Tornevall Networks

Efter en lång period av intensivt jobbsökande fick Emilia Rapp i slutet av fjolåret äntligen återkoppling från ett kafé i Kristianstad. Chefen ville att hon skulle börja arbeta direkt.

– Det kändes jättebra från början, jag ville verkligen behålla jobbet. Mest för att spara ihop pengar till min son, säger hon och blickar ut över Kristianstads stadsbibliotek.

Kollegorna lärde upp henne och hon trivdes snabbt. Men provanställningen tog ett abrupt slut dagen hon träffade den kvinnliga chefen för att skriva på ett anställningskontrakt. Emilia Rapp berättade då att hon var gravid i sjätte månaden, men gärna jobbar så länge hon kan.

– Chefen svarade irriterat att hon skiter fullständigt i mig och måste tänka på sitt företag. Att en anställning inte var möjlig. Jag blev så chockad, berättar Emilia Rapp.

– Hon sa att hade jag varit gravid i vecka tolv hade jag kunnat göra abort och menade att jag då hade fått behålla jobbet. Det sårade mig väldigt mycket.

En tryckt och stel stämning lade sig över kaféet efter chefens utskällning och ångest spred sig hos Emilia Rapp. Samtidigt som chefen hånade henne och sa att hon inte skulle få jobb någon annanstans som gravid, kände hon sig tvungen att vara trevlig tillbaka, berättar hon.

– Jag ville hålla en respektfull ton och sa att jag förstod och inte kunde tvinga henne till att anställa mig.

Att den kvinnliga chefen själv fött ett barn sex månader tidigare och var nybliven mamma förändrade inget. Chefen bad Emilia Rapp att ta sitt pick och pack och lämna kaféet. Hon meddelade dessutom att hon inte tänkte betala henne för tidigare arbetspass.

– Hon ville inte betala ut lön alls och menade att ”det är bara slöseri med min tid”.

Emilia Rapp. Foto: Nea Magoo Eriksson

Det var med en klump i magen, ångest i bröstet och tårar rinnande ner för kinderna som Emilia Rapp lämnade sitt nya jobb som kafébiträde efter bara fem dagar.

Dagen efter valde hon att anmäla händelsen till Diskrimineringsombudsmannen.

DO tog hennes fall vidare. Efter deras utredning bedömer myndigheten att kaféet diskriminerade Emilia Rapp på grund av hennes graviditet samt kön. Nu kräver de ett skadestånd på 101 600 kronor, där 21 600 kronor motsvarar inkomstförlusten och 80 000 diskrimineringsersättning.

– Jag känner att även om det inte går vidare och de inte vill betala ut skadestånden kanske det hjälper någon annan i längden. Att det finns dokumenterat hur hon har betett sig, säger Emilia Rapp.

Carl Ekström, utredare vid DO, menar att arbetsgivaren inte behöver ha en ond avsikt för att det ska vara diskriminering. Men det är viktigt för den enskilde med upprättelse. 

– Arbetsgivaren bekräftar att det har gått till på detta vis, men menar att man gjort valet att avsluta hennes anställning med omtanke om hennes hälsa. Så kanske det var, men det spelar ingen roll, säger han. 

– Man har inte rätt att diskriminera en person, även om det handlar om att man vill vara snäll mot personen. 

Chefens ord ekade länge hos Emilia Rapps och sista tiden av hennes graviditet var tuff. Hon tvekade till och med på om hon gjort rätt val i att skaffa barn på grund av allt som hänt. Men tre månader senare, när sonen Aston låg på hennes bröstkorg, kände hon att allt var värt det.

– Jag kan inte tänka mig ett liv utan honom nu.

Skånes Folkblad har kontaktat chefen som inte vill ge någon kommentar. Ett svar om hur de ställer sig till skadeståndet ska lämnas senast onsdag 22 april.

Väljer företaget att inte betala kravsumman kommer DO att väcka talan mot dem i arbetsdomstolen.

