Tornevall Networks

I Landskrona växer alltför många barn upp i ekonomisk utsatthet – och utvecklingen går åt fel håll. Det handlar inte om enstaka familjer. Det handlar om ungefär vart tredje barn.

Enligt Rädda Barnens barnfattigdomsrapport 2025 lever cirka 30–35 procent av barnen i Landskrona i ekonomisk utsatthet. Det kan jämföras med cirka 13 procent i Sverige som helhet. Det gör Landskrona till en av de mest utsatta kommunerna i landet. Bakom siffrorna finns barn som inte har råd att delta i fritidsaktiviteter, som riskerar att hamna utanför gemenskapen och som växer upp med begränsade möjligheter att påverka sin framtid.

Vi vet också att barnfattigdom inte är ett tillfälligt tillstånd. Forskning, bland annat från Malmöuniversitet, visar att ekonomisk utsatthet under uppväxten ofta följer med in i vuxenlivet. Det påverkar skolresultat, hälsa och möjligheten att etablera sig på arbetsmarknaden. Med andra ord: det vi inte gör idag får konsekvenser långt in i framtiden.

Samtidigt ser vi hur segregationen förstärker problemen. Landskrona ligger högt på ojämlikhetsindex, vilket betyder att skillnaderna mellan olika bostadsområden är stora. Barn växer upp i helt skilda verkligheter – ofta utan att mötas. Det minskar förståelsen mellan människor och riskerar att cementera utanförskap.

Men det här är inte bara en fråga om statistik eller strukturer. Det är en fråga om ansvar.

För att bryta utvecklingen krävs ett tydligt skifte i hur vi arbetar. Vi måste satsa mer – och vi måste satsa tidigare. Förebyggande arbete med barn och unga är inte en kostnad, det är en investering. Särskilt viktigt är att nå barn och unga som visar tecken på avvikande beteenden i ett tidigt skede. Där finns en möjlighet att förändra livsbanor – men bara om vi agerar i tid.

Det räcker inte med punktinsatser. Vi behöver ett långsiktigt, samordnat arbete över förvaltningsgränser – där skola, socialtjänst, fritidsverksamhet och civilsamhälle arbetar tillsammans. Och vi behöver resurser som matchar problemens omfattning.

Här finns också en konkret möjlighet. Under 2026–2027 erbjuds kommuner ett utvecklingsstöd via Länsstyrelsen för att stärka barns och ungas uppväxtvillkor. Det ger tillgång till kunskap, verktyg och praktiskt stöd för att bygga upp ett mer effektivt förebyggande arbete. Landskrona bör inte tveka – vi måste ta chansen och ansöka.

Men ansvaret kan inte enbart ligga på kommunen. Det här är en nationell fråga. Mindre och socioekonomiskt utsatta kommuner kan inte ensamma bära konsekvenserna av ökande ojämlikhet. Staten måste ta ett större ansvar, och samverkan mellan kommuner behöver stärkas.

Barnkonventionen är lag i Sverige. Den slår fast att alla barn har rätt till en skälig levnadsstandard. När vart tredje barn i Landskrona lever i ekonomisk utsatthet är det tydligt att vi inte lever upp till det.

Frågan är inte om vi har råd att agera – utan om vi har råd att låta bli.

Landskronas barn har inte tid att vänta. Och det borde inte vi heller ha.

Fatmir Azemi (S)kommunalråd i opposition, Landskrona

Förbudet gäller samtliga motorfordon och införs för att förhindra att djuren blir överkörda när de söker sig till sina lekområden.

Avstängningen innebär att parkeringsplatserna vid frisbeebanan inte kan användas. Bilister som ska till motionsslingan eller boulebanan hänvisas istället till infarten via Skvadronsvägen, där en bom öppnas för att möjliggöra parkering.

Det är främst vanlig groda som leker i dammen efter att ha övervintrat i skogen, men även åkergroda och vanlig padda kan förekomma i området. Skyddsåtgärden pågår fram till den 10 maj, men slutdatumet kan komma att justeras beroende på väderleken och när lekperioden är över.

Besökare som promenerar längs vägen uppmanas att vara uppmärksamma så att de inte råkar trampa på djuren. Samtliga grod- och kräldjur i Sverige är fridlysta enligt miljöbalken.

