Tornevall Networks

Liberalerna går till val på att stärka drivkrafterna för utbildning, arbete och ansvarstagande. Därför vill vi halvera den statliga inkomstskatten och göra det mer lönsamt att studera, utvecklas i yrkeslivet och ta på sig större ansvar.

Om Tidöpartierna får väljarnas förtroende i valet i höst kommer Liberalerna att kräva att ett första steg mot en halverad statlig inkomstskatt genomförs redan från den 1 januari nästa år.

Sammanfattning:

• Liberalerna vill halvera den statliga inkomstskatten och skapa fler incitament för människor att utbilda sig, arbeta och ta ansvar

• Om Tidöpartierna vinner valet kommer Liberalerna redan i första budgeten driva på ett första mot en halvering av den statliga inkomstskatten

• Liberalerna presenterar också ett långsiktigt mål: att Sverige inom tio år ska vara EU:s smartaste land

• Att uppmuntra utbildning, arbete och ansvar lägger grunden för ett starkare och mer framgångsrikt Sverige

Sverige har i dag höga marginalskatter jämfört med många andra jämförbara länder. Samtidigt är utbildningspremien låg, vilket innebär att den ekonomiska vinsten av flera års högre studier ofta blir begränsad. Liberalerna vill bryta den utvecklingen. Den som investerar tid och kraft i utbildning ska också få behålla mer av frukterna av sitt arbete.

Det är orimligt att två av tre akademiker någon gång i livet betalar mer än hälften av en löneökning i skatt. Det vill Liberalerna ändra på, säger Liberalernas partiledare Simona Mohamsson. 

En lägre statlig inkomstskatt är en viktig reform för att stärka arbetslinjen, öka kompetensförsörjningen och förbättra vår konkurrenskraft.

Nytt mål: Sverige ska senast om tio år vara EU:s smartaste land

Liberalerna presenterar också ett nytt långsiktigt mål för Sverige: inom tio år ska Sverige vara EU:s smartaste land. För att mäta utvecklingen vill vi ta fram ett samlat kunskapsindex som bygger på viktiga indikatorer som resultaten i PISA (Programme for International Student Assessment) och andelen toppresterande elever i TIMSS (Trends in International Mathematics and Science Study).

För att nå dit krävs en tydlig kunskapspolitik med fokus på skola, forskning och arbetsmarknadens kompetensförsörjning. Sverige behöver både bättre kunskapsresultat och starkare incitament för utbildning och kvalificerat arbete.

Om Sverige ska få fart på tillväxten behöver vi både sänka skatterna och satsa på kunskap. Jag vill att Sverige ska vara EU:s smartaste land inom tio år genom satsningar på skola, forskning och genom att avskaffa straffskatten på utbildning, säger Simona Mohamsson.

Skattesänkningar och kunskapssatsningar är två sidor av samma mynt. Att uppmuntra utbildning, arbete och ansvar lägger grunden för ett starkare och mer framgångsrikt Sverige.

The post Liberalerna kräver sänkt statlig inkomstskatt appeared first on Liberalerna.

Idag presenterade regeringen och samarbetspartierna en ny nationell inriktning för filmpolitiken. Syftet är att skapa en filmpolitik som bättre speglar de förutsättningar och den verklighet som svensk film verkar i idag. Det är mot den bakgrunden som regeringen nu lägger om kursen för den statliga filmpolitiken.

Film är en av våra mest uppskattade och tillgängliga konstformer. Liksom andra konstformer har filmen en unik förmåga att berätta historier, skildra vår samtid och bevara vårt gemensamma kulturarv.

