog att det inte funkar om vi direkt går ner till 35 timmar i veckan. Det är inte heller något vi aktivt kollat på eller utrett, vissa lokala förbund har det men inte LO i stort.

Enligt honom har man framförallt tittat på hur det ser ut för grannländerna som har lagstiftad 37-timmarsvecka, men LO har inte lagt fram något konkret förslag. Norge och Danmark visar att det går att genomföra, menar Mats Löfström.

– Det är inte en våldsam minskning till 37 timmar i veckan. Vi kan se att det går rent ekonomiskt bättre för våra nordiska länder och deras tillväxt är starkare, säger han.

Särskilt utsatt menar Svenskt Näringsliv att offentlig sektor är, då det redan är svårt att rekrytera arbetskraft som har rätt utbildning och kompetens. LO delar den bilden och menar att de vill att man satsar mer på yrkesutbildningar.

– Man behöver kompetensutbilda människor för att de ska kunna komma in på de yrken som finns. Svenskt Näringsliv bidrar inte till det och inte heller regeringen, säger Mats Löfström.

– Satsa på utbildningar och sluta utvisa tonåringar som redan är utbildade och kan sitt jobb. 

Vård- och omsorgssektorn behöver fler fötter och händer, påpekar han. De som arbetar där är svårt utsatta och har en tuff miljö. LO tycker att det är viktigt att gå ner i arbetstid för att dels inte arbeta ut sig för tidigt och dels ha tid för annat som påverkar livet positivt.

– Det är inte produkter vi hanterar, utan människor. Samhällsvinster är mer än produktion i industrin. Frågan är bredare och större, säger han.

– Rapporten är ett spekulerande. Just nu vill vi bara komma till förhandlingsbordet. Det är en het fråga för oss och vi hoppas att vi hittar vägar framåt där även Svenskt Näringsliv vill sätta sig ner och diskutera frågan med oss.

Petter Danielsson menar att det är optimistiskt att tänka att om du jobbar fem timmar mindre i veckan så är du också sjuk fem timmar mindre.

– Med arbetstidsförkortning får vi på längre sikt färre vårdtimmar, färre undervisningstimmar och Sverige blir ett fattigare land. Vi står redan för utmaningar med en åldrande befolkning och grön omställning. Det kräver egentligen fler arbetstimmar, säger han.

Att kompetenshöjande åtgärder behövs håller han dock med om.

Tänker ni sätta er vid förhandlingsbordet med LO?

– Jag kan bara hänvisa till det svar som Svenskt Näringslivs vice vd Mattias Dahl tidigare har gett, vilket är att det inte är aktuellt med förhandlingar mellan LO och Svenskt Näringsliv i denna fråga.

Nea Magoo Erikssonnea.magoo.eriksson@skanesfolkblad.se

Psykiatrinämnden beter sig ansvarslöst och RSMH Skåne frågar sig om det verkligen kan bero enbart på okunskap. 

RSMH Skåne är en förening som strävar efter bättre levnadsvillkor för personer med psykisk ohälsa. Vi har funnits i 40 år och har under många år arbetat nära psykiatrinämnden i Skåne för att skapa en mer patientsäker och mer personcentrerad vård. 

Vi har ett stort medlemsantal, och utan oss hade många av våra medlemmar haft behov av heldygnsvård. Vi har alltid kunnat visa att regionen sparar minst 10 kronor för varje krona man investerat i oss. Vi har varit med och utvecklat flera nya arbetsmetoder i psykiatrin och vi har tidigare upplevt att psykiatrinämnden sett oss som den värdefulla tillgång vi är i arbetet för en bättre psykiatrisk vård. 

Plötsligt i årsskiftet 2024/ 2025 fick vi våra bidrag sänkta med 80% utan förvarning. 

