Tornevall Networks

Det plingar till på Kevin Rasmussens dator. Han är socialdemokratiskt oppositionsråd i Ystads kommun. En kalendernotis från tidigare år dyker upp. Meddelandet påminner honom om den då inplanerade konferensresan mellan en moderat politiker och en säkerhetschef.

– Det var lite lustigt, kolla här vad jag fick upp, skrattar han.

Anledningen till att Kevin Rasmussens roas är att ämnet för dagens intervju är korruption inom kommunen. Affärerna kring säkerhetschefen och den moderata politikerns resor är ett exempel på just detta.

I december 2022 anmälde Ystad kommun misstänkta mutbrott efter en intern utredning. Det hade uppdagats att kommunanställda i flera år bjudits på middagar, hotellnätter och resor av säkerhetsföretaget Stanley Security. Samtidigt ingick kommunen ett miljonavtal med bolaget.

– Det är helt förkastligt och visar att en osund kultur etsat sig fast, säger Kevin Rasmussen.

Ystad tingsrätt. Foto: Nea Magoo Eriksson.

Tio personer åtalades för brott, men samtliga friades sedan i tingsrätten. Domstolen konstaterar att de fått förmåner men inte utanför gränsen för det godtagbara, något som krävs för att det i lagens mening ska röra sig om mutor. 

Totalt beräknas härvan ha kostat skattebetalarna 100 miljoner kronor.

Det är inte enda gången Ystad uppmärksammats för kommunanställda som skott sig på skattebetalarnas bekostnad. Längs Sjömansgatan, ett stenkast från tågstationen och stadens småbåtshamn ligger en ståtlig tegelvilla. 

I anslutning till den finns en stor gräsplan som ringas in av en häck. Den nyttjas av kommunstyrelsens vice ordförande och hennes man som också är politiker. 

Det uppdagades när kommunen ville bygga en cykelväg. I planarbetet noterade tjänstepersonerna att marken som politikerna disponerade egentligen var stadens.

– De har hävdat att kommunen inte behöver marken, men det finns ett behov. Vi planerar för en stor hamnstad där vi kommer behöva all form av infrastruktur för att hitta trafiklösningar, säger Kevin Rasmussen.

Kevin Rasmussens socialdemokratiskt oppositionsråd i Ystads kommun. Foto: Nea Magoo Eriksson.

Sex år senare och efter flera försök att ta tillbaka marken har ingen cykelväg byggts. Politiker har blockerat beslutet om att återta tomten.

– Man blir förvånad av oviljan att ställa allting till rätta i efterhand, säger Kevin Rasmussen.

Politikerparet är dock långt ifrån ensamma. När kommunen undersökte saken vidare visade det sig att mark olovligt nyttjades för privata intressen på över hundra olika platser. Bland annat flera politiker. På kommunens strandtomt byggdes till exempel en padelhall av en tennisklubb där en kommunpolitiker satt i styrelsen.

Samtidigt har det varit svårt för kommunens tjänstepersoner att gå till botten med frågorna. Många har tvingats lämna. Det har skett till ett högt pris. Totalt har kommunen köpt ut 96 höga tjänstepersoner de senaste två mandatperioderna till en kostnad på 17 miljoner. Bland dem två kommundirektörer som båda undersökt korruptionshärvorna. 

Enligt Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt och korruptionsexpert, är just fifflandet med markägande en klassiker i korruptionsvärlden.

– Den sagan hör jag minst en gång i veckan, säger han.

Att dra en gräns mellan vad som är korruption och inte är dock svårt, menar Olle Lundin. 

– Det handlar i grunden om att man utnyttjar sin offentliga makt för att tillskansa sig själv eller någon annan fördelar, säger han.

Dessutom har Sverige ingen skarp lagstiftning i frågan.

Vad som är att tillskansa sig fördelar råder det delade meningar om. Under våren 2025 beslutade kommunstyrelsens arbetsutskott att höga politiker och tjänstemän ska få en sjukvårdsförsäkring. I praktiken innebär det att skattepengar går till att kommuntoppar kan gå före i vårdköer och få snabbare vård. 

– Det finns vissa uppgifter som väldigt få kan göra. Det är inte bara att sätta in en vikarie, motiverar Nils Holmqvist (M), förslaget. 

Omröstningen blir en besvärlig historia. De politiker som gynnas kan inte delta på grund av jäv och behöver ersättas av partikamrater. Till slut röstade en majoritet av utskottets fem ledamöter igenom förslaget. 

Beslutet upprör och debatten når till och med riksplanet. Kritiker menar att den vård som politikerna själva drivit igenom för medborgarna bör vara god nog även för dem själva.   Under början av året tvingades kommunen backa och riva upp beslutet.

Någon förståelse för upprördheten bland politikerna som lagt förslaget verkar det dock inte finnas. Istället menar de att det är missunnsamhet som ligger till grund för kritiken. 

– Det är allmänt känt att Sverige har en jantelag och att folk blir avundsjuka om någon får en fördel, säger Nils Holmqvist (M). 

Olle Lundin menar att det låter som personalvård, men samtidigt går det i linje med definitionen av korruption. Han påpekar att åklagare i andra fall menat att förmåner som finns i avtal är tillåtna.

– Det finns en gränsdragning som är svår där, i sådana fall kan man ju avtala vad som helst, säger han.

Att Sverige länge haft självbilden av att inte ha en utbredd korruption gör den svårare att lägga märke till och uppmärksamma, enligt Olle Lundin.

– Svenskar har en alldeles säregen självbild och uppfattning om att vi alltid har rätt. Vi använder ord som affärer och skandaler, när det är ren och skär korruption.

Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt och korruptionsexpert. Foto Pressbild.

Han menar att människor som fifflar med skattepengar ofta bygger upp egna regler och en egen moral som styr beslutstagandet. När korruptionen sedan avslöjas och personerna framstår som bovar och banditer hamnar de i total chock.

