Tornevall Networks

Våren är en tid av förväntan och lust, enligt trädgårdsmästaren Linnéa Dickson. Och hennes favoritperiod i trädgården. Lökarna börjar titta upp. Hönsen och ankorna får komma ut och härja och tjälen börjar så småningom att släppa i marken.

Men det är fortfarande långt kvar tills frostrisken är över och de allra känsligaste plantorna kan planteras ut i köksträdgården. Även i de sydligaste delarna av Skåne. Bor man i ett köldhål, som Linnéa Dickson, kan frostrisken hålla i sig ända till mitten av juni. 

– Jag sätter inte ut en tomat- eller squashplanta förrän jag vet att det är helt frostfritt, säger hon.

Hennes trix är att räkna bakåt. Är frostrisken över i mitten av juni, sker sådden av exempelvis tomater och squash i mitten av april. 8 veckor före utplantering.

Linnéa Dickson har skrivit flera böcker, både om odling och snickeri. Foto: Kristoffer Matti

Men först och främst gäller det att ta itu med ogräset och koskiten. Innan det är dags för fröer och försådder att hamna i backen, är det bra att förbereda köksträdgården genom att rensa ogräs och gödsla.

– Jag har redan rensat alla mina bäddar under hösten och lagt på en markduk i köksträdgården. Det gör att inga ogräs dyker upp och dessutom hjälper markduken till att värma upp jorden, säger Linnéa Dickson. 

Har man inte varit lika proaktiv är våren en bra tid för att rensa ogräs. Sedan kan man fokusera på koskiten. Om man som Linnéa Dickson redan gödslat ordentligt under fjolåret kan det vara tillräckligt att använda pelleterat hönsgödsel och gödselvatten under odlingsåret. 

– Har man inte gödslat med koskit innan så är det också bra att göra nu. Men gödsla aldrig på hösten, det är onödigt, säger hon. 

Vallört som håller på att växa till sig under våren. Foto: Jessica Gow/TT

Under tiden som grödorna växer sig gröna och starka i backen är det bra att vattna med nässelvatten, enligt Linnéa Dickson. När man sedan vill få en god fruktbildning på växterna är vallörtsvatten bra att använda sig av.

– Vallörten börjar titta upp om någon månad, och det är väldigt få växter som sätter frukt just nu. När vallörten börjar kika upp så är det därför perfekt att vattna med, säger hon. 

Trots att frostrisken fortfarande hänger över oss kan man sätta igång med vissa köldtåliga sådder i de skånska trädgårdslanden.

– Det man sår nu väntar ofta lite längre med att kika upp. Man får ha lite tålamod, säger Linnéa Dickson.

Linnéa Dickson föredrar att använda pluggbrätten när hon förodlar. Det ger robustare plantor som bättre klarar av insektsangrepp. Foto: Privat

Under måndagskvällen besöker hon Broby bibliotek och håller i en föreläsning baserad på sin senaste bok En trädgårdsmästares handbok: Från skiss till sekatör. 

– Det kommer att handla om hur man steg för steg skapar sin drömträdgård. Antingen en helt ny trädgård eller en som man haft i tjugo år men vill skaka liv i. Det ska bli så kul.

Grönsaker som tåls att odla på friland redan nu: • Morötter• Märgärt • Spenat • Bondbönor – ganska snart

Om man har ett tunnelväxthus: • Ruccola • Asiatiska bladgrönsaker, som tatsoi och mitzuna • Vintersallat• Persilja

Olika slags gödsel, förutom koskiten:• Nässelvatten• Vallörtsvatten• Guldvatten (ja, det är kiss utblandat med 9 delar vatten) • Pelleterat hönsgödsel – både att sprida ut torrt, men även som gödselvatten.

Så gör du nässel/vallörtsvatten:

Plocka nässlor och stoppa ned i en hink.

Fyll hinken med vatten så det täcker nässlorna. Sätt på lock

Rör runt i hinken då och då.

Efter cirka två veckor är det färdigt. De grova stjälkarna som inte brutits ned kan läggas på komposten.

Nässelvattnet är koncentrerat och för starkt för att hälla direkt på plantorna. Blanda därför ut näringen med nio delar vatten innan du vattnar.

Nea Magoo Erikssonnea.magoo.eriksson@skanesfolkblad.se

Under helgen beslutade Vänsterpartiets valkongress att riksdagsledamoten Malcolm Momodou Jallow inte hamnar på valbar plats.

