Tornevall Networks

Regeringen ökar budgetmedel till bistånd eftersom asylkostnaderna blev lägre än väntat under 2025. Det innebär att biståndsbudgeten ökar med knappt 1,7 miljarder.

I vårändringsbudgeten förslår regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna att biståndsanslaget ökar med knappt 1,7 miljarder. Det är möjligt eftersom kostnader för mottagande av asylsökande och skyddsbehövande blev lägre än beräknat under 2025.

Medlen kommer att användas under 2026 för fortsatt genomförande av regeringens reformagenda för biståndet: Bistånd för en ny era – Frihet, egenmakt och hållbar tillväxt. Den exakta fördelningen sker efter riksdagens beslut om budgeten.

The post Mer pengar till bistånd tack vare lägre asylkostnader appeared first on Liberalerna.

Liberalerna och regeringen avsätter i den kommande vårändringsbudgeten 327 miljoner kronor för att öka antalet subventionerade IVF-försök (provrörsbefruktning) från dagens tre till sex. Det finns få tillfällen i livet som väcker så mycket hopp och längtan som drömmen om att bli förälder. För många är det en självklar del av framtiden. För andra blir drömmen i stället en kamp – inte bara mot biologiska eller medicinska hinder, utan också mot begränsningar i tillgångar och ekonomi.

Regeringen satsar nu på vården för ofrivilligt barnlösa. I den kommande vårändringsbudgeten avsätter regeringen 327 miljoner kronor för att öka antalet subventionerade IVF-försök från tre till sex. Ofrivillig barnlöshet drabbar omkring ett av sex par i Sverige och för med sig både medicinska och psykosociala svårigheter. Bakom varje siffra i statistiken finns människor som bär på en djup längtan efter att få barn och bilda familj.

Höga kostnader för enskilda personer

I dag erbjuder regionerna upp till tre offentligt finansierade IVF-försök för att möjliggöra det första barnet. Om behandlingen inte lyckas behöver paret eller den som önskar bli gravid att stå för ytterligare försök och kostnader själv. För de enskilda personerna blir kostnaderna höga, en genomsnittlig behandling kostar enligt det nationella kvalitetsregistret 48 644 kronor. Längtan efter barn blir till sist en fråga om storleken på ens plånbok.

Forskning visar att chanserna till en graviditet ökar med fler IVF-försök. Hur goda chanserna är givetvis individuellt och skiljer sig åt mellan människor beroende på faktorer som ålder, äggkvalitet, spermiekvalitet och hur kroppen svarar på hormonstimulering. Ytterligare en fördel med fler försök är att läkaren efter varje menstruationscykel får mer kunskap om hur patientens kropp reagerar vilket ger möjlighet att justera behandlingen för att lyckas.

Lägsta födelsetalen på 20 år

Fler svenska par borde få uppleva glädjen i att få barn. Det är lika mycket en framtidsinvestering som en vårdinsats, sett till Sveriges demografiska utveckling. Sverige har de lägsta födelsetalen på 20 år samtidigt som fler blir äldre. Fler födslar, även i liten skala, bidrar på sikt till att förbättra välfärdens skattebas och minska trycket på pensions och omsorgssystemen.

Regeringen driver en familjevänlig politik för att förenkla livet för förutsättningarna för dagens barn och föräldrar. En vanlig arbetande familj får nu ca 5 000 kronor mer i plånboken varje månad tack vare regeringens politik. Dessutom har skatten på drivmedel sänkts och den 1 april halverades matmomsen. Det nya fritidskortet ger fler barn möjlighet till en meningsfull och aktiv fritid. Föräldrar ges nu större frihet att lägga upp föräldradagar utifrån familjens behov. Dubbeldagarna har fördubblats och föräldradagar kan överlåtas till närstående som till exempel mormor och morfar.

Fler ska fullfölja sina familjedrömmar

Nu stärker vi också möjligheterna för fler att fullfölja sina familjedrömmar. I den kommande vårändringsbudgeten föreslår regeringen att 327 miljoner kronor avsätts för så att de regioner som önskar kan erbjuda ytterligare tre extra offentligt finansierade IVF-försök. Regeringen vill fortsätta satsningen tills vidare och räknar med att avsätta 327 miljoner per år tills vidare.