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se

Efter att tidigare centrumplaner blivit liggande eller daterats ut, satsar Åstorp nu på en ny vision framtagen av arkitektbyrån Radar. Planen bygger på både expertförslag och medborgardialog, men till skillnad från tidigare dokument ska den nya centrumutvecklingsplanen från 2024 fungera som en inspirerande målbild snarare än ett strikt regelverk.

– Vi har inte landat i exakt vilken ände vi börjar, men jag personligen tänker att det nya torget vore intressant. Det har fått dåliga betyg av invånarna och vi behöver fokusera på trygghet, tillgänglighet och aktiviteter där. Historiskt sett var det ett väldigt trevligt torg, men det har fallit lite i glömska, säger Peter Lindberg (SD), kommunalråd i Åstorp. 

Varför är den här satsningen nödvändig just nu?

– Vi delar uppfattningen att delar av centrum har fått för lite kärlek. Idag upplevs centrum som tråkigt med många tomma lokaler, som ofta ägs av privata hyresvärdar. Det vi som kommun kan göra är att snygga upp och skapa ett attraktivare centrum så att näringslivet vågar satsa, säger Peter Lindberg. 

Centrumdöden i Åstorp

En skylt med texten ”Ledig lokal” från fastighetsbolaget Balder sitter uppsatt på en dörr i ett tegelhus vid en gata i Åstorp.

En skylt från fastighetsbolaget Balder annonserar efter hyresgäster till en ledig lokal på bottenplan i ett gult flerbostadshus i Åstorp.

En tom affärslokal med en skylt om uthyres sitter i fönstret på en gul tegelbyggnad längs en trottoar i Åstorp.

En skylt om ledig butikslokal hänger över de tomma skyltfönstren längs en gata i Åstorp.

En butikslokal står tom i bottenvåningen på ett hyreshus med en stor skylt från fastighetsbolaget Balder som annonserar efter nya hyresgäster.

En handskriven lapp med texten ’Lokal uthyres’ sitter upptejpad på ett skyltfönster längs en solig butiksgata i Åstorp.

Det ekar som nämnt tomt i flera lokaler i centrala Åstorp. Flera butiker och restauranger är sedan länge borta, sänkta av konkurrensen från Hyllinge handelsplats och Väla. Men i några av lokalerna sjuder det fortfarande av aktivitet – även om kunderna sällan kommer från den egna gatan.

Vi måste få in nya hyresgäster i de tomma lokalerna och där har kommunen ett stort ansvar. Det ligger i kommunens intresse att dra hit folk, men någon måste hålla i trådarna. Vi behöver en näringslivsutvecklare som faktiskt gör någotJessica Rosvall.

Jessica Rosvall, som driver klädbutiken Stil & Design i centrum, har lyckats med det som många småstadshandlare drömmer om. Genom ett intensivt arbete har hon byggt upp en följarskara på sociala medier med 34 000 följare. Och handeln går bra, inte minst e-handeln.

– Vi säljer enormt mycket på webben, men Åstorpsborna själva är sämst på att handla lokalt. I maj kommer en abonnerad buss med kvinnor från Karlskrona bara för att besöka oss. Jag önskar att jag då kunde säga till dem: ”Åk dit och fika, och gubbarna kan gå dit så länge” – men det finns ju ingenting i centrum att skicka dem till. Utan någon hybris så är det vi, Zannaz Syatelje och Systembolaget som har något slags ruljans, säger hon.

Jessica Rosvall tycker att Åstorps kommun kunde gjort betydligt mer för centrumhandeln. Foto: Olof Broddesson

Vad anser du krävs för att vända utvecklingen?

– Vi saknar näringslivsutvecklare. Grannkommunerna har duktiga sådana, men här händer ingenting – ingen julskyltning, inget påskfirande. Fastighetssamordningen fungerar inte heller, det finns ingen uppföljning och inget engagemang. De är tröga på kommunen. Fastighetsägarna anpassar inte heller hyrorna efter verkligheten utan kör på marknadshyror trots läget, säger Jessica Rosvall.

Kommunen vill satsa pengar på att snygga upp torgmiljön. Hur hjälper det er?

– Inte ett skit. Man borde lägga pengar på aktiviteter som lockar hit folk istället. Vi måste få in nya hyresgäster i de tomma lokalerna och där har kommunen ett stort ansvar. Det ligger i kommunens intresse att dra hit folk, men någon måste hålla i trådarna. Vi behöver en näringslivsutvecklare som faktiskt gör något, säger Jessica Roscall.