Valberedningen och Vänsterpartiet Malmö ville båda behålla honom. Men när det kom till votering valde kongressen i stället att sätta region- och kommunpolitikern Banesa Martinez som förstanamn på Malmös lista till riksdagen.

– Det var tre kandidater som fick ungefär lika många röster. Det var ett par röster som avgjorde, säger Mikael Person, som var mötesordförande under kongressen.

När de röstade om andraplatsen upprepades samma sak. Inte heller då fick Malcolm Momodou Jallow en majoritet av rösterna. I stället blev det Morgan Svensson som valdes. Först på sjätte plats fick han förtroendet av en majoritet.

– Det är inte jättevanligt att en sittande riksdagsledamot inte får fortsätta. Men inför varje val brukar det vara någon som inte får förnyat förtroende. Vi håller hårt på principen att alla kan kandidera, säger Mikael Person.

Momodou Malcolm Jallow deltar i en demonstration under internationella kvinnodagen i Malmö. Foto: Johan Nilsson/TT

Malcolm Momodou Jallow menar själv att det är ett utslag av ett maktspel och har lämnat partiet. På Facebook skriver han:

”Efter 15 år i politiken är detta det värsta jag sett. Jag får nu utstå grova personliga påhopp och anklagelser som jag aldrig fått möjlighet att ta del av, sakligt bemöta eller försvara mig mot.”

Inlägget har delats av bland andra Vänsterpartiet Malmös ordförande Tove Karnerud och har hundratals kommentarer från tidigare partikamrater. Flera av dem är kritiska mot processen kring att han petas.

”Det handlar om förorten, antirasismen och den internationella solidariteten. En efter en jagas de ut eller utesluts, de med invandrarbakgrund, muslimer eller med rötter i förorten och sociala rörelser”, skriver göteborgspolitikern Kristofer Lundberg, som blev utesluten ur Vänsterpartiet på grund av sitt stöd för palestinska PFLP.

Under kongressen fick Malcolm Momodou Jallow också stöd från Halimo Nuur från Vänsterpartiet i Malmö. Enligt tidningen Flamman, vars reporter var närvarande på kongressen, kallade hon processen inför mötet för ”ovärdig ett antirasistiskt parti”.

– Det är en förlust för Vänsterpartiet att Malcolm lämnar, säger hon efter kongressen.

I övrigt vill hon inte kommentera beslutet i media.

Från partiet centralt beklagar man att Malcolm Momodou Jallow lämnar partiet, men poängterar att det är distrikten som själva väljer sina kandidater.

– Vilka företrädare Skåne vill ha på riksdagslistan avgör de, och jag är säker på att både Banesa Martinez och Morgan Svensson kommer att kunna göra ett utmärkt jobb i riksdagen, säger Maria Forsberg, partisekreterare i Vänsterpartiet, i en skriftlig kommentar.

Tidningen har sökt Malcolm Momodou Jallow samt flera företrädare för partiet i Malmö utan framgång.

Hiram Lihiram.li@skanesfolkblad.se

Beslutet innebär att partiet nu formellt har gett grönt ljus för den nya linjen att samarbeta med Sverigedemokraterna på riksnivå. Omvalet föregicks av fyra timmar av omfattande teknikstrul och kritik från ombud som ifrågasatte mötets legitimitet och den snabba kursändringen.

Den knappa majoriteten i röster fick flera att reagera.

– Det är faktiskt helt utan like. En partiledare sätter hela sitt ledarskap i pant och får bara stöd av en knapp majoritet. Det är ju lika svagt, om inte svagare, än hon fick i partistyrelsen, sa Rasmus Jonlund, ledamot i Stockholms kommunfullmäktige till DN.

Flera L-toppar meddelade efter mötet att de lämnar sina platser i protest mot partiets SD-omsvängning.

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se

Biblioteken är en naturlig del av lokalsamhället och just därför är det viktigt att helsingborgarna har tillgång till bibliotek i sina områden. Det menar Alexander Kolind (KD), ordförande i kulturnämnden i Helsingborg stad.

Under 2026 kommer Helsingborg att ha öppnat två bibliotek. Ett i Mariastaden som öppnade i januari och ett i Planteringen, som väntas slå upp sina portar i september.

– Bibliotek kan vara ett andningshål för unga som behöver komma ifrån ett stökigt hem, för äldre som får socialt sammanhang och för barnfamiljer som vill öva läsning och samspel, säger Alexander Kolind.