En fungerade och tillgänglig vård är kärnan i vår gemensamma välfärd. Tidöregeringen har lagt stora resurser på att korta vårdköerna. Köerna har som äntligen har börjat minska. Vi också stärker också vården för kvinnor i alla olika livsskeenden. Vi satsar på de sjukdomar och tillstånd som särskilt rör kvinnor och flickor, såsom förlossning, endometrios, sköldkörtelsjukdomar och migrän men också på områden där sjukdomsbördan för kvinnor är stor, till exempel cancer och hjärtkälssjukdom.

Nya nationella riktlinjer

Med nya nationella riktlinjer för bland annat förlossnings- och mödravården ökar vi jämlikheten i vården – kvalitén på vården ska vara hög oavsett var i landet du föder barn. Förra sommaren gav vi också ett uppdrag till Socialstyrelsen att ta fram ett nationellt kunskapsstöd till hälso-sjukvårdens arbete med assisterad befruktning. Ett nationellt register för könscellsdonation är på gång.

Ofrivillig barnlöshet är tätt kopplat till ångest, depression och livskris. När ekonomiska begränsningar tvingar människor att ge upp hoppet om barn, skapas en ojämlikhet som inte hör hemma i svensk vård. Den som har ekonomiska möjligheter kan redan i dag köpa fler försök privat – medan andra får se sin familjedröm gå förlorad. Regeringens satsning ger människor möjligheten att hålla hoppet vid liv. Och framför allt: den ger fler möjlighet att uppleva glädjen i att bilda familj.

The post Satsning på IVF: glädjen att få bilda familj måste vara möjlig för fler appeared first on Liberalerna.

Liberalerna och regeringen avsätter i den kommande vårändringsbudgeten 327 miljoner kronor för att öka antalet IVF-försök från dagens tre till sex. Det finns få tillfällen i livet som väcker så mycket hopp och längtan som drömmen om att bli förälder. För många är det en självklar del av framtiden. För andra blir drömmen i stället en kamp – inte bara mot biologiska eller medicinska hinder, utan också mot begränsningar i tillgångar och ekonomi.

Regeringen satsar nu på vården för ofrivilligt barnlösa. I den kommande vårändringsbudgeten avsätter regeringen 327 miljoner kronor för att öka antalet IVF-försök från tre till sex. Ofrivillig barnlöshet drabbar omkring ett av sex par i Sverige och för med sig både medicinska och psykosociala svårigheter. Bakom varje siffra i statistiken finns människor som bär på en djup längtan efter att få barn och bilda familj.

Höga kostnader för enskilda personer

I dag erbjuder regionerna upp till tre offentligt finansierade IVF-försök för att möjliggöra det första barnet. Om behandlingen inte lyckas behöver paret eller den som önskar bli gravid att stå för ytterligare försök och kostnader själv. För de enskilda personerna blir kostnaderna höga, en genomsnittlig behandling kostar enligt det nationella kvalitetsregistret 48 644 kronor. Längtan efter barn blir till sist en fråga om storleken på ens plånbok.

Forskning visar att chanserna till en graviditet ökar med fler IVF-försök. Hur goda chanserna är givetvis individuellt och skiljer sig åt mellan människor beroende på faktorer som ålder, äggkvalitet, spermiekvalitet och hur kroppen svarar på hormonstimulering. Ytterligare en fördel med fler försök är att läkaren efter varje menstruationscykel får mer kunskap om hur patientens kropp reagerar vilket ger möjlighet att justera behandlingen för att lyckas.

Lägsta födelsetalen på 20 år

Fler svenska par borde få uppleva glädjen i att få barn. Det är lika mycket en framtidsinvestering som en vårdinsats, sett till Sveriges demografiska utveckling. Sverige har de lägsta födelsetalen på 20 år samtidigt som fler blir äldre. Fler födslar, även i liten skala, bidrar på sikt till att förbättra välfärdens skattebas och minska trycket på pensions och omsorgssystemen.

Regeringen driver en familjevänlig politik för att förenkla livet för förutsättningarna för dagens barn och föräldrar. En vanlig arbetande familj får nu ca 5 000 kronor mer i plånboken varje månad tack vare regeringens politik. Dessutom har skatten på drivmedel sänkts och den 1 april halverades matmomsen. Det nya fritidskortet ger fler barn möjlighet till en meningsfull och aktiv fritid. Föräldrar ges nu större frihet att lägga upp föräldradagar utifrån familjens behov. Dubbeldagarna har fördubblats och föräldradagar kan överlåtas till närstående som till exempel mormor och morfar.