Som i Motalaskandalen på sent 90-tal där ledande S-politiker använde skattemedel för privat konsumtion av lyxresor, middagar och alkohol. 

– Gubbarna där hade i flera år åkt på resor runt jorden för skattepengar. De tänkte att det var en helt naturlig grej och att de förtjänade det.

Någon universal lösning på korruption tror han inte finns. 

– Många mindre åtgärder krävs, som att stärka ansvaret och öka möjligheterna för ansvarsutkrävande.

I en annan del av Skåne, närmare bestämt Kävlinge, uppdagades det under 2024 att en kommunal chef använt kommunens pengar och mark för att bygga sig själv en hundrastgård. Samtidigt kommer det fram att han har gjort inköp för hundratusentals kronor utan att kunna visa kvitton. 

Han gjorde dessutom affärer för närmare tre miljoner kronor med ett lokalt bolag verksamt inom VA-system. Affärerna sköttes över telefon trots att det egentligen krävs upphandlingar för så stora belopp.

I samband med detta kom ett tips till Konkurrensverket. Det gjorde gällande att en tjänsteperson, vars arbetsuppgifter är att se till att kommunen följer lagar och regler, är sambo med VA-företagets ägare och sitter i som suppleant i bolagets styrelse. 

När myndigheten granskade fallet slog de fast att sakförhållandena i tipset stämmer. Det hela resulterade i att Konkurrensverket riktade kritik mot kommunen och gav ett vite på 130 000 kronor. 

Att utreda om tjänstepersonen haft någon roll i affärerna är dock omöjligt. All kontakt har skett muntligt och pappersspår saknas.

– Det finns inget att granska, det försvårar tillsynen, säger Natacha Otte Widgren, enhetschef på enheten för upphandlingstillsyn, på Konkurrensverket.

Men både oppositionen och de styrande partierna är trygga med att ingen intressekonflikt har funnits. De menar att personen som har koppling till företaget inte har varit inblandad i beslutet om inköpen.

– Hur ska man kunna göra en upphandling utan att det finns koppling till någon som är anställd på kommunen? Det är en omöjlighet, säger Johan Douglies (M), kommunstyrelsens 1:e vice ordförande och ordförande i tekniska utskottet.

I Ystad skruvar Kevin Rasmussen sig på sin stol när han pratar om sina politikerkollegor. De som vägrar att släppa den bit mark vid deras hus som tillhör kommunen.

– Det blir ju jobbigt när man känner varandra. När det finns en lång lojalitet mellan människor. Då blir det personligt. Men man måste ju ändå känna att det inte är rätt?

Affärer som uppfattats korrupta eller orättvisa och där transparens saknas kan få stora konsekvenser, tror Kevin Rasmussen.

Han menar att tilliten för samhällets institutioner undermineras och hänvisar till att förtroendesiffrorna i Ystad rasat de senaste åren. Fyra av fem ystadsbor uppger i SCB:s medborgarundersökning att de inte tycker att kommunen är fri från korruption. Bara i Botkyrka är invånarnas förtroende lägre.

– Korruptionsskandalerna är ju huvudsaken till det låga förtroendet. Det är ytterst vi  företrädare som sätter ribban, säger Kevin Rasmussen.

Nea Magoo Erikssonnea.magoo.eriksson@skanesfolkblad.se

Hiram Li hiram.li@skanesfolkblad.se

Ägget kallas ofta för naturens eget vitaminpiller eftersom det innehåller nästan alla näringsämnen människan behöver, med undantag för vitamin C.

Per person: Vi äter i snitt 245 ägg per person och år i Sverige (Jordbruksverket 2025).

Svenskt ursprung: Andelen svenska ägg i butikerna är mycket hög, runt 97–98 procent.

Protein: Ett stort ägg (ca 50 g) ger cirka 6,5–7 gram fullvärdigt protein, vilket innebär att det innehåller alla essentiella aminosyror.

Vitaminer & mineraler: Rik på Vitamin B12, D-vitamin, Selen och Folat. Det innehåller även kolin, som är viktigt för hjärnans funktion.

Hjärtvänligt: Länge fanns en oro för att ägg skulle vara dåligt för hjärtat på grund av sitt kolesterolinnehåll, men modern forskning har i princip avfärdat det hotet för de allra flesta.

Hönan härstammar från den asiatiska röda djungelhönan och tämjdes för över 8 000 år sedan tack vare sin anpassningsförmåga. Till Sverige kom den under järnåldern. 

”Hönshjärna” är ett populärt uttryck för någon man tycker beter sig virrigt. Men forskning visar att hönan är betydligt smartare än sitt rykte. De besitter kognitiva förmågor som i vissa fall överträffar småbarns:

Logik & matte: De förstår att föremål finns kvar även om de döljs och kan utföra enklare matematik (räkna upp till 5).

Social intelligens: De känner igen över 100 olika individer och har ett komplext språk med minst 30 olika läten.

Empati & självkontroll: De visar fysiologisk stress när de ser sina kycklingar lida och kan välja att vänta på en större belöning framför en liten.

Mängder av vita värphöns trängs inne i ett hönseri . Foto: Gunnar Lundmark /TT

En höna i det vilda eller i en hobbyflock kan leva i 5 till 10 år, men i den kommersiella äggproduktionen är livslängden betydligt kortare.

Utfasning vid 1,5 till 2 år: När hönan är omkring 70–80 veckor gammal minskar hennes förmåga att värpa ägg med hög skalkvalitet och hög frekvens. För att hålla produktionen ekonomiskt lönsam skickas hönorna då till slakt eller avlivas på gården.

Biologisk press: Den moderna värphönan är framavlad för att leverera nästan ett ägg om dagen, vilket tär på kroppen, särskilt på skelettet eftersom mycket kalcium går åt till äggskalen.

