Log in to subscribe to heads-up notifications for this feed or its category via email, Slack, or Discord.
Ask the AI anything about content, patterns, and edits for TV4 Nyheterna. The AI will receive full version history including all edited articles. Open question history.
59fa8642699515ab2a415b3b6f75b1dcd9bf63a9Väljarna splittrade • Historieprofessorn: ”Onödigt”
Väljarna splittrade • Historieprofessorn: ”Onödigt”
59fa8642699515ab2a415b3b6f75b1dcd9bf63a9
b7f71ac1b2a2e9727cfeca4c626e6e3402b251c9
TITLE: Ny mätning visar: Så många svenskar vill se ett extra val DESCRIPTION: Väljarna splittrade • Historieprofessorn: ”Onödigt” CONTENT: Väljarna splittrade • Historieprofessorn: ”Onödigt”
TITLE: Ny mätning visar: Så många svenskar vill se ett extra val DESCRIPTION: Väljarna splittrade • ”Onödigt” CONTENT: Väljarna splittrade • ”Onödigt”
63d4d6878328308c1b304effc6aaaba9d0f0d7ec
59fa8642699515ab2a415b3b6f75b1dcd9bf63a9
TITLE: Ny mätning visar: Så många svenskar vill se ett extra val DESCRIPTION: Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett extra val drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket hur de ställer sig till det. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för ett nyval och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extra val som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson. CONTENT: Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett extra val drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket hur de ställer sig till det. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för ett nyval och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extra val som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson.
TITLE: Ny mätning visar: Så många svenskar vill se ett extra val DESCRIPTION: Väljarna splittrade • Historieprofessorn: ”Onödigt” CONTENT: Väljarna splittrade • Historieprofessorn: ”Onödigt”
c7d3d4a51e391ec1b0fa62fab9fe4b00cd498a78
63d4d6878328308c1b304effc6aaaba9d0f0d7ec
TITLE: Ny mätning visar: Så många svenskar vill se ett nyval DESCRIPTION: Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett nyval drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket hur de ställer sig till det. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för ett nyval och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extraval som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson. CONTENT: Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett nyval drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket hur de ställer sig till det. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för ett nyval och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extraval som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson.
TITLE: Ny mätning visar: Så många svenskar vill se ett extra val DESCRIPTION: Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett extra val drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket hur de ställer sig till det. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för ett nyval och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extra val som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson. CONTENT: Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett extra val drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket hur de ställer sig till det. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för ett nyval och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extra val som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson.
22884defdee2d5030d2446de22368f17134d9c36
c7d3d4a51e391ec1b0fa62fab9fe4b00cd498a78
TITLE: Ny mätning visar: Så många svenskar vill se ett nyval DESCRIPTION: Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett nyval drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket om ett eventuellt sådant är en bra idé eller inte. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extraval som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson. CONTENT: Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett nyval drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket om ett eventuellt sådant är en bra idé eller inte. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extraval som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson.
TITLE: Ny mätning visar: Så många svenskar vill se ett nyval DESCRIPTION: Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett nyval drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket hur de ställer sig till det. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för ett nyval och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extraval som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson. CONTENT: Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett nyval drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket hur de ställer sig till det. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för ett nyval och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extraval som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson.
e0f7808ec58fc0a8097d8086c982d12387a2fa77
22884defdee2d5030d2446de22368f17134d9c36
TITLE: Ny mätning visar: Svenskarna splittrade om ett nyval DESCRIPTION: Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett nyval drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket om ett eventuellt sådant är en bra idé eller inte. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extraval som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson. CONTENT: Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett nyval drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket om ett eventuellt sådant är en bra idé eller inte. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extraval som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson.
TITLE: Ny mätning visar: Så många svenskar vill se ett nyval DESCRIPTION: Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett nyval drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket om ett eventuellt sådant är en bra idé eller inte. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extraval som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson. CONTENT: Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett nyval drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket om ett eventuellt sådant är en bra idé eller inte. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extraval som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson.
b7f71ac1b2a2e9727cfeca4c626e6e3402b251c9
59fa8642699515ab2a415b3b6f75b1dcd9bf63a9
63d4d6878328308c1b304effc6aaaba9d0f0d7ec
c7d3d4a51e391ec1b0fa62fab9fe4b00cd498a78
22884defdee2d5030d2446de22368f17134d9c36
e0f7808ec58fc0a8097d8086c982d12387a2fa77
63d4d6878328308c1b304effc6aaaba9d0f0d7ecLäget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett extra val drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket hur de ställer sig till det. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för ett nyval och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extra val som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson.
Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett extra val drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket hur de ställer sig till det. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för ett nyval och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extra val som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson.
59fa8642699515ab2a415b3b6f75b1dcd9bf63a9
b7f71ac1b2a2e9727cfeca4c626e6e3402b251c9
TITLE: Ny mätning visar: Så många svenskar vill se ett extra val DESCRIPTION: Väljarna splittrade • Historieprofessorn: ”Onödigt” CONTENT: Väljarna splittrade • Historieprofessorn: ”Onödigt”
TITLE: Ny mätning visar: Så många svenskar vill se ett extra val DESCRIPTION: Väljarna splittrade • ”Onödigt” CONTENT: Väljarna splittrade • ”Onödigt”
63d4d6878328308c1b304effc6aaaba9d0f0d7ec
59fa8642699515ab2a415b3b6f75b1dcd9bf63a9
TITLE: Ny mätning visar: Så många svenskar vill se ett extra val DESCRIPTION: Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett extra val drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket hur de ställer sig till det. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för ett nyval och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extra val som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson. CONTENT: Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett extra val drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket hur de ställer sig till det. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för ett nyval och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extra val som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson.
TITLE: Ny mätning visar: Så många svenskar vill se ett extra val DESCRIPTION: Väljarna splittrade • Historieprofessorn: ”Onödigt” CONTENT: Väljarna splittrade • Historieprofessorn: ”Onödigt”
c7d3d4a51e391ec1b0fa62fab9fe4b00cd498a78
63d4d6878328308c1b304effc6aaaba9d0f0d7ec
TITLE: Ny mätning visar: Så många svenskar vill se ett nyval DESCRIPTION: Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett nyval drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket hur de ställer sig till det. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för ett nyval och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extraval som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson. CONTENT: Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett nyval drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket hur de ställer sig till det. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för ett nyval och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extraval som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson.