Biblioteket på Planteringen kommer att finnas i arbets- och mötesplatsen @Plantans gamla lokaler. Med sina 420 kvadratmeter blir biblioteket ett av stadens större områdesbibliotek.

Bibliotekarierna My Sörensson och Fatima Ayyad är redan ute och pratar med civilsamhället, skolor och förskolor för att får en förståelse av behov och förväntningar på biblioteket.

De vill främst få ett grepp om vad områdets barn och unga önskar av biblioteket.

Tysta läsplatser, datorer, tidskrifter, bokningsbara studierum, läxhjälp och språkcaféer kommer biblioteket även att erbjuda.

Nea Magoo Erikssonnea.magoo.eriksson@skanesfolkblad.se

Resultaten ska användas som underlag för att utveckla och förbättra den kommunala verksamheten.

Undersökningen görs varje år och genom enkäten betygsätter invånarna hur de upplever att både skattepengar och avgifter används för den service som levereras. Synpunkterna ska hjälpa kommunen att prioritera rätt inom de olika verksamhetsområdena.

Sista dagen att svara på enkäten är den 2 april. Här finns enkäten.

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se

En rättsstat vilar på rättsstatsprinciper som rättssäkerhet, förbud mot godtycke, maktdelning och likhet inför lagen. Vid sidan av dessa finns även en juridisk försiktighetsprincip som innebär att lagstiftning bör ske långsamt, försiktigt och gradvis.

Försiktighetsprincipen har rötter i en konservativ idétradition, där Edmund Burke lyfts fram som dess främsta företrädare. Grundtanken är att institutioner bygger på ackumulerad erfarenhet och att samhällen och lagar därför bör förändras gradvis, kunskapsbaserat och med respekt för etablerade institutioner.

Även inom den klassiskt liberala idétraditionen betonas vikten av stabila spelregler inom rättsområdet. Friedrich Hayek framhöll exempelvis att snabb reformpolitik riskerar att undergräva rättssäkerheten.

Även inom den klassiskt liberala idétraditionen betonas vikten av stabila spelregler inom rättsområdet.

Enkelt uttryckt innebär detta att när politiker agerar för snabbt och utan tillräckligt kunskapsunderlag ökar risken för fel. Ny lagstiftning bör vara väl utredd, remitterad och helst implementeras stegvis. Gradvis implementering förutsätter att vi först känner konsekvenserna av en reform innan nästa steg tas.

Konsekvenserna blir särskilt tydliga i fallet med de allt mer uppmärksammade tonårsutvisningarna. Två förändringar i migrationspolitiken har inneburit att ungdomar som fyller 18 år, och som bott och utbildats i Sverige, plötsligt utvisas och tvingas lämna sin familj. 

Orsaken till tonårsutvisningarna är att man först gjorde alla uppehållstillstånd 2016 tillfälliga i stället för permanenta. Därefter avskaffades 2023 möjligheten till uppehållstillstånd på grund av särskilt ömmande omständigheter, vilket tidigare gav dessa ungdomar en möjlighet att stanna hos familjen trots att de saknade eget tillstånd. Forskning pekar i dag på att reformerna genomfördes trots begränsad kunskap om effekterna av tidigare förändringar och trots varningar från samhällsaktörer om möjliga negativa konsekvenser.

Liknande problem uppstår när hyresvärdar fått utökade möjligheter att vräka personer som begår brott. Reformen har bland annat använts för att vräka sexsäljare, vilka ofta samtidigt är brottsoffer – en bieffekt som sannolikt kunnat uppmärksammas genom mer noggranna konsekvensanalyser.

Nu riskerar samma misstag att upprepas inom straffrätten. För att bekämpa gängkriminaliteten har ett stort antal lagförslag presenterats parallellt med en kraftig utbyggnad av polisen, skärpta tvångsmedel, ökat myndighetssamarbete och utbyggd avhopparverksamhet. 

Mycket tyder på att åtgärderna haft effekt. Januari blev exempelvis den första månaden sedan 2018 utan dödsskjutningar. Antalet narkotikabrott kopplade till eget bruk (användning av narkotika) har samtidigt minskat, medan innehavsbrotten ökat (kopplat till försäljning av narkotika), vilket kan indikera att fler personer lagförs trots minskad användning.

Problemet är att vi inte vet vilka åtgärder som haft effekt eftersom så många reformer införts samtidigt. Det kommer också att försvåra framtida utvärderingar. Att gängkriminaliteten tycks minska kan möjligen motivera det höga reformtempot hittills, men sker till priset av att vi inte vet vilka åtgärder som varit verkningsfulla och vilka som saknat effekt.