Fler ska fullfölja sina familjedrömmar

Nu stärker vi också möjligheterna för fler att fullfölja sina familjedrömmar. I den kommande vårändringsbudgeten föreslår regeringen att 327 miljoner kronor avsätts för så att de regioner som önskar kan erbjuda ytterligare tre extra offentligt finansierade IVF-försök. Regeringen vill fortsätta satsningen tills vidare och räknar med att avsätta 327 miljoner per år tills vidare.

En fungerade och tillgänglig vård är kärnan i vår gemensamma välfärd. Tidöregeringen har lagt stora resurser på att korta vårdköerna. Köerna har som äntligen har börjat minska. Vi också stärker också vården för kvinnor i alla olika livsskeenden. Vi satsar på de sjukdomar och tillstånd som särskilt rör kvinnor och flickor, såsom förlossning, endometrios, sköldkörtelsjukdomar och migrän men också på områden där sjukdomsbördan för kvinnor är stor, till exempel cancer och hjärtkälssjukdom.

Nya nationella riktlinjer

Med nya nationella riktlinjer för bland annat förlossnings- och mödravården ökar vi jämlikheten i vården – kvalitén på vården ska vara hög oavsett var i landet du föder barn. Förra sommaren gav vi också ett uppdrag till Socialstyrelsen att ta fram ett nationellt kunskapsstöd till hälso-sjukvårdens arbete med assisterad befruktning. Ett nationellt register för könscellsdonation är på gång.

Ofrivillig barnlöshet är tätt kopplat till ångest, depression och livskris. När ekonomiska begränsningar tvingar människor att ge upp hoppet om barn, skapas en ojämlikhet som inte hör hemma i svensk vård. Den som har ekonomiska möjligheter kan redan i dag köpa fler försök privat – medan andra får se sin familjedröm gå förlorad. Regeringens satsning ger människor möjligheten att hålla hoppet vid liv. Och framför allt: den ger fler möjlighet att uppleva glädjen i att bilda familj.

The post Satsning på IVF: glädjen att få bilda familj måste vara möjlig för fler appeared first on Liberalerna.

Nu föreslår regeringen flera språksatsningar för skolan efter initiativ av Liberalerna. Fler tryckta böcker, språkfrukostar och ökat stöd till läxhjälp ska hjälpa de elever som har svårt för svenska språket.

I vårbudgeten finns flera viktiga satsningar på skolan och språksatsningar som Liberalerna drivit igenom. Var fjärde 15-åring läser inte tillräckligt bra och elever med sämre socioekonomiska förutsättningar får lägre kunskapsresultat.

Det är viktigt att fler barn lär sig språket och blir duktiga läsare. Därför skjuter vi till mer medel för inköp av litteratur, vi ökar tillgången till läxhjälp och inför möjlighet till språkfrukostar, säger Simona Mohamsson, utbildnings- och integrationsminister.

Liberalerna såg till att det infördes statsbidrag för att skolorna ska kunna köpa in skönlitterära och facklitterära böcker. Nu ökar regeringen statsbidraget så att ännu fler elever får tillgång till litteratur.

Dessutom innehåller vårbudgeten en satsning på läxhjälp utanför ordinarie undervisningstid. Fler skolor kan erbjuda hjälp till sina elever och ge dem en ökad möjlighet att klara undervisningsmålen.

För att stötta de lägsta klasserna finns möjlighet att erbjuda språkfrukost för elever i förskoleklass och årskurs 1-3. Syftet är att bjuda eleverna på frukost samtidigt som de tränar och utvecklar det svenska språket.

The post Liberalerna driver igenom språksatsningar i skolan appeared first on Liberalerna.

Sverige behöver stärka kompetensförsörjningen inom teknik och naturvetenskap. I dag räcker inte antalet utbildade ingenjörer för att möta näringslivets behov, vilket riskerar att hämma innovation och tillväxt.

Liberalerna och samarbetspartierna vill därför öka både tillgången till ingenjörsutbildningar och möjligheten för fler att fullfölja dem. Sverige ska vara en ledande kunskapsnation även i framtiden. Därför behöver fler välja tekniska utbildningar – och fler måste också ta examen.