Fakta om Sveriges nya filmpolitik

Regeringen föreslår en ny politisk inriktning och nya mål för den nationella filmpolitiken. Regeringen bedömer att en ny politisk inriktning för de filmpolitiska insatserna ska bygga på följande:

• Filmpolitiken bör ha ett starkt publikfokus

• Fokus på filmpolitikens kärnuppgifter

• Ökat kommersiellt genomslag, säkra konstnärlig frihet och kvalitet och minska politisk detaljstyrning

• Ökat samspel mellan privat och offentlig finansiering

• Stärkt samarbete mellan staten och filmbranschen

• Film bör vara huvudfokus

• Flexibilitet och nytänkande kring den snabba utvecklingen

Nya grundläggande principer

Samtidigt skiljer sig filmen från många andra konstformer. Den verkar på en kommersiell marknad, och är finansierad till stor del med privata medel, ofta på affärsmässiga grunder. Distribution och visning sker i hög utsträckning genom privata aktörer, och filmproduktion är dessutom en av de mest resurskrävande formerna av konstnärligt skapande.

Regeringens nya politiska inriktning bygger därför på fyra grundläggande principer:

• ett starkt publikfokus

• fokus på filmpolitikens kärnuppgifter

• ett tydligt fokus på film som konst- och kulturform

• flexibilitet och nytänkande i takt med den snabba utvecklingen i branschen

Minskad detaljstyrning

Den nya inriktningen syftar till att stärka svensk films kommersiella genomslag samtidigt som den värnar den konstnärliga friheten och kvaliteten. Den politiska detaljstyrningen ska minska, och samspelet mellan privat och offentlig finansiering ska stärkas. Regeringen vill också fördjupa samverkan mellan staten och filmbranschen.

Ett viktigt skäl till kursomläggningen är behovet av att åtgärda de brister och orimligheter som finns i dagens system. Exempelvis har produktionsincitamenten i praktiken fungerat som ett lotteri med skattebetalarnas pengar. Samtidigt finns det i dag ett alltför stort antal mål och en styrning som riskerar att urholka principen om armlängds avstånd mellan politik och kultur.

Nya mål i filmpolitiken

Därför föreslår regeringen att de nuvarande målen för den nationella filmpolitiken upphör att gälla och ersätts med nya mål. Med utgångspunkt i de nationella kulturpolitiska målen ska den nationella filmpolitiken bidra till att:

• ett brett filmutbud av hög kvalitet skapas och visas i hela landet

• svensk film når och engagerar en stor publik, både nationellt och internationellt

• det svenska filmarvet bevaras, tillgängliggörs och används

Den nya inriktningen innebär ett samlat grepp om filmpolitiken som stärker svensk films konkurrenskraft och värnar den konstnärliga friheten. Därmed skapar vi förutsättningar för att filmen även i framtiden ska vara en levande och betydelsefull del av Sveriges kulturliv.

The post En ny inriktning för den nationella filmpolitiken appeared first on Liberalerna.

Regeringen med Liberalerna i spetsen tillsätter en utredning om islamism för att kartlägga religiös radikalisering i Sverige. Syftet är att få en bättre bild av hur religiös radikalisering påverkar samhället och hur den kan förebyggas och motverkas.

Sveriges friheter ska gälla i alla delar av landet och för alla människor som bor här. Vi behöver en djupare förståelse för hur radikala och antidemokratiska idéer påverkar människor och samhällsgemenskapen, säger utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson.

Terrorforskaren Magnus Ranstorp får uppdraget som särskild utredare. Fokus ligger på politisk islam — islamism, och utredningen ska undersöka hur islamistiska miljöer och infiltration påverkar integration, utanförskap och sammanhållningen i samhället. Utredningen ska också undersöka hur dessa företeelser påverkar offentliga institutioner och vårt demokratiska samhälle.

Sverige ska stå starkt i försvaret av demokrati, jämställdhet och individens frihet. Utredningen är därför viktig för att belysa krafter som vill motverka integration och demokrat, fortsätter Simona Mohamsson.

Utredningen är en del av Liberalernas och regeringens arbete för att stärka integrationen och minska utanförskapet. Religiös radikalisering bidrar till att parallella samhällsstrukturer växer fram och ger utrymme för antidemokratiska krafter som riskerar att försvaga tilliten till det demokratiska samhället. Det måste vi motverka med full kraft.

För din frihet.

The post Utredning om religiös radikalisering med fokus på islamism appeared first on Liberalerna.