Eftersom tuppar inte värper ägg och inte växer tillräckligt snabbt för att bli lönsamma som köttfåglar, har de historiskt sett sorterats bort direkt efter kläckning.

Metoder: Den metod som länge varit standard är att nykläckta tuppkycklingar avlivas genom en snabb mekanisk process eller med koldioxid.

Ny teknisk vändning: Under 2024–2026 har man börjat arbeta med in-ovo-könssortering. Det är en teknik där man kan se kön på embryot redan i ägget innan det kläcks, vilket gör att man kan sortera bort ”tupp-äggen” tidigt och undvika att kycklingarna ens föds. Flera livsmedelskedjor ställer nu krav på att äggen ska komma från produktioner som använder denna teknik.

I de mindre gårdsbutikerna ser bilden ofta annorlunda ut. Där tillåts hönorna ofta leva längre, och i vissa fall föds även tupparna upp till slaktkycklingar, även om det tar längre tid. 

Burhöns sticker ut sina huvuden mellan gallren vid ett rullband med nylagda ägg i ett hönseri. Foto: TT

I Sverige finns det fyra huvudsakliga produktionsformer för ägg. Alla system i Sverige lyder under djurskyddslagen, vilket innebär att hönsen ska ha tillgång till sittpinne, värprede och ströbad.

1. Ekologisk produktion (KRAV). Dessa höns har de mest omfattande kraven på utrymme och naturligt beteende.

Utevistelse: Hönsen ska ha tillgång till rastgårdar utomhus så fort vädret tillåter.

Utrymme: Max 6 höns per kvadratmeter inomhus.

Foder: Minst 95 procent av fodret ska vara ekologiskt odlat.

Gruppstorlek: Max 3 000 höns i en grupp.

2. Frigående utomhus. Liknar det ekologiska systemet i att hönsen kan gå ut, men kraven på fodret är inte lika strikta.

Utevistelse: Hönsen har möjlighet att gå ut i en rastgård.

Inomhusmiljö: De lever i stora stallar där de kan röra sig fritt, sprätta och flyga upp på sittpinnar.

3. Frigående inomhus. Detta är den vanligaste produktionsformen i Sverige.

Miljö: Hönsen går fritt på golvet i stora stallar. De har tillgång till rede för att värpa, sittpinnar för att sova och strö (till exempek sand eller spån) för att bada och krafsa.

Utrymme: Max 9 höns per kvadratmeter.

4. Inredda burar. Traditionella ”nakna” nätburar är sedan länge förbjudna i Sverige. Det som finns kvar är så kallade inredda burar.

Inredning: Burarna måste innehålla sittpinne, ströbad och värprede.

Trend: Antalet höns i bur minskar stadigt då efterfrågan från konsumenter och livsmedelskedjor sjunker. 

5. Små gårdsbutiker och hobbyflockar. Här varierar villkoren, men ofta lever hönsen i betydligt mindre grupper med stor tillgång till utemiljö. Gårdsbutiker i Skåne är populära för konsumenter som vill ha direkt insyn i djurhållningen. Här kan hönsen ofta bete sig helt naturligt i mindre sociala grupper, vilket minskar stress och fjäderplockning.

En brun höna vakar över sina ägg i det halmfyllda värpredet inne i hönshuset. Foto: Charles Dharapak/TT

Du kan enkelt spåra ägget du äter. Genom att titta på den rosa koden på äggskalet ser du en siffra som betyder enligt nedan:

0 = Ekologiskt

1 = Frigående utomhus

2 = Frigående inomhus

3 = Inredd bur

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se

Det luktar starkt av gödsel från åkrarna som omger kollektivhuset söder om Höör. Fyra vuxna personer delar på bostaden. Klimataktivisten Tina Kronberg har bott i det röda tegelhuset i ungefär ett år. Några gånger i veckan åker hon in till Lund och Malmö för att dansa west coast swing.

– Dansen är det som ger mig glädje. När jag dansar kan jag på många sätt koppla bort huvudet. Aktivismen ger mig en meningsfullhet, säger hon och tar en klunk ur sin färgglada tekopp.

Hon är ursprungligen från Alingsås. Hemma vid middagsbordet har de aldrig pratat om samhällsfrågor, berättar hon. Mamman är moderat kommunpolitiker och delar inte hennes värderingar. Klimatengagemanget kommer från annat håll. 

– Vi kan inte prata om de frågorna. De förstår inte varför jag är så orolig för klimatet och håller inte med om de metoder jag använder i min aktivism.

Syskonen pratade inte med henne under flera år efter att hon involverat sig i klimataktivismen. Engagemanget rörde upp mycket känslor i familjen.

Aktionen som Tina Kronberg utförde tillsammans med sin klimataktivist-kollega John Svensson på Sturups flygplats 2025. Aktionen resulterade i Tina Kronbergs fängelsedom. Foto: Nea Magoo Eriksson

– Jag tror att det fanns en oro hos dem att jag utsatte mig för något farligt under aktionerna. Något som i längden skulle göra att jag mister livet, säger hon.

Hon tror att hennes lillebrors bortgång varit en bidragande faktor till att familjen är orolig över att något ska hända henne.

– Under lång tid tog det hårt att de inte ville prata med mig. Nu är det bättre, men jag tror inte att det någonsin kommer att bli en suverän relation. Vi är väldigt olika och det är något jag accepterat.

Det enda hon tidigare kunnat möta sin mamma i är den barnlängtan hon haft. Men för några somrar sedan landade Tina Kronberg i att hon inte kommer att skaffa några barn. Ett val som varit både tungt och befriande.

Beslutet handlar inte om att hon inte tycker om barn, betonar hon. Hon är trots allt förskollärare i grund och botten.

