Tornevall Networks

Under onsdagen kallade statsminister Ulf Kristersson (M) och Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson till presskonferens. Efter valet, och vid en eventuell valvinst för Tidöpartierna, är SD nu välkomna in i regeringen.

Jimmie Åkesson kommer inte bli statsminister, det kommer Kristersson fortsätta vara. Däremot tindrade SD-ledarens ögon av tanken på att få bli migrationsminister.

Sedan tidigare har Kristdemokraterna släppt sina röda linjer mot SD i regering. Att Liberalerna gjorde samma sak för någon vecka sedan har nog inte undgått någon som hänger med i det politiska samtalet.

Oppositionen oeniga

Tidpunkten för presskonferensen är nog ingen slump.

Efter söndagens Agenda stod det klart att Magdalena Andersson kommer få rejält med huvudvärk om hon vill bilda regering med både Centerpartiet och Vänsterpartiet. C vägrar helt enkelt låta V få ministerposter, något som de i sin tur kräver vid en rödgrön valseger.

Oppositionens oenighet är Kristerssons starkaste kort just nu. Det är ett kort han och resten av Tidögänget tänker fortsätta slänga fram i tid och otid.

Frågan är om det är ett tillräckligt starkt kort? Opinionsmätningarna talar inte för Tidögänget just nu. Och dagens besked är inget som kommer locka väljare från oppositionen.

Behövs inga krångliga analyser

Vi kan hålla på och tjata om regeringsfrågan tills korna går hem. Men politik handlar faktiskt om just politik och hur samhällets resurser ska fördelas så att människor får det bättre. Följer man svensk debatt kan man lätt få känslan av att regeringsfrågan är universums mittpunkt.

Man kanske inte ska glömma bort att väljarna faktiskt främst röstar på vilken politik man själv vill se, inte vilket regeringsalternativ som är tydligast.

Och tittar vi på vilken politik som bedrivits på den här mandatperioden så märker människor att man fått det sämre i vardagen. Ibland behöver man inte göra analysen krångligare än så när man kikar på opinionssiffror.

Väckarklocka för S

Allt käbbel om regeringsfrågan borde också bli en väckarklocka för Socialdemokraterna. Det är nog dags att tydligt presentera vilken politik man vill gå till val på, något partiet själv påpekar i sin eftervalsanalys från 2022.

Där skriver man uttryckligen att många väljare ogillar när partier pratar illa om andras politik och därför istället borde ha fokus på sin egen politik.

Det första som hände idag var att högt uppsatta S-politiker kommenterade hur dåligt dagens besked är. Nästan som att be om att fokus ska hamna på regeringsfrågan. Det är väl inte det man vill?

Var är de egna reformidéerna man går till val på? Karensavdraget kan liksom inte vara det enda att luta sig emot i valrörelsen.

Presentera reformerna och avväpna Kristerssons enda, om än svaga, kort.

Två partier kan dratta ur

Men det finns fler frågor man behöver ställa sig efter dagens besked.

Vilket existensberättigande har partierna i Tidösamarbetet om alla hela tiden ska vara överens om allting? Väljarna tycks undra samma sak.

Alla tre partier i regeringsställning har minskat sitt stöd sedan valet 2022. För L verkar Tidösamarbetet sluta med att de drattar ur riksdagen. KD kan gå samma öde till mötes. Att nu M gör samma analys som de andra och surrar fast sig än mer vid SD-masten är en minst sagt underlig slutsats.

Lärdomen borde alltså vara en annan. Men Kristerssons vägar äro outgrundliga.

SD är borgerlighetens mittpunkt

Dagens handslag signalerade också något annat. Numera är det SD som är borgerlighetens mittpunkt.

Det har de även visat politiskt. För det är inte bara så att borgerligheten kopierat SD:s invandringspolitik. SD har också kopierat borgarnas ekonomiska politik.

I fyra år har de visat att de fullkomligt struntar i arbetarklassens levnadsvillkor. De har varit med och sänkt skatten för höginkomsttagare, skurit i a-kassan och låtit Elisabeth Svantesson sätta regionerna på svältkur och därmed tvingat vården till rejäla nedskärningar.