Idag tog utbildningsminister Simona Mohamsson emot utredningen om en likvärdig förskola av god kvalitet. Alla barn ska få en bra utbildning, oavsett var de bor eller vilken förskola de går på. Förskolan ska ge alla barn möjlighet att nå utbildningens mål och skapa goda förutsättningar inför skolstarten.

Barns språkutveckling är avgörande för deras fortsatta lärande och möjligheter i livet. Barn som utvecklar goda kunskaper i svenska före skolstart har ofta lättare att lära sig läsa, skriva och ta till sig undervisningen i grundskolan. Men för barn som inte möter svenska regelbundet i hemmet kan förskolan ge fler tillfällen att höra, använda och utveckla språket.

Utredningen föreslår att alla barn ska genomgå en språkbedömning vid tre års ålder. Det ska bli tydligare i skollagen att förskolan har ett särskilt ansvar för att ge alla barn möjlighet att lära sig svenska. Dessutom ska personalen ha tillräckliga kunskaper i svenska.

Behov av obligatorisk språkförskola för vissa barn

Ett av utredningens uppdrag var att undersöka möjligheten att införa obligatorisk språkförskola för barn som bedöms ha behov av stöd i sin svenska språkutveckling. Utredaren menar att det finns utmaningar med ett sådant förslag. Liberalerna och regeringen bedömer dock att behovet och fördelarna överväger de nackdelar som utredaren lyfter.

En obligatorisk språkförskola skulle således:

• stärka barns svenska språkutveckling inför skolstarten, så att fler elever börjar skolan med likvärdiga förutsättningar

• ge alla barn bättre möjligheter att lyckas i skolan, oavsett bakgrund

• tidigt upptäcka barn som behöver extra stöd

• underlätta övergången till förskoleklass och grundskola

• minska risken för utanförskap längre fram i livet

En obligatorisk språkförskola är därför en viktig reform för att ge fler barn goda möjligheter att lyckas i skolan och bli en del av samhällets gemenskap.

Stora satsningar på förskolan

För att skapa en mer likvärdig förskola genomför regeringen flera satsningar. Regeringen har infört en reglering som sätter en lägsta nivå för hur mycket tid förskollärare ska få för planering och uppföljning av undervisningen. Dessutom satsar regeringen över 3 miljarder kronor under 2026 på att minska barngrupperna och öka personaltätheten i förskolan.

Barn som går i förskolan har bättre möjligheter att klara skolan senare i livet. Förskolan kan också bidra till att minska risken för utanförskap och kriminalitet. För att förbättra kvaliteten föreslår utredningen nationella gränser för barngruppernas storlek:

• För barn mellan 1 och 2 år föreslår utredningen högst 12 barn per grupp.

• För barn mellan 3 och 5 år föreslår utredningen högst 15 barn per grupp.

• I grupper med blandade åldrar ska högst 12 barn ingå.

Utredningen föreslår också tydligare krav på personaltäthet:

• För de yngsta barnen ska det finnas minst 1 anställd per 4 barn.

• För barn mellan 3 och 5 år föreslår utredningen minst 1 anställd per 5 barn.

Föreslår en utökning av allmän förskola från 15 till 25 timmar

Utredningen föreslår också åtgärder för att fler barn ska delta i förskolans verksamhet. En viktig del i detta är att utöka den avgiftsfria allmänna förskolan från dagens 15 timmar till 25 timmar per vecka för alla barn från tre års ålder.

Förskolan spelar en avgörande roll för barns framtid. Genom att stärka det svenska språket tidigt och säkerställa att alla barn får ta del av förskolans pedagogiska verksamhet kan vi ge fler barn bättre möjligheter att lyckas i skolan och delta fullt ut i samhället.

The post Utredning: en likvärdig förskola av god kvalitet appeared first on Liberalerna.

Idag tog utbildningsminister Simona Mohamsson emot utredningen om en likvärdig förskola av god kvalitet. Alla barn ska få en bra utbildning, oavsett var de bor eller vilken förskola de går på. Förskolan ska ge alla barn möjlighet att nå utbildningens mål och skapa goda förutsättningar inför skolstarten.