Fler utbildningsplatser och högre kvalitet

Den tekniska utvecklingen, elektrifieringen och den gröna omställningen förändrar arbetsmarknaden i snabb takt. Samtidigt efterfrågar företag inom exempelvis energi, life science och digitalisering kompetens som i dag saknas.

För att stärka kompetensförsörjningen vill Liberalerna och samarbetspartierna bygga ut ingenjörsutbildningarna och stärka kvaliteten i utbildningen. Det innebär fler utbildningsplatser, men också mer resurser per student. På så sätt förbättras både undervisningens kvalitet och studenternas förutsättningar att lyckas.

Dessutom behöver utbildningarna bli mer attraktiva och tillgängliga för fler grupper. En bredare rekrytering är avgörande för att säkra kompetensförsörjningen på lång sikt.

Fler måste fullfölja sina studier

I dag tar endast drygt hälften av studenterna examen inom åtta år på civilingenjörsutbildningar. Det är betydligt lägre än många andra yrkesutbildningar.

Detta innebär att stora resurser inte leder till färdig kompetens. Därför vill Liberalerna att universitet och högskolor arbetar mer aktivt för att fler studenter ska fullfölja sina studier.

Exempelvis kan lärosäten pröva nya arbetssätt: möjlighet att kombinera studier med arbete,  flexiblare studietakt och bättre stöd till studenter som riskerar att hoppa av. På så sätt kan fler nå examen och etablera sig på arbetsmarknaden.

Starkare kunskaper redan i skolan

För att fler ska välja tekniska utbildningar krävs ett starkt intresse och goda kunskaper redan i grundskolan. Därför vill Liberalerna stärka undervisningen i matematik, naturvetenskap och teknik.

En avgörande faktor är skickliga lärare. Därför behöver lärare få bättre möjligheter att utveckla sin kompetens i dessa ämnen. Samtidigt måste skolan fokusera mer på kunskap, studiero och tydlig undervisning.

Dessutom är tidig läs- och skrivinlärning centralt. Goda grundläggande kunskaper gör det lättare för elever att senare tillgodogöra sig mer avancerad undervisning, exempelvis inom teknik och naturvetenskap.

En tydlig riktning för framtiden

Sverige har en stark tradition som ingenjörsland. Samtidigt ökar konkurrensen internationellt, eftersom många länder satsar stort på teknik och utbildning.

För att behålla vår konkurrenskraft krävs därför en tydlig riktning:

• fler studenter på tekniska utbildningar

• högre kvalitet i utbildningen

• bättre genomströmning

Sammanfattningsvis handlar det om att säkerställa att Sverige även i framtiden har den kompetens som krävs för innovation, företagande och tillväxt.

Detta vill Liberalerna och samarbetspartierna göra

• Bygga ut ingenjörs- och STEM-utbildningar

• Stärka kvaliteten i högre utbildning

• Öka genomströmningen och examensgraden

• Ge lärosäten bättre verktyg att stötta studenter

• Stärka undervisningen i matematik, naturvetenskap och teknik i skolan

• Satsa på lärarnas kompetens i STEM-ämnen

• Bredda rekryteringen till tekniska utbildningar

Gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) skriver i Dagens industri tillsammans med finansminister Elisabeth Svantesson (M), Patrick Reslow (SD), skolpolitisk talesperson, och Lili André (KD), talesperson för forskning och högre utbildning, om behovet av fler civilingenjörer och att stärka kompetensförsörjningen.

Frågor och svar

Varför behövs fler ingenjörer? Därför att näringslivet efterfrågar teknisk kompetens som i dag inte finns i tillräcklig omfattning. Bristen riskerar annars att bromsa tillväxt och innovation.

Varför fullföljer inte fler utbildningen? Det beror bland annat på bristande förkunskaper, otydlig studiegång och otillräckligt stöd. Därför behövs bättre förutsättningar för studenterna.

Varför är skolan viktig för detta? Eftersom intresse och kunskaper i matematik och naturvetenskap grundläggs tidigt. Utan en stark skola minskar möjligheten att fler väljer tekniska utbildningar.

Hur kan fler bli lockade till utbildningarna? Genom hög kvalitet, tydliga karriärmöjligheter och bättre stöd under studietiden, samt genom att utbildningarna når fler grupper i samhället.