Nea Magoo Erikssonnea.magoo.eriksson@skanesfolkblad.se

Vad är välfärd? Vissa skulle hävda att det handlar om rationalitet och om hur man organiserat ett samhälle. Optimering, att möjliggöra en vardag med jobb och familj.

Andra pratar om ansvar, om samhällskontrakt. Med krav och regler från statligt håll kommer också ett ansvar för de medborgare som gör sitt bästa och bidrar.

För sittande regering verkar målet vara att reducera välfärden till en stödkrycka för lata. I snart fyra år har svenska folket matats med ord som effektivisering, regelskärpningar, bidragstak och, så klart, valfrihet.

I intervju efter annan har företrädare pratat om hur fusk och lathet motiverar jakten av sjuka och arbetslösa. Helst utan att samtidigt nämna hur välfärdsföretagare gång på gång ertappas med skittjänster, skitvillkor och skitfiffiga idéer om hur man drar ner kostnader och ökar vinster.

För efter år av rapportering om hur vinstjakt gjort din gamla morsa till potentiell kassako för riskkapitalet sitter ju systemets största grindvakter på Regeringskansliet.

Och det blir ju sämre. Stora barngrupper är tufft för barnen och gör pedagoger sjuka. Personal på äldrevården får lägga sina gamla tidig eftermiddag för att hinna med allt de ska. I skolan går lärare på knäna och larmar om att de inte hinner vare sig undervisa eller stötta elever med särskilda behov.

I verkligheten blev det inga extrapengar till mindre barngrupper i förskolan. Det blev ingen kompensation för kostnadsökningar eller för att kunna ställa om till minskade barnkullar. Och nu vill Tidö-styret att kommuner som vill kompensera med höjd skatt ska straffas.

Samtidigt påstår man att man satsar och ja, budgetposterna är ibland större. Men när det blir dyrare att bedriva verksamhet (löner som går upp, lokaler och mat blir dyrare) så kan det i praktiken ändå röra sig om nedskärningar.

Detta siffertrixande kan funka i debatter. Svårare blir det att förklara verkligheten. Som tur är så är det därute de flesta väljare befinner sig.

För oavsett vilken definition man ställer sig bakom så är det en förutsättning för det Sverige vi känner och som många i dag verkar ta för givet. Varenda unges rätt att gå i skolan, att kunna lämna ungarna på föris och räkna med att din gamla farbror får stöd i vardagen när kroppen säger ifrån.

I praktiken har Svantessons snart fyra år på finansdepartementet varit fyra förlorade år för Sverige i allmänhet och välfärden i synnerhet. 

Om man inte är rik, det vill säga. Då har man fått massor mer i plånboken. En majoritet har gjorts till förlorare och en liten elit till vinnare. Det får Svantesson inte komma undan med.

Karina Cubilla, ledarkrönikörkarina.cubilla@skanesfolkblad.se

Området beskrivs som en unik miljö med gammal ädellövskog och stor artrikedom i ett område som annars domineras av gran. Skyddet av marken har möjliggjorts genom att statlig skogsmark från Sveaskog använts som bytesvara mot privatägd mark.

Warragården anses vara en av norra Skånes främsta platser för lavar och rymmer flera ovanliga sådana, däribland röd pysslinglav och orangepudrad klotterlav. Naturen består främst av ängsmarker och gammal bokskog.

– Det är otroligt glädjande att Länsstyrelsen har kunnat skydda en av Osby kommuns absolut artrikaste ädellövskogar. Vi har dessutom kunnat göra det med bytesmark, säger Johan Johnmark, naturskyddshandläggare på Länsstyrelsen Skåne.

Länsstyrelsen planerar nu att iordningsställa en vandringsled för att göra området mer tillgängligt för besökare.

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se

Besökarna kommer att få ta del av unikt material bakom kulisserna, repetitionsbilder och berättelser om hur Galenskaparna och After Shave skapade produktionen som sändes första gången 1986. Utställningen innehåller även hälsningar från svenska komiker och nöjesprofiler som beskriver seriens betydelse för deras eget arbete.