Barns språkutveckling är avgörande för deras fortsatta lärande och möjligheter i livet. Barn som utvecklar goda kunskaper i svenska före skolstart har ofta lättare att lära sig läsa, skriva och ta till sig undervisningen i grundskolan. Men för barn som inte möter svenska regelbundet i hemmet kan förskolan ge fler tillfällen att höra, använda och utveckla språket.

Utredningen föreslår att alla barn ska genomgå en språkbedömning vid tre års ålder. Det föreslås också att det ska bli tydligare i skollagen att förskolan har ett särskilt ansvar för att ge alla barn möjlighet att lära sig och använda svenska. Dessutom ska personalen ha tillräckliga kunskaper i svenska.

Behov av obligatorisk språkförskola för vissa barn

Ett av utredningens uppdrag var att undersöka möjligheten att införa obligatorisk språkförskola för barn som bedöms ha behov av stöd i sin svenska språkutveckling. Utredaren menar att det finns utmaningar med ett sådant förslag. Liberalerna och regeringen bedömer dock att behovet och fördelarna överväger de nackdelar som utredaren lyfter.

En obligatorisk språkförskola skulle således:

• stärka barns svenska språkutveckling inför skolstarten, så att fler elever börjar skolan med likvärdiga förutsättningar

• ge alla barn bättre möjligheter att lyckas i skolan, oavsett bakgrund

• tidigt upptäcka barn som behöver extra stöd

• underlätta övergången till förskoleklass och grundskola

• minska risken för utanförskap längre fram i livet

En obligatorisk språkförskola är därför en viktig reform för att ge fler barn goda möjligheter att lyckas i skolan och bli en del av samhällets gemenskap.

Stora satsningar på förskolan

För att skapa en mer likvärdig förskola genomför regeringen flera satsningar. En reglering har införts som sätter en lägsta nivå för hur mycket tid förskollärare ska få för planering och uppföljning av undervisningen. Dessutom satsas över 3 miljarder kronor under 2026 på att minska barngrupperna och öka personaltätheten i förskolan.

Barn som går i förskolan har bättre möjligheter att klara skolan senare i livet. Förskolan kan också bidra till att minska risken för utanförskap och kriminalitet. För att förbättra kvaliteten föreslår utredningen nationella gränser för barngruppernas storlek:

• För barn mellan 1 och 2 år föreslår utredningen högst 12 barn per grupp.

• För barn mellan 3 och 5 år föreslår utredningen högst 15 barn per grupp.

• I grupper med blandade åldrar ska högst 12 barn ingå.

Utredningen föreslår också tydligare krav på personaltäthet:

• För de yngsta barnen ska det finnas minst 1 anställd per 4 barn.

• För barn mellan 3 och 5 år föreslår utredningen minst 1 anställd per 5 barn.

Föreslår en utökning av allmän förskola från 15 till 25 timmar

Utredningen föreslår också åtgärder för att fler barn ska delta i förskolans verksamhet. En viktig del i detta är del att den avgiftsfria allmänna förskolan utökas från dagens 15 timmar till 25 timmar per vecka för alla barn från tre års ålder.

Förskolan spelar en avgörande roll för barns framtid. Genom att stärka det svenska språket tidigt och säkerställa att alla barn får ta del av förskolans pedagogiska verksamhet kan vi ge fler barn bättre möjligheter att lyckas i skolan och delta fullt ut i samhället.

The post Utredning: en likvärdig förskola av god kvalitet appeared first on Liberalerna.

Nina Larsson och Romina Pourmokhtari har presenterat Liberalernas nya jämställdhetspolitik – livspusselfeminism. Liberalerna vill göra det lättare för människor att kombinera arbete, familjeliv och vardagsansvar utan att bli begränsade av ojämställda strukturer.

Sverige är ett av världens mest jämställda länder. Det märks när vi lämnar barnen på förskolan, på arbetsplatsen, i tvättstugan och vid köksbordet hemma hos barnfamiljer som försöker få vardagen att gå ihop.

