Log in to subscribe to heads-up notifications for this feed or its category via email, Slack, or Discord.
Ask the AI anything about content, patterns, and edits for TV4 Nyheterna. The AI will receive full version history including all edited articles. Open question history.
d7f5ec3517b3402e5670a369246f7b1c9d8953c9Migrationsminister, tidigare bistånds- och utrikeshandelsminister, Johan Forssell (M) kallas till KU för att svara på frågor om hur svenska biståndspengar används – efter den senaste tidens kritik mot upplägget. Enligt regeringen förmedlas stödet via FN-organet Internationella migrationsorganisationen (IOM) och handlar om att finansiera tre tjänster på Somalias regeringskansli. Syftet är att stärka landets kapacitet att hantera migration och ta emot medborgare som utvisas från Sverige. Nöjda med effekten Enligt regeringen har satsningen gett effekt. – Vi avser att förlänga det här stödet till Somalia det samarbete vi har, för att kunna möjliggöra fler utvisningar. Det är personer som ofta har begått väldigt allvarliga brott i Sverige. Tidigare har de blivit kvar här, men nu ska vi verkställa deras utvisningar, säger migrationsminister Johan Forssell (M) till TV4 Nyheterna. Regeringen uppger att det tvångsvisa återvändandet till Somalia har tredubblats sedan 2022. Under 2025 handlar det om betydligt fler utvisningar, där även brottsutvisningar ingår. Nu vill regeringen gå vidare. – Den stora skandalen här är att Sverige under många år med socialdemokratiska regeringar betalade ut enorma summor i bistånd utan att lyckas verkställa utvisningar av personer som begått brott i Sverige, säger Forssell. Oppositionen kritisk Bakgrunden är en uppmärksammad granskning från Dagens Nyheter, som beskrivit en intern överenskommelse där svenskt bistånd kopplas till att Somalia tar emot utvisade medborgare. Uppgifterna har fått kritik från oppositionen som varnar för risker kopplade till korruption och bristande transparens. Regeringen har tillbakavisat delar av kritiken och framhåller att stödet är transparent och syftar till att stärka Somalias institutioner. Utfrågningen i KU är en fortsättning på förhöret i slutet av mars och inleds klockan 10:00.
Migrationsminister, tidigare bistånds- och utrikeshandelsminister, Johan Forssell (M) kallas till KU för att svara på frågor om hur svenska biståndspengar används – efter den senaste tidens kritik mot upplägget. Enligt regeringen förmedlas stödet via FN-organet Internationella migrationsorganisationen (IOM) och handlar om att finansiera tre tjänster på Somalias regeringskansli. Syftet är att stärka landets kapacitet att hantera migration och ta emot medborgare som utvisas från Sverige. Nöjda med effekten Enligt regeringen har satsningen gett effekt. – Vi avser att förlänga det här stödet till Somalia det samarbete vi har, för att kunna möjliggöra fler utvisningar. Det är personer som ofta har begått väldigt allvarliga brott i Sverige. Tidigare har de blivit kvar här, men nu ska vi verkställa deras utvisningar, säger migrationsminister Johan Forssell (M) till TV4 Nyheterna. Regeringen uppger att det tvångsvisa återvändandet till Somalia har tredubblats sedan 2022. Under 2025 handlar det om betydligt fler utvisningar, där även brottsutvisningar ingår. Nu vill regeringen gå vidare. – Den stora skandalen här är att Sverige under många år med socialdemokratiska regeringar betalade ut enorma summor i bistånd utan att lyckas verkställa utvisningar av personer som begått brott i Sverige, säger Forssell. Oppositionen kritisk Bakgrunden är en uppmärksammad granskning från Dagens Nyheter, som beskrivit en intern överenskommelse där svenskt bistånd kopplas till att Somalia tar emot utvisade medborgare. Uppgifterna har fått kritik från oppositionen som varnar för risker kopplade till korruption och bristande transparens. Regeringen har tillbakavisat delar av kritiken och framhåller att stödet är transparent och syftar till att stärka Somalias institutioner. Utfrågningen i KU är en fortsättning på förhöret i slutet av mars och inleds klockan 10:00.
de6e5ae37dd4ba6e27b49fd05b6e43b7deb64bf3
d7f5ec3517b3402e5670a369246f7b1c9d8953c9
TITLE: Regeringen vill förlänga kritiserat stöd till Somalia DESCRIPTION: Migrationsminister, tidigare bistånds- och utrikeshandelsminister, Johan Forssell (M) kallas till KU för att svara på frågor om hur svenska biståndspengar används – efter den senaste tidens kritik mot upplägget. Stödet förmedlas via FN-organet Internationella migrationsorganisationen (IOM) och handlar om att finansiera tre tjänster på Somalias regeringskansli. Syftet är att stärka landets kapacitet att hantera migration och ta emot medborgare som utvisas från Sverige. Nöjda med effekten Enligt regeringen har satsningen gett effekt. – Vi avser att förlänga det här stödet till Somalia det samarbete vi har, för att kunna möjliggöra fler utvisningar. Det är personer som ofta har begått väldigt allvarliga brott i Sverige. Tidigare har de blivit kvar här, men nu ska vi verkställa deras utvisningar, säger migrationsminister Johan Forssell (M) till TV4 Nyheterna. Regeringen uppger att det tvångsvisa återvändandet till Somalia har tredubblats sedan 2022. Under 2025 handlar det om betydligt fler utvisningar, där även brottsutvisningar ingår. Nu vill regeringen gå vidare. – Den stora skandalen här är att Sverige under många år med socialdemokratiska regeringar betalade ut enorma summor i bistånd utan att lyckas verkställa utvisningar av personer som begått brott i Sverige, säger Forssell. Oppositionen kritisk Bakgrunden är en uppmärksammad granskning från Dagens Nyheter, som beskrivit en intern överenskommelse där svenskt bistånd kopplas till att Somalia tar emot utvisade medborgare. Uppgifterna har fått kritik från oppositionen som varnar för risker kopplade till korruption och bristande transparens. Regeringen har tillbakavisat delar av kritiken och framhåller att stödet är transparent och syftar till att stärka Somalias institutioner. Utfrågningen i KU är en fortsättning på förhöret i slutet av mars och inleds klockan 10:00. CONTENT: Migrationsminister, tidigare bistånds- och utrikeshandelsminister, Johan Forssell (M) kallas till KU för att svara på frågor om hur svenska biståndspengar används – efter den senaste tidens kritik mot upplägget. Stödet förmedlas via FN-organet Internationella migrationsorganisationen (IOM) och handlar om att finansiera tre tjänster på Somalias regeringskansli. Syftet är att stärka landets kapacitet att hantera migration och ta emot medborgare som utvisas från Sverige. Nöjda med effekten Enligt regeringen har satsningen gett effekt. – Vi avser att förlänga det här stödet till Somalia det samarbete vi har, för att kunna möjliggöra fler utvisningar. Det är personer som ofta har begått väldigt allvarliga brott i Sverige. Tidigare har de blivit kvar här, men nu ska vi verkställa deras utvisningar, säger migrationsminister Johan Forssell (M) till TV4 Nyheterna. Regeringen uppger att det tvångsvisa återvändandet till Somalia har tredubblats sedan 2022. Under 2025 handlar det om betydligt fler utvisningar, där även brottsutvisningar ingår. Nu vill regeringen gå vidare. – Den stora skandalen här är att Sverige under många år med socialdemokratiska regeringar betalade ut enorma summor i bistånd utan att lyckas verkställa utvisningar av personer som begått brott i Sverige, säger Forssell. Oppositionen kritisk Bakgrunden är en uppmärksammad granskning från Dagens Nyheter, som beskrivit en intern överenskommelse där svenskt bistånd kopplas till att Somalia tar emot utvisade medborgare. Uppgifterna har fått kritik från oppositionen som varnar för risker kopplade till korruption och bristande transparens. Regeringen har tillbakavisat delar av kritiken och framhåller att stödet är transparent och syftar till att stärka Somalias institutioner. Utfrågningen i KU är en fortsättning på förhöret i slutet av mars och inleds klockan 10:00.
TITLE: Regeringen vill förlänga kritiserat stöd till Somalia DESCRIPTION: Migrationsminister, tidigare bistånds- och utrikeshandelsminister, Johan Forssell (M) kallas till KU för att svara på frågor om hur svenska biståndspengar används – efter den senaste tidens kritik mot upplägget. Enligt regeringen förmedlas stödet via FN-organet Internationella migrationsorganisationen (IOM) och handlar om att finansiera tre tjänster på Somalias regeringskansli. Syftet är att stärka landets kapacitet att hantera migration och ta emot medborgare som utvisas från Sverige. Nöjda med effekten Enligt regeringen har satsningen gett effekt. – Vi avser att förlänga det här stödet till Somalia det samarbete vi har, för att kunna möjliggöra fler utvisningar. Det är personer som ofta har begått väldigt allvarliga brott i Sverige. Tidigare har de blivit kvar här, men nu ska vi verkställa deras utvisningar, säger migrationsminister Johan Forssell (M) till TV4 Nyheterna. Regeringen uppger att det tvångsvisa återvändandet till Somalia har tredubblats sedan 2022. Under 2025 handlar det om betydligt fler utvisningar, där även brottsutvisningar ingår. Nu vill regeringen gå vidare. – Den stora skandalen här är att Sverige under många år med socialdemokratiska regeringar betalade ut enorma summor i bistånd utan att lyckas verkställa utvisningar av personer som begått brott i Sverige, säger Forssell. Oppositionen kritisk Bakgrunden är en uppmärksammad granskning från Dagens Nyheter, som beskrivit en intern överenskommelse där svenskt bistånd kopplas till att Somalia tar emot utvisade medborgare. Uppgifterna har fått kritik från oppositionen som varnar för risker kopplade till korruption och bristande transparens. Regeringen har tillbakavisat delar av kritiken och framhåller att stödet är transparent och syftar till att stärka Somalias institutioner. Utfrågningen i KU är en fortsättning på förhöret i slutet av mars och inleds klockan 10:00. CONTENT: Migrationsminister, tidigare bistånds- och utrikeshandelsminister, Johan Forssell (M) kallas till KU för att svara på frågor om hur svenska biståndspengar används – efter den senaste tidens kritik mot upplägget. Enligt regeringen förmedlas stödet via FN-organet Internationella migrationsorganisationen (IOM) och handlar om att finansiera tre tjänster på Somalias regeringskansli. Syftet är att stärka landets kapacitet att hantera migration och ta emot medborgare som utvisas från Sverige. Nöjda med effekten Enligt regeringen har satsningen gett effekt. – Vi avser att förlänga det här stödet till Somalia det samarbete vi har, för att kunna möjliggöra fler utvisningar. Det är personer som ofta har begått väldigt allvarliga brott i Sverige. Tidigare har de blivit kvar här, men nu ska vi verkställa deras utvisningar, säger migrationsminister Johan Forssell (M) till TV4 Nyheterna. Regeringen uppger att det tvångsvisa återvändandet till Somalia har tredubblats sedan 2022. Under 2025 handlar det om betydligt fler utvisningar, där även brottsutvisningar ingår. Nu vill regeringen gå vidare. – Den stora skandalen här är att Sverige under många år med socialdemokratiska regeringar betalade ut enorma summor i bistånd utan att lyckas verkställa utvisningar av personer som begått brott i Sverige, säger Forssell. Oppositionen kritisk Bakgrunden är en uppmärksammad granskning från Dagens Nyheter, som beskrivit en intern överenskommelse där svenskt bistånd kopplas till att Somalia tar emot utvisade medborgare. Uppgifterna har fått kritik från oppositionen som varnar för risker kopplade till korruption och bristande transparens. Regeringen har tillbakavisat delar av kritiken och framhåller att stödet är transparent och syftar till att stärka Somalias institutioner. Utfrågningen i KU är en fortsättning på förhöret i slutet av mars och inleds klockan 10:00.
d7f5ec3517b3402e5670a369246f7b1c9d8953c9
de6e5ae37dd4ba6e27b49fd05b6e43b7deb64bf3
1e3296359fb1e438817787f11b87ea76fa18afb4Wallenberg Investments går in med 1,4 miljarder euro, motsvarande 15 miljarder kronor, i svenska ståltillverkaren Stegra, skriver bolaget i ett pressmeddelande. Riskkapitalbolaget Altor blir därmed näst största ägare efter tillträdet. Investeringen kommer användas för att slutföra byggnationen av den gröna stålanläggningen i Boden. ”Denna finansiering återspeglar den starka övertygelsen om Stegras affärsmodell bland nya och befintliga investerare, såväl som långivare”, säger Henrik Henriksson, Stegras VD, i pressmeddelandet. Leif Johansson, rådgivare till konsortiet lett av Wallenberg Investments, skriver att man anser att Stegra har en ”stor betydelse för Sveriges position som industrination”. Johansson kommer att nomineras till ny styrelseordförande efter Shaun Kingsbury. Avslöjade obetalda fakturor Stegra har tampats med ekonomiska problem under en längre tid. I februari avslöjade SVT Norrbotten att bolaget hade obetalda fakturor på flera hundra miljoner kronor. En dag senare lämnade Otto Gernandt sin roll som bolagets finanschef för att inta en rådgivande roll. Hittills har omkring 70 miljarder kronor investerats i det gröna stålprojektet, vilket kan jämföras med branschkollegan SSAB:s totala börsvärde på drygt 76 miljarder kronor. Byggnationen av stålanläggningen, som ska tillverka fossilfritt stål, är färdigbyggt till omkring 60 procent, uppger Ossi Pesämaa, biträdande professor i redovisning och styrning vid Luleå Tekniska Universitet, i en tidigare intervju med TV4 Nyheterna. Stegra och Wallenberg Investments kommer att hålla en pressträff i dag klockan 11.
Wallenberg Investments går in med 1,4 miljarder euro, motsvarande 15 miljarder kronor, i svenska ståltillverkaren Stegra, skriver bolaget i ett pressmeddelande. Riskkapitalbolaget Altor blir därmed näst största ägare efter tillträdet. Investeringen kommer användas för att slutföra byggnationen av den gröna stålanläggningen i Boden. ”Denna finansiering återspeglar den starka övertygelsen om Stegras affärsmodell bland nya och befintliga investerare, såväl som långivare”, säger Henrik Henriksson, Stegras VD, i pressmeddelandet. Leif Johansson, rådgivare till konsortiet lett av Wallenberg Investments, skriver att man anser att Stegra har en ”stor betydelse för Sveriges position som industrination”. Johansson kommer att nomineras till ny styrelseordförande efter Shaun Kingsbury. Avslöjade obetalda fakturor Stegra har tampats med ekonomiska problem under en längre tid. I februari avslöjade SVT Norrbotten att bolaget hade obetalda fakturor på flera hundra miljoner kronor. En dag senare lämnade Otto Gernandt sin roll som bolagets finanschef för att inta en rådgivande roll. Hittills har omkring 70 miljarder kronor investerats i det gröna stålprojektet, vilket kan jämföras med branschkollegan SSAB:s totala börsvärde på drygt 76 miljarder kronor. Byggnationen av stålanläggningen, som ska tillverka fossilfritt stål, är färdigbyggt till omkring 60 procent, uppger Ossi Pesämaa, biträdande professor i redovisning och styrning vid Luleå Tekniska Universitet, i en tidigare intervju med TV4 Nyheterna. Stegra och Wallenberg Investments kommer att hålla en pressträff i dag klockan 11.
9e8aadad03c048cf5829440fa8293cc9f57dba12
1e3296359fb1e438817787f11b87ea76fa18afb4
TITLE: Stegra får miljardinvestering DESCRIPTION: Wallenberg Investments går in med 1,4 miljarder euro i svenska ståltillverkaren Stegra, skriver bolaget i ett pressmeddelande. Riskkapitalbolaget Altor blir näst största ägare efter tillträdet. Investeringen kommer användas för att slutföra byggnationen av den gröna stålanläggningen i Boden. ”Denna finansiering återspeglar den starka övertygelsen om Stegras affärsmodell bland nya och befintliga investerare, såväl som långivare”, säger Henrik Henriksson, Stegras VD, i pressmeddelandet. Leif Johansson, rådgivare till konsortiet lett av Wallenberg Investments, skriver att man anser att Stegra har en ”stor betydelse för Sveriges position som industrination”. Johansson kommer att nomineras till ny styrelseordförande efter Shaun Kingsbury. Avslöjade obetalda fakturor Det var i februari som SVT Norrbotten avslöjade att Stegra hade obetalda fakturor på flera hundra miljoner kronor. En dag senare lämnade Otto Gernandt sin roll som bolagets finanschef för att inta en rådgivande roll. Hittills har omkring 70 miljarder kronor investerats i det gröna stålprojektet, vilket kan jämföras med branschkollegan SSAB:s totala börsvärde på drygt 76 miljarder kronor. Byggnationen av stålanläggningen, som ska tillverka fossilfritt stål, är färdigbyggt till omkring 60 procent. Stegra och Wallenberg Investments kommer att hålla en pressträff i dag klockan 11. CONTENT: Wallenberg Investments går in med 1,4 miljarder euro i svenska ståltillverkaren Stegra, skriver bolaget i ett pressmeddelande. Riskkapitalbolaget Altor blir näst största ägare efter tillträdet. Investeringen kommer användas för att slutföra byggnationen av den gröna stålanläggningen i Boden. ”Denna finansiering återspeglar den starka övertygelsen om Stegras affärsmodell bland nya och befintliga investerare, såväl som långivare”, säger Henrik Henriksson, Stegras VD, i pressmeddelandet. Leif Johansson, rådgivare till konsortiet lett av Wallenberg Investments, skriver att man anser att Stegra har en ”stor betydelse för Sveriges position som industrination”. Johansson kommer att nomineras till ny styrelseordförande efter Shaun Kingsbury. Avslöjade obetalda fakturor Det var i februari som SVT Norrbotten avslöjade att Stegra hade obetalda fakturor på flera hundra miljoner kronor. En dag senare lämnade Otto Gernandt sin roll som bolagets finanschef för att inta en rådgivande roll. Hittills har omkring 70 miljarder kronor investerats i det gröna stålprojektet, vilket kan jämföras med branschkollegan SSAB:s totala börsvärde på drygt 76 miljarder kronor. Byggnationen av stålanläggningen, som ska tillverka fossilfritt stål, är färdigbyggt till omkring 60 procent. Stegra och Wallenberg Investments kommer att hålla en pressträff i dag klockan 11.
