Log in to subscribe to heads-up notifications for this feed or its category via email, Slack, or Discord.
Ask the AI anything about content, patterns, and edits for Skånes Folkblad. The AI will receive full version history including all edited articles. Open question history.
75b2cdb7f2698dab4ed541b6bd116d4af838eb8dDen 1 april börjar nya regler för bolån att gälla då bolånetaket höjs och det skärpta amorteringskravet tas bort. Förändringarna syftar till att sänka trösklarna för framför allt unga och förstagångsköpare på bostadsmarknaden.
Det höjda bolånetaket innebär att kontantinsatskravet sänks från 15 till 10 procent, vilket gör det möjligt att låna upp till 90 procent av bostadens värde. Samtidigt slopas det extra amorteringskravet för hushåll med lån som överstiger 4,5 gånger årsinkomsten.
Regelförändringen innebär också vissa begränsningar då omvärdering av bostaden endast får ske vart femte år. Taket för tilläggslån sänks dessutom till 80 procent av bostadens värde.
De grundläggande amorteringskraven kvarstår för lån över 50 procent av bostadens värde.
7ee8e9d08f8f1a1b5b077f573be7570ea6df9c8aSedan ett år har Skånes Folkblad blivit en faktor att räkna med i debatten. Men trots uppmärksammat innehåll jobbar tidningen hårt med att nå ut till alla som efterlyst ett alternativ. – Det är nästan ett självskadebeteende att inte prenumerera, säger Jonas Sjöberg, ordförande för Byggnads i Skåne, liksom för Skånes Folkblads ägarförening.
Det har gått ett år sedan det första numret av Skånes Folkblad såg dagens ljus, den 31 mars 2025. Vägen dit startade i en utredning ledd av Skånes Folkblads ursprungliga vd Daniel Färm där frågan ställdes rakt ut: Finns det utrymme för en ny tidning i Skåne där Bonnier äger de flesta andra tidningar?
Svaret var ett rungande ja. Jonas Sjöberg, ordförande för Byggnads Skåne och en av initiativtagarna, minns när planerna började konkretiseras hösten 2024.
– Vi insåg att vi inte haft en riktig alternativ tidning sedan Arbetets dagar. Hela ingången har varit att vi behöver en röd röst i ett blått medielandskap. När upplägget presenterades kände vi i styrelsen direkt att det här var en jäkla bra idé, säger Jonas Sjöberg.
Tidningen ägs av föreningen Folkrörelsemedia i Skåne, som utgörs av tio skånska fackavdelningar. För Jonas Sjöberg är ägandeformen central för tidningens själ.
– Det är viktigt att fackföreningarna äger detta snarare än något parti. Vi styr inte redaktionen, men vi är garanter för att det blir ett arbetarperspektiv. Om allt skulle handla om lyxvåningar i Västra Hamnen så undrar nog våra medlemmar vad tidningen håller på med. Vi vill läsa om det som rör oss och vår plånbok.
Han lyfter fram avslöjandet om de georgiska gästarbetarna som ett exempel på när tidningen är som bäst – journalistik som senare ledde till debatt i riksdagen.
– Det var oerhört gripande. I byggbranschen ser vi det här allt för ofta, folk som tvingas bo på bygget eller i kolonistugor under usla förhållanden. Det är sådana historier som vi ska lyfta fram, de som annars aldrig når dagsljuset.
Trots att det redaktionella innehållet beskrivs som en succé, sticker Jonas Sjöberg inte under stol med att det första året har varit en tuff skola. Särskilt när det kommer till ekonomin och antalet prenumeranter, som inte nått hela vägen fram till vad analysen förutspådde.
– Vi var nog lite naiva när vi gick in i det här. Vi trodde kanske att det skulle lösa sig självt med fortsatta intäkter, men det är svårare att starta tidning idag än för 30 år sedan.Han riktar en passning till den egna rörelsen:
– Vi har många engagerade arbetare i länet. Varför prenumererar de inte? Det är nästan ett självskadebeteende. För 100 kronor i månaden får man en röst som har en helt annan åsikt än de borgerliga tidningarna. Man kan faktiskt skita i de andra prenumerationerna och satsa på oss istället, säger Jonas Sjöberg.
När vi blickar framåt mot nästa jubileum är målet glasklart: tillväxt.
