Tornevall Networks

Tesla använder storskaligt strejkbryteri med arbetstagare från andra EU-länder. Detta blir möjligt genom att använda EU:s regler om utstationering. Vänsterpartiet går till val på att inför en Lex Tesla på EU-nivå för att stoppa strejkbryteri. Företag ska inte kunna flytta arbetstagare mellan EU:s länder för att bryta en strejk. Konflikten mellan Tesla och IF metall är en unik arbetsmarknadskraftkonflikt. Första gången sedan 30-talet ser vi organiserat strejkbryteri systematiskt på svenska arbetsplatser. Det är tydligt att Elon Musk och Tesla har tänkt att ta den här striden mot att ge löntagare kollektivavtal och den trygghet och de rättigheter som det ger. Och vi står naturligtvis helt på de strejkandes sida, säger Jonas Sjöstedt, toppkandidat för Vänsterpartiet i EU-valet. Den 27 oktober 2023 inledde IF Metall en strejk mot Teslas svenska dotterbolag i syfte att få företaget att teckna kollektivavtal. Därefter har ett stort antal fackförbund vidtagit sympatiåtgärder, såväl i Sverige som i Norden. Konflikten har uppmärksammats i hela världen eftersom det är första gången Tesla utmanas på allvar. Här står svenska löntagare mot en av världens rikaste män, Elon Musk. Tesla har konsekvent vägrat att teckna kollektivavtal och har i stället använt sig av alla upptänkliga metoder för att kringgå fackens stridsåtgärder och upprätthålla verksamheten. Under konflikten har det framkommit uppgifter om att Tesla bland annat använder sig av utländsk arbetskraft för att ersätta de arbetstagare som strejkar på företagets verkstäder, det vill säga organiserat strejkbryteri. Att ersätta strejkande arbetare med andra arbetare är själva definitionen av strejkbryteri, något som är mycket ovanligt i Sverige, där fack och arbetsgivare sedan Saltsjöbadsavtalet 1938 har åtagit sig att respektera varandras rättigheter. Enligt Dagens Arbete, som granskat Arbetsmiljöverkets utstationeringsregister, använder sig Teslas svenska dotterbolag av utstationerad arbetskraft som strejkbrytare. Sedan den 5 februari 2024 har företaget tagit in arbetare från: Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien och Österrike. Vissa arbetare har gjort flera vändor och arbetat på olika svenska Teslaverkstäder. Sammanlagt handlar det om 41 olika tillfällen. Enligt EU:s utstationeringsregler har en arbetstagare från ett EU-land rätt att arbeta i ett annat EU-land under begränsade perioder genom så kallad utstationering. Kravet är att det ska finnas ett start- och slutdatum för när jobbet ska utföras och att varje utstationering anmäls till Arbetsmiljöverket. Vänsterpartiet föreslår Vänsterpartiet vill täppa till luckan i lagstiftningen och ändra EU:s utstationeringsdirektiv så att man inte ska kunna flytta arbetstagare mellan EU:s länder för att bryta en konflikt på arbetsmarknaden – en Lex Tesla. Arbetsmiljöverket är ansvarig myndighet för utstationering i Sverige. Vårt förslag om en Lex Tesla innebär att Arbetsmiljöverket ska neka utstationering om den innebär strejkbryteri. Vänsterpartiet kommer att ta upp förslaget om Lex Tesla i EU-parlamentet så snart det är möjligt efter valet. Förslaget skulle stärka löntagare i Sverige och hela EU. Vi menar att denna förändring skyddar den grundlagsfästa strejkrätten och att den också är helt i linje med EU:s stadga om grundläggande rättigheter. Dessa innehåller skrivningen: ”Artikel 28 Förhandlingsrätt och rätt till kollektiva åtgärder Arbetstagare och arbetsgivare, eller deras respektive organisationer, har i enlighet med unionsrätten samt nationell lagstiftning och praxis rätt att förhandla och ingå kollektivavtal på lämpliga nivåer och att i händelse av intressekonflikter tillgripa kollektiva åtgärder för att försvara sina intressen, inbegripet strejk.”