Det är en liberal och feministisk framgång att kvinnor i dag kan utbilda sig, göra karriär och försörja sig själva. Men nästa steg i jämställdhetsarbetet handlar om att få hela livet att rymmas – karriären, barnen och möjligheten att ta hand om en anhörig utan att själv gå sönder.

Livspusselfeminism – för din frihet

Liberalernas nya jämställdhetspolitik bygger på livspusselfeminism. En politik för ökad frihet, bättre livskvalitet och en vardag som fungerar även när livet är som mest intensivt.

Frihet handlar också om att hinna hämta på förskolan utan att känna att man sviker jobbet. Att kunna vabba utan att karriären stannar av. Att kunna ta ett extra arbetspass, starta företag eller tacka ja till en chefsroll utan att känna att man missar sina barns uppväxt.

I dag är det fortfarande kvinnor som betalar det högsta priset när vardagen inte går ihop – i form av stress, lägre inkomster och sämre karriärutveckling.

Liberalernas reformer för ett mer jämställt vardagsliv

Liberalerna går till val på flera konkreta förslag för att stärka jämställdheten och förenkla livspusslet, bland annat:

• Återinföra en jämställdhetsbonus på 30 000 kronor per barn för föräldrar som delar lika på föräldraledigheten.

• Införa ett barnavdrag på 10 000 kronor per barn och år och sänka skatten på arbete.

• Ge gratis fritidskort i kollektivtrafiken för barn och unga.

• Införa skattefritt sparande på investeringssparkonto (ISK) upp till 500 000 kronor.

• Skapa fler karriärvägar och bättre löneutveckling i kvinnodominerade yrken, särskilt inom vård, skola och omsorg.

• Införa en jämställdhetskalkylator som tydligt visar hur föräldraledighet, deltidsarbete och vab påverkar livsinkomst och pension.

• Införa ett nytt småbarns-RUT för familjer med barn under tolv år, med 70 procents avdrag på arbetskostnaden för exempelvis städning, barnpassning och annan avlastning i hemmet.

För många barnfamiljer skulle dessa reformer innebära större ekonomiska marginaler, mindre stress och mer tid tillsammans.

En jämställdhetspolitik för en ny generation

Liberalerna vill också bredda jämställdhetspolitiken och göra den mer relevant för människors vardag.

Det handlar om unga kvinnor som inte vill välja mellan familj och karriär. Om unga män som vill vara närvarande pappor. Om småbarnsföräldrar som vill kunna satsa på både arbetslivet och familjelivet. Och om alla anhöriga som tar ett stort ansvar i det tysta.

Jämställdhet handlar ytterst om frihet – friheten att forma sitt eget liv, göra sina egna val och få vardagen att fungera.

Livspusselfeminism. För din frihet.

The post Livspusselfeminism: ökad frihet i vardagen appeared first on Liberalerna.

I en debattartikel i Dagens Industri lyfter vår partiledare Simona Mohamsson tillsammans med statsråden Lotta Edholm, Nina Larsson och Johan Britz fram Liberalernas väg in i valet 2026. Vårt budskap är tydligt: friheten börjar i skolan – och måste försvaras genom hela livet.

För oss är skolan den viktigaste frihetsreformen. När ett barn lär sig läsa, när en lärare får förutsättningar att undervisa och när studiero råder i klassrummet skapas möjligheter som kan förändra liv.

Du väljer inte var du börjar. Men du ska få välja vart du går.

Därför presenterar vi flera reformer för att stärka den svenska skolan. Vi vill bland annat införa ett tak på högst 20 elever per klass med början i lågstadiet. Vi vill höja lärarlönerna, stärka lärarnas ställning och ge dem ett tydligare mandat i klassrummet.

Färre skärmar och fler riktiga läroböcker

Vi vill fortsätta arbetet med att minska skärmanvändningen i skolan och stärka läsningen. För att vända läskrisen behövs mer läsning och fler riktiga läroböcker. Vi vill fortsätta gå från skärm till pärm, med en mobilfri skola och mindre skärmtid.