– Om man får drömma fritt har vi tiotusentals prenumeranter om ett år och ännu mer spets i debatten. Mer realistiskt är att vi har fördubblat vår nuvarande bas och säkrat nytt mediastöd.
Trots utmaningarna råder ingen tvekan om stoltheten över att tidningen överlevt sitt första år och lyckats ta plats.
– Jag är stolt över att vi har lyckats putta på de stora mediehusen. Om vi har något bra kan de inte tiga ihjäl oss. Vi har skaffat oss en röst, och den rösten ska bli ännu starkare, säger Jonas Sjöberg.
3 snabba frågor till Jonas Sjöberg
Blev tidningen som du föreställde dig?
– Innehållsmässigt ja! Kvaliteten, bredden och djupet är jag väldigt nöjd med. Vi täcker hela Skåne på ett sätt som vi hoppades på.
Varför är det viktigt att fackföreningsrörelsen har en egen tidning?
– För att vi ser världen ur ett annat perspektiv. När grannens hus har inbrott rör det mig personligen, och på samma sätt fokuserar vi på det som faktiskt påverkar arbetares vardag och ekonomi.
Vad är ditt budskap till de som ännu inte prenumererar?
– Vi erbjuder något som ingen annan gör i Skåne. Det går knappt att understryka hur viktigt det är att vi stöttar vår egen röst om vi vill att den ska finnas kvar.
cc4c96e75cd3a40434b336f0cd2beb21583b434cLänge har alla som åker kollektivt fått stå tillbaka när politiker fokuserat på höjda bränslepriser, skriver Rasmus Hansson.
Förra veckan kom Socialdemokraterna i Skåne med ett vallöfte.
En ordinarie månadsbiljett som täcker hela Skåne ska kosta 500 kronor. Idag kostar en sådan månadsbiljett 1 370 kronor.
Så. Hur ska detta finansieras?
Enligt S kommer satsningen på sänkta kollektivtrafiksbiljetter kosta ungefär mellan 300 och 400 miljoner kronor om året.
Men det finns pengar att ta av. De senaste åren har Skånetrafiken gjort rejäla överskott. 2025 gick Skånetrafiken 800 miljoner plus, året innan gick man 640 miljoner plus.
Det är alltså inte mer än rimligt att de som åker kollektivtrafiken varje dag får tillbaka för det överpris man uppenbarligen betalat senaste åren.
Prisökning med 161 procent
Men det är också rättvist ur fler aspekter. Allt för länge har alla som åker tåg och buss fått stå tillbaka.
De senaste åren har vi varit besatta av att prata om hur höga bränslepriserna är och hur dyrt det är att köra bil. Men vi har glömt bort att prata om hur vansinnigt dyrt det blivit att åka kollektivt.
För två år sedan granskade SVT utvecklingen av bensin- och dieselpriser sedan år 2000 och jämförde det med lokaltrafikens prisutveckling.
Bensinpriserna hade ökat med 91 procent och dieseln med 121 procent. Lokaltrafiken i Sverige hade ökat med 161 procent.
Visst har inte det fått riktigt lika mycket utrymme från politiker?
Ökad livskvalitet
Men S förslag också bra klasspolitik.
Inte nog med att det ökar möjligheterna för människor att röra sig billigt i länet och dessutom kunna ta ett jobb i Hässleholm om man bor i Landskrona utan att bli ruinerad av transportkostnader.
Det ökar också rörligheten för den med liten plånbok på andra sätt.
I en undersökning från Kungliga Tekniska Högskolan fick människor med låg inkomst testa på att åka kollektivt gratis under tre månader. Forskarna kunde påvisa att både friheten och tryggheten ökar för människor när möjligheten att åka kollektivt finns.
Ökad livskvalitet för den med mindre på bankkontot, alltså.
Lämna fossilberoendet
I en osäker värld med lynniga ledare har vi de senaste åren fått lära oss den hårda vägen att bränslepriserna kan stiga rejält från en dag till en annan.
Vi såg det när Putin startade krig mot Ukraina 2022 och vi såg det när Trump och Netanyahu attackerade Iran för några veckor sedan. Den svenska regeringens första svar var att sänka skatten på bränsle. En både dum och kortsiktig lösning som binder fast svenskarna vid ett fossilberoende som vi borde lämnat bakom oss för längesen.
Att sänka priset på kollektivt resande stärker alltså vår motståndskraft. Fler människors plånböcker behöver inte påverkas lika mycket nästa gång Trump eller Putin får för sig att invadera eller attackera ett land.
