Log in to subscribe to heads-up notifications for this feed or its category via email, Slack, or Discord.
Ask the AI anything about content, patterns, and edits for Skånes Folkblad. The AI will receive full version history including all edited articles. Open question history.
d6057636055452fe5d95ad8205d0fc33d3f616a5Tre miljarder har det vårdsystem som Region Skåne köpt in kostat. Nu skrotas det innan det har införts. För att lösa problemet vill regionrådet i oppostion Henrik Fritzon (S) att regionerna går ihop och själva utvecklar ett eget vårdsystem.
Under tisdagen kom beslutet. Region Skåne kommer att avsluta arbetet med det kritiserade digitala vårdsystemet SVD, även kallat Millennium.
Beskedet kommer efter att en utredning bedömt att nuvarande generation av Millennium inte skulle bli tillräckligt effektiv för vården.
– Det är ingen tvekan om att vi behöver en ny digital vårdinformationsmiljö i Region Skåne. Syftet med kartläggningen har varit att hitta bästa vägen till en patientsäker, användbar och framtidssäkrad vårdinformationsmiljö, säger regiondirektör Jonna Myrebris.
Det socialdemokratiska regionrådet Henrik Fritzon menar att det var rätt beslut.
– Det är naturligtvis synd att det inte fattats tidigare, nu har vi förlorat mycket tid, säger han.
Införandet av systemet har omgärdats av problem och implementeringen har skjutits upp flera gånger. Hittills har det kostat regionen närmare tre miljarder kronor.
– I nuläget vet vi inte vad den slutliga notan kommer att bli. Eftersom systemet inte är i drift har inte alla kostnader betalats, säger Henrik Fritzon.
Även andra regioner har haft problem med sina IT-system. Till exempel har Västra Götalandsregionen tidigare valt att skrota Millennium.
– Det tycks som att marknaden är begränsad och bristfällig, och då behöver man se över andra lösningar, säger han.
En sådan lösning skulle enligt honom kunna vara att regionerna tillsammans bygger ett system själva.
– Jag har i dag lyft frågan om att låta regionerna utveckla ett gemensamt system, och jag kommer att ta det vidare med kollegor i de andra regionerna, säger han.
I dagsläget äger regionerna via Sveriges Kommuner och Regioner IT-företaget Inera. De har bland annat byggt och driver 1177. Henrik Fritzon menar att de skulle kunna vara ett bra alternativ om regionerna väljer att bygga sina IT-system själva.
– De verkar vara bra och kompetenta och skulle kunna vara ett bra förslag, säger han.
Skånes Folkblad har även sökt representanter för den styrande majoriteten utan framgång.
93ba672ef86de483f975106f5a65b8d390502ccd
41f2b8d0d86b2d253ec2d179d8a3c0bd37c2e66f
TITLE: ”Regionerna bör utveckla ett eget system” – Millennium skrotas DESCRIPTION: Region Skåne stoppar det kritiserade vårdsystemet SDV, även kallat Millennium. Nu föreslår regionrådet Henrik Fritzon (S) att regionerna i stället själva utvecklar ett gemensamt system. CONTENT: Under tisdagen kom beslutet. Region Skåne kommer att avsluta arbetet med det kritiserade digitala vårdsystemet Millennium. Beskedet kommer efter att en utredning bedömt att nuvarande generation av Millennium inte skulle bli tillräckligt effektiv för vården. – Det är ingen tvekan om att vi behöver en ny digital vårdinformationsmiljö i Region Skåne. Syftet med kartläggningen har varit att hitta bästa vägen till en patientsäker, användbar och framtidssäkrad vårdinformationsmiljö, säger regiondirektör Jonna Myrebris. Det socialdemokratiska regionrådet Henrik Fritzon menar att det var rätt beslut. – Det är naturligtvis synd att det inte fattats tidigare, nu har vi förlorat mycket tid, säger han. Införandet av systemet har omgärdats av problem och implementeringen har skjutits upp flera gånger. Hittills har det kostat regionen närmare tre miljarder kronor. – I nuläget vet vi inte vad den slutliga notan kommer att bli. Eftersom systemet inte är i drift har inte alla kostnader betalats, säger Henrik Fritzon. Även andra regioner har haft problem med sina IT-system. Till exempel har Västra Götalandsregionen tidigare valt att skrota Millennium. – Det tycks som att marknaden är begränsad och bristfällig, och då behöver man se över andra lösningar, säger han. En sådan lösning skulle enligt honom kunna vara att regionerna tillsammans bygger ett system själva. – Jag har i dag lyft frågan om att låta regionerna utveckla ett gemensamt system, och jag kommer att ta det vidare med kollegor i de andra regionerna, säger han. I dagsläget äger regionerna via Sveriges Kommuner och Regioner IT-företaget Inera. De har bland annat byggt och driver 1177. Henrik Fritzon menar att de skulle kunna vara ett bra alternativ om regionerna väljer att bygga sina IT-system själva. – De verkar vara bra och kompetenta och skulle kunna vara ett bra förslag, säger han. Skånes Folkblad har även sökt representanter för den styrande majoriteten utan framgång. Hiram Lihiram.li@skanesfolkblad.se
TITLE: ”Regionerna bör utveckla ett eget system” – Millennium skrotas DESCRIPTION: Tre miljarder har det vårdsystem som Region Skåne köpt in kostat. Nu skrotas det innan det har införts. För att lösa problemet vill regionrådet i oppostion Henrik Fritzon (S) att regionerna går ihop och själva utvecklar ett eget vårdsystem. CONTENT: Under tisdagen kom beslutet. Region Skåne kommer att avsluta arbetet med det kritiserade digitala vårdsystemet SVD, även kallat Millennium. Beskedet kommer efter att en utredning bedömt att nuvarande generation av Millennium inte skulle bli tillräckligt effektiv för vården. – Det är ingen tvekan om att vi behöver en ny digital vårdinformationsmiljö i Region Skåne. Syftet med kartläggningen har varit att hitta bästa vägen till en patientsäker, användbar och framtidssäkrad vårdinformationsmiljö, säger regiondirektör Jonna Myrebris. Det socialdemokratiska regionrådet Henrik Fritzon menar att det var rätt beslut att avsluta arbetet med Millenium. – Det är naturligtvis synd att det inte fattats tidigare, nu har vi förlorat mycket tid, säger han. Införandet av systemet har omgärdats av problem och implementeringen har skjutits upp flera gånger. Hittills har det kostat regionen närmare tre miljarder kronor. – I nuläget vet vi inte vad den slutliga notan kommer att bli. Eftersom systemet inte är i drift har inte alla kostnader betalats, säger Henrik Fritzon. Även andra regioner har haft problem med sina IT-system. Till exempel har Västra Götalandsregionen tidigare valt att skrota Millennium. – Det tycks som att marknaden är begränsad och bristfällig, och då behöver man se över andra lösningar, säger han. En sådan lösning skulle enligt honom kunna vara att regionerna tillsammans bygger ett system själva. – Jag har i dag lyft frågan om att låta regionerna utveckla ett gemensamt system, och jag kommer att ta det vidare med kollegor i de andra regionerna, säger han. I dagsläget äger regionerna via Sveriges Kommuner och Regioner IT-företaget Inera. De har bland annat byggt och driver 1177. Henrik Fritzon menar att de skulle kunna vara ett bra alternativ om regionerna väljer att bygga sina IT-system själva. – De verkar vara bra och kompetenta och skulle kunna vara ett bra förslag, säger han. Skånes Folkblad har även sökt representanter för den styrande majoriteten utan framgång. Hiram Lihiram.li@skanesfolkblad.se
d6057636055452fe5d95ad8205d0fc33d3f616a5
93ba672ef86de483f975106f5a65b8d390502ccd
TITLE: ”Regionerna bör utveckla ett eget system” – Millennium skrotas DESCRIPTION: Tre miljarder har det vårdsystem som Region Skåne köpt in kostat. Nu skrotas det innan det har införts. För att lösa problemet vill regionrådet i oppostion Henrik Fritzon (S) att regionerna går ihop och själva utvecklar ett eget vårdsystem. CONTENT: Under tisdagen kom beslutet. Region Skåne kommer att avsluta arbetet med det kritiserade digitala vårdsystemet SVD, även kallat Millennium. Beskedet kommer efter att en utredning bedömt att nuvarande generation av Millennium inte skulle bli tillräckligt effektiv för vården. – Det är ingen tvekan om att vi behöver en ny digital vårdinformationsmiljö i Region Skåne. Syftet med kartläggningen har varit att hitta bästa vägen till en patientsäker, användbar och framtidssäkrad vårdinformationsmiljö, säger regiondirektör Jonna Myrebris. Det socialdemokratiska regionrådet Henrik Fritzon menar att det var rätt beslut. – Det är naturligtvis synd att det inte fattats tidigare, nu har vi förlorat mycket tid, säger han. Införandet av systemet har omgärdats av problem och implementeringen har skjutits upp flera gånger. Hittills har det kostat regionen närmare tre miljarder kronor. – I nuläget vet vi inte vad den slutliga notan kommer att bli. Eftersom systemet inte är i drift har inte alla kostnader betalats, säger Henrik Fritzon. Även andra regioner har haft problem med sina IT-system. Till exempel har Västra Götalandsregionen tidigare valt att skrota Millennium. – Det tycks som att marknaden är begränsad och bristfällig, och då behöver man se över andra lösningar, säger han. En sådan lösning skulle enligt honom kunna vara att regionerna tillsammans bygger ett system själva. – Jag har i dag lyft frågan om att låta regionerna utveckla ett gemensamt system, och jag kommer att ta det vidare med kollegor i de andra regionerna, säger han. I dagsläget äger regionerna via Sveriges Kommuner och Regioner IT-företaget Inera. De har bland annat byggt och driver 1177. Henrik Fritzon menar att de skulle kunna vara ett bra alternativ om regionerna väljer att bygga sina IT-system själva. – De verkar vara bra och kompetenta och skulle kunna vara ett bra förslag, säger han. Skånes Folkblad har även sökt representanter för den styrande majoriteten utan framgång. Hiram Lihiram.li@skanesfolkblad.se