Samtidigt ska elever som behöver stöd få hjälp i tid genom fler speciallärare och mindre undervisningsgrupper. Elever som kommit längre i sin kunskapsutveckling ska få större utmaningar. Vi vill ha en skola som varken lämnar någon efter eller håller någon tillbaka.

Frihet i vardagen

Frihet handlar också om att kunna bygga sin egen framtid. Om att kunna arbeta, spara, starta företag och skapa trygghet för sig själv och sin familj.

Därför vill vi sänka skatterna på arbete, företagande, sparande och investeringar. Vi föreslår bland annat att sparande på investeringssparkonto (ISK) ska vara skattefritt upp till 500 000 kronor.

Att ha pengar på banken är frihet.

Vårt mål är att fler människor ska kunna bygga upp ett eget sparande, köpa sin första bostad, starta företag eller skapa ekonomisk trygghet inför framtiden.

Trygghet är en förutsättning för frihet

Utan trygghet finns heller ingen frihet.

Ingen ska behöva känna rädsla för att gå hem på kvällen. Inga barn ska lockas in i gängkriminalitet. Ingen ska utsättas för hedersförtryck, våld eller sexuella övergrepp.

Därför vill vi fortsätta bekämpa gängkriminaliteten med skärpta straff, fler lokala poliser och kraftfulla åtgärder mot den kriminella ekonomin. Samtidigt vill vi stärka arbetet mot hedersförtryck, mäns våld mot kvinnor och sexuella övergrepp mot barn.

Sverige står inför ett vägval

Sverige står inför ett viktigt vägval. Vi vill fortsätta ta ansvar för landet och fortsätta driva reformer för kunskap, trygghet och ekonomisk frihet.

Vi vill fortsätta utveckla den svenska skolan, stärka tryggheten och ge människor större möjligheter att forma sina egna liv.

Vi är beredda att fortsätta ta ansvar. För din frihet.

Och det är därför vi går till val på en politik som sätter kunskap, trygghet och frihet först.

Här kan du läsa artikeln i Dagens Industri

The post Liberalerna: friheten börjar i klassrummet appeared first on Liberalerna.

Den judiska kulturen är en självklar del av den svenska, och den judiska historien i Sverige är en omistlig tråd i den väv som bildar vårt gemensamma kulturarv. Det borde vara en självklarhet att man som jude i Sverige kan bära sin davidsstjärna eller kippa öppet och med stolthet. Tyvärr är så inte alltid fallet.

Antisemitismen begränsar många judars möjlighet att leva öppet, tryggt och fritt Sverige. Det är ett hot både mot den judiska minoriteten och mot det öppna demokratiska samhället.

Regeringen har presenterat Sveriges första nationella strategi för att stärka judiskt liv och motverka antisemitism. Strategin omfattar bland annat utbildning, trygghet och judisk kultur, och regeringen har även tillsatt en nationell samordnare.

Strategin beslutades 2025 och gäller för perioden 2025 till 2034. En nationell samordnare presenterades i november 2025.

The post Strategi för att stärka judiskt liv och motverka antisemitism appeared first on Liberalerna.

Igår besökte vår partiledare Simona Mohamsson Fornuddens skola i Tyresö tillsammans med barnrättsorganisationen Friends som arbetar aktivt mot mobbning. 

De uppmärksammade mobbningsfallen på Lundsberg och 13-årige Max självmord – till följd av mobbning, har berört på djupet. Skolan ska alltid vara en trygg plats. Ändå vet vi att det är många barn som blir utsatta för både mobbning och brott i skolmiljön. Antalet självmord bland barn i Sverige går åt fel håll och experter pekar ut skolmiljön som avgörande för barns hälsa och trygghet. Så ska det inte vara.

Kartlägg otrygghet och mobbning

Därför vill Liberalerna ge skolmyndigheterna i uppdrag att kartlägga otrygghet och mobbning i skolan. En nationell kartläggning skulle ge bättre kunskap om problemens omfattning och hjälpa oss att identifiera vilka ytterligare åtgärder som behövs för att fler elever ska må bra och lyckas i skolan.