Någon gång kommer vi dessutom behöva slå oss fria från vårt oljeberoende från allehanda skurkstater. Kanske börjar det med sänkta priser hos Skånetrafiken.
Offensiv politik
För om det finns bättre och billigare alternativ kommer människor i allt större utsträckning låta bilen stå. Och om skåningar i större utsträckning hoppar på tåg och bussar är det såklart också bra klimatpolitik.
I tider där det politiska samtalet präglas av triangulering och spel är förslaget om sänkta biljettpriser hos Skånetrafiken både klokt och riktigt.
Det är en offensiv satsning in i framtiden från S som vittnar om att politiken faktiskt kan åstadkomma riktigt bra saker.
Rasmus Hansson, ledarskribentrasmus.hansson@skanesfolkblad.se
48a4375f9a46943519d95d82c4c4742d57924dc4Skräpet på skånska gator kostar skattebetalarna stora summor varje år. Trots en ny lag som ska tvinga plastproducenter att betala för notan har inga pengar nått kommunerna – och nu överklagas avgifterna av tobaksjättar.
Senast den 31 mars måste de skånska kommunerna rapportera in sina städkostnader till Naturvårdsverket för att ha rätt till ersättning. Enligt siffror från Håll Sverige Rent landade den totala skräpnotan i Skåne på över 115 miljoner kronor under förra året.
Högst kostnader i länet rapporterar Malmö stad med drygt 56,9 miljoner kronor, följt av Helsingborg (15,8 miljoner) och Lund (9 miljoner).
Tanken med den nya förordningen om nedskräpningsavgifter är att de som producerar engångsplast – så som fimpar, matlådor och muggar – ska stå för en del av städkostnaden. Men några utbetalningar har ännu inte blivit av. Tobaksbolag som JTI och British American Tobacco har överklagat avgifterna, vilket skapat förseningar.
Sverige betalar också en årlig straffavgift till EU för plastförpackningar som inte återvinns. För 2024 landade den på 2,7 miljarder kronor, nästan dubbelt så mycket som planerat.
Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se
Bjuv243 485 krBromölla 754 640 krBurlöv 880 532 krBåstad 984 451 krEslöv 355 380 krHelsingborg 15 852 345 krHässleholm 2 976 069 krHöganäs 518 477 krHörby 187 469 krHöör 303 837 krKlippan 50 990 krKristianstad 4 859 545 krKävlinge 1 388 800 krLandskrona 5 356 000 krLomma 320 776 krLund 9 013 125 krMalmö 56 915 881 krOsby 563 362 krPerstorp 843 560 krSimrishamn 402 936 krSjöbo 264 518 krSkurup 302 990 krStaffanstorp 1 006 500 krSvalöv 678 195 krSvedala 915 028 krTomelilla 692 100 krTrelleborg 2 738 600 krVellinge 1 734 000 krYstad 508 000 krÅstorp 404 830 krÄngelholm 2 752 350 krÖrkelljunga 395 560 krÖstra Göinge 301 060 krTotalt i Skåne 115 465 391 kr
9f688314c56a3d35166830c61c6549eee626d309Den som vill ha sin skatteåterbäring redan veckan efter påsk måste godkänna sin deklaration digitalt senast tisdagen den 31 mars. Erbjudandet gäller de som inte gör några ändringar eller tillägg i de förifyllda uppgifterna.
I Skåne rör det sig om över 664 000 invånare som har möjlighet att få sina pengar utbetalda tidigt genom att bara godkänna deklarationen. Kraven för den tidiga utbetalningen är att godkännandet sker via Skatteverkets e-tjänst, sms eller telefon.
Reglerna gäller för såväl personer som väntar på skatteåterbäring som de som får beslut om kvarskatt. Om man väljer att lägga till uppgifter eller göra ändringar i underlaget kommer pengarna istället att betalas ut vid ett senare tillfälle under året.
e398447a0b18408cd956ccf77a306c42001f1e44Landskrona stad har rekryterat Diana Olsson som ny biträdande stadsdirektör och biträdande förvaltningschef.
Hon lämnar därmed sin nuvarande roll som kommundirektör i Simrishamn för att stötta stadens utvecklingsarbete.