TITLE: Ny mätning visar: Så många svenskar vill se ett extra val DESCRIPTION: Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett extra val drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket hur de ställer sig till det. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för ett nyval och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extra val som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson. CONTENT: Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett extra val drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket hur de ställer sig till det. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för ett nyval och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extra val som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson.
22884defdee2d5030d2446de22368f17134d9c36
c7d3d4a51e391ec1b0fa62fab9fe4b00cd498a78
TITLE: Ny mätning visar: Så många svenskar vill se ett nyval DESCRIPTION: Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett nyval drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket om ett eventuellt sådant är en bra idé eller inte. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extraval som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson. CONTENT: Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett nyval drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket om ett eventuellt sådant är en bra idé eller inte. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extraval som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson.
TITLE: Ny mätning visar: Så många svenskar vill se ett nyval DESCRIPTION: Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett nyval drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket hur de ställer sig till det. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för ett nyval och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extraval som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson. CONTENT: Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett nyval drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket hur de ställer sig till det. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för ett nyval och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extraval som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson.
e0f7808ec58fc0a8097d8086c982d12387a2fa77
22884defdee2d5030d2446de22368f17134d9c36
TITLE: Ny mätning visar: Svenskarna splittrade om ett nyval DESCRIPTION: Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett nyval drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket om ett eventuellt sådant är en bra idé eller inte. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extraval som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson. CONTENT: Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett nyval drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket om ett eventuellt sådant är en bra idé eller inte. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extraval som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson.
TITLE: Ny mätning visar: Så många svenskar vill se ett nyval DESCRIPTION: Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett nyval drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket om ett eventuellt sådant är en bra idé eller inte. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extraval som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson. CONTENT: Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett nyval drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket om ett eventuellt sådant är en bra idé eller inte. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extraval som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson.
b7f71ac1b2a2e9727cfeca4c626e6e3402b251c9
59fa8642699515ab2a415b3b6f75b1dcd9bf63a9
63d4d6878328308c1b304effc6aaaba9d0f0d7ec
c7d3d4a51e391ec1b0fa62fab9fe4b00cd498a78
22884defdee2d5030d2446de22368f17134d9c36
e0f7808ec58fc0a8097d8086c982d12387a2fa77
c7d3d4a51e391ec1b0fa62fab9fe4b00cd498a78Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett nyval drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket hur de ställer sig till det. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för ett nyval och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extraval som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson.
Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett nyval drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket hur de ställer sig till det. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för ett nyval och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extraval som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson.
59fa8642699515ab2a415b3b6f75b1dcd9bf63a9
b7f71ac1b2a2e9727cfeca4c626e6e3402b251c9
TITLE: Ny mätning visar: Så många svenskar vill se ett extra val DESCRIPTION: Väljarna splittrade • Historieprofessorn: ”Onödigt” CONTENT: Väljarna splittrade • Historieprofessorn: ”Onödigt”
TITLE: Ny mätning visar: Så många svenskar vill se ett extra val DESCRIPTION: Väljarna splittrade • ”Onödigt” CONTENT: Väljarna splittrade • ”Onödigt”
63d4d6878328308c1b304effc6aaaba9d0f0d7ec
59fa8642699515ab2a415b3b6f75b1dcd9bf63a9
TITLE: Ny mätning visar: Så många svenskar vill se ett extra val DESCRIPTION: Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett extra val drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket hur de ställer sig till det. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för ett nyval och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extra val som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson. CONTENT: Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett extra val drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket hur de ställer sig till det. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för ett nyval och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extra val som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson.
TITLE: Ny mätning visar: Så många svenskar vill se ett extra val DESCRIPTION: Väljarna splittrade • Historieprofessorn: ”Onödigt” CONTENT: Väljarna splittrade • Historieprofessorn: ”Onödigt”
c7d3d4a51e391ec1b0fa62fab9fe4b00cd498a78
63d4d6878328308c1b304effc6aaaba9d0f0d7ec
TITLE: Ny mätning visar: Så många svenskar vill se ett nyval DESCRIPTION: Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett nyval drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket hur de ställer sig till det. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för ett nyval och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extraval som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson. CONTENT: Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett nyval drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket hur de ställer sig till det. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för ett nyval och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extraval som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson.
TITLE: Ny mätning visar: Så många svenskar vill se ett extra val DESCRIPTION: Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett extra val drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket hur de ställer sig till det. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för ett nyval och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extra val som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson. CONTENT: Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett extra val drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket hur de ställer sig till det. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för ett nyval och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extra val som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson.
22884defdee2d5030d2446de22368f17134d9c36
c7d3d4a51e391ec1b0fa62fab9fe4b00cd498a78
TITLE: Ny mätning visar: Så många svenskar vill se ett nyval DESCRIPTION: Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett nyval drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket om ett eventuellt sådant är en bra idé eller inte. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extraval som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson. CONTENT: Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett nyval drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket om ett eventuellt sådant är en bra idé eller inte. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extraval som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson.
TITLE: Ny mätning visar: Så många svenskar vill se ett nyval DESCRIPTION: Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett nyval drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket hur de ställer sig till det. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för ett nyval och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extraval som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson. CONTENT: Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett nyval drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket hur de ställer sig till det. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för ett nyval och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extraval som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson.
e0f7808ec58fc0a8097d8086c982d12387a2fa77
22884defdee2d5030d2446de22368f17134d9c36
TITLE: Ny mätning visar: Svenskarna splittrade om ett nyval DESCRIPTION: Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett nyval drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket om ett eventuellt sådant är en bra idé eller inte. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extraval som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson. CONTENT: Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett nyval drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket om ett eventuellt sådant är en bra idé eller inte. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extraval som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson.