SD är partiet alla till höger måste förhålla sig till, inte till M. Det är SD:s godkännande man måste ha. Den gamla borgerligheten tynar långsamt bort.

För det viktigaste i svensk politik är tydligen att man kan presentera ett regeringsalternativ.

Rasmus Hansson, ledarskribentrasmus.hansson@skanesfolkblad.se

Projektet ska leda till en gemensam beredskapsplan och en långsiktig modell för hur anläggningen ska förvaltas. Bakgrunden är att ansvaret i dag är utspritt över flera län, kommuner och organisationer, samtidigt som sjön saknar ett statligt huvudansvar.

Peter Danielsson, Skånes landshövding. Foto: Johan Nilsson/TT

Enligt Peter Danielsson, landshövding i Skåne, kräver klimatförändringar och risken för sabotage en tydligare styrning.

– Genom att skapa en gemensam modell för ansvarsfördelning och förvaltning stärker vi både det förebyggande skyddet och vår förmåga att hantera allvarliga händelser, vilket i förlängningen bidrar till en robust och långsiktigt trygg dricksvattenförsörjning i södra Sverige, säger Peter Danielsson, landshövding i Skåne.

Arbetet finansieras av Myndigheten för civilt försvar.

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se

Världsnaturfonden WWF varnar för att det moderna skogsbruket och fisket är de främsta orsakerna till den negativa utvecklingen. Sedan 2020 bedöms ytterligare 46 arter ha dött ut nationellt, däribland fjälluggla och tornuggla. Enligt listan är nu nästan en fjärdedel av alla storsvampar rödlistade och 21 olika matfiskar, som torsk och sill, finns med i statistiken.

För att vända trenden kräver WWF krafttag från politiskt håll. Organisationen efterlyser bland annat mer effektiva fridlysningsregler, ökat skydd av natur och bättre kontroll av miljölagstiftningen.

– Att många arter hotas eller försvinner helt sker trots att riksdagen har tagit beslut om att bevara Sveriges arter i livskraftiga bestånd. Utan ett kraftigt förstärkt naturvårdsarbete kommer vi att förlora ännu fler arter, säger Emelie Nilsson, expert svensk naturvårdspolicy på WWF. 

Trots den mörka bilden har vissa arter, som utter och havsörn, nu lämnat listan tack vare aktiva naturvårdsinsatser.

Läs mer om rödlistan.

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se

Fakta:

Vad är rödlistan och vad visar rapporten?Rödlistan bedömer risken för att arter försvinner från Sverige. Enligt SLU Artdatabanken är läget allvarligt: 23 procent av de bedömda arterna är nu rödlistade, vilket är en ökning sedan 2020. Över 200 arter har dött ut i landet sedan år 1800.

Vilka är de största hoten?De främsta orsakerna är modernt skogsbruk, ett förändrat jordbrukslandskap och igenväxning. För arter i vatten utgör överfiske, bottentrålning och klimatförändringar de största hoten. WWF kräver nu politiska förändringar inom skogs- och fiskenäringen.

Vilka djur har fått försämrad status?Pärlugglan bedöms nu som starkt hotad och igelkotten flyttas till en högre hotkategori. Älg, iller och vikare listas som nära hotade. I havet är läget kritiskt för torsken, och för första gången återfinns även vanlig matfisk som sill och lax på listan.

Finns det några positiva nyheter?Utter, havsörn och långbensgroda har återhämtat sig och tas nu bort från rödlistan.

Vad krävs för att skydda mångfalden?WWF efterlyser kraftfulla politiska satsningar, bättre kontroll av miljölagstiftningen och mer pengar till åtgärdsprogram.

En färgglad mural pryder väggen på det annars slitna flerfamiljshuset. På dörren in till trapphuset hänger A4-ark med information till de boende. Kupolen, som äger fastigheten, meddelade i mitten av mars att bolaget gått i konkurs.

– Det är klart att vi blev chockade. Kanske var det lite att vänta, men vi trodde inte att de skulle försätta hela beståndet i konkurs, säger Doris Yang.