TITLE: Stegra får miljardinvestering DESCRIPTION: Wallenberg Investments går in med 1,4 miljarder euro, motsvarande 15 miljarder kronor, i svenska ståltillverkaren Stegra, skriver bolaget i ett pressmeddelande. Riskkapitalbolaget Altor blir därmed näst största ägare efter tillträdet. Investeringen kommer användas för att slutföra byggnationen av den gröna stålanläggningen i Boden. ”Denna finansiering återspeglar den starka övertygelsen om Stegras affärsmodell bland nya och befintliga investerare, såväl som långivare”, säger Henrik Henriksson, Stegras VD, i pressmeddelandet. Leif Johansson, rådgivare till konsortiet lett av Wallenberg Investments, skriver att man anser att Stegra har en ”stor betydelse för Sveriges position som industrination”. Johansson kommer att nomineras till ny styrelseordförande efter Shaun Kingsbury. Avslöjade obetalda fakturor Stegra har tampats med ekonomiska problem under en längre tid. I februari avslöjade SVT Norrbotten att bolaget hade obetalda fakturor på flera hundra miljoner kronor. En dag senare lämnade Otto Gernandt sin roll som bolagets finanschef för att inta en rådgivande roll. Hittills har omkring 70 miljarder kronor investerats i det gröna stålprojektet, vilket kan jämföras med branschkollegan SSAB:s totala börsvärde på drygt 76 miljarder kronor. Byggnationen av stålanläggningen, som ska tillverka fossilfritt stål, är färdigbyggt till omkring 60 procent, uppger Ossi Pesämaa, biträdande professor i redovisning och styrning vid Luleå Tekniska Universitet, i en tidigare intervju med TV4 Nyheterna. Stegra och Wallenberg Investments kommer att hålla en pressträff i dag klockan 11. CONTENT: Wallenberg Investments går in med 1,4 miljarder euro, motsvarande 15 miljarder kronor, i svenska ståltillverkaren Stegra, skriver bolaget i ett pressmeddelande. Riskkapitalbolaget Altor blir därmed näst största ägare efter tillträdet. Investeringen kommer användas för att slutföra byggnationen av den gröna stålanläggningen i Boden. ”Denna finansiering återspeglar den starka övertygelsen om Stegras affärsmodell bland nya och befintliga investerare, såväl som långivare”, säger Henrik Henriksson, Stegras VD, i pressmeddelandet. Leif Johansson, rådgivare till konsortiet lett av Wallenberg Investments, skriver att man anser att Stegra har en ”stor betydelse för Sveriges position som industrination”. Johansson kommer att nomineras till ny styrelseordförande efter Shaun Kingsbury. Avslöjade obetalda fakturor Stegra har tampats med ekonomiska problem under en längre tid. I februari avslöjade SVT Norrbotten att bolaget hade obetalda fakturor på flera hundra miljoner kronor. En dag senare lämnade Otto Gernandt sin roll som bolagets finanschef för att inta en rådgivande roll. Hittills har omkring 70 miljarder kronor investerats i det gröna stålprojektet, vilket kan jämföras med branschkollegan SSAB:s totala börsvärde på drygt 76 miljarder kronor. Byggnationen av stålanläggningen, som ska tillverka fossilfritt stål, är färdigbyggt till omkring 60 procent, uppger Ossi Pesämaa, biträdande professor i redovisning och styrning vid Luleå Tekniska Universitet, i en tidigare intervju med TV4 Nyheterna. Stegra och Wallenberg Investments kommer att hålla en pressträff i dag klockan 11.
13e7b3770081387e8f6b91da3ea1f47b8fa0ae4c
9e8aadad03c048cf5829440fa8293cc9f57dba12
TITLE: Stegra får miljardinvestering DESCRIPTION: Wallenberg Investments går in med 1,4 miljarder euro i svenska ståltillverkaren Stegra, skriver bolaget i ett pressmeddelande. Riskkapitalbolaget Altor blir näst största ägare när investeringen fullföljts. Investeringen kommer användas för att slutföra byggnationen av den gröna stålanläggningen i Boden. ”Denna finansiering återspeglar den starka övertygelsen om Stegras affärsmodell bland nya och befintliga investerare, såväl som långivare”, säger Henrik Henriksson, Stegras VD, i pressmeddelandet. Leif Johansson, rådgivare till konsortiet lett av Wallenberg Investments, skriver att man anser att Stegra har en ”stor betydelse för Sveriges position som industrination”. Johansson kommer att nomineras till ny styrelseordförande efter Shaun Kingsbury. Avslöjade obetalda fakturor Det var i februari som SVT Norrbotten avslöjade att Stegra hade obetalda fakturor på flera hundra miljoner kronor. En dag senare lämnade Otto Gernandt sin roll som bolagets finanschef för att inta en rådgivande roll. Hittills har omkring 70 miljarder kronor investerats i det gröna stålprojektet, vilket kan jämföras med branschkollegan SSAB:s totala börsvärde på drygt 76 miljarder kronor. Byggnationen av den stålanläggningen, som ska tillverka fossilfritt stål, är färdigbyggt till omkring 60 procent. Stegra och Wallenberg Investments kommer att hålla en pressträff i dag klockan 11. CONTENT: Wallenberg Investments går in med 1,4 miljarder euro i svenska ståltillverkaren Stegra, skriver bolaget i ett pressmeddelande. Riskkapitalbolaget Altor blir näst största ägare när investeringen fullföljts. Investeringen kommer användas för att slutföra byggnationen av den gröna stålanläggningen i Boden. ”Denna finansiering återspeglar den starka övertygelsen om Stegras affärsmodell bland nya och befintliga investerare, såväl som långivare”, säger Henrik Henriksson, Stegras VD, i pressmeddelandet. Leif Johansson, rådgivare till konsortiet lett av Wallenberg Investments, skriver att man anser att Stegra har en ”stor betydelse för Sveriges position som industrination”. Johansson kommer att nomineras till ny styrelseordförande efter Shaun Kingsbury. Avslöjade obetalda fakturor Det var i februari som SVT Norrbotten avslöjade att Stegra hade obetalda fakturor på flera hundra miljoner kronor. En dag senare lämnade Otto Gernandt sin roll som bolagets finanschef för att inta en rådgivande roll. Hittills har omkring 70 miljarder kronor investerats i det gröna stålprojektet, vilket kan jämföras med branschkollegan SSAB:s totala börsvärde på drygt 76 miljarder kronor. Byggnationen av den stålanläggningen, som ska tillverka fossilfritt stål, är färdigbyggt till omkring 60 procent. Stegra och Wallenberg Investments kommer att hålla en pressträff i dag klockan 11.
TITLE: Stegra får miljardinvestering DESCRIPTION: Wallenberg Investments går in med 1,4 miljarder euro i svenska ståltillverkaren Stegra, skriver bolaget i ett pressmeddelande. Riskkapitalbolaget Altor blir näst största ägare efter tillträdet. Investeringen kommer användas för att slutföra byggnationen av den gröna stålanläggningen i Boden. ”Denna finansiering återspeglar den starka övertygelsen om Stegras affärsmodell bland nya och befintliga investerare, såväl som långivare”, säger Henrik Henriksson, Stegras VD, i pressmeddelandet. Leif Johansson, rådgivare till konsortiet lett av Wallenberg Investments, skriver att man anser att Stegra har en ”stor betydelse för Sveriges position som industrination”. Johansson kommer att nomineras till ny styrelseordförande efter Shaun Kingsbury. Avslöjade obetalda fakturor Det var i februari som SVT Norrbotten avslöjade att Stegra hade obetalda fakturor på flera hundra miljoner kronor. En dag senare lämnade Otto Gernandt sin roll som bolagets finanschef för att inta en rådgivande roll. Hittills har omkring 70 miljarder kronor investerats i det gröna stålprojektet, vilket kan jämföras med branschkollegan SSAB:s totala börsvärde på drygt 76 miljarder kronor. Byggnationen av stålanläggningen, som ska tillverka fossilfritt stål, är färdigbyggt till omkring 60 procent. Stegra och Wallenberg Investments kommer att hålla en pressträff i dag klockan 11. CONTENT: Wallenberg Investments går in med 1,4 miljarder euro i svenska ståltillverkaren Stegra, skriver bolaget i ett pressmeddelande. Riskkapitalbolaget Altor blir näst största ägare efter tillträdet. Investeringen kommer användas för att slutföra byggnationen av den gröna stålanläggningen i Boden. ”Denna finansiering återspeglar den starka övertygelsen om Stegras affärsmodell bland nya och befintliga investerare, såväl som långivare”, säger Henrik Henriksson, Stegras VD, i pressmeddelandet. Leif Johansson, rådgivare till konsortiet lett av Wallenberg Investments, skriver att man anser att Stegra har en ”stor betydelse för Sveriges position som industrination”. Johansson kommer att nomineras till ny styrelseordförande efter Shaun Kingsbury. Avslöjade obetalda fakturor Det var i februari som SVT Norrbotten avslöjade att Stegra hade obetalda fakturor på flera hundra miljoner kronor. En dag senare lämnade Otto Gernandt sin roll som bolagets finanschef för att inta en rådgivande roll. Hittills har omkring 70 miljarder kronor investerats i det gröna stålprojektet, vilket kan jämföras med branschkollegan SSAB:s totala börsvärde på drygt 76 miljarder kronor. Byggnationen av stålanläggningen, som ska tillverka fossilfritt stål, är färdigbyggt till omkring 60 procent. Stegra och Wallenberg Investments kommer att hålla en pressträff i dag klockan 11.
a1e97d8f22b22a2d819eb931d3d37b45da110208
13e7b3770081387e8f6b91da3ea1f47b8fa0ae4c
TITLE: Stegra får miljardinvestering DESCRIPTION: Wallenberg Investments går in med 1,4 miljarder euro i svenska ståltillverkaren Stegra, skriver bolaget i ett pressmeddelande. Riskkapitalbolaget Altor blir näst största ägare när investeringen fullföljts. Investeringen kommer användas för att slutföra byggnationen av den gröna stålanläggningen i Boden. ”Denna finansiering återspeglar den starka övertygelsen om Stegras affärsmodell bland nya och befintliga investerare, såväl som långivare”, säger Henrik Henriksson, Stegras VD, i pressmeddelandet. Leif Johansson, rådgivare till konsortiet lett av Wallenberg Investments, skriver att man anser att Stegra har en ”stor betydelse för Sveriges position som industrination”. Avslöjade obetalda fakturor Det var i februari som SVT Norrbotten avslöjade att Stegra hade obetalda fakturor på flera hundra miljoner kronor. En dag senare lämnade Otto Gernandt sin roll som bolagets finanschef för att inta en rådgivande roll. Hittills har omkring 70 miljarder kronor investerats i det gröna stålprojektet, vilket kan jämföras med branschkollegan SSAB:s totala börsvärde på drygt 76 miljarder kronor. Byggnationen av den stålanläggningen, som ska tillverka fossilfritt stål, är färdigbyggt till omkring 60 procent. Stegra och Wallenberg Investments kommer att hålla en pressträff i dag klockan 11. CONTENT: Wallenberg Investments går in med 1,4 miljarder euro i svenska ståltillverkaren Stegra, skriver bolaget i ett pressmeddelande. Riskkapitalbolaget Altor blir näst största ägare när investeringen fullföljts. Investeringen kommer användas för att slutföra byggnationen av den gröna stålanläggningen i Boden. ”Denna finansiering återspeglar den starka övertygelsen om Stegras affärsmodell bland nya och befintliga investerare, såväl som långivare”, säger Henrik Henriksson, Stegras VD, i pressmeddelandet. Leif Johansson, rådgivare till konsortiet lett av Wallenberg Investments, skriver att man anser att Stegra har en ”stor betydelse för Sveriges position som industrination”. Avslöjade obetalda fakturor Det var i februari som SVT Norrbotten avslöjade att Stegra hade obetalda fakturor på flera hundra miljoner kronor. En dag senare lämnade Otto Gernandt sin roll som bolagets finanschef för att inta en rådgivande roll. Hittills har omkring 70 miljarder kronor investerats i det gröna stålprojektet, vilket kan jämföras med branschkollegan SSAB:s totala börsvärde på drygt 76 miljarder kronor. Byggnationen av den stålanläggningen, som ska tillverka fossilfritt stål, är färdigbyggt till omkring 60 procent. Stegra och Wallenberg Investments kommer att hålla en pressträff i dag klockan 11.
TITLE: Stegra får miljardinvestering DESCRIPTION: Wallenberg Investments går in med 1,4 miljarder euro i svenska ståltillverkaren Stegra, skriver bolaget i ett pressmeddelande. Riskkapitalbolaget Altor blir näst största ägare när investeringen fullföljts. Investeringen kommer användas för att slutföra byggnationen av den gröna stålanläggningen i Boden. ”Denna finansiering återspeglar den starka övertygelsen om Stegras affärsmodell bland nya och befintliga investerare, såväl som långivare”, säger Henrik Henriksson, Stegras VD, i pressmeddelandet. Leif Johansson, rådgivare till konsortiet lett av Wallenberg Investments, skriver att man anser att Stegra har en ”stor betydelse för Sveriges position som industrination”. Johansson kommer att nomineras till ny styrelseordförande efter Shaun Kingsbury. Avslöjade obetalda fakturor Det var i februari som SVT Norrbotten avslöjade att Stegra hade obetalda fakturor på flera hundra miljoner kronor. En dag senare lämnade Otto Gernandt sin roll som bolagets finanschef för att inta en rådgivande roll. Hittills har omkring 70 miljarder kronor investerats i det gröna stålprojektet, vilket kan jämföras med branschkollegan SSAB:s totala börsvärde på drygt 76 miljarder kronor. Byggnationen av den stålanläggningen, som ska tillverka fossilfritt stål, är färdigbyggt till omkring 60 procent. Stegra och Wallenberg Investments kommer att hålla en pressträff i dag klockan 11. CONTENT: Wallenberg Investments går in med 1,4 miljarder euro i svenska ståltillverkaren Stegra, skriver bolaget i ett pressmeddelande. Riskkapitalbolaget Altor blir näst största ägare när investeringen fullföljts. Investeringen kommer användas för att slutföra byggnationen av den gröna stålanläggningen i Boden. ”Denna finansiering återspeglar den starka övertygelsen om Stegras affärsmodell bland nya och befintliga investerare, såväl som långivare”, säger Henrik Henriksson, Stegras VD, i pressmeddelandet. Leif Johansson, rådgivare till konsortiet lett av Wallenberg Investments, skriver att man anser att Stegra har en ”stor betydelse för Sveriges position som industrination”. Johansson kommer att nomineras till ny styrelseordförande efter Shaun Kingsbury. Avslöjade obetalda fakturor Det var i februari som SVT Norrbotten avslöjade att Stegra hade obetalda fakturor på flera hundra miljoner kronor. En dag senare lämnade Otto Gernandt sin roll som bolagets finanschef för att inta en rådgivande roll. Hittills har omkring 70 miljarder kronor investerats i det gröna stålprojektet, vilket kan jämföras med branschkollegan SSAB:s totala börsvärde på drygt 76 miljarder kronor. Byggnationen av den stålanläggningen, som ska tillverka fossilfritt stål, är färdigbyggt till omkring 60 procent. Stegra och Wallenberg Investments kommer att hålla en pressträff i dag klockan 11.
299487eb2881ffb985d824e226ed3789599fa519
a1e97d8f22b22a2d819eb931d3d37b45da110208
TITLE: Stegra får miljardinvestering DESCRIPTION: Wallenberg Investments går in med 1,4 miljarder euro i svenska ståltillverkaren Stegra, skriver bolaget i ett pressmeddelande. Riskkapitalbolaget Altor blir näst största ägare när transaktionen har fullföljts. Investeringen kommer användas för att slutföra byggnationen av den gröna stålanläggningen i Boden. ”Denna finansiering återspeglar den starka övertygelsen om Stegras affärsmodell bland nya och befintliga investerare, såväl som långivare”, säger Henrik Henriksson, Stegras VD, i pressmeddelandet. Leif Johansson, rådgivare till konsortiet lett av Wallenberg Investments, skriver att man anser att Stegra har en ”stor betydelse för Sveriges position som industrination”. Avslöjade obetalda fakturor Det var i februari som SVT Norrbotten avslöjade att Stegra hade obetalda fakturor på flera hundra miljoner kronor. En dag senare lämnade Otto Gernandt sin roll som bolagets finanschef för att inta en rådgivande roll. Hittills har omkring 70 miljarder kronor investerats i det gröna stålprojektet, vilket kan jämföras med branschkollegan SSAB:s totala börsvärde på drygt 76 miljarder kronor. Byggnationen av den stålanläggningen, som ska tillverka fossilfritt stål, är färdigbyggt till omkring 60 procent. CONTENT: Wallenberg Investments går in med 1,4 miljarder euro i svenska ståltillverkaren Stegra, skriver bolaget i ett pressmeddelande. Riskkapitalbolaget Altor blir näst största ägare när transaktionen har fullföljts. Investeringen kommer användas för att slutföra byggnationen av den gröna stålanläggningen i Boden. ”Denna finansiering återspeglar den starka övertygelsen om Stegras affärsmodell bland nya och befintliga investerare, såväl som långivare”, säger Henrik Henriksson, Stegras VD, i pressmeddelandet. Leif Johansson, rådgivare till konsortiet lett av Wallenberg Investments, skriver att man anser att Stegra har en ”stor betydelse för Sveriges position som industrination”. Avslöjade obetalda fakturor Det var i februari som SVT Norrbotten avslöjade att Stegra hade obetalda fakturor på flera hundra miljoner kronor. En dag senare lämnade Otto Gernandt sin roll som bolagets finanschef för att inta en rådgivande roll. Hittills har omkring 70 miljarder kronor investerats i det gröna stålprojektet, vilket kan jämföras med branschkollegan SSAB:s totala börsvärde på drygt 76 miljarder kronor. Byggnationen av den stålanläggningen, som ska tillverka fossilfritt stål, är färdigbyggt till omkring 60 procent.
TITLE: Stegra får miljardinvestering DESCRIPTION: Wallenberg Investments går in med 1,4 miljarder euro i svenska ståltillverkaren Stegra, skriver bolaget i ett pressmeddelande. Riskkapitalbolaget Altor blir näst största ägare när investeringen fullföljts. Investeringen kommer användas för att slutföra byggnationen av den gröna stålanläggningen i Boden. ”Denna finansiering återspeglar den starka övertygelsen om Stegras affärsmodell bland nya och befintliga investerare, såväl som långivare”, säger Henrik Henriksson, Stegras VD, i pressmeddelandet. Leif Johansson, rådgivare till konsortiet lett av Wallenberg Investments, skriver att man anser att Stegra har en ”stor betydelse för Sveriges position som industrination”. Avslöjade obetalda fakturor Det var i februari som SVT Norrbotten avslöjade att Stegra hade obetalda fakturor på flera hundra miljoner kronor. En dag senare lämnade Otto Gernandt sin roll som bolagets finanschef för att inta en rådgivande roll. Hittills har omkring 70 miljarder kronor investerats i det gröna stålprojektet, vilket kan jämföras med branschkollegan SSAB:s totala börsvärde på drygt 76 miljarder kronor. Byggnationen av den stålanläggningen, som ska tillverka fossilfritt stål, är färdigbyggt till omkring 60 procent. Stegra och Wallenberg Investments kommer att hålla en pressträff i dag klockan 11. CONTENT: Wallenberg Investments går in med 1,4 miljarder euro i svenska ståltillverkaren Stegra, skriver bolaget i ett pressmeddelande. Riskkapitalbolaget Altor blir näst största ägare när investeringen fullföljts. Investeringen kommer användas för att slutföra byggnationen av den gröna stålanläggningen i Boden. ”Denna finansiering återspeglar den starka övertygelsen om Stegras affärsmodell bland nya och befintliga investerare, såväl som långivare”, säger Henrik Henriksson, Stegras VD, i pressmeddelandet. Leif Johansson, rådgivare till konsortiet lett av Wallenberg Investments, skriver att man anser att Stegra har en ”stor betydelse för Sveriges position som industrination”. Avslöjade obetalda fakturor Det var i februari som SVT Norrbotten avslöjade att Stegra hade obetalda fakturor på flera hundra miljoner kronor. En dag senare lämnade Otto Gernandt sin roll som bolagets finanschef för att inta en rådgivande roll. Hittills har omkring 70 miljarder kronor investerats i det gröna stålprojektet, vilket kan jämföras med branschkollegan SSAB:s totala börsvärde på drygt 76 miljarder kronor. Byggnationen av den stålanläggningen, som ska tillverka fossilfritt stål, är färdigbyggt till omkring 60 procent. Stegra och Wallenberg Investments kommer att hålla en pressträff i dag klockan 11.