TITLE: ”Regionerna bör utveckla ett eget system” – Millennium skrotas DESCRIPTION: Region Skåne stoppar det kritiserade vårdsystemet SDV, även kallat Millennium. Nu föreslår regionrådet Henrik Fritzon (S) att regionerna i stället själva utvecklar ett gemensamt system. CONTENT: Under tisdagen kom beslutet. Region Skåne kommer att avsluta arbetet med det kritiserade digitala vårdsystemet Millennium. Beskedet kommer efter att en utredning bedömt att nuvarande generation av Millennium inte skulle bli tillräckligt effektiv för vården. – Det är ingen tvekan om att vi behöver en ny digital vårdinformationsmiljö i Region Skåne. Syftet med kartläggningen har varit att hitta bästa vägen till en patientsäker, användbar och framtidssäkrad vårdinformationsmiljö, säger regiondirektör Jonna Myrebris. Det socialdemokratiska regionrådet Henrik Fritzon menar att det var rätt beslut. – Det är naturligtvis synd att det inte fattats tidigare, nu har vi förlorat mycket tid, säger han. Införandet av systemet har omgärdats av problem och implementeringen har skjutits upp flera gånger. Hittills har det kostat regionen närmare tre miljarder kronor. – I nuläget vet vi inte vad den slutliga notan kommer att bli. Eftersom systemet inte är i drift har inte alla kostnader betalats, säger Henrik Fritzon. Även andra regioner har haft problem med sina IT-system. Till exempel har Västra Götalandsregionen tidigare valt att skrota Millennium. – Det tycks som att marknaden är begränsad och bristfällig, och då behöver man se över andra lösningar, säger han. En sådan lösning skulle enligt honom kunna vara att regionerna tillsammans bygger ett system själva. – Jag har i dag lyft frågan om att låta regionerna utveckla ett gemensamt system, och jag kommer att ta det vidare med kollegor i de andra regionerna, säger han. I dagsläget äger regionerna via Sveriges Kommuner och Regioner IT-företaget Inera. De har bland annat byggt och driver 1177. Henrik Fritzon menar att de skulle kunna vara ett bra alternativ om regionerna väljer att bygga sina IT-system själva. – De verkar vara bra och kompetenta och skulle kunna vara ett bra förslag, säger han. Skånes Folkblad har även sökt representanter för den styrande majoriteten utan framgång. Hiram Lihiram.li@skanesfolkblad.se
3da26adce765b6afb012012e563b325bf613fbe1
d6057636055452fe5d95ad8205d0fc33d3f616a5
TITLE: ”Regionerna bör utveckla ett eget system” – Miljardsystemet Millennium skrotas DESCRIPTION: Region Skåne stoppar det kritiserade vårdsystemet SDV, även kallat Millennium. Nu föreslår regionrådet Henrik Fritzon (S) att regionerna i stället tillsammans utvecklar ett gemensamt system. CONTENT: Under tisdagen kom beslutet. Region Skåne kommer att avsluta arbetet med det kritiserade digitala vårdsystemet Millennium . Beskedet kommer efter att en utredning bedömt att nuvarande generation av Millennium inte skulle bli tillräckligt effektiv för vården. – Det är ingen tvekan om att vi behöver en ny digital vårdinformationsmiljö i Region Skåne. Syftet med kartläggningen har varit att hitta bästa vägen till en patientsäker, användbar och framtidssäkrad vårdinformationsmiljö, säger regiondirektör Jonna Myrebris. Det socialdemokratiska regionrådet Henrik Fritzon menar att det var rätt beslut. – Det är naturligtvis synd att det inte fattats tidigare, nu har vi förlorat mycket tid, säger han. Införandet av systemet har omgärdats av problem och implementeringen har skjutits upp flera gånger. Hittills har det kostat regionen närmare tre miljarder kronor. – I nuläget vet vi inte vad den slutliga notan kommer att bli. Eftersom systemet inte är i drift har inte alla kostnader betalats, säger Henrik Fritzon. Även andra regioner har haft problem med sina IT-system. Till exempel har Västra Götalandsregionen tidigare valt att skrota Millennium. – Det tycks som att marknaden är begränsad och bristfällig, och då behöver man se över andra lösningar, säger han. En sådan lösning skulle enligt honom kunna vara att regionerna tillsammans bygger ett system själva. – Jag har i dag lyft frågan om att låta regionerna utveckla ett gemensamt system, och jag kommer att ta det vidare med kollegor i de andra regionerna, säger han. I dagsläget äger regionerna via Sveriges Kommuner och Regioner IT-företaget Inera. De har bland annat byggt och driver 1177. Henrik Fritzon menar att de skulle kunna vara ett bra alternativ om regionerna väljer att bygga sina IT-system själva. – De verkar vara bra och kompetenta och skulle kunna vara ett bra förslag, säger han. Skånes Folkblad har även sökt representanter för den styrande majoriteten utan framgång. Hiram Lihiram.li@skanesfolkblad.se
TITLE: ”Regionerna bör utveckla ett eget system” – Millennium skrotas DESCRIPTION: Tre miljarder har det vårdsystem som Region Skåne köpt in kostat. Nu skrotas det innan det har införts. För att lösa problemet vill regionrådet i oppostion Henrik Fritzon (S) att regionerna går ihop och själva utvecklar ett eget vårdsystem. CONTENT: Under tisdagen kom beslutet. Region Skåne kommer att avsluta arbetet med det kritiserade digitala vårdsystemet SVD, även kallat Millennium. Beskedet kommer efter att en utredning bedömt att nuvarande generation av Millennium inte skulle bli tillräckligt effektiv för vården. – Det är ingen tvekan om att vi behöver en ny digital vårdinformationsmiljö i Region Skåne. Syftet med kartläggningen har varit att hitta bästa vägen till en patientsäker, användbar och framtidssäkrad vårdinformationsmiljö, säger regiondirektör Jonna Myrebris. Det socialdemokratiska regionrådet Henrik Fritzon menar att det var rätt beslut. – Det är naturligtvis synd att det inte fattats tidigare, nu har vi förlorat mycket tid, säger han. Införandet av systemet har omgärdats av problem och implementeringen har skjutits upp flera gånger. Hittills har det kostat regionen närmare tre miljarder kronor. – I nuläget vet vi inte vad den slutliga notan kommer att bli. Eftersom systemet inte är i drift har inte alla kostnader betalats, säger Henrik Fritzon. Även andra regioner har haft problem med sina IT-system. Till exempel har Västra Götalandsregionen tidigare valt att skrota Millennium. – Det tycks som att marknaden är begränsad och bristfällig, och då behöver man se över andra lösningar, säger han. En sådan lösning skulle enligt honom kunna vara att regionerna tillsammans bygger ett system själva. – Jag har i dag lyft frågan om att låta regionerna utveckla ett gemensamt system, och jag kommer att ta det vidare med kollegor i de andra regionerna, säger han. I dagsläget äger regionerna via Sveriges Kommuner och Regioner IT-företaget Inera. De har bland annat byggt och driver 1177. Henrik Fritzon menar att de skulle kunna vara ett bra alternativ om regionerna väljer att bygga sina IT-system själva. – De verkar vara bra och kompetenta och skulle kunna vara ett bra förslag, säger han. Skånes Folkblad har även sökt representanter för den styrande majoriteten utan framgång. Hiram Lihiram.li@skanesfolkblad.se
41f2b8d0d86b2d253ec2d179d8a3c0bd37c2e66f
93ba672ef86de483f975106f5a65b8d390502ccd
d6057636055452fe5d95ad8205d0fc33d3f616a5
3da26adce765b6afb012012e563b325bf613fbe1
3da26adce765b6afb012012e563b325bf613fbe1Region Skåne stoppar det kritiserade vårdsystemet SDV, även kallat Millennium. Nu föreslår regionrådet Henrik Fritzon (S) att regionerna i stället tillsammans utvecklar ett gemensamt system.
Under tisdagen kom beslutet. Region Skåne kommer att avsluta arbetet med det kritiserade digitala vårdsystemet Millennium .
Beskedet kommer efter att en utredning bedömt att nuvarande generation av Millennium inte skulle bli tillräckligt effektiv för vården.
– Det är ingen tvekan om att vi behöver en ny digital vårdinformationsmiljö i Region Skåne. Syftet med kartläggningen har varit att hitta bästa vägen till en patientsäker, användbar och framtidssäkrad vårdinformationsmiljö, säger regiondirektör Jonna Myrebris.
Det socialdemokratiska regionrådet Henrik Fritzon menar att det var rätt beslut.
– Det är naturligtvis synd att det inte fattats tidigare, nu har vi förlorat mycket tid, säger han.
Införandet av systemet har omgärdats av problem och implementeringen har skjutits upp flera gånger. Hittills har det kostat regionen närmare tre miljarder kronor.
– I nuläget vet vi inte vad den slutliga notan kommer att bli. Eftersom systemet inte är i drift har inte alla kostnader betalats, säger Henrik Fritzon.
Även andra regioner har haft problem med sina IT-system. Till exempel har Västra Götalandsregionen tidigare valt att skrota Millennium.
– Det tycks som att marknaden är begränsad och bristfällig, och då behöver man se över andra lösningar, säger han.
En sådan lösning skulle enligt honom kunna vara att regionerna tillsammans bygger ett system själva.
– Jag har i dag lyft frågan om att låta regionerna utveckla ett gemensamt system, och jag kommer att ta det vidare med kollegor i de andra regionerna, säger han.
I dagsläget äger regionerna via Sveriges Kommuner och Regioner IT-företaget Inera. De har bland annat byggt och driver 1177. Henrik Fritzon menar att de skulle kunna vara ett bra alternativ om regionerna väljer att bygga sina IT-system själva.
– De verkar vara bra och kompetenta och skulle kunna vara ett bra förslag, säger han.
Skånes Folkblad har även sökt representanter för den styrande majoriteten utan framgång.
