Log in to subscribe to heads-up notifications for this feed or its category via email, Slack, or Discord.
Ask the AI anything about content, patterns, and edits for Skånes Folkblad. The AI will receive full version history including all edited articles. Open question history.
f9801b6f218dee83305d014dff6117c3b5610281Åstorps kommun startar mötesplatsen Bryggan för att göra tröskeln till socialtjänsten lägre. Syftet är att erbjuda tidigt stöd och vägledning för personer med psykisk ohälsa, beroendeproblematik eller social utsatthet.
Verksamheten drar igång den 30 mars i lokaler på Trädgårdsgatan. På Bryggan kan besökare få information om tillgängligt stöd, ställa frågor och äta frukost i en trygg miljö. Personal från myndigheter, öppenvård och boendestöd kommer att finnas på plats för att svara på frågor utan krav på besökarna.
Initiativet är en del av ett förebyggande arbete som går i linje med den nya socialtjänstlagen. Genom att finnas tillgängliga på en öppen mötesplats hoppas kommunen kunna nå invånare innan deras problem växer sig för stora.
Bakom projektet står socialsekreterare Marika Ljunggren och vuxenbehandlare Ulrika Hallebrand. Satsningen har möjliggjorts genom finansiering från Stiftelsen Gripen.
f7f207864f727149f8b772830f0999f46e11c502Danska S backar och gör sitt sämsta val sedan början på 1900-talet. Kanske var en mittenregering inte den bästa strategin, skriver Karina Cubilla.
I tisdags gick Danmark till val. Enligt den socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet Socialists and Democrats (S&D) vann Mette Fredriksens Socialdemokratiet.
Danska S blev förvisso största partiet med 21,8 procent, men resultatet är det sämsta sedan 1903. S backar med 5,8 procent jämfört med förra valet och tappar 12 mandat, från 50 till 38, i Folketinget.
Många röda linjer att förhålla sig till
De andra två regeringspartierna Venstre och Moderaterna backar, även de.
Men det är hela 12 partier som efter valet lyckats ta sig in i Folketinget. Varken vänsterblocket eller högerblocket lyckades dock få egen majoritet. Nu väntar vad som spås blir en svår regeringsbildning.
Liberala Venstre vill inte sitta i regering med Socialdemokratiet som de gör i dag. Socialistisk Folkeparti vill inte sitta med Venstre eller Moderaterna eller vara stödparti.
Dansk Folkeparti vill inte sitta i regering med Moderaterna. Enligt flera expertper kan förhandlingarna komma att ta månader.
Løkke Rasmussen blir vågmästare
Men den rökande utrikesministern Lars Løkke Rasmussen var kanske ändå nöjdast av alla. Mittenpartiet Moderaterna får nu en sorts vågmästarroll.
Mette Fredriksen har förvisso gått till val på förmögenhetsskatt för att finansiera färre elever i danska klassrum. Men frågan är om inte tonen varit allra hårdast i frågor som rör invandring och Tiktok.
Det har funnits anledning för svenska socialdemokratin att snegla över sundet.
Det finns därför nu all anledning att fortsatt vara kritisk till vad mittensamarbete gör med socialdemokratin i ett land. Så även alltför mycket fokus på frågor bortom plånbok och livsvillkor.
För vi har sett det i Tyskland, där sossarna genom samarbete till högern inneburit växande ytterkantspartier, inte minst till höger.
Bra att ta lärdom av Danmark
Nu hände samma sak i Danmark. Och kvittot efter att S suttit i en mittenkoalition är att Dansk Folkeparti vuxit med hela 9,1 procent och 11 mandat.
Argumentet att sådana samarbeten skulle stänga ute ytterhögern verkar ju snarare fungera som bensin på elden.
Till Dagens ETC sa partisekreterare Tobias Baudin från Mette Fredrikssens valvaka att ett regeringssamarbete mellan S och M inte är sannolikt.
Om det är krishantering efter den kritikstorm Ardalan Shekarabis önskan utlöste eller en krisinsikt efter det danska resultatet får vi kanske aldrig veta. Men det är positivt att det i alla fall inte utmålas som önskvärt.