Inga beslut är tagna, men vi tittar på att flytta dit bibliotek och fritidsgård. Det är verksamheter som har öppet längre än till klockan 17, vilket kan skapa mer liv och rörelse i centrum framåt kvällenPeter Lindberg om flytten av kommunhuset.

Kalle Bengtsson och Sanna Sjölin driver Zannaz syateljé. Foto: Olof Broddesson

Zannaz syateljé har funnits i orten sedan många år. De har kunder som åker långväga för att köpa symaskiner och tyger i den stora lokalen. De har också en väl utvecklad webbhandel, som startade redan 2008.

– Logistiskt ligger Åstorp bra till, men vår huvudmålgrupp är inte Åstorpsborna. Att köpa en symaskin är inte heller ett engångsköp – vi har kursverksamhet och syns på syfestivaler, vilket gör att folk söker upp oss även efter sitt initiala köp, säger Susanne Sjölin, ägare till Zannaz syateljé.

Hur tycker ni centrumhandeln fungerar?

– Det är ingen hemlighet att den externa handeln i Hyllinge påverkar, och att de små orterna tar stryk. Bokhandeln här i Åstorp stängde till exempel när en annan öppnade i Hyllinge. Men det handlar även om prioriteringar. När kommunen själv skulle köpa in symaskiner till Åstorps skolor nyligen så begärde de offert från oss men köpte dem till slut från Malmö istället för från oss. Om inte ens kommunen använder det lokala utbudet, hur ska man då kunna vända trenden? frågar sig Kalle Bengtsson som driver butiken tillsammans med Susanne Sjölin. 

Utöver upprustningen av Nya torg sätter Peter Lindberg sitt hopp till en ny gångbro över järnvägen – ett projekt som beräknas kosta upp till 130 miljoner kronor.

– Bron är en förutsättning för att knyta ihop centrum med de kommande 300 nya bostäderna på Björnekulla Ås. Det kommer att ge ett större kundunderlag och knyta ihop flera olika delar av Åstorp. Den är också en viktig säkerhetsfråga. Idag måste man gå över spåren för att nå de bortre perrongerna, säger Lindberg.

Utöver gångbron investerar Åstorps kommun i ett kommunhus som ska byggas på Björnekulla Ås. Kostnaden har beräknats till cirka 180 miljoner kronor.

Många oroar sig för att centrum utarmas än mer när kommunhuset flyttar. 

– Vi anser tvärtom att det skapar möjligheter. Tanken är att det gamla huset ska komma till ny användning. Inga beslut är tagna, men vi tittar på att flytta dit bibliotek och fritidsgård. Det är verksamheter som har öppet längre än till klockan 17, vilket kan skapa mer liv och rörelse i centrum framåt kvällen, säger Peter Lindberg.

Den kommer garanterat att bli dubbelt så dyr innan den är klar. Det känns som att man bara vill glänsa.Kalle Bengtsson om gångbron.

Vad finns det för budget på satsningarna i centrum?

– Historiskt har vi avsatt en miljon kronor per år för de äldre centrumdelarna, men de pengarna har sällan använts. De pengarna förs dock inte över mellan åren, utan finns avsatta på årsbasis. Men nu är tanken är att vi faktiskt ska komma igång och använda dem, säger Peter Lindberg.

Bland handlarna möts miljonsatsningarna med skepsis.

– Jag blir så provocerad att jag knappt kan prata om det. Man borde prioritera att få ett levande centrum först. Tillsammans är vi starkare, men det krävs tydligt ledarskap, menar Jessica Rosvall.

– Den kommer garanterat att bli dubbelt så dyr innan den är klar. Det känns som att man bara vill glänsa, säger Kalle Bengtsson. 

– Samtidigt är bron ett måste om man ska integrera det nya bostadsområdet med det gamla Åstorp. De som bor på Åsen idag går inte ner till byn. Ju lättare tillgängligheten blir, desto större är möjligheten för byn att leva vidare, men vi tror ändå inte att just detta kommer att gynna centrumhandeln i någon större utsträckning, säger Sanna Sjölin.

Medan kommunen pratar om fysisk miljö och fastighetsnätverk, efterlyser handlarna en attitydförändring – både hos makthavarna och hos invånarna. Och marknadshyror. 

– En lokal är bara värd vad någon vill betala, och vi behöver få hit annat än bara pizzerior och nagelvård. Men till syvende och sist är det kommuninvånarna som måste börja använda det utbud som faktiskt finns. Handlar du inte här idag, finns butiken inte kvar imorgon, säger Kalle Bengtsson.