Hon har bott i huset i över 30 år. Av dessa har hon haft Kupolen som hyresvärd i cirka ett decennium. Sedan de tog över har underhållet försummats och skicket på fastigheterna successivt blivit sämre. 

– Det var väldigt fint när vi flyttade hit. Det fanns en lekplats, körsbärsträd och en fritidsverksamhet på bottenvåningen, berättar hon.

Huset “Stjärnan” som Doris Yang bor i är numera omtalat. Vid flera tillfällen har Kupolen uppmärksammats i media och under 2025 hamnade de på tidningen Hem och Hyras årliga lista över landets värsta hyresvärdar.

Ett av fastighetshusen som Kupolen haft i Perstorp. Foto: Hiram Li

– Vilken idiot som helst kan bli fastighetsägare i dag. Det borde vara licens på det. Man ska inte bara kunna pumpa pengar ur fastigheter. Det känns som att det här huset har blivit ganska rejält urmjölkat, säger hon.

Det bristande underhållet har gjort att många av de cirka 450 lägenheterna i beståndet stått tomma, och fastighetsägaren har låtit personer med skulder och betalningsanmärkningar flytta in.   

– Om jag ska säga något positivt om dem så har nästan vem som helst fått chans till en lägenhet, säger hon. 

Enligt Doris Yang finns det en stor oro i området för vad som ska hända efter konkursen. Rykten har gjort gällande att husen ska rivas. 

–  För mig är det inget problem, men många har nog svårt att hitta något annat. Jag hoppas att någon seriös ska ta över. Någon som lyssnar på hyresgästerna och helhjärtat bryr sig om både inne- och utemiljö, säger hon.

Att hitta någon som vill köpa konkursboet kan dock bli svårt. År av dålig skötsel har gjort att kostnaden för att rusta upp husen skulle bli hög.

– Intressenter ringer och säger att jag ska vara glad att de hör av sig och vill köpa fastigheterna. Men jag vill sälja dem på ett strukturerat sätt, säger konkursförvaltaren Christian Andersch.

Han räknar med att det åtminstone tar tre till fem månader att sälja och betonar att hyresgäster under tiden har rätt att bo kvar.

Konkursförvaltaren Christian Andersch. Foto: Viktor Fremling

Under veckan anordnades ett stormöte av Hyresgästföreningen för Kupolens hyresgäster. Christian Andersch var på plats för att prata om fastighetens framtid. Många frågor kretsade kring de depositioner boende betalat in till värden. Pengar som de inte vet om de får tillbaka.

– Bolaget begärde säkerhet för hyresavtalen genom antingen borgensåtagande eller deposition. Många har betalat in och gör det fortfarande, säger Christian Andersch.

Depositionerna har inte hållits åtskilda från Kupolens allmänna kassa och därför flätats in i hyresvärdens ekonomi. Det betyder att återbetalning av depositioner inte prioriteras. Först och främst ska skatteskulder och banklån drivas in.

– Depositioner som betalas in efter konkursen hålls dock åtskilda, menar Christian Andersch.

Anita och Angela Gunnarsson. Foto: Nea Magoo Eriksson

Nere i Perstorps församlingshem sitter systrarna Anita och Angela Gunnarsson och pratar om Kupolens framtid. Angela Gunnarsson har bott hos Kupolen sedan 2016 och systern från och till under fyra år. Båda menar att de kommit bra överens med fastighetsägarna, men att skicket på lägenheterna inte är bra.

– Ja, jag skulle ju få en standardförbättring i min lägenhet och jag behöver nya golv. Jag kommer inte att acceptera en hyreshöjning förrän jag fått nya golv, säger Angela Gunnarsson.

Hon har inte betalat in någon deposition. Men det har systern Anita Gunnarsson gjort löpande. Hon riskerar nu att inte få tillbaka något vid en flytt.

– Det känns inte bra att ha betalat in pengar man inte får tillbaka, säger hon.

Totalt är har fastighetsbolaget Kupolen skulder på 190 miljoner kronor som ska betalas genom försäljningen av fastigheterna.