Vad är målet på lång sikt? Målet är att Sverige ska fortsätta vara en stark kunskapsnation med hög teknisk kompetens och goda möjligheter till innovation och tillväxt.

The post Stärk kompetensförsörjningen: Sverige behöver fler ingenjörer appeared first on Liberalerna.

Vi ser att svensk ekonomi börjar återhämta sig efter en utdragen lågkonjunktur. Antalet inskrivna arbetslösa hos Arbetsförmedlingen har minskat sedan mitten av 2025. Men samtidigt driver internationella konflikter på för en fortsatt osäkerhet framåt, även på svensk arbetsmarknad.

Regeringens politik bidrar till att den strukturella arbetslösheten bedöms minska framöver för första gången på 20 år. Men det finns fortfarande problem på arbetsmarknaden att ta itu med. Inte minst när det gäller att fler unga ska få den där viktiga första raden på cv:t.

Vid lågkonjunkturer likt den Sverige genomgått är det ofta de som redan står längst ifrån arbetsmarknaden som blir hårdast drabbade – de får ännu svårare att ta sig in, hamnar ännu längre bak i kön. Det gäller inte minst ungdomar. Fler ungdomar behöver få in foten på arbetsmarknaden med det där viktiga första jobbet.

Tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter för unga

Därför sänker regeringen i budgeten tillfälligt arbetsgivaravgifterna för att anställa unga från 1 april. Tillsammans med en reformerad a-kassa, fler utbildningsplatser som leder till jobb och att det lönar sig bättre att gå från bidrag

De strukturella utmaningarna på arbetsmarknaden kvarstår. 60 procent av de långtidsarbetslösa är utrikesfödda och har ofta bristande språkkunskaper eller en begränsad utbildning. Den enskilt viktigaste insatsen för att långsiktigt etablera sig på arbetsmarknaden är utbildning.

Ett samlat arbetsmarknadspaket

För att ytterligare förbättra såväl ungdomars som andra arbetslösas jobbchanser går vi i vårbudgeten fram med ett samlat arbetsmarknadspaket.

• 15 000 sommarjobb och jobb för ungdomar 2026. En satsning på 250 miljoner kronor, motsvarande 15 000 jobb, som riktas till att ungdomar i kommuner med hög arbetslöshet ska kunna få sommarjobb och tidsbegränsade jobb.

• Fler ska få rätt utbildning. Arbetsförmedlingen får ytterligare 25 miljoner för att tidigt kartlägga arbetssökandes behov av yrkesutbildning eller grundläggande utbildning och aktivt anvisa dem till rätt insats.

• Fler praktikplatser. En praktikplats kan ge viktig arbetsplatserfarenhet och leda till att vägen till arbete blir kortare. Regeringen förstärker därför satsningen på Jobbsprånget. Det skapar bättre förutsättningar för både företag och arbetssökande, samtidigt som en långsiktigt hållbar kompetensförsörjning stärks.

• Analys av AI:s påverkan på högskoleutbildades arbetsmarknad. Hur AI påverkar arbetsmarknaden för högskoleutbildade behöver tydliggöras, regeringen ger därför SCB i uppdrag att analysera detta.

Med Liberalernas politik kommer fler få sitt första arbete att gå till, om det så är genom det första sommarjobbet, praktikplatsen eller utbildningen som leder till jobb. På det sättet bryter vi utanförskapet, fler barn får se sina föräldrar gå till jobbet och bygger en ljusare morgondag.

The post Liberal vinst: 15 000 nya sommarjobb och jobb för unga appeared first on Liberalerna.

Sverige behöver stärkt suicidprevention. I dag saknar vi tillräcklig kunskap om hur olika faktorer leder fram till suicid och hur olika insatser fungerar i praktiken. Detta innebär att viktiga lärdomar går förlorade.

Liberalerna och regeringen lämnar en proposition till riksdagen om nationella utredningar för stärka arbetet med suicidprevention.

När barn och unga dör i suicid är det ett misslyckande för hela samhället. Men varje tragedi måste också leda till att vi lär oss mer om hur den hade kunnat förhindras. Genom nationella utredningar kan vi systematiskt dra lärdomar och stärka det förebyggande arbetet i hela samhället, säger Jakob Olofsgård, folkhälsopolitisk talesperson för Liberalerna.

Målet är att samhället ska bli bättre på att upptäcka brister, dra lärdomar och sätta in rätt åtgärder i tid.