TITLE: Ny mätning visar: Så många svenskar vill se ett nyval DESCRIPTION: Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett nyval drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket om ett eventuellt sådant är en bra idé eller inte. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extraval som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson. CONTENT: Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett nyval drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket om ett eventuellt sådant är en bra idé eller inte. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extraval som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson.
b7f71ac1b2a2e9727cfeca4c626e6e3402b251c9
59fa8642699515ab2a415b3b6f75b1dcd9bf63a9
63d4d6878328308c1b304effc6aaaba9d0f0d7ec
c7d3d4a51e391ec1b0fa62fab9fe4b00cd498a78
22884defdee2d5030d2446de22368f17134d9c36
e0f7808ec58fc0a8097d8086c982d12387a2fa77
22884defdee2d5030d2446de22368f17134d9c36Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett nyval drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket om ett eventuellt sådant är en bra idé eller inte. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extraval som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson.
Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett nyval drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket om ett eventuellt sådant är en bra idé eller inte. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extraval som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson.
59fa8642699515ab2a415b3b6f75b1dcd9bf63a9
b7f71ac1b2a2e9727cfeca4c626e6e3402b251c9
TITLE: Ny mätning visar: Så många svenskar vill se ett extra val DESCRIPTION: Väljarna splittrade • Historieprofessorn: ”Onödigt” CONTENT: Väljarna splittrade • Historieprofessorn: ”Onödigt”
TITLE: Ny mätning visar: Så många svenskar vill se ett extra val DESCRIPTION: Väljarna splittrade • ”Onödigt” CONTENT: Väljarna splittrade • ”Onödigt”
63d4d6878328308c1b304effc6aaaba9d0f0d7ec
59fa8642699515ab2a415b3b6f75b1dcd9bf63a9
TITLE: Ny mätning visar: Så många svenskar vill se ett extra val DESCRIPTION: Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett extra val drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket hur de ställer sig till det. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för ett nyval och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extra val som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson. CONTENT: Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett extra val drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket hur de ställer sig till det. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för ett nyval och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extra val som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson.
TITLE: Ny mätning visar: Så många svenskar vill se ett extra val DESCRIPTION: Väljarna splittrade • Historieprofessorn: ”Onödigt” CONTENT: Väljarna splittrade • Historieprofessorn: ”Onödigt”
c7d3d4a51e391ec1b0fa62fab9fe4b00cd498a78
63d4d6878328308c1b304effc6aaaba9d0f0d7ec
TITLE: Ny mätning visar: Så många svenskar vill se ett nyval DESCRIPTION: Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett nyval drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket hur de ställer sig till det. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för ett nyval och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extraval som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson. CONTENT: Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett nyval drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket hur de ställer sig till det. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för ett nyval och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extraval som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson.
TITLE: Ny mätning visar: Så många svenskar vill se ett extra val DESCRIPTION: Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett extra val drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket hur de ställer sig till det. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för ett nyval och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extra val som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson. CONTENT: Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett extra val drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket hur de ställer sig till det. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för ett nyval och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extra val som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson.
22884defdee2d5030d2446de22368f17134d9c36
c7d3d4a51e391ec1b0fa62fab9fe4b00cd498a78
TITLE: Ny mätning visar: Så många svenskar vill se ett nyval DESCRIPTION: Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett nyval drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket om ett eventuellt sådant är en bra idé eller inte. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extraval som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson. CONTENT: Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett nyval drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket om ett eventuellt sådant är en bra idé eller inte. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extraval som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson.
TITLE: Ny mätning visar: Så många svenskar vill se ett nyval DESCRIPTION: Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett nyval drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket hur de ställer sig till det. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för ett nyval och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extraval som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson. CONTENT: Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett nyval drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket hur de ställer sig till det. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för ett nyval och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extraval som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson.
e0f7808ec58fc0a8097d8086c982d12387a2fa77
22884defdee2d5030d2446de22368f17134d9c36
TITLE: Ny mätning visar: Svenskarna splittrade om ett nyval DESCRIPTION: Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett nyval drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket om ett eventuellt sådant är en bra idé eller inte. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extraval som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson. CONTENT: Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett nyval drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket om ett eventuellt sådant är en bra idé eller inte. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extraval som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson.
TITLE: Ny mätning visar: Så många svenskar vill se ett nyval DESCRIPTION: Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett nyval drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket om ett eventuellt sådant är en bra idé eller inte. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extraval som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson. CONTENT: Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett nyval drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket om ett eventuellt sådant är en bra idé eller inte. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extraval som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson.
b7f71ac1b2a2e9727cfeca4c626e6e3402b251c9
59fa8642699515ab2a415b3b6f75b1dcd9bf63a9
63d4d6878328308c1b304effc6aaaba9d0f0d7ec
c7d3d4a51e391ec1b0fa62fab9fe4b00cd498a78
22884defdee2d5030d2446de22368f17134d9c36
e0f7808ec58fc0a8097d8086c982d12387a2fa77
e0f7808ec58fc0a8097d8086c982d12387a2fa77Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett nyval drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket om ett eventuellt sådant är en bra idé eller inte. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extraval som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson.
Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett nyval drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket om ett eventuellt sådant är en bra idé eller inte. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extraval som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson.
59fa8642699515ab2a415b3b6f75b1dcd9bf63a9
b7f71ac1b2a2e9727cfeca4c626e6e3402b251c9
TITLE: Ny mätning visar: Så många svenskar vill se ett extra val DESCRIPTION: Väljarna splittrade • Historieprofessorn: ”Onödigt” CONTENT: Väljarna splittrade • Historieprofessorn: ”Onödigt”
TITLE: Ny mätning visar: Så många svenskar vill se ett extra val DESCRIPTION: Väljarna splittrade • ”Onödigt” CONTENT: Väljarna splittrade • ”Onödigt”
63d4d6878328308c1b304effc6aaaba9d0f0d7ec
59fa8642699515ab2a415b3b6f75b1dcd9bf63a9
TITLE: Ny mätning visar: Så många svenskar vill se ett extra val DESCRIPTION: Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett extra val drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket hur de ställer sig till det. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för ett nyval och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extra val som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson. CONTENT: Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett extra val drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket hur de ställer sig till det. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för ett nyval och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extra val som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson.