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se

Nästan 50 000 barn i Skåne lever i ekonomisk utsatthet, det framgår av Rädda Barnens barnfattigdomsrapport.

Enligt organisationen har inflationen, ökade boendekostnader och ett urholkat försörjningsstöd slagit särskilt hårt mot barnfamiljer med små marginaler.

– Utvecklingen har gjort det svårt för barnfamiljer som redan saknade eller hade små marginaler att få vardagen att gå ihop, säger Åsa Regnér, Rädda Barnens generalsekreterare, i ett pressmeddelande.

Skillnaderna inom Skåne är stora. I Vellinge lever 3,1 procent av barnen i fattigdom, medan motsvarande siffra i Perstorp är 30,6 procent – högst i landet.

I flera större kommuner är nivåerna också höga. I Malmö lever omkring en fjärdedel av barnen i ekonomisk utsatthet, och i Helsingborg närmare en femtedel. Samtidigt är andelen ännu högre i vissa stadsdelar. I Rosengård växer till exempel nästan 60 procent av barnen upp i fattigdom.

– Rädda Barnen har märkt av en ökad utsatthet bland barnfamiljer vi träffar i våra verksamheter. Barn vi möter beskriver levnadssituationer där de känner stor oro, stress och hamnar utanför i sociala sammanhang, säger Åsa Regnér.

Nationellt visar rapporten att cirka 13 procent av alla barn i Sverige lever i fattigdom, vilket är betydligt fler än tidigare beräkningar visat.

För att möta utvecklingen vill Rädda Barnen se flera åtgärder för att bekämpa barnfattigdomen, bland annat ett högre försörjningsstöd.

– Alla barn i Sverige har rätt till en skälig levnadsstandard. Får du försörjningsstöd måste det räcka till att sätta mat på bordet, betala hyran och till barns grundläggande behov. Därför behöver stödet justeras till de ekonomiska försämringarna och barnfamiljers faktiska kostnader för att leva, säger Åsa Regnér.

Så ser det ut i din kommun

Vellinge – 271 (3,1 %)Lomma – 268 (4,3 %)Staffanstorp – 351 (5,3 %)Svedala – 411 (6,6 %)Kävlinge – 527 (6,7 %)Ystad – 432 (7,4 %)Höganäs – 444 (7,8 %)Ängelholm – 709 (7,9 %)Höör – 353 (9,1 %)Sjöbo – 386 (10,0 %)Svalöv – 341 (10,4 %)Båstad – 299 (10,6 %)Hörby – 324 (10,6 %)Skurup – 415 (11,4 %)Lund – 2 972 (12,4 %)Simrishamn – 379 (13,1 %)Bromölla – 339 (13,5 %)Trelleborg – 1 331 (13,7 %)Tomelilla – 384 (14,5 %)Klippan – 550 (15,5 %)Eslöv – 1 258 (16,2 %)Hässleholm – 1 716 (16,5 %)Burlöv – 751 (16,5 %)Osby – 457 (17,3 %)Åstorp – 691 (17,5 %)Örkelljunga – 365 (17,6 %)Bjuv – 643 (17,9 %)Kristianstad – 3 339 (18,7 %)Landskrona – 1 850 (18,7 %)Helsingborg – 5 976 (19,1 %)Östra Göinge – 692 (22,3 %)Malmö – 19 068 (26,0 %)Perstorp – 505 (30,6 %)

Hiram Lihiram.li@skanesfolkblad.se

I köket på Perstorps församlingshem är det trångt. Under måndagar delar kyrkan ut mat till behövande och ett femtiotal personer har kommit för att få hjälp.

Kadija Alkhoder och hennes två döttrar Fatima och Aisha är några av dem. De sitter vid ett av borden i den stora salen. Döttrarna håller färgglada gosedjur hårt i sina famnar.

– Här känner vi oss trygga. Barnen har börjat gå i skolan och de trivs bra där. Det är jättefint. Den tryggheten har vi inte haft på länge, säger Kadija Alkhoder.

Familjen är asylsökande och har varit i Sverige i snart två år. När de kom från Sy hade de bara kläderna på sina kroppar.

– Jag vill känna fred. Jag vill att mina barn får det bra, det är det enda som betyder något, säger Kadija Alkhoder.