Mer kunskap för att förebygga suicid

Varje suicid är en tragedi, och bakom varje fall finns ofta signaler som i efterhand går att förstå bättre. I dag genomförs dock relativt få systematiska utredningar. Dessutom är lärandet mellan myndigheter och verksamheter begränsat.

Mot den bakgrunden vill regeringen införa ett nationellt ansvar för så kallade händelseanalyser. Det innebär att samhället i större utsträckning kan samla kunskap om vad som har hänt och varför.

För att förklara: när fler fall blir systematiskt analyserade blir det också lättare att identifiera mönster, brister i samverkan och situationer där insatser hade kunnat göra skillnad. Detta stärker i sin tur det förebyggande arbetet långsiktigt.

Särskilt fokus på barn och unga

När barn och unga dör i suicid är det ett misslyckande för hela samhället. Samtidigt saknas i dag tillräcklig kunskap om dessa fall.

Därför innebär lagförslaget att en utredning alltid ska genomföras när ett barn har avlidit i suicid. Detta är centralt, eftersom tidiga insatser och rätt stöd kan vara avgörande för unga i utsatta situationer.

Dessutom kan utredningar även genomföras vid suicid bland vuxna eller vid oklart dödssätt, om det kan bidra till att förebygga framtida fall.

Tydligare ansvar och bättre samverkan

En viktig del i reformen handlar om att stärka samverkan mellan olika aktörer. I dag finns ofta information hos flera olika verksamheter – exempelvis skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård – men den blir inte alltid samlad på ett sätt som ger en helhetsbild.

Därför ska den myndighet som ansvarar för utredningarna analysera både omständigheterna kring dödsfallet och vilka åtgärder som har vidtagits eller borde ha vidtagits.

Vidare ska myndigheter och yrkesverksamma vara skyldiga att lämna relevanta uppgifter. Även närstående ska kunna bidra med information, om det är lämpligt. Detta innebär att fler perspektiv kommer tas till vara och att analyserna blir mer heltäckande.

Nationell struktur för lärande

Regeringen avser att ge Folkhälsomyndigheten ansvar för utredningarna. Myndigheten ska därefter ta fram underlag som bidrar till att utveckla det förebyggande arbetet i hela samhället.

Detta innebär att kunskap inte stannar i enskilda fall, utan sprids och används brett. På så sätt kan åtgärder förbättras både lokalt och nationellt.

Sammantaget handlar reformen om att gå från en situation där varje tragedi riskerar att bli en isolerad händelse, till ett system där samhället systematiskt lär av det som har hänt.

Ett viktigt steg för att rädda liv

För att sammanfatta innebär den nya lagen att samhället tar ett tydligare ansvar för att förstå och förebygga suicid. Genom fler utredningar, bättre samverkan och ökad kunskap stärker regeringens förslag möjligheten att upptäcka brister och agera i tid.

Slutsatsen blir att ett mer systematiskt lärande är avgörande för att kunna stärka arbetet med suicidprevention och rädda liv.

Detta vill Liberalerna och regeringen genomföra

• Genomföra nationella utredningar efter suicid

• Säkerställa att alla fall där barn avlider i suicid blir utredda

• Stärka kunskapen om orsaker, riskfaktorer och fungerande insatser

• Förbättra samverkan mellan skola, vård och socialtjänst

• Samla och sprida lärdomar på nationell nivå

• Ge ansvarig myndighet ett tydligt uppdrag att förebygga suicid

Vanliga frågor om arbetet mot suicid

Varför vill regeringen se nationella utredningar?För att samhället ska kunna förstå vad som har hänt, identifiera brister och utveckla bättre förebyggande insatser.

Varför är fokus på barn och unga så viktigt?Därför att kunskapen i dag är otillräcklig och tidiga insatser kan vara avgörande för att rädda liv.

Vad innebär bättre samverkan i praktiken?Att olika aktörer delar information och bidrar till en gemensam analys, så att hela bilden blir tydlig.

Hur bidrar detta till stärkt suicidprevention?Genom att använda lärdomar från enskilda fall för att förbättra arbetet i hela samhället.

Vem ansvarar för utredningarna?Regeringen avser utse Folkhälsomyndigheten som ansvarig myndighet för utredningarna.

The post Stärkt suicidprevention appeared first on Liberalerna.