– När jag var yngre längtade jag jättemycket efter barn och såg fram emot det livet. Jag satte till och med upp mig på listan för spermdonation efter att jag gått isär med min tidigare partner, berättar Tina Kronberg. 

Men desto mer hon engagerade sig för klimatet, ju mer insåg hon att hon inte ville sätta ett barn till världen.

Tina Kronberg. Foto: Nea Magoo Eriksson

– Det var en sommar av mycket gråt. Jag kände en stor sorg över att beslutet liksom tagits ifrån mig. Det är för mig i princip omöjligt att skaffa barn på grund av klimatet, säger hon.

En Novusundersökning gjort på uppdrag av Arbetsvärlden visar att var femte ung kvinna funderar på att välja bort barn i och med klimatförändringarna. Nästan fyra av tio unga kvinnor funderar själva eller känner någon som avstår barn på grund av samma anledning.

Det var i samma veva som Fridays for future drog igång som Tina Kronberg fick upp ögonen för klimatförändringarna. Sommaren 2018. Värmevarningarna betade av varandra en efter en. Den stekheta och soliga sommaren blev bland de varmaste i modern tid i Skandinavien.

– Jag har flugit mycket innan och inte riktigt förstått allvaret. Men den sommaren klickade det. Och ju mer jag läste på, desto jobbigare blev det, men när jag började engagera mig lättade det.

2022 gick hon med i Återställ Våtmarker. Det var också startåret för hela organisationen. I takt med att antalet aktioner från gruppen ökat har även domarna blivit fler. Sedan starten har hundratals medlemmar dömts för allt från olaga intrång till brott mot luftfartslagen. Två har avtjänat fängelsestraff. 

Nu är det hennes tur att avtjäna ett fängelsestraff.

– Det känns som en piss i havet att sitta av två månader. Det känns rätt att ta straffet och stå upp för alla de människor som redan drabbas av klimatförändringarna.

I hennes värld är makthavarna och politikerna de största bovarna. De som hon menar kan fortsätta öka utsläppen utan att behöva ta ansvar för sina handlingar.

– Vi har olika miljö- och klimatmål vi ska nå. Både på EU-nivå men också i Sverige. Just nu är det som att det plötsligt inte spelar någon roll. Det tycker jag är helt sjukt.

I somras var Tina Kronberg och grävde i Grimsås tillsammans med andra från Återställ våtmarker, för att uppmärksamma torvbrytningen på mossen. Det var den senaste aktionen hon medverkade vid. Där blev hon också åtalad för olaga intrång.

I veckan meddelade Länsstyrelsen i Tranemo kommun att de säger nej till torvbrytning.

– Det är en rejäl vinst.

Nea Magoo Erikssonnea.magoo.eriksson@skanesfolkblad.se

Missen innebär att bygget fördyras med 12 miljoner kronor och att inflyttningen försenas, skriver Sydsvenskan.

Byggarbetet på Själbodgatan, där S:t Petris församlingshem ska göras om till bostäder, var redan halvvägs när länsstyrelsen upptäckte att man grävt i områden som tros tillhöra Malmös äldsta delar från 1200-talet. Enligt länsstyrelsen rör det sig om ett misstänkt brott mot kulturmiljölagen då oersättliga historiska värden kan ha gått förlorade.

Kyrkans fastighetsbolag hävdar att de inte fått information om utgrävningskravet, men kommunen uppger att frågan lyftes redan 2022.

Fastigheten beräknas stå klar i början av 2027.

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se

För några veckor sedan såg jag Jan Troells klassiker ”Utvandrarna” och ”Nybyggarna” på Cinemateket.  Jag slogs av hur bra filmatiseringarna av Vilhelm Mobergs böcker fortfarande är, över 50 år efter att filmerna gjordes. Mycket av det har förstås att göra med det fantastiska skådespeleriet, det vackra fotot och den råa realismen. Filmernas innehåll gör också att man får en tankeställare kring hur det gamla Sverige var uppbyggt. 

Från mitten av 1800-talet till tidigt 1920-tal emigrerade över 1,5 miljoner svenskar främst till USA. Orsakerna var framför allt ekonomiska. Men inte bara.

I mitten på 1800-talet var religionsfriheten i princip obefintlig i Sverige. Att predika eller vistas på möten utanför kyrkan var belagt med stränga straff. Det var också ett hierarkiskt land. Respekten för auktoriteter var stor och möjligheten att bestämma över sig själv och sitt eget liv var liten, om man inte tillhörde någon av de styrande eliterna. 

I en tid när politikerna tävlar om vem som kan vara mest restriktiv mot flyktingar blir filmer som den här en påminnelse om de människor som döljer sig bakom pratet om volymer och miniminivåer.

Briljant skildrat

Det är lätt att dra paralleller mellan Karl Oskar och Kristinas öde och de migranter från främst Afrika och Mellanöstern som i dag söker ett bättre liv i Europa. Men det finns också skillnader. Även om de svenska migranternas resa över Atlanten var tuff så var de välkomna i det nya landet och resorna var relativt välordnade med den tidens mått.

Dagens migranter söker sig å andra sidan till en kontinent som gör allt för att stänga ute dem. Färden över till Europa i skrangliga gummibåtar utan tillgång till flytvästar är oftast livsfarlig.

Bild: SF Studios

Den här verkligheten skildrar den amerikanska filmskaparen och aktivisten Brandt Andersen på ett briljant sätt i långfilmsdebuten ”I Was a Stranger”. Ett mycket gripande flyktingdrama med hög närvarokänsla. 

I filmen får vi följa fem människor som på grund av olika händelsekedjor hamnar på samma båt på Medelhavet utanför den grekiska kusten. Läkaren Amira (Yasmine Al Massri) flyr med sin dotter från Aleppo efter att hennes föräldrars hus har bombats.