Av Migrationsverket får de totalt 6 000 kronor i månaden att leva på. Det räcker inte långt. Hemma har hon ytterligare två barn som är 15 och 19, och trots att tio dagar återstår till nästa utbetalning är pengarna redan slut.

– Att komma till kyrkan hjälper mycket. Vi får mat, hjälp med ansökningar, träffa andra som bor här och möjlighet att lära oss mer svenska.

Förutom kyrkan finns andra i Perstorp som stöttar familjen när det är tufft, både ekonomiskt och med mat.

– Att barnen får mat i skolan underlättar också mycket, säger hon.

Mikael Andersson, diakon i Svenska kyrkan visar kyrkans förråd av förnödenheter som ska delas ut till behövande. Foto: Nea Magoo Eriksson.

I köket har polarkakor, ost och smör dukats fram. Runt benen på de vuxna springer barnen. Perstorp har den högsta andelen barnfattigdom i landet. Var tredje barn i kommunen växer upp i fattigdom, enligt Rädda Barnen.

– Man kan ju tänka, wow, det är jättemycket, och det är det också. Men vi är många aktörer. Vi har både kommunens verksamhet, Svenska kyrkan och andra från civilsamhället, säger Mikael Andersson, diakon i Svenska kyrkan.

Han visar ner i källaren, där frysar är fyllda med matlådor som ska delas ut till behövande. Maten kommer från kommunens skolbespisning. Den packas av kökspersonal på raster och när det finns tid över. Rummet bredvid är fyllt med kläder, leksaker, blöjor och andra hygienartiklar. Allt har skänkts till kyrkan så att de kan dela ut det till personer som har det svårt ekonomiskt.

– Jag tror att vi har nått en punkt där något måste hända. Vi är så många som på något sätt vill jobba med det positiva och frågar oss hur vi ska kunna förändra det här, säger han.

Mikael Andersson är hoppfull. Även om kommunen har den högsta andelen barnfattigdom i landet rör det sig i absoluta tal om förhållandevis få. Enligt Rädda Barnens siffror beräknas omkring 500 barn leva i social utsatthet i kommunen.

– Det hade känts omöjligt om vi hade varit i Malmö, Stockholm eller Göteborg. Här är det så litet att vi har nära varandra och förändringen känns möjlig, förklarar Mikael Andersson.

Tillsammans med kommunen, studieförbundet Sensus och Coompanion Skåne har kyrkan fått nästan nio miljoner kronor av EU för ett projekt som ska minska arbetslösheten och öka inkluderingen i Perstorp.

– Vi har ett litet mantra: om vi kan vända trenden i Perstorp så kan man vända trenden i hela Sverige.

Inom ramen för projektet kommer bland annat över hundra ungdomar att intervjuas. Målet är dels att de ska få vara delaktiga i att hitta lösningar, men också få möjlighet till sommarjobb. Något Mikael Andersson menar kan leda till ekonomisk lindring för familjer, men också stärka ungdomarna själva.

– Sen är det kanske så att vi inte kan fixa feriejobb till alla i år, men vi kan kartlägga hur de ser på det här. Till nästa år vill vi få med oss näringslivet och vi har som ambition att alla ska ha ett sommarjobb.

Diakon Mikael Andersson står framför församlingshemmet. Foto: Nea Magoo Eriksson.

Han avbryts ständigt av personer som vill prata med honom. Det är många som behöver hjälp med allt från rådgivning och ansökningar om stöd från Majblomman till kontakt med vården. Ambitionen för kyrkans verksamhet i Perstorp är högt satt och drömmarna stora.

– Vi tänker att vi ska göra skillnad på riktigt. Vi vill ju på något sätt förändra världen, säger Mikael Andersson.

Långsamt börjar folk droppa av. Diskmaskinen fylls och stolar som dragits ut ställs på sin rätta plats. I ett hörn leker Kadija Alkhoders två döttrar med varandra. Liksom Mikael Andersson drömmer de stort.

– Jag vill att gosedjuren blir levande och så vill jag ha rullskridskor, säger Fatima, 9 år, och ler stort.

Hennes storasyster bryter in och säger att de trivs bra i Perstorp.

– Vi vill stanna kvar här och vi vill gärna få ett svenskt medborgarskap, säger Aisha, 13 år.

Mamma Kadija Alkhoder skrattar dystert och säger att det nog är en alltför stor dröm. Familjen har fått två avslag på sina asylansökningar och ska överklaga till Högsta domstolen. Chansen att de ska ta upp fallet är mycket liten.