Det finns ingen enskild lösning på mobbning. Arbetet för trygghet kräver insatser på flera områden – från åldersgränser på sociala medier och en stärkt elevhälsa till satsningar på BUP och den psykiatriska vården.

Reformer för ökad trygghet och studiero

Liberalerna och regeringen genomför redan flera viktiga reformer för att stärka tryggheten i skolan.

Skolor ska inte bara förebygga problem utan också aktivt upprätthålla trygghet och studiero. Mobiltelefoner kommer samlas in under skoldagen, ordningsregler ersättas av gemensamma skolregler med tydliga konsekvenser vid regelbrott, och skolorna ska få bättre möjligheter att använda disciplinära åtgärder när det behövs. Dessutom ska ett förväntansdokument tydliggöra skolans förväntningar på elever och vårdnadshavare.

Stärkt elevhälsa

Parallellt stärker vi också elevhälsan. Fler hälsobesök, bättre tillgång till elevhälsans professioner och ett närmare samarbete mellan skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård ska göra det lättare att upptäcka och hjälpa elever som behöver stöd.

Men vi behöver göra mer. Genom att kartlägga otrygghet och mobbning kan vi få en tydligare bild av problemen och sätta in rätt åtgärder där de gör som mest nytta.

Inget barn ska behöva känna sig otryggt i skolan.

Liberalerna vill:

• Ta krafttag mot mobbning i skolan

• Ge skolmyndigheterna i uppdrag att kartlägga otrygghet och mobbning i skolan

• Öka kunskaperna om vilka ytterligare insatser som krävs för att fler elever ska trivas och vara trygga i skolan

The post Vallöfte: krafttag mot mobbning i skolan appeared first on Liberalerna.

Idag presenterade Forum för levande historia rapporten Antisemitiska attityder i Sverige – en jämförelse mellan 2020 och 2025. Resultaten är dystra, men tyvärr inte överraskande.

Rapporten visar att attityderna till judar i Sverige har försämrats. Samtliga antisemitismindex som undersökningen bygger på har förskjutits i riktning mot en ökad acceptans eller likgiltighet inför antisemitiska föreställningar.

Särskilt oroande är att föreställningar om att judar styr världen, medierna eller ekonomin har blivit vanligare. Även uppfattningen att judar utnyttjar Förintelsen för ekonomiska eller politiska syften har ökat. Endast 22 procent av de tillfrågade svarade att det inte stämmer att judar är mer lojala med Israel än med Sverige.

Hela samhället måste sätta ner foten mot antisemitism

Liberalerna ser mycket allvarligt på resultaten. Att antisemitiska attityder växer i Sverige är ett samhällsmisslyckande. Ingen människa ska behöva känna oro eller få sitt liv begränsat på grund av sin judiska identitet.

Därför vill vi stärka skyddet för den judiska minoriteten på alla plan – säkerhetsmässigt, rättsligt och kulturellt.

Liberalerna vill att staten ska ta hela det ekonomiska ansvaret för säkerheten kring judiska institutioner och ersätta deras säkerhetskostnader. Judiska verksamheter som lever under särskild hotbild ska få ett starkare skydd. Arbetet mot hatbrott måste skärpas, och polis och rättsväsende behöver få bättre förutsättningar att utreda och lagföra antisemitiska hatbrott.

Skolan har ett särkskilt uppdrag i arbetet mot antisemitism

Antisemitism måste bekämpas tidigt. Skolan har ett särskilt ansvar att förmedla kunskap om Förintelsen, den judiska minoritetens historia i Sverige och de mekanismer som ligger bakom fördomar och hat. Fler kränkningar och hatbrott måste leda till konsekvenser och fällande domar.

Sverige ska vara ett land där judar kan leva öppet, tryggt och fritt. För att nå dit krävs både politisk handlingskraft och ett kraftfullt avståndstagande från antisemitism i alla dess former.

The post Antisemitismen i Sverige ökar – nu måste samhället sätta ner foten appeared first on Liberalerna.