2a0330f84ded79ca9039d25255cbf1a5b7eab0b8
299487eb2881ffb985d824e226ed3789599fa519
TITLE: Stegra får miljardinvestering DESCRIPTION: Wallenberg Investments går in med 1,4 miljarder euro i svenska ståltillverkaren Stegra, skriver bolaget i ett pressmeddelande. Investeringen kommer användas för att slutföra byggnationen av den gröna stålanläggningen i Boden. ”Denna finansiering återspeglar den starka övertygelsen om Stegras affärsmodell bland nya och befintliga investerare, såväl som långivare”, säger Henrik Henriksson, Stegras VD, i pressmeddelandet. Leif Johansson, rådgivare till konsortiet lett av Wallenberg Investments, skriver att man anser att Stegra har en ”stor betydelse för Sveriges position som industrination”. Avslöjade obetalda fakturor Det var i februari som SVT Norrbotten avslöjade att Stegra hade obetalda fakturor på flera hundra miljoner kronor. En dag senare lämnade Otto Gernandt sin roll som bolagets finanschef för att inta en rådgivande roll. Hittills har omkring 70 miljarder kronor investerats i det gröna stålprojektet, vilket kan jämföras med branschkollegan SSAB:s totala börsvärde på drygt 76 miljarder kronor. Byggnationen av den gröna stålanläggningen är färdigbyggt till omkring 60 procent. CONTENT: Wallenberg Investments går in med 1,4 miljarder euro i svenska ståltillverkaren Stegra, skriver bolaget i ett pressmeddelande. Investeringen kommer användas för att slutföra byggnationen av den gröna stålanläggningen i Boden. ”Denna finansiering återspeglar den starka övertygelsen om Stegras affärsmodell bland nya och befintliga investerare, såväl som långivare”, säger Henrik Henriksson, Stegras VD, i pressmeddelandet. Leif Johansson, rådgivare till konsortiet lett av Wallenberg Investments, skriver att man anser att Stegra har en ”stor betydelse för Sveriges position som industrination”. Avslöjade obetalda fakturor Det var i februari som SVT Norrbotten avslöjade att Stegra hade obetalda fakturor på flera hundra miljoner kronor. En dag senare lämnade Otto Gernandt sin roll som bolagets finanschef för att inta en rådgivande roll. Hittills har omkring 70 miljarder kronor investerats i det gröna stålprojektet, vilket kan jämföras med branschkollegan SSAB:s totala börsvärde på drygt 76 miljarder kronor. Byggnationen av den gröna stålanläggningen är färdigbyggt till omkring 60 procent.
TITLE: Stegra får miljardinvestering DESCRIPTION: Wallenberg Investments går in med 1,4 miljarder euro i svenska ståltillverkaren Stegra, skriver bolaget i ett pressmeddelande. Riskkapitalbolaget Altor blir näst största ägare när transaktionen har fullföljts. Investeringen kommer användas för att slutföra byggnationen av den gröna stålanläggningen i Boden. ”Denna finansiering återspeglar den starka övertygelsen om Stegras affärsmodell bland nya och befintliga investerare, såväl som långivare”, säger Henrik Henriksson, Stegras VD, i pressmeddelandet. Leif Johansson, rådgivare till konsortiet lett av Wallenberg Investments, skriver att man anser att Stegra har en ”stor betydelse för Sveriges position som industrination”. Avslöjade obetalda fakturor Det var i februari som SVT Norrbotten avslöjade att Stegra hade obetalda fakturor på flera hundra miljoner kronor. En dag senare lämnade Otto Gernandt sin roll som bolagets finanschef för att inta en rådgivande roll. Hittills har omkring 70 miljarder kronor investerats i det gröna stålprojektet, vilket kan jämföras med branschkollegan SSAB:s totala börsvärde på drygt 76 miljarder kronor. Byggnationen av den stålanläggningen, som ska tillverka fossilfritt stål, är färdigbyggt till omkring 60 procent. CONTENT: Wallenberg Investments går in med 1,4 miljarder euro i svenska ståltillverkaren Stegra, skriver bolaget i ett pressmeddelande. Riskkapitalbolaget Altor blir näst största ägare när transaktionen har fullföljts. Investeringen kommer användas för att slutföra byggnationen av den gröna stålanläggningen i Boden. ”Denna finansiering återspeglar den starka övertygelsen om Stegras affärsmodell bland nya och befintliga investerare, såväl som långivare”, säger Henrik Henriksson, Stegras VD, i pressmeddelandet. Leif Johansson, rådgivare till konsortiet lett av Wallenberg Investments, skriver att man anser att Stegra har en ”stor betydelse för Sveriges position som industrination”. Avslöjade obetalda fakturor Det var i februari som SVT Norrbotten avslöjade att Stegra hade obetalda fakturor på flera hundra miljoner kronor. En dag senare lämnade Otto Gernandt sin roll som bolagets finanschef för att inta en rådgivande roll. Hittills har omkring 70 miljarder kronor investerats i det gröna stålprojektet, vilket kan jämföras med branschkollegan SSAB:s totala börsvärde på drygt 76 miljarder kronor. Byggnationen av den stålanläggningen, som ska tillverka fossilfritt stål, är färdigbyggt till omkring 60 procent.
a1892b871eefbbc1c834ebdb7bc02d57767c7a90
2a0330f84ded79ca9039d25255cbf1a5b7eab0b8
TITLE: Stegra får miljardinvestering DESCRIPTION: Wallenberg Investments går in med 1,4 miljarder euro i svenska ståltillverkaren Stegra, skriver bolaget i ett pressmeddelande. Investeringen kommer användas för att slutföra byggnationen av den gröna stålanläggningen i Boden. ”Denna finansiering återspeglar den starka övertygelsen om Stegras affärsmodell bland nya och befintliga investerare, såväl som långivare”, säger Henrik Henriksson, Stegras VD, i pressmeddelandet. Leif Johansson, rådgivare till konsortiet lett av Wallenberg Investments, skriver att man anser att Stegra har en ”stor betydelse för Sveriges position som industrination”. CONTENT: Wallenberg Investments går in med 1,4 miljarder euro i svenska ståltillverkaren Stegra, skriver bolaget i ett pressmeddelande. Investeringen kommer användas för att slutföra byggnationen av den gröna stålanläggningen i Boden. ”Denna finansiering återspeglar den starka övertygelsen om Stegras affärsmodell bland nya och befintliga investerare, såväl som långivare”, säger Henrik Henriksson, Stegras VD, i pressmeddelandet. Leif Johansson, rådgivare till konsortiet lett av Wallenberg Investments, skriver att man anser att Stegra har en ”stor betydelse för Sveriges position som industrination”.
TITLE: Stegra får miljardinvestering DESCRIPTION: Wallenberg Investments går in med 1,4 miljarder euro i svenska ståltillverkaren Stegra, skriver bolaget i ett pressmeddelande. Investeringen kommer användas för att slutföra byggnationen av den gröna stålanläggningen i Boden. ”Denna finansiering återspeglar den starka övertygelsen om Stegras affärsmodell bland nya och befintliga investerare, såväl som långivare”, säger Henrik Henriksson, Stegras VD, i pressmeddelandet. Leif Johansson, rådgivare till konsortiet lett av Wallenberg Investments, skriver att man anser att Stegra har en ”stor betydelse för Sveriges position som industrination”. Avslöjade obetalda fakturor Det var i februari som SVT Norrbotten avslöjade att Stegra hade obetalda fakturor på flera hundra miljoner kronor. En dag senare lämnade Otto Gernandt sin roll som bolagets finanschef för att inta en rådgivande roll. Hittills har omkring 70 miljarder kronor investerats i det gröna stålprojektet, vilket kan jämföras med branschkollegan SSAB:s totala börsvärde på drygt 76 miljarder kronor. Byggnationen av den gröna stålanläggningen är färdigbyggt till omkring 60 procent. CONTENT: Wallenberg Investments går in med 1,4 miljarder euro i svenska ståltillverkaren Stegra, skriver bolaget i ett pressmeddelande. Investeringen kommer användas för att slutföra byggnationen av den gröna stålanläggningen i Boden. ”Denna finansiering återspeglar den starka övertygelsen om Stegras affärsmodell bland nya och befintliga investerare, såväl som långivare”, säger Henrik Henriksson, Stegras VD, i pressmeddelandet. Leif Johansson, rådgivare till konsortiet lett av Wallenberg Investments, skriver att man anser att Stegra har en ”stor betydelse för Sveriges position som industrination”. Avslöjade obetalda fakturor Det var i februari som SVT Norrbotten avslöjade att Stegra hade obetalda fakturor på flera hundra miljoner kronor. En dag senare lämnade Otto Gernandt sin roll som bolagets finanschef för att inta en rådgivande roll. Hittills har omkring 70 miljarder kronor investerats i det gröna stålprojektet, vilket kan jämföras med branschkollegan SSAB:s totala börsvärde på drygt 76 miljarder kronor. Byggnationen av den gröna stålanläggningen är färdigbyggt till omkring 60 procent.
1e3296359fb1e438817787f11b87ea76fa18afb4
9e8aadad03c048cf5829440fa8293cc9f57dba12
13e7b3770081387e8f6b91da3ea1f47b8fa0ae4c
a1e97d8f22b22a2d819eb931d3d37b45da110208
299487eb2881ffb985d824e226ed3789599fa519
2a0330f84ded79ca9039d25255cbf1a5b7eab0b8
a1892b871eefbbc1c834ebdb7bc02d57767c7a90
cd181b894e0ef43f9aa374dce8eddcb79082905dJust nu pågår en statlig utredning som ser över orsakerna till att färre barn föds. Fyra delredovisningar ligger på Jakob Forssmeds bord och politiska lösningar börjar ta form.
Jakob Forssmed pekar på att faktorer som konjunktur, familjepolitik, inkomster och bostäder inte kan stå för hela förklaringen till varför färre barn föds i Sverige. Det finns även kulturella orsaker.
– Vi måste se bredare. Vad är det för kultur vi har kring familjebildning och barnafödandet? Hur påverar saker som psykisk ohälsa? Meningen med tillvaron, den typen av frågor, säger socialministern. Sociala medier kan påverka Jakob Forssmed anser också att sociala medier kan påverka människors vilja att skaffa barn.
– Det är svårt att komma runt hur det har omformat hur vi ser på våra liv, både i termer av oro eftersom omvärlden tränger in, men också de ständiga jämförelserna med det perfekta livet.
Så, vad vilja politiken? Jakob Forssmed hamnar, trots problemformuleringen om fler orsaker än inkomster och bostäder, ändå i lösningar som är högst materiella.
– De familjepolitiska stöden behöver öka. De spelar en mindre roll i idag än vad de gjort historiskt. Barnbidrag, bostadsbidrag, nu sänker vi förskoleavgiften. Stöd till studenter är ett annat exempel. Det kara den typen av stöd, säger Jakob Forssmed.
– Det andra handlar om fertilitetsvården. Att se till att det inte bara blir en fråga om IVF-behandlingar när problemen är omfattande. Att det kommer in tidigare. Om hur vi ska kunna informera människor tidigare. Sedan handlar det om psykisk hälsa och frågor om mening och att tro på framtiden, fortsätter han.
Jakob Forssmed påpekar att lösningar på befolkningsfrågan redan nu har börjat rulla ut från regeringskansliet, om än modesta sådana. Satsning i vårbudgeten på fler IVF-försök Inga systemförändringar för att få fler att skaffa barn har än så länge varit på tal.
Men i vårbudgeten som lades fram nyligen satsar regeringen 327 miljoner kronor på att dubbla antalet statligt finansierade IVF-försök för barnlösa.
En provrörsbehandling kostar cirka 50 000 kronor. Att öka från tre till sex IVF-försök görs med förhoppningen att barnlösa ska kunna bilda familj.
Men nästa steg, anser Jakob Forssmed, kan vara att även de föräldrar som redan har barn - men som inte lyckas skaffa fler - kan få statligt betalda IVF-behandlingar.
– Nu valde vi att göra ytterligre en insats för de som ännu inte har fått möjlighet att bli föräldra alls, men som inget hellre vill än just detta. Jag utesluter inte att man gör ytterligare saker längre fram kring syskon, säger han.
Här kan du se hela intervjun med Jakob Forssmed.
Just nu pågår en statlig utredning som ser över orsakerna till att färre barn föds. Fyra delredovisningar ligger på Jakob Forssmeds bord och politiska lösningar börjar ta form.
Jakob Forssmed pekar på att faktorer som konjunktur, familjepolitik, inkomster och bostäder inte kan stå för hela förklaringen till varför färre barn föds i Sverige. Det finns även kulturella orsaker.
– Vi måste se bredare. Vad är det för kultur vi har kring familjebildning och barnafödandet? Hur påverar saker som psykisk ohälsa? Meningen med tillvaron, den typen av frågor, säger socialministern. Sociala medier kan påverka Jakob Forssmed anser också att sociala medier kan påverka människors vilja att skaffa barn.
– Det är svårt att komma runt hur det har omformat hur vi ser på våra liv, både i termer av oro eftersom omvärlden tränger in, men också de ständiga jämförelserna med det perfekta livet.
Så, vad vilja politiken? Jakob Forssmed hamnar, trots problemformuleringen om fler orsaker än inkomster och bostäder, ändå i lösningar som är högst materiella.
– De familjepolitiska stöden behöver öka. De spelar en mindre roll i idag än vad de gjort historiskt. Barnbidrag, bostadsbidrag, nu sänker vi förskoleavgiften. Stöd till studenter är ett annat exempel. Det kara den typen av stöd, säger Jakob Forssmed.
– Det andra handlar om fertilitetsvården. Att se till att det inte bara blir en fråga om IVF-behandlingar när problemen är omfattande. Att det kommer in tidigare. Om hur vi ska kunna informera människor tidigare. Sedan handlar det om psykisk hälsa och frågor om mening och att tro på framtiden, fortsätter han.
Jakob Forssmed påpekar att lösningar på befolkningsfrågan redan nu har börjat rulla ut från regeringskansliet, om än modesta sådana. Satsning i vårbudgeten på fler IVF-försök Inga systemförändringar för att få fler att skaffa barn har än så länge varit på tal.
Men i vårbudgeten som lades fram nyligen satsar regeringen 327 miljoner kronor på att dubbla antalet statligt finansierade IVF-försök för barnlösa.
En provrörsbehandling kostar cirka 50 000 kronor. Att öka från tre till sex IVF-försök görs med förhoppningen att barnlösa ska kunna bilda familj.
Men nästa steg, anser Jakob Forssmed, kan vara att även de föräldrar som redan har barn - men som inte lyckas skaffa fler - kan få statligt betalda IVF-behandlingar.
– Nu valde vi att göra ytterligre en insats för de som ännu inte har fått möjlighet att bli föräldra alls, men som inget hellre vill än just detta. Jag utesluter inte att man gör ytterligare saker längre fram kring syskon, säger han.
Här kan du se hela intervjun med Jakob Forssmed.
157e0fc283cf23dbe0f10ebd7712205473b6ae2a
cd181b894e0ef43f9aa374dce8eddcb79082905d
TITLE: Ministern: Även de som redan har barn bör få betald IVF-behandling DESCRIPTION: Just nu pågår en statlig utredning som ser över orsakerna till att färre barn föds. Fyra delredovisningar ligger på Jakob Forssmeds bord och politiska lösningar börjar ta form. Jakob Forssmed pekar på att faktorer som konjunktur, familjepolitik, inkomster och bostäder inte kan stå för hela förklaringen till varför färre barn föds i Sverige. Det finns även kulturella orsaker. – Vi måste se bredare. Vad är det för kultur vi har kring familjebildning och barnafödandet? Hur påverar saker som psykisk ohälsa? Meningen med tillvaron, den typen av frågor, säger socialministern. Sociala medier kan påverka Jakob Forssmed anser också att sociala medier kan påverka människors vilja att skaffa barn. – Det är svårt att komma runt hur det har omformat hur vi ser på våra liv, både i termer av oro eftersom omvärlden tränger in, men också de ständiga jämförelserna med det perfekta livet. Så, vad vilja politiken? Jakob Forssmed hamnar, trots problemformuleringen om fler orsaker än inkomster och bostäder, ändå i lösningar som är högst materiella. – De familjepolitiska stöden behöver öka. De spelar en mindre roll i idag än vad de gjort historiskt. Barnbidrag, bostadsbidrag, nu sänker vi förskoleavgiften. Stöd till studenter är ett annat exempel. Det kara den typen av stöd, säger Jakob Forssmed. – Det andra handlar om fertilitetsvården. Att se till att det inte bara blir en fråga om IVF-behandlingar när problemen är omfattande. Att det kommer in tidigare. Om hur vi ska kunna informera människor tidigare. Sedan handlar det om psykisk hälsa och frågor om mening och att tro på framtiden, fortsätter han. Jakob Forssmed påpekar att lösningar på befolkningsfrågan redan nu har börjat rulla ut från regeringskansliet, om än modesta sådana. Satsning i vårbudgeten på fler IVF-försök Inga systemförändringar för att få fler att skaffa barn har än så länge varit på tal. Men i vårbudgeten som lades fram nyligen satsar regeringen 327 miljoner kronor på att dubbla antalet statligt finansierade IVF-försök för barnlösa. En provrörsbehandling kostar cirka 50 000 kronor. Att öka från tre till sex IVF-försök görs med förhoppningen att barnlösa ska kunna bilda familj. Men nästa steg, anser Jakob Forssmed, kan vara att även de föräldrar som redan har barn - men som inte lyckas skaffa fler - kan få statligt betalda IVF-behandlingar. – Nu valde vi att göra ytterligre en insats för de som ännu inte har fått möjlighet att bli föräldra alls, men som inget hellre vill än just detta. Jag utesluter inte att man gör ytterligare saker längre fram kring syskon, säger han. CONTENT: Just nu pågår en statlig utredning som ser över orsakerna till att färre barn föds. Fyra delredovisningar ligger på Jakob Forssmeds bord och politiska lösningar börjar ta form. Jakob Forssmed pekar på att faktorer som konjunktur, familjepolitik, inkomster och bostäder inte kan stå för hela förklaringen till varför färre barn föds i Sverige. Det finns även kulturella orsaker. – Vi måste se bredare. Vad är det för kultur vi har kring familjebildning och barnafödandet? Hur påverar saker som psykisk ohälsa? Meningen med tillvaron, den typen av frågor, säger socialministern. Sociala medier kan påverka Jakob Forssmed anser också att sociala medier kan påverka människors vilja att skaffa barn. – Det är svårt att komma runt hur det har omformat hur vi ser på våra liv, både i termer av oro eftersom omvärlden tränger in, men också de ständiga jämförelserna med det perfekta livet. Så, vad vilja politiken? Jakob Forssmed hamnar, trots problemformuleringen om fler orsaker än inkomster och bostäder, ändå i lösningar som är högst materiella. – De familjepolitiska stöden behöver öka. De spelar en mindre roll i idag än vad de gjort historiskt. Barnbidrag, bostadsbidrag, nu sänker vi förskoleavgiften. Stöd till studenter är ett annat exempel. Det kara den typen av stöd, säger Jakob Forssmed. – Det andra handlar om fertilitetsvården. Att se till att det inte bara blir en fråga om IVF-behandlingar när problemen är omfattande. Att det kommer in tidigare. Om hur vi ska kunna informera människor tidigare. Sedan handlar det om psykisk hälsa och frågor om mening och att tro på framtiden, fortsätter han. Jakob Forssmed påpekar att lösningar på befolkningsfrågan redan nu har börjat rulla ut från regeringskansliet, om än modesta sådana. Satsning i vårbudgeten på fler IVF-försök Inga systemförändringar för att få fler att skaffa barn har än så länge varit på tal. Men i vårbudgeten som lades fram nyligen satsar regeringen 327 miljoner kronor på att dubbla antalet statligt finansierade IVF-försök för barnlösa. En provrörsbehandling kostar cirka 50 000 kronor. Att öka från tre till sex IVF-försök görs med förhoppningen att barnlösa ska kunna bilda familj. Men nästa steg, anser Jakob Forssmed, kan vara att även de föräldrar som redan har barn - men som inte lyckas skaffa fler - kan få statligt betalda IVF-behandlingar. – Nu valde vi att göra ytterligre en insats för de som ännu inte har fått möjlighet att bli föräldra alls, men som inget hellre vill än just detta. Jag utesluter inte att man gör ytterligare saker längre fram kring syskon, säger han.