TITLE: Ny mätning visar: Så många svenskar vill se ett extra val DESCRIPTION: Väljarna splittrade • Historieprofessorn: ”Onödigt” CONTENT: Väljarna splittrade • Historieprofessorn: ”Onödigt”
c7d3d4a51e391ec1b0fa62fab9fe4b00cd498a78
63d4d6878328308c1b304effc6aaaba9d0f0d7ec
TITLE: Ny mätning visar: Så många svenskar vill se ett nyval DESCRIPTION: Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett nyval drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket hur de ställer sig till det. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för ett nyval och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extraval som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson. CONTENT: Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett nyval drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket hur de ställer sig till det. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för ett nyval och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extraval som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson.
TITLE: Ny mätning visar: Så många svenskar vill se ett extra val DESCRIPTION: Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett extra val drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket hur de ställer sig till det. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för ett nyval och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extra val som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson. CONTENT: Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett extra val drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket hur de ställer sig till det. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för ett nyval och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extra val som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson.
22884defdee2d5030d2446de22368f17134d9c36
c7d3d4a51e391ec1b0fa62fab9fe4b00cd498a78
TITLE: Ny mätning visar: Så många svenskar vill se ett nyval DESCRIPTION: Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett nyval drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket om ett eventuellt sådant är en bra idé eller inte. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extraval som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson. CONTENT: Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett nyval drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket om ett eventuellt sådant är en bra idé eller inte. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extraval som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson.
TITLE: Ny mätning visar: Så många svenskar vill se ett nyval DESCRIPTION: Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett nyval drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket hur de ställer sig till det. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för ett nyval och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extraval som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson. CONTENT: Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett nyval drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket hur de ställer sig till det. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för ett nyval och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extraval som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson.
e0f7808ec58fc0a8097d8086c982d12387a2fa77
22884defdee2d5030d2446de22368f17134d9c36
TITLE: Ny mätning visar: Svenskarna splittrade om ett nyval DESCRIPTION: Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett nyval drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket om ett eventuellt sådant är en bra idé eller inte. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extraval som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson. CONTENT: Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett nyval drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket om ett eventuellt sådant är en bra idé eller inte. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extraval som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson.
TITLE: Ny mätning visar: Så många svenskar vill se ett nyval DESCRIPTION: Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett nyval drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket om ett eventuellt sådant är en bra idé eller inte. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extraval som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson. CONTENT: Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett nyval drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket om ett eventuellt sådant är en bra idé eller inte. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extraval som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson.
b7f71ac1b2a2e9727cfeca4c626e6e3402b251c9
59fa8642699515ab2a415b3b6f75b1dcd9bf63a9
63d4d6878328308c1b304effc6aaaba9d0f0d7ec
c7d3d4a51e391ec1b0fa62fab9fe4b00cd498a78
22884defdee2d5030d2446de22368f17134d9c36
e0f7808ec58fc0a8097d8086c982d12387a2fa77
c4c4f1ea719819878912dd1641ad01d472846513Idén att frysa ner kroppen för att senare återvända till livet är inte ny. Redan 1967 frystes en 73-årig amerikansk man ner i flytande kväve. Och länge behövde den som ville kryobevaras vända sig till USA, men nu har ett tyskt startupföretag med säte i Berlin gjort att det också finns möjlighet i Europa. Kroppen töms på blod Företaget har särskilda ambulanser som alltid är redo att åka ut till nyligen avlidna patienter. På plats behöver kroppen snabbt förberedas för kryobevaring och tömmas på blod som därefter ersätts med ett slags köldskyddsmedel. Det ska undvika att cellerna förstörs av frost. Kroppen transporteras sedan till en anläggning i Zürich, där den placeras i en behållare med flytande kväve vid minus 196 grader. Där förvaras i dagsläget 28 patienter i väntan på att kanske få en chans att återupplivas i framtiden. – Kryobevaring löser inte döden, det är en tillfällig åtgärd för att nå en framtid där åldrandets sjukdomar är lösta och kan botas. Och självklart vet vi inte om eller när det här fungerar, men chansen är större än om man kremeras, säger Emil Kendziorra, vd och medgrundare Tomorrow Bio. Skepsis från forskare Det finns idag ingen vetenskaplig evidens för att en nedfryst person kan återföras till livet. Och metoden har kritiserats. – Man kan frysa ner organ som njurar och man har gjort experiment som visar att sådana njurar kan transplanteras tillbaka till råttor och fungera utmärkt efter 100 dagar i nedfryst tillstånd. Men sedan kommer det svåra och det gäller ju då att kunna säkerställa att hjärnan fungerar efter ett nedfryst tillstånd, och där är jag väldigt skeptisk, säger Peter Stenvinkel, professor i nefrologi (njurarnas sjukdomar) på Karolinska Institutet. Vakna upp i framtiden Trots att det kanske inte ens fungerar har företaget idag över 1000 medlemmar varav 35 i Sverige. Det kostar strax över två miljoner kronor. Fabian Norlin hoppas att det är en god värld han kommer vakna upp i. – Det faktum att jag vaknar upp kommer att betyda att civilisationen inte helt har gått under. Då har det ändå gått hyfsat för människan. Med välmående människor och välmående artificiella intelligenser, säger han.