”40-timmarsveckan är utdaterad, förlegad, gammal. Ju mer vi har kortat arbetstiden, desto mer har produktiviteten ökat.” Det sa Nooshi Dadgostar i sitt öppningstal på Vänsterpartiets kongress i Jönköping. I talet ställde hon krav på konkreta steg för en generell arbetstidsförkortning: Det räcker inte att prata, vi behöver sätta igång arbetet. En parlamentarisk kommitté som jobbar tillsammans med parterna, och som lägger fram förslag på en skarp förkortning av arbetstiden. Vi har gjort det förr, vi vet att det går. Vårt mål är sex timmars arbetsdag, mina vänner, nu är det dags att sätta igång! Idag har vi en situation där höglönegrupper kan köpa sig arbetstidsförkortning därför de har råd, medan de som inte har råd blir utan. Den tidigare synen att samhället inte stillatigande kan se på när stora grupper slits ut i förtid måste istället återetableras. Därför krävs ny lagstiftning. Vänsterpartiet föreslår att en parlamentarisk kommitté skyndsamt tillsätts tillsammans med parterna för att lämna förslag på:

En generell förkortning av veckoarbetstiden. Hur arbetstidsförkortningen specifikt ska se ut för grupper med lägre faktisk pensionsålder och höga sjukskrivningstal och som kan bidra till ett mer hållbart arbetsliv för alla

Den första stora lagstiftning om veckoarbetstiden skedde 1919. Då lagstiftades det om 8 timmars arbetsdag. Den andra stora genombrottet för att reducera veckoarbetstiden kom 1971 då Sverige lagstiftade om 40 timmars arbetsvecka. Sedan dess har det skett mycket stora förändringar på arbetsmarknaden. Det har framför allt skett en allt tydligare tudelning av arbetsmarknaden. Där den ena gruppen har hög lön i kombination med avtalad lägre veckoarbetstid och en allt större frihet i både när arbetet utförs och var det utförs. Det är bra även om dessa grupper också är långt ifrån målet om sex timmars arbetsdag. I andra änden har vi de med låg lön, ingen avtalad arbetstidsförkortning och ingen frihet i när och var arbetet utförs. Arbetsmarknaden har allt tydligare delats upp i dessa två grupper, de som i viss mån gynnats av de senaste 50 årens utveckling och de som missgynnats. Effekterna är också tydliga. De missgynnade har också en lägre faktisk pensionsålder och högre sjukskrivningstal. Det är tydligt att arbetsvillkoren för de missgynnade grupperna inte är förenliga med ett långt och hållbart arbetsliv. Det är också en uppenbar jämställdhetsfråga. Yrkesgrupper där kvinnor dominerar går tidigare i pension än motsvarande yrken för män och att de har färre intjänande år. Nu måste arbetstiden kortas.

Regeringen och Sverigedemokraterna bluffar om sitt förslag om a-kassan. Både finansministern och arbetsmarknadsministern påstår att förslaget inte innebär någon nedskärning på a-kassan, men beräkningar från Riksdagens utredningstjänst visar att det inte stämmer. Regeringen och Sverigedemokraternas förslag innebär stora neddragningar på a-kassan och slår mot nästan alla inkomstgrupper, framför allt de som redan har minst. Att försämra a-kassan slår hårt mot de som blir arbetslösa. Det gör också att det blir en press nedåt på lönenivåerna. Människor tvingas konkurrera med att acceptera lägre och lägre löner, det förlorar alla löntagare på. Vänsterpartiet vill gå åt andra hållet med åtta punkter för en starkare a-kassa:

Höj och indexera taket (stoppar urholkningen) Sänk arbetskravet från 6 månader till 4 månader (sänker trösklar) Sänk medlemskravet i a-kassa från 12 månader till 6 månader (sänker trösklar) Tillåt att beräkna den ersättningsgrundande inkomsten under den 12 månaders ramtiden på 6 månader om det är mer gynnsamt för den sökande (minskar flödet till försörjningsstöd) Nej till nedtrappning av ersättningsgraden (skyddar lägsta lönerna) Höj avdraget för medlemskap i a-kassan till 50 procent (gör det billigare) Inför avdragsrätt för medlemskap i fackförbund (ökar sannolikheten att var med i a-kassa) Återinför studerandevillkoret som ger studerande rätt arbetslöshetsersättning (sänkta trösklar)