Under flykten stöter hon ihop med den syriske regimsoldaten Mustafa (Yahya Mahayni). Samtidigt arbetar människosmugglaren Marwan (Omar Sy) med att få ihop folk för att bemanna en flyktingbåt som ska gå från Turkiet till Grekland. En av dem som betalar för en plats på båten för sig och sin familj är Fathi (Ziad Bakri) eller “poeten” som han kallas för i filmen. Filmens femte huvudperson är Stavros (Constantine Markoulakis), kapten för en av den grekiska kustbevakningens båtar som patrullerar vid kusten. 

Känns autentisk

Genom att berätta historien ur fem olika personers synvinklar får Andersen med alla perspektiv i flyktingkedjan, från den skrupelfria människosmugglaren till den ansvarstagande sjökaptenen. Alla karaktärer blir människor av kött och blod. Det gäller även Marwan, som inte bara är en brutal människosmugglaren utan också en omhändertagande far, och Mustafa, som allt mer börjar ifrågasätta det moraliska i att jobba som soldat åt Bashar al–Assads brutala regim. 

Amira, Fathi och Stavros känns också som karaktärer hämtade ur verkliga livet. Det är imponerande hur filmskaparna lyckas skapa ett sådant djup i karaktärerna, trots att filmen har hela fem huvudpersoner.  

En annan styrka med filmen är det innovativa manuset. Historien är uppbyggd så att vi får se samma händelser flera gånger sett ur de olika huvudpersonernas perspektiv. Något som är både snyggt och effektivt. 

Bild: SF Studios

”I Was a Stranger” känns också riktigt autentisk. Andersens film bygger på en gedigen research. Han har själv varit på plats i flyktingläger i Turkiet och i det krigsdrabbade Syrien och samlat vittnesmål. Det märks. Det känns verkligen som att vi befinner oss mitt i bombregnet i Aleppo, ombord på kustbevakningens båt vid den grekiska kusten eller i det turkiska flyktinglägret. Scenen ombord på den överfulla gummibåten på väg mot den grekiska kusten kan vara en av de starkaste scener jag sett på film. 

”I Was a Stranger” känns också riktigt autentisk. Andersens film bygger på en gedigen research.

Stark bioupplevelse

På senare år har det kommit flera gripande spelfilmer som tagit upp flyktingkrisen i Europa ur olika perspektiv. Matteo Garrones ”Kaptenen” är en stark film om två unga killars farofyllda flykt från Senegal till Italien och Agnieszka Hollands ”Green Border”, som följer flyktingar på gränsen mellan Polen och Belarus, var en av 2023 års bästa filmer . “I Was a Stranger” är förmodligen den bästa av dem. Vilket inte säger lite.

I en tid när politikerna tävlar om vem som kan vara mest restriktiv mot flyktingar blir filmer som den här en påminnelse om de människor som döljer sig bakom pratet om volymer och miniminivåer. Människor som gör allt för att skapa en bättre tillvaro för sig själva och sina familjer. Precis som Karl Oskar och Kristina ville göra för över 170 år sedan.

“I Was a Stranger” är utan tvekan en av årets starkaste bioupplevelser. Jag uppmanar alla att gå och se den. Ni kommer inte att bli besvikna. 

Jon Andersson

Filmrecensioner publiceras i samarbete med Dagens Arena.

Emma (Zendaya) och Charlie (Robert Pattinson) ska gifta sig. Det är ett traditionellt amerikanskt bröllop med extra allt. Paret har till och med övat in en koreograferad dans som de ska visa upp för bröllopsgästerna. Men så mitt i slutplaneringen av bröllopet händer något som omkullkastar allt. 

Ägnas åt dilemma

Det blivande äkta paret har haft en trevlig kväll tillsammans med vännerna Mike (Mamoudou Athie) och Rachel (Alana Haim), som ska vara best man och tärna på bröllopet. De har provsmakat menyn till bröllopet och fått i sig en del alkohol.

Plötsligt kommer Rachel och Mike på idén att de ska berätta om det värsta de någonsin gjort. Som en sorts reningsritual inför bröllopet. Det Emma berättar kommer att förändra både Charlies syn på sin blivande fru och vännernas uppfattning om henne. Att förklara exakt vad det är hon berättar vore att avslöja för mycket av filmens innehåll. Det räcker att konstatera att det är en ganska allvarlig sak som gör att Charlie börjar ifrågasätta hur väl han känner Emma och om det verkligen är rätt att gifta sig med henne. Resten av filmen ägnas i huvudsak åt detta dilemma. Därav titeln “The Drama”. 

När Emma (Zendaya) berättar om en händelse från sitt förflutna för sin blivande make Charlie (Robert Pattinson) börjar han ifrågasätta hur väl han känner Emma och om det verkligen är rätt att gifta sig med henne. Foto: Nordisk Film

Den norske regissören Kristoffer Borgli slog igenom med den svarta komedin ”Sick of Myself” 2022, något som gjorde att han fick komma till USA och göra film för det trendiga filmbolaget A24. Resultatet blev ”Dream Scenario”. En absurd komedi där Nicolas Cage spelar en tråkig collegeprofessor vars liv vänds upp och ner då han helt plötsligt börjar förekomma i tusentals människors drömmar. Det var en rolig film som kritiserade såväl cancelkulturen, som sociala medier och alt-right rörelsen. 

Mycket blir pannkaka

”The Drama” försöker också vara någon sorts svart komedi med samhällskritiska inslag. Den lyckas dock inte alls lika bra som föregångaren. Det känns som att Borgli både vill göra en satir om äktenskap och bröllop och samtidigt spegla ett samhällsproblem. Genom att berätta om Emmas uppväxt är tanken att vi i filmpubliken ska få en ökad förståelse för henne som person och varför hon har blivit den person hon är.

Det känns som att Borgli både vill göra en satir om äktenskap och bröllop och samtidigt spegla ett samhällsproblem.