Vi försökte ta reda på vad som hänt och fick vid olika tillfällen  veta att det berodde på oaviserade förändringar i ansökningskriterier, som inte efter funnits att läsa någonstans varken före eller efter.  Vi har fått veta att psykiatrinämnden finansierar oss genom ett samarbetsavtal som inte finns. Vi har fått höra att vi inte alls fått sänkta bidrag, vilket kändes minst sagt märkligt för en organisation som förlorat huvuddelen av sin inkomst. Vi har också fått reda på att sänkningen kan bero på oaviserade förändringar i redovisningspraxis, men när vi bytt sätt att redovisa har det inget gjort någon skillnad. Vi har vid ett antal tillfällen uppmanats att lägga mer tid på att skriva extra ansökningar som vi sedan inte fått någon återkoppling på. 

Svaren på våra frågor har vid varje tillfälle dröjt månader och ofta bestått urklipp från förvaltningens webbplats utan vidare förklaring. Ibland har andra brukarföreningars helt rimliga agerande angetts som bevis på brukkarrörelsens inkompetens och skäl till frustration, ibland har vi fått höra att våra försök till dialog bara beror på att vi vill att förvaltningen ska göra vårt arbete.

Sedan 2023 har vi fört vad vi upplevde som en seriös dialog med psykiatrinämnden om att ingå ett ideburet offentligt partnerskap IOP (en samarbetsform som ger tryggare och mer långsiktig finansiering för ideella föreningar). Vid senaste mötet i februari i år fick vi  veta att Psykiatrinämnden aldrig kunnat erbjuda IOP-er och inte heller vet hur de skapas. Tydligen har man haft möten med oss och bett om förslag på samarbeten utan att ha någon tanke på hur det skulle kunna gå vidare.

Vi har blivit återbetalningsskyldiga för aktiviteter som godkänts i alla år, utan information om vad som har underkänts eller varför. 

I skrivande stund väntar vi på besked om hur vi får använda vårt katastrofalt låga bidrag, på 155 kronor per medlem, under 2026. Pengar som enligt reglerna enbart får finansiera specifika men ej tillkännagivna aktiviteter. 

Det som från början såg ut som inkompetens och bristande engagemang börjar se ut som en tanke. Vi frågar oss nu om Psykiatrinämnden medvetet försöker sabotera den fuktionsrättsrörelsen som vi gemensamt byggt i decennier? 

Anna-Maria Olssonsamordnare, RSMH Skåne

Det är svårt att ta in ännu en tragisk nyhet från äldreomsorgen i Landskrona. När man trodde att vi aldrig mer skulle behöva läsa sådana rubriker kom ännu ett fall i Skånes Fokblad:

”Flera timmar innan hemtjänsten ryckte ut – två personer dog”

Enligt lex Sarah-utredningen fick personen ingen hjälp trots flera trygghetslarm och upprepade rop på hjälp. När personalen till slut kom fram var det för sent. Det är djupt tragiskt – och fullständigt oacceptabelt.

Mina tankar går till de drabbade och deras anhöriga. Ingen människa ska behöva avsluta sitt liv ensam och utan hjälp trots att larmet gått flera gånger. Ett samhälle bedöms efter hur det behandlar sina mest utsatta. Då måste vi våga säga som det är: systemet har svikit.

Problemen inom äldreomsorgen verkar återkomma gång på gång utan att tillräckliga åtgärder får effekt. Det handlar inte längre om enstaka misstag, utan om allvarliga brister i organisation, ansvar och prioriteringar.

Det handlar inte längre om enstaka misstag, utan om allvarliga brister i organisation, ansvar och prioriteringar.

Inom LOAB kallas äldre för ”kunder”, men vi har inte att göra med handelsvaror på en marknad – vi har att göra med människor. Människor som arbetat hela livet och varit med och byggt upp vårt samhälle. När de nu behöver trygghet och omsorg som mest får samhället inte svika dem.

Jag anser inte att aktiebolag hör hemma inom omsorgen. Äldreomsorgens uppdrag ska bygga på människors behov, kvalitet och trygghet – inte på vinstintressen och marknadslogik. Våra gemensamma resurser ska gå till bättre bemanning, utbildad personal och fungerande trygghetslarm, inte till ekonomiska överskott.