Sverige ska ha en äldreomsorg som håller hög kvalitet. I dag ser verkligheten annorlunda ut. Alltför många äldre får inte den omsorg de behöver, och personalen upplever att de inte räcker till. Det visar att systemet inte fungerar som det ska.

Därför vill Liberalerna se en rejäl ambitionshöjning i äldreomsorgen, skriver Malin Danielsson (L), riksdagsledamot och seniorpolitisk talesperson i en artikel i Dagens Samhälle. Målet är att varje människa ska ha rätt till värdighet, självständighet och trygghet – genom hela livet.

En äldreomsorg som inte räcker till

Det finns i dag tydliga brister i svensk äldreomsorg. Endast en begränsad andel av personalen upplever att de kan ge god omsorg varje dag. Samtidigt rapporteras återkommande om allvarliga missförhållanden.

Detta innebär att äldre människor riskerar att inte få sina grundläggande behov tillgodosedda. I vissa fall handlar det om bristande omvårdnad, i andra om ensamhet, otrygghet eller otillräcklig tillgång till mat och utevistelse.

Mot bakgrund av detta blir det tydligt att dagens system inte lever upp till rimliga förväntningar. Äldreomsorgen ska inte fungera på marginalen – den ska hålla hög kvalitet varje dag.

Låg ambitionsnivå i lagstiftningen

En viktig förklaring är att ambitionsnivån i lagstiftningen är för låg. I dag talar lagen om att äldre ska ha en “skälig levnadsstandard”.

Detta innebär i praktiken att ribban sätts lågt. I jämförelse med andra delar av välfärden framstår skillnaden tydligt. Exempelvis har LSS-reformen en högre ambitionsnivå, där målet är “goda levnadsvillkor”.

Detta leder till att äldreomsorgen inte styrs mot samma kvalitet och värdighet som andra insatser i välfärden. Därför behöver lagstiftningen förändras.

Rättigheter och människovärde i praktiken

Äldreomsorgen handlar i grunden om rättigheter och människovärde. Trots det saknas i dag flera grundläggande rättigheter för äldre.

Till exempel har personer i fängelse lagstadgad rätt till daglig utevistelse. Däremot finns ingen motsvarande rätt för äldre i särskilt boende, trots att många är helt beroende av hjälp för att komma ut.

Detta visar att äldre människors frihet och självbestämmande inte alltid värnas tillräckligt. För att förändra detta krävs tydligare rättigheter i lag.

Höjd ambition: från skäligt till gott liv

Liberalerna vill därför höja ambitionen i äldreomsorgen. I stället för enbart skälig levnadsstandard ska målet vara goda levnadsvillkor.

Detta innebär att äldreomsorgen i högre grad ska utgå från individens behov, önskemål och rätt till ett självständigt liv. Det handlar också om att stärka egenmakten och säkerställa att varje person blir behandlad med respekt.

En sådan förändring i lagstiftningen får konkreta konsekvenser. Den påverkar hur verksamheter prioriterar, hur resurser blir fördelade och hur kvaliteten blir uppföljd.

En äldreomsorg för frihet och trygghet

Att åldras ska inte innebära att friheten minskar. Tvärtom ska tryggheten öka och möjligheten att leva ett självständigt liv finnas kvar så långt som möjligt.

Sammantaget handlar detta om vilket samhälle vi vill ha. En äldreomsorg med höga ambitioner stärker både individens frihet och tilliten till välfärden.

Frågor och svar

Varför vill Liberalerna ändra lagens ambitionsnivå?

För att säkerställa högre kvalitet och tydligare rättigheter. En högre ambitionsnivå leder till bättre omsorg i praktiken.

Vad innebär “goda levnadsvillkor”?

Det innebär att omsorgen ska ge mer än det mest nödvändiga – den ska möjliggöra ett värdigt, tryggt och självständigt liv.

Varför räcker inte dagens system?

Därför att många äldre inte får den omsorg de behöver, samtidigt som personalen saknar förutsättningar att ge god vård varje dag.

Vad är den viktigaste förändringen?

Att stärka äldres rättigheter och höja kvaliteten i hela äldreomsorgen.

Hur påverkar detta den enskilde?

Detta innebär ökad trygghet, större inflytande över vardagen och bättre livskvalitet.

The post Höj ambitionsnivån i äldreomsorgen appeared first on Liberalerna.