Claes Eriksson, seriens manusförfattare, uttrycker stolthet över att projektet nu blir verklighet.

– Att Macken blir en vandringsutställning över hela Sverige, 40 år efter att den sändes gör att jag blir både omtumlad och lite mallig och förstärker bara känslan av att jag är privilegierad, för jag har fått göra allt jag kunnat drömma om, så nu är jag bara med om sådant jag aldrig kunnat drömma om, säger han i en pressrelease.

Utställningen är ett samarbete mellan Folkets Hus och Parker, Svenska Humorföreningen och Kulturtuben.

Turnédatum:

House of Possibilitas, Göteborg – vecka 17Lidköpings Folkets Hus – vecka 19-20Nyköpings Stadsbibliotek – vecka 23-25Alingsås Folkets Hus – vecka 28-29Kulturhuset Borgen, Osby – vecka 33Lund Folkets Hus – vecka 35Björneborgs Folkets Hus – vecka 38Husumgården, Husum – vecka 41-42Söråkers Folkets Hus – vecka 44-45Alvesta Folkets Hus – vecka 48-50Birkagården, Jönköping – vecka 3 2027

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se

Investeringarna finansieras till stor del av så kallade flaskhalsinkomster, vilka beräknas vara helt nyttjade vid slutet av 2035.

Satsningen innebär att överföringskapaciteten från norr till söder stärks när fler projekt nu övergår från planering till byggfas.

– Efter att vi de senaste åren har växlat upp projekteringen går vi nu in i en period med de högsta byggvolymerna i modern tid. Flaskhalsinkomsterna leder alltså till att vi bygger bort flaskhalsar och ökar överföringskapaciteten, vilket minskar prisskillnader mellan elområden, säger Jacob Henriksson, finansdirektör, Svenska kraftnät.

Utöver rena investeringar används pengarna till att sänka nätavgifter för regionnätsägare och stora producenter, vilket i förlängningen ska gynna hushåll och företag. Vid årets början fanns 85 miljarder kronor i flaskhalsinkomster och ytterligare 133 miljarder väntas strömma in fram till 2035 innan överskottet är nere på noll.

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se

När vattnet på Axeltofta koloniområde slogs på inför säsongen uppstod översvämningar på flera håll.

– Vissa tomter var helt vattentäckta, säger Susanne Hansson, ordförande i koloniföreningen.

Att det uppstår vattenläckor i samband med att vattnet sätts på är i sig inte ovanligt. Men i år har de varit fler än normalt.

– Det har aldrig varit så här många översvämningar under den tid jag bott här, säger Susanne Hansson,

Hon misstänker att problemen hänger ihop med att rivningen av vissa stugor inte har genomförts på rätt sätt.

Enligt plan ska området ha lämnats innan årsskiftet och rivningarna påbörjades redan under vintern. Hon tror att det i sammanband med detta kan ha uppstått frysskador i ledningarna.

– Det stod rör upp ur marken, det såg förskräckligt ut, säger hon.

Landskrona stad bekräftar att antalet läckor varit fler än normalt och att det kan finnas en koppling till rivningarna. Samtidigt menar de att det i flera fall rör sig om kolonister som själva har rivit sina stugor och proppat igen inkommande vatten.

– Det gäller främst de lotter där arrendatorn själv valt att riva sin stuga, inte de där vi haft en rivningsentreprenör på plats, säger Fredrika Klevborn, mark- och exploateringschef på Landskrona stad.

Även de tomter som staden inte själva har rivit har genomgått en besiktning för att säkerställa att allt gjorts på rätt sätt.

– Det kan ha sett bra ut vid besiktningen eftersom vattnet då fortfarande varit fruset i ledningarna. När vattnet sedan sattes på upptäcktes brister, antingen i anslutning till rivningen eller på andra delar av ledningsnätet, säger hon.