Politiken bär ett mycket stort ansvar när problemen fortsätter år efter år. Det är politikernas ansvar att säkerställa att äldreomsorgen fungerar, att det finns rätt bemanning, tydliga rutiner och tillräcklig kontroll av verksamheten. När återkommande larm om brister inte leder till förändring måste både ledning och ansvariga politiker ställas till svars.

Nu krävs handling – inte fler ursäkter.

Det behövs en oberoende granskning av äldreomsorgen i Landskrona för att återupprätta förtroendet hos både äldre, anhöriga och personal.

Tryggheten för äldre måste prioriteras framför prestige och ekonomiska kalkyler. Det behövs bättre bemanning, snabbare hantering av trygghetslarm, tydligare uppföljning och större ansvarstagande från ledningen. Personalen inom äldreomsorgen måste också få rätt arbetsvillkor och resurser för att kunna utföra sitt arbete tryggt och professionellt.

Dessutom behövs en oberoende granskning av äldreomsorgen i Landskrona för att återupprätta förtroendet hos både äldre, anhöriga och personal.

Frågan är inte längre om något måste förändras. Frågan är hur många fler tragedier som ska behöva inträffa innan ansvariga agerar på allvar.

Fatmir Azemi (S)kommunalråd i opposition

Emilia Rapp var gravid i sjätte månaden när hon började arbeta på ett kafé i centrala Kristianstad. När chefen fick reda på att hon var gravid fick hon sparken direkt.

– Hon sa att hade jag varit gravid i vecka tolv hade jag kunnat göra abort och menade att jag då hade fått behålla jobbet. Det sårade mig väldigt mycket, sa Emilia Rapp till Skånes Folkblad i en tidigare intervju.

Hon anmälde händelsen till Diskrimineringsombudsmannen som tog sig an fallet. Myndigheten menade att kaféet diskriminerat Emilia Rapp och gav arbetsgivaren ett skadestånd på 100 000. 20 000 för bortfall av arbetstid och 80 000 i diskrimineringsersättning.

Kaféet hade fram till 22 april på sig att anta eller neka skadeståndet. De fick sedan anstånd till 4 maj. Nu har parterna kommit överens. Även om en förlikning inte är DO:s målsättning, är processföraren Sandra Danowsky nöjd.

– Vi anser att det generellt behövs mer domstolspraxis i diskrimineringsärenden, alltså att ärendet tas vidare. Men det innebär också långa processer och osäkra moment. Så det är främst upp till anmälaren om det ligger i deras intresse, säger hon.

– Det viktigaste för oss är individens upprättelse.

Under förhandlingen hade kaféet en invändning om att schemat inte var satt, därför kunde man inte beräkna en säker inkomstförlust, menar Sandra Danowsky. Man kom därför överens om att arbetsgivaren istället skulle betala totalt 50 000 i diskrimineringsersättning.

Nea Magoo Erikssonnea.magoo.eriksson@skanesfolkblad.se

– Satsningen är viktig för att etablera en sammanhållen värdekedja för biogen koldioxid. Resultaten och erfarenheterna från projektet kan också komma till nytta för andra organisationer som överväger att implementera bio-CCS, säger Klara Helstad, biträdande avdelningschef för forskning och innovation vid Energimyndigheten, i ett pressmeddelande.

Det handlar om lösningen carbon, capture and storage (CCS) och bio-CCS som fångar in och lagrar koldioxidutsläpp. Skillnaden mellan teknikerna är att CCS fångar in fossila utsläpp och bio-ccs fångar in biogen, alltså förnybar, koldioxid.

The Absolute Company från Åhus har fått 35 miljoner av Energimyndigheten för sitt projekt med bio-CCS. När utsläppen fångats in ska de transporteras vidare för geologisk lagring.

Det är den biogena koldioxiden som genereras vid anläggningen i Nöbbelöv som är tänkt att fångas in och lagra. Där har företaget ett destilleri som producerar finspriten som sedan används i produktionen av vodka och det är själva fermenteringen, alltså jäsningen, av spannmålet som skapar koldioxidutsläppen.