Hiram Lihiram.li@skanesfolkblad.se

Nea Magoo Erikssonnea.magoo.eriksson@skanesfolkblad.se

Inför sista ansökningsdagen till höstens högskoleutbildningar den 15 april lyfter myndigheten fram vikten av att studera arbetsmarknadsprognoser.

– Vår bedömning är att det finns en stor efterfrågan både på kort och längre sikt inom flera yrken. Det är viktigt att sätta sig in i vilka yrken som utbildningar leder till och hur arbetsmarknaden ser ut inom området man är intresserad av. Man behöver också tänka på att det kan förekomma regionala skillnader, säger Kerstin Eriksson, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen.

Yrkesbarometern omfattar 160 olika yrken och visar att behovet av legitimerad personal inom vården förblir högt. På fem års sikt bedöms prognosen vara särskilt ljus för bland annat sjuksköterskor, arbetsterapeuter, biomedicinska analytiker samt ingenjörer inom elektroteknik och elkraft.

Utöver vård och teknik pekas även systemanalytiker och IT-arkitekter ut som yrkesgrupper med goda möjligheter.

Exempel på högskoleyrken med goda prognoser närmsta fem åren:

Arbetsterapeut

Tandhygienist

IT-säkerhetsspecialist

Veterinär

Biomedicinsk analytiker

Ingenjör inom elektroteknik

Ingenjör inom elkraft

Sjuksköterska (inkl specialist)

Systemanalytiker och IT-arkitekt

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se

AI beskrivs ofta som den största tekniska förändringen sedan industrialiseringen. Investeringarna är enorma. De årliga investeringarna är redan jämförbara med elektrifieringen i början av 1900-talet och telekom- och internetutbyggnaden runt millennieskiftet. De väntas dessutom öka ytterligare och kan 2026 motsvara omkring 2,6 procent av världens BNP.

Utöver investeringarnas direkta effekt på ekonomin − som motverkat Trumps negativa tullpolitik och burit upp den amerikanska ekonomin det senaste året − syns relativt små effekter. 

Arbetsmarknaden är i stort opåverkad och hur vi väljer att leva våra liv är i huvudsak oförändrat. För många är AI främst ett verktyg som förenklar vardagliga uppgifter − på jobbet och på fritiden − eller en bild- och videogenerator som suddar ut gränsen mellan verklighet och fiktion.

Har man frågor, även mycket specifika, har det aldrig varit enklare att få svar. Det kan handla om allt från recept baserat på vad som finns i kylskåpet till individ­anpassade träningsprogram eller medicinska frågor. Jag använde exempelvis AI för att förstå stickningar i fingrar och tår. Efter tester på vårdcentralen analyserade AI provsvaren och föreslog B-vitaminbrist. Två månader senare fick jag samma diagnos av läkaren.

Samtidigt förväntar sig de flesta att AI förr eller senare påverkar arbetsmarknaden. Hur detta kommer att ske − och i vilken omfattning − vet vi ännu relativt lite om. 

Ekonomiprofessorn Erik Brynjolfsson, en av de ledande forskarna på området, menar att effekterna är svåra att se när man studerar arbetsmarknaden i sin helhet − även i USA där AI-utvecklingen ligger längst fram. För att upptäcka förändringar måste man analysera de grupper som är mest exponerade.

Framför allt har arbetslösheten ökat bland unga i USA, i synnerhet är det svårt att få det första jobbet. Samtidigt tycks högutbildade påverkas mer än personer med utbildning på grundskole- eller gymnasienivå. Problemet förstärks dessutom av att AI tar över enklare arbetsuppgifter − just de uppgifter där unga normalt bygger upp erfarenhet. 

De tydligaste förändringarna syns inom IT och data. Mjukvaruföretag rapporterar att de fortfarande anställer − men nästan uteslutande seniora programmerare med lång erfarenhet. 

Men ser vi inga tecken i Sverige? För att dra säkra slutsatser behövs individbaserad statistik, och sådan finns ännu inte tillgänglig för forskare. Dessa levereras av SCB med flera års fördröjning, vilket innebär att riktigt bra studier av fenomenet sannolikt börjar komma först om något år.

Däremot kan man analysera mer övergripande statistik. Arbetsförmedlingen publicerar exempelvis data över antalet inskrivna arbetssökande, uppdelat på ålder, utbildning och bransch.