Idén att frysa ner kroppen för att senare återvända till livet är inte ny. Redan 1967 frystes en 73-årig amerikansk man ner i flytande kväve. Och länge behövde den som ville kryobevaras vända sig till USA, men nu har ett tyskt startupföretag med säte i Berlin gjort att det också finns möjlighet i Europa. Kroppen töms på blod Företaget har särskilda ambulanser som alltid är redo att åka ut till nyligen avlidna patienter. På plats behöver kroppen snabbt förberedas för kryobevaring och tömmas på blod som därefter ersätts med ett slags köldskyddsmedel. Det ska undvika att cellerna förstörs av frost. Kroppen transporteras sedan till en anläggning i Zürich, där den placeras i en behållare med flytande kväve vid minus 196 grader. Där förvaras i dagsläget 28 patienter i väntan på att kanske få en chans att återupplivas i framtiden. – Kryobevaring löser inte döden, det är en tillfällig åtgärd för att nå en framtid där åldrandets sjukdomar är lösta och kan botas. Och självklart vet vi inte om eller när det här fungerar, men chansen är större än om man kremeras, säger Emil Kendziorra, vd och medgrundare Tomorrow Bio. Skepsis från forskare Det finns idag ingen vetenskaplig evidens för att en nedfryst person kan återföras till livet. Och metoden har kritiserats. – Man kan frysa ner organ som njurar och man har gjort experiment som visar att sådana njurar kan transplanteras tillbaka till råttor och fungera utmärkt efter 100 dagar i nedfryst tillstånd. Men sedan kommer det svåra och det gäller ju då att kunna säkerställa att hjärnan fungerar efter ett nedfryst tillstånd, och där är jag väldigt skeptisk, säger Peter Stenvinkel, professor i nefrologi (njurarnas sjukdomar) på Karolinska Institutet. Vakna upp i framtiden Trots att det kanske inte ens fungerar har företaget idag över 1000 medlemmar varav 35 i Sverige. Det kostar strax över två miljoner kronor. Fabian Norlin hoppas att det är en god värld han kommer vakna upp i. – Det faktum att jag vaknar upp kommer att betyda att civilisationen inte helt har gått under. Då har det ändå gått hyfsat för människan. Med välmående människor och välmående artificiella intelligenser, säger han.
5f7e054d1cb0f0580ce34343197cab0d93ee4658Intensivare ryska angrepp mot tågtrafiken • Anställda och passagerare utsätts för livsfara
Intensivare ryska angrepp mot tågtrafiken • Anställda och passagerare utsätts för livsfara
fdc928bf066c23afa6fafb7498426a25581ba4ea
5f7e054d1cb0f0580ce34343197cab0d93ee4658
TITLE: Ukrainske lokföraren: ”Varje dag kan vara den sista” DESCRIPTION: Ukrainas järnvägar har blivit en allt farligare arbetsplats. Ryska attacker slår mot tåg, stationer och järnvägsinfrastruktur – och utsätter både passagerare och järnvägsanställda för livsfara. Ett 50-tal anställda har dödats och över 500 tåg har skadats enligt statistiken från den ukrainska järnvägen Ukrzaliznytsia. Lokförarna i skottlinjen På en tågstation i södra Ukraina möter vi också lokföraren Andrii Tkach. Han jobbade ihop med Mykhailo när den ryska roboten slog in i tåget utanför stationen i Tjornomorsk tidigare i år. Andrii lider fortfarande av sviterna av attacken. – Min arm skadades, jag fick tre splitter i huvudet och flera splitter i kroppen. Allt gick fort. Jag vet inte hur länge jag var medvetslös. Under det senaste året har Ryssland kraftigt intensifierat sina riktade attacker mot det statliga ukrainska järnvägsbolaget. Den ryska militära strategin har skiftat från att främst rikta in sig på infrastrukturen till att i allt högre grad jaga själva tågen och passagerarna direkt med drönare och robotar. Evakuering är högsta prioritet Sedan den fullskaliga invasionen inleddes i februari 2022 så har 530 lok skadats eller förstörts i ryska attacker och arbetsledningen vid järnvägen har fått helt nya uppgifter. Att snabbt evakuera personal och passagerare när flyglarmet går är numera högsta prioritet: – Jag känner smärta, skräck och en ständig oro, säger Alla Lopata, biträdande järnvägschef Odessa-regionen. – Jag ryser av fasa varje gång flyglarmet drar igång. Jag kastar mig över alla informationskanaler för att så fort som möjligt beordra en evakuering om det är något av våra tåg, eller stationer, som är i farozonen. Alla Lopata visar oss runt i den sönderbombade vänthallen i staden Rozdilne norr om Odessa och skakar på huvudet. – Det är stört omöjligt att vänja sig vid denna förstörelse, säger han. Hallen var nybyggd. Nu har vi fått anlita alpinister för att klättra upp och få fast plywood-skivorna som ersätter de stora fönsterpartierna. Tågen måste rulla Vägg i vägg med förödelsen sitter en kvinna vid namn Irina Buranov och säljer biljetter: – Förut var jag inte rädd. Men nu efter att ännu en attackdrönare slagit ned vid stationen så har jag börjat tänka på det. Vad som kan hända…. Jag känner förtvivlan, säger hon. Men tågen måste rulla. Järnvägsnätet är en aorta som pumpar liv i Ukraina. Både livsmedelsprodukter, bränsle och soldater måste transporteras till sina destinationer. Samtidigt har hela kommunikationsväsendet kastats in i en förhöjd riskzon. Tusentals passagerare måste bita ihop och förlita sig på turen. Alla gör vad de kan för att fortsätta sina liv. Iväg på arbetsresor, och besöka släktingar. Eller ta sig till en säkrare plats i landet. För lokföraren Mykhailo Novgorodskiy är livet förändrat för alltid. Traumat från den ryska attacken sitter kvar. – Situationen är så spänd. När du går till jobbet undrar du om du någonsin kommer att återvända hem igen. CONTENT: Ukrainas järnvägar har blivit en allt farligare arbetsplats. Ryska attacker slår mot tåg, stationer och järnvägsinfrastruktur – och utsätter både passagerare och järnvägsanställda för livsfara. Ett 50-tal anställda har dödats och över 500 tåg har skadats enligt statistiken från den ukrainska järnvägen Ukrzaliznytsia. Lokförarna i skottlinjen På en tågstation i södra Ukraina möter vi