93ba672ef86de483f975106f5a65b8d390502ccd
41f2b8d0d86b2d253ec2d179d8a3c0bd37c2e66f
TITLE: ”Regionerna bör utveckla ett eget system” – Millennium skrotas DESCRIPTION: Region Skåne stoppar det kritiserade vårdsystemet SDV, även kallat Millennium. Nu föreslår regionrådet Henrik Fritzon (S) att regionerna i stället själva utvecklar ett gemensamt system. CONTENT: Under tisdagen kom beslutet. Region Skåne kommer att avsluta arbetet med det kritiserade digitala vårdsystemet Millennium. Beskedet kommer efter att en utredning bedömt att nuvarande generation av Millennium inte skulle bli tillräckligt effektiv för vården. – Det är ingen tvekan om att vi behöver en ny digital vårdinformationsmiljö i Region Skåne. Syftet med kartläggningen har varit att hitta bästa vägen till en patientsäker, användbar och framtidssäkrad vårdinformationsmiljö, säger regiondirektör Jonna Myrebris. Det socialdemokratiska regionrådet Henrik Fritzon menar att det var rätt beslut. – Det är naturligtvis synd att det inte fattats tidigare, nu har vi förlorat mycket tid, säger han. Införandet av systemet har omgärdats av problem och implementeringen har skjutits upp flera gånger. Hittills har det kostat regionen närmare tre miljarder kronor. – I nuläget vet vi inte vad den slutliga notan kommer att bli. Eftersom systemet inte är i drift har inte alla kostnader betalats, säger Henrik Fritzon. Även andra regioner har haft problem med sina IT-system. Till exempel har Västra Götalandsregionen tidigare valt att skrota Millennium. – Det tycks som att marknaden är begränsad och bristfällig, och då behöver man se över andra lösningar, säger han. En sådan lösning skulle enligt honom kunna vara att regionerna tillsammans bygger ett system själva. – Jag har i dag lyft frågan om att låta regionerna utveckla ett gemensamt system, och jag kommer att ta det vidare med kollegor i de andra regionerna, säger han. I dagsläget äger regionerna via Sveriges Kommuner och Regioner IT-företaget Inera. De har bland annat byggt och driver 1177. Henrik Fritzon menar att de skulle kunna vara ett bra alternativ om regionerna väljer att bygga sina IT-system själva. – De verkar vara bra och kompetenta och skulle kunna vara ett bra förslag, säger han. Skånes Folkblad har även sökt representanter för den styrande majoriteten utan framgång. Hiram Lihiram.li@skanesfolkblad.se
TITLE: ”Regionerna bör utveckla ett eget system” – Millennium skrotas DESCRIPTION: Tre miljarder har det vårdsystem som Region Skåne köpt in kostat. Nu skrotas det innan det har införts. För att lösa problemet vill regionrådet i oppostion Henrik Fritzon (S) att regionerna går ihop och själva utvecklar ett eget vårdsystem. CONTENT: Under tisdagen kom beslutet. Region Skåne kommer att avsluta arbetet med det kritiserade digitala vårdsystemet SVD, även kallat Millennium. Beskedet kommer efter att en utredning bedömt att nuvarande generation av Millennium inte skulle bli tillräckligt effektiv för vården. – Det är ingen tvekan om att vi behöver en ny digital vårdinformationsmiljö i Region Skåne. Syftet med kartläggningen har varit att hitta bästa vägen till en patientsäker, användbar och framtidssäkrad vårdinformationsmiljö, säger regiondirektör Jonna Myrebris. Det socialdemokratiska regionrådet Henrik Fritzon menar att det var rätt beslut att avsluta arbetet med Millenium. – Det är naturligtvis synd att det inte fattats tidigare, nu har vi förlorat mycket tid, säger han. Införandet av systemet har omgärdats av problem och implementeringen har skjutits upp flera gånger. Hittills har det kostat regionen närmare tre miljarder kronor. – I nuläget vet vi inte vad den slutliga notan kommer att bli. Eftersom systemet inte är i drift har inte alla kostnader betalats, säger Henrik Fritzon. Även andra regioner har haft problem med sina IT-system. Till exempel har Västra Götalandsregionen tidigare valt att skrota Millennium. – Det tycks som att marknaden är begränsad och bristfällig, och då behöver man se över andra lösningar, säger han. En sådan lösning skulle enligt honom kunna vara att regionerna tillsammans bygger ett system själva. – Jag har i dag lyft frågan om att låta regionerna utveckla ett gemensamt system, och jag kommer att ta det vidare med kollegor i de andra regionerna, säger han. I dagsläget äger regionerna via Sveriges Kommuner och Regioner IT-företaget Inera. De har bland annat byggt och driver 1177. Henrik Fritzon menar att de skulle kunna vara ett bra alternativ om regionerna väljer att bygga sina IT-system själva. – De verkar vara bra och kompetenta och skulle kunna vara ett bra förslag, säger han. Skånes Folkblad har även sökt representanter för den styrande majoriteten utan framgång. Hiram Lihiram.li@skanesfolkblad.se
d6057636055452fe5d95ad8205d0fc33d3f616a5
93ba672ef86de483f975106f5a65b8d390502ccd
TITLE: ”Regionerna bör utveckla ett eget system” – Millennium skrotas DESCRIPTION: Tre miljarder har det vårdsystem som Region Skåne köpt in kostat. Nu skrotas det innan det har införts. För att lösa problemet vill regionrådet i oppostion Henrik Fritzon (S) att regionerna går ihop och själva utvecklar ett eget vårdsystem. CONTENT: Under tisdagen kom beslutet. Region Skåne kommer att avsluta arbetet med det kritiserade digitala vårdsystemet SVD, även kallat Millennium. Beskedet kommer efter att en utredning bedömt att nuvarande generation av Millennium inte skulle bli tillräckligt effektiv för vården. – Det är ingen tvekan om att vi behöver en ny digital vårdinformationsmiljö i Region Skåne. Syftet med kartläggningen har varit att hitta bästa vägen till en patientsäker, användbar och framtidssäkrad vårdinformationsmiljö, säger regiondirektör Jonna Myrebris. Det socialdemokratiska regionrådet Henrik Fritzon menar att det var rätt beslut. – Det är naturligtvis synd att det inte fattats tidigare, nu har vi förlorat mycket tid, säger han. Införandet av systemet har omgärdats av problem och implementeringen har skjutits upp flera gånger. Hittills har det kostat regionen närmare tre miljarder kronor. – I nuläget vet vi inte vad den slutliga notan kommer att bli. Eftersom systemet inte är i drift har inte alla kostnader betalats, säger Henrik Fritzon. Även andra regioner har haft problem med sina IT-system. Till exempel har Västra Götalandsregionen tidigare valt att skrota Millennium. – Det tycks som att marknaden är begränsad och bristfällig, och då behöver man se över andra lösningar, säger han. En sådan lösning skulle enligt honom kunna vara att regionerna tillsammans bygger ett system själva. – Jag har i dag lyft frågan om att låta regionerna utveckla ett gemensamt system, och jag kommer att ta det vidare med kollegor i de andra regionerna, säger han. I dagsläget äger regionerna via Sveriges Kommuner och Regioner IT-företaget Inera. De har bland annat byggt och driver 1177. Henrik Fritzon menar att de skulle kunna vara ett bra alternativ om regionerna väljer att bygga sina IT-system själva. – De verkar vara bra och kompetenta och skulle kunna vara ett bra förslag, säger han. Skånes Folkblad har även sökt representanter för den styrande majoriteten utan framgång. Hiram Lihiram.li@skanesfolkblad.se
TITLE: ”Regionerna bör utveckla ett eget system” – Millennium skrotas DESCRIPTION: Region Skåne stoppar det kritiserade vårdsystemet SDV, även kallat Millennium. Nu föreslår regionrådet Henrik Fritzon (S) att regionerna i stället själva utvecklar ett gemensamt system. CONTENT: Under tisdagen kom beslutet. Region Skåne kommer att avsluta arbetet med det kritiserade digitala vårdsystemet Millennium. Beskedet kommer efter att en utredning bedömt att nuvarande generation av Millennium inte skulle bli tillräckligt effektiv för vården. – Det är ingen tvekan om att vi behöver en ny digital vårdinformationsmiljö i Region Skåne. Syftet med kartläggningen har varit att hitta bästa vägen till en patientsäker, användbar och framtidssäkrad vårdinformationsmiljö, säger regiondirektör Jonna Myrebris. Det socialdemokratiska regionrådet Henrik Fritzon menar att det var rätt beslut. – Det är naturligtvis synd att det inte fattats tidigare, nu har vi förlorat mycket tid, säger han. Införandet av systemet har omgärdats av problem och implementeringen har skjutits upp flera gånger. Hittills har det kostat regionen närmare tre miljarder kronor. – I nuläget vet vi inte vad den slutliga notan kommer att bli. Eftersom systemet inte är i drift har inte alla kostnader betalats, säger Henrik Fritzon. Även andra regioner har haft problem med sina IT-system. Till exempel har Västra Götalandsregionen tidigare valt att skrota Millennium. – Det tycks som att marknaden är begränsad och bristfällig, och då behöver man se över andra lösningar, säger han. En sådan lösning skulle enligt honom kunna vara att regionerna tillsammans bygger ett system själva. – Jag har i dag lyft frågan om att låta regionerna utveckla ett gemensamt system, och jag kommer att ta det vidare med kollegor i de andra regionerna, säger han. I dagsläget äger regionerna via Sveriges Kommuner och Regioner IT-företaget Inera. De har bland annat byggt och driver 1177. Henrik Fritzon menar att de skulle kunna vara ett bra alternativ om regionerna väljer att bygga sina IT-system själva. – De verkar vara bra och kompetenta och skulle kunna vara ett bra förslag, säger han. Skånes Folkblad har även sökt representanter för den styrande majoriteten utan framgång. Hiram Lihiram.li@skanesfolkblad.se
3da26adce765b6afb012012e563b325bf613fbe1
d6057636055452fe5d95ad8205d0fc33d3f616a5
TITLE: ”Regionerna bör utveckla ett eget system” – Miljardsystemet Millennium skrotas DESCRIPTION: Region Skåne stoppar det kritiserade vårdsystemet SDV, även kallat Millennium. Nu föreslår regionrådet Henrik Fritzon (S) att regionerna i stället tillsammans utvecklar ett gemensamt system. CONTENT: Under tisdagen kom beslutet. Region Skåne kommer att avsluta arbetet med det kritiserade digitala vårdsystemet Millennium . Beskedet kommer efter att en utredning bedömt att nuvarande generation av Millennium inte skulle bli tillräckligt effektiv för vården. – Det är ingen tvekan om att vi behöver en ny digital vårdinformationsmiljö i Region Skåne. Syftet med kartläggningen har varit att hitta bästa vägen till en patientsäker, användbar och framtidssäkrad vårdinformationsmiljö, säger regiondirektör Jonna Myrebris. Det socialdemokratiska regionrådet Henrik Fritzon menar att det var rätt beslut. – Det är naturligtvis synd att det inte fattats tidigare, nu har vi förlorat mycket tid, säger han. Införandet av systemet har omgärdats av problem och implementeringen har skjutits upp flera gånger. Hittills har det kostat regionen närmare tre miljarder kronor. – I nuläget vet vi inte vad den slutliga notan kommer att bli. Eftersom systemet inte är i drift har inte alla kostnader betalats, säger Henrik Fritzon. Även andra regioner har haft problem med sina IT-system. Till exempel har Västra Götalandsregionen tidigare valt att skrota Millennium. – Det tycks som att marknaden är begränsad och bristfällig, och då behöver man se över andra lösningar, säger han. En sådan lösning skulle enligt honom kunna vara att regionerna tillsammans bygger ett system själva. – Jag har i dag lyft frågan om att låta regionerna utveckla ett gemensamt system, och jag kommer att ta det vidare med kollegor i de andra regionerna, säger han. I dagsläget äger regionerna via Sveriges Kommuner och Regioner IT-företaget Inera. De har bland annat byggt och driver 1177. Henrik Fritzon menar att de skulle kunna vara ett bra alternativ om regionerna väljer att bygga sina IT-system själva. – De verkar vara bra och kompetenta och skulle kunna vara ett bra förslag, säger han. Skånes Folkblad har även sökt representanter för den styrande majoriteten utan framgång. Hiram Lihiram.li@skanesfolkblad.se
TITLE: ”Regionerna bör utveckla ett eget system” – Millennium skrotas DESCRIPTION: Tre miljarder har det vårdsystem som Region Skåne köpt in kostat. Nu skrotas det innan det har införts. För att lösa problemet vill regionrådet i oppostion Henrik Fritzon (S) att regionerna går ihop och själva utvecklar ett eget vårdsystem. CONTENT: Under tisdagen kom beslutet. Region Skåne kommer att avsluta arbetet med det kritiserade digitala vårdsystemet SVD, även kallat Millennium. Beskedet kommer efter att en utredning bedömt att nuvarande generation av Millennium inte skulle bli tillräckligt effektiv för vården. – Det är ingen tvekan om att vi behöver en ny digital vårdinformationsmiljö i Region Skåne. Syftet med kartläggningen har varit att hitta bästa vägen till en patientsäker, användbar och framtidssäkrad vårdinformationsmiljö, säger regiondirektör Jonna Myrebris. Det socialdemokratiska regionrådet Henrik Fritzon menar att det var rätt beslut. – Det är naturligtvis synd att det inte fattats tidigare, nu har vi förlorat mycket tid, säger han. Införandet av systemet har omgärdats av problem och implementeringen har skjutits upp flera gånger. Hittills har det kostat regionen närmare tre miljarder kronor. – I nuläget vet vi inte vad den slutliga notan kommer att bli. Eftersom systemet inte är i drift har inte alla kostnader betalats, säger Henrik Fritzon. Även andra regioner har haft problem med sina IT-system. Till exempel har Västra Götalandsregionen tidigare valt att skrota Millennium. – Det tycks som att marknaden är begränsad och bristfällig, och då behöver man se över andra lösningar, säger han. En sådan lösning skulle enligt honom kunna vara att regionerna tillsammans bygger ett system själva. – Jag har i dag lyft frågan om att låta regionerna utveckla ett gemensamt system, och jag kommer att ta det vidare med kollegor i de andra regionerna, säger han. I dagsläget äger regionerna via Sveriges Kommuner och Regioner IT-företaget Inera. De har bland annat byggt och driver 1177. Henrik Fritzon menar att de skulle kunna vara ett bra alternativ om regionerna väljer att bygga sina IT-system själva. – De verkar vara bra och kompetenta och skulle kunna vara ett bra förslag, säger han. Skånes Folkblad har även sökt representanter för den styrande majoriteten utan framgång. Hiram Lihiram.li@skanesfolkblad.se
41f2b8d0d86b2d253ec2d179d8a3c0bd37c2e66f
93ba672ef86de483f975106f5a65b8d390502ccd
d6057636055452fe5d95ad8205d0fc33d3f616a5
3da26adce765b6afb012012e563b325bf613fbe1
d1d2c38877e8befa1a85a56f09a33d905e47ccaaEn oljeförorening har hittats längs kusten vid Stenshuvud nationalpark. Området ska nu saneras av kommunen och Länsstyrelsen Skåne.
Olja har flutit i land vid Stenshuvuds nationalpark. Fyndet gjordes efter att tidigare oljespill vid bland annat Vårhallarna, Tobisvik och Simrislund har sanerats.
Sträckan har enligt kommunen tidigare inventerats utan att olja kunnat konstateras. Efter förändrade vindförhållanden verkar dock olja senare flutit upp på stranden. Med fortsatt pålandsvind finns en risk att ytterligare oljerester kan driva iland på fler platser längs kusten.
Området kring Stenshuvud ingår i ett naturreservat, vilket innebär särskilda restriktioner. Saneringsarbetet inleds under tisdagen i samverkan mellan kommunen och länsstyrelsen.
Kommunen fortsätter nu att inventera kuststräckan. Inga skadade djur har rapporterats.
a20acb2b7a944f956aa70f4e54da50b99ddf3858I en nyliberal värld är storleken på föräldrarnas plånbok viktigare än att fostra goda samhällsmedborgare, skriver Rasmus Hansson.
Bilden av en idrottsrörelse som är till för alla börjar tyna bort.
Enligt en ny rapport från Centrum för idrottsforskning (CIF) blir det allt dyrare för barn att ägna sig åt idrott. Upp emot 60 000 spänn om året får man hosta upp om ett barn ska ägna sig åt fotboll i en akademi. Summan sticker iväg än mer om man räknar in alla turneringar och cuper som ungarna förväntas delta i.
Vän av ordning kanske vill invända och påpeka att långt ifrån alla barn har som ambition att spela i någon av de större klubbarnas fotbollsakademier. Och visst är det så.
Akademierna ägnar sig ofta åt selektering i ung ålder, att de barn med störst talang väljs ut och ges mer tid för att utvecklas individuellt.
Dessutom tycks föräldrar ställa allt högre krav på att just deras barn hela tiden ska få det bästa. Då ökar också förväntningarna på föreningarna att professionalisera och se till att plocka in tränare som arvoderas för att träna barnen. Avgifterna höjs och plötsligt blir allt dyrare.
Alla kan inte bli nya Isak
Idrottsrörelsen handlar i grunden inte om att varenda unge som börjar sparka på en boll ska bli en ny Alexander Isak. Man måste få hålla på med en sport bara för att man tycker det är kul, lära sig vikten av att samarbeta mot gemensamma mål eller att få ett meningsfullt sammanhang.
Idén om breddföreningar där alla är välkomna börjar sakta tryckas undan till förmån för akademierna.
Men även för de barn och föräldrar som inte vill vara en del av akademivärlden hopar sig mörka moln på horisonten.
Dubbelt så dyrt
Enligt en annan rapport som gjordes av Riksidrottsförbundet häromåret framgår det fler dystra siffror kring barns idrottande. De senaste 20 åren har det blivit mer än dubbelt så dyrt för barn att idrotta. I snitt kostar det 800 kronor i månaden för ett barn att utöva någon sport.
Det är otänkbara pengar för de föräldrar som redan sliter med att hålla sig flytande efter senaste årens kostnadschock.
Dessutom tycks vi ha ignorerat det faktum att idrottsföreningar är en del av samhället som kan förebygga och skydda oss mot brottslighet.
Kristersson pengar försvann
Inför valet 2022 lovade statsminister Ulf Kristersson (M) att öronmärka pengar till idrottsrörelsen. 250 miljoner kronor om året skulle betalas ut till föreningslivet. Kristersson ansåg att pengarna var en viktig del i att bryta just nyrekryteringen till gängen.
Sedan vann han valet. De där årliga pengarna på 250 miljoner till idrottsföreningarna uteblev.
Anpassar sig efter marknadslogik
Som samhälle får vi nog börja uppdatera synen på barns idrottande och ta den debatten på allvar. Det är även något som CIF trycker på i sin rapport. Man ser gärna att den nyliberala synen på idrottande upphör. När idrottsrörelsen alltmer anpassar sig efter en marknadslogik förlorar man de grundläggande värdena kring vad allt faktiskt handlar om.
Det tycks inte längre vara viktigt att idrottsrörelsen är en del i att fostra goda samhällsmedborgare som förstår att vi är beroende av varandra för att drivas framåt. Vad hände med en idrottsrörelsen som finns till för alla?
I en nyliberal värld är storleken på plånboken viktigare än sånt där flum.
Rasmus Hansson, ledarskribentrasmus.hansson@skanesfolkblad.se
abb09cc3ecd60a57ddcce0ba4ab56e11daa04689Utbredningen av villamattor i det skånska landskapet har nära nog upphört. Det visar nya siffror från SCB.
Av de nära 16 000 bostäder som har tillkommit i skånska kommuner under den här mandatperioden, sedan 2022, är inte ens var tjugonde bostad villa eller radhus med äganderätt.
I antal dominerar Malmö, tillsammans med Lund och Helsingborg, nytillkomsten av bostäder. Nära två tredjedelar av de nya bostäderna finns i de tre största städerna. I Malmö och Helsingborg gäller det till största delen bostadsrätter medan det i Lund framför allt är nya hyresrätter som kommit till.
Malmö har flest nytillkomna bostäder i alla upplåtelseformer. Men om förändringen däremot räknas i procent så är det mindre kommuner som expanderat mest:
Total ökning av bostäder mellan 2022 och 2025 i procent
Staffanstorp, 5,4 procent
Lund, 5,3 procent
Kävlinge, 4,9 procent
Båstad, 4,2 procent
Höganäs, 3,7 procent
I toppkommunen Staffanstorp består två tredjedelar av de nya bostäderna av bostadsrätter, främst i Hjärup.
Eric Tabich (M), ordförande i stadsbyggnadsnämnden i Staffanstorp, menar att det inte finns någon politisk styrning när det gäller vilka upplåtelseformer som byggs. Han tror mer att övervikten av bostadsrätter i kommunen handlar om att räntorna för bolån var låga under flera år i början av 2020-talet, vilket gjorde det mer lönsamt att bygga bostadsrätter.
Framöver ser han gärna andra former av byggande.
– Framåt ser vi ett behov av en bättre balans, där vi stärker möjligheterna för fler att äga sitt boende, till exempel genom småhus och andra former av äganderätt, säger Eric Tabich.
I Kävlinge är det däremot till största delen hyreslägenheter som har tillkommit under mandatperioden – något som motsvarar hållningen i kommunens översiktsplan, som säger att en blandning av upplåtelseformer är önskvärd. Kävlinge består fortfarande till 60 procent av villor och radhus.
Anders Malmströmanders.malmstrom@skanesfolkblad.se
Så byggs det i skånska kommuner – klicka på kartan
#hotspot-23484 .hotspots-image-container, #hotspot-23484 .leaflet-container { background: #efefef }
#hotspot-23484 .hotspots-placeholder { background: #2E2D29; border: 0 #2E2D29 solid; color: #DFEBE5; }
#hotspot-23484 .hotspot-title { color: #ffffff; }
#hotspot-23484 .hotspot-default { stroke-width: 2; fill: #ffffff; fill-opacity: 0; stroke: #ffffff; stroke-opacity: 0; } #hotspot-23484 .hotspot-default:hover, #hotspot-23484 .hotspot-default:focus-visible, #hotspot-23484 .hotspot-default.hotspot-active { fill: #3CA2A2; fill-opacity: 0.71; stroke: #235B6E; stroke-opacity: 1.01; } #hotspot-23484 .leaflet-tooltip, #hotspot-23484 .leaflet-rrose-content-wrapper { background: #2E2D29; border-color: #2E2D29; color: #DFEBE5; }
#hotspot-23484 a.leaflet-rrose-close-button { color: #ffffff; }
#hotspot-23484 .leaflet-rrose-tip { background: #2E2D29; }
#hotspot-23484 .leaflet-popup-scrolled { border-bottom-color: #DFEBE5; border-top-color: #DFEBE5; }
#hotspot-23484 .leaflet-tooltip-top:before { border-top-color: #2E2D29; }
#hotspot-23484 .leaflet-tooltip-bottom:before { border-bottom-color: #2E2D29; } #hotspot-23484 .leaflet-tooltip-left:before { border-left-color: #2E2D29; } #hotspot-23484 .leaflet-tooltip-right:before { border-right-color: #2E2D29; }
Se alla kommuner
Vellinge +346 bostäder (2,3 %). Mest byggt: småhus, äganderätt. En av de mest småhusdominerade kommunerna. Den största delen är från 1960–1980.