Karina Cubilla, ledarkrönikörkarina.cubilla@skanesfolkblad.se
ad3fc9d51c86d25b13374b2dab33d63c254e744cDet råder i nuläget ingen brist på olja och drivmedel i Sverige trots den eskalerande konflikten i Mellanöstern. Energimyndigheten varnar dock för att situationen är ansträngd och att förutsättningarna kan förändras med kort varsel.
Sverige kan komma att påverkas om konflikten fortsätter och myndigheten följer nu utvecklingen noga. Särskilt fokus ligger på flygbränsle där risken för brist kan öka på kort sikt då Sverige och Europa är beroende av import från Persiska viken.
Energimyndigheten analyserar löpande behovet av åtgärder som ransonering eller prioritering för att säkra samhällets behov.
– Vi är i ett allvarligt läge och risken för drivmedelsbrist kan öka framåt, däremot betyder inte det per automatik att det kommer att uppstå en brist. Sverige kan komma att påverkas, och vi följer läget noga och analyserar behovet av olika åtgärder, säger Caroline Asserup, generaldirektör på Energimyndigheten.
Anledningen är avbrott i transporterna genom Hormuzsundet som är en av världens viktigaste passager för olja och naturgas. Energimyndigheten genomför nu dagliga lägesanalyser i samverkan med bland annat Myndigheten för civilt försvar.
3f158a06cbc199ea27c15625bbc74921ee147b9eMatmomsen sänks den 1 april och med den ska priserna på livsmedel bli lägre. Men höjda energipriser till följd av kriget i Iran, som inte minst drabbar lantbruket, riskerar att ge en negativ utveckling för hushållsekonomin.
Vad som nyss såg ut som en positiv kurva för svenska hushåll har på bara några veckor förvandlats till motsatsen. Anders Hansson, privatekonom på Sparbanken Skåne, ser hur energikrisen och den allt svagare svenska kronan letar sig in i svenska livsmedelsbutiker.
– Den stora risken är om inflationen sticker iväg igen på grund av energipriserna, då kan Riksbanken också tvingas höja räntan. En räntehöjning äter snabbt upp hela vinsten från sänkt matmoms. Det blir många små bäckar som tillsammans slår hårt mot privatekonomin, säger han.
Hur kommer momssänkningen på livsmedel att påverka hushållen i rådande läge?
– Först ska vi komma ihåg att matpriserna stigit med 25 procent sedan 2022. Momssänkningen till sex från tolv procent ska förstås komma konsumenterna till gagn, men drivkraften i prisutvecklingen har redan kostat oss mycket pengar. Och man får handla väldigt mycket mat med lägre moms för att det ska väga upp för aktuella energipriser. På totalen blir det istället en negativ kalkyl för hushållen, säger Anders Hansson.
– Om vi får en utdragen konflikt med konstant höga energipriser, kommer det att leta sig igenom hela produktionskedjan. Då riskerar kostnaderna för drivmedel och gödning att helt motverka effekten av den sänkta matmomsen, säger Anders Hansson.
Så kan din privatekonomi påverkas närmsta tiden
Maten: Momssänkningen från 12 % till 6 % ger en teoretisk prissänkning på cirka 5,4 % i butikshyllan. För en familj som handlar mat för 6 000 kr i månaden innebär det en besparing på drygt 300 kr.
Bränsle: Matbesparingen kan snabbt ätas upp vid pumpen. Dieselpriset är i rådande läge ca 10 kr högre än bör bara en månad sedan.
Import: En stor del av vår mat importeras. När världsläget är oroligt försvagas den svenska kronan, vilket gör att inköpspriset på importerad mat stiger.
Räntan: Det största hotet mot hushållskalkylen är inflationen. Om stigande energipriser driver upp den allmänna inflationen igen kan Riksbanken tvingas höja (eller skjuta upp sänkningar av) styrräntan.
Fördröjd effekt: Medan priset på macken ändras direkt, tar det längre tid för lantbrukets ökade kostnader (som konstgödsel) att nå butikshyllan. Det betyder att den riktiga ”smällen” för matpriserna kan komma först framåt sommaren eller hösten.
För många skånska lantbruk köps insatsvaror som till exempel gödning under säsongen före aktuell säsong. Det innebär att den mesta konstgödningen köptes in under vintern för att användas i vårsäsongen, till då gällande priser.
Kommer priserna i den lokala livsmedelsbutiken ändå att påverkas just nu?
– Sverige är importberoende och vi har en låg försörjningsgrad på frukt och grönt. Och just nu har kronan, efter att ha gått upp under hela 2025, sjunkit i värde. Det beror på att marknaden under kriser söker sig till stabila valutor som dollarn och då tappar den svenska kronan i värde. Det gör den importerade maten ännu dyrare, säger Anders Hansson.
Hur bidrar priserna på drivmedel till kostnadsbilden?
– När det kommer till diesel är det mer av ett lagringsproblem då det inte går att köpa för en längre period på en gång. När lagren tar slut måste man beställa nytt till de nuvarande höga priserna. Det slår direkt mot prisbilden, säger Anders Hansson.
Anders Hansson påpekar hur snabbt läget kan förändras. Om konflikten upphör och Hormuzsundet öppnas för oljetransporter kan situationen också snabbt bli bättre.
– Backar vi bandet bara en månad så såg allt ljust ut med låg inflation, kommande sänkt matmoms och skattesänkningar. Men nu har oron kommit tillbaka. Det kan gå väldigt snabbt tills vi har smolk i glädjebägaren, även om läget också kan skingras lika snabbt om frakten av olja kommer igång igen, säger Anders Hansson.
26ac15b5c9d204deae5302f82c2f5a1ae761da56Socialdemokraterna föreslår att Tomelilla kommun tar initiativ till att starta en eftergymnasial utbildning för plåtslagare.
Partiet lyfter fram den stora kompetensbristen inom byggbranschen och att det nu finns en tillgänglig plåtverkstad att hyra i kommunen.
Enligt förslaget bör kommunen samarbeta med Näringslivsrådet och Österlens Folkhögskola för att undersöka möjligheterna. För att säkra utbildningens kvalitet vill S även se avtal med lokala företagare som kan garantera praktikplatser åt eleverna.
I dagsläget finns närmaste utbildningsplatser i Malmö och Lund. Socialdemokraterna betonar att det även finns ett behov av industriplåtslagare, och föreslår därför kontakter med gruppen som arbetar med teknikcollege i sydöstra Skåne.
Förslaget behandlas närmast av kommunstyrelsens arbetsutskott under onsdagen.
5cbc38265ef1776060e03cca1c65f5b61db725f9De sittande regeringspartierna backade kraftigt i det danska valet. Samtidigt gick vänsterpartierna framåt och det röda blocket fick flest mandat.
Mette Frederiksen ledde under tisdagskvällen sitt parti till det sämsta resultatet på över hundra år. De danska Socialdemokraterna fick strax under 22 procent av rösterna. För att hitta lägre siffror måste man gå tillbaka till början av 1900-talet.
På partiets valvaka möttes resultatet av besvikelse. Samtidigt betonade partiföreträdare att ett tapp inte var oväntat efter flera år vid makten.
– Jag är naturligtvis ledsen över att vi backar. Men jag tycker att det är ett okej resultat. Det sliter att ta ansvar, sade Mette Frederiksen under ett tal efter att alla röster räknats.
Även Venstre, som har ingått i en mittenkoalition med Socialdemokratiet, gjorde ett svagt val. Partiet backade med över tre procentenheter och landade på drygt 10 procent. De blev trots det landets tredje största parti och det största partiet i det blå blocket med knapp marginal.
– Jag är väldigt glad över att Venstre har blivit det största blå partiet. Det är en riktigt, riktigt bra kväll, sade Venstres partiledare Troels Lund Poulsen.
Pia Olsen Dyhr firar under Socialistisk Folkepartis (SF) valfest. Foto: Liselotte Sabroe/TT
Näst största parti blev Socialistisk Folkeparti. De gick kraftigt framåt och fick drygt 11 procent av rösterna.
Inför valet hade företrädare för partiet uppgett att de inte skulle medverka i en mittenregering. Det budskapet upprepades av partiledaren under kvällen:
– Vi har varit röda före valet, vi har varit röda under valkampanjen, och jag kan lova er att vi också kommer att vara röda efter valet, sade Pia Olsen Dyhr.
Även Enhedslisten gick framåt. Partiet fick två mandat fler än i förra valet.
– Tillsammans med våra vänner i SF och Alternativet har vi nått det bästa valresultatet någonsin för vänstern till vänster om Socialdemokratiet. Danskarna har talat och de önskar mer röd och grön politik i det här landet, sade Enhedslistens Pelle Dragsted.
Samtidigt gick det också bra för ytterhögern. Danske Folkeparti gjorde ett starkt val och fick strax över nio procent av rösterna. Det ska jämföras med att partiet i förra valet fick under tre procent.
Moderaterne, som har ingått i en koalition med Socialdemokratiet, backade och tappade två mandat i Folketinget. Partiet förespråkar ett mittenalternativ och står utanför de traditionella blocken.
– Vi har valt att stå kvar i mitten, och där står vi också i kväll, sade partiledaren Lars Løkke Rasmussen.
Det röda blocket blev därmed störst, men utan att få majoritet.
Hiram Lihiram.li@skanesfolkblad.se
Så röstade danskarna:
Socialdemokratiet: 21.9% (−5.6)Socialistisk Folkeparti: 11.6% (+3.3)Venstre: 10.1% (−3.2)Liberal Alliance: 9.4% (+1.5)Dansk Folkeparti: 9.1% (+6.5)Moderaterne: 7.7% (−1.6)Det Konservative Folkeparti: 7.6% (+2.1)Enhedslisten: 6.3% (+1.2)Radikale Venstre: 5.8% (+2.0)Danmarksdemokraterne: 5.8% (−2.3)Alternativet: 2.6% (−0.7)Borgernes Parti: 2.1% (+2.1)
5efb2b89e1911b83d63453b04138db144609f2b0Kooperativa Förbundet (KF) säljer samtliga aktier i dotterbolaget MedMera Bank till det norska nischbanksföretaget Morrow Bank.
Affären innebär att KF blir en betydande ägare i den sammanslagna banken genom ett strategiskt partnerskap. Detta för att ”utveckla bankerbjudandet” till Coops medlemmar.
Målet med affären är att skapa bättre förutsättningar för tillväxt. Enligt KF:s styrelseordförande Kerstin Wallentin får banken nu en ägare där banktjänster utgör kärnverksamheten.
– Genom det strategiska partnerskapet med Morrow Bank ger vi MedMera Bank de bästa förutsättningarna att utveckla ett ännu starkare och modernare erbjudande till Coop:s medlemmar. Som en av de större ägarna i den sammanslagna banken kvarstår KF med ett långsiktigt engagemang och ägande, säger, Kerstin Wallentin styrelseordförande KF.
MedMera Bank har i dag cirka 135 000 kunder och 65 anställda på kontoret i Solna. Affären är nu villkorad av godkännande från berörda myndigheter innan den kan slutföras.
7e391ae62ad28ee310265534902a69061a3a1812Med en bultsax klippte de sig genom staketet på Malmö airport och sprang längs landningsbanorna på flygplatsen. Nu döms båda klimataktivisterna för obehörigt tillträdde till skyddsobjekt.
I april 2025 tog sig två en man och en kvinna in på landningsbanorna på Malmö airport i Sturup genom att klippa upp staketet med en bultsax.
De sprang in bland flygen med en banderoll. Kvinnan låste fast sig själv vid en stolpe. Innan mannen kunde gör detsamma hann en vakt ifatt honom. Aktionen utfördes som en klimataktion till stöd för gruppen Återställ våtmarker. Prostesten filmades och lades upp på sociala medier.