Hiram Lihiram.li@skanesfolkblad.se

Nea Magoo Erikssonnea.magoo.eriksson@skanesfolkblad

De orangea pensionskuverten har nu landat på hallgolven och i folks brevlådor.

Kuverten brukar vara en källa till magont. Enligt en undersökning i höstas från LO oroar sig mer 7 av 10 arbetare för sin pension. Men det är fler som oroar sig. En undersökning från Novus gjord av SPP visar att hälften av alla mellan 18-30 oroar sig för pensionen.

Kort och gott: det är väldigt många som går och ojar sig över hur de ska klara sig ekonomiskt den dagen de slutar arbeta.

Inga extra slantar

Och det har de fog för. För det allmänna pensionssystemet har vittrat sönder.

I höstas gick riksdagens pensionsgrupp fram med ett förslag om att när pengarna i pensionssystemet når ett överskott på 15 procent ska pengar betalas ut. Sveriges pensionärer ska alltså få mer pengar när det finns att ta av i ladorna.

Problemet är att prognoserna för de kommande två åren visar att överskotten i systemet inte kommer nå upp till de här 15 procenten. Som närmast kommer de ligga på 14,7 procent, om prognoserna får rätt. Det ser alltså inte ut att bli några extra slantar i plånboken.

Gränsen på 15 procent är satt alldeles för högt och kommer antagligen inte göra någon skillnad.

Men det finns fler problem.

För lite pengar in i systemet

Idag betalar vi in 17,21 procent av vår inkomst till det allmänna pensionssystemet. De procenten betalas av både individen och arbetsgivaren. Och det är alldeles för lågt. Om människor ska kunna få en värdig pension måste vi upp i den procentsats som var tänkt från början, det vill säga 18,5 procent.

Tanken var att det allmänna pensionssystemet skulle kunna ge en en vanlig arbetare 60-70 procent av sin slitlön varje månad. Idag ligger den siffran på 43 procent och den blir bara lägre.

Det innebär alltså att den som vill ha en värdig pension kommer behöva spara mycket pengar själv eller helt enkelt jobba längre. Säg det till de LO-arbetarna som sliter ut sina kroppar och är fast i ofrivilliga deltidsanställningar.

Kan inte jobba till 67

För visst kan vi upprätthålla oss vid faktumet att pensionerna idag är alldeles för låga. Men arbetslivet och pensionen innehåller fler orättvisor än så. För den genomsnittlige LO-arbetaren kan ofta inte arbeta upp till förväntad ålder. Kroppen går helt enkelt sönder innan dess.

I december presenterade LO siffror som visar att den genomsnittlige arbetaren inom LO-kollektivet inte ens nådde upp till den tidigare pensionsåldern som låg på 65. Idag är snittåldern 63,8 år. Hur de numera helt plötsligt ska kunna arbeta till 67 är det ingen som har svar på.

När Magdalena Andersson förra året gick fram med en idé om arbetarepension var det ett smått hafsigt verk som inte kommer göra tillräckligt stor skillnad. Idén var att det inte bara var hur mycket pengar man tjänat som skulle spela roll, utan även hur många år man arbetat. Initiativet var lovvärt och korrekt, men tyvärr alldeles för klent.

Sund reaktion på söndertrasat system

Vill vi på riktigt göra skillnad i det allmänna pensionssystemet så att människor får mer pengar krävs det alltså att vi alla betalar in mer pengar till systemet och sänker gränsen för när gasen kickar in.

Rejäla omtag krävs om vi alla ska kunna ha ett liv som går att leva efter att man stämplat ut från sitt sista arbetspass.

Det är dags att lägga ner pensionsgruppen i riksdagen. De är mer angelägna att skydda dagens blocköverskridande system än svenska löntagares pensioner. Varje parti i riksdagen behöver istället stå till svars för sin politik än att lämpa över ansvaret på pensionsgruppen.

Att så många går runt med en klump i magen över pensionen är inte konstigt. Det är en sund reaktion på ett söndertrasat system.

Den här oron måste de progressiva partierna ta på allvar och våga ta rejäl strid om i valrörelsen.