Malmö +5 626 bostäder (3,4 %). Mest byggt: flerbostadshus, bostadsrätt. Flerbostadshus dominerar kraftigt i hela beståndet. Den största andelen är från 1960–1980.
Burlöv +171 bostäder (2,1 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt. Kommunen domineras av flerbostadshus i tät bebyggelse. Den största delen är uppförd under 1960–1980.
Kävlinge +632 bostäder (4,9 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt. Småhus dominerar men nyproduktionen är omfattande och blandad. Den största delen är från 1960–1980.
Lomma +282 bostäder (2,9 %). Mest byggt: flerbostadshus, bostadsrätt. Småhus dominerar men nyproduktion är hög och modern. Den största andelen är från 2000–.
Landskrona +337 bostäder (1,6 %). Mest byggt: flerbostadshus, bostadsrätt. Flerbostadshus dominerar och mycket är äldre bebyggelse. Tyngdpunkten ligger före 1960.
Helsingborg +1 169 bostäder (1,6 %). Mest byggt: flerbostadshus, bostadsrätt. Flerbostadshus dominerar tydligt och beståndet är varierat över tid. Den största andelen är från 1960–1980.
Höganäs +440 bostäder (3,7 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt. Småhus dominerar, men nyproduktion av lägenheter är tydlig. Den största delen är byggd efter 2000.
Ängelholm +373 bostäder (1,8 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt. Småhus dominerar men nyproduktion av lägenheter är tydlig. Den största delen är från 1960–1980.
Båstad +333 bostäder (4,2 %). Mest byggt: flerbostadshus, bostadsrätt. Beståndet är småhusdominerat men med tydlig nyproduktion i kustnära lägen. Den största andelen bostäder är från 2000–.
Örkelljunga -16 bostäder (-0,3 %). Byggt fåtal hyresrätter men förlorat fler äganderätter. Småhus dominerar tydligt. Den största delen är från före 1960.
Hässleholm +400 bostäder (1,7 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt. Småhus dominerar men det finns ett stort inslag av lägenheter. Tyngdpunkten ligger i 1960–1980.
Osby +14 bostäder (0,2 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt. Småhus dominerar men beståndet växer långsamt. Tyngdpunkten ligger före 1960.
Östra Göinge –62 bostäder (–1,0 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt (men netto minskning totalt). Beståndet domineras av småhus och äldre bebyggelse. Den största delen är uppförd före 1960.
Kristianstad +230 bostäder (0,5 %). Mest byggt: småhus, äganderätt. Småhus dominerar i ett stort och varierat bestånd. Tyngdpunkten ligger i 1960–1980.
Bromölla +3 bostäder (0,1 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt. Beståndet är relativt stillastående och består av både småhus och flerbostadshus. Tyngdpunkten ligger i perioden 1960–1980.
Simrishamn +98 bostäder (1,0 %). Mest byggt: småhus, äganderätt. Småhus dominerar tydligt. Tyngdpunkten ligger före 1960.
Ystad +206 bostäder (1,3 %). Mest byggt: småhus, äganderätt. Blandat bestånd men med stark småhusdominans. Tyngdpunkten ligger före 1960.
Skurup +138 bostäder (2,0 %). Mest byggt: flerbostadshus, bostadsrätt. Småhus dominerar men nyproduktion av lägenheter syns. Tyngdpunkten ligger i 1960–1980.
Trelleborg +147 bostäder (0,7 %). Mest byggt: flerbostadshus, bostadsrätt. Småhus dominerar men lägenheter utgör en stor del. Tyngdpunkten ligger i 1960–1980.
Svedala +232 bostäder (2,7 %). Mest byggt: småhus, bostadsrätt. Småhus dominerar med tydlig tillväxt. Den största andelen är från 1960–1980.
Sjöbo +59 bostäder (0,7 %). Mest byggt: flerbostadshus, bostadsrätt. En av de mest småhusdominerade kommunerna. Den största delen är byggd före 1960.
Tomelilla +84 bostäder (1,3 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt. Småhus dominerar men nyproduktion är begränsad. Tyngdpunkten ligger före 1960.
Hörby +89 bostäder (1,2 %). Mest byggt: småhus, äganderätt. Beståndet domineras starkt av småhus. Den största andelen är från före 1960.
Höör +189 bostäder (2,5 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt. Småhus dominerar men med viss nyproduktion. Tyngdpunkten ligger i 1960–1980.
Lund +2 934 bostäder (5,3 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt. Flerbostadshus dominerar och nyproduktionen är mycket hög. Tyngdpunkten ligger i 1960–1980, men högt byggande efter år 2000 också.
Staffanstorp +548 bostäder (5,4 %). Mest byggt: flerbostadshus, bostadsrätt. Småhus dominerar men nyproduktionen är omfattande. Den största delen är från 1960–1980.
Eslöv +466 bostäder (3,2 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt. Kommunen har ett blandat bestånd med både småhus och lägenheter. Tyngdpunkten ligger i 1960–1980.
Svalöv +22 bostäder (0,4 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt och bostadsrätt. Småhus dominerar och nyproduktionen är knapp. Tyngdpunkten ligger före 1960.
Bjuv +161 bostäder (2,5 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt. Beståndet består av en blandning av småhus och flerbostadshus, men med tydlig tyngd i efterkrigstidens utbyggnad. Den största delen av bostäderna är byggda under 1960–1980.
Åstorp +113 bostäder (1,7 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt. Blandat bestånd med tydlig efterkrigskaraktär. Tyngdpunkten ligger i 1960–1980.
Klippan -1 bostad (0 %). Byggt villor men mist hyresrätter. Beståndet är blandat men småhus utgör en stor del. Den största andelen är från 1960–1980.
Perstorp +10 bostäder (0,3 %). Byggt hryesrätter men förlorat villor. Flest småhus men flerbostadshus utgör nästan halva beståndet. Den största delen är från 1960–1980.
9c7955019f0ffe4c572413fa3bd6a80befb5b573
abb09cc3ecd60a57ddcce0ba4ab56e11daa04689
TITLE:
Villabyggandet har nästan upphört i Skåne – nästan uteslutande lägenheter
DESCRIPTION:
Utbredningen av villamattor i det skånska landskapet har nära nog upphört. Det visar nya siffror från SCB.
CONTENT:
Av de nära 16 000 bostäder som har tillkommit i skånska kommuner under den här mandatperioden, sedan 2022, är inte ens var tjugonde bostad villa eller radhus med äganderätt.
.locker,.locker-loader{position:absolute;top:0;left:0;width:100%;height:100%}.locker{z-index:1000;opacity:.8;background-color:#fff;-ms-filter:"progid:DXImageTransform.Microsoft.Alpha(Opacity=80)";filter:alpha(opacity=80)}.locker-loader{z-index:1001;background:url(https://skanesfolkblad.se/wp-content/plugins/visualizer/images/ajax-loader.gif) no-repeat center center}.dt-button{display:none!important}.visualizer-front-container.visualizer-lazy-render{content-visibility: auto;}.google-visualization-controls-categoryfilter label.google-visualization-controls-label {vertical-align: middle;}.google-visualization-controls-categoryfilter li.goog-inline-block {margin: 0 0.2em;}.google-visualization-controls-categoryfilter li {padding: 0 0.2em;}.visualizer-front-container .dataTables_scrollHeadInner{margin: 0 auto;}
I antal dominerar Malmö, tillsammans med Lund och Helsingborg, nytillkomsten av bostäder. Nära två tredjedelar av de nya bostäderna finns i de tre största städerna. I Malmö och Helsingborg gäller det till största delen bostadsrätter medan det i Lund framför allt är nya hyresrätter som kommit till.
.locker,.locker-loader{position:absolute;top:0;left:0;width:100%;height:100%}.locker{z-index:1000;opacity:.8;background-color:#fff;-ms-filter:"progid:DXImageTransform.Microsoft.Alpha(Opacity=80)";filter:alpha(opacity=80)}.locker-loader{z-index:1001;background:url(https://skanesfolkblad.se/wp-content/plugins/visualizer/images/ajax-loader.gif) no-repeat center center}.dt-button{display:none!important}.visualizer-front-container.visualizer-lazy-render{content-visibility: auto;}.google-visualization-controls-categoryfilter label.google-visualization-controls-label {vertical-align: middle;}.google-visualization-controls-categoryfilter li.goog-inline-block {margin: 0 0.2em;}.google-visualization-controls-categoryfilter li {padding: 0 0.2em;}.visualizer-front-container .dataTables_scrollHeadInner{margin: 0 auto;}
Malmö har flest nytillkomna bostäder i alla upplåtelseformer. Men om förändringen däremot räknas i procent så är det mindre kommuner som expanderat mest:
Total ökning av bostäder mellan 2022 och 2025 i procent
Staffanstorp, 5,4 procent
Lund, 5,3 procent
Kävlinge, 4,9 procent
Båstad, 4,2 procent
Höganäs, 3,7 procent
TITLE:
Villabyggandet har nästan upphört i Skåne – nästan uteslutande lägenheter
DESCRIPTION:
Utbredningen av villamattor i det skånska landskapet har nära nog upphört. Det visar nya siffror från SCB.
CONTENT:
Av de nära 16 000 bostäder som har tillkommit i skånska kommuner under den här mandatperioden, sedan 2022, är inte ens var tjugonde bostad villa eller radhus med äganderätt.
I antal dominerar Malmö, tillsammans med Lund och Helsingborg, nytillkomsten av bostäder. Nära två tredjedelar av de nya bostäderna finns i de tre största städerna. I Malmö och Helsingborg gäller det till största delen bostadsrätter medan det i Lund framför allt är nya hyresrätter som kommit till.
Malmö har flest nytillkomna bostäder i alla upplåtelseformer. Men om förändringen däremot räknas i procent så är det mindre kommuner som expanderat mest:
Total ökning av bostäder mellan 2022 och 2025 i procent
Staffanstorp, 5,4 procent
Lund, 5,3 procent
Kävlinge, 4,9 procent
Båstad, 4,2 procent
Höganäs, 3,7 procent
I toppkommunen Staffanstorp består två tredjedelar av de nya bostäderna av bostadsrätter, främst i Hjärup.
Eric Tabich (M), ordförande i stadsbyggnadsnämnden i Staffanstorp, menar att det inte finns någon politisk styrning när det gäller vilka upplåtelseformer som byggs. Han tror mer att övervikten av bostadsrätter i kommunen handlar om att räntorna för bolån var låga under flera år i början av 2020-talet, vilket gjorde det mer lönsamt att bygga bostadsrätter.
Framöver ser han gärna andra former av byggande.