Nu döms de för obehörigt tillträdde till skyddsobjekt och skadegörelse. I förhören förklarade dem att de använder sig av civil olydnad och att en flygplats är en bra plats att störa för att dra till sig uppmärksamhet om klimatkrisen i världen.
Kvinnan får fängelse i två månader eftersom hon uppgett att insatser från frivården inte ändrar hennes uppfattning om varför förutsättningar för skyddstillsyn bedöms saknas, enligt Ystads Allehanda.
Mannen döms av Ystads tingsrätt till villkorlig dom med 30 dagsböter. Dessutom ska de betala ett skadestånd till Swedavia AB på 6 791 kronor.
0e719cd3f9e7ef0c757872ef0188c9b6213227f4Ardalan Shekarabis öppning för en regering mellan Socialdemokraterna och Moderaterna kräver ett tydligt besked från LO:s ledning. Det skriver Morgan Svensson.
Nyligen öppnade Socialdemokraternas arbetsmarknadspolitiska talesperson Ardalan Shekarabi igen för mer långtgående samarbete mellan Socialdemokraterna och Moderaterna till och med i form av en gemensam regering.
Det är inte första gången sådana tankegångar förs fram. Under de senaste åren har resonemang om bredare blocköverskridande samarbeten återkommit från ledande företrädare inom Socialdemokraterna.
Under de senaste åren har resonemang om bredare blocköverskridande samarbeten återkommit från ledande företrädare inom Socialdemokraterna.
Men när partiets arbetsmarknadspolitiska talesperson nu återigen öppnar för möjligheten till en gemensam regering med Moderaterna väcks en mycket enkel fråga:
Vad är det egentligen LO:s medlemmar förväntas mobilisera för i nästa valrörelse?
LO:s medlemmar organiserar valarbete, delar flygblad, knackar dörr och lägger tusentals ideella timmar på att försöka byta ut en moderatledd regering. Om slutresultatet kan bli en regering där Socialdemokraterna regerar tillsammans med Moderaterna förändras förutsättningarna för detta arbete i grunden.
Det är därför LO:s ordförande Johan Lindholm måste begära ett tydligt besked från sitt eget parti.
Är Socialdemokraternas mål efter nästa val att bilda en regering som bryter med den moderata politiken eller är dörren öppen för en regering tillsammans med Moderaterna?
Den frågan kan inte lämnas obesvarad.
Är Socialdemokraternas mål efter nästa val att bilda en regering som bryter med den moderata politiken eller är dörren öppen för en regering tillsammans med Moderaterna?
Socialdemokratin och fackföreningsrörelsen har historiskt byggt sin styrka på en enkel insikt: arbetets och kapitalets intressen är inte desamma. Ibland har kompromisser varit nödvändiga men kompromisser har alltid utgått från en tydlig maktbalans mellan parterna.
En regering mellan Socialdemokraterna och Moderaterna skulle innebära något annat. Den skulle inte vara en kompromiss mellan arbete och kapital utan ett gemensamt politiskt projekt mellan de två partier som i grunden representerar dessa olika intressen.
Det är därför frågan är så viktig.
Ardalan Shekarabi är inte vilken debattör som helst. Han är Socialdemokraternas arbetsmarknadspolitiska talesperson och en del av partiets högsta ledning. När en sådan företrädare öppnar för en regering med Moderaterna väcker det berättigade frågor i hela arbetarrörelsen.
LO:s medlemmar förtjänar att få svar på dem innan kommande valrörelse börjar – inte efter.
Morgan Svenssonbyggnadsarbetare och riksdagskandiat för Vänsterpartiet
860114981ee5d5e58ae562b5753ac5021d2103bcSverige kommer inte bli herre över sin egen energiförsörjning med Kristersson och Åkesson vid rodret, skriver Rasmus Hansson.
Den som svängt in på en bensinmack och tankat sin bil senaste tiden har nog lagt märke till de höjda bränslepriserna.
Med anledningen av detta kallade Tidöregeringen till presskonferens under måndagen.