Det är inte rakt igenom misslyckat, men det känns som att Borgli vill göra för många saker på en gång. Han kan inte bestämma sig för om han vill göra en komedi om dejting och bröllop, en djupare karaktärsstudie eller samhällskritik. Det är svårt att lyckas med allt det, vilket gör att mycket blir pannkaka. Jag har också svårt att köpa filmens huvudpremiss. Det känns inte särskilt trovärdigt. 

Halvdan komedi

Det betyder inte att det inte finns saker att gilla med filmen. Det gäller inte minst de klipp där Borgli illustrerar vad karaktärerna tänker i stället för vad som händer. Ett snyggt sätt att använda sig av filmen som det bildmedium det är.

“The Drama” är definitivt ett steg tillbaka i karriären för Kristoffer Borgli. 

Filmen innehåller också precis som  ”Dream Scenario” en del roliga scener. Dessa är dock betydligt färre och mindre roliga än i föregångaren. Kanske beror det till viss del på skådespeleriet. “The Drama” har ingen Nicolas Cage. Samtidigt är både Zendaya och Robert Pattinson duktiga skådespelare. Jag gillar till exempel Pattisons prestation som förtvivlad make i “Die my Love” och Zendaya gjorde en av 2024 års bästa rollprestationer i Luca Guadagninos “Challengers”. Manuset är dock betydligt sämre den här gången , vilket kan förklara en del. 

Det allvarliga ämnet slarvas bort, vilket gör “The Drama” till en halvdan komedi i stället för ett storartat drama.

“The Drama” är definitivt ett steg tillbaka i karriären för Kristoffer Borgli. Hade den norske regissören gått på djupet med Zendayas karaktär och vågat berätta en historia som fokuserade mer på samhällskritik och karaktärsutveckling hade det kunnat bli riktigt intressant. I stället slarvas det allvarliga ämnet bort, vilket gör “The Drama” till en halvdan komedi i stället för ett storartat drama. 

Jon Andersson

Filmrecensioner publiceras i samarbete med Dagens Arena.

Det är en solig dag. På gräsmattan utanför Vänsterpartiets lokaler i Malmö har krokusarna börjat slå ut. Inne i lokalen sitter Alexandra Thomasson, partiets regionråd i Skåne. Framför henne står ett glas vatten och en läsplatta.

De privata sjukvårdförsäkringarna är, menar hon och hennes parti, en kärnfråga. Enligt deras analys riskerar de att förändra svensk sjukvård i grunden. Detta då de gör att den som betalar får vård snabbare än andra.

– Om du tecknar den här försäkringen är du garanterad mer vård än den som inte gör det, säger hon.

Det sker på bekostnad av andra, argumenterar Vänsterpartiet. De grundar det i att kliniker som samarbetar med försäkringsbolag ofta samtidigt finansieras med offentliga resurser. Parallellt med att ta emot försäkringspatienter har de i många fall avtal med regionerna.

I praktiken innebär det att löpande kostnader – som lokaler, utrustning och bemanning – täcks av skattemedel, medan försäkringsbolagen endast betalar för sina egna patienter. 

– Försäkringsbolagen är beroende av att vi har en offentligt finansierad sjukvård, annars skulle det inte vara en bra affärsidé.

Påståendet får stöd av forskaren John Lapidus, doktor i ekonomisk historia vid Handelshögskolan i Göteborg. Han menar att det alltid har funnits privat sjukvård i Sverige. Som exempel nämner han Sophiahemmet i Stockholm, de har bedrivit privat vård sedan 1889.

– Det var svindyrt, väldigt få hade råd att vårdas där, säger han.

John Lapidus, doktor i ekonomisk historia vid Handelshögskolan i Göteborg. Foto: Wikipedia.

Under 90-talet började delar av sjukvården privatiseras och företag kunde, med offentliga medel, bedriva vård. Enligt John Lapidus är det en förutsättning för att sjukvårdsförsäkringarna ska kunna existera.

– Du kan inte ta din sjukvårdsförsäkring och gå till Karolinska, det drivs i offentligt regi, säger han.

Under 2000-talet har sjukvården i allt större utsträckning öppnats upp för försäkringsbolagen. Och successivt har den privata delen vuxit. I dag drivs 46 procent av alla vårdcentraler i privat regi och cirka 800 000 personer har en privat sjukvårdsförsäkring.

– Det är klart att de borgerliga partierna har varit pådrivande, men Socialdemokraterna har också varit med och luckrat upp systemet. De har ett ambivalent förhållande till frågan. I retoriken är de emot privatiseringar, men det händer väldigt lite även när de styr, säger han.

Det har lett till vad som inom forskningen kallas den ”gömda välfärden” – ett parallellt system där många kliniker har två ingångar till vården.

Den ena går via det offentliga systemet, där köerna ofta är långa och patienter prioriteras efter behov. Den andra går via försäkringsbolagen, där det går snabbare och där typen av försäkring påverkar vilken vård du får.

– Försäkringskunderna glider in i ett system där skattebetalarna redan har tagit kostnaderna. De kommer till ett dukat bord, säger han.

Enligt John Lapidus borde detta egentligen inte vara möjligt enligt gällande lagstiftning. Hälso- och sjukvårdslagen slår fast att vård ska ges på lika villkor och efter behov. Att försäkringspatienter ändå kan gå före i kön beror, enligt honom, på lobbying.

– Det är rena kamporganisationer som påverkar regioner, myndigheter och politiker, säger han.

Han har ett exempel. Under 2018 föreslogs att privata sjukvårdsförsäkringar skulle förmånsbeskattas fullt ut. Initialt bedömde Skatteverket att beskattningen skulle vara 100 procent. Efter möten med företrädare för försäkringsbranschen ändrades det till 60 procent.

– Det finns en snedvridning där de privata aktörerna har starka lobbyorganisationer. Den motkraften saknas på andra sidan, säger han.