TITLE: Ministern: Även de som redan har barn bör få betald IVF-behandling DESCRIPTION: Just nu pågår en statlig utredning som ser över orsakerna till att färre barn föds. Fyra delredovisningar ligger på Jakob Forssmeds bord och politiska lösningar börjar ta form. Jakob Forssmed pekar på att faktorer som konjunktur, familjepolitik, inkomster och bostäder inte kan stå för hela förklaringen till varför färre barn föds i Sverige. Det finns även kulturella orsaker. – Vi måste se bredare. Vad är det för kultur vi har kring familjebildning och barnafödandet? Hur påverar saker som psykisk ohälsa? Meningen med tillvaron, den typen av frågor, säger socialministern. Sociala medier kan påverka Jakob Forssmed anser också att sociala medier kan påverka människors vilja att skaffa barn. – Det är svårt att komma runt hur det har omformat hur vi ser på våra liv, både i termer av oro eftersom omvärlden tränger in, men också de ständiga jämförelserna med det perfekta livet. Så, vad vilja politiken? Jakob Forssmed hamnar, trots problemformuleringen om fler orsaker än inkomster och bostäder, ändå i lösningar som är högst materiella. – De familjepolitiska stöden behöver öka. De spelar en mindre roll i idag än vad de gjort historiskt. Barnbidrag, bostadsbidrag, nu sänker vi förskoleavgiften. Stöd till studenter är ett annat exempel. Det kara den typen av stöd, säger Jakob Forssmed. – Det andra handlar om fertilitetsvården. Att se till att det inte bara blir en fråga om IVF-behandlingar när problemen är omfattande. Att det kommer in tidigare. Om hur vi ska kunna informera människor tidigare. Sedan handlar det om psykisk hälsa och frågor om mening och att tro på framtiden, fortsätter han. Jakob Forssmed påpekar att lösningar på befolkningsfrågan redan nu har börjat rulla ut från regeringskansliet, om än modesta sådana. Satsning i vårbudgeten på fler IVF-försök Inga systemförändringar för att få fler att skaffa barn har än så länge varit på tal. Men i vårbudgeten som lades fram nyligen satsar regeringen 327 miljoner kronor på att dubbla antalet statligt finansierade IVF-försök för barnlösa. En provrörsbehandling kostar cirka 50 000 kronor. Att öka från tre till sex IVF-försök görs med förhoppningen att barnlösa ska kunna bilda familj. Men nästa steg, anser Jakob Forssmed, kan vara att även de föräldrar som redan har barn - men som inte lyckas skaffa fler - kan få statligt betalda IVF-behandlingar. – Nu valde vi att göra ytterligre en insats för de som ännu inte har fått möjlighet att bli föräldra alls, men som inget hellre vill än just detta. Jag utesluter inte att man gör ytterligare saker längre fram kring syskon, säger han. Här kan du se hela intervjun med Jakob Forssmed. CONTENT: Just nu pågår en statlig utredning som ser över orsakerna till att färre barn föds. Fyra delredovisningar ligger på Jakob Forssmeds bord och politiska lösningar börjar ta form. Jakob Forssmed pekar på att faktorer som konjunktur, familjepolitik, inkomster och bostäder inte kan stå för hela förklaringen till varför färre barn föds i Sverige. Det finns även kulturella orsaker. – Vi måste se bredare. Vad är det för kultur vi har kring familjebildning och barnafödandet? Hur påverar saker som psykisk ohälsa? Meningen med tillvaron, den typen av frågor, säger socialministern. Sociala medier kan påverka Jakob Forssmed anser också att sociala medier kan påverka människors vilja att skaffa barn. – Det är svårt att komma runt hur det har omformat hur vi ser på våra liv, både i termer av oro eftersom omvärlden tränger in, men också de ständiga jämförelserna med det perfekta livet. Så, vad vilja politiken? Jakob Forssmed hamnar, trots problemformuleringen om fler orsaker än inkomster och bostäder, ändå i lösningar som är högst materiella. – De familjepolitiska stöden behöver öka. De spelar en mindre roll i idag än vad de gjort historiskt. Barnbidrag, bostadsbidrag, nu sänker vi förskoleavgiften. Stöd till studenter är ett annat exempel. Det kara den typen av stöd, säger Jakob Forssmed. – Det andra handlar om fertilitetsvården. Att se till att det inte bara blir en fråga om IVF-behandlingar när problemen är omfattande. Att det kommer in tidigare. Om hur vi ska kunna informera människor tidigare. Sedan handlar det om psykisk hälsa och frågor om mening och att tro på framtiden, fortsätter han. Jakob Forssmed påpekar att lösningar på befolkningsfrågan redan nu har börjat rulla ut från regeringskansliet, om än modesta sådana. Satsning i vårbudgeten på fler IVF-försök Inga systemförändringar för att få fler att skaffa barn har än så länge varit på tal. Men i vårbudgeten som lades fram nyligen satsar regeringen 327 miljoner kronor på att dubbla antalet statligt finansierade IVF-försök för barnlösa. En provrörsbehandling kostar cirka 50 000 kronor. Att öka från tre till sex IVF-försök görs med förhoppningen att barnlösa ska kunna bilda familj. Men nästa steg, anser Jakob Forssmed, kan vara att även de föräldrar som redan har barn - men som inte lyckas skaffa fler - kan få statligt betalda IVF-behandlingar. – Nu valde vi att göra ytterligre en insats för de som ännu inte har fått möjlighet att bli föräldra alls, men som inget hellre vill än just detta. Jag utesluter inte att man gör ytterligare saker längre fram kring syskon, säger han. Här kan du se hela intervjun med Jakob Forssmed.
f919287aa7bc623e8942a6ed869ac12baabdeed8
157e0fc283cf23dbe0f10ebd7712205473b6ae2a
TITLE: Ministern: Även de som redan har barn bör få betald IVF-behandling DESCRIPTION: Just nu pågår en statlig utredning som ser över orsakerna till att färre barn föds. Fyra delredovisningar ligger på Jakob Forssmeds bord och politiska lösningar börjar ta form. Jakob Forssmed pekar på att faktorer som konjunktur, familjepolitik, inkomster och bostäder inte kan stå för hela förklaringen till varför färre barn föds i Sverige. Det finns även kulturella orsaker. – Vi måste se bredare. Vad är det för kultur vi har kring familjebildning och barnafödandet? Hur påverar saker som psykisk ohälsa? Meningen med tillvaron, den typen av frågor, säger socialministern. Sociala medier kan påverka Jakob Forssmed anser också att sociala medier kan påverka människors vilja att skaffa barn. – Det är svårt att komma runt hur det har omformat hur vi ser på våra liv, både i termer av oro eftersom omvärlden tränger in, men också de ständiga jämförelserna med det perfekta livet. Så, vad vilja politiken? Jakob Forssmed hamnar, trots problemformuleringen om fler orsaker än inkomster och bostäder, ändå i lösningar som är högst materiella. – De familjepolitiska stöden behöver öka. De spelar en mindre roll i idag än vad de gjort historiskt. Barnbidrag, bostadsbidrag, nu sänker vi förskoleavgiften. Stöd till studenter är ett annat exempel. Det kara den typen av stöd, säger Jakob Forssmed. – Det andra handlar om fertilitetsvården. Att se till att det inte bara blir en fråga om IVF-behandlingar när problemen är omfattande. Att det kommer in tidigare. Om hur vi ska kunna informera människor tidigare. Sedan handlar det om psykisk hälsa och frågor om mening och att tro på framtiden, fortsätter han. Jakob Forssmed påpekar att lösningar på befolkningsfrågan redan nu har börjat rulla ut från regeringskansliet, om än modesta sådana. Satsning i vårbudgeten på fler IVF-försök Inga systemförändringar för att få fler att skaffa barn har än så länge varit på tal. Men i vårbudgeten som lades fram nyligen satsar regeringen 327 miljoner kronor på att dubbla antalet statligt finansierade IVF-försök för barnlösa. En provrörsbehandling kostar cirka 50 000 kronor. Att öka från tre till sex IVF-försök görs med förhoppningen att barnlösa ska kunna bilda familj. Men nästa steg, anser Jakob Forssmed, kan vara att även de föräldrar som redan har barn - men som inte lyckas skaffa fler - kan få statligt betalda IVF-behandlingar. – Nu valde vi att göra ytterligre en insats för de som ännu inte har fått möjlighet att bli föräldra alls, men som inget hellre vill än just detta. Jag utesluter inte att man gör ytterligare saker längre fram kring syskon, säger han. En längre intervju med Jakob Forssmed kan du se här CONTENT: Just nu pågår en statlig utredning som ser över orsakerna till att färre barn föds. Fyra delredovisningar ligger på Jakob Forssmeds bord och politiska lösningar börjar ta form. Jakob Forssmed pekar på att faktorer som konjunktur, familjepolitik, inkomster och bostäder inte kan stå för hela förklaringen till varför färre barn föds i Sverige. Det finns även kulturella orsaker. – Vi måste se bredare. Vad är det för kultur vi har kring familjebildning och barnafödandet? Hur påverar saker som psykisk ohälsa? Meningen med tillvaron, den typen av frågor, säger socialministern. Sociala medier kan påverka Jakob Forssmed anser också att sociala medier kan påverka människors vilja att skaffa barn. – Det är svårt att komma runt hur det har omformat hur vi ser på våra liv, både i termer av oro eftersom omvärlden tränger in, men också de ständiga jämförelserna med det perfekta livet. Så, vad vilja politiken? Jakob Forssmed hamnar, trots problemformuleringen om fler orsaker än inkomster och bostäder, ändå i lösningar som är högst materiella. – De familjepolitiska stöden behöver öka. De spelar en mindre roll i idag än vad de gjort historiskt. Barnbidrag, bostadsbidrag, nu sänker vi förskoleavgiften. Stöd till studenter är ett annat exempel. Det kara den typen av stöd, säger Jakob Forssmed. – Det andra handlar om fertilitetsvården. Att se till att det inte bara blir en fråga om IVF-behandlingar när problemen är omfattande. Att det kommer in tidigare. Om hur vi ska kunna informera människor tidigare. Sedan handlar det om psykisk hälsa och frågor om mening och att tro på framtiden, fortsätter han. Jakob Forssmed påpekar att lösningar på befolkningsfrågan redan nu har börjat rulla ut från regeringskansliet, om än modesta sådana. Satsning i vårbudgeten på fler IVF-försök Inga systemförändringar för att få fler att skaffa barn har än så länge varit på tal. Men i vårbudgeten som lades fram nyligen satsar regeringen 327 miljoner kronor på att dubbla antalet statligt finansierade IVF-försök för barnlösa. En provrörsbehandling kostar cirka 50 000 kronor. Att öka från tre till sex IVF-försök görs med förhoppningen att barnlösa ska kunna bilda familj. Men nästa steg, anser Jakob Forssmed, kan vara att även de föräldrar som redan har barn - men som inte lyckas skaffa fler - kan få statligt betalda IVF-behandlingar. – Nu valde vi att göra ytterligre en insats för de som ännu inte har fått möjlighet att bli föräldra alls, men som inget hellre vill än just detta. Jag utesluter inte att man gör ytterligare saker längre fram kring syskon, säger han. En längre intervju med Jakob Forssmed kan du se här
TITLE: Ministern: Även de som redan har barn bör få betald IVF-behandling DESCRIPTION: Just nu pågår en statlig utredning som ser över orsakerna till att färre barn föds. Fyra delredovisningar ligger på Jakob Forssmeds bord och politiska lösningar börjar ta form. Jakob Forssmed pekar på att faktorer som konjunktur, familjepolitik, inkomster och bostäder inte kan stå för hela förklaringen till varför färre barn föds i Sverige. Det finns även kulturella orsaker. – Vi måste se bredare. Vad är det för kultur vi har kring familjebildning och barnafödandet? Hur påverar saker som psykisk ohälsa? Meningen med tillvaron, den typen av frågor, säger socialministern. Sociala medier kan påverka Jakob Forssmed anser också att sociala medier kan påverka människors vilja att skaffa barn. – Det är svårt att komma runt hur det har omformat hur vi ser på våra liv, både i termer av oro eftersom omvärlden tränger in, men också de ständiga jämförelserna med det perfekta livet. Så, vad vilja politiken? Jakob Forssmed hamnar, trots problemformuleringen om fler orsaker än inkomster och bostäder, ändå i lösningar som är högst materiella. – De familjepolitiska stöden behöver öka. De spelar en mindre roll i idag än vad de gjort historiskt. Barnbidrag, bostadsbidrag, nu sänker vi förskoleavgiften. Stöd till studenter är ett annat exempel. Det kara den typen av stöd, säger Jakob Forssmed. – Det andra handlar om fertilitetsvården. Att se till att det inte bara blir en fråga om IVF-behandlingar när problemen är omfattande. Att det kommer in tidigare. Om hur vi ska kunna informera människor tidigare. Sedan handlar det om psykisk hälsa och frågor om mening och att tro på framtiden, fortsätter han. Jakob Forssmed påpekar att lösningar på befolkningsfrågan redan nu har börjat rulla ut från regeringskansliet, om än modesta sådana. Satsning i vårbudgeten på fler IVF-försök Inga systemförändringar för att få fler att skaffa barn har än så länge varit på tal. Men i vårbudgeten som lades fram nyligen satsar regeringen 327 miljoner kronor på att dubbla antalet statligt finansierade IVF-försök för barnlösa. En provrörsbehandling kostar cirka 50 000 kronor. Att öka från tre till sex IVF-försök görs med förhoppningen att barnlösa ska kunna bilda familj. Men nästa steg, anser Jakob Forssmed, kan vara att även de föräldrar som redan har barn - men som inte lyckas skaffa fler - kan få statligt betalda IVF-behandlingar. – Nu valde vi att göra ytterligre en insats för de som ännu inte har fått möjlighet att bli föräldra alls, men som inget hellre vill än just detta. Jag utesluter inte att man gör ytterligare saker längre fram kring syskon, säger han. CONTENT: Just nu pågår en statlig utredning som ser över orsakerna till att färre barn föds. Fyra delredovisningar ligger på Jakob Forssmeds bord och politiska lösningar börjar ta form. Jakob Forssmed pekar på att faktorer som konjunktur, familjepolitik, inkomster och bostäder inte kan stå för hela förklaringen till varför färre barn föds i Sverige. Det finns även kulturella orsaker. – Vi måste se bredare. Vad är det för kultur vi har kring familjebildning och barnafödandet? Hur påverar saker som psykisk ohälsa? Meningen med tillvaron, den typen av frågor, säger socialministern. Sociala medier kan påverka Jakob Forssmed anser också att sociala medier kan påverka människors vilja att skaffa barn. – Det är svårt att komma runt hur det har omformat hur vi ser på våra liv, både i termer av oro eftersom omvärlden tränger in, men också de ständiga jämförelserna med det perfekta livet. Så, vad vilja politiken? Jakob Forssmed hamnar, trots problemformuleringen om fler orsaker än inkomster och bostäder, ändå i lösningar som är högst materiella. – De familjepolitiska stöden behöver öka. De spelar en mindre roll i idag än vad de gjort historiskt. Barnbidrag, bostadsbidrag, nu sänker vi förskoleavgiften. Stöd till studenter är ett annat exempel. Det kara den typen av stöd, säger Jakob Forssmed. – Det andra handlar om fertilitetsvården. Att se till att det inte bara blir en fråga om IVF-behandlingar när problemen är omfattande. Att det kommer in tidigare. Om hur vi ska kunna informera människor tidigare. Sedan handlar det om psykisk hälsa och frågor om mening och att tro på framtiden, fortsätter han. Jakob Forssmed påpekar att lösningar på befolkningsfrågan redan nu har börjat rulla ut från regeringskansliet, om än modesta sådana. Satsning i vårbudgeten på fler IVF-försök Inga systemförändringar för att få fler att skaffa barn har än så länge varit på tal. Men i vårbudgeten som lades fram nyligen satsar regeringen 327 miljoner kronor på att dubbla antalet statligt finansierade IVF-försök för barnlösa. En provrörsbehandling kostar cirka 50 000 kronor. Att öka från tre till sex IVF-försök görs med förhoppningen att barnlösa ska kunna bilda familj. Men nästa steg, anser Jakob Forssmed, kan vara att även de föräldrar som redan har barn - men som inte lyckas skaffa fler - kan få statligt betalda IVF-behandlingar. – Nu valde vi att göra ytterligre en insats för de som ännu inte har fått möjlighet att bli föräldra alls, men som inget hellre vill än just detta. Jag utesluter inte att man gör ytterligare saker längre fram kring syskon, säger han.
cd181b894e0ef43f9aa374dce8eddcb79082905d
157e0fc283cf23dbe0f10ebd7712205473b6ae2a
f919287aa7bc623e8942a6ed869ac12baabdeed8
685149afff6e5611228ca61a2f7f3d1e46eb56eaKristna aktivister rasande • Presidenten: ”Jag får folk att må bättre"
Kristna aktivister rasande • Presidenten: ”Jag får folk att må bättre"
a4b23f8e5e3dce56332df209e7020bcc7391eed2
685149afff6e5611228ca61a2f7f3d1e46eb56ea
TITLE: Trumps försvar efter sågade Jesusbilden: ”Jag som läkare” DESCRIPTION: Kristna aktivister rasande • Presidenten: ”Jag får folk att må bättre" CONTENT: Kristna aktivister rasande • Presidenten: ”Jag får folk att må bättre"
TITLE: Trumps försvar efter Jesusbilden: ”Jag som läkare” DESCRIPTION: Kristna aktivister rasande • Presidenten: ”Jag får folk att må bättre" CONTENT: Kristna aktivister rasande • Presidenten: ”Jag får folk att må bättre"
685149afff6e5611228ca61a2f7f3d1e46eb56ea
a4b23f8e5e3dce56332df209e7020bcc7391eed2
709d30c900afee244f956f84420373a796b1c2f7Ordet lagom segrar med god marginal i båda omröstningarna och är därmed utan tvekan svenskarnas favoritord. – När man har fått lämna in nomineringar och rösta, har man också haft möjlighet att skriva en motivering. Då är det många som tar upp att man uppfattar lagom som något otroligt svenskt. Det är någon slags balans mellan ytterligheter, säger Anders Svensson. Omröstningen genomfördes på Språktidningens webbplats mellan 14 oktober och 31 december 2025. Kandidaterna togs fram efter en process där över 8 000 läsare och följare nominerade sina favoritord. Dessutom har Novus utfört en undersökning på uppdrag av Språktidningen mellan 8 och 13 januari 2026. Undersökningen är baserad på 1 014 intervjuer i en slumpmässigt rekryterad webbpanel och är representativ för svenska folket i åldersgruppen 18 till 84 år. Beskrevs som ”perfekt svenskt ord” redan 1678 Listorna skiljer sig åt en del men har samtidigt många likheter. Ordet lagom gick vinnande ur båda omröstningarna och orden fika och allemansrätt hamnade på topp tre. – Det som alla i topp tre har gemensamt, som man ser när olika personer motiverar hur de röstar eller tycker, är att man uppfattar det som otroligt svenskt, men på olika sätt. Man ser det också som lite svåröversatt eller att det kanske inte riktigt finns på samma sätt i alla andra kulturer, säger Anders Svensson. Anders Svensson berättar att i en av de allra första språkvårdshandledningarna som skrevs 1678 av Samuel Columbus utmålas lagom som ett slags perfekt svenskt ord. – Då är det just det här att man är sin egen hjälpare, men inte en stjälpare. Man är lagom rolig, men inte en narr. Så redan där tror jag att vi någonstans har fostrats in i att vi är lagom i århundraden och det är kanske det som sätter sina spår i den här undersökningen, säger han. Frågan tolkas på olika sätt Andra ord som förekommer på topplistan är förgätmigej, morgonrodnad och dagsmeja. – Många lyfter också fram ord som väcker starka känslomässiga associationer som kanske har med natur att göra. Då märker man ju också att folk tolkar frågan om vilka ord som är bäst på lite olika sätt, säger Anders Svensson.