också lokföraren Andrii Tkach. Han jobbade ihop med Mykhailo när den ryska roboten slog in i tåget utanför stationen i Tjornomorsk tidigare i år. Andrii lider fortfarande av sviterna av attacken. – Min arm skadades, jag fick tre splitter i huvudet och flera splitter i kroppen. Allt gick fort. Jag vet inte hur länge jag var medvetslös. Under det senaste året har Ryssland kraftigt intensifierat sina riktade attacker mot det statliga ukrainska järnvägsbolaget. Den ryska militära strategin har skiftat från att främst rikta in sig på infrastrukturen till att i allt högre grad jaga själva tågen och passagerarna direkt med drönare och robotar. Evakuering är högsta prioritet Sedan den fullskaliga invasionen inleddes i februari 2022 så har 530 lok skadats eller förstörts i ryska attacker och arbetsledningen vid järnvägen har fått helt nya uppgifter. Att snabbt evakuera personal och passagerare när flyglarmet går är numera högsta prioritet: – Jag känner smärta, skräck och en ständig oro, säger Alla Lopata, biträdande järnvägschef Odessa-regionen. – Jag ryser av fasa varje gång flyglarmet drar igång. Jag kastar mig över alla informationskanaler för att så fort som möjligt beordra en evakuering om det är något av våra tåg, eller stationer, som är i farozonen. Alla Lopata visar oss runt i den sönderbombade vänthallen i staden Rozdilne norr om Odessa och skakar på huvudet. – Det är stört omöjligt att vänja sig vid denna förstörelse, säger han. Hallen var nybyggd. Nu har vi fått anlita alpinister för att klättra upp och få fast plywood-skivorna som ersätter de stora fönsterpartierna. Tågen måste rulla Vägg i vägg med förödelsen sitter en kvinna vid namn Irina Buranov och säljer biljetter: – Förut var jag inte rädd. Men nu efter att ännu en attackdrönare slagit ned vid stationen så har jag börjat tänka på det. Vad som kan hända…. Jag känner förtvivlan, säger hon. Men tågen måste rulla. Järnvägsnätet är en aorta som pumpar liv i Ukraina. Både livsmedelsprodukter, bränsle och soldater måste transporteras till sina destinationer. Samtidigt har hela kommunikationsväsendet kastats in i en förhöjd riskzon. Tusentals passagerare måste bita ihop och förlita sig på turen. Alla gör vad de kan för att fortsätta sina liv. Iväg på arbetsresor, och besöka släktingar. Eller ta sig till en säkrare plats i landet. För lokföraren Mykhailo Novgorodskiy är livet förändrat för alltid. Traumat från den ryska attacken sitter kvar. – Situationen är så spänd. När du går till jobbet undrar du om du någonsin kommer att återvända hem igen.
TITLE: Ukrainske lokföraren: ”Varje dag kan vara den sista” DESCRIPTION: Intensivare ryska angrepp mot tågtrafiken • Anställda och passagerare utsätts för livsfara CONTENT: Intensivare ryska angrepp mot tågtrafiken • Anställda och passagerare utsätts för livsfara
5f7e054d1cb0f0580ce34343197cab0d93ee4658
fdc928bf066c23afa6fafb7498426a25581ba4ea
fdc928bf066c23afa6fafb7498426a25581ba4eaUkrainas järnvägar har blivit en allt farligare arbetsplats. Ryska attacker slår mot tåg, stationer och järnvägsinfrastruktur – och utsätter både passagerare och järnvägsanställda för livsfara. Ett 50-tal anställda har dödats och över 500 tåg har skadats enligt statistiken från den ukrainska järnvägen Ukrzaliznytsia. Lokförarna i skottlinjen På en tågstation i södra Ukraina möter vi också lokföraren Andrii Tkach. Han jobbade ihop med Mykhailo när den ryska roboten slog in i tåget utanför stationen i Tjornomorsk tidigare i år. Andrii lider fortfarande av sviterna av attacken. – Min arm skadades, jag fick tre splitter i huvudet och flera splitter i kroppen. Allt gick fort. Jag vet inte hur länge jag var medvetslös. Under det senaste året har Ryssland kraftigt intensifierat sina riktade attacker mot det statliga ukrainska järnvägsbolaget. Den ryska militära strategin har skiftat från att främst rikta in sig på infrastrukturen till att i allt högre grad jaga själva tågen och passagerarna direkt med drönare och robotar. Evakuering är högsta prioritet Sedan den fullskaliga invasionen inleddes i februari 2022 så har 530 lok skadats eller förstörts i ryska attacker och arbetsledningen vid järnvägen har fått helt nya uppgifter. Att snabbt evakuera personal och passagerare när flyglarmet går är numera högsta prioritet: – Jag känner smärta, skräck och en ständig oro, säger Alla Lopata, biträdande järnvägschef Odessa-regionen. – Jag ryser av fasa varje gång flyglarmet drar igång. Jag kastar mig över alla informationskanaler för att så fort som möjligt beordra en evakuering om det är något av våra tåg, eller stationer, som är i farozonen. Alla Lopata visar oss runt i den sönderbombade vänthallen i staden Rozdilne norr om Odessa och skakar på huvudet. – Det är stört omöjligt att vänja sig vid denna förstörelse, säger han. Hallen var nybyggd. Nu har vi fått anlita alpinister för att klättra upp och få fast plywood-skivorna som ersätter de stora fönsterpartierna. Tågen måste rulla Vägg i vägg med förödelsen sitter en kvinna vid namn Irina Buranov och säljer biljetter: – Förut var jag inte rädd. Men nu efter att ännu en attackdrönare slagit ned vid stationen så har jag börjat tänka på det. Vad som kan hända…. Jag känner förtvivlan, säger hon. Men tågen måste rulla. Järnvägsnätet är en aorta som pumpar liv i Ukraina. Både livsmedelsprodukter, bränsle och soldater måste transporteras till sina destinationer. Samtidigt har hela kommunikationsväsendet kastats in i en förhöjd riskzon. Tusentals passagerare måste bita ihop och förlita sig på turen. Alla gör vad de kan för att fortsätta sina liv. Iväg på arbetsresor, och besöka släktingar. Eller ta sig till en säkrare plats i landet. För lokföraren Mykhailo Novgorodskiy är livet förändrat för alltid. Traumat från den ryska attacken sitter kvar. – Situationen är så spänd. När du går till jobbet undrar du om du någonsin kommer att återvända hem igen.