Då framträder vissa mönster. Antalet inskrivna hos Arbetsförmedlingen i åldern 25–29 år med universitets- eller högskoleutbildning har ökat med 26 procent sedan ChatGPT lanserades i november 2022. För personer i samma ålder med grundskole- eller gymnasieutbildning har arbetslösheten under samma period i stället minskat med 7 procent.

Bryter man ned statistiken på branscher blir skillnaderna ännu tydligare. Inom IT och data har antalet inskrivna nästan fördubblats − en ökning på 84 procent. I övriga branscher är ökningen bara 6 procent. Slutsatsen är att man kan skönja effekter av AI som liknar dem man finner i USA.

Låt oss sätta analysen i ett bredare sammanhang. Vid varje tidigare tekniskt skifte har det varnats för att jobben ska minska. Samma farhågor hörs nu. Historiskt har dock nya jobb ersatt de som försvunnit. Teknik har alltså inte skapat varaktig arbetslöshet utan till omstrukturering av arbetsmarknaden. Däremot har övergångsproblem uppstått och vissa grupper har drabbats. Det har också funnits behov av att höja arbetskraftens kompetens för att motverka utslagning.

Frågan är om det blir likadant denna gång eller om behovet av arbetskraft faktiskt kan minska − alltså att AI tar jobben. Grundtipset är även denna gång att det skapas nya jobb som ersätter de som försvinner.

Samtidigt menar vissa att AI innebär en mer genomgripande förändring. Men att AI utför fler arbetsuppgifter och kanske till och med ”tar jobb” bör inte vara negativt om jobben kan fördelas bättre. Särskilt inte i ett läge där fallande födelsetal innebär färre unga som ska försörja och ta hand om en växande äldre befolkning.

Finns det politiska svar på utvecklingen? Ännu syns få åtgärdsförslag. Det kan dock vara brådskande att åtminstone underlätta för unga att komma in på arbetsmarknaden. Om de mer pessimistiska prognoserna får rätt kan även frågan om arbetstid komma att få nytt bränsle.

Martin Nordin

Var det nån som lade märke till hur den kanadensiske premiärministern Mark Carney använde begreppet integration i sitt tal på World Economic Forum den 20 januari i Davos? Talet har väckt stor uppmärksamhet och rapporterats i många medier.

Hans användning av begreppet integration verkar dock ha gått spårlöst förbi. Han använde det för att förklara hur stormakter nyligen har börjat använda ett nytt vapen. Det nya vapnet, enligt Carney, är den ekonomiska integrationen. Han sa inte uttryckligen vad han menar med den ekonomiska integrationen men hans användning stämmer väl överens med den definition av integration som görs i den svenska Nationalencyklopedin (NE); ”process som leder till att skilda enheter förenas”. Som exempel nämner NE ”processer genom vilka ett samhälle bildas och bevaras eller genom vilka flera samhällen förenas med varandra till större enheter såsom europeisk integration”.

Det mest uppmärksammade i Carneys tal var dock det som han sa om brottet i världsordningen. Han använde ordet ”rupture” och ville därmed markera att det inte bara rör sig om en gradvis förändring utan om slutet på en ”angenäm fiktion” och början på en ”brutal verklighet” där stormakternas geopolitik får härska obegränsat, som han uttryckte det i min översättning.

Han beskrev den regelbaserade världsordningen som en fiktion eftersom berättelsen om den inte riktigt stämde med verkligheten. Alla anslöt sig dock ändå till världsordningens institutioner och prisade dess principer. Det var nämligen en ganska angenäm fiktion eftersom alla gynnades av den, mer eller mindre, inte minst av dess förutsägbarhet, även om alla visste att de starkaste gynnades mer än andra och att dessa skulle undanta sig själv när det passade dem, dvs precis just det som Trump har gjort.

Men allt det är nu över, sa Carney i sitt tal, och det beror på att stormakter har kommit överens om att använda den ekonomiska integrationen som vapen. Sen säger han det som borde ha fått svenska politiker att spetsa öronen: ”You cannot ‘live within the lie’ of mutual benefit through integration when integration becomes the source of your subordination.” (”Du kan inte ’leva inom lögnen’ om ömsesidig nytta genom integration när integration blir orsaken till din underordning.” – min översättning) 

Det är precis så det har blivit i Sverige. De senaste decenniernas förändrade integration av samhället har blivit orsaken till mångas underordning. Det framgår med önskvärd tydlighet av alla utanförskapsområden som har vuxit fram och blivit en grogrund för gängkriminaliteten.