I veckan fattades även ett beslut i kommunfullmäktige i Helsingborg om att satsa på CCS-anläggning för energibolaget Öresundskrafts räkning. En bred politisk enighet sade ja till att fånga och lagra fossila koldioxidutsläpp från Filbornaverket.

– Det här är klimatpolitik på riktigt. Satsningen gör att vi kan fortsätta förbränna vårt lokala restavfall och även i framtiden producera fjärrvärme som kommer helsingborgarna till gagn, säger Christian Orsing (M), kommunstyrelsens ordförande i Helsingborgs stad, i ett pressmeddelande.

– Det ger oss ökad rådighet över energiförsörjningen, minskar beroendet av omvärlden och skapar en mer robust och långsiktig lösning.

Anläggningen i Helsingborg är tänkt att vara i drift 2029 och fånga in 200 000 ton koldioxid per år.

Fakta: Industriklivet

Regeringen har beslutat om den långsiktiga satsningen Industriklivet för att stödja omställningen.

Industriklivet är sedan 2021 en del av den gröna återstarten för ett klimatsmart samhälle efter covid-19-pandemin och ingår i EU:s Facilitet för återhämtning och resiliens (The Recovery and Resilience Facility, RRF).

Källa: Energimyndigheten

Nea Magoo Erikssonnea.magoo.eriksson@skanesfolkblad.se

Alla som kan jobba ska jobba. Med politisk konsensus bland våra riksdagspartier är just arbete en viktig grundbult i både samhällskontrakt och samhällsekonomi.

Men sen då? Ja, sen är det inte mycket man enas kring.

Partierna är inte ense om vems ansvar det är att se till att fler får jobb. Det råder delade meningar om hur mycket man ska jobba och också om hur man ska få behandlas på jobbet.

Starkare motstånd mot ordning och regleringar

I Sverige har vi så klart våra parter och vår kollektivavtalsmodell, men denna är inte heller älskad och respekterad av alla. Tvärtom verkar motståndet mot både modellen och mot ordning och regleringar växa sig starkare.

Och till sin hjälp har nu dessa fackfientliga villkorsmarodörer en svindlande hög arbetslöshet.

Den som vet att det är tuffa tider kommer vara noga med att inte bråka för mycket, inte stå upp för kollegor. Då tänker man en extra gång innan man kräver det där som man egentligen faktiskt har rätt till – men som chefen säger att man ta ansvar och avstå.

Å ena sidan kan man förstå frustrationen. Färre handlar, färre efterfrågar tjänster och inom offentlig sektor minskar budgetarna och sparkraven vilar tunga på ansvarigas axlar.

Men är det verkligen en anställds roll att lösa?

Ska man se till våra lagar, regler och kollektivavtalade bestämmelser så är svaret klart och tydligt nej. Det är chefernas jobb, det är därför de tjänar mer.

Men i praktiken då? Ja, där ser vi något annat.

Medieuppbåd krävdes för pudling

Barnmorskorna i Malmö höjde sina röster och blev mer eller mindre kallade för lögnare av sin ledning. Det krävdes ett medieuppbåd, sedan pudlade till slut chefen. Men problemen i vården är inte lösta för det.

Bonden i Hörby, som vi rapporterat om i Skånes Folkblad, är ännu ett exempel på hur lätt det är för vissa att skita i människor när det finns pengar att tjäna.

Då rörde det sig dessutom om människor från andra länder. Att man nu kan hota med utvisning blir ytterligare ett vapen för kriminella arbetsgivare att dra fram om någon mot förmodan vågar säga ifrån.

Och i detta nummer: två färska exempel på hur löntagare faktiskt behandlas på sina arbetsplatser.

I ena fallet en restaurangkedja där anställda behandlas som skit, rent ut sagt. I det andra: undersköterskor som pressas på minuten för att hinna med det en sorts tidsstudieman suttit på kontor och bestämt att de minsann ska hinna.

Mönstret går igen. Den som på något sätt markerar emot företagets rätt att med vilka medel som helst tjäna så mycket pengar det bara går får skit.

Omöjligt för facken att hinna med

Fallen är så många att det faktiskt är omöjligt för facken att hinna med. Det är diskriminering, schemafel, fel på lönen eller en chef som skriker att du är värdelös.