Ukrainas järnvägar har blivit en allt farligare arbetsplats. Ryska attacker slår mot tåg, stationer och järnvägsinfrastruktur – och utsätter både passagerare och järnvägsanställda för livsfara. Ett 50-tal anställda har dödats och över 500 tåg har skadats enligt statistiken från den ukrainska järnvägen Ukrzaliznytsia. Lokförarna i skottlinjen På en tågstation i södra Ukraina möter vi också lokföraren Andrii Tkach. Han jobbade ihop med Mykhailo när den ryska roboten slog in i tåget utanför stationen i Tjornomorsk tidigare i år. Andrii lider fortfarande av sviterna av attacken. – Min arm skadades, jag fick tre splitter i huvudet och flera splitter i kroppen. Allt gick fort. Jag vet inte hur länge jag var medvetslös. Under det senaste året har Ryssland kraftigt intensifierat sina riktade attacker mot det statliga ukrainska järnvägsbolaget. Den ryska militära strategin har skiftat från att främst rikta in sig på infrastrukturen till att i allt högre grad jaga själva tågen och passagerarna direkt med drönare och robotar. Evakuering är högsta prioritet Sedan den fullskaliga invasionen inleddes i februari 2022 så har 530 lok skadats eller förstörts i ryska attacker och arbetsledningen vid järnvägen har fått helt nya uppgifter. Att snabbt evakuera personal och passagerare när flyglarmet går är numera högsta prioritet: – Jag känner smärta, skräck och en ständig oro, säger Alla Lopata, biträdande järnvägschef Odessa-regionen. – Jag ryser av fasa varje gång flyglarmet drar igång. Jag kastar mig över alla informationskanaler för att så fort som möjligt beordra en evakuering om det är något av våra tåg, eller stationer, som är i farozonen. Alla Lopata visar oss runt i den sönderbombade vänthallen i staden Rozdilne norr om Odessa och skakar på huvudet. – Det är stört omöjligt att vänja sig vid denna förstörelse, säger han. Hallen var nybyggd. Nu har vi fått anlita alpinister för att klättra upp och få fast plywood-skivorna som ersätter de stora fönsterpartierna. Tågen måste rulla Vägg i vägg med förödelsen sitter en kvinna vid namn Irina Buranov och säljer biljetter: – Förut var jag inte rädd. Men nu efter att ännu en attackdrönare slagit ned vid stationen så har jag börjat tänka på det. Vad som kan hända…. Jag känner förtvivlan, säger hon. Men tågen måste rulla. Järnvägsnätet är en aorta som pumpar liv i Ukraina. Både livsmedelsprodukter, bränsle och soldater måste transporteras till sina destinationer. Samtidigt har hela kommunikationsväsendet kastats in i en förhöjd riskzon. Tusentals passagerare måste bita ihop och förlita sig på turen. Alla gör vad de kan för att fortsätta sina liv. Iväg på arbetsresor, och besöka släktingar. Eller ta sig till en säkrare plats i landet. För lokföraren Mykhailo Novgorodskiy är livet förändrat för alltid. Traumat från den ryska attacken sitter kvar. – Situationen är så spänd. När du går till jobbet undrar du om du någonsin kommer att återvända hem igen.
fdc928bf066c23afa6fafb7498426a25581ba4ea
5f7e054d1cb0f0580ce34343197cab0d93ee4658
TITLE: Ukrainske lokföraren: ”Varje dag kan vara den sista” DESCRIPTION: Ukrainas järnvägar har blivit en allt farligare arbetsplats. Ryska attacker slår mot tåg, stationer och järnvägsinfrastruktur – och utsätter både passagerare och järnvägsanställda för livsfara. Ett 50-tal anställda har dödats och över 500 tåg har skadats enligt statistiken från den ukrainska järnvägen Ukrzaliznytsia. Lokförarna i skottlinjen På en tågstation i södra Ukraina möter vi också lokföraren Andrii Tkach. Han jobbade ihop med Mykhailo när den ryska roboten slog in i tåget utanför stationen i Tjornomorsk tidigare i år. Andrii lider fortfarande av sviterna av attacken. – Min arm skadades, jag fick tre splitter i huvudet och flera splitter i kroppen. Allt gick fort. Jag vet inte hur länge jag var medvetslös. Under det senaste året har Ryssland kraftigt intensifierat sina riktade attacker mot det statliga ukrainska järnvägsbolaget. Den ryska militära strategin har skiftat från att främst rikta in sig på infrastrukturen till att i allt högre grad jaga själva tågen och passagerarna direkt med drönare och robotar. Evakuering är högsta prioritet Sedan den fullskaliga invasionen inleddes i februari 2022 så har 530 lok skadats eller förstörts i ryska attacker och arbetsledningen vid järnvägen har fått helt nya uppgifter. Att snabbt evakuera personal och passagerare när flyglarmet går är numera högsta prioritet: – Jag känner smärta, skräck och en ständig oro, säger Alla Lopata, biträdande järnvägschef Odessa-regionen. – Jag ryser av fasa varje gång flyglarmet drar igång. Jag kastar mig över alla informationskanaler för att så fort som möjligt beordra en evakuering om det är något av våra tåg, eller stationer, som är i farozonen. Alla Lopata visar oss runt i den sönderbombade vänthallen i staden Rozdilne norr om Odessa och skakar på huvudet. – Det är stört omöjligt att vänja sig vid denna förstörelse, säger han. Hallen var nybyggd. Nu har vi fått anlita alpinister för att klättra upp och få fast plywood-skivorna som ersätter de stora fönsterpartierna. Tågen måste rulla Vägg i vägg med förödelsen sitter en kvinna vid namn Irina Buranov och säljer biljetter: – Förut var jag inte rädd. Men nu efter att ännu en attackdrönare slagit ned vid stationen så har jag börjat tänka på det. Vad som kan hända…. Jag känner förtvivlan, säger hon. Men tågen måste rulla. Järnvägsnätet är en aorta som pumpar liv i Ukraina. Både livsmedelsprodukter, bränsle och soldater måste transporteras till sina destinationer. Samtidigt har hela kommunikationsväsendet