Diana Olsson har en bakgrund inom olika ledningsroller i flera skånska kommuner, däribland i Ängelholm, Hässleholm och Perstorp. Enligt stadsdirektör Pernilla Anderberg är Olsson en erfaren ledare med stor förmåga att driva förändring i komplexa organisationer.
– Jag ser mycket fram emot att få vara med och bidra till Landskronas fortsatta utveckling. Det är en stad med stor potential och tydliga ambitioner. För mig är det viktigt att de beslut som fattas också märks i vardagen för invånarna – i form av god service, trygghet och en attraktiv livsmiljö, säger Diana Olsson.
642f4248d36a71922abed213634cd5367069a608De som lämnar Axeltofta innan september får 50 000 kronor i premie. Hittills har totalt 60 personer nappat på stadens erbjudande. Cirka 100 hushåll återstår, flera av dem vill kämpa in i det sista.
Kommunen har beslutat att Axeltofta koloniområde ska rivas under 2027, och senast vid årsskiftet måste alla boende ha lämnat området.
De som äger stugor ska köpas ut av kommunen för upp till 90 000 kronor. Utöver det har staden erbjudit en premie på 50 000 kronor till dem som väljer att lämna tidigt. För att få den måste man signera senast den 31 mars och ha lämnat området före september.
– En del har skrivit på, andra inte, säger Susanne Hansson, ordförande i kolliniföreningen..
Själv har hon inte nappat på stadens erbjudande. I stället är hon djupt kritisk till hur processen kring Axeltofta har skötts. Bland annat eftersom de som väljer att ta emot premien också förbinder sig att inte delta i en rättsprocess mot staden kopplad till frågan.
– Jag kommer inte att lämna. Vart skulle jag ta vägen?
Hon menar att det kommunen erbjuder är alldeles för låg kompensation för dem som bor i området. Hennes stuga har enligt henne själv värderats till en halv miljon kronor.
– Jag har alla mina pengar i huset och kan inte lägga en handpenning på något annat, säger hon.
Flera av husen är byggda så att de fungerar som permanentboenden, och många har dem som sin huvudsakliga adress.
– Det är lågt och de glömmer att säga att man måste betala skatt. Hade de erbjudit det verkliga värdet för våra stugor hade området varit tomt vid det här laget, säger Susanne Hansson.
Att så många bor där året om beror på att Axeltofta räknas som ett fritidsområde och att kommunen tidigare lovat att området skulle omvandlas till ett område för permanentboende.
– Det var så de kom till makten till att börja med, säger hon.
Hon syftar på att frågan var en av dem som bidrog till att Liberalerna tog makten i staden för snart 20 år sedan.
Enligt kommunen lovades det dock bara att frågan skulle utredas. Under utredningen framkom bland annat att stigande havsnivåer och översvämningsrisk från havet och Saxån gör området olämpligt att bebygga.
– Det har aldrig varit meningen att man ska bo där permanent, säger Fredrika Klevborn, mark- och exploateringschef på Landskrona stad.
Enligt kommunen är ersättningen inte en betalning för husen i sig, utan en kompensation för att arrenderätten upphör.
Rivning av vissa stugor har redan påbörjats. Foto: Privat
– Vi ersätter inte stugorna, utan den förlorade arrenderätten, och vår bedömning är att den är generöst tilltagen, säger Fredrika Klevborn.
Att ge ersättning för stugorna är enligt kommunen inte möjligt, eftersom man måste behandla invånarna lika. Grunden för ersättningen baseras på en standard från när ett koloniområde i Kopparhögarna revs på grund av förekomst av markföroreningar.
– Det är skattebetalarna som står för kostnaden och det är väldigt viktigt att följa likabehandlingsprincipen, säger hon.
Hittills har cirka 60 personer valt att ta emot stadens erbjudande om en snabbhetspremie. Även om tiden för att boka signering snart löper ut kan det finnas viss möjlighet att ändå ta del av den.
– Det viktiga är att man har lämnat området och fått godkänd besiktning i september, säger hon.
a9f766c611e724d6f5ed9e7cb2fa398043528577Den genomsnittliga livslängden i Sverige ökar och männen närmar sig nu kvinnorna. Skillnaden mellan könen har halverats sedan 1980-talet, enligt nya siffror från SCB.
Under 2025 låg medellivslängden på 85,55 år för kvinnor och 82,52 år för män. Det innebär att kvinnor lever drygt tre år längre än män, vilket kan jämföras med 1980 då skillnaden var 6,1 år. Att gapet minskar beror på att männens livslängd ökat snabbare än kvinnornas under de senaste 45 åren.