Någon chef vill bli av med dig för du är sjuk och en annan vill pressa dig att jobba långt mer än du ska för att hinna allt den tänkt sig.

Och det går igen i politiken. I vinsterna i vården och skolan och förskolan. I hur vi pratar tillväxt. För det verkar ibland som att ingen orkar säga annat än att företag är välgörare som skapar jobb.

Det är knappt så röda politiker orkar markera när ännu en högerpolitiker påstår att det är företagare som skapar värde och inte arbetare. Eller båda två, om man så gärna vill mötas på mitten.

Allra viktigast när vi pratar om jobb framöver är att prata om människan. Vi är inte maskiner och kan inte förväntas leverera som en. Det går att uppskatta på ett ungefär, men människor blir sjuka och trötta.

Det är inte mer än rimligt att ges möjlighet att ibland sänka tempot, inte minst i branscher där jobbet går i ett.

Och ska man orka jobba tills man är nästan 70 år så måste det i alla fall finnas lite svängrum för en dålig dag.

Karina Cubilla, ledarkrönikörkarina.cubilla@skanesfolkblad.se

Viktlös

Lea (Marie Helweg Augustsen) är 15 år gammal och överviktig. Hon ska tillbringa sommaren på ett läger för barn med övervikt och andra hälsoproblem. Ett läger som består av träning, hälsosam mat och social samvaro. På lägret förälskar hon sig i ledaren Rune (Joachim Fjelstrup). Förälskelsen sker först mest på avstånd men efter hand tar Lea mod till sig och närmar sig Rune allt mer. Det visar sig då att känslorna inte är helt obesvarade. 

Utnyttjar Lea

Rune är vuxen och ska vara en person som de sköra ungdomarna ska finna en trygghet hos. Men i stället för att vara ett stöd för en vilsen 15-åring med dålig självkänsla som känner sig tvingad att leva upp till samhällets kroppsideal, utnyttjar han i stället Lea på mer än ett sätt. 

”Viktlös” är en viktig film om kroppshets och vuxnas ansvar. Inte nog med att Lea är utlämnad till en värld där du bedöms mer efter hur din kropp ser ut än vilken personlighet du har. Hon tyr sig också till en vuxen, som i stället för att vara en trygg punkt leder till ännu mer ångest. Något som den självsäkra rumskamraten Sasha (Ella Paaske) försöker påpeka för Lea utan framgång. 

Lea (Marie Helweg Augustsen) med rumskamraten Sasha (Ella Paaske). Foto: Smorgasbord Picture House

“Coming of age-drama” 

Termen “coming of age-drama” är en av de mest uttjatade i filmvärlden just nu. Det känns som att det är ett begrepp som används slentrianmässigt så fort en film har ungdomar eller ungavuxna i huvudrollerna. Men för att beskriva ”Viktlös” är det en term som funkar väldigt bra. Lea befinner sig precis i den där åldern när man allt mer börjar utforska sin sexualitet samtidigt som man känner sig osäker både på sig själv och sin omgivning. Att ha vuxna runt omkring sig som man inte kan lita på när man befinner sig i en sådan ålder är allt annat än bra. Detta lyckas regissören Emilie Thalund och manusförfattaren Marianne Lentz skildra på ett utmärkt sätt. 

”Viktlös” är kanske ingen revolutionerande filmupplevelse och jag hade gärna sett att vi fått lära känna Lea ytterligare. En djupare karaktärsbeskrivning hade kunnat ge ett mervärde till filmen. Den fyller dock helt klart sin funktion som ett inlägg i debatten kring kroppshets hos unga och vad vuxenvärlden bör och inte bör göra för unga tjejer som Lea. Berättelsen om Lea känns på många sätt allmängiltig, då den säger något om samhällets syn på unga tjejer och kroppsideal. Det är vackert så. 

Jon Andersson

Filmrecensioner publiceras i samarbete med Dagens Arena.