Hoten mot judar i Sverige har ökat under de senaste åren och blivit mer synliga. I takt med att konflikterna i Mellanöstern trappats upp har otryggheten vuxit även här. Det visar att antisemitismen är ett reellt och växande problem. Liberalerna vill stärka tryggheten och säkerställa att alla kan leva öppet i sin tro – utan rädsla.

Antisemitismen finns i olika delar av samhället och tar sig flera uttryck. Samtidigt ser vi, särskilt i dag, hur internationella konflikter påverkar situationen i Sverige. Kritik mot staten Israel övergår alltför ofta i hat mot judar som grupp. Den sammanblandningen är farlig, eftersom den riktar sig mot människor utifrån deras identitet – inte deras handlingar.

Islamism och högerextremism utgör idag de enskilt största hoten mot judiska församlingar och organisationer i Sverige. Konsekvensen av detta blir att judar i Sverige begränsar sina liv. Synagogor behöver bevakas, skolor förstärker sitt skydd och människor tvekar inför att bära religiösa symboler öppet. Detta är inte acceptabelt.

Vi måste stärka tryggheten här och nu

Mot bakgrund av den kraftigt förhöjda hotbilden behöver samhället agera tydligt och kraftfullt. Regeringen har därför genomfört flera åtgärder för att stärka skyddet för den judiska minoriteten. 

Bland annat har säkerhetsbidragen förstärkts, utbildningsinsatser om Förintelsen byggts ut och en nationell strategi för judiskt liv i Sverige tagits fram. Polismyndigheten fått ett tydligare uppdrag att bidra till arbetet mot antisemitism och hatbrott. Detta går ut på att förbättra både det förebyggande arbetet och skyddet av utsatta miljöer.

Dessutom presenterade utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson regeringens satsning på statsbidrag för judiska studier i skolan, i syfte att stärka judiskt liv och kultur.

Stärkt stöd till judiska verksamheter

Nu vill regeringen ta ytterligare steg. I vårändringsbudgeten för 2026 avsätter regeringen 9 miljoner kronor till Judiska Centralrådet för säkerhetshöjande åtgärder. Satsningen görs i ljuset av den aktuella hotbilden och syftar till att stärka tryggheten i judiska miljöer.

Sedan tidigare finns också ett statligt stöd till civilsamhällesorganisationer för säkerhetsinsatser, som uppgår till 74 miljoner kronor under 2026. Därtill införde regeringen ett särskilt stöd till Judiska Centralrådet redan 2025. Denna förstärkning är alltså en del av ett bredare arbete.

Ett öppet samhälle kräver tydliga svar

I slutändan handlar frågan om vilket samhälle vi vill ha. Antisemitism hotar inte bara judar, utan också tilliten och sammanhållningen i hela samhället. Därför måste den bli bemött konsekvent och med kraft.

Liberalerna står tydligt upp för varje människas rätt att leva utan rädsla. Det är en grundläggande princip i ett öppet och fritt samhälle – och det är ett ansvar vi aldrig får kompromissa med.

The post Regeringen stärker tryggheten för judar i Sverige appeared first on Liberalerna.

Sverige behöver ett starkt liberalt ledarskap. I dag beslutade Liberalernas landsmöte om att ge förnyat förtroende till Simona Mohamsson som partiordförande.

Beslutet visar tydligt att Liberalerna står samlat och redo att ta ansvar för Sveriges framtid. I en tid av stora samhällsutmaningar blir tydlighet och handlingskraft allt viktigare.

Därför väljer Liberalerna att gå framåt med ett starkt mandat och en gemensam riktning att ta ansvar för Sverige.

Nu har vi fattat ett viktigt beslut för vårt partis framtid. Tio års vånda är över. Genom Sverigelöftet finns nu ett samlat regeringsalternativ på vår sida av politiken. Vi ska garantera att en kommande regering levererar socialliberal politik för ett tryggare, friare oh rikare Sverige. Vi går samman för att möta väljarna i en valrörelse där vi liberaler får visa vad vi vill göra för Sverige. För skolan, tryggheten, LSS och integrationen. Den framtiden är bara möjlig om vi samlar kraft för frihet och rättvisa. För ett Sverige att tro på.

– Simona Mohamsson

The post Liberalernas landsmöte: Förnyat förtroende för Simona Mohamsson appeared first on Liberalerna.