Att gängkriminaliteten tycks minska kan möjligen motivera det höga reformtempot hittills, men sker till priset av att vi inte vet vilka åtgärder som varit verkningsfulla och vilka som saknat effekt.

Allvarligare är att Tidöregeringen nu driver fram ytterligare reformer, ofta med potentiellt större negativa bieffekter, trots att gängkriminaliteten tycks vara på tydlig nedgång. Mest oroande är förslaget att sänka straffmyndighetsåldern till 13 år. Därtill föreslås dubbla straff för gängrelaterad brottslighet, skärpta straffskalor för ett femtiotal brott, utökade häktningsmöjligheter och hårdare regler för villkorlig frigivning.

Mest oroande är förslaget att sänka straffmyndighetsåldern till 13 år.

Men i enlighet med försiktighetsprincipen bör vi i stället avvakta. Låt redan genomförda åtgärder verka innan nästa steg tas. Straffrättslig lagstiftning medför alltid kostnader – inte bara ekonomiska (främst för att fler kommer sitta i fängelse) utan även i form av minskad rättssäkerhet och inskränkta individuella rättigheter.

I dag använder Gunnar Strömmer nästan uteslutande brottsofferargumentet för att motivera politiken, och han tycks glömt att han tidigare sagt ”Om det finns mindre ingripande medel för att uppnå samma mål, ska de i stället användas.” 

Där står vi nu. Det är fullt möjligt att tillräckligt redan har gjorts på det straffrättsliga området och att fokus därför bör flyttas till mindre ingripande förebyggande insatser. Inte minst inför kommande val bör medborgarna ges möjlighet att utvärdera politiken så här långt innan man driver fram ännu mer långtgående förändringar. 

Om politiken blir en tävling att införa flest åtgärder och inte bäst åtgärder värnar man inte rättsstaten.

Martin Nordinanalysskribent

Resultaten bygger på Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) nationella patientenkät och har sammanställts i rapporten ”Patienttoppen”. Av landets 100 högst rankade vårdcentraler drivs 72 i privat regi. De privata aktörerna får högre genomsnittsbetyg än de offentliga på samtliga sju mätpunkter, såsom tillgänglighet, bemötande och helhetsupplevelse.

I den nationella sammanställningen hamnar de två skånska vårdcentralerna Sandskogen i Ystad på plats 16 (90,8 poäng) och HMC Vårdcentral i Bjärred på plats 20 (90,1 poäng). Båda enheterna drivs som privata verksamheter.

Enligt statistiken är skillnaden mellan privata och offentliga utförare störst inom området kontinuitet, där de privata vårdcentralerna ligger 5,2 poäng högre. Även inom tillgänglighet (+3,7) och information (+3,0) noteras högre siffror för de privata alternativen.

Totalt sett toppas listan i 13 av landets 20 regioner av en privat vårdcentral.

Läs mer här om hur landets vårdcentraler rankas.

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se

Socialistisk Folkeparti har haft medvind i flera val. I höstens lokalval i Köpenhamn bröt de en över 100-årig socialdemokratisk dominans och vann borgmästarposten. Året innan blev de största parti i EU-valet.

– Vi gör allt vi kan för att skapa uppmärksamhet kring vår politik, men i slutändan är det upp till danskarna, säger partiets EU-parlamentariker Kira Marie Peter-Hansen.

Som en av SF:s främsta profiler är hon i Danmark för att hjälpa till i valspurten. I EU-valet fick hon flest röster av alla danska politiker. Enligt henne bygger framgångarna på att partiet lyfter frågor som berör många.

– Vi kämpar för ett samhälle med mer tid till det som är viktigast – familjen, en värdig ålderdom och möjligheten att gå ner i arbetstid när ens barn inte mår bra eller när det finns sjukdom i familjen.

Hon lyfter också partiets gröna profil i kombination med satsningar på välfärden.

– Vi kämpar för en bättre folkskola, för rent dricksvatten till framtida generationer och för mer natur i Danmark, som har väldigt lite av det.

Även partiledaren Pia Olsen Dyhr spelar en viktig roll i framgångarna, menar hon. Dyhr ligger ofta i topp i mätningar över landets mest populära politiker, vilket enligt Kira Marie Peter-Hansen beror på att väljarna uppfattar henne som pålitlig.

– Efter senaste valet gick Socialdemokraterna i regering med partier från den blå sidan, och det gjorde många väljare besvikna. Men SF kan man lita på. Vi är röda före ett val, under valet – och efter valet.