Det elva våningar höga huset står i Hyllie, stadsdelen i Malmö där nya hus kontinuerligt uppförs och fyller på den ständigt växande skylinen. Till lördagens invigningsfestligheter har runt 500 personer anmält sig. 

Det som är ovanligt, men som ändå börjar bli allt vanligare är att det är byggbolaget ETC Bygg som är byggherre. Skånes Folkblad ringde Johan Jenny Ehrenberg, tidningen ETCs grundare. 

– Allt började med ett beslut som togs när jag skrev en ledare om att man borde bygga hus helt i massivt trä och sluta använda betong. Det var en diskuterande artikel om vad byggbranschen borde göra. Jag frågade läsarna vad de tyckte, och de tyckte att vi skulle bygga ett sådant hus. Vi fick ett så fruktansvärt stort stöd från läsarna kring detta och fick då ihop tillräckligt med pengar för att bygga de två första husen i Västerås under 2019, säger han.

Förberedelser inför invigningen av ETC Byggs nya hus i Hyllie. Foto: ETC Bygg

Genom husen i Västerås utvecklades byggtekniken tills det var dags att börja bygga nästa tre hus i Växjö.

– Där tog vi bland annat bort järnet i betongen och började använda basalt som armering i bottenplattan, som behöver vara av betong. Men i hisschakt och väggar används ingen betong, säger Johan Jenny Ehrenberg.

Med små uppfinningar längs vägen optimeras ETCs hus hela tiden. Husens värmesystem som i mångt och mycket drivs av egenproducerad solenergi minskar energikonsumtionen med 80 procent, och skapad värme återvinns genom FTX-system. Något som ger låga driftskostnader. 

I Malmö byggs ett elvavåningshus i Hyllie. Väl i Skåne, tar man vara på det som omgivningen ger mycket av: halm.  

– Vi har tagit fram ett byggsystem som bygger på pressad halm och trä. Det blir ett helt klimatpositivt hus. Vi lagrar något som annars bara skulle ligga och ruttna på åkern. Allt handlar om klimatet, klimatet, klimatet, säger Johan Jenny Ehrenberg.

Halm har använts i tusentals år för att packas som isolering i väggar, men här har halmen utsatts för ett hårt tryck i en industripress till tjocka skivor. 

– Det gör att vi kan minska mängden trä, vilket också är bra för klimatet. Halmen fungerar som både isolering och bärande struktur då alla innerväggar bärs av halmskivorna. Utvändigt har huset en helt vanlig träfasad. Malmö stad har nu det första höga halmhuset i världen, säger Johan Jenny Ehrenberg.

Är det ett billigt hus att bo i?

– Hyrorna ligger lite under vad de gör i de omkringliggande hyreshusen, men det är inte billigt. Tidögänget tog bort det statliga investeringsstödet under 2022. I Västerås där hsuet byggdes 2019 ligger hyran på 1 600 kr/kvm, men här i Malmö ligger den på mellan 2 400 och 2 800 kr/kvm, säger Johan Jenny Ehrenberg.

Har det varit svårt att bygga de här husen?

ETC bygg bygger nytt hus med hållbara material på byggarbetsplatsen i Hyllie. Foto: ETC Bygg

– Har vi haft motgångar? Nej, det kan man faktiskt inte säga. Vi har fått upp husen snabbt. Men vi har varit tvungna att vara uppfinnare samtidigt som vi byggt hus. Kan vi göra det här så kan vem som helst göra det. Men byggföretagen bygger med gammal teknik för att de äger den tekniken. Skanska gillar till exempel inte att man bygger utan betong, det går ju emot hela deras affärsidé. Byggbranschen är väldigt konservativ och jagar ständigt lönsamhet. Det gör inte vi, vi får inte gå med vinst.

Finns det fler fördelar med att använda alternativa byggmaterial?

– Trä och halm handlar inte bara om byggteknik. Om man bor i ett hus av trä får man ett bättre inomhusklimat, bättre luft och en balanserad fuktighet. Det ger bättre hälsa att bo i trähus. Det där bryr sig inte byggbranschen om, men för människorna som faktiskt bor där är det jätteviktigt, säger Johan Jenny Ehrenberg.

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se