Alexandra Thomasson, Vänsterpartiets regionråd i Skåne, utanför partiets lokaler i malmö. Foto: Hiram Li.

I Vänsterpartiets lokaler sitter Alexandra Thomasson. Hon är trött, innan intervjun har hon delagit i ett ett regionalt invetseringsmöte som pågått i sex timmar. Även hon menar att utvecklingen bryter mot principen om vård på lika villkor.

– Man tar resurser från den gemensamma vården och ger dem till dem som betalar. Då frångår man den principen bara genom att teckna eller erbjuda en sådan försäkring, säger hon.

Att lösa frågan är, enligt henne, svårt. Den politiska viljan saknas hos de flesta partier. Även inom andra delar av folkrörelserna är motståndet mot systemet svagt. Många som i dag har privata vårdförsäkringar får dem via sina fackförbund, särskilt inom tjänstemannayrken, något hon upplever som ogenomtänkt.

– Vill de att vården ska bli mer ojämlik? Att vi i förlängningen får ett system som liknar det i USA? Det tror jag inte att de skulle svara ja på om man frågade dem, säger hon. 

Inför det stundande valet vill hennes parti se till att sjukvårdsförsäkringarna försvinner helt och hon hoppas att frågan får ta plats. 

– Det är en ödesfråga. I grunden handlar det om hur vi vill att vår sjukvård ska se ut, säger hon.

Så här tycker partierna:

LiberalernaÄr för privata sjukvårdsförsäkringar som komplement, men vill att den offentliga vården ska vara så bra att alla klarar sig utan.

KristdemokraternaVill att offentlig vård ska vara så bra att privata försäkringar inte behövs. Men motsätter sig inte dem. Tycker det är ineffektivt att betala dubbelt.

ModeraternaVill ha skattefinansierad vård som grund, med förespråkar privata försäkringar som frivilligt komplement.

SverigedemokraternaHar inga principiella invändningar mot sjukvårdsförsäkringar. Partiet ser det som ett sätt att tillföra mer resurser till vården.

MiljöpartietVill stoppa “gräddfiler”. Partiet menar att privata försäkringar inte ska ge förtur i offentligt finansierad vård.

VänsterpartietKritiska till privata sjukvårdsförsäkringar. Partiet menar att de ökar ojämlikheten och skapar ett system där pengar går före behov.

SocialdemokraternaVill stoppa möjligheten att via privata försäkringar få förtur i vårdkön.

CenterpartietSer privata försäkringar som ett tillfälligt komplement på grund av långa köer. Men vill inte att de ska ge förtur i offentlig vård.

Hiram Lihiram.li@skanesfolkblad.se

Det visar en ny analys från Arbetsförmedlingen som identifierar kontorsnedläggningar och minskade anslag som huvudorsaker till utvecklingen, skriver arbetsvarlden.se.

Sedan toppåret 2014 har antalet personer med ekonomiskt stöd för sin anställning minskat från nära 140 000 till cirka 86 000. Särskilt tydligt är raset för nystarts- och introduktionsjobb, som minskat med två tredjedelar sedan 2018. Enligt analytikern Andreas Mångs har behoven inte minskat, men myndighetens möjlighet att matcha arbetslösa med lokala arbetsgivare har försvagats efter att kontor stängdes ned 2019.

Utöver den minskade lokala närvaron pekar rapporten på en sämre arbetsmarknad och frysta lönetak. Eftersom ersättningen till arbetsgivare inte höjts på sex år ligger den i dag ofta under kollektivavtalens lägstalöner, vilket gör stöden mindre attraktiva för företag. Även långvariga stöd som lönebidrag för personer med funktionsnedsättning har krympt under perioden.

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se

• Påsk på kulturbryggeriet i Önneköp

Antikvariatet Blodboken öppnar (Skånes? Sveriges? minsta antikvariat) och vernissage vankas i verkstaden på Kulturbryggeriet i byn. Allt med påskfeeling!

Tid: skärtorsdag 2 april 17.00 till 19.00, och långfredag 3 april 10.00 till 16.00Plats: Antikvariatet i Önneköp 2,5 mil utanför Hörby och kulturbryggeriet i Önneköp

• Påskmagi

Malin Nilsson är en magiker med passion för att skapa unika trolleritrick och liveshower. Hon är känd för sin varieté-inspirerade stil och prestigelösa interaktion med publiken. Markus Zink är en magiker sprungen ur den sydtyska glesbygden. Tillsammans skapar de en kaosartade signaturkänsla där magi, humor och surrealism blandas i en salig mix.

Tid: torsdag 2 april till lördag 4 april, från 19.00Plats: Victoriateatern, Malmö

• Sjung med till Kristus

Det började som ett konceptalbum av Andrew Lloyd Webber och Tim Rice. Albumet blev scenmusikal och 1973 film, som är mer lik Hair än The Passion of the Christ. Nu visas filmen Jesus Christ Superstar på Biograf Spegeln. Och det vankas sing-along.

Tid: Fredag 3 april 20.45Plats: Biograf Spegeln, Malmö

Filmen Jesus Christ Superstar visas på biograf Spegeln, och det blir sing-along.

• Påskbingo

Marcus Norrsjö aka Marqua bjuder in till festligt påskbingo under långhelgen. För den förväntansfulla utlovas det FärgFemman, Bingovinster för stora och små hål och möjligheten att snurra fram nästa nummer. Marqua hälsar ”Ta med bostadsföreningens ständige sekreterare Olof, Grannen Rut, Hebba och Elisabeth för en fartfylld, något förvirrad men framförallt gemytlig BINGO.”