Ordet lagom segrar med god marginal i båda omröstningarna och är därmed utan tvekan svenskarnas favoritord. – När man har fått lämna in nomineringar och rösta, har man också haft möjlighet att skriva en motivering. Då är det många som tar upp att man uppfattar lagom som något otroligt svenskt. Det är någon slags balans mellan ytterligheter, säger Anders Svensson. Omröstningen genomfördes på Språktidningens webbplats mellan 14 oktober och 31 december 2025. Kandidaterna togs fram efter en process där över 8 000 läsare och följare nominerade sina favoritord. Dessutom har Novus utfört en undersökning på uppdrag av Språktidningen mellan 8 och 13 januari 2026. Undersökningen är baserad på 1 014 intervjuer i en slumpmässigt rekryterad webbpanel och är representativ för svenska folket i åldersgruppen 18 till 84 år. Beskrevs som ”perfekt svenskt ord” redan 1678 Listorna skiljer sig åt en del men har samtidigt många likheter. Ordet lagom gick vinnande ur båda omröstningarna och orden fika och allemansrätt hamnade på topp tre. – Det som alla i topp tre har gemensamt, som man ser när olika personer motiverar hur de röstar eller tycker, är att man uppfattar det som otroligt svenskt, men på olika sätt. Man ser det också som lite svåröversatt eller att det kanske inte riktigt finns på samma sätt i alla andra kulturer, säger Anders Svensson. Anders Svensson berättar att i en av de allra första språkvårdshandledningarna som skrevs 1678 av Samuel Columbus utmålas lagom som ett slags perfekt svenskt ord. – Då är det just det här att man är sin egen hjälpare, men inte en stjälpare. Man är lagom rolig, men inte en narr. Så redan där tror jag att vi någonstans har fostrats in i att vi är lagom i århundraden och det är kanske det som sätter sina spår i den här undersökningen, säger han. Frågan tolkas på olika sätt Andra ord som förekommer på topplistan är förgätmigej, morgonrodnad och dagsmeja. – Många lyfter också fram ord som väcker starka känslomässiga associationer som kanske har med natur att göra. Då märker man ju också att folk tolkar frågan om vilka ord som är bäst på lite olika sätt, säger Anders Svensson.
c6e0f36534dc3401f82bcc0bc7175285e25bd936
709d30c900afee244f956f84420373a796b1c2f7
TITLE: Svenskarnas favoritord korat DESCRIPTION: Ordet lagom segrar med god marginal i båda omröstningarna och är därmed utan tvekan svenskarnas favoritord. – När man har fått lämna in nomineringar och rösta, har man också haft möjlighet att skriva en motivering. Då är det många som tar upp att man uppfattar lagom som något otroligt svenskt. Det är någon slags balans mellan ytterligheter, säger Anders Svensson. Omröstningen genomfördes på Språktidningens webbplats mellan 14 oktober och 31 december 2025. Kandidaterna togs fram efter en process där över 8 000 läsare och följare nominerade sina favoritord. Dessutom har Novus utfört en undersökning på uppdrag av Språktidningen mellan 8 och 13 januari 2026. Undersökningen är baserad på 1 014 intervjuer i en slumpmässigt rekryterad webbpanel och är representativ för svenska folket i åldersgruppen 18 till 84 år. Beskrevs som ”perfekt svenskt ord” redan 1678 Listorna skiljer sig åt en del men har samtidigt många likheter. Ordet lagom gick vinnande ur båda omröstningarna och orden fika och allemansrätt hamnade på topp tre. – Det som alla i topp tre har gemensamt, som man ser när olika personer motiverar hur de röstar eller tycker, är att man uppfattar det som otroligt svenskt, men på olika sätt. Man ser det också som lite svåröversatt eller finns kanske inte riktigt på samma sätt i alla andra kulturer, säger Anders Svensson. Anders Svensson berättar att i en av de allra första språkvårdshandledningarna som skrevs 1678 av Samuel Columbus utmålar han lagom som ett slags perfekt svenskt ord. – Då är det just det här att man är sin egen hjälpare, men inte en stjälpare. Man är lagom rolig, men inte en narr. Så redan där tror jag att vi någonstans har fostrats in i att vi är lagom i århundraden och det är kanske det som sätter sina spår i den här undersökningen, säger han. Frågan tolkas på olika sätt Andra ord som förekommer på topplistan är förgätmigej, morgonrodnad och dagsmeja. – Många lyfter också fram ord som väcker starka känslomässiga associationer som kanske har med natur att göra. Då märker man ju också att folk tolkar frågan om vilka ord som är det bästa ordet på lite olika sätt, säger Anders Svensson. CONTENT: Ordet lagom segrar med god marginal i båda omröstningarna och är därmed utan tvekan svenskarnas favoritord. – När man har fått lämna in nomineringar och rösta, har man också haft möjlighet att skriva en motivering. Då är det många som tar upp att man uppfattar lagom som något otroligt svenskt. Det är någon slags balans mellan ytterligheter, säger Anders Svensson. Omröstningen genomfördes på Språktidningens webbplats mellan 14 oktober och 31 december 2025. Kandidaterna togs fram efter en process där över 8 000 läsare och följare nominerade sina favoritord. Dessutom har Novus utfört en undersökning på uppdrag av Språktidningen mellan 8 och 13 januari 2026. Undersökningen är baserad på 1 014 intervjuer i en slumpmässigt rekryterad webbpanel och är representativ för svenska folket i åldersgruppen 18 till 84 år. Beskrevs som ”perfekt svenskt ord” redan 1678 Listorna skiljer sig åt en del men har samtidigt många likheter. Ordet lagom gick vinnande ur båda omröstningarna och orden fika och allemansrätt hamnade på topp tre. – Det som alla i topp tre har gemensamt, som man ser när olika personer motiverar hur de röstar eller tycker, är att man uppfattar det som otroligt svenskt, men på olika sätt. Man ser det också som lite svåröversatt eller finns kanske inte riktigt på samma sätt i alla andra kulturer, säger Anders Svensson. Anders Svensson berättar att i en av de allra första språkvårdshandledningarna som skrevs 1678 av Samuel Columbus utmålar han lagom som ett slags perfekt svenskt ord. – Då är det just det här att man är sin egen hjälpare, men inte en stjälpare. Man är lagom rolig, men inte en narr. Så redan där tror jag att vi någonstans har fostrats in i att vi är lagom i århundraden och det är kanske det som sätter sina spår i den här undersökningen, säger han. Frågan tolkas på olika sätt Andra ord som förekommer på topplistan är förgätmigej, morgonrodnad och dagsmeja. – Många lyfter också fram ord som väcker starka känslomässiga associationer som kanske har med natur att göra. Då märker man ju också att folk tolkar frågan om vilka ord som är det bästa ordet på lite olika sätt, säger Anders Svensson.
TITLE: Här är svenskarnas favoritord: ”Många som är förtjusta i det” DESCRIPTION: Ordet lagom segrar med god marginal i båda omröstningarna och är därmed utan tvekan svenskarnas favoritord. – När man har fått lämna in nomineringar och rösta, har man också haft möjlighet att skriva en motivering. Då är det många som tar upp att man uppfattar lagom som något otroligt svenskt. Det är någon slags balans mellan ytterligheter, säger Anders Svensson. Omröstningen genomfördes på Språktidningens webbplats mellan 14 oktober och 31 december 2025. Kandidaterna togs fram efter en process där över 8 000 läsare och följare nominerade sina favoritord. Dessutom har Novus utfört en undersökning på uppdrag av Språktidningen mellan 8 och 13 januari 2026. Undersökningen är baserad på 1 014 intervjuer i en slumpmässigt rekryterad webbpanel och är representativ för svenska folket i åldersgruppen 18 till 84 år. Beskrevs som ”perfekt svenskt ord” redan 1678 Listorna skiljer sig åt en del men har samtidigt många likheter. Ordet lagom gick vinnande ur båda omröstningarna och orden fika och allemansrätt hamnade på topp tre. – Det som alla i topp tre har gemensamt, som man ser när olika personer motiverar hur de röstar eller tycker, är att man uppfattar det som otroligt svenskt, men på olika sätt. Man ser det också som lite svåröversatt eller att det kanske inte riktigt finns på samma sätt i alla andra kulturer, säger Anders Svensson. Anders Svensson berättar att i en av de allra första språkvårdshandledningarna som skrevs 1678 av Samuel Columbus utmålas lagom som ett slags perfekt svenskt ord. – Då är det just det här att man är sin egen hjälpare, men inte en stjälpare. Man är lagom rolig, men inte en narr. Så redan där tror jag att vi någonstans har fostrats in i att vi är lagom i århundraden och det är kanske det som sätter sina spår i den här undersökningen, säger han. Frågan tolkas på olika sätt Andra ord som förekommer på topplistan är förgätmigej, morgonrodnad och dagsmeja. – Många lyfter också fram ord som väcker starka känslomässiga associationer som kanske har med natur att göra. Då märker man ju också att folk tolkar frågan om vilka ord som är bäst på lite olika sätt, säger Anders Svensson. CONTENT: Ordet lagom segrar med god marginal i båda omröstningarna och är därmed utan tvekan svenskarnas favoritord. – När man har fått lämna in nomineringar och rösta, har man också haft möjlighet att skriva en motivering. Då är det många som tar upp att man uppfattar lagom som något otroligt svenskt. Det är någon slags balans mellan ytterligheter, säger Anders Svensson. Omröstningen genomfördes på Språktidningens webbplats mellan 14 oktober och 31 december 2025. Kandidaterna togs fram efter en process där över 8 000 läsare och följare nominerade sina favoritord. Dessutom har Novus utfört en undersökning på uppdrag av Språktidningen mellan 8 och 13 januari 2026. Undersökningen är baserad på 1 014 intervjuer i en slumpmässigt rekryterad webbpanel och är representativ för svenska folket i åldersgruppen 18 till 84 år. Beskrevs som ”perfekt svenskt ord” redan 1678 Listorna skiljer sig åt en del men har samtidigt många likheter. Ordet lagom gick vinnande ur båda omröstningarna och orden fika och allemansrätt hamnade på topp tre. – Det som alla i topp tre har gemensamt, som man ser när olika personer motiverar hur de röstar eller tycker, är att man uppfattar det som otroligt svenskt, men på olika sätt. Man ser det också som lite svåröversatt eller att det kanske inte riktigt finns på samma sätt i alla andra kulturer, säger Anders Svensson. Anders Svensson berättar att i en av de allra första språkvårdshandledningarna som skrevs 1678 av Samuel Columbus utmålas lagom som ett slags perfekt svenskt ord. – Då är det just det här att man är sin egen hjälpare, men inte en stjälpare. Man är lagom rolig, men inte en narr. Så redan där tror jag att vi någonstans har fostrats in i att vi är lagom i århundraden och det är kanske det som sätter sina spår i den här undersökningen, säger han. Frågan tolkas på olika sätt Andra ord som förekommer på topplistan är förgätmigej, morgonrodnad och dagsmeja. – Många lyfter också fram ord som väcker starka känslomässiga associationer som kanske har med natur att göra. Då märker man ju också att folk tolkar frågan om vilka ord som är bäst på lite olika sätt, säger Anders Svensson.
df760a58affc140d7f42418d683090c421a0e49a
c6e0f36534dc3401f82bcc0bc7175285e25bd936
TITLE: Svenskarnas favoritord korat DESCRIPTION: Lagom segrar med god marginal i bägge fallen mot tvåan och trean fika respektive allemansrätt. – När man har fått lämna in nomineringar och rösta, har man också haft möjlighet att skriva en motivering. Då är det många som tar upp att man uppfattar lagom som nåt otroligt svenskt. Det är nån slags balans mellan ytterligheter, säger Anders Svensson. Omröstningen genomfördes på Språktidningens webbplats mellan 14 oktober och 31 december 2025. Kandidaterna togs fram efter en process där över 8 000 läsare och följare nominerade sina favoritord. Dessutom har Novus utfört en undersökning på uppdrag av Språktidningen mellan 8 och 13 januari 2026. Undersökningen är baserad på 1 014 intervjuer i en slumpmässigt rekryterad webbpanel och är representativ för svenska folket i åldersgruppen 18 till 84 år. Beskrevs som ”perfekt svenskt ord” redan 1678 Listorna skiljer sig åt en del men har samtidigt många likheter. Ordet lagom gick vinnande ur båda omröstningarna och orden fika och allemansrätt hamnade på topp tre. – Det som alla i topp tre har gemensamt, som man ser när olika personer motiverar hur de röstar eller tycker, är att man uppfattar det som otroligt svenskt, men på olika sätt. Man ser det också som lite svåröversatt eller finns kanske inte riktigt på samma sätt i alla andra kulturer, säger Anders Svensson. Anders Svensson berättar att i en av de allra första språkvårdshandledningarna som skrevs 1678 av Samuel Columbus utmålar han lagom som ett slags perfekt svenskt ord. – Då är det just det här att man är sin egen hjälpare, men inte en stjälpare. Man är lagom rolig, men inte en narr. Så redan där tror jag att vi någonstans har fostrats in i att vi är lagom i århundraden och det är kanske det som sätter sina spår i den här undersökningen, säger han. Frågan tolkas på olika sätt Andra ord som förekommer på topplistan är förgätmigej, morgonrodnad och dagsmeja. – Många lyfter också fram ord som väcker starka känslomässiga associationer som kanske har med natur att göra. Då märker man ju också att folk tolkar frågan om vilka ord som är det bästa ordet på lite olika sätt, säger Anders Svensson. CONTENT: Lagom segrar med god marginal i bägge fallen mot tvåan och trean fika respektive allemansrätt. – När man har fått lämna in nomineringar och rösta, har man också haft möjlighet att skriva en motivering. Då är det många som tar upp att man uppfattar lagom som nåt otroligt svenskt. Det är nån slags balans mellan ytterligheter, säger Anders Svensson. Omröstningen genomfördes på Språktidningens webbplats mellan 14 oktober och 31 december 2025. Kandidaterna togs fram efter en process där över 8 000 läsare och följare nominerade sina favoritord. Dessutom har Novus utfört en undersökning på uppdrag av Språktidningen mellan 8 och 13 januari 2026. Undersökningen är baserad på 1 014 intervjuer i en slumpmässigt rekryterad webbpanel och är representativ för svenska folket i åldersgruppen 18 till 84 år. Beskrevs som ”perfekt svenskt ord” redan 1678 Listorna skiljer sig åt en del men har samtidigt många likheter. Ordet lagom gick vinnande ur båda omröstningarna och orden fika och allemansrätt hamnade på topp tre. – Det som alla i topp tre har gemensamt, som man ser när olika personer motiverar hur de röstar eller tycker, är att man uppfattar det som otroligt svenskt, men på olika sätt. Man ser det också som lite svåröversatt eller finns kanske inte riktigt på samma sätt i alla andra kulturer, säger Anders Svensson. Anders Svensson berättar att i en av de allra första språkvårdshandledningarna som skrevs 1678 av Samuel Columbus utmålar han lagom som ett slags perfekt svenskt ord. – Då är det just det här att man är sin egen hjälpare, men inte en stjälpare. Man är lagom rolig, men inte en narr. Så redan där tror jag att vi någonstans har fostrats in i att vi är lagom i århundraden och det är kanske det som sätter sina spår i den här undersökningen, säger han. Frågan tolkas på olika sätt Andra ord som förekommer på topplistan är förgätmigej, morgonrodnad och dagsmeja. – Många lyfter också fram ord som väcker starka känslomässiga associationer som kanske har med natur att göra. Då märker man ju också att folk tolkar frågan om vilka ord som är det bästa ordet på lite olika sätt, säger Anders Svensson.
TITLE: Svenskarnas favoritord korat DESCRIPTION: Ordet lagom segrar med god marginal i båda omröstningarna och är därmed utan tvekan svenskarnas favoritord. – När man har fått lämna in nomineringar och rösta, har man också haft möjlighet att skriva en motivering. Då är det många som tar upp att man uppfattar lagom som något otroligt svenskt. Det är någon slags balans mellan ytterligheter, säger Anders Svensson. Omröstningen genomfördes på Språktidningens webbplats mellan 14 oktober och 31 december 2025. Kandidaterna togs fram efter en process där över 8 000 läsare och följare nominerade sina favoritord. Dessutom har Novus utfört en undersökning på uppdrag av Språktidningen mellan 8 och 13 januari 2026. Undersökningen är baserad på 1 014 intervjuer i en slumpmässigt rekryterad webbpanel och är representativ för svenska folket i åldersgruppen 18 till 84 år. Beskrevs som ”perfekt svenskt ord” redan 1678 Listorna skiljer sig åt en del men har samtidigt många likheter. Ordet lagom gick vinnande ur båda omröstningarna och orden fika och allemansrätt hamnade på topp tre. – Det som alla i topp tre har gemensamt, som man ser när olika personer motiverar hur de röstar eller tycker, är att man uppfattar det som otroligt svenskt, men på olika sätt. Man ser det också som lite svåröversatt eller finns kanske inte riktigt på samma sätt i alla andra kulturer, säger Anders Svensson. Anders Svensson berättar att i en av de allra första språkvårdshandledningarna som skrevs 1678 av Samuel Columbus utmålar han lagom som ett slags perfekt svenskt ord. – Då är det just det här att man är sin egen hjälpare, men inte en stjälpare. Man är lagom rolig, men inte en narr. Så redan där tror jag att vi någonstans har fostrats in i att vi är lagom i århundraden och det är kanske det som sätter sina spår i den här undersökningen, säger han. Frågan tolkas på olika sätt Andra ord som förekommer på topplistan är förgätmigej, morgonrodnad och dagsmeja. – Många lyfter också fram ord som väcker starka känslomässiga associationer som kanske har med natur att göra. Då märker man ju också att folk tolkar frågan om vilka ord som är det bästa ordet på lite olika sätt, säger Anders Svensson. CONTENT: Ordet lagom segrar med god marginal i båda omröstningarna och är därmed utan tvekan svenskarnas favoritord. – När man har fått lämna in nomineringar och rösta, har man också haft möjlighet att skriva en motivering. Då är det många som tar upp att man uppfattar lagom som något otroligt svenskt. Det är någon slags balans mellan ytterligheter, säger Anders Svensson. Omröstningen genomfördes på Språktidningens webbplats mellan 14 oktober och 31 december 2025. Kandidaterna togs fram efter en process där över 8 000 läsare och följare nominerade sina favoritord. Dessutom har Novus utfört en undersökning på uppdrag av Språktidningen mellan 8 och 13 januari 2026. Undersökningen är baserad på 1 014 intervjuer i en slumpmässigt rekryterad webbpanel och är representativ för svenska folket i åldersgruppen 18 till 84 år. Beskrevs som ”perfekt svenskt ord” redan 1678 Listorna skiljer sig åt en del men har samtidigt många likheter. Ordet lagom gick vinnande ur båda omröstningarna och orden fika och allemansrätt hamnade på topp tre. – Det som alla i topp tre har gemensamt, som man ser när olika personer motiverar hur de röstar eller tycker, är att man uppfattar det som otroligt svenskt, men på olika sätt. Man ser det också som lite svåröversatt eller finns kanske inte riktigt på samma sätt i alla andra kulturer, säger Anders Svensson. Anders Svensson berättar att i en av de allra första språkvårdshandledningarna som skrevs 1678 av Samuel Columbus utmålar han lagom som ett slags perfekt svenskt ord. – Då är det just det här att man är sin egen hjälpare, men inte en stjälpare. Man är lagom rolig, men inte en narr. Så redan där tror jag att vi någonstans har fostrats in i att vi är lagom i århundraden och det är kanske det som sätter sina spår i den här undersökningen, säger han. Frågan tolkas på olika sätt Andra ord som förekommer på topplistan är förgätmigej, morgonrodnad och dagsmeja. – Många lyfter också fram ord som väcker starka känslomässiga associationer som kanske har med natur att göra. Då märker man ju också att folk tolkar frågan om vilka ord som är det bästa ordet på lite olika sätt, säger Anders Svensson.