Från och med 1 maj vill de se en sänkt skatt på bensin och diesel till EU:s miniminivå. I praktiken innebär det att bensinpriset sänks med 1 krona per liter och dieseln med 40 öre.
Rimligt? Kanske, givet hur bränslepriserna stuckit iväg. Men är det så smart? Njae, det är ett kortsiktigt och desperat svar på rådande världsläge.
”Magdapriser”
Givetvis är det kriget i Iran som gör att priset vid pump kraftigt gått upp. Och det kan Tidöregeringen påverka ungefär lika mycket som den tidigare regeringen kunde påverka de globala bränslepriserna när Ryssland attackerade Ukraina för fyra år sedan.
Då kallades det ”Magdapriser” från svensk höger och man lyckades göra det till en valfråga. Tidögänget vill nu göra allt i sin makt för att höga bränslepriser inte får hamna på agendan, för då kan deras retorik från 2022 användas mot dem.
Men någon stor effekt på folks plånböcker lär sänkningen inte få.
Vill inte att oppositionen jollrar
En genomsnittlig personbil i Sverige kör 1 141 mil om året. Sänkningen av bränsleskatten är alltså inget som kommer göra någon markant skillnad i människors vardag. Vi pratar om några tusenlappar om året.
Snarare handlar det alltså om att visa handlingskraft och att göra allt i sin makt för att oppositionen inte ska jollra om detta fram till september.
Nåväl. Åter till Iran.
Ingen vet när fartygen i Hormuzsundet släpps igenom. Allra minst Donald Trump tycks ha någon aning. Visst, han har utlovat en paus i fem dagar för attacker mot iranska energianläggningar och infrastruktur. Men vem vet vad Trump känner för efter det?
Varningssignaler från IEA
Under måndagsmorgonen kom rejäla varningssignaler från internationella energiorganet, IEA.
Enligt Fatih Birol, chef på IEA, kan den nuvarande situationen i Iran ge större ekonomiska konsekvenser än 1970-talets båda oljekriser – tillsammans.
Om så sker kommer sänkt skatt på bensin och diesel vara lika hjälpsamt som att lägga ett plåster på ett avhugget ben.
Viftar med plåster
I fredags fick vi ännu en skarp varning från IEA. Kriget i Iran har lett till det största störningen av oljeleveranser i historien. Och nu uppmanar de människor att arbeta hemifrån, samåka eller åka kollektivt.
Samtidigt står vår regeringen och viftar med det lilla plåstret som är sänkt bränsleskatt.
Men regeringen har inget annat alternativ. Eller, man har rättare sagt låst fast sig vid det här alternativet och nu måste man dundra vidare på inslagen väg, trots att det är dumdristigt och kortsiktigt.
Genom hela mandatperioden har man sett till att det ska bli billigare och enklare att köra på bensin och diesel. Det var ju det man gick till val på. Men någon längre plan än så har man inte haft.
Tidöregeringen har gjort allt i sin makt för att vi ska bli mer beroende av bensin och diesel.
Fyra bortkastade år
I fyra års tid har de aktivt motarbetat allt som på något sätt skulle gjort Sverige mindre beroende av olja. Det har varit fyra bortkastade år.
Och nu uppmanar man oss att köra på som vanligt med våra bilar när man sänker skatten på bränsle. Det verkar liksom inte som att de hör varningssignalerna från IEA.
För ett annat svar än sänkt bränsleskatt hade kunnat vara att ge riktade stöd till regionerna för att få folk att välja kollektivtrafik. IEA hintar liksom om att vi rör oss mot någon slags ransonering.
Måste bli en väckarklocka
Om kriget i Iran fortsätter måste det bli en rejäl väckarklocka för svenska politiker. Sverige måste slå sig fri från oljeberoendet och lägga i en högre växel i den gröna omställningen.
Investeringsstöden till den gröna omställningen måste återupptas. Vi måste se till att bli herre över vår egen energiförsörjning.
Med Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson vid rodret är det bara att glömma.
Rasmus Hansson, ledarskribentrasmus.hansson@skanesfolkblad.se