Opinionsmätningar tyder på att hon har rätt. I förra valet fick Socialdemokraterna 28 procent av rösterna. I de senaste mätningarna har stödet minskat med nära åtta procentenheter, samtidigt som SF har ökat med omkring sju.

Hiram LiHiram.li@skanesfolkblad.se

Fakta: Opinionsläge i Danmark 

Socialdemokratiet (A): 20 %

Dansk Folkeparti (O): 8 %

Venstre (V): 10 %

Enhedslisten (Ø): 7 %

Liberal Alliance (I): 11 %

Radikale Venstre (B): 5 %

Socialistisk Folkeparti (F): 13 %

Det Konservative Folkeparti (C): 7 %

Moderaterne (M): 6 %

Danmarksdemokraterne (Æ): 7 %

2019 sätter ett par unga män eld på en minkfarm i Sölvesborg. Åtalet mot dem är först i sitt slag. I fallet pekas ekofascism ut som ideologiskt motiv. 

Ett för många nytt begrepp, men som kan kopplas till både Hitler och det nazistiska begreppet blod och jord (blut und boden). Det berättar regissören Sunniva Eir Tangvik Kveum vars första långfilm handlar om ungdomar som kommer i kontakt med ekofascism. I filmen får ideologin gömma sig ett grönt hölje av klimataktivism.

– Det är lite luddigt med begreppet ekofascism. Man kan tro att det handlar om högerextrema som låtsas bry sig om naturen, men det är inte en klimatrörelse. Det handlar om rasideologi i grunden, säger hon.

I filmen Nipster får vi följa sjuttonåriga Chris som känner sig maktlös inför klimatförändringarna och längtar efter samhörighet. Under ett sommarläger för klimatengagerade ungdomar hittar hon ett nytt sammanhang. Ett sammanhang som får henne att växa och känna gemenskap.

Men sommarlägret visar sig vara en front för en ekofascistisk rörelse som vill rekrytera ungdomar.

– Vi ville göra en film om en ung tjej som radikaliseras, men också belysa en specifik del av en högerextrem rörelse som växer i dag, säger Sunniva Eir Tangvik Kveum.

Saga Stenman som spelar Chris i filmen Nipster. Foto: stillbild från filmen

Filmen berör ämnen som grupptryck, bekräftelse och identitet. Chris sugs in och förtrollas av lägrets ledare och deltagare. I den radikaliserade rörelsen känner hon sig sedd, vågar börja ta plats på ett nytt sätt och får bekräftelse, menar Sunniva Eir Tangvik Kveum.

Hon är ursprungligen från Norge men uppvuxen i Malmö och Svedala. Det föll sig därför naturligt att Nipster skulle spelas in i Skåne, närmare bestämt Vittsjö.

–  Jag har också sett en hel del rasism och extremism under min uppväxt. Det tror jag att vilken kotte som helst som bott i Skåne har. Jag är inte ensam om det, säger hon.

Men hon ville inte att berättelsen skulle utspela sig bland de böljande rapsfälten utan i den skånska skogen. Där saker och ting kan ske i skymundan. 

Sunniva Eir Tangvik Kveum under inspelning av filmen Nipster. Foto: Carbs Film

– Det var viktigt för mig att kunna visa en skånsk natur som inte är den platta idyllen med åkrarna, säger hon.

Namnet på filmen kommer från en sammansättning av nazi och hipster, Nipster. Idén till Nipster uppstod ur arbetet med Sunnivas examensfilm Rosanazi, som handlar om högerextrema miljöer. I arbetet med filmen kom Sunniva Eir Tangvik Kveum i kontakt med forskaren Maria Darwish som berättade om ekofascism och nipsterrörelsen för henne.

– Men till skillnad från min examensfilm ville jag att långfilmen skulle ta ett skarpare grepp om hur högerextremism kan te sig i dag.

Hon beskriver sig som omättligt intresserad av gruppdynamiker och vill i filmen undersöka vad som händer med ungdomar som hittar hem i fel sällskap. Hade karaktären Chris hamnat i ett annat sammanhang, hade hon kanske växt i en positiv bemärkelse, enligt Sunniva Eir Tangvik Kveum.

– Det är så många som tänker att inte vem som helst kan bli radikaliserad. Att man till exempel måste komma från ett trasigt hem, men det stämmer inte.