Tid: lördag 4 mars 18.00 till 22.00Plats: Atemlos, Malmö

Det bjuds på Påskbingo på Atemlos under långhelgen. Bild: Atemlos/Marqua

• Påskblues

De har släppt tre kritikerrosade album och är i startblocken för inspelningen av sitt fjärde album. Yvette Eklund Band är ett liveband med enbart eget material i genren ”Americana”. Nu kommer de till Skillinge teater, två kvällar i rad, och bjuder på påskblues.

Tid: lördag 5 april och söndag 6 april 18.00Plats: Skillinge teater

Påskblues med Yvette Eklund Band på Skillinge Teater. Foto: Martina Holmberg/TT

• Världspianist till Hammenhög

Världsberömde pianisten Jan Lundgren kommer till Tingshuset tillsammans med gitarristen Ewan Svensson. Mellan låtarna bjuder musikerna på samtal med glimtar ur sina musikliv.

Tid: söndagen 5 april 19.30Plats: Tingshuset, Hammenhög

Pianisten Jan Lundgren. Foto: Yanan Li

Nea Magoo Erikssonnea.magoo.eriksson@skanesfolkblad.se

En man knäböjer mellan kyrkbänkarna, blickar upp mot det leende korset i Sankt Hans kyrka och gestikulerar korstecknet över sitt bröst med snabba handrörelser. Han tar sedan plats på en av bänkarna.

Människor fortsätter att stiga in i kyrkan, en efter en. Det doftar av tända ljus och en rofylld söndagsstämning vilar över salen. Högmässan väntas börja inom kort och prästen Lotta Miller förbereder sig och samtalar med konfirmanderna som spenderat natten i kyrkan. 

– Har du lyckats sova något? frågar hon en av konfirmanderna. 

Han svarar med ett stort leende att han knappt sovit något.

Tonåringar delar bänkar med äldre par, barnfamiljer och permobiler. Lotta Miller välkomnar församlingen. Dagens gudstjänst handlar om livets bröd. Men innan den börjar vill hon lyfta något annat.

– Det går inte att blunda för vad som pågår i vårt land. Som en svensk kyrka vill vi stå upp för allas lika värde och bjuda in till en manifestation för en human migrationspolitik efter högmässan, säger Lotta Miller till församlingen. 

Hon nämner de iranska flickorna Donya och Darya som utvisades utan sina föräldrar i början av året. Det visar på en cynisk människosyn och att vi lever i en demokrati som hellre fäller än friar, tycker hon. Men ingen är tvingad, betonar hon, det är ett fritt val att delta i manifestationen.

Kyrkans manifestation har tagit plats varje söndag i flera veckor och fortsätter fram till påsk. Även i Sankt Knuts och Maria Magdalena kyrka i Lund pågår protester.

En cirkel bildas på torget av församlingen under deras manifestation för en mer human migrationspolitik. Foto: Nea Magoo Eriksson

En central del i den kristna tron är just människosynen, menar Lotta Miller. Att våga tala om att människor har möjligheten till både den mörka och ljusa sidan inom sig och att varje människa är en del av Guds avbild.

– Det innebär att varje människa har ett värde och ska mötas med värdighet och respekt. Det är inte förhandlingsbart.

Under flyktingkrisen 2015 fanns ett stort engagemang i kyrkorna. I Lund bodde flyktingar till och med i en kyrka. Folk kom med kläder, förnödenheter och mobiler för att hjälpa till. Den andan har man inte bevarat, menar Lotta Miller.

– Det har inte tagits vara på dessa frivilliga ideella krafter som fanns. Men vi måste fortsätta. Kyrkan är envis i den frågan.

När tonårsutvisningarna kommer på tal bränner det till i Lotta Miller. Det finns ingen förälder som är född med svensk medborgarskap som tycker att deras artonåriga barn är flygfärdiga, menar hon.

– Men precis så blev det för de iranska flickorna. Har man själv en 18-åring vill man att den ska känna sig trygg, kunna drömma om framtiden och vara med sina vänner. 

Hon tycker att det finns en rättslig osäkerhet i regeringens migrationspolitiken och att man på vägen dit tappat en human människosyn.

Under gudstjänsten lyfter Lotta Miller något en nära vän till henne berättat, om hur migrationspolisen ICE var på väg till en kyrka i staden Minneapolis. Kyrkan varnade sina medlemmar, varpå grannarna ställde sig i en ring runt kyrkan för att stoppa ICE.

– De skyddade kyrkan och församlingens medlemmar med sitt eget kött och blod, säger hon. 

På plats i kyrkan för att manifestera befinner sig också Gunilla Sjöstedt Sjöberg och Christina Bergil. När de blickar tillbaka på hur det var 2015 minns de stoltheten de bar över att Sverige öppnade sina gränser och sina hem till människor på flykt.

– I dag känner man en skam, säger Christina Bergil.

Christina Bergil och Gunilla Sjöstedt Sjöberg medverkade under manifestationen mot regeringen migrationspolitik. Foto: Nea Magoo Eriksson

Gunilla Sjöstedt Sjöberg och Christina Bergil håller med varandra om att landet behöver de som kommer hit och tycker att det finns en fruktansvärd snålhet mot människor som flyr för sina liv.

– Man måste protestera mot detta och visa att de som är hotade inte står ensamma. Vi är många som är emot denna politik, säger Christina Bergil. 

Efter gudstjänsten tågar Lotta Miller och gudstjänstvärden Charles ut ur kyrkan. Träkorset är höjt. Församlingen följer tätt efter. En stor cirkel formas utanför kyrkan. Lotta Miller håller en kort bön och tar sedan ton.

”Godhet har makt över ondskan, kärlek nedkämpar hat…”

Det är psalm 782 som sjungs ut, skriven av den sydafrikanske ärkebiskopen Desmond Tutu. Sången sprider sig från gruppen ut över torget.

”…ljuset upplyser mörkret, livet vinner över döden. Segern är vår, segern vi får, genom hans kärlek.”

Nea Magoo Erikssonnea.magoo.eriksson@skanesfolkblad.se