kastats in i en förhöjd riskzon. Tusentals passagerare måste bita ihop och förlita sig på turen. Alla gör vad de kan för att fortsätta sina liv. Iväg på arbetsresor, och besöka släktingar. Eller ta sig till en säkrare plats i landet. För lokföraren Mykhailo Novgorodskiy är livet förändrat för alltid. Traumat från den ryska attacken sitter kvar. – Situationen är så spänd. När du går till jobbet undrar du om du någonsin kommer att återvända hem igen. CONTENT: Ukrainas järnvägar har blivit en allt farligare arbetsplats. Ryska attacker slår mot tåg, stationer och järnvägsinfrastruktur – och utsätter både passagerare och järnvägsanställda för livsfara. Ett 50-tal anställda har dödats och över 500 tåg har skadats enligt statistiken från den ukrainska järnvägen Ukrzaliznytsia. Lokförarna i skottlinjen På en tågstation i södra Ukraina möter vi också lokföraren Andrii Tkach. Han jobbade ihop med Mykhailo när den ryska roboten slog in i tåget utanför stationen i Tjornomorsk tidigare i år. Andrii lider fortfarande av sviterna av attacken. – Min arm skadades, jag fick tre splitter i huvudet och flera splitter i kroppen. Allt gick fort. Jag vet inte hur länge jag var medvetslös. Under det senaste året har Ryssland kraftigt intensifierat sina riktade attacker mot det statliga ukrainska järnvägsbolaget. Den ryska militära strategin har skiftat från att främst rikta in sig på infrastrukturen till att i allt högre grad jaga själva tågen och passagerarna direkt med drönare och robotar. Evakuering är högsta prioritet Sedan den fullskaliga invasionen inleddes i februari 2022 så har 530 lok skadats eller förstörts i ryska attacker och arbetsledningen vid järnvägen har fått helt nya uppgifter. Att snabbt evakuera personal och passagerare när flyglarmet går är numera högsta prioritet: – Jag känner smärta, skräck och en ständig oro, säger Alla Lopata, biträdande järnvägschef Odessa-regionen. – Jag ryser av fasa varje gång flyglarmet drar igång. Jag kastar mig över alla informationskanaler för att så fort som möjligt beordra en evakuering om det är något av våra tåg, eller stationer, som är i farozonen. Alla Lopata visar oss runt i den sönderbombade vänthallen i staden Rozdilne norr om Odessa och skakar på huvudet. – Det är stört omöjligt att vänja sig vid denna förstörelse, säger han. Hallen var nybyggd. Nu har vi fått anlita alpinister för att klättra upp och få fast plywood-skivorna som ersätter de stora fönsterpartierna. Tågen måste rulla Vägg i vägg med förödelsen sitter en kvinna vid namn Irina Buranov och säljer biljetter: – Förut var jag inte rädd. Men nu efter att ännu en attackdrönare slagit ned vid stationen så har jag börjat tänka på det. Vad som kan hända…. Jag känner förtvivlan, säger hon. Men tågen måste rulla. Järnvägsnätet är en aorta som pumpar liv i Ukraina. Både livsmedelsprodukter, bränsle och soldater måste transporteras till sina destinationer. Samtidigt har hela kommunikationsväsendet kastats in i en förhöjd riskzon. Tusentals passagerare måste bita ihop och förlita sig på turen. Alla gör vad de kan för att fortsätta sina liv. Iväg på arbetsresor, och besöka släktingar. Eller ta sig till en säkrare plats i landet. För lokföraren Mykhailo Novgorodskiy är livet förändrat för alltid. Traumat från den ryska attacken sitter kvar. – Situationen är så spänd. När du går till jobbet undrar du om du någonsin kommer att återvända hem igen.
TITLE: Ukrainske lokföraren: ”Varje dag kan vara den sista” DESCRIPTION: Intensivare ryska angrepp mot tågtrafiken • Anställda och passagerare utsätts för livsfara CONTENT: Intensivare ryska angrepp mot tågtrafiken • Anställda och passagerare utsätts för livsfara
5f7e054d1cb0f0580ce34343197cab0d93ee4658
fdc928bf066c23afa6fafb7498426a25581ba4ea
a9d95cd43db5e77e8e3e0d1921340bb714fca482Följer välkänt mönster från brittiska internatskolor • Pekar ut ”centrala” liknelsen
Följer välkänt mönster från brittiska internatskolor • Pekar ut ”centrala” liknelsen
a487ec80c0c2731383ef6f6dd753e2e3bd64d1d4
a9d95cd43db5e77e8e3e0d1921340bb714fca482
TITLE: Tidigare Eton-studenten om uppgifterna: ”Förvånar mig inte alls” DESCRIPTION: Pekar ut ”centrala” liknelsen • Följer välkänt mönster från brittiska internatskolor CONTENT: Pekar ut ”centrala” liknelsen • Följer välkänt mönster från brittiska internatskolor
TITLE: Tidigare Eton-studenten om uppgifterna: ”Förvånar mig inte alls” DESCRIPTION: Följer välkänt mönster från brittiska internatskolor • Pekar ut ”centrala” liknelsen CONTENT: Följer välkänt mönster från brittiska internatskolor • Pekar ut ”centrala” liknelsen
a9d95cd43db5e77e8e3e0d1921340bb714fca482
a487ec80c0c2731383ef6f6dd753e2e3bd64d1d4
a487ec80c0c2731383ef6f6dd753e2e3bd64d1d4Pekar ut ”centrala” liknelsen • Följer välkänt mönster från brittiska internatskolor
Pekar ut ”centrala” liknelsen • Följer välkänt mönster från brittiska internatskolor
a487ec80c0c2731383ef6f6dd753e2e3bd64d1d4
a9d95cd43db5e77e8e3e0d1921340bb714fca482
TITLE: Tidigare Eton-studenten om uppgifterna: ”Förvånar mig inte alls” DESCRIPTION: Pekar ut ”centrala” liknelsen • Följer välkänt mönster från brittiska internatskolor CONTENT: Pekar ut ”centrala” liknelsen • Följer välkänt mönster från brittiska internatskolor
TITLE: Tidigare Eton-studenten om uppgifterna: ”Förvånar mig inte alls” DESCRIPTION: Följer välkänt mönster från brittiska internatskolor • Pekar ut ”centrala” liknelsen CONTENT: Följer välkänt mönster från brittiska internatskolor • Pekar ut ”centrala” liknelsen
a9d95cd43db5e77e8e3e0d1921340bb714fca482
a487ec80c0c2731383ef6f6dd753e2e3bd64d1d4