6777b776e9e96178ef70609d75b72f740c3709b7
df760a58affc140d7f42418d683090c421a0e49a
TITLE: Svenskarnas favoritord korat DESCRIPTION: Lagom segrar med god marginal i bägge fallen mot tvåan och trean fika respektive allemansrätt. – När man har fått lämna in nomineringar och rösta, har man också haft möjlighet att skriva en motivering. Då är det många som tar upp att man uppfattar lagom som nåt otroligt svenskt. Det är nån slags balans mellan ytterligheter, säger Anders Svensson. Omröstningen genomfördes på Språktidningens webbplats mellan 14 oktober och 31 december 2025. Kandidaterna togs fram efter en process där över 8 000 läsare och följare nominerade sina favoritord. Dessutom har Novus utfört en undersökning på uppdrag av Språktidningen mellan 8 och 13 januari 2026. Undersökningen är baserad på 1 014 intervjuer i en slumpmässigt rekryterad webbpanel och är representativ för svenska folket i åldersgruppen 18 till 84 år. Beskrevs som ”perfekt svenskt ord” redan 1678 Listorna skiljer sig åt en del men har samtidigt många likheter. Ordet lagom gick vinnande ur båda omröstningarna och orden fika och allemansrätt hamnade på topp tre. – Det som alla i topp tre har gemensamt, som man ser när olika personer motiverar hur de röstar eller tycker, är att man uppfattar det som otroligt svenskt, men på olika sätt. Man ser det också som lite svåröversatt eller finns kanske inte riktigt på samma sätt i alla andra kulturer, säger Anders Svensson. Anders Svensson berättar att i en av de allra första språkvårdshandledningarna som skrevs 1678 av Samuel Columbus utmålar han lagom som ett slags perfekt svenskt ord. – Då är det just det här att man är sin egen hjälpare, men inte en stjälpare. Man är lagom rolig, men inte en narr. Så redan där tror jag att vi någonstans har fostrats in i att vi är lagom i århundraden och det är kanske det som sätter sina spår i den här undersökningen, säger han. CONTENT: Lagom segrar med god marginal i bägge fallen mot tvåan och trean fika respektive allemansrätt. – När man har fått lämna in nomineringar och rösta, har man också haft möjlighet att skriva en motivering. Då är det många som tar upp att man uppfattar lagom som nåt otroligt svenskt. Det är nån slags balans mellan ytterligheter, säger Anders Svensson. Omröstningen genomfördes på Språktidningens webbplats mellan 14 oktober och 31 december 2025. Kandidaterna togs fram efter en process där över 8 000 läsare och följare nominerade sina favoritord. Dessutom har Novus utfört en undersökning på uppdrag av Språktidningen mellan 8 och 13 januari 2026. Undersökningen är baserad på 1 014 intervjuer i en slumpmässigt rekryterad webbpanel och är representativ för svenska folket i åldersgruppen 18 till 84 år. Beskrevs som ”perfekt svenskt ord” redan 1678 Listorna skiljer sig åt en del men har samtidigt många likheter. Ordet lagom gick vinnande ur båda omröstningarna och orden fika och allemansrätt hamnade på topp tre. – Det som alla i topp tre har gemensamt, som man ser när olika personer motiverar hur de röstar eller tycker, är att man uppfattar det som otroligt svenskt, men på olika sätt. Man ser det också som lite svåröversatt eller finns kanske inte riktigt på samma sätt i alla andra kulturer, säger Anders Svensson. Anders Svensson berättar att i en av de allra första språkvårdshandledningarna som skrevs 1678 av Samuel Columbus utmålar han lagom som ett slags perfekt svenskt ord. – Då är det just det här att man är sin egen hjälpare, men inte en stjälpare. Man är lagom rolig, men inte en narr. Så redan där tror jag att vi någonstans har fostrats in i att vi är lagom i århundraden och det är kanske det som sätter sina spår i den här undersökningen, säger han.
TITLE: Svenskarnas favoritord korat DESCRIPTION: Lagom segrar med god marginal i bägge fallen mot tvåan och trean fika respektive allemansrätt. – När man har fått lämna in nomineringar och rösta, har man också haft möjlighet att skriva en motivering. Då är det många som tar upp att man uppfattar lagom som nåt otroligt svenskt. Det är nån slags balans mellan ytterligheter, säger Anders Svensson. Omröstningen genomfördes på Språktidningens webbplats mellan 14 oktober och 31 december 2025. Kandidaterna togs fram efter en process där över 8 000 läsare och följare nominerade sina favoritord. Dessutom har Novus utfört en undersökning på uppdrag av Språktidningen mellan 8 och 13 januari 2026. Undersökningen är baserad på 1 014 intervjuer i en slumpmässigt rekryterad webbpanel och är representativ för svenska folket i åldersgruppen 18 till 84 år. Beskrevs som ”perfekt svenskt ord” redan 1678 Listorna skiljer sig åt en del men har samtidigt många likheter. Ordet lagom gick vinnande ur båda omröstningarna och orden fika och allemansrätt hamnade på topp tre. – Det som alla i topp tre har gemensamt, som man ser när olika personer motiverar hur de röstar eller tycker, är att man uppfattar det som otroligt svenskt, men på olika sätt. Man ser det också som lite svåröversatt eller finns kanske inte riktigt på samma sätt i alla andra kulturer, säger Anders Svensson. Anders Svensson berättar att i en av de allra första språkvårdshandledningarna som skrevs 1678 av Samuel Columbus utmålar han lagom som ett slags perfekt svenskt ord. – Då är det just det här att man är sin egen hjälpare, men inte en stjälpare. Man är lagom rolig, men inte en narr. Så redan där tror jag att vi någonstans har fostrats in i att vi är lagom i århundraden och det är kanske det som sätter sina spår i den här undersökningen, säger han. Frågan tolkas på olika sätt Andra ord som förekommer på topplistan är förgätmigej, morgonrodnad och dagsmeja. – Många lyfter också fram ord som väcker starka känslomässiga associationer som kanske har med natur att göra. Då märker man ju också att folk tolkar frågan om vilka ord som är det bästa ordet på lite olika sätt, säger Anders Svensson. CONTENT: Lagom segrar med god marginal i bägge fallen mot tvåan och trean fika respektive allemansrätt. – När man har fått lämna in nomineringar och rösta, har man också haft möjlighet att skriva en motivering. Då är det många som tar upp att man uppfattar lagom som nåt otroligt svenskt. Det är nån slags balans mellan ytterligheter, säger Anders Svensson. Omröstningen genomfördes på Språktidningens webbplats mellan 14 oktober och 31 december 2025. Kandidaterna togs fram efter en process där över 8 000 läsare och följare nominerade sina favoritord. Dessutom har Novus utfört en undersökning på uppdrag av Språktidningen mellan 8 och 13 januari 2026. Undersökningen är baserad på 1 014 intervjuer i en slumpmässigt rekryterad webbpanel och är representativ för svenska folket i åldersgruppen 18 till 84 år. Beskrevs som ”perfekt svenskt ord” redan 1678 Listorna skiljer sig åt en del men har samtidigt många likheter. Ordet lagom gick vinnande ur båda omröstningarna och orden fika och allemansrätt hamnade på topp tre. – Det som alla i topp tre har gemensamt, som man ser när olika personer motiverar hur de röstar eller tycker, är att man uppfattar det som otroligt svenskt, men på olika sätt. Man ser det också som lite svåröversatt eller finns kanske inte riktigt på samma sätt i alla andra kulturer, säger Anders Svensson. Anders Svensson berättar att i en av de allra första språkvårdshandledningarna som skrevs 1678 av Samuel Columbus utmålar han lagom som ett slags perfekt svenskt ord. – Då är det just det här att man är sin egen hjälpare, men inte en stjälpare. Man är lagom rolig, men inte en narr. Så redan där tror jag att vi någonstans har fostrats in i att vi är lagom i århundraden och det är kanske det som sätter sina spår i den här undersökningen, säger han. Frågan tolkas på olika sätt Andra ord som förekommer på topplistan är förgätmigej, morgonrodnad och dagsmeja. – Många lyfter också fram ord som väcker starka känslomässiga associationer som kanske har med natur att göra. Då märker man ju också att folk tolkar frågan om vilka ord som är det bästa ordet på lite olika sätt, säger Anders Svensson.
16b8b2cb0e8a1a01e36f4bfdfa8048c7cac49e11
6777b776e9e96178ef70609d75b72f740c3709b7
TITLE: Svenskarnas favoritord korat DESCRIPTION: Lagom segrar med god marginal i bägge fallen mot tvåan och trean fika respektive allemansrätt. – När man har fått lämna in nomineringar och rösta, har man också haft möjlighet att skriva en motivering. Då är det många som tar upp att man uppfattar lagom som nåt otroligt svenskt. Det är nån slags balans mellan ytterligheter, säger Anders Svensson. Omröstningen genomfördes på Språktidningens webbplats mellan 14 oktober och 31 december 2025. Kandidaterna togs fram efter en process där över 8 000 läsare och följare nominerade sina favoritord. Dessutom har Novus utfört en undersökning på uppdrag av Språktidningen mellan 8 och 13 januari 2026. Undersökningen är baserad på 1 014 intervjuer i en slumpmässigt rekryterad webbpanel och är representativ för svenska folket i åldersgruppen 18 till 84 år. Tros vara flera hundra år gammal språkvård Listorna skiljer sig åt en del men har samtidigt många likheter. Ordet lagom gick vinnande ur båda omröstningarna och orden fika och allemansrätt hamnade på topp tre. – Det som alla i topp tre har gemensamt, som man ser när olika personer motiverar hur de röstar eller tycker, är att man uppfattar det som otroligt svenskt, men på olika sätt. Man ser det också som lite svåröversatt eller finns kanske inte riktigt på samma sätt i alla andra kulturer, säger Anders Svensson. Anders Svensson berättar att i en av de allra första språkvårdshandledningarna som skrevs 1678 av Samuel Columbus utmålar han lagom som ett slags perfekt svenskt ord. – Då är det just det här att man är sin egen hjälpare, men inte en stjälpare. Man är lagom rolig, men inte en narr. Så redan där tror jag att vi någonstans har fostrats in i att vi är lagom i århundraden och det är kanske det som sätter sina spår i den här undersökningen, säger han. CONTENT: Lagom segrar med god marginal i bägge fallen mot tvåan och trean fika respektive allemansrätt. – När man har fått lämna in nomineringar och rösta, har man också haft möjlighet att skriva en motivering. Då är det många som tar upp att man uppfattar lagom som nåt otroligt svenskt. Det är nån slags balans mellan ytterligheter, säger Anders Svensson. Omröstningen genomfördes på Språktidningens webbplats mellan 14 oktober och 31 december 2025. Kandidaterna togs fram efter en process där över 8 000 läsare och följare nominerade sina favoritord. Dessutom har Novus utfört en undersökning på uppdrag av Språktidningen mellan 8 och 13 januari 2026. Undersökningen är baserad på 1 014 intervjuer i en slumpmässigt rekryterad webbpanel och är representativ för svenska folket i åldersgruppen 18 till 84 år. Tros vara flera hundra år gammal språkvård Listorna skiljer sig åt en del men har samtidigt många likheter. Ordet lagom gick vinnande ur båda omröstningarna och orden fika och allemansrätt hamnade på topp tre. – Det som alla i topp tre har gemensamt, som man ser när olika personer motiverar hur de röstar eller tycker, är att man uppfattar det som otroligt svenskt, men på olika sätt. Man ser det också som lite svåröversatt eller finns kanske inte riktigt på samma sätt i alla andra kulturer, säger Anders Svensson. Anders Svensson berättar att i en av de allra första språkvårdshandledningarna som skrevs 1678 av Samuel Columbus utmålar han lagom som ett slags perfekt svenskt ord. – Då är det just det här att man är sin egen hjälpare, men inte en stjälpare. Man är lagom rolig, men inte en narr. Så redan där tror jag att vi någonstans har fostrats in i att vi är lagom i århundraden och det är kanske det som sätter sina spår i den här undersökningen, säger han.
TITLE: Svenskarnas favoritord korat DESCRIPTION: Lagom segrar med god marginal i bägge fallen mot tvåan och trean fika respektive allemansrätt. – När man har fått lämna in nomineringar och rösta, har man också haft möjlighet att skriva en motivering. Då är det många som tar upp att man uppfattar lagom som nåt otroligt svenskt. Det är nån slags balans mellan ytterligheter, säger Anders Svensson. Omröstningen genomfördes på Språktidningens webbplats mellan 14 oktober och 31 december 2025. Kandidaterna togs fram efter en process där över 8 000 läsare och följare nominerade sina favoritord. Dessutom har Novus utfört en undersökning på uppdrag av Språktidningen mellan 8 och 13 januari 2026. Undersökningen är baserad på 1 014 intervjuer i en slumpmässigt rekryterad webbpanel och är representativ för svenska folket i åldersgruppen 18 till 84 år. Beskrevs som ”perfekt svenskt ord” redan 1678 Listorna skiljer sig åt en del men har samtidigt många likheter. Ordet lagom gick vinnande ur båda omröstningarna och orden fika och allemansrätt hamnade på topp tre. – Det som alla i topp tre har gemensamt, som man ser när olika personer motiverar hur de röstar eller tycker, är att man uppfattar det som otroligt svenskt, men på olika sätt. Man ser det också som lite svåröversatt eller finns kanske inte riktigt på samma sätt i alla andra kulturer, säger Anders Svensson. Anders Svensson berättar att i en av de allra första språkvårdshandledningarna som skrevs 1678 av Samuel Columbus utmålar han lagom som ett slags perfekt svenskt ord. – Då är det just det här att man är sin egen hjälpare, men inte en stjälpare. Man är lagom rolig, men inte en narr. Så redan där tror jag att vi någonstans har fostrats in i att vi är lagom i århundraden och det är kanske det som sätter sina spår i den här undersökningen, säger han. CONTENT: Lagom segrar med god marginal i bägge fallen mot tvåan och trean fika respektive allemansrätt. – När man har fått lämna in nomineringar och rösta, har man också haft möjlighet att skriva en motivering. Då är det många som tar upp att man uppfattar lagom som nåt otroligt svenskt. Det är nån slags balans mellan ytterligheter, säger Anders Svensson. Omröstningen genomfördes på Språktidningens webbplats mellan 14 oktober och 31 december 2025. Kandidaterna togs fram efter en process där över 8 000 läsare och följare nominerade sina favoritord. Dessutom har Novus utfört en undersökning på uppdrag av Språktidningen mellan 8 och 13 januari 2026. Undersökningen är baserad på 1 014 intervjuer i en slumpmässigt rekryterad webbpanel och är representativ för svenska folket i åldersgruppen 18 till 84 år. Beskrevs som ”perfekt svenskt ord” redan 1678 Listorna skiljer sig åt en del men har samtidigt många likheter. Ordet lagom gick vinnande ur båda omröstningarna och orden fika och allemansrätt hamnade på topp tre. – Det som alla i topp tre har gemensamt, som man ser när olika personer motiverar hur de röstar eller tycker, är att man uppfattar det som otroligt svenskt, men på olika sätt. Man ser det också som lite svåröversatt eller finns kanske inte riktigt på samma sätt i alla andra kulturer, säger Anders Svensson. Anders Svensson berättar att i en av de allra första språkvårdshandledningarna som skrevs 1678 av Samuel Columbus utmålar han lagom som ett slags perfekt svenskt ord. – Då är det just det här att man är sin egen hjälpare, men inte en stjälpare. Man är lagom rolig, men inte en narr. Så redan där tror jag att vi någonstans har fostrats in i att vi är lagom i århundraden och det är kanske det som sätter sina spår i den här undersökningen, säger han.
b5bae32fc99bcf8c3a4f783342d1a8dd25bce68c
16b8b2cb0e8a1a01e36f4bfdfa8048c7cac49e11
TITLE: Svenskarnas favoritord korat DESCRIPTION: Lagom segrar med god marginal i bägge fallen mot tvåan och trean fika respektive allemansrätt. – När man har fått lämna in nomineringar och rösta, har man också haft möjlighet att skriva en motivering. Då är det många som tar upp att man uppfattar lagom som nåt otroligt svenskt. Det är nån slags balans mellan ytterligheter, säger Anders Svensson. Omröstningen genomfördes på Språktidningens webbplats mellan 14 oktober och 31 december 2025. Kandidaterna togs fram efter en process där över 8 000 läsare och följare nominerade sina favoritord. Dessutom har Novus utfört en undersökning på uppdrag av Språktidningen mellan 8 och 13 januari 2026. Undersökningen är baserad på 1 014 intervjuer i en slumpmässigt rekryterad webbpanel och är representativ för svenska folket i åldersgruppen 18 till 84 år. Listorna skiljer sig åt en del men har samtidigt många likheter. Ordet lagom gick vinnande ur båda omröstningarna och orden fika och allemansrätt hamnade på topp tre. – Det som alla i topp tre har gemensamt, som man ser när olika personer motiverar hur de röstar eller tycker, är att man uppfattar det som otroligt svenskt, men på olika sätt. Man ser det också som lite svåröversatt eller finns kanske inte riktigt på samma sätt i alla andra kulturer, säger Anders Svensson. CONTENT: Lagom segrar med god marginal i bägge fallen mot tvåan och trean fika respektive allemansrätt. – När man har fått lämna in nomineringar och rösta, har man också haft möjlighet att skriva en motivering. Då är det många som tar upp att man uppfattar lagom som nåt otroligt svenskt. Det är nån slags balans mellan ytterligheter, säger Anders Svensson. Omröstningen genomfördes på Språktidningens webbplats mellan 14 oktober och 31 december 2025. Kandidaterna togs fram efter en process där över 8 000 läsare och följare nominerade sina favoritord. Dessutom har Novus utfört en undersökning på uppdrag av Språktidningen mellan 8 och 13 januari 2026. Undersökningen är baserad på 1 014 intervjuer i en slumpmässigt rekryterad webbpanel och är representativ för svenska folket i åldersgruppen 18 till 84 år. Listorna skiljer sig åt en del men har samtidigt många likheter. Ordet lagom gick vinnande ur båda omröstningarna och orden fika och allemansrätt hamnade på topp tre. – Det som alla i topp tre har gemensamt, som man ser när olika personer motiverar hur de röstar eller tycker, är att man uppfattar det som otroligt svenskt, men på olika sätt. Man ser det också som lite svåröversatt eller finns kanske inte riktigt på samma sätt i alla andra kulturer, säger Anders Svensson.