Rasmus Hansson, ledarskribentrasmus.hansson@skanesfolkblad.se

Förändringen är en del av ett omfattande sparpaket på Sveriges Television där totalt 141 tjänster varslas, skriver SVT.

Trots organisationsförändringen kommer redaktionen i Helsingborg att finnas kvar, men enligt förslaget ska två tjänster tas bort på orten. Totalt ska medieföretaget spara 355 miljoner kronor, vilket även drabbar orter som Stockholm, Umeå, Göteborg och Växjö.

Besparingarna innebär även att flera populära tv-program pausas, däribland talkshowen med Carina Bergfeldt och programmet Vem bor här. Antalet dramaserier och direktsända galor väntas också minska framöver.

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se

Mötet äger rum på anläggningen Clarion Sea U i centrala Helsingborg och inleds med en middag på Sofiero slott. Arrangemanget leds av Natos generalsekreterare Mark Rutte medan utrikesdepartementet står för arrangemanget och polisen för säkerheten.

Staden planerar nu säkerhetsåtgärder och kommer löpande informera om hur trafik och framkomlighet påveras. Målet är att minimera störningar för allmänheten under de aktuella dagarna i maj.

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se

I morgon sänks matmomsen från 12 till 6 procent, något som är tänkt att pressa ner matpriserna.

Kritiker menar dock att det är en ineffektiv åtgärd som riskerar att slå fel och leda till att priserna inte sänks, samtidigt som handlarnas vinstmarginaler ökar.

– Många hoppas, men få vågar tro. Det finns en tydlig misstro kring i vems ficka pengarna egentligen hamnar, säger Johan Selin, vd på DealGuru, en communitybaserad plattform för konsumenter, i ett pressmeddelande.

I en undersökning som gjorts bland deras medlemmar tror bara en av tio att matpriserna faktiskt kommer att sjunka.

Även från fackligt håll har kritik lyfts. Fackförbundet Handels menar att sänkningen gynnar höginkomsttagare mer än låginkomsttagare.

– Många av Handels medlemmar har haft, och har fortfarande, det mycket tufft. Det krävs riktade åtgärder som faktiskt träffar de grupperna – inte en dyr generell sänkning som gynnar höginkomsttagare mest, säger Stefan Carlén, ordförande för Handels i ett pressmeddelande.

Regeringen har samtidigt uppmanat dagligvaruhandeln att låta momssänkningen få genomslag på priserna och de stora matkedjorna har sagt att de kommer att följa uppmaningen.

På Ica i Perstorp uppger man att priserna redan har börjat justeras.

– Vi har gamla hederliga pappersetiketter, så vi behöver börja i förväg. Vi sätter upp de sista i dag, säger butikschefen Per Eriksson.

Även City Gross i Kristianstad har sänkt sina priser. De menar att de kommer att runda av nedåt, vilket väntas ge effekt för konsumenterna.

– Det är fantastiskt bra och det blir stor skillnad när man veckohandlar, säger Roger Kristiansson, butikschef för City Gross i Kristianstad.

Butiken kommer att byta etiketter på alla varor under dagen och morgondagen.

– Det är lite olyckligt att det sker under påskveckan när vi redan har mycket att göra, men vi får hjälp av vår vd som är på plats och sätter etiketter, säger Roger Kristiansson.

Hiram Lihiram.li@skanesfolkblad.se

I en ny rapport föreslår organisationen bland annat höjda avgifter, ett nytt arbetslivstillägg och ett stopp för ytterligare höjningar av pensionsåldern.

LO menar i sin nya rapport att det nuvarande pensionssystemet inte levererar den utlovade standardtryggheten. Trots ett långt arbetsliv får många arbetare en pension som är svår att leva på, särskilt de som haft tunga jobb eller arbetat deltid.

LO:s fem huvudförslag:

Höjd inkomstpension: Avgiften till systemet bör höjas för att ge mer pengar i plånboken.

Nytt arbetslivstillägg: Ett tillägg som belönar dem som arbetat ett helt liv.