– Framåt ser vi ett behov av en bättre balans, där vi stärker möjligheterna för fler att äga sitt boende, till exempel genom småhus och andra former av äganderätt, säger Eric Tabich.
I Kävlinge är det däremot till största delen hyreslägenheter som har tillkommit under mandatperioden – något som motsvarar hållningen i kommunens översiktsplan, som säger att en blandning av upplåtelseformer är önskvärd. Kävlinge består fortfarande till 60 procent av villor och radhus.
Anders Malmströmanders.malmstrom@skanesfolkblad.se
Så byggs det i skånska kommuner – klicka på kartan
#hotspot-23484 .hotspots-image-container,
#hotspot-23484 .leaflet-container {
background: #efefef }
#hotspot-23484 .hotspots-placeholder {
background: #2E2D29;
border: 0 #2E2D29 solid;
color: #DFEBE5;
}
#hotspot-23484 .hotspot-title {
color: #ffffff;
}
#hotspot-23484 .hotspot-default {
stroke-width: 2;
fill: #ffffff;
fill-opacity: 0;
stroke: #ffffff;
stroke-opacity: 0;
}
#hotspot-23484 .hotspot-default:hover,
#hotspot-23484 .hotspot-default:focus-visible,
#hotspot-23484 .hotspot-default.hotspot-active {
fill: #3CA2A2;
fill-opacity: 0.71;
stroke: #235B6E;
stroke-opacity: 1.01;
}
#hotspot-23484 .leaflet-tooltip,
#hotspot-23484 .leaflet-rrose-content-wrapper {
background: #2E2D29;
border-color: #2E2D29;
color: #DFEBE5;
}
#hotspot-23484 a.leaflet-rrose-close-button {
color: #ffffff;
}
#hotspot-23484 .leaflet-rrose-tip {
background: #2E2D29;
}
#hotspot-23484 .leaflet-popup-scrolled {
border-bottom-color: #DFEBE5;
border-top-color: #DFEBE5;
}
#hotspot-23484 .leaflet-tooltip-top:before {
border-top-color: #2E2D29;
}
#hotspot-23484 .leaflet-tooltip-bottom:before {
border-bottom-color: #2E2D29;
}
#hotspot-23484 .leaflet-tooltip-left:before {
border-left-color: #2E2D29;
}
#hotspot-23484 .leaflet-tooltip-right:before {
border-right-color: #2E2D29;
}
Se alla kommuner
Vellinge
+346 bostäder (2,3 %). Mest byggt: småhus, äganderätt. En av de mest småhusdominerade kommunerna. Den största delen är från 1960–1980.
Malmö
+5 626 bostäder (3,4 %). Mest byggt: flerbostadshus, bostadsrätt. Flerbostadshus dominerar kraftigt i hela beståndet. Den största andelen är från 1960–1980.
Burlöv
+171 bostäder (2,1 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt. Kommunen domineras av flerbostadshus i tät bebyggelse. Den största delen är uppförd under 1960–1980.
Kävlinge
+632 bostäder (4,9 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt. Småhus dominerar men nyproduktionen är omfattande och blandad. Den största delen är från 1960–1980.
Lomma
+282 bostäder (2,9 %). Mest byggt: flerbostadshus, bostadsrätt. Småhus dominerar men nyproduktion är hög och modern. Den största andelen är från 2000–.
Landskrona
+337 bostäder (1,6 %). Mest byggt: flerbostadshus, bostadsrätt. Flerbostadshus dominerar och mycket är äldre bebyggelse. Tyngdpunkten ligger före 1960.
Helsingborg
+1 169 bostäder (1,6 %). Mest byggt: flerbostadshus, bostadsrätt. Flerbostadshus dominerar tydligt och beståndet är varierat över tid. Den största andelen är från 1960–1980.
Höganäs
+440 bostäder (3,7 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt. Småhus dominerar, men nyproduktion av lägenheter är tydlig. Den största delen är byggd efter 2000.
Ängelholm
+373 bostäder (1,8 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt. Småhus dominerar men nyproduktion av lägenheter är tydlig. Den största delen är från 1960–1980.
Båstad
+333 bostäder (4,2 %). Mest byggt: flerbostadshus, bostadsrätt. Beståndet är småhusdominerat men med tydlig nyproduktion i kustnära lägen. Den största andelen bostäder är från 2000–.
Örkelljunga
-16 bostäder (-0,3 %). Byggt fåtal hyresrätter men förlorat fler äganderätter. Småhus dominerar tydligt. Den största delen är från före 1960.
Hässleholm
+400 bostäder (1,7 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt. Småhus dominerar men det finns ett stort inslag av lägenheter. Tyngdpunkten ligger i 1960–1980.
Osby
+14 bostäder (0,2 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt. Småhus dominerar men beståndet växer långsamt. Tyngdpunkten ligger före 1960.
Östra Göinge
–62 bostäder (–1,0 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt (men netto minskning totalt). Beståndet domineras av småhus och äldre bebyggelse. Den största delen är uppförd före 1960.
Kristianstad
+230 bostäder (0,5 %). Mest byggt: småhus, äganderätt. Småhus dominerar i ett stort och varierat bestånd. Tyngdpunkten ligger i 1960–1980.
Bromölla
+3 bostäder (0,1 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt. Beståndet är relativt stillastående och består av både småhus och flerbostadshus. Tyngdpunkten ligger i perioden 1960–1980.
Simrishamn
+98 bostäder (1,0 %). Mest byggt: småhus, äganderätt. Småhus dominerar tydligt. Tyngdpunkten ligger före 1960.
Ystad
+206 bostäder (1,3 %). Mest byggt: småhus, äganderätt. Blandat bestånd men med stark småhusdominans. Tyngdpunkten ligger före 1960.
Skurup
+138 bostäder (2,0 %). Mest byggt: flerbostadshus, bostadsrätt. Småhus dominerar men nyproduktion av lägenheter syns. Tyngdpunkten ligger i 1960–1980.
Trelleborg
+147 bostäder (0,7 %). Mest byggt: flerbostadshus, bostadsrätt. Småhus dominerar men lägenheter utgör en stor del. Tyngdpunkten ligger i 1960–1980.
Svedala
+232 bostäder (2,7 %). Mest byggt: småhus, bostadsrätt. Småhus dominerar med tydlig tillväxt. Den största andelen är från 1960–1980.
Sjöbo
+59 bostäder (0,7 %). Mest byggt: flerbostadshus, bostadsrätt. En av de mest småhusdominerade kommunerna. Den största delen är byggd före 1960.
Tomelilla
+84 bostäder (1,3 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt. Småhus dominerar men nyproduktion är begränsad. Tyngdpunkten ligger före 1960.
Hörby
+89 bostäder (1,2 %). Mest byggt: småhus, äganderätt. Beståndet domineras starkt av småhus. Den största andelen är från före 1960.
Höör
+189 bostäder (2,5 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt. Småhus dominerar men med viss nyproduktion. Tyngdpunkten ligger i 1960–1980.
Lund
+2 934 bostäder (5,3 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt. Flerbostadshus dominerar och nyproduktionen är mycket hög. Tyngdpunkten ligger i 1960–1980, men högt byggande efter år 2000 också.
Staffanstorp
+548 bostäder (5,4 %). Mest byggt: flerbostadshus, bostadsrätt. Småhus dominerar men nyproduktionen är omfattande. Den största delen är från 1960–1980.
Eslöv
+466 bostäder (3,2 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt. Kommunen har ett blandat bestånd med både småhus och lägenheter. Tyngdpunkten ligger i 1960–1980.
Svalöv
+22 bostäder (0,4 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt och bostadsrätt. Småhus dominerar och nyproduktionen är knapp. Tyngdpunkten ligger före 1960.
Bjuv
+161 bostäder (2,5 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt. Beståndet består av en blandning av småhus och flerbostadshus, men med tydlig tyngd i efterkrigstidens utbyggnad. Den största delen av bostäderna är byggda under 1960–1980.
Åstorp
+113 bostäder (1,7 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt. Blandat bestånd med tydlig efterkrigskaraktär. Tyngdpunkten ligger i 1960–1980.
Klippan
-1 bostad (0 %). Byggt villor men mist hyresrätter. Beståndet är blandat men småhus utgör en stor del. Den största andelen är från 1960–1980.
Perstorp
+10 bostäder (0,3 %). Byggt hryesrätter men förlorat villor. Flest småhus men flerbostadshus utgör nästan halva beståndet. Den största delen är från 1960–1980.
abb09cc3ecd60a57ddcce0ba4ab56e11daa04689
9c7955019f0ffe4c572413fa3bd6a80befb5b573
2b236a5f8df5afc280414e47a23a342854da7148Visst ska Palestina befrias. Kriget har varit fruktansvärt. Men Palestina måste också befrias från Hamas – för israelernas skull såväl som för palestiniernas. Det skriver Kristofer Åberg i sin replik.
Mikael Mery Karlsson skriver i Skånes Folkblad (11/4) om Israels blockad och hur den enligt honom kontrollerar allt som kommit in och ut ur Gaza sedan 2007.
Det tål att tänkas på att Hamas, trots denna blockad, lyckats smuggla in tiotusentals raketer och så mycket vapen att de själva valde att initiera och fortsätta kriga mot en av världens starkaste militärmakter i hela två år. Man vill inte ens tänka på hur många fler oskyldiga israeler de hade dödat den 7 oktober 2023 om de innan dess haft möjlighet att ta in vapen utan dessa hinder.
Dessvärre tänker vissa av aktivisterna på konvojerna som Karlsson lovordar inte så. De efterfrågar istället ”global intifada” och att väpnad revolution är den bästa vägen framåt.
Detta innebär fler självmordsbombningar, fler massakrer mot israeliska kibbutzer och ytterligare eskalering av konflikten. Det är motsatsen till fred.
Aftonbladet och Expressen granskade förra året vilka som deltagit i och organiserat dessa konvojer. En av de som stod Greta Thunberg närmast, Thiago Avila, utgör urtypen för den form av vålds- och revolutionsromantik som är vanlig i denna rörelse. Han har sagt att han inspireras av Hizbollahs tidigare ledare Hassan Nasrallah. Avilas status i dessa kretsar gjorde att han var en av runt 100 influencers som bjöds in till Nasrallahs begravning (som han också deltog i).
Flera personer i styrgruppen bakom Greta Thunberg och flottiljen har därutöver hyllat och haft samröre med terrorgrupper som Hamas, PFLP och Islamiska Jihad. En av dem deltog i en aktion i Stockholm där de riktade dödshot mot Mahmoud Abbas.
Denna revolutionsromantik går hand i hand med målet för dessa konvojer. I vissa PR-insatser, som Karlssons debattartikel, vill man gärna beskriva ändamålet som humanitärt. Men i själva verket har denna rörelse, i vissa sammanhang, själva sagt att de inte alls vill konkurrera med det arbete som FN och diverse biståndsorganisationer utför.
Denna revolutionsromantik går hand i hand med målet för dessa konvojer.