Bortsett från åren under pandemin har trenden med en stigande medellivslängd för båda könen varit stabil under en lång tid. Under det senaste året ökade medellivslängden med 0,20 år för kvinnor och 0,23 år för män.
Statistiken som SCB presenterar baseras på uppgifter från Skatteverkets folkbokföringsregister och samtliga dödsfall som inträffade under 2025.
1a3c190a2003506120cf6e6c6399527235d18b78Den stränga vintern har väckt hopp hos länsstyrelserna om att den invasiva lövplattmasken Obama nungarakan ha dukat under för kylan. Men trots skärpta riktlinjer i Sverige varnar branschen för att problemet kvarstår på kontinenten.
Den köttätande lövplattmasken, som hotar det svenska ekosystemet genom att äta daggmaskar, upptäcktes i Sverige i slutet av 2024. Sedan dess har den spridit sig norrut, men nu utför Länsstyrelsen i Skåne sökningar med specialtränade hundar för att se om vinterns tjäle tagit död på beståndet.
– I bästa fall har kylan tagit död på dem helt och hållet, säger Cajza Eriksson vid Länsstyrelsen Skåne till DN.
För att stoppa spridningen har myndigheterna nyligen skärpt riktlinjerna för växtimportörer. Bland annat ska en större del av partierna kontrolleras okulärt (visuellt), och vid fynd ska maskarna plockas bort och krukorna fortsätta kontrolleras i tre dagar efter första fyndet.
Joel Brodde, vd, Stångby plantskola.
Joel Brodde, vd på Stångby plantskola, berättar att de nya kraven påverkar vardagen, men att de valt att gå steget längre för att vara säkra, men också för att optimera verksamheten.
– Nu kör vi 100 procent av det importerade materialet i en värmecontainer. Det är konstaterat att vid 40 grader förstörs även äggen, som annars är nästan omöjliga att upptäcka vid en vanlig kontroll, förklarar han.
Trots de svenska insatserna finns en oro för att nya maskar kontinuerligt förs in via import. Problemet är särskilt stort i Holland och Tyskland, där lövplattmasken är väletablerad. Enligt Joel Brodde finns en märkbar skillnad i hur allvarligt man ser på saken i olika länder.
– Vad vi har förstått så tar de inte det här på samma allvar som länsstyrelsen i Sverige och plantskolebranschen här gör. Vi känner inte till något annat land än Sverige som vidtar så här pass drastiska åtgärder, säger Joel Brodde.
Att använda hundar för att finna masken fungerar inte alltid, enligt Brodde.
– Resultaten med hundar har varierat över landet, de har ibland markerat utan att man funnit något och vice versa. För oss blir valet mellan att frysa under lång tid eller värma upp krukorna. Frysning är dock en metod där man behöver vara försiktig så att växterna inte skadas. Vi har testat oss fram och sett att 40 grader fungerar väl, säger han.
Även om EU-listningen av masken innebär att exporterande länder måste skärpa sina kontroller, har de 18 månader på sig att införa åtgärderna. Det innebär att risken för smittat material från Europa kommer att vara hög under en lång tid framöver.
Som ett direkt svar på riskerna med importen ser Joel Brodde en tydlig väg framåt: att premiera det lokala.
– Vi är noga med att lyfta upp det svenska och egenproducerade. Vårt svenska material är förstås framförädlat här, med mindre risk risk för lövplattmaskar, och det väljer vi i första hand, säger han.
För privatpersoner innebär läget att man bör vara extra vaksam vid onlinebeställningar från utlandet, där kontrollerna ofta är bristfälliga jämfört med hos svenska yrkesodlare.
c68f1f7f64bdb5678de7cc29ffd33f2735d6cb00Arbetsmiljöverket har anmält ett byggföretag i Skåne gällande misstänkt arbetsmiljöbrott efter en fallolycka i Lund.
Myndigheten bedömer att ansvariga aktörer inte har uppfyllt sina skyldigheter enligt arbetsmiljölagen.
Händelsen inträffade i samband med ett golvläggningsarbete då en person föll runt tre meter efter att ha klivit på ett icke-bärande material. Personen som föll fick frakturer i foten.
Ärendet har överlämnats till Polismyndighetens enhet för miljöbrott.