Alla har inte samma rättigheter, t ex en bostad med acceptabel kvalitet. Det var visserligen redan tidigare en fiktion men en angenämare sådan eftersom rättigheterna i högre grad tryggades av det allmänna, så som det stipuleras i grundlagen. Rikedom omfördelades från rika till fattiga. Under de senaste decennierna har det gått i den andra riktningen.

Tack vare alla skatteavdrag och skattesänkningar samtidigt med sänkningar av bidrag och nedskärningar av den offentliga välfärden har rikedom omfördelats från fattiga till rika.

Ändå har man i Sverige ingen integrationspolitik som syftar till att minska ojämlikheten och göra samhället mera integrerat. Istället får regeringens befintliga integrationspolitik oss att fortsätta ”’leva inom lögnen’ om ömsesidig nytta” genom att vända bort blicken från samhället och fokusera på utrikesfödda. De måste anstränga sig, sägs det i regeringens integrationspolitik, för att bli en del av det svenska samhället.

Med Carneys ord innebär det att de måste lära sig att ”’leva inom lögnen’ om ömsesidig nytta”, den som många andra sedan länge lever i, för att därigenom bli delaktiga i en integration som är orsak till deras egen underordning. Den svenska integrationspolitiken bygger inte på samma definition av integration som den Mark Carney använde i Davos. Är det inte dags för en svensk motsvarighet till Mark Carney att träda fram, spräcka fiktionen och lansera en integrationspolitik som gäller hela samhället?

Mikael Stigendalprofessor i sociologi vid Malmö Universitet

Bakgrunden till granskningen är de regler om projektering och samordning som trädde i kraft vid årsskiftet 2025. Myndigheten fokuserar särskilt på byggherrar, projektörer och byggarbetsmiljösamordnare i de tidiga skedena av projekten. Syftet är att förebygga olyckor och ohälsa i en av landets mest olycksdrabbade branscher.

Enligt Arbetsmiljöverket dör i genomsnitt tio personer varje år inom byggverksamhet och cirka 4 500 arbetsskador med sjukfrånvaro anmäls årligen.

– Genom att arbeta systematiskt redan i planeringsskedet kan många risker förebyggas innan de uppstår, säger Magnus Henriksson, projektledare på Arbetsmiljöverket.

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se

Skurups invånare och fastighetsägare har vittnat om både öronbedövande ljudnivåer och stora mängder spillning som smutsar ner allt från fastigheter till lekplatser. Vid kommunstyrelsens möte på måndagen beslutades att anta en skyddsjaktsrutin för att motverka olägenheterna.

Varför införs skyddsjakten?

– Problemet är den olägenhet som råkorna skapar för både fastighetsägare och privatpersoner. Det handlar om både ljudnivåerna och spillningen från fåglarna, särskilt vid de kraftiga koncentrationer av fåglar som finns på enskilda platser, säger Johan Bolinder, kommunstyrelsens ordförande i Skurups kommun.

Beslutet innebär att kommunen nu får ett tydligare juridiskt stöd för att bedriva skyddsjakt året runt vid strategiska platser. Det handlar främst om så kallade ”anläggningar”, vilket enligt den nya rutinen omfattar allt från skolgårdar och förskolor till vårdboenden och idrottsplatser. Även kommunal jordbruksmark där fåglarna förstör grödor omfattas av de nya reglerna.

När förväntas de nya rutinerna ge märkbar effekt för invånarna?

– Jag hoppas att det ska ske så snart som möjligt. Rimligtvis bör man kunna se någon form av resultat om ett år, säger Johan Bolinder.

Kommer kommunen att anlita externa jägare eller sköts det i egen regi?

– Det kommer att vara externa aktörer som utför uppdraget, säger Johan Bolinder.

Vad beräknas det kosta skattebetalarna?

– Det är inget jag känner till i nuläget, säger Johan Bolinder.

Hur påverkas andra fågelarter eller djurlivet i stort av ökad jakt i tätorten?

– Det kan jag tyvärr inte svara på på rak arm, säger Johan Bolinder.

Beslutet klubbades igenom under ledning av kommunstyrelsens ordförande Johan Bolinder (M) och justerades omedelbart för att kunna träda i kraft så snart som möjligt.

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se