Filmen hade sin premiärvisning på BUFF, Barn- och ungdomsfilmfestival, i Malmö. Där tävlande den i kategorin bästa ungdomsfilm. Utöver det är Nipster även nominerad till det internationella Fipresci-filmkritikerpriset samt Svenska Kyrkans pris.

Saga Stenman har tilldelats BUFF:s pris Nordic Star för sin insats som Chris i Nipster.

Filmen är producerad av Carbs Film i Malmö och är deras första långfilm.

Nea Magoo Erikssonnea.magoo.eriksson@skanesfolkblad.se

Ekofascism

• Ekofascism som ideologi kombinerar extrem nationalism med engagemang för miljön och ett motstånd mot det moderna samhället. Vissa grupper av människor ses enligt ideologin som ett hot mot både miljön och nationens överlevnad. Ekofascism använder skydd av miljön för att motivera exkludering, rasism och våld. 

Källa: Örebro universitet/Maria Darwish

Den förra valrörelsen blev en smärtsam påminnelse om att fakta inte alltid står i centrum för politiken längre.

Särskilt knäpp var debatten om energipolitiken. Det finns nog en del människor som inte hämtat sig ännu, undertecknad inräknad.

Kärnkraft, kärnkraft, kärnkraft var ledorden och är fortfarande för Tidöregeringen. Deras högsta önskan är att det ska brumma kärnkraftverk lite varstans i landet.

När mandatperioden snart går i mål har fortfarande inga spadtag tagits för ny kärnkraft.

Spelade det någon roll i valrörelsen 2022 att alla visste att det skulle ta 10-15 år innan det ens skulle kunna stå några kärnkraftverk i Sverige?

Nej. För elen var ju dyr där och då till följd av Putins invasion av Ukraina. Och det lyckades Tidöpartierna spela på.

Inte heller verkar det nu spela någon roll att vårt elsystems stabilitet inte påverkats av att vi har fått mer vindkraft i landet. Tvärtom har det blivit mer stabilt visar en ny rapport, trots att Ebba Busch många gånger hävdat att det är instabilt och nedmonterat.

De höga elpriserna från 2022 finns kvar. Inte minst här i söder. Men det är inget som eventuellt ny kärnkraft kommer råda bot på. Tvärtom har regeringens finansieringsmodell för kärnkraft visat sig garantera höga priser för konsumenterna.

Brottspolitiken är ett annat av de områden där både forskning och expertis ignorerats hejdlöst den senaste tiden.

13-åringar ska sättas i fängelse, trots att det går emot all form av vetenskap och erfarenheter på området.

För några veckor sedan kunde vi läsa hur fängelser runtom i landet nu kommer acceptera att intagna barn får ta med sig gosedjur.

Gosedjur. På anstalter.

Det finns ingen evidens på området som säger att det här skulle på något sätt skulle minska brottsligheten. Eller att det skulle göra barn mindre kriminella.

Snarare tvärtom. I kriminologvärlden råder det konsensus. De menar att sänkt straffålder befäster bilden av de som blir inlåsta i ung ålder som hopplösa fall. Det riskerar istället en livslång kriminell bana för ungdomarna som hamnar i fängelse tidigt.

Regeringen själv menar ju dessutom att det här inte handlar om att minska brottsligheten. Det handlar om snarare om att skydda samhället från farliga individer, menar de.

Och visst. Det finns en viss logik i det påståendet.

Men vad gör vi sen då? När vi skapat fler farliga individer än vi hade från början, vad gör vi då?

Forskningen är emot. Kriminalvården säger att det är en dålig idé. Advokatsamfundet likaså. Till och med regeringen erkänner att det inte kommer göra skillnad för brottsligheten.

Ändå står vi här nu. Från och med 1 juli i år ska 13-åringar kunna sättas i fängelse. Trots att alla vet att det är en usel idé.

Alla partier vill såklart ha makten. Den vinns inte alltid genom schysst spel.

Och när den inte gör det hamnar man lätt här, där vi är nu. Med en regering som målat in sig olika hörn de inte kan ta sig ut ifrån.

För politik kan inte bara handla om att vinna makten vart fjärde år. Det måste finnas substans och belägg för den politik man driver att faktiskt skapa ett bättre samhälle. Annars tappar väljare förtroendet till politiken.

Valrörelsen kommer garanterat hagla av nya populistiska utspel. Som väljare måste man vara på sin vakt.

Man önskar att det inte behövde vara så.

Rasmus Hansson, ledarskribentrasmus.hansson@skanesfolkblad.se