Som en extra åtgärd har staden anlitat en entreprenör som åkt ut och åtgärdat problem när vattenläckor eller vattenansamlingar rapporterats.

Hiram Lihiram.li@skanesfolkblad.se

Samtidigt som användningen ökar kraftigt växer också skepticismen och oron för teknikens påverkan på samhället, visar en ny rapport från SOM-institutet.

58 procent av svenskarna uppger att de har använt en AI-chatbot privat under det senaste året. Den veckovisa användningen har tredubblats sedan 2024 och uppgår nu till 26 procent. Mest flitiga användare är gruppen 16 till 29 år, där även den professionella användningen ökar markant.

Trots den ökade spridningen är 38 procent av de tillfrågade pessimistiska till AI:s samhällspåverkan. En stor majoritet uttrycker oro för att AI-genererad falsk information ska påverka demokratiska val och hela 83 procent befarar att tekniken leder till försämrad läs- och skrivförmåga.

Enligt undersökningen är de unga användarna till och med något mer oroade över försämrade språkfärdigheter än övriga grupper. Endast en fjärdedel av befolkningen tror att AI kommer att skapa fler jobb än vad tekniken tar bort.

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se

Under förra året ökade sysselsättningen bland seniorer med 15 000 personer, vilket motsvarar en ökning på 6,7 procent. Detta kan jämföras med den totala sysselsättningen i landet som bara växte med 0,4 procent. Fler än var femte person i den aktuella åldersgruppen arbetade under det gångna året.

Seniorernas bidrag till BNP har vuxit kraftigt och uppgick till 193 miljarder kronor under 2025.

– Seniorerna är en resurs för svensk ekonomi, som med rätt förutsättningar kan bidra ännu mer. Alla vill förstås inte fortsätta arbeta, men många vill det, och det borde välkomnas av arbetsgivarna. Idag finns det både regler och fördomar som begränsar seniorers möjligheter att fortsätta i arbetslivet, säger Maria Larsson, förbundsordförande för SPF Seniorerna.

SPF Seniorerna föreslår bland annat en höjd åldersgräns i lagen om anställningsskydd (LAS), som sedan år 2023 ligger på 69 år, alternativt att avskaffa åldersgränsen helt, som bland andra Danmark har gjort.

Statistiken visar också att seniorer i stor utsträckning är företagare. 38 procent av de arbetande i åldern 65–74 år driver eget företag, jämfört med 9 procent i den totala arbetskraften.

Nästan hälften av de yrkesverksamma seniorerna jobbar vidare av ekonomiska skäl.

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se

Efter en juridisk granskning står det klart att författaren får behålla sitt stipendium, sin titel och sin bostad.

– Vi har hela tiden varit väldigt noggranna med att vi ska ha ett underlag som belyser alla juridiska delar och våra möjligheter att fatta ett beslut. Det som hände efter vårt förslag var att det väcktes en del nya juridiska frågor. När vi har utrett dessa tillsammans med externa experter, har det visat sig finnas en stor risk att ett avslutat samarbete skulle stå i strid med det så kallade repressalieförbudet som är kopplat till yttrandefrihetsgrundlagsstiftningen, säger Sebastian Jaktling (S), ordförande i Lunds kultur- och fritidsnämnd.

– Det gör i sin tur att det inte finns några legala grunder för att gå vidare. Vi är inte aktiva politiker för att ta strid och utmana lagstiftningen. Vi vill att beslut ska följa svensk lag, och vi går inte vidare när det kan stå i strid med gällande lagar, säger Sebastian Jaktling.

Edwan uppmärksammades tidigare för inlägg som uttryckt stöd för terrorattacken mot Israel den 7 oktober 2023, vilket kommunen menar strider mot deras värdegrund.

– Jag blev väldigt glad över nyheten. Att kommunen ändrar sitt beslut om att avbryta samarbetet med mig visar att de följer grundlagen som skyddar yttrandefriheten, vilket är anledningen till att jag är i Sverige, säger Bissan Edwan till SVT Nyheter Skåne.

Vad tycker du om beslutet, Sebastian Jaktling?

– För mig handlar det inte så mycket om känslor kopplat till det här, utan jag kan konstatera att så här är fallet. Jag vill inte utsätta mig själv eller någon annan för att fatta beslut som strider mot lagstiftningen, och därför har vi valt att inte gå vidare, säger Sebastian Jaktling.

Vad tycker du om inläggen som gjorts på sociala medier?

– Jag tycker att inläggen är fruktansvärda, och både jag, mitt parti och Lunds kommun tar starkt avstånd från dem. Det var också därför vi inledde en process för att kunna avsluta samarbetet. Det här beslutet handlar alltså inte om vår ståndpunkt i frågan, men processen har visat att det inte fungerar rent lagstiftningsmässigt, och då måste vi förhålla oss till det, säger Sebastian Jaktling.

Formellt beslut i ärendet väntas fattas den 23 april.

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se

Biodlaren

Olof bor i det lilla värmländska samhället Åmotfors tillsammans med dottern Lise. Lises mamma är död och Olof har problem med att knyta an till dottern, som spenderar mycket tid hemma hos sin farmor och faster. Mamman har tagit livet av sig, något som bidrar till den svåra relationen mellan far och dotter.

Olof vill inte prata om mammans död med dottern, vilket gör att en mur byggts upp mellan dem som är nästan omöjlig att riva ner. Vi får också snart veta att allt inte står rätt till med Olofs hälsa. Han börjar hosta allt mer och drabbas av plötslig trötthet. Kanske kan Olofs sjukdom tvinga honom att konfrontera det han trängt undan.

Bina spelar viktig roll

Marcus Carlssons “Biodlaren” är ett finstämt drama om sorg, saknad och familjerelationer. Filmen förmedlar detta på ett både återhållet och trovärdigt sätt. Filmskaparna berättar inte för mycket utan låter oss i publiken fylla i luckorna. Jag gillar att vi inte blir skrivna på näsan. Det som inte uttalas är lika viktigt som det som faktiskt sägs. Ett exempel på det är bina som spelar en viktig roll genom hela filmen. De kan ses som en symbol för livets kretslopp. Något som knyter an till såväl mammans död som till Olofs sjukdom.

Honungsbin trängs i en kupa.

Men bina fyller också en mer jordnära funktion. Olof är själv biodlare och det är endast där vid kuporna omgiven av binas surr som han kan hitta ett lugn. Det är fint filmat och såväl bikuporna som de värmländska skogarna är vackert återgivna. Janne Schaffers fantastiska filmmusik bidrar ytterligare till atmosfären. Det finns en uttalad melankoli genom hela filmen som det nästan går att ta på.

Lysande skådespeleri

En annan stor förtjänst med filmen är skådespeleriet. Adam Lundgren är lysande i rollen som den ordkarge Olof. En man som har problem med de flesta relationer i sitt liv, oavsett om det handlar om familjemedlemmar eller kärlekspartners. Hedvig Nilsson är också ett riktigt fynd som dottern Lise. De har en fantastisk kemi mellan varandra vilket gör att far-dotter relationen känns trovärdig.

Men frågan är om inte Marika Lindström är allra bäst i rollen som Olofs mamma Christina. Lindström lyckas på ett imponerande skapa en komplex människa av kött och blod, med alla styrkor och svagheter som det innebär. En person som inte tvekar att lägga sig i de flesta delarna i sin sons liv. Men alltid med omtanke bakom.

Dialogen är skickligt utmejslad och levereras med perfekt timing av skådespelarna. Något som sker på bred värmländska, vilket ytterligare bidrar till filmens autenticitet. Betyget blir en stark fyra. “Biodlaren” är utan tvekan den bästa svenska filmen på bio just nu. Den ömsinta skildringen av relationen mellan far och dotter är djupt berörande.

Jon Andersson

Filmrecensioner publiceras i samarbete med Dagens Arena.