Det ”enda målet” är att bryta blockaden. Att bryta blockaden är förstås en nödvändighet för att dessa terrorgrupper, ”frihetshjältar” i deras ögon, ska kunna beväpnas och utföra nya angrepp.
Den typen av smuggling har palestinska grupper, såväl under Arafats tidigare styre som Hamas, ägnat sig åt i decennier – ofta med Iran som förmedlare av alla dessa vapen. Tänk vad det palestinska samhället hade kunnat blomstra om inte alla dessa miljarder lagts på att bygga terrortunnlar och på att beväpna Hamas.
Vad gäller viljan att leverera basala förnödenheter så har konvojerna under årens lopp inte visat något som helst intresse i att deras förnödenheter hade kunnat transporteras in landvägen via lastbilar (vilket de erbjudits). De undanhåller också allt som oftast att Gaza gränsar även mot Egypten, en gräns som under alla dessa år alltså inte alls kontrollerats av Israel.
Revolutionsromantiken går också hand i hand med en, för deras skull, behövlig svartvit syn på konflikten. Karlsson skriver att Gazaborna är ”flyktingar som flytt undan Israels tidigare krig”. I själva verket har Hamas (och liknande grupperingar tidigare i historien) utfört den typen av krigshandlingar gång på gång, om än inte av sådan magnitud som de gjorde på en enda dag 2023. Detta undanhålls som regel i det antiisraeliska ”narrativet”.
Revolutionsromantiken går också hand i hand med en, för deras skull, behövlig svartvit syn på konflikten.
Karlsson pratar om att lösa grundproblemet i konflikten, och Hamas är förstås ett av dessa. Ändå yppar han inte ett ord om dem.
Visst ska Palestina befrias. Kriget har varit fruktansvärt. Men Palestina måste också befrias från Hamas – för israelernas skull såväl som för palestiniernas.
Kristofer Åbergordförande för Socialdemokratiska Israelvänner
4ece12bd8d1efa8316029d3baa11831bb7be1417Tolv solarieverksamheter i Malmö har fått vitesförelägganden efter att miljöförvaltningen upptäckt allvarliga brister vid tillsyn.
I höstas skärpte Strålsäkerhetsmyndigheten reglerna för solarium. Detta då forskning visar samband mellan UV-strålning och vissa former av hudcancer.
Nu har Malmö stad genomfört oanmälda kontroller av solarium.
– Det är viktigt att solarieverksamheter följer de lagkrav som finns för att kunna säkra människors hälsa, säger Caroline Tandefelt, chef för enheten för trygghet och samordnad tillsyn på Miljöförvaltningen i Malmö stad, i ett pressmeddelande.
Vid kontrollerna upptäcktes omfattande brister. Det handlar bland annat om saknad skyltning om 18-årsgräns, bristande ålderskontroll samt system där kunder kunnat starta solarier med polletter eller på distans.
I flera fall saknades korrekt information om UV-typ på lysrören, eller så stämde uppgifterna inte med utrustningen. Vissa anläggningar hade också för starka rör, vilket kan öka risken för hudskador.
Miljöförvaltningen upptäckte även otillåten försäljning av kosmetiska produkter som används före solning, samt bristande information om att huden ska vara fri från krämer. I vissa fall saknades nödstoppsknapp.
Dessutom förekom marknadsföring som antydde hälsoeffekter av solning, vilket inte är tillåtet. Kunder kunde också överskrida den rekommenderade soltiden på 15 minuter per tillfälle.
Bristerna har lett till tolv vitesförelägganden kopplade till tre företag. Föreläggandena innebär förbud, vilket gjort att delar av verksamheterna har stängts.
– Samtliga verksamheter har, eller håller på att åtgärda de konstaterade bristerna, vilket är positivt, säger Caroline Tandefelt.
9c7955019f0ffe4c572413fa3bd6a80befb5b573Utbredningen av villamattor i det skånska landskapet har nära nog upphört. Det visar nya siffror från SCB.
Av de nära 16 000 bostäder som har tillkommit i skånska kommuner under den här mandatperioden, sedan 2022, är inte ens var tjugonde bostad villa eller radhus med äganderätt.
.locker,.locker-loader{position:absolute;top:0;left:0;width:100%;height:100%}.locker{z-index:1000;opacity:.8;background-color:#fff;-ms-filter:"progid:DXImageTransform.Microsoft.Alpha(Opacity=80)";filter:alpha(opacity=80)}.locker-loader{z-index:1001;background:url(https://skanesfolkblad.se/wp-content/plugins/visualizer/images/ajax-loader.gif) no-repeat center center}.dt-button{display:none!important}.visualizer-front-container.visualizer-lazy-render{content-visibility: auto;}.google-visualization-controls-categoryfilter label.google-visualization-controls-label {vertical-align: middle;}.google-visualization-controls-categoryfilter li.goog-inline-block {margin: 0 0.2em;}.google-visualization-controls-categoryfilter li {padding: 0 0.2em;}.visualizer-front-container .dataTables_scrollHeadInner{margin: 0 auto;}
I antal dominerar Malmö, tillsammans med Lund och Helsingborg, nytillkomsten av bostäder. Nära två tredjedelar av de nya bostäderna finns i de tre största städerna. I Malmö och Helsingborg gäller det till största delen bostadsrätter medan det i Lund framför allt är nya hyresrätter som kommit till.
.locker,.locker-loader{position:absolute;top:0;left:0;width:100%;height:100%}.locker{z-index:1000;opacity:.8;background-color:#fff;-ms-filter:"progid:DXImageTransform.Microsoft.Alpha(Opacity=80)";filter:alpha(opacity=80)}.locker-loader{z-index:1001;background:url(https://skanesfolkblad.se/wp-content/plugins/visualizer/images/ajax-loader.gif) no-repeat center center}.dt-button{display:none!important}.visualizer-front-container.visualizer-lazy-render{content-visibility: auto;}.google-visualization-controls-categoryfilter label.google-visualization-controls-label {vertical-align: middle;}.google-visualization-controls-categoryfilter li.goog-inline-block {margin: 0 0.2em;}.google-visualization-controls-categoryfilter li {padding: 0 0.2em;}.visualizer-front-container .dataTables_scrollHeadInner{margin: 0 auto;}
Malmö har flest nytillkomna bostäder i alla upplåtelseformer. Men om förändringen däremot räknas i procent så är det mindre kommuner som expanderat mest:
Total ökning av bostäder mellan 2022 och 2025 i procent
Staffanstorp, 5,4 procent
Lund, 5,3 procent
Kävlinge, 4,9 procent
Båstad, 4,2 procent
Höganäs, 3,7 procent
9c7955019f0ffe4c572413fa3bd6a80befb5b573
abb09cc3ecd60a57ddcce0ba4ab56e11daa04689
TITLE:
Villabyggandet har nästan upphört i Skåne – nästan uteslutande lägenheter
DESCRIPTION:
Utbredningen av villamattor i det skånska landskapet har nära nog upphört. Det visar nya siffror från SCB.
CONTENT:
Av de nära 16 000 bostäder som har tillkommit i skånska kommuner under den här mandatperioden, sedan 2022, är inte ens var tjugonde bostad villa eller radhus med äganderätt.
.locker,.locker-loader{position:absolute;top:0;left:0;width:100%;height:100%}.locker{z-index:1000;opacity:.8;background-color:#fff;-ms-filter:"progid:DXImageTransform.Microsoft.Alpha(Opacity=80)";filter:alpha(opacity=80)}.locker-loader{z-index:1001;background:url(https://skanesfolkblad.se/wp-content/plugins/visualizer/images/ajax-loader.gif) no-repeat center center}.dt-button{display:none!important}.visualizer-front-container.visualizer-lazy-render{content-visibility: auto;}.google-visualization-controls-categoryfilter label.google-visualization-controls-label {vertical-align: middle;}.google-visualization-controls-categoryfilter li.goog-inline-block {margin: 0 0.2em;}.google-visualization-controls-categoryfilter li {padding: 0 0.2em;}.visualizer-front-container .dataTables_scrollHeadInner{margin: 0 auto;}
I antal dominerar Malmö, tillsammans med Lund och Helsingborg, nytillkomsten av bostäder. Nära två tredjedelar av de nya bostäderna finns i de tre största städerna. I Malmö och Helsingborg gäller det till största delen bostadsrätter medan det i Lund framför allt är nya hyresrätter som kommit till.
.locker,.locker-loader{position:absolute;top:0;left:0;width:100%;height:100%}.locker{z-index:1000;opacity:.8;background-color:#fff;-ms-filter:"progid:DXImageTransform.Microsoft.Alpha(Opacity=80)";filter:alpha(opacity=80)}.locker-loader{z-index:1001;background:url(https://skanesfolkblad.se/wp-content/plugins/visualizer/images/ajax-loader.gif) no-repeat center center}.dt-button{display:none!important}.visualizer-front-container.visualizer-lazy-render{content-visibility: auto;}.google-visualization-controls-categoryfilter label.google-visualization-controls-label {vertical-align: middle;}.google-visualization-controls-categoryfilter li.goog-inline-block {margin: 0 0.2em;}.google-visualization-controls-categoryfilter li {padding: 0 0.2em;}.visualizer-front-container .dataTables_scrollHeadInner{margin: 0 auto;}
Malmö har flest nytillkomna bostäder i alla upplåtelseformer. Men om förändringen däremot räknas i procent så är det mindre kommuner som expanderat mest:
Total ökning av bostäder mellan 2022 och 2025 i procent
Staffanstorp, 5,4 procent
Lund, 5,3 procent
Kävlinge, 4,9 procent
Båstad, 4,2 procent
Höganäs, 3,7 procent
TITLE:
Villabyggandet har nästan upphört i Skåne – nästan uteslutande lägenheter
DESCRIPTION:
Utbredningen av villamattor i det skånska landskapet har nära nog upphört. Det visar nya siffror från SCB.
CONTENT:
Av de nära 16 000 bostäder som har tillkommit i skånska kommuner under den här mandatperioden, sedan 2022, är inte ens var tjugonde bostad villa eller radhus med äganderätt.
I antal dominerar Malmö, tillsammans med Lund och Helsingborg, nytillkomsten av bostäder. Nära två tredjedelar av de nya bostäderna finns i de tre största städerna. I Malmö och Helsingborg gäller det till största delen bostadsrätter medan det i Lund framför allt är nya hyresrätter som kommit till.
Malmö har flest nytillkomna bostäder i alla upplåtelseformer. Men om förändringen däremot räknas i procent så är det mindre kommuner som expanderat mest:
Total ökning av bostäder mellan 2022 och 2025 i procent
Staffanstorp, 5,4 procent
Lund, 5,3 procent
Kävlinge, 4,9 procent
Båstad, 4,2 procent
Höganäs, 3,7 procent
I toppkommunen Staffanstorp består två tredjedelar av de nya bostäderna av bostadsrätter, främst i Hjärup.