Dessa förslag innebär både att fler kan få a-kassa om de blir arbetslösa och att man då får en rimlig ersättning man kan leva på. Det är själva poängen med en arbetslöshetsförsäkring. Vår modell skapar trygghet för löntagarna och stoppar den press på lönenivåerna som regeringen och Sverigedemokraternas förslag skulle innebära. ☞ Läs mer om regeringens a-kassebluff (pdf)…

Det ska gå enkelt att resa med tåg både i Sverige, Norden och ut i Europa. Tågresandet ökar stort och särskilt nattågen ses som ett modernt och klimatvänligt alternativ till flyget. Men det är idag alldeles för svårt att ta tåget mellan Sverige och andra länder, bokningssystemen är krångliga, det blir ofta fullbokat och biljettpriserna är för höga. Vänsterpartiet vill därför skapa ett skandinaviskt tågbolag med moderna bekväma nattåg som ger ett alternativ till flyget.De nya tågen ska uppfylla kraven från dagens resenärer på sånt som bekvämlighet, tillgång till dusch, bra Wi-Fi och möjlighet att äta frukost och middag ombord. Det ska vara möjligt att ta med både bilen och cykeln på tåget. Målet är att hela denna nya flotta av nya nattåg ska vara klar 2029. Så skapas ett modernt och klimatsmart alternativ för det som idag är tre av Nordens mest trafikerade flyglinjer. Förändra EU Det är ingen slump att de länder som har bäst järnvägstrafik i Europa som Österrike och Schweiz också har starka nationella järnvägsbolag. Privata aktörer fungerar som ett komplement till de statliga bolagen, men idag är det ofta statliga bolag från andra länder som bedriver tågtrafik på EUs ”tågmarknad”. EUs politik som påtvingar länderna avregleringar och byråkratiska upphandlingar för tågtrafik bör ändras så att samarbete mellan tågföretag gynnas och statsstöd för klimatinvesteringar tillåts. Det är därför som Vänsterpartiet vill ta tillbaka kontrollen över helheten genom att skapa Järnväg Sverige, med ett helhetsansvar, i linje med den brittiska återregleringen av tågen. De ska äga och underhålla statens järnvägsinfrastruktur i egen regi samt sätta priser, ansvara för all bokning och ha fullt ansvar för tågplanering. Läs också: Ta tillbaka kontrollen över svensk järnväg

Byggbranschen kraschar. Samtidigt finns det många investeringar som kommunerna måste göra men som idag riskerar skjutas på framtiden på grund av ekonomiska läget. Det gäller VA-anläggningar, klimatanpassning, vägunderhåll, belysning och mycket annat. Därför föreslår Vänsterpartiet nu Sverigejobb. Staten ska stå för halva kostnaden för sådana investeringar om de görs nu istället för senare. Parallellt med det subventioneras anställningar av de som sägs upp i byggbranschen. Staten kan inte bara se på när arbetslösheten slår till. Regeringen står och tittar på medans arbetslösheten stiger och Sverige går på knäna och nödvändiga investeringar skjuts på framtiden. Men politik handlar om att vilja och det går att göra någonting åt det här, säger Nooshi Dadgostar, partiledare för Vänsterpartiet. Hela Sverige står idag inför stora investeringsbehov. Det byggs för lite och vi gör inte tillräckligt för att möta klimatkrisen. Därför vill Vänsterpartiet införa så kallade Sverigejobb. Reformen riktas till arbetslösa inom bygg- och anläggning. Modellen består av två delar. För det första en statlig medfinansiering i form av halva kostnaden för anläggningsinvesteringar om dessa tidigareläggs under 2024–2026. För det andra möjlighet till subventioner för anställningar av de som sägs upp i byggbranschen, en form av anställningsstöd där staten tar 80 procent av kostnaderna för anställningen. Villkoret ska vara 100 dagar i arbetslöshet och en utbildning inom bygg- och anläggning eller motsvarande kvalifikationer. Befinner man sig i arbetslöshet har man företräde till anställning. Det här är politik som även skulle få ner den växande arbetslösheten och förstärka ekonomin i sin helhet, säger Ida Gabrielsson, ekonomiskpolitisk talesperson. Förslaget om Sverigejobb finns med i Vänsterpartiets vårbudgetmotion. Andra förslag i vårbudgetmotionen är:

Avskaffa hyrpersonal inom vården Inför avgiftsfri kollektivtrafik för unga på kvällar, helger och lov En ny tillfällig skatt mot elnätsbolagens övervinster

Vänsterpartiet föreslår en avgiftsfri kollektivtrafik för unga mellan 12–18 år på kvällar, helger och lov, för att ungdomar ska kunna ta bussen till fotbollsträningen, ridhuset och sommarjobbet. Ingen ska behöva avstå en aktiv fritid eller ett sommarjobb för att hushållen har det ekonomiskt tufft. Satsningen skulle kosta ca 1 miljard kronor, pengar som Vänsterpartiet omfördelar i vårbudgeten från flygbolagen till ungdomar genom att slopa regeringens satsning på flyget. I ekonomiskt tuffa tider måste investeringar gå till ungdomar och klimatomställningen, inte till en flygbransch som ökat sina utsläpp med 70 procent. Just nu höjs priserna för kollektivtrafikresenärerna på många platser i Sverige och det slår hårt mot många hushålls ekonomier, säger Linda Westerlund Snecker, trafikpolitisk talesperson Vänsterpartiet. Priset för kollektivtrafiken har ökat nästan dubbelt så mycket jämfört med priset för drivmedel sedan 2000. För att vända utvecklingen krävs det en politik som ger förutsättningar för en utbyggd, tillgänglig kollektivtrafik som alla har råd med, och som gör att folk ställer bilen hemma. Att åka kollektivt möjliggör för många unga att till exempel kunna vara med på fotbollsträningen eller träffa sina kompisar efter skolan. När priserna höjs i kollektivtrafiken kan det vara sista droppen för en ensamstående mamma som gör att månaderna inte kan och inte kommer att gå ihop. Regeringen och Sverigedemokraterna lämnar hushållen åt sitt öde i krisen och man försöker kompensera sina tidigare lagda budgetar som varit förödande för klimatet genom att satsa kaffepengar för att åtgärda problemen i vårbudgeten, säger Linda Westerlund Snecker, trafikpolitisk talesperson Vänsterpartiet.

Idag presenterade Vänsterpartiets toppkandidater i EU-valet, Jonas Sjöstedt och Hanna Gedin ett tiopunktsprogram för att stoppa korruptionen och öka öppenheten i EU. Det måste bli ett slut på bjudresor, hemlighetsmakeri och korruption i EU. Det utgör ett hot mot det demokratiska beslutsfattandet, sa Jonas Sjöstedt på pressträffen. EU har skakats av flera korruptionsskandaler på senare år. Bland annat har EU-parlamentariker och högt uppsatta tjänstemän mutats av diktaturer som Qatar och Marocko. EU-kommissionens ordförande har haft hemliga kontakter med ett stort läkemedelsbolag i samband med upphandlingen av Covid-vaccin. Och i detta nu pågår en utredning om att tyska högerextrema EU-parlamentariker gått Rysslands ärenden. De skandaler som uppdagats på senare år är troligen bara toppen av ett isberg. De regelverk som finns idag för att motverka korruption är helt otillräckligt. Det krävs en rejäl reformering om vi ska få bukt med det här, sa Hanna Gedin. Vänsterpartiet föreslår därför kraftfulla åtgärder för att stoppa korruptionen och öka medborgarnas insyn i beslutsfattandet i EU. Bland annat föreslås ett förbud mot att låta sig bjudas på resor och hotellnätter av företag, lobbyister och stater. EU:s lobbyregister ska göras obligatoriskt och alla folkvalda och tjänstemän i EU ska vara öppna med om de träffar främmande stater eller lobbyorganisationer och vilka förslag de fått serverade från dessa. Läs hela förslaget nedan:

Regeringen och Sverigedemokraterna lämnar hushållen och sjukvården åt sitt öde i krisen. Inte en enda ny krona till hushållen och den akuta krisen och nedskärningarna i vården tillåts fortsätta. Det blir tydligt när regeringen och SD idag presenterar sin vårbudgetproposition. Ulf Kristersson sviker sitt vårdlöfte till regionerna. Det behövs 15 miljarder i år för att stoppa nedskärningar av personal, men regeringen och SD ger bara 6 miljarder. Det får enorma konsekvenser för svensk sjukvård, säger Ida Gabrielsson, ekonomisk-politisk talesperson Vänsterpartiet. Vänsterpartiet föreslår 15 miljarder kronor till regionerna för 2024. Vänsterpartiet vill också införa ett inkomstgolv i de ekonomiska ramverken för att nedskärningar i välfärden inte ska kunna presenteras som satsningar. Därutöver vill Vänsterpartiet lagstifta om hur satsningar och nedskärningar redovisas i budgeten på anslagsnivå och att redovisningen måste ske över en flerårsperiod. Ett exempel på hur väljarna blir lurade är att regeringen i årets vårbudget har gjort ett stort nummer av 30 miljoner till skötsel av värdefull natur som de kallar satsning. Detta efter att de tidigare skurit ner 900 miljoner på samma område. Förändrade budgetregler behövs för att förhindra denna typ av budgetmanipulationer från regeringen som ger en falsk bild av vad de gör. Åkesson och Kristersson gaslightar svenska folket. De säger att de satsar på sjukvården, men det blir nedskärningar. De säger att de kommer klara klimatmålen, men det är uppenbart att de inte gör det. De säger att de skyddar hushållen i krisen, men satsar inte en enda ny krona på att stödja hushållen. Att regeringen gång på gång påstår en sak men gör något helt annat ger nästan overklighetskänslor. Det är ett stort demokratiproblem att regeringen på detta sätt lurar väljarna och lagar och regler måste utvecklas för att förhindra detta, säger Ida Gabrielsson, ekonomisk-politisk talesperson för Vänsterpartiet.