Övergångspension: Särskilt stöd för de som slits ut före pensionsåldern.

Stoppad höjning av pensionsåldern: Kraven på att jobba längre måste pausas.

Fulla förmåner tidigare: Den som arbetat länge ska ha rätt till hela systemets stöd även vid tidigt uttag.

Rapporten belyser en växande oro bland äldre arbetare, där var tredje arbetarkvinna bedömer att de inte kommer att orka arbeta fram till ordinarie pensionsålder. LO betonar att dagens system i praktiken omfördelar pengar från arbetare till tjänstemän, eftersom arbetare statistiskt sett har kortare livslängd och därmed hinner få ut mindre i pension.

LO kräver nu en statlig utredning för att stärka rättvisan i systemet och säkerställa att även de med lägre inkomster får en pension som det går att leva ordentligt på.

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se

Det var början av februari 2025 och den milda utomhusluften fick hoppet om vår att bubbla. Men våra förhoppningar handlade om något mycket större än väderlek när jag och min första kollega Stefan Persson höll Skånes Folkblads allra första redaktionsmöte.

Det skedde i kaféet på stadsbiblioteket i Malmö. Tillsammans hade vi, mest tack vare Stefan ska sägas, flera decenniers erfarenhet av att arbeta som reporter. Ändå kändes det i de där gröna plyschfåtöljerna som att vi gjorde det för första gången. Att vi var med om något stort och okänt. Från ägarna som startat tidningen hade vi inga redaktionella direktiv eller förbehåll. Bara att utmana.

Ändå kändes det i de där gröna plyschfåtöljerna som att vi gjorde det för första gången. Att vi var med om något stort och okänt

Inte utmana enbart i termer av sportiga klyschor – för det vill vi också: utmana de etablerade medierna om nyheter och om läsare. Utan också utmana om vad en bra nyhet är.

To see what is in front of one’s nose needs a constant struggle, skrev George Orwell redan 1946.

Däri ligger den utmaning som vi som ny tidning har antagit: att skildra det som pågår framför var och ens ögon men som ofta inte framkallar några omedelbara tankar eller reaktioner.

Den 31 mars 2025 var det premiär. Redan under vår första veckas publiceringar gav vi smakprov på det som sker rakt framför oss men som kräver journalistik för att upptäcka:

• Hetsen de som tömmer våra avfallskärl känner på grund av en chef som kör efter dem.• Känslan av utsatthet som förenar delar av städerna, i vårt fall Gamlegården i Kristianstad och Lindängen i Malmö, med mindre orter på landsbygden som Perstorp, Sösdala och Vankiva.

Vi är inte klara. Det här är ingen slå sig för bröstet-text. Som läsare är det däremot viktigt att du vet vad vi strävar efter.

Vi är inte klara. Det här är ingen slå sig för bröstet-text. Som läsare är det däremot viktigt att du vet vad vi strävar efter.

Om knappt ett halvår är det val. I vanlig ordning, så som det har blivit i de senaste valens mediebevakning, har de politiska kommentatorerna fokuserat på vilka partier som ska styra med vem. Som att maktens konstellationer är det enda av intresse.

Vi kommer att välja en annan väg. Vi följer Orwells uppmaning och ska istället skildra vad den redan förda politiken har inneburit på olika håll i Skåne och inte minst vilka idéer och beslut som väntar på att genomföras om olika partier blir valda att styra.

Tillbaka i de gröna plyschfåtöljerna på kaféet i stadsbiblioteket pratade vi mycket om att utgå från hur folk i allmänhet ser och upplever saker. Varför är matkassen så dyr? Vilka planer finns för den där ödetomten bakom stationen?

Sedan dess har jorden redan snurrat ett varv runt solen. Tidningen har kommit en bra bit i sin utveckling. Till exempel har vi numera egna lokaler att ha redaktionsmöten i. Men vår uppgift att utmana har bara hunnit inledas. Var med oss även nästa år för att uppleva hur ny journalistik för hela Skåne fortsätter växa fram.

Anders Malmström, chefredaktör och ansvarig utgivareanders.malmstrom@skanesfolkblad.se