Eric Tabich (M), ordförande i stadsbyggnadsnämnden i Staffanstorp, menar att det inte finns någon politisk styrning när det gäller vilka upplåtelseformer som byggs. Han tror mer att övervikten av bostadsrätter i kommunen handlar om att räntorna för bolån var låga under flera år i början av 2020-talet, vilket gjorde det mer lönsamt att bygga bostadsrätter.
Framöver ser han gärna andra former av byggande.
– Framåt ser vi ett behov av en bättre balans, där vi stärker möjligheterna för fler att äga sitt boende, till exempel genom småhus och andra former av äganderätt, säger Eric Tabich.
I Kävlinge är det däremot till största delen hyreslägenheter som har tillkommit under mandatperioden – något som motsvarar hållningen i kommunens översiktsplan, som säger att en blandning av upplåtelseformer är önskvärd. Kävlinge består fortfarande till 60 procent av villor och radhus.
Anders Malmströmanders.malmstrom@skanesfolkblad.se
Så byggs det i skånska kommuner – klicka på kartan
#hotspot-23484 .hotspots-image-container,
#hotspot-23484 .leaflet-container {
background: #efefef }
#hotspot-23484 .hotspots-placeholder {
background: #2E2D29;
border: 0 #2E2D29 solid;
color: #DFEBE5;
}
#hotspot-23484 .hotspot-title {
color: #ffffff;
}
#hotspot-23484 .hotspot-default {
stroke-width: 2;
fill: #ffffff;
fill-opacity: 0;
stroke: #ffffff;
stroke-opacity: 0;
}
#hotspot-23484 .hotspot-default:hover,
#hotspot-23484 .hotspot-default:focus-visible,
#hotspot-23484 .hotspot-default.hotspot-active {
fill: #3CA2A2;
fill-opacity: 0.71;
stroke: #235B6E;
stroke-opacity: 1.01;
}
#hotspot-23484 .leaflet-tooltip,
#hotspot-23484 .leaflet-rrose-content-wrapper {
background: #2E2D29;
border-color: #2E2D29;
color: #DFEBE5;
}
#hotspot-23484 a.leaflet-rrose-close-button {
color: #ffffff;
}
#hotspot-23484 .leaflet-rrose-tip {
background: #2E2D29;
}
#hotspot-23484 .leaflet-popup-scrolled {
border-bottom-color: #DFEBE5;
border-top-color: #DFEBE5;
}
#hotspot-23484 .leaflet-tooltip-top:before {
border-top-color: #2E2D29;
}
#hotspot-23484 .leaflet-tooltip-bottom:before {
border-bottom-color: #2E2D29;
}
#hotspot-23484 .leaflet-tooltip-left:before {
border-left-color: #2E2D29;
}
#hotspot-23484 .leaflet-tooltip-right:before {
border-right-color: #2E2D29;
}
Se alla kommuner
Vellinge
+346 bostäder (2,3 %). Mest byggt: småhus, äganderätt. En av de mest småhusdominerade kommunerna. Den största delen är från 1960–1980.
Malmö
+5 626 bostäder (3,4 %). Mest byggt: flerbostadshus, bostadsrätt. Flerbostadshus dominerar kraftigt i hela beståndet. Den största andelen är från 1960–1980.
Burlöv
+171 bostäder (2,1 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt. Kommunen domineras av flerbostadshus i tät bebyggelse. Den största delen är uppförd under 1960–1980.
Kävlinge
+632 bostäder (4,9 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt. Småhus dominerar men nyproduktionen är omfattande och blandad. Den största delen är från 1960–1980.
Lomma
+282 bostäder (2,9 %). Mest byggt: flerbostadshus, bostadsrätt. Småhus dominerar men nyproduktion är hög och modern. Den största andelen är från 2000–.
Landskrona
+337 bostäder (1,6 %). Mest byggt: flerbostadshus, bostadsrätt. Flerbostadshus dominerar och mycket är äldre bebyggelse. Tyngdpunkten ligger före 1960.
Helsingborg
+1 169 bostäder (1,6 %). Mest byggt: flerbostadshus, bostadsrätt. Flerbostadshus dominerar tydligt och beståndet är varierat över tid. Den största andelen är från 1960–1980.
Höganäs
+440 bostäder (3,7 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt. Småhus dominerar, men nyproduktion av lägenheter är tydlig. Den största delen är byggd efter 2000.
Ängelholm
+373 bostäder (1,8 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt. Småhus dominerar men nyproduktion av lägenheter är tydlig. Den största delen är från 1960–1980.
Båstad
+333 bostäder (4,2 %). Mest byggt: flerbostadshus, bostadsrätt. Beståndet är småhusdominerat men med tydlig nyproduktion i kustnära lägen. Den största andelen bostäder är från 2000–.
Örkelljunga
-16 bostäder (-0,3 %). Byggt fåtal hyresrätter men förlorat fler äganderätter. Småhus dominerar tydligt. Den största delen är från före 1960.
Hässleholm
+400 bostäder (1,7 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt. Småhus dominerar men det finns ett stort inslag av lägenheter. Tyngdpunkten ligger i 1960–1980.
Osby
+14 bostäder (0,2 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt. Småhus dominerar men beståndet växer långsamt. Tyngdpunkten ligger före 1960.
Östra Göinge
–62 bostäder (–1,0 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt (men netto minskning totalt). Beståndet domineras av småhus och äldre bebyggelse. Den största delen är uppförd före 1960.
Kristianstad
+230 bostäder (0,5 %). Mest byggt: småhus, äganderätt. Småhus dominerar i ett stort och varierat bestånd. Tyngdpunkten ligger i 1960–1980.
Bromölla
+3 bostäder (0,1 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt. Beståndet är relativt stillastående och består av både småhus och flerbostadshus. Tyngdpunkten ligger i perioden 1960–1980.
Simrishamn
+98 bostäder (1,0 %). Mest byggt: småhus, äganderätt. Småhus dominerar tydligt. Tyngdpunkten ligger före 1960.
Ystad
+206 bostäder (1,3 %). Mest byggt: småhus, äganderätt. Blandat bestånd men med stark småhusdominans. Tyngdpunkten ligger före 1960.
Skurup
+138 bostäder (2,0 %). Mest byggt: flerbostadshus, bostadsrätt. Småhus dominerar men nyproduktion av lägenheter syns. Tyngdpunkten ligger i 1960–1980.
Trelleborg
+147 bostäder (0,7 %). Mest byggt: flerbostadshus, bostadsrätt. Småhus dominerar men lägenheter utgör en stor del. Tyngdpunkten ligger i 1960–1980.
Svedala
+232 bostäder (2,7 %). Mest byggt: småhus, bostadsrätt. Småhus dominerar med tydlig tillväxt. Den största andelen är från 1960–1980.
Sjöbo
+59 bostäder (0,7 %). Mest byggt: flerbostadshus, bostadsrätt. En av de mest småhusdominerade kommunerna. Den största delen är byggd före 1960.
Tomelilla
+84 bostäder (1,3 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt. Småhus dominerar men nyproduktion är begränsad. Tyngdpunkten ligger före 1960.
Hörby
+89 bostäder (1,2 %). Mest byggt: småhus, äganderätt. Beståndet domineras starkt av småhus. Den största andelen är från före 1960.
Höör
+189 bostäder (2,5 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt. Småhus dominerar men med viss nyproduktion. Tyngdpunkten ligger i 1960–1980.
Lund
+2 934 bostäder (5,3 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt. Flerbostadshus dominerar och nyproduktionen är mycket hög. Tyngdpunkten ligger i 1960–1980, men högt byggande efter år 2000 också.
Staffanstorp
+548 bostäder (5,4 %). Mest byggt: flerbostadshus, bostadsrätt. Småhus dominerar men nyproduktionen är omfattande. Den största delen är från 1960–1980.
Eslöv
+466 bostäder (3,2 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt. Kommunen har ett blandat bestånd med både småhus och lägenheter. Tyngdpunkten ligger i 1960–1980.
Svalöv
+22 bostäder (0,4 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt och bostadsrätt. Småhus dominerar och nyproduktionen är knapp. Tyngdpunkten ligger före 1960.
Bjuv
+161 bostäder (2,5 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt. Beståndet består av en blandning av småhus och flerbostadshus, men med tydlig tyngd i efterkrigstidens utbyggnad. Den största delen av bostäderna är byggda under 1960–1980.
Åstorp
+113 bostäder (1,7 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt. Blandat bestånd med tydlig efterkrigskaraktär. Tyngdpunkten ligger i 1960–1980.
Klippan
-1 bostad (0 %). Byggt villor men mist hyresrätter. Beståndet är blandat men småhus utgör en stor del. Den största andelen är från 1960–1980.
Perstorp
+10 bostäder (0,3 %). Byggt hryesrätter men förlorat villor. Flest småhus men flerbostadshus utgör nästan halva beståndet. Den största delen är från 1960–1980.
abb09cc3ecd60a57ddcce0ba4ab56e11daa04689
9c7955019f0ffe4c572413fa3bd6a80befb5b573
c0f2e25c08d91870789a1d82d0454a6d0694e437Vägtrafiken över både Stora Bält-bron och Öresundsbron nådde nya rekordnivåer under 2025.
Totalt passerade närmare 22,2 miljoner fordon de båda förbindelserna enligt siffror från det danska infrastrukturbolaget Sund & Bælt.
Stora Bält-bron noterade 14,1 miljoner passager under året, vilket innebär en ökning med 3,4 procent jämfört med 2024. För Öresundsbron, som firade 25-årsjubileum under förra året, blev siffran 8,0 miljoner fordon. Det är en ökning med 5,5 procent mot året innan.
30685dbd0523e2149a094ab130891c51cd66827fFritidsbanken i Trelleborg växlar upp verksamheten med en flytt till centrala lokaler och rekryteringen av en ny verksamhetsutvecklare. Målet med satsningen är att öka tillgängligheten och sänka trösklarna till rörelse för barn och unga.
Kommunen har öronmärkt 700 000 kronor i årets budget för att utveckla verksamheten. Den 4 maj tillträder Stefan Jönsson som ny verksamhetsutvecklare. Han kommer närmast som hållbarhetsansvarig från Trelleborgs FF och har i uppdrag att utöka samarbeten och bredda marknadsföringen.
– Jag ser jättemycket fram emot uppdraget och har redan en lång lista på vad jag vill ta tag i. Fritidsbanken har stor utvecklingspotential om vi kan öka tillgängligheten och samverka bredare, säger Stefan Jönsson.
Verksamheten flyttar under året till nyrenoverade lokaler på Sankt Nicolai plan 3. Utöver den nya chefen kommer lokalen att bemannas av deltagare från arbetsmarknadsinsatser och LSS-verksamhet. Fritidsbanken fungerar som ett bibliotek där sportutrustning kan lånas gratis i 14 dagar.