I fjol nådde antalet telefonbedrägerier en ny rekordnivå. De som utsätts för bedrägerierna är inte sällan äldre och många blir av med alla sina besparingar. Enligt polisens senaste uppgifter från 2022 generade bedrägerier 5,8 miljarder kronor i brottsvinster, pengar som sedan återinvesteras i annan organiserad brottslighet. Bankerna har länge smitit från sitt ansvar och vägrat kompensera de som bedragits på sitt kapital. Nu får det vara slut med det, säger Andreas Lennkvist Manriquez, ledamot för Vänsterpartiet i riksdagens civilutskott. Vänsterpartiet anser att det är hög tid att bankerna nu tar sitt ansvar för att i större utsträckning förhindra att detta sker. I Storbritannien har man infört en lagstiftning som innebär att kundens bank normalt får ersätta halva summan för bedrägeriet medan den bank som bedragen flyttat pengarna till får stå för den andra halvan. Vänsterpartiet föreslår därför nu att en liknande ändring av betaltjänstlagen görs i Sverige. Förslaget läggs fram genom ett utskottsinitiativ i riksdagens finansutskott. Förslaget är en viktig åtgärd för att öka pressen på bankerna och knäcka gängens ekonomi samtidigt som det förhoppningsvis ger någon form av upprättelse för de som utsatts. Utskottsinitiativ:  Ändra betaltjänstlagen för att motverka bedrägerierna I fjol nådde telefonbedrägerier en ny rekordnivå med 29 000 anmälningar, samtidigt som mörkertalet bedöms vara stort. Enligt polisen genererade bedrägerier 5,8 miljarder kronor i brottsvinster år 2022, det är nästan dubbelt så mycket som narkotikahandeln. Dessa pengar återinvesteras sedan i annan organiserad brottslighet. Det finns i dag brister i de tjänster som bankerna erbjuder för att motverka bedrägerier, och polisen menar att bankerna måste ta ett större ansvar för att förhindra brotten. De som utsätts för bedrägerier är inte sällan äldre, och många av brottsoffren blir av med alla sina besparingar. SVT visade nyligen hur hänsynslösa dessa bedrägerier är och vilka hårda konsekvenser de får för de som drabbas. År 2022 avgjorde HD ett fall som legat till grund för Allmänna reklamationsnämndens rekommendation gällande ersättning från bankerna. Rekommendationen är att en person som har förmåtts att lämna ut koder på uppmaning av en bedragare ska ersättas av banken med hela det förlorade beloppet, förutom en självrisk på 12 000 kronor. Trots detta nekas fyra av fem brottsoffer någon form av ersättning från bankerna med motiveringen att brottsoffren agerat ”särskilt klandervärt” eftersom de har godkänt överföringar genom mobilt bank-id. I Storbritannien har man hanterat problemen genom ny lagstiftning som föreslås börja gälla under år 2024. Lagstiftningen innebär att kundens bank normalt får ersätta halva summan för bedrägeriet, medan banken som bedragaren flyttar pengarna till får stå för andra halvan. Bankerna måste även offentliggöra statistik över hur många av deras kunder som drabbas av bedrägeri. Om en sådan lagstiftning skulle införas i Sverige skulle den sätta ytterligare press på bankerna att agera för att förebygga bedrägerier. Det finns flera exempel på enkla åtgärder som bankerna skulle kunna genomföra för att försvåra för bedragarna. Till exempel införa inställningsbara överföringsfördröjningar och beloppsbegränsningar, manuella kontroller vid misstänkta transaktioner, spärr mot överföringar till icke godkända konton och ytterligare bevis för att du är du vid betalningar över ett visst belopp. Flera organisationer, bland annat Sveriges konsumenter, SPF Seniorerna, PRO och Villaägarnas riksförbund föreslog nyligen att liknande lagstiftning bör införas i Sverige, genom en ändring av betaltjänstlagen. Vänsterpartiet instämmer i det förslaget. Mot denna bakgrund anser Vänsterpartiet att Finansutskottet bör ställa sig bakom följande tillkännagivanden: Regeringen bör skyndsamt återkomma med förslag om ändring av betaltjänstlagen utifrån exemplet från Storbritannien, som beskrivs ovan.

Det Israel gör i Gaza är oförsvarligt och innebär ett enormt mänskligt lidande. Tiotusentals civila har dödats av Israel och majoriteten är kvinnor och barn. Det pågår en process i Internationella domstolen mot Israel för folkmord. Att i det läget ha militära samarbeten och kontakter med Israel blir ett indirekt stöd. Vänsterpartiet anser att alla militära kontakter med Israel omgående ska avbrytas. Vänsterpartiet vill:

Säg upp avtalet med israeliska vapenföretaget Elbit. Det avtal som Försvarsmakten den 25 oktober förra året – mitt under bombningarna av Gaza – träffade med Elbit systems om köp av krigsmateriel för 1,7 miljarder kronor måste hävas. Som Israels största vapentillverkare står Elbit nära den israeliska militären. Under hösten ökade Elbit sin produktion uttryckligen motiverat med att de vill stödja Israels krig i Gaza. Avbryt det svenska företaget Aimpoints samarbete med den israeliska vapentillverkaren Emtan, vars produkter har gått direkt till israeliska bosättare som attackerat civila palestinier på Västbanken. Beslut om vapenexport fattas i första hand av Inspektionen för strategiska produkter (ISP), men det är helt möjligt för regeringen att fatta beslut när det gäller enskilda länder. Kalla hem den svenske militärattachén från Israel. Det omfattande utbyte som pågår mellan svenska försvaret och den israeliska armén måste omedelbart stoppas.

På så vis kan Sverige bidra till att sätta press på Israel, för ett omedelbart eldupphör, och för en varaktig fred. Sverige ska inte vara ett land som indirekt stödjer dödandet av oskyldiga civila.