TITLE: Svenskarnas favoritord korat DESCRIPTION: Lagom segrar med god marginal i bägge fallen mot tvåan och trean fika respektive allemansrätt. – När man har fått lämna in nomineringar och rösta, har man också haft möjlighet att skriva en motivering. Då är det många som tar upp att man uppfattar lagom som nåt otroligt svenskt. Det är nån slags balans mellan ytterligheter, säger Anders Svensson. Omröstningen genomfördes på Språktidningens webbplats mellan 14 oktober och 31 december 2025. Kandidaterna togs fram efter en process där över 8 000 läsare och följare nominerade sina favoritord. Dessutom har Novus utfört en undersökning på uppdrag av Språktidningen mellan 8 och 13 januari 2026. Undersökningen är baserad på 1 014 intervjuer i en slumpmässigt rekryterad webbpanel och är representativ för svenska folket i åldersgruppen 18 till 84 år. Tros vara flera hundra år gammal språkvård Listorna skiljer sig åt en del men har samtidigt många likheter. Ordet lagom gick vinnande ur båda omröstningarna och orden fika och allemansrätt hamnade på topp tre. – Det som alla i topp tre har gemensamt, som man ser när olika personer motiverar hur de röstar eller tycker, är att man uppfattar det som otroligt svenskt, men på olika sätt. Man ser det också som lite svåröversatt eller finns kanske inte riktigt på samma sätt i alla andra kulturer, säger Anders Svensson. Anders Svensson berättar att i en av de allra första språkvårdshandledningarna som skrevs 1678 av Samuel Columbus utmålar han lagom som ett slags perfekt svenskt ord. – Då är det just det här att man är sin egen hjälpare, men inte en stjälpare. Man är lagom rolig, men inte en narr. Så redan där tror jag att vi någonstans har fostrats in i att vi är lagom i århundraden och det är kanske det som sätter sina spår i den här undersökningen, säger han. CONTENT: Lagom segrar med god marginal i bägge fallen mot tvåan och trean fika respektive allemansrätt. – När man har fått lämna in nomineringar och rösta, har man också haft möjlighet att skriva en motivering. Då är det många som tar upp att man uppfattar lagom som nåt otroligt svenskt. Det är nån slags balans mellan ytterligheter, säger Anders Svensson. Omröstningen genomfördes på Språktidningens webbplats mellan 14 oktober och 31 december 2025. Kandidaterna togs fram efter en process där över 8 000 läsare och följare nominerade sina favoritord. Dessutom har Novus utfört en undersökning på uppdrag av Språktidningen mellan 8 och 13 januari 2026. Undersökningen är baserad på 1 014 intervjuer i en slumpmässigt rekryterad webbpanel och är representativ för svenska folket i åldersgruppen 18 till 84 år. Tros vara flera hundra år gammal språkvård Listorna skiljer sig åt en del men har samtidigt många likheter. Ordet lagom gick vinnande ur båda omröstningarna och orden fika och allemansrätt hamnade på topp tre. – Det som alla i topp tre har gemensamt, som man ser när olika personer motiverar hur de röstar eller tycker, är att man uppfattar det som otroligt svenskt, men på olika sätt. Man ser det också som lite svåröversatt eller finns kanske inte riktigt på samma sätt i alla andra kulturer, säger Anders Svensson. Anders Svensson berättar att i en av de allra första språkvårdshandledningarna som skrevs 1678 av Samuel Columbus utmålar han lagom som ett slags perfekt svenskt ord. – Då är det just det här att man är sin egen hjälpare, men inte en stjälpare. Man är lagom rolig, men inte en narr. Så redan där tror jag att vi någonstans har fostrats in i att vi är lagom i århundraden och det är kanske det som sätter sina spår i den här undersökningen, säger han.
9d936e2948c4d90f94996b20341cdc83fc669480
b5bae32fc99bcf8c3a4f783342d1a8dd25bce68c
TITLE: Svenskarnas favoritord korat DESCRIPTION: Lagom segrar med god marginal i bägge fallen mot tvåan och trean fika respektive allemansrätt. – När man har fått lämna in nomineringar och rösta, har man också haft möjlighet att skriva en motivering. Då är det många som tar upp att man uppfattar lagom som nåt otroligt svenskt. Det är nån slags balans mellan ytterligheter. Omröstningen genomfördes på Språktidningens webbplats mellan 14 oktober och 31 december 2025. Kandidaterna togs fram efter en process där över 8 000 läsare och följare nominerade sina favoritord. Dessutom har Novus utfört en undersökning på uppdrag av Språktidningen mellan 8 och 13 januari 2026. Undersökningen är baserad på 1 014 intervjuer i en slumpmässigt rekryterad webbpanel och är representativ för svenska folket i åldersgruppen 18 till 84 år. Listorna skiljer sig åt en del men har samtidigt många likheter. Ordet lagom gick vinnande ur båda omröstningarna och orden fika och allemansrätt hamnade på topp tre. – Det som alla i topp tre har gemensamt, som man ser när olika personer motiverar hur de röstar eller tycker, är att man uppfattar det som otroligt svenskt, men på olika sätt. CONTENT: Lagom segrar med god marginal i bägge fallen mot tvåan och trean fika respektive allemansrätt. – När man har fått lämna in nomineringar och rösta, har man också haft möjlighet att skriva en motivering. Då är det många som tar upp att man uppfattar lagom som nåt otroligt svenskt. Det är nån slags balans mellan ytterligheter. Omröstningen genomfördes på Språktidningens webbplats mellan 14 oktober och 31 december 2025. Kandidaterna togs fram efter en process där över 8 000 läsare och följare nominerade sina favoritord. Dessutom har Novus utfört en undersökning på uppdrag av Språktidningen mellan 8 och 13 januari 2026. Undersökningen är baserad på 1 014 intervjuer i en slumpmässigt rekryterad webbpanel och är representativ för svenska folket i åldersgruppen 18 till 84 år. Listorna skiljer sig åt en del men har samtidigt många likheter. Ordet lagom gick vinnande ur båda omröstningarna och orden fika och allemansrätt hamnade på topp tre. – Det som alla i topp tre har gemensamt, som man ser när olika personer motiverar hur de röstar eller tycker, är att man uppfattar det som otroligt svenskt, men på olika sätt.
TITLE: Svenskarnas favoritord korat DESCRIPTION: Lagom segrar med god marginal i bägge fallen mot tvåan och trean fika respektive allemansrätt. – När man har fått lämna in nomineringar och rösta, har man också haft möjlighet att skriva en motivering. Då är det många som tar upp att man uppfattar lagom som nåt otroligt svenskt. Det är nån slags balans mellan ytterligheter, säger Anders Svensson. Omröstningen genomfördes på Språktidningens webbplats mellan 14 oktober och 31 december 2025. Kandidaterna togs fram efter en process där över 8 000 läsare och följare nominerade sina favoritord. Dessutom har Novus utfört en undersökning på uppdrag av Språktidningen mellan 8 och 13 januari 2026. Undersökningen är baserad på 1 014 intervjuer i en slumpmässigt rekryterad webbpanel och är representativ för svenska folket i åldersgruppen 18 till 84 år. Listorna skiljer sig åt en del men har samtidigt många likheter. Ordet lagom gick vinnande ur båda omröstningarna och orden fika och allemansrätt hamnade på topp tre. – Det som alla i topp tre har gemensamt, som man ser när olika personer motiverar hur de röstar eller tycker, är att man uppfattar det som otroligt svenskt, men på olika sätt. Man ser det också som lite svåröversatt eller finns kanske inte riktigt på samma sätt i alla andra kulturer, säger Anders Svensson. CONTENT: Lagom segrar med god marginal i bägge fallen mot tvåan och trean fika respektive allemansrätt. – När man har fått lämna in nomineringar och rösta, har man också haft möjlighet att skriva en motivering. Då är det många som tar upp att man uppfattar lagom som nåt otroligt svenskt. Det är nån slags balans mellan ytterligheter, säger Anders Svensson. Omröstningen genomfördes på Språktidningens webbplats mellan 14 oktober och 31 december 2025. Kandidaterna togs fram efter en process där över 8 000 läsare och följare nominerade sina favoritord. Dessutom har Novus utfört en undersökning på uppdrag av Språktidningen mellan 8 och 13 januari 2026. Undersökningen är baserad på 1 014 intervjuer i en slumpmässigt rekryterad webbpanel och är representativ för svenska folket i åldersgruppen 18 till 84 år. Listorna skiljer sig åt en del men har samtidigt många likheter. Ordet lagom gick vinnande ur båda omröstningarna och orden fika och allemansrätt hamnade på topp tre. – Det som alla i topp tre har gemensamt, som man ser när olika personer motiverar hur de röstar eller tycker, är att man uppfattar det som otroligt svenskt, men på olika sätt. Man ser det också som lite svåröversatt eller finns kanske inte riktigt på samma sätt i alla andra kulturer, säger Anders Svensson.
bb7970bd8519d4d177c2441df78ad329028b4cbc
9d936e2948c4d90f94996b20341cdc83fc669480
TITLE: Svenskarnas favoritord korat DESCRIPTION: Lagom segrar med god marginal i bägge fallen mot tvåan och trean fika respektive allemansrätt. – När man har fått lämna in nomineringar och rösta, har man också haft möjlighet att skriva en motivering. Då är det många som tar upp att man uppfattar lagom som nåt otroligt svenskt. Det är nån slags balans mellan ytterligheter. Omröstningen genomfördes på Språktidningens webbplats mellan 14 oktober och 31 december 2025. Kandidaterna togs fram efter en process där över 8 000 läsare och följare nominerade sina favoritord. Dessutom har Novus utfört en undersökning på uppdrag av Språktidningen mellan 8 och 13 januari 2026. Undersökningen är baserad på 1 014 intervjuer i en slumpmässigt rekryterad webbpanel och är representativ för svenska folket i åldersgruppen 18 till 84 år. Listorna skiljer sig åt en del men har samtidigt många likheter. Ordet lagom gick vinnande ur båda omröstningarna och orden fika och allemansrätt hamnade på topp tre. CONTENT: Lagom segrar med god marginal i bägge fallen mot tvåan och trean fika respektive allemansrätt. – När man har fått lämna in nomineringar och rösta, har man också haft möjlighet att skriva en motivering. Då är det många som tar upp att man uppfattar lagom som nåt otroligt svenskt. Det är nån slags balans mellan ytterligheter. Omröstningen genomfördes på Språktidningens webbplats mellan 14 oktober och 31 december 2025. Kandidaterna togs fram efter en process där över 8 000 läsare och följare nominerade sina favoritord. Dessutom har Novus utfört en undersökning på uppdrag av Språktidningen mellan 8 och 13 januari 2026. Undersökningen är baserad på 1 014 intervjuer i en slumpmässigt rekryterad webbpanel och är representativ för svenska folket i åldersgruppen 18 till 84 år. Listorna skiljer sig åt en del men har samtidigt många likheter. Ordet lagom gick vinnande ur båda omröstningarna och orden fika och allemansrätt hamnade på topp tre.
TITLE: Svenskarnas favoritord korat DESCRIPTION: Lagom segrar med god marginal i bägge fallen mot tvåan och trean fika respektive allemansrätt. – När man har fått lämna in nomineringar och rösta, har man också haft möjlighet att skriva en motivering. Då är det många som tar upp att man uppfattar lagom som nåt otroligt svenskt. Det är nån slags balans mellan ytterligheter. Omröstningen genomfördes på Språktidningens webbplats mellan 14 oktober och 31 december 2025. Kandidaterna togs fram efter en process där över 8 000 läsare och följare nominerade sina favoritord. Dessutom har Novus utfört en undersökning på uppdrag av Språktidningen mellan 8 och 13 januari 2026. Undersökningen är baserad på 1 014 intervjuer i en slumpmässigt rekryterad webbpanel och är representativ för svenska folket i åldersgruppen 18 till 84 år. Listorna skiljer sig åt en del men har samtidigt många likheter. Ordet lagom gick vinnande ur båda omröstningarna och orden fika och allemansrätt hamnade på topp tre. – Det som alla i topp tre har gemensamt, som man ser när olika personer motiverar hur de röstar eller tycker, är att man uppfattar det som otroligt svenskt, men på olika sätt. CONTENT: Lagom segrar med god marginal i bägge fallen mot tvåan och trean fika respektive allemansrätt. – När man har fått lämna in nomineringar och rösta, har man också haft möjlighet att skriva en motivering. Då är det många som tar upp att man uppfattar lagom som nåt otroligt svenskt. Det är nån slags balans mellan ytterligheter. Omröstningen genomfördes på Språktidningens webbplats mellan 14 oktober och 31 december 2025. Kandidaterna togs fram efter en process där över 8 000 läsare och följare nominerade sina favoritord. Dessutom har Novus utfört en undersökning på uppdrag av Språktidningen mellan 8 och 13 januari 2026. Undersökningen är baserad på 1 014 intervjuer i en slumpmässigt rekryterad webbpanel och är representativ för svenska folket i åldersgruppen 18 till 84 år. Listorna skiljer sig åt en del men har samtidigt många likheter. Ordet lagom gick vinnande ur båda omröstningarna och orden fika och allemansrätt hamnade på topp tre. – Det som alla i topp tre har gemensamt, som man ser när olika personer motiverar hur de röstar eller tycker, är att man uppfattar det som otroligt svenskt, men på olika sätt.
d6c3a2e8ea6e64debab74e6271b379750c95cf8e
bb7970bd8519d4d177c2441df78ad329028b4cbc
TITLE: Svenskarnas favoritord korat DESCRIPTION: Lagom är bäst – det står klart efter Språktidningens omröstning och Novus undersökning om svenskans bästa ord. Lagom segrar med god marginal i bägge fallen mot tvåan och trean fika respektive allemansrätt. Omröstningen genomfördes på Språktidningens webbplats mellan 14 oktober och 31 december 2025. Kandidaterna togs fram efter en process där över 8 000 läsare och följare nominerade sina favoritord. Dessutom har Novus utfört en undersökning på uppdrag av Språktidningen mellan 8 och 13 januari 2026. Undersökningen är baserad på 1 014 intervjuer i en slumpmässigt rekryterad webbpanel och är representativ för svenska folket i åldersgruppen 18 till 84 år. Listorna skiljer sig åt en del men har samtidigt många likheter. Ordet lagom gick vinnande ur båda omröstningarna och orden fika och allemansrätt hamnade på topp tre. CONTENT: Lagom är bäst – det står klart efter Språktidningens omröstning och Novus undersökning om svenskans bästa ord. Lagom segrar med god marginal i bägge fallen mot tvåan och trean fika respektive allemansrätt. Omröstningen genomfördes på Språktidningens webbplats mellan 14 oktober och 31 december 2025. Kandidaterna togs fram efter en process där över 8 000 läsare och följare nominerade sina favoritord. Dessutom har Novus utfört en undersökning på uppdrag av Språktidningen mellan 8 och 13 januari 2026. Undersökningen är baserad på 1 014 intervjuer i en slumpmässigt rekryterad webbpanel och är representativ för svenska folket i åldersgruppen 18 till 84 år. Listorna skiljer sig åt en del men har samtidigt många likheter. Ordet lagom gick vinnande ur båda omröstningarna och orden fika och allemansrätt hamnade på topp tre.
TITLE: Svenskarnas favoritord korat DESCRIPTION: Lagom segrar med god marginal i bägge fallen mot tvåan och trean fika respektive allemansrätt. – När man har fått lämna in nomineringar och rösta, har man också haft möjlighet att skriva en motivering. Då är det många som tar upp att man uppfattar lagom som nåt otroligt svenskt. Det är nån slags balans mellan ytterligheter. Omröstningen genomfördes på Språktidningens webbplats mellan 14 oktober och 31 december 2025. Kandidaterna togs fram efter en process där över 8 000 läsare och följare nominerade sina favoritord. Dessutom har Novus utfört en undersökning på uppdrag av Språktidningen mellan 8 och 13 januari 2026. Undersökningen är baserad på 1 014 intervjuer i en slumpmässigt rekryterad webbpanel och är representativ för svenska folket i åldersgruppen 18 till 84 år. Listorna skiljer sig åt en del men har samtidigt många likheter. Ordet lagom gick vinnande ur båda omröstningarna och orden fika och allemansrätt hamnade på topp tre. CONTENT: Lagom segrar med god marginal i bägge fallen mot tvåan och trean fika respektive allemansrätt. – När man har fått lämna in nomineringar och rösta, har man också haft möjlighet att skriva en motivering. Då är det många som tar upp att man uppfattar lagom som nåt otroligt svenskt. Det är nån slags balans mellan ytterligheter. Omröstningen genomfördes på Språktidningens webbplats mellan 14 oktober och 31 december 2025. Kandidaterna togs fram efter en process där över 8 000 läsare och följare nominerade sina favoritord. Dessutom har Novus utfört en undersökning på uppdrag av Språktidningen mellan 8 och 13 januari 2026. Undersökningen är baserad på 1 014 intervjuer i en slumpmässigt rekryterad webbpanel och är representativ för svenska folket i åldersgruppen 18 till 84 år. Listorna skiljer sig åt en del men har samtidigt många likheter. Ordet lagom gick vinnande ur båda omröstningarna och orden fika och allemansrätt hamnade på topp tre.
146a5e8c21f01bdf2ba6a28f7fa24111fa232694
d6c3a2e8ea6e64debab74e6271b379750c95cf8e
TITLE: Svenskarnas favoritord korat DESCRIPTION: Lagom är bäst – det står klart efter Språktidningens omröstning och Novus undersökning om svenskans bästa ord. Lagom segrar med god marginal i bägge fallen mot tvåan och trean fika respektive allemansrätt. Omröstningen genomfördes på Språktidningens webbplats mellan 14 oktober och 31 december 2025. Kandidaterna togs fram efter en process där över 8 000 läsare och följare nominerade sina favoritord. Dessutom har Novus utfört en undersökning på uppdrag av Språktidningen mellan 8 och 13 januari 2026. Undersökningen är baserad på 1 014 intervjuer i en slumpmässigt rekryterad webbpanel och är representativ för svenska folket i åldersgruppen 18 till 84 år. Listorna skiljer sig åt en del men har samtidigt många likheter. Ordet lagom gick vinnande ur båda omröstningarna och orden fika och allemansrätt hamnade på topp tre. Bästa ordet enligt Språktidningens läsare: 1. lagom: 23,4 procent 2. fika: 15,6 procent 3. allemansrätt: 12,3 procent 4. ju: 9,2 procent 5. förgätmigej: 8,5 procent 6. morgonrodnad: 7,4 procent 7. tillsammans: 7,3 procent 8. dagsmeja: 6,9 procent 9. förlåt: 5,9 procent 10. kanske: 3,5 procent Bästa ordet enligt Novus undersökning: 1. lagom: 27 procent 2. allemansrätt: 18 procent 3. fika: 12 procent 4. tillsammans: 10 procent 5. förlåt: 8 procent 6. förgätmigej: 3 procent 7. morgonrodnad: 2 procent 8. ju: 2 procent 9. kanske: 2 procent 10. dagsmeja: 1 procent Annat: 6 procent Vet ej: 8 procent CONTENT: Lagom är bäst – det står klart efter Språktidningens omröstning och Novus undersökning om svenskans bästa ord. Lagom segrar med god marginal i bägge fallen mot tvåan och trean fika respektive allemansrätt. Omröstningen genomfördes på Språktidningens webbplats mellan 14 oktober och 31 december 2025. Kandidaterna togs fram efter en process där över 8 000 läsare och följare nominerade sina favoritord. Dessutom har Novus utfört en undersökning på uppdrag av Språktidningen mellan 8 och 13 januari 2026. Undersökningen är baserad på 1 014 intervjuer i en slumpmässigt rekryterad webbpanel och är representativ för svenska folket i åldersgruppen 18 till 84 år. Listorna skiljer sig åt en del men har samtidigt många likheter. Ordet lagom gick vinnande ur båda omröstningarna och orden fika och allemansrätt hamnade på topp tre. Bästa ordet enligt Språktidningens läsare: 1. lagom: 23,4 procent 2. fika: 15,6 procent 3. allemansrätt: 12,3 procent 4. ju: 9,2 procent 5. förgätmigej: 8,5 procent 6. morgonrodnad: 7,4 procent 7. tillsammans: 7,3 procent 8. dagsmeja: 6,9 procent 9. förlåt: 5,9 procent 10. kanske: 3,5 procent Bästa ordet enligt Novus undersökning: 1. lagom: 27 procent 2. allemansrätt: 18 procent 3. fika: 12 procent 4. tillsammans: 10 procent 5. förlåt: 8 procent 6. förgätmigej: 3 procent 7. morgonrodnad: 2 procent 8. ju: 2 procent 9. kanske: 2 procent 10. dagsmeja: 1 procent Annat: 6 procent Vet ej: 8 procent
TITLE: Svenskarnas favoritord korat DESCRIPTION: Lagom är bäst – det står klart efter Språktidningens omröstning och Novus undersökning om svenskans bästa ord. Lagom segrar med god marginal i bägge fallen mot tvåan och trean fika respektive allemansrätt. Omröstningen genomfördes på Språktidningens webbplats mellan 14 oktober och 31 december 2025. Kandidaterna togs fram efter en process där över 8 000 läsare och följare nominerade sina favoritord. Dessutom har Novus utfört en undersökning på uppdrag av Språktidningen mellan 8 och 13 januari 2026. Undersökningen är baserad på 1 014 intervjuer i en slumpmässigt rekryterad webbpanel och är representativ för svenska folket i åldersgruppen 18 till 84 år. Listorna skiljer sig åt en del men har samtidigt många likheter. Ordet lagom gick vinnande ur båda omröstningarna och orden fika och allemansrätt hamnade på topp tre. CONTENT: Lagom är bäst – det står klart efter Språktidningens omröstning och Novus undersökning om svenskans bästa ord. Lagom segrar med god marginal i bägge fallen mot tvåan och trean fika respektive allemansrätt. Omröstningen genomfördes på Språktidningens webbplats mellan 14 oktober och 31 december 2025. Kandidaterna togs fram efter en process där över 8 000 läsare och följare nominerade sina favoritord. Dessutom har Novus utfört en undersökning på uppdrag av Språktidningen mellan 8 och 13 januari 2026. Undersökningen är baserad på 1 014 intervjuer i en slumpmässigt rekryterad webbpanel och är representativ för svenska folket i åldersgruppen 18 till 84 år. Listorna skiljer sig åt en del men har samtidigt många likheter. Ordet lagom gick vinnande ur båda omröstningarna och orden fika och allemansrätt hamnade på topp tre.
709d30c900afee244f956f84420373a796b1c2f7
c6e0f36534dc3401f82bcc0bc7175285e25bd936
df760a58affc140d7f42418d683090c421a0e49a
6777b776e9e96178ef70609d75b72f740c3709b7
16b8b2cb0e8a1a01e36f4bfdfa8048c7cac49e11
b5bae32fc99bcf8c3a4f783342d1a8dd25bce68c
9d936e2948c4d90f94996b20341cdc83fc669480
bb7970bd8519d4d177c2441df78ad329028b4cbc
d6c3a2e8ea6e64debab74e6271b379750c95cf8e
146a5e8c21f01bdf2ba6a28f7fa24111fa232694
608919ba3d09b5565db60938df7eb0e0c4fa6d7cAvslöjar • Sverige ignorerade säkerhetsrisker med försäljning till Thailand
Avslöjar • Sverige ignorerade säkerhetsrisker med försäljning till Thailand
606a792ae4bbd42d666a4e6fe6879f280d94ccab
608919ba3d09b5565db60938df7eb0e0c4fa6d7c
TITLE: Ignorerade säkerhetsrisker med Jas-försäljning till Thailand DESCRIPTION: Den 25 augusti förra året undertecknades avtalet av Thailands flygvapenchef och generaldirektör Mikael Granholm på Försvarets Materielverk, FMV, vid en ceremoni på Grand hotell i Stockholm. Affären beräknas vara värd 5,3 miljarder kronor. De nya flygplanen kommer att levereras i omgångar fram till 2030 och ska på sikt ersätta Thailands F-16-plan av äldre modell. Vad som inte nämndes vid ceremonin på Grand hotell är de allvarliga säkerhetsrisker som affären kan föra med sig. Thailand har under senare år närmat sig Kina militärt och länderna har idag ett nära samarbete. Detta visste FMV. Långt innan affären undertecknades hade myndigheten beställt en rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) om för- och nackdelar med vapenexport till Thailand. I rapporten, som presenterades i januari 2024, varnas det för att kunskap om de svenska stridsflygplanen kan läcka till Kina, och i förlängningen till Ryssland. ”Finns risk för teknologiöverföring” Mike Winnerstig, enhetschef på FOI, var ansvarig för den avdelning som tog fram rapporten. – Det finns en risk för teknologiöverföring från Sverige till länder vi inte vill ska ha noggrann kännedom om svensk försvarsteknologi. Kina är det mest uppenbara fallet i det här sammanhanget, säger han. Hur skulle en sådan teknologiöverföring se ut? Vad skulle det handla om? – Det kan ju innebära att kinesiska ingenjörer eller flygvapenofficerare eller motsvarande lär sig lite för mycket om Gripenplanet när de samverkar med det thailändska flygvapnet till exempel, säger han. ”Är förvånande att det kan ske” Trots vetskapen om de risker som beskrevs i FOI rapporten valde FMV att ansöka om att få ingå ett bindande avtal med Thailand hos myndigheten Inspektionen för strategiska produkter (ISP). Martin Lundmark forskar om försvarsexport vid Försvarshögskolan. – Kina är ju förstås väldigt angelägna om att veta vad skulle vi kunna råka på om det blir någon sorts väpnad konflikt. Då vill man veta vad motståndarens olika system kan utföra och inte utföra och vilka egna förmågor man då behöver utveckla mot det, säger han. Martin Lundmark anser inte att det ligger i Sveriges intresse att informationen om Gripen-systemet läcker till Kina och han tycker att det är förvånande att det kan ske. Är det risker som borde tas på allvar? – Absolut, säger Martin Lundmark. Varken ISP eller FMV, har velat ställa upp på en intervju. FMV skriver till Kalla fakta att FOI-rapporten var en del av deras omvärldsbevakning och att det inte är deras uppdrag att bedöma eventuella risker. ISP betonar att det ska göras en samlad bedömning vid export, men att man inte kommenterar enskilda affärer. CONTENT: Den 25 augusti förra året undertecknades avtalet av Thailands flygvapenchef och generaldirektör Mikael Granholm på Försvarets Materielverk, FMV, vid en ceremoni på Grand hotell i Stockholm. Affären beräknas vara värd 5,3 miljarder kronor. De nya flygplanen kommer att levereras i omgångar fram till 2030 och ska på sikt ersätta Thailands F-16-plan av äldre modell. Vad som inte nämndes vid ceremonin på Grand hotell är de allvarliga säkerhetsrisker som affären kan föra med sig. Thailand har under senare år närmat sig Kina militärt och länderna har idag ett nära samarbete. Detta visste FMV. Långt innan affären undertecknades hade myndigheten beställt en rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) om för- och nackdelar med vapenexport till Thailand. I rapporten, som presenterades i januari 2024, varnas det för att kunskap om de svenska stridsflygplanen kan läcka till Kina, och i förlängningen till Ryssland. ”Finns risk för teknologiöverföring” Mike Winnerstig, enhetschef på FOI, var ansvarig för den avdelning som tog fram rapporten. – Det finns en risk för teknologiöverföring från Sverige till länder vi inte vill ska ha noggrann kännedom om svensk försvarsteknologi. Kina är det mest uppenbara fallet i det här sammanhanget, säger han. Hur skulle en sådan teknologiöverföring se ut? Vad skulle det handla om? – Det kan ju innebära att kinesiska ingenjörer eller flygvapenofficerare eller motsvarande lär sig lite för mycket om Gripenplanet när de samverkar med det thailändska flygvapnet till exempel, säger han. ”Är förvånande att det kan ske” Trots vetskapen om de risker som beskrevs i FOI rapporten valde FMV att ansöka om att få ingå ett bindande avtal med Thailand hos myndigheten Inspektionen för strategiska produkter (ISP). Martin Lundmark forskar om försvarsexport vid Försvarshögskolan. – Kina är ju förstås väldigt angelägna om att veta vad skulle vi kunna råka på om det blir någon sorts väpnad konflikt. Då vill man veta vad motståndarens olika system kan utföra och inte utföra och vilka egna förmågor man då behöver utveckla mot det, säger han. Martin Lundmark anser inte att det ligger i Sveriges intresse att informationen om Gripen-systemet läcker till Kina och han tycker att det är förvånande att det kan ske. Är det risker som borde tas på allvar? – Absolut, säger Martin Lundmark. Varken ISP eller FMV, har velat ställa upp på en intervju. FMV skriver till Kalla fakta att FOI-rapporten var en del av deras omvärldsbevakning och att det inte är deras uppdrag att bedöma eventuella risker. ISP betonar att det ska göras en samlad bedömning vid export, men att man inte kommenterar enskilda affärer.
TITLE: Varningen: Svensk teknologi kan läcka till Kina – efter Jas-affär DESCRIPTION: Avslöjar • Sverige ignorerade säkerhetsrisker med försäljning till Thailand CONTENT: Avslöjar • Sverige ignorerade säkerhetsrisker med försäljning till Thailand
608919ba3d09b5565db60938df7eb0e0c4fa6d7c
606a792ae4bbd42d666a4e6fe6879f280d94ccab
6b887ad68dc06fab85d8da3b8cc6b240e686547dLarmet om en hög smäll inkom klockan 01.42 natten mot tisdag, något Göteborgs-Posten var först att rapportera om. Ingen person kom till skada i samband med explosionen. Det är lite materiella skador i form av några krossade rutor på ett uthus och även på en parkerad bil, säger Göran Carlbom. Platsen är avspärrad och nationella bombskyddet är tillkallat. Händelsen utreds som allmänfarlig ödeläggelse och brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor. Ingen har gripits.
Larmet om en hög smäll inkom klockan 01.42 natten mot tisdag, något Göteborgs-Posten var först att rapportera om. Ingen person kom till skada i samband med explosionen. Det är lite materiella skador i form av några krossade rutor på ett uthus och även på en parkerad bil, säger Göran Carlbom. Platsen är avspärrad och nationella bombskyddet är tillkallat. Händelsen utreds som allmänfarlig ödeläggelse och brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor. Ingen har gripits.
855a9ab9d2c71407441a6aac130455d10e1d8f85Nora Haukland har under vintern varit en central person i rättegången mot Marius Borg Høiby, son till Norges kronprinsessa Mette‑Marit. Haukland har varit målsägande i fallet och vittnade i Oslo tingsrätt om ett förhållande som hon beskrivit varit präglat av psykiskt och fysiskt våld. I sitt vittnesmål uppgav Haukland att Høiby misshandlat henne ”fyra, fem, sex gånger” och att hon haft svårt att minnas alla händelser eftersom hon förträngt delar av det som hänt. Sparkar och strypgrepp Haukland var tillsammans med Marius Borg Høiby mellan 2022 och 2023. Under förhandlingarna i februari vittnade hon om sparkar, strypgrepp och slag. I rättssalen spelades även en ljudinspelning upp från hennes telefon. ”Håll käften, din jävla lögnaktiga hora”, skrek Høiby i inspelningen. – Han träffade mig i käken och på läppen, sa hon enligt VG. Høiby nekar till de allvarligaste anklagelserna som riktats mot honom. – Jag kan inte minnas att jag tryckte upp henne mot en vägg eller tog strypgrepp över huvud taget. Jag har ett vagt minne av att jag kan ha tryckt ned henne i sängen, sa 29-åringen i rätten enligt norska medier. ”Omänskligt” Nu berättar Haukland själv om tiden efter rättegången. I en intervju med norska TV2 beskriver hon en vinter som varit extremt krävande. – Det är så många känslor. Jag har känt sorg och ilska. Det har varit en extrem press som har känts lite omänsklig, säger Haukland i intervjun med kanalen. Haukland berättar att hon fortfarande kämpar med efterverkningarna. – Jag har haft mycket ångest, och jag känner att jag fortfarande har trauman i kroppen. Jag har svårt att prata om det. Jag är rädd för att bli missförstådd och trött på att vara i media på det sättet. Då väntas domen Efter vittnesmålen försöker hon nu stegvis återgå till en normal vardag. – Jag försöker komma på fötter igen och fokusera på de vanliga sakerna, som att kunna sova, äta och träna. Träning har hjälpt mig att sova. Det är vad jag kan göra just nu, säger hon. Høiby är åtalad för ett stort antal brott, där flera gäller sexualbrott och våld i nära relation. Han har erkänt vissa brott men nekar till de allvarligaste anklagelserna. Domen väntas i juni och åklagaren yrkar på sju år och sju månaders fängelse.
Nora Haukland har under vintern varit en central person i rättegången mot Marius Borg Høiby, son till Norges kronprinsessa Mette‑Marit. Haukland har varit målsägande i fallet och vittnade i Oslo tingsrätt om ett förhållande som hon beskrivit varit präglat av psykiskt och fysiskt våld. I sitt vittnesmål uppgav Haukland att Høiby misshandlat henne ”fyra, fem, sex gånger” och att hon haft svårt att minnas alla händelser eftersom hon förträngt delar av det som hänt. Sparkar och strypgrepp Haukland var tillsammans med Marius Borg Høiby mellan 2022 och 2023. Under förhandlingarna i februari vittnade hon om sparkar, strypgrepp och slag. I rättssalen spelades även en ljudinspelning upp från hennes telefon. ”Håll käften, din jävla lögnaktiga hora”, skrek Høiby i inspelningen. – Han träffade mig i käken och på läppen, sa hon enligt VG. Høiby nekar till de allvarligaste anklagelserna som riktats mot honom. – Jag kan inte minnas att jag tryckte upp henne mot en vägg eller tog strypgrepp över huvud taget. Jag har ett vagt minne av att jag kan ha tryckt ned henne i sängen, sa 29-åringen i rätten enligt norska medier. ”Omänskligt” Nu berättar Haukland själv om tiden efter rättegången. I en intervju med norska TV2 beskriver hon en vinter som varit extremt krävande. – Det är så många känslor. Jag har känt sorg och ilska. Det har varit en extrem press som har känts lite omänsklig, säger Haukland i intervjun med kanalen. Haukland berättar att hon fortfarande kämpar med efterverkningarna. – Jag har haft mycket ångest, och jag känner att jag fortfarande har trauman i kroppen. Jag har svårt att prata om det. Jag är rädd för att bli missförstådd och trött på att vara i media på det sättet. Då väntas domen Efter vittnesmålen försöker hon nu stegvis återgå till en normal vardag. – Jag försöker komma på fötter igen och fokusera på de vanliga sakerna, som att kunna sova, äta och träna. Träning har hjälpt mig att sova. Det är vad jag kan göra just nu, säger hon. Høiby är åtalad för ett stort antal brott, där flera gäller sexualbrott och våld i nära relation. Han har erkänt vissa brott men nekar till de allvarligaste anklagelserna. Domen väntas i juni och åklagaren yrkar på sju år och sju månaders fängelse.
b473f85244c80c826b19b42af829aba6cb5162fa”Vi vet i nuläget inte vad den stora mängden fästingar just här beror på. Fåren som betar markerna har farit illa och besökare, reservatförvaltare och entreprenörer har alla upplevt det besvärligt med så mycket fästingar”, säger Anna Lindberg, naturkommunikatör på länsstyrelsen, i ett pressmeddelande. Intilliggande marker har inte samma problem. Myndigheten har skickat prover av fästingar till Statens veterinärmedicinska anstalt för analys som har bekräftat att det rör sig om en speciell fästingart, trubbnosfästing. Djuren kommer inte att beta där i år och inför nästa säsong kommer de berörda markerna att brännas.
”Vi vet i nuläget inte vad den stora mängden fästingar just här beror på. Fåren som betar markerna har farit illa och besökare, reservatförvaltare och entreprenörer har alla upplevt det besvärligt med så mycket fästingar”, säger Anna Lindberg, naturkommunikatör på länsstyrelsen, i ett pressmeddelande. Intilliggande marker har inte samma problem. Myndigheten har skickat prover av fästingar till Statens veterinärmedicinska anstalt för analys som har bekräftat att det rör sig om en speciell fästingart, trubbnosfästing. Djuren kommer inte att beta där i år och inför nästa säsong kommer de berörda markerna att brännas.
9efbaf6e086ee3c6b3fae6a319bfe9998465609dDen rosa mjölken har lett till att många konsumenter nu jagar produkten i butiker runt om i landet. På sociala medier delas klipp där personer testar mjölken. Eva Ossiansson, varumärkesforskare, menar att hysterin bygger på flera faktorer som ofta återkommer när en produkt blir en snackis. – Vi har det här med att det är en begränsad upplaga och den här rädslan som finns att du ska missa ett erbjudande i sig, säger hon i Efter fem. Del av den virala spridningen Ossiansson lyfter också att konsumenterna själva är med och skapar hajpen, när man publicerar inlägg på sociala medier om drycken. Men det finns även en ytterligare aspekt, där man plockar fram minnen från förr. – De vill säkerligen vända sig till en speciell målgrupp av unga människor som har sett kanske ett barnprogram, som har nämnts i det här sammanhanget, där de pratar just om just den rosa och jordgubbsmjölk och så, säger Eva Ossiansson. – Vi lever i en nyhetsparadox och hela tiden möts av nya produkter, medan här känner vi igen oss och kan känna oss trygga från förr och plocka upp lite gamla minnen. Hajpen lär fortsätta Liknande fenomen har setts tidigare, till exempel när en blommig kaffeburk skapade rusning i butiker. Eva Ossiansson tror att vi kommer att få se fler liknande fenomen i framtiden. – Jag tror definitivt att vi kommer se mer av den här typen av hype och speciellt när vi också nyttjar sociala medier där just den här rädslan, ”fear of missing out”, är som starkast, säger hon.
Den rosa mjölken har lett till att många konsumenter nu jagar produkten i butiker runt om i landet. På sociala medier delas klipp där personer testar mjölken. Eva Ossiansson, varumärkesforskare, menar att hysterin bygger på flera faktorer som ofta återkommer när en produkt blir en snackis. – Vi har det här med att det är en begränsad upplaga och den här rädslan som finns att du ska missa ett erbjudande i sig, säger hon i Efter fem. Del av den virala spridningen Ossiansson lyfter också att konsumenterna själva är med och skapar hajpen, när man publicerar inlägg på sociala medier om drycken. Men det finns även en ytterligare aspekt, där man plockar fram minnen från förr. – De vill säkerligen vända sig till en speciell målgrupp av unga människor som har sett kanske ett barnprogram, som har nämnts i det här sammanhanget, där de pratar just om just den rosa och jordgubbsmjölk och så, säger Eva Ossiansson. – Vi lever i en nyhetsparadox och hela tiden möts av nya produkter, medan här känner vi igen oss och kan känna oss trygga från förr och plocka upp lite gamla minnen. Hajpen lär fortsätta Liknande fenomen har setts tidigare, till exempel när en blommig kaffeburk skapade rusning i butiker. Eva Ossiansson tror att vi kommer att få se fler liknande fenomen i framtiden. – Jag tror definitivt att vi kommer se mer av den här typen av hype och speciellt när vi också nyttjar sociala medier där just den här rädslan, ”fear of missing out”, är som starkast, säger hon.