Log in to subscribe to heads-up notifications for this feed or its category via email, Slack, or Discord.
Ask the AI anything about content, patterns, and edits for Dagens Arena. The AI will receive full version history including all edited articles. Open question history.
Detta handlar om en månads samlat RSS-innehåll från Dagens Arena, med fokus på svensk samhällsdebatt och politik under perioden 20 juli till 19 augusti 2026. I materialet återkommer frågor om pensioner, arbetsmarknad och Teslastrejken, migration och familjeåterförening samt kriminalpolitik, till exempel förslaget om fängelse för 14-åringar. Konkreta exempel i underlaget är Jon Anderssons analys av Teslastrejken, Olle Bergvalls text om pensioner och Elsa Perssons rapportering om familjeåterförening och andra migrationsfrågor. Det finns också inslag om krigsdrönare, kommunismens relevans och bredare frågor om Sveriges prioriteringar.
f12a5fb8ce48a88cee7d0a6803eeb71617ee40d3Vi tömmer hyllorna - men glömmer vem som fyller dem.
Inlägget Jag vill också dricka rosa mjölk dök först upp på Dagens Arena.
Vi tömmer hyllorna – men glömmer vem som fyller dem.
Hyllorna står tomma. Inte för att det är kris, utan för att Arlas rosa mjölk har sålt slut. Har du testat den? Inte jag heller.
Senaste veckan har flera klipp spridits på TikTok där folk testar den rosa mjölken. Det är en mjölkdryck med jordgubbsmak som är färgad i rosa. Vissa säger att den smakar barndom, andra säger att den påminner om nostalgin från TV-programmet Charlie och Lola. Och mjölken har blivit helt slutsåld, och butiksägare berättar om kunder som frågar när den ska komma in igen. Den väcker ju väldigt nostalgiska känslor – barndom, sommar. En skål jordgubbar.
I en tid där nästan inget känns självklart är det lätt att förstå lockelsen.
När unga i dag har så många osäkerheter framför sig i livet. Över var tredje ung upplever besvär med ofrivillig ensamhet. Då är det inte konstigt att vi letar efter tryggheten i något så enkelt som ett glas mjölk. Och när alla andra också vill ha den blir det plötsligt något att samlas kring. Just nu, när världen känns så osäker, är det svårare att hitta något så självklart som ett glas mjölk en gång gjorde. Ett glas jordgubbsmjölk som inte kräver mer av dig än att du häller upp det.
Att just mjölken har blivit viral är också lite ironiskt. Mjölk är motsatsen till en trendprodukt. Det är en basvara, något vi alltid köper oavsett hur ekonomin ser ut. Många butikshandlare placerar ofta mejerivarorna längst in i butiken – eftersom alla köper mejerivaror, och det är så du får en kund att gå igenom hela butiken. I övriga Europa är det i stället alkohol som ställs längst in.
Även om den rosa mjölken, och mjölk i allmänhet, är en självklarhet i mångas liv, krävs det mycket för att den ska kunna hällas upp i ditt glas.
Mjölkbönder har funnits länge i Sverige och har på senare tid lyfts som något viktigt i Sveriges självförsörjningsförmåga. Men tidigare i år sänktes ersättningen till svenska mjölkbönder av Arla. För vissa, exempelvis Henrik Källner i Eksjö, handlade det om flera miljontals kronor i förlorade intäkter. Anledningen var ett pressat läge för världsmarknadspriserna på mjölk. Och trots att världsmarknaden har återhämtat sig har ersättningen till bönderna inte följt med upp igen.
Bönder larmar om en växande kostnadskris. Samtidigt talar regeringen om vikten av svensk livsmedelsproduktion, om beredskap och om att kunna stå på egna ben i oroliga tider. Trots vissa satsningar i vårbudgeten saknas det fortfarande åtgärder som löser lantbrukets kostnadsproblem.
Är det inte lite märkligt?
Vi är snabba på att tömma hyllorna när en rosa specialutgåva släpps. Som konsumenter är vi duktiga på att hålla koll på vilka butiker som har sänkt momsen. Men vi har svårare att bry oss om ekosystemet som gör att mjölken överhuvudtaget kan komma till ditt kylskåp.
Jag vill också ha den rosa mjölken. Frågan är bara vad som finns kvar när den tar slut.
Julia Qiu
Inlägget Jag vill också dricka rosa mjölk dök först upp på Dagens Arena.
2ed94a00063f6f9b174304859e8f55170c020951
8977ddbbeb296bfe35354abb1b6221b59bc3e92d
TITLE: Jag vill också dricka rosa mjölk DESCRIPTION: Vi tömmer hyllorna - men glömmer vem som fyller dem. Inlägget Jag vill också dricka rosa mjölk dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Vi tömmer hyllorna – men glömmer vem som fyller dem. Hyllorna står tomma. Inte för att det är kris, utan för att Arlas rosa mjölk har sålt slut. Har du testat den? Inte jag heller. Senaste veckan har flera klipp spridits på TikTok där folk testar den rosa mjölken. Det är en mjölkdryck med jordgubbsmak som är färgad i rosa. Vissa säger att den smakar barndom, andra säger att den påminner om nostalgin från TV-programmet Charlie och Lola. Och mjölken har blivit helt slutsåld, och butiksägare berättar om kunder som frågar när den ska komma in igen. Den väcker ju väldigt nostalgiska känslor – barndom, sommar. En skål jordgubbar. Det är lätt att vilja ha I en tid där nästan inget känns självklart är det lätt att förstå lockelsen. När unga i dag har så många osäkerheter framför sig i livet. Över var tredje ung upplever besvär med ofrivillig ensamhet. Då är det inte konstigt att vi letar efter tryggheten i något så enkelt som ett glas mjölk. Och när alla andra också vill ha den blir det plötsligt något att samlas kring. Just nu, när världen känns så osäker, är det svårare att hitta något så självklart som ett glas mjölk en gång gjorde. Ett glas jordgubbsmjölk som inte kräver mer av dig än att du häller upp det. Att just mjölken har blivit viral är också lite ironiskt. Mjölk är motsatsen till en trendprodukt. Det är en basvara, något vi alltid köper oavsett hur ekonomin ser ut. Många butikshandlare placerar ofta mejerivarorna längst in i butiken – eftersom alla köper mejerivaror, och det är så du får en kund att gå igenom hela butiken. I övriga Europa är det i stället alkohol som ställs längst in. Även om den rosa mjölken, och mjölk i allmänhet, är en självklarhet i mångas liv, krävs det mycket för att den ska kunna hällas upp i ditt glas. Men svårare att förstå vad det kostar Mjölkbönder har funnits länge i Sverige och har på senare tid lyfts som något viktigt i Sveriges självförsörjningsförmåga. Men tidigare i år sänktes ersättningen till svenska mjölkbönder av Arla. För vissa, exempelvis Henrik Källner i Eksjö, handlade det om flera miljontals kronor i förlorade intäkter. Anledningen var ett pressat läge för världsmarknadspriserna på mjölk. Och trots att världsmarknaden har återhämtat sig har ersättningen till bönderna inte följt med upp igen. Bönder larmar om en växande kostnadskris. Samtidigt talar regeringen om vikten av svensk livsmedelsproduktion, om beredskap och om att kunna stå på egna ben i oroliga tider. Trots vissa satsningar i vårbudgeten saknas det fortfarande åtgärder som löser lantbrukets kostnadsproblem. Är det inte lite märkligt? Vi är snabba på att tömma hyllorna när en rosa specialutgåva släpps. Som konsumenter är vi duktiga på att hålla koll på vilka butiker som har sänkt momsen. Men vi har svårare att bry oss om ekosystemet som gör att mjölken överhuvudtaget kan komma till ditt kylskåp. Jag vill också ha den rosa mjölken. Frågan är bara vad som finns kvar när den tar slut. Julia Qui Inlägget Jag vill också dricka rosa mjölk dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Jag vill också dricka rosa mjölk DESCRIPTION: Vi tömmer hyllorna – men glömmer vem som fyller dem. Inlägget Jag vill också dricka rosa mjölk dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Vi tömmer hyllorna – men glömmer vem som fyller dem. Hyllorna står tomma. Inte för att det är kris, utan för att Arlas rosa mjölk har sålt slut. Har du testat den? Inte jag heller. Senaste veckan har flera klipp spridits på TikTok där folk testar den rosa mjölken. Det är en mjölkdryck med jordgubbssmak som är färgad i rosa. Vissa säger att den smakar barndom, andra säger att den påminner om nostalgin från TV-programmet Charlie och Lola. Och mjölken har blivit helt slutsåld, och butiksägare berättar om kunder som frågar när den ska komma in igen. Den väcker ju väldigt nostalgiska känslor – barndom, sommar. En skål jordgubbar. I en tid där nästan inget känns självklart är det lätt att förstå lockelsen. När unga i dag har så många osäkerheter framför sig i livet. Över var tredje ung upplever besvär med ofrivillig ensamhet. Då är det inte konstigt att vi letar efter tryggheten i något så enkelt som ett glas mjölk. Och när alla andra också vill ha den blir det plötsligt något att samlas kring. Just nu, när världen känns så osäker, är det svårare att hitta något så självklart som ett glas mjölk en gång gjorde. Ett glas jordgubbsmjölk som inte kräver mer av dig än att du häller upp det. Det är lätt att vilja ha Att just mjölken har blivit viral är också lite ironiskt. Mjölk är motsatsen till en trendprodukt. Det är en basvara, något vi alltid köper oavsett hur ekonomin ser ut. Många butikshandlare placerar ofta mejerivarorna längst in i butiken – eftersom alla köper mejerivaror, och det är så du får en kund att gå igenom hela butiken. I övriga Europa är det i stället alkohol som ställs längst in. Även om den rosa mjölken, och mjölk i allmänhet, är en självklarhet i mångas liv, krävs det mycket för att den ska kunna hällas upp i ditt glas. Men svårare att förstå vad det kostar Mjölkbönder har funnits länge i Sverige och har på senare tid lyfts som något viktigt i Sveriges självförsörjningsförmåga. Men tidigare i år sänktes ersättningen till svenska mjölkbönder av Arla. För vissa, exempelvis Henrik Källner i Eksjö, handlade det om flera miljontals kronor i förlorade intäkter. Anledningen var ett pressat läge för världsmarknadspriserna på mjölk. Och trots att världsmarknaden har återhämtat sig har ersättningen till bönderna inte följt med upp igen. Bönder larmar om en växande kostnadskris. Samtidigt talar regeringen om vikten av svensk livsmedelsproduktion, om beredskap och om att kunna stå på egna ben i oroliga tider. Trots vissa satsningar i vårbudgeten saknas det fortfarande åtgärder som löser lantbrukets kostnadsproblem. Är det inte lite märkligt? Vi är snabba på att tömma hyllorna när en rosa specialutgåva släpps. Som konsumenter är vi duktiga på att hålla koll på vilka butiker som har sänkt momsen. Men vi har svårare att bry oss om ekosystemet som gör att mjölken överhuvudtaget kan komma till ditt kylskåp. Jag vill också ha den rosa mjölken. Frågan är bara vad som finns kvar när den tar slut. Julia Qiu Inlägget Jag vill också dricka rosa mjölk dök först upp på Dagens Arena.
f12a5fb8ce48a88cee7d0a6803eeb71617ee40d3
2ed94a00063f6f9b174304859e8f55170c020951
TITLE: Jag vill också dricka rosa mjölk DESCRIPTION: Vi tömmer hyllorna - men glömmer vem som fyller dem. Inlägget Jag vill också dricka rosa mjölk dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Vi tömmer hyllorna – men glömmer vem som fyller dem. Hyllorna står tomma. Inte för att det är kris, utan för att Arlas rosa mjölk har sålt slut. Har du testat den? Inte jag heller. Senaste veckan har flera klipp spridits på TikTok där folk testar den rosa mjölken. Det är en mjölkdryck med jordgubbsmak som är färgad i rosa. Vissa säger att den smakar barndom, andra säger att den påminner om nostalgin från TV-programmet Charlie och Lola. Och mjölken har blivit helt slutsåld, och butiksägare berättar om kunder som frågar när den ska komma in igen. Den väcker ju väldigt nostalgiska känslor – barndom, sommar. En skål jordgubbar. I en tid där nästan inget känns självklart är det lätt att förstå lockelsen. När unga i dag har så många osäkerheter framför sig i livet. Över var tredje ung upplever besvär med ofrivillig ensamhet. Då är det inte konstigt att vi letar efter tryggheten i något så enkelt som ett glas mjölk. Och när alla andra också vill ha den blir det plötsligt något att samlas kring. Just nu, när världen känns så osäker, är det svårare att hitta något så självklart som ett glas mjölk en gång gjorde. Ett glas jordgubbsmjölk som inte kräver mer av dig än att du häller upp det. Det är lätt att vilja ha Att just mjölken har blivit viral är också lite ironiskt. Mjölk är motsatsen till en trendprodukt. Det är en basvara, något vi alltid köper oavsett hur ekonomin ser ut. Många butikshandlare placerar ofta mejerivarorna längst in i butiken – eftersom alla köper mejerivaror, och det är så du får en kund att gå igenom hela butiken. I övriga Europa är det i stället alkohol som ställs längst in. Även om den rosa mjölken, och mjölk i allmänhet, är en självklarhet i mångas liv, krävs det mycket för att den ska kunna hällas upp i ditt glas. Men svårare att förstå vad det kostar Mjölkbönder har funnits länge i Sverige och har på senare tid lyfts som något viktigt i Sveriges självförsörjningsförmåga. Men tidigare i år sänktes ersättningen till svenska mjölkbönder av Arla. För vissa, exempelvis Henrik Källner i Eksjö, handlade det om flera miljontals kronor i förlorade intäkter. Anledningen var ett pressat läge för världsmarknadspriserna på mjölk. Och trots att världsmarknaden har återhämtat sig har ersättningen till bönderna inte följt med upp igen. Bönder larmar om en växande kostnadskris. Samtidigt talar regeringen om vikten av svensk livsmedelsproduktion, om beredskap och om att kunna stå på egna ben i oroliga tider. Trots vissa satsningar i vårbudgeten saknas det fortfarande åtgärder som löser lantbrukets kostnadsproblem. Är det inte lite märkligt? Vi är snabba på att tömma hyllorna när en rosa specialutgåva släpps. Som konsumenter är vi duktiga på att hålla koll på vilka butiker som har sänkt momsen. Men vi har svårare att bry oss om ekosystemet som gör att mjölken överhuvudtaget kan komma till ditt kylskåp. Jag vill också ha den rosa mjölken. Frågan är bara vad som finns kvar när den tar slut. Julia Qiu Inlägget Jag vill också dricka rosa mjölk dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Jag vill också dricka rosa mjölk DESCRIPTION: Vi tömmer hyllorna - men glömmer vem som fyller dem. Inlägget Jag vill också dricka rosa mjölk dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Vi tömmer hyllorna – men glömmer vem som fyller dem. Hyllorna står tomma. Inte för att det är kris, utan för att Arlas rosa mjölk har sålt slut. Har du testat den? Inte jag heller. Senaste veckan har flera klipp spridits på TikTok där folk testar den rosa mjölken. Det är en mjölkdryck med jordgubbsmak som är färgad i rosa. Vissa säger att den smakar barndom, andra säger att den påminner om nostalgin från TV-programmet Charlie och Lola. Och mjölken har blivit helt slutsåld, och butiksägare berättar om kunder som frågar när den ska komma in igen. Den väcker ju väldigt nostalgiska känslor – barndom, sommar. En skål jordgubbar. Det är lätt att vilja ha I en tid där nästan inget känns självklart är det lätt att förstå lockelsen. När unga i dag har så många osäkerheter framför sig i livet. Över var tredje ung upplever besvär med ofrivillig ensamhet. Då är det inte konstigt att vi letar efter tryggheten i något så enkelt som ett glas mjölk. Och när alla andra också vill ha den blir det plötsligt något att samlas kring. Just nu, när världen känns så osäker, är det svårare att hitta något så självklart som ett glas mjölk en gång gjorde. Ett glas jordgubbsmjölk som inte kräver mer av dig än att du häller upp det. Att just mjölken har blivit viral är också lite ironiskt. Mjölk är motsatsen till en trendprodukt. Det är en basvara, något vi alltid köper oavsett hur ekonomin ser ut. Många butikshandlare placerar ofta mejerivarorna längst in i butiken – eftersom alla köper mejerivaror, och det är så du får en kund att gå igenom hela butiken. I övriga Europa är det i stället alkohol som ställs längst in. Även om den rosa mjölken, och mjölk i allmänhet, är en självklarhet i mångas liv, krävs det mycket för att den ska kunna hällas upp i ditt glas. Men svårare att förstå vad det kostar Mjölkbönder har funnits länge i Sverige och har på senare tid lyfts som något viktigt i Sveriges självförsörjningsförmåga. Men tidigare i år sänktes ersättningen till svenska mjölkbönder av Arla. För vissa, exempelvis Henrik Källner i Eksjö, handlade det om flera miljontals kronor i förlorade intäkter. Anledningen var ett pressat läge för världsmarknadspriserna på mjölk. Och trots att världsmarknaden har återhämtat sig har ersättningen till bönderna inte följt med upp igen. Bönder larmar om en växande kostnadskris. Samtidigt talar regeringen om vikten av svensk livsmedelsproduktion, om beredskap och om att kunna stå på egna ben i oroliga tider. Trots vissa satsningar i vårbudgeten saknas det fortfarande åtgärder som löser lantbrukets kostnadsproblem. Är det inte lite märkligt? Vi är snabba på att tömma hyllorna när en rosa specialutgåva släpps. Som konsumenter är vi duktiga på att hålla koll på vilka butiker som har sänkt momsen. Men vi har svårare att bry oss om ekosystemet som gör att mjölken överhuvudtaget kan komma till ditt kylskåp. Jag vill också ha den rosa mjölken. Frågan är bara vad som finns kvar när den tar slut. Julia Qui Inlägget Jag vill också dricka rosa mjölk dök först upp på Dagens Arena.
8977ddbbeb296bfe35354abb1b6221b59bc3e92d
2ed94a00063f6f9b174304859e8f55170c020951
f12a5fb8ce48a88cee7d0a6803eeb71617ee40d3
f32a11b9835d0c99e5d00582f4d06989c1f94b92Tisdagsmagasinet om Budapest, budgeten och bensinskatten.
Inlägget Ungern vände trenden! dök först upp på Dagens Arena.
Tisdagsmagasinet om Budapest, budgeten och bensinskatten.
Vem trodde att Viktor Orbán verkligen skulle packa ihop och erkänna sig besegrad? Men nu kan ett nytt kapitel börja i Ungern. Men är Magyar verkligen så bra då? Konservativ som han är? Dessutom pratar vi i nya avsnittet av Tisdagsmagasinet om budgeten, bensinskatten och hur botten fortfarande är nära för Liberalerna. Med Cecilia Malmström och Jesper Bengtsson.
Lyssna på avsnittet här, eller där poddar finns.
JB
Inlägget Ungern vände trenden! dök först upp på Dagens Arena.
b05d8020fabe47f5ff2b9f7e66e5a530ba288460LO: ”Den samlade bilden av senaste budgeternas fördelningsprofil är inte särskilt bra”
Inlägget Näringslivet och facket kritiska mot regeringens vårbudget dök först upp på Dagens Arena.
Mycket av reformutrymmet i regeringens vårbudget går till tillfälligt sänkt skatt på drivmedel och elstöd. Främst gynnas hushåll som bor i villa och kör mycket bil. Svenskt Näringsliv saknar reformer för företagen och LO menar att fördelningsprofilen är skev.
Under måndagen presenterade regeringen sin vårändringsbudget för 2026. 7,7 miljarder kronor ska gå till olika förslag på åtgärder, till exempel ett vaccinationspaket för äldre, språkfrukost i skolan och att stärka Polismyndighetens tekniska förmåga. Den största delen går dock till elstöd till hushållen och tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel, på 2,4 respektive 1,6 miljarder kronor.
– Sverige är på rätt kurs. Trots krig och osäkerheter i omvärlden är den svenska ekonomin stark, och vi fortsätter bygga skyddsbarriärer runt den. För att återhämtningen ska ta fart här på hemmaplan behöver vi fortsätta ingjuta framtidstro i Sveriges hårt arbetande människor, sa finansminister Elisabeth Svantesson på pressträffen.
Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, säger till Dagens Arena att han hellre sett långsiktiga strukturreformer för att få fart på tillväxten, i stället för kortsiktiga lösningar som tillfälliga elstöd och tillfälligt sänkt skatt på drivmedel.
– Jag har viss förståelse för det eftersom priset på bensin verkligen rusat till följd av konflikten i Mellanöstern. Det drabbar dem som bor i glesbygd och som är beroende av bil. Men det hade varit bättre att sänka elskatten i stället, som en mer långsiktig reform.
– När det gäller sänkt skatt på bensin och diesel kan det mycket väl gynna många som är beroende av bil och som inte har råd att köpa elbil. Men jag har svårt att se fördelningseffekten av elstödet. Många låginkomsthushåll bor i lägenhet och de kommer inte att få så mycket, säger Sven-Olov Daunfeldt.
Det har kommit kritik från flera håll på att det endast är hushåll med individuella elnätsavtal som får ta del av elstödet. De som bor i bostadsrätt med gemensamt avtal eller i hyresrätt där elen ingår i hyran omfattas inte.
Sven-Olov Daunfeldt framhäver att regeringen gjorde en stor satsning för att få fart på hushållens konsumtion i höstbudgeten. Enligt honom är det för mycket diskussion om vårändringsbudgeten. Det rör sig trots allt om marginella justeringar av olika utgiftsposter, konstaterar han. Däremot hade Sven-Olov Daunfeldt gärna sett mer diskussion om att minska utgiftsposter genom effektiviseringar i kommuner och regioner för att frigöra ett större reformutrymme.
– Jag saknar reformer riktade mot företagen för att skapa bättre förutsättningar för dem att investera och anställa i Sverige. Så att vi får högre tillväxttakt, fler jobb och mer skatteintäkter. Det finns viss förklaring i att vi har en långdragen lågkonjunktur vilket gör att det är mer fokus på att stärka hushållen. Men det behövs också mer för att förbättra villkoren för företagen mer långsiktigt, säger Sven-Olov Daunfeldt.
Enligt beräkningar från Swedbank kan en villafamilj i Malmö som kör bensinbil 1 500 mil per år få lägre bränslekostnader på 450 kronor och elstöd på 1 740 kronor. En ensamstående i hyresrätt i Uppsala som kör bensinbil 1 200 mil per år får 130 kronor i elstöd och 360 kronor i lägre bränslekostnader.
– Många hushåll har det fortfarande tufft. En femtedel av hushållen lever med små eller inga marginaler. Många som har det tufft ekonomiskt bor i hyresrätt och äger ingen bil. För dem innebär vårbudgeten inte mycket, säger Arturo Arques, privatekonom på Swedbank, till Dagens Nyheter.
LO:s chefsekonom Torbjörn Hållö påpekar att regeringens höstbudget var väldigt expansiv med reformer för 130 miljarder kronor. Det var en fläskig budget menar han och nu har man ett stort underskott.
– Men det finns ändå skäl att vara expansiv. Vi har en långdragen lågkonjuktur och hög arbetslöshet. Grundproblemet med budgeten är att mycket går till dem med höga inkomster. Sen är det anmärkningsvärt att man sänker bensinskatten första maj och höjer den första veckan efter valet, det är extremt udda att göra på det sättet, säger Torbjörn Hållö.
Han menar att elstödet är ett mer välriktat stöd till hushållen. Det bör satsas mer på att få ner beroendet av fossila bränslen, med till exempel större skrotningspremier för bensinslukande bilar och mer stöd till kollektivtrafiken, anser Torbjörn Hållö.
Generellt har regeringens budgetar gynnat dem med goda inkomster, med sänkt inkomstskatt och jobbskatteavdrag, samtidigt som man sänkt a-kassan och försvårat för de arbetslösa, menar Torbjörn Hållö.
– Den samlade bilden av de senaste budgeternas fördelningsprofil är inte särskilt bra. Det borde vara större fokus på att stötta hushåll med lägre inkomster. Till exempel med höjt barnbidrag eller ett generellt grundavdrag så att de med lägre inkomster får lika mycket sänkt skatt som dem med högre inkomster, säger han.
Inlägget Näringslivet och facket kritiska mot regeringens vårbudget dök först upp på Dagens Arena.
8f6dfad98feccea345939afb62d173808c41baceUngernkännaren Peter Karlsson berättar om stor lättnad i Budapest efter oppositionens valseger.
Inlägget “Man har varit rädd för att Ungern ska bli ett nytt Belarus” dök först upp på Dagens Arena.
Ungernkännaren Peter Karlsson berättar om en stor lättnad i Budapest efter oppositionspartiet Tiszas valseger.
Enligt Karlsson finns det flera skäl till att Viktor Orban och hans parti Fidesz förlorade valet.
– Det är många olika saker. Det har ju varit ett missnöje som långsamt har grott. Men ekonomin är nog det stora. Inflationen har varit jättehög de senaste åren. Orbán har hela tiden lagt skulden på yttre krafter. “Om vi bara kan fortsätta med den ryska oljan och importera därifrån så kommer vi inom Fidesz att kunna stabilisera det här. Men Ukraina och EU motarbetar oss hela tiden.” Så har tongångarna varit. Men nu har många sett igenom det och sett hur tomt det där är.
Men valet har också handlat om den ungerska regeringens nära relation till Ryssland.
– Jag tror att det är jättemånga i det här valet som ställt sig frågan om Ungern ska tillhöra Europa eller lyda under Ryssland. För det är i praktiken det som har kommit fram med olika avslöjanden på sista tiden. Att regeringen har haft väldigt nära kontakter med Ryssland. Det har låtit nästan som de har tagit order av eller åtminstone stämt av med Ryssland innan EU-möten. Man har varit rädd för att Ungern ska bli någon ny sorts Belarus. Valresultatet är en stor lättnad för många och särskilt unga i Budapest här som firade på gatorna, i tunnelbanan och i stort sett vartenda torg i centrala Budapest igår. Folk firar som om de hade vunnit fotbolls-VM.
Peter Karlsson.
Under de 16 år som Viktor Orban styrt så har han vridit Ungern i en mer auktoritär och icke-demokratisk riktning. Peter Karlsson tror att Péter Magyar kommer att göra Ungern till en mer liberal demokrati igen.
– Det har ju varit ett av de tydliga löftena. Att återigen få tillbaka ett demokratiskt samhälle. Ett samhälle där det inte ska ges fördelar åt partiföreträdare och människor som stödjer Fidesz, utan sakkunniga människor som arbetar efter rättstatens principer och efter det de är satta att göra. Är man jurist så ska man försöka följa och tolka lagarna, inte utnyttja dem för att ge vissa människor fördelar eller sätta åt andra på väldigt lösa grunder.
Vad betyder det här för EU och för Ukraina?
– Det är inte så att Péter Magyar har sagt att han vill att Ungern ska stödja Ukraina till varje pris. Snarare tvärtom. Han har ju definitivt sagt att det inte ska bli något expressprocess när det gäller ukrainskt medlemskap i EU. Men det kommer bli en bättre relation till EU och det kommer att bli en bättre relation till Ukraina, utan att man för den skull kommer att stödja Ukraina i allt. Ungern har en massa pengar som har strypts från EU under många år, som man hoppas kunna ta del av med en ändrad politik.
Jon Andersson
Inlägget “Man har varit rädd för att Ungern ska bli ett nytt Belarus” dök först upp på Dagens Arena.
743cf8a719ffdff171703ab8622013956c0e3d22Daniel Lind sammanfattar tre böcker som har gjort tre ekonomipristagare världsberömda.
Inlägget Makten över tanken avgör samhällsinriktningen dök först upp på Dagens Arena.
Daniel Lind sammanfattar tre böcker som har gjort tre ekonomipristagare världsberömda.
Nogales är en stad på gränsen mellan USA och Mexiko. De kulturella, ekonomiska och sociala banden över nationsgränsen är starka och omfattande. De allra flesta delar samma kultur och historia. Geografin är densamma på båda sidor och invånarna kämpar med samma bakterier. Att korsa gränsen tillhör allas vardag.
Men hur kan det då komma sig att genomsnittshushållet är mycket rikare norr om gränsen än söder om? Varför är medellivslängden i Nogales Arizona avsevärt högre än i Nogales Sonara? Varför är brottsligheten, korruptionen och spädbarnsdödligheten betydligt högre söder om gränsen?
Det här är frågor som ställs i inledningen av boken Varför är inte hela världen rik?: Om makt, framsteg och teknik. Den sammanfattar och diskuterar de tre böcker som har gjort de tre pristagarna av 2024 års ekonomipris till Alfred Nobels minne – Daron Acemoglu, Simon Johnson och James A Robinson – världsberömda.
I den första boken – Why nations fail – är svaret att det beror på ländernas institutioner: de ramar, regler och normer inom vilka den ekonomiska aktiviteten sker. Om de här institutionerna utformas rimligt ändamålsenligt kommer vi att agera på ett sätt som gynnar oss själva och samhället. Om de utformas på fel sätt kommer ekonomin att utvecklas svagt och de sociala framstegen att hållas tillbaka.
En utmaning i detta är att dagens institutioner är resultatet av en lång och komplicerad historisk process. För Nogales del måste vi därför gå tillbaka till grundandet av kolonierna i Nord- och Latinamerika under 1500-talet. Utan den här historiska blicken kan vi endast mycket lite förstå. Lika lite kommer vi att förstå om vi inte utgår ifrån att det är de politiska institutionerna som beslutar om de ekonomiska och hur de samverkar.
Institutionerna kan antingen vara inkluderande och tillväxtdrivande, eller exploaterande och privilegiegynnande. De förra tillåter och stimulerar individuella initiativ i riktning mot produktiv verksamhet. Äganderätten är central, likväl som rättssystem och den fria företagsamheten. En inkluderade stat skapar en inkluderande ekonomi.
Utbildning och teknisk utveckling följer vanligtvis i spåren av inkluderande institutioner. I ett exploaterande samhälle gynnar makteliten sig själv och de ekonomiska vinsterna av detta stärker den politiska makten ytterligare. Exploaterande institutioner infördes i länder som koloniserades av Europa. Konsekvenserna av detta lever många miljoner människor med i dag.
I den andra boken – The narrow corridor – utvecklas resonemanget i meningen att den politiska utmaningen är att hitta rätt balans mellan en stat som säkerställer de ekonomiska och politiska friheterna utan att staten blir ett maktmedel för en priviligierad elit som förtrycker det stora flertalet. Den här korridoren, som samhället måste befinna sig inom, upprätthålls genom en ständigt pågående kamp mellan de två krafterna. Statens kapacitet är avgörande, men den måste hållas i schack av samhällets kontrollfunktioner.
Båda drar obönhörligt åt sitt håll, men förhoppningsvis upprätthålls balansen – en balans som är frihetens och tillväxtens förutsättning. En balans som också baseras på normer och traditioner, som vi kan välja att bejaka eller förkasta. Historien visar att handlingsutrymmet är stort. Historien har inte ett slut. Likartade förutsättningar på den europeiska kontinenten, ledde i slutändan till flera olika samhällssystem. Olika grad av påverkan av de romerska och germanska kultursfärerna tycks ha varit viktigt för detta.
Om nu institutionerna är på plats och balansen mellan stat och samhälle hålls inom den smala korridoren, är detta tillräckligt för att teknikutvecklingen ska säkerställa ekonomisk tillväxt och välstånd för alla?
I den tredje boken – Power and progress – ifrågasätts detta djupt rotade antagande. Detta görs utifrån insikten att historien visar att det långt ifrån alltid har förhållit sig så att teknisk utveckling skapar fler och bättre jobb. På samma sätt är historien full av exempel där den tekniska utvecklingen har växt fram genom politiska initiativ; den uppstår inte bara via frivilliga byten på marknaden. På detta sätt är inte heller teknisk utveckling något ödesbestämt, utan något som vi kan påverka. Vi väljer vilken teknik vi använder och hur den används.
i
Föga förvånande är det politiska och ekonomiska institutioner som krävs för att tekniken ska gynna samhällsutvecklingen och komma alla till del. Arbetsvillkor och reallöner tog i industrialismens Storbritannien inte fart förrän löntagarna kunde organisera sig kollektivt och kanalisera sina krav inom demokratins ramar. Välståndet för det stora flertalet tog fart först när samhället beslutade att den tekniska utvecklingen och vinsterna för samhället inte bara skulle tillfalla en liten elit.
Kulmen på den här utvecklingen nåddes under de första decennierna efter andra världskriget. Därefter har utvecklingen gått i en annan riktning. Tekniken har inte skapat tillräckligt många nya jobb och lönerna har, i spåren av löntagarnas svagare kollektiva organisering, på många håll stagnerat. Några få tech-oligarker har blivit ohemult förmögna. Klyftorna i inkomster och möjligheter har vidgats dramatiskt. Makten har koncentrerats.
Den här utvecklingen förklaras till stor del av att den allmänna opinionen har påverkats av en långsiktig och högst medveten strategi. Makten att sätta dagordningen avgör i mångt och mycket teknikutvecklingen och hur dess frukter fördelas. Eliten kan med sina resurser övertyga allmänheten om att deras egenintresse är samhällets allmänintresse.
Den som ställer frågorna, slår fast prioriteringarna och avgör vilka lösningar som står till buds har en väldig makt att, inom den smala korridoren, styra den offentliga diskussionen i den riktning den behagar. Vår lockelse av framgång, status och prestige ligger oss i fatet.
Politisk och ekonomisk makt har betydelse. Makten över idéerna är central. Vill du i ett modernt samhälle förändra en bärande institution, är det ett måste att du har krattat manegen. I ett korporativt land som Sverige tillerkänns organisationer en maktposition blott via sin existens. Men den maktpositionen kan användas på olika sätt.
Antingen lutar du dig tillbaka och drar kortsiktig nytta av den priviligierade positionen, eller så inser du att den egentliga makten ligger i att vara den som avgör vad som långsiktigt diskuteras och vilka lösningar som ligger på bordet.
I det avseendet är Sverige i behov av starkare motkrafter till de senaste decenniernas till synes oundvikliga samhällsutveckling. Men lika lite som historien är ödesbestämd, är det självklart möjligt att förändra vems röst som anses viktig. Det kommer att ta tid och det kommer att krävas resurser, men alternativet är sämre. En ny, inkluderande vision för Sverige bör se dagens ljus. Vill du vara med på den resan?
Daniel Lind
Inlägget Makten över tanken avgör samhällsinriktningen dök först upp på Dagens Arena.
4967a57b5e34cac8a71ea238fc8ae98befc27d69Asylrättsjurist: ”Riskerar att allvarligt försämra asylsökandes rättighetsskydd”
Inlägget Oro inför stor omvandling av asylsystemet dök först upp på Dagens Arena.
Stora omläggningar i asylpolitiken väntar i juni när nya EU-regler ska implementeras. Frågetecken kvarstår om hur mänskliga rättigheter ska efterlevas när fler asylsökande ska bo på särskilda boenden nära gränsen och får mindre juridiskt stöd. Det säger asylrättsjuristen Sofia Rönnow Pessah.
Den 12 juni ska EU:s migrations- och asylpakt vara implementerad i medlemsländerna. Den innebär en omläggning av asylpolitiken i en EU-gemensam riktning, Något som får stor påverkan på den svenska asylprocessen.
– Sverige genomför ett helt nytt system för att hantera asylsökande med fokus på snabbare processer, begränsad rörelsefrihet och ökade byråkratiska hinder, säger Sofia Rönnow Pessah, asylrättsjurist på RFSL Ungdom och tidigare sakkunnig inom EU-frågor.
Det nya asylsystemet innebär att asylsökande inledningsvis kommer att screenas. Därefter fördelas de mellan två olika processer. Det handlar om ett ordinarie asylförfarande och ett så kallat gränsförfarande. Det senare innebär en förväntan om att personen ifråga inte har rätt till asyl.
För de som hamnar inom gränsförfarandet gäller att de betraktas som att de inte är inresta i landet. Därför behöver de hålla sig på eller nära särskilda anläggningar. Enligt förordningen ska de ärenden som omfattas av den snabbare asylprocessen ta som längst tre månader. Under den tiden ska beslut från Migrationsverket, överklagan och dom från Migrationsdomstolen vara avklarat.
– Den asylsökande som placeras inom gränsförfarandet hamnar delvis i ett juridiskt limbo. Du kommer inte ses som inrest i landet. Därför har du inte rätt att lämna boendet du placeras på. Som asylrättsjurist är jag djupt oroad över att människor riskerar att hamna i förvarsliknande boenden i flera månader utan ordentliga rättssäkerhetsgarantier. Särskilt allvarliga är riskerna för sårbara grupper och personer med ”osynliga” skyddsskäl som kan vara svåra att lyfta med myndighetspersoner när processerna skyndas på. Det gäller exempelvis för en del hbtqi-personer.
Sofia Rönnow Pessah ser en risk för att de omfattande förändringar som lagstiftningspaketet innebär gör att myndigheter, kommuner och regioner inte kommer hinna förbereda sig i tid så att förordningen kan implementeras ordentligt. Särskilt finns en oro vad gäller en så kallad övervakningsmekanism, som ska bevaka att mänskliga rättigheter efterlevs.
– I utredningen föreslogs att JO skulle vara övervakningsmekanism. Men om man läser JO:s remissvar menar de att detta skulle vara oförenligt med deras uppdrag och en oacceptabel inskränkning av deras självständighet. I lagrådsremissen besvaras inte frågan om övervakningsmekanism och vi saknar därför klarhet gällande en viktig pusselbit i systemets rättighetsskydd. Och det med ungefär två månader kvar innan reglerna börjar gälla, säger Sofia Rönnow Pessah.
Migrationsverket lyfter i sitt remissvar till propositionen att beräkningen av kostnaderna för Migrationsverket för att införa asyl- och migrationspakten har stora brister. Det kommer också att krävas omfattande internt stöd och rättslig styrning. Det eftersom så mycket av de nya lagarna kommer att baseras på EU-rätt. Dessutom finns en lucka mellan den 12 juni, då pakten ska vara genomförd, och oktober när en ny mottagandelag börjar gälla i Sverige. Det gör att det finns rättslig osäkerhet kring hur en stor grupp asylsökande ska hanteras under månaderna innan mottagandelagen träder i kraft.
Sofia Rönnow Pessah säger att Sverige i flera delar har valt att införa mer restriktiva regler än vad EU-rätten kräver. I Sverige föreslår regeringen i lagrådsremissen att fler grupper av asylsökande bör behandlas enligt det så kallade gränsförfarandet än vad EU-pakten kräver. Till grund för att en asylsökande ska få sitt fall prövat inom det snabbare förfarandet ligger bland annat att man kommer från ett land varifrån maximalt 20 procent av asylsökande brukar beviljas asyl. Dessutom kan misstankar om att någon har lämnat oriktiga uppgifter eller använt sig av falska handlingar vara grund för att hamna inom gränsförfarandet.
– Om personen exempelvis tillhör en minoritet som gör att de inte kan anses relevanta att bedömas enligt 20-procentsregeln ska de inte gå igenom ett gränsförfarande. Men det kräver att det finns fungerande och trygga mekanismer för att identifiera och fånga upp dem. Idag finns inte tillräcklig klarhet i hur systemet ska fungera för att kunna garantera att det här kommer fungera, säger Sofia Rönnow Pessah.
EU:s migrations- och asylpakt innehåller också gemensamma regler för vilken tillgång till rättslig rådgivning som ett land måste ge till asylsökande. I Sverige har man valt att begränsa asylsökandes rätt till rättsligt stöd. Det beror på att man velat placera sig på EU:s miniminivå i implementeringen av de nya reglerna.
– Istället för att ha ett biträde under hela asylprocessen, från ansökan tills ärendet är avgjort, föreslås det rättsliga stödet rejält begränsas hos Migrationsverket. Juristens roll blir att under någon enstaka timme lämna information och mer allmän rådgivning. Det kommer inte ingå i uppdraget att delta vid asylutredningen längre. Med det försvinner en viktig trygghet och rättssäkerhetsgaranti för människor i en utsatt situation.
Om en asylsökande överklagar har den däremot rätt att få offentligt biträde. Sofia Rönnow Pessah menar att det är oklart om staten vinner ekonomiskt på den här nya modellen. Om man överklagar måste biträdet ändå läsa in sig på ärendet och hur det hanterats hos Migrationsverket.
– Vi har en relativt låg ändringsfrekvens i domstol när det gäller asylärenden idag. Det kan förväntas ändras med det här förslaget. Asylprocessen kommer bli rörigare för såväl asylsökande som Migrationsverket. Något som kan förväntas påverka besluten och i förlängningen praxisbildningens juridiska kvalitet.
Sammantaget gör de stora förändringarna som införs samtidigt att det finns risk för stora och svåröverskådliga konsekvenser för rättssäkerheten för asylsökande, menar Sofia Rönnow Pessah.
– Att välja att genomföra så pass omfattande förändringar samtidigt som man begränsar rätten till offentligt biträde och utan att säkra en fungerande övervakningsmekanism riskerar att allvarligt försämra asylsökandes rättighetsskydd.
Elsa Persson
Inlägget Oro inför stor omvandling av asylsystemet dök först upp på Dagens Arena.
82fed19c1c65aa71db12a503b866e01fe08af35fVi frågade Håkan Svärdman, pensionsexpert på Folksam.
Inlägget Är pensionerna för låga i dag? dök först upp på Dagens Arena.
Vi frågade Håkan Svärdman, pensionsexpert på Folksam, om nivån på dagens pensioner och om de behöver höjas.
– Svaret är ett obetingat ja. Tanken är att en person med drygt 40 intjänande år med dagens medellivslängd ska få runt 60 procent av medelinkomsten i årlig pension. I dag kan vi tyvärr konstatera att det inte har blivit några 60 procent av inkomsten (slutlön) i allmän pension. Kompensationsnivån har istället fallit som en sten, visar Folksams beräkningar. Från i genomsnitt 61 till 43 procent av slutlönen de senaste 23 åren och därmed långt ifrån det givna löftet.
– Raset utlöstes av att få blivande pensionärer insåg att löftet var villkorat till att beräkningen gjordes utifrån ”dagens medellivslängd”. Innebörden av detta är att yngre årskullar med en högre förväntad livslängd måste senarelägga sitt pensionsuttag om de vill ha en pension som motsvarar 60 procent. När det allmänna pensionssystemet sjösattes 1999 fanns en uttalad förväntan hos politiker och myndigheter att informationsinsatser och det årliga orange kuvertet skulle ändra allmänhetens pensionsbeteende för att successivt anpassas till systemets villkor. Effekten uteblev. 65-årsnormen för pensioneringen förblev orubblig. Mycket på grund av att det finns en verklighet som inte matchar pensionssystemets premisser. Många människor kan helt enkelt inte arbeta högre upp i åldrarna när kroppen säger ifrån, säger Håkan Svärdman.
Han fortsätter:
– Pensionsraset förstärktes dessutom av att pensionsavgiften inte blev 18,5, utan 17,21 procent. Statsmakten har reagerat, men nöjde sig med att införa den så kallade riktåldern för att tvinga upp den faktiska pensionsåldern och därmed upprätthålla, men inte höja, pensionsnivåerna. Någon avgiftshöjning är dock inte aktuell, trots att Pensionsgruppens egen utredning entydigt visade att en sådan också behövs för att systemet ska infria sitt löfte om 60 procent i allmän pension.
– En höjning av pensionsavgiften från 17,21 till 18,5 procent, som även skulle gälla redan intjänade pensionsrätter, höjer pensionen för alla. Men proportionellt sett mest för personer med inkomst under intjänandetaket i det allmänna pensionssystemet. Man skulle även behöva maxa den så kallade pensionsgasen, som fördelar överskottet i det allmänna pensionssystemet till pensionärer och pensionssparare. Utöver det behöver också garantipensionen moderniseras så att arbetets betydelse för personer med låg inkomst förstärks. Som en sista åtgärd skulle avkastningsskatten helt eller delvis behöva avskaffas på tjänstepensioner. Utan avkastningsskatt skulle en genomsnittslöntagare kunna få mellan 950 och 1 600 kronor mer i tjänstepension per månad. Dessa åtgärder skulle sammantaget lyfta pensionen för en vanlig löntagare med 3 300 kronor per månad och därmed skulle löftet om 60 procent i allmän pension infrias.
Jon Andersson
Inlägget Är pensionerna för låga i dag? dök först upp på Dagens Arena.
25f80fe004d6eec75ec0893fd4973c6a82819bf4Risker när ”medicinsk cannabis” används för att stärka en marknad.
Inlägget Gemensam definition av medicinsk cannabis behövs i EU dök först upp på Dagens Arena.
Begreppet ”medicinsk cannabis” används brett och kan avse allt från godkända cannabinoidbaserade läkemedel till cannabisprodukter som saknar vetenskapligt stöd. Därför behövs en gemensam definition på EU-nivå, skriver Peter Moilanen, Narkotikapolitiskt Center och Cressida de Witte, World Federation Against Drugs.
I en ny rapport, Prescribed Ambiguity: Medical Cannabis in Europe, kartlägger vi utvecklingen i ett flertal länder. Tydligt är att frånvaron av en gemensam definition och ett harmoniserat regelverk har skapat ett splittrat europeiskt landskap – där somliga länder låtit folkhälsan stå i fokus, medan andra gett utrymme till politiska och starka kommersiella intressen.
Samtidigt varnar både enskilda läkare och läkarförbund för otydliga riktlinjer, bristfällig utbildning och en utveckling där medicinsk cannabis riskerar att fungera som en väg in i bredare legalisering.
I Frankrike inleddes ett pilotprogram för medicinsk cannabis 2021. Programmet har omfattat över 3 200 patienter men i slutet av 2024 återstod bara omkring 1 850, ofta på grund av bristande effekt eller biverkningar. Trots detta planerar Frankrike att införa ett permanent regelverk, vilket mött kritik om både osäker evidens, kostnader och risken att medicinsk reglering kan bana väg för bredare legalisering.
Andra länder – som Spanien, Portugal och Storbritannien – har satsat på odling och export, där fokus i praktiken kommit att ligga på marknad och tillväxt snarare än medicinsk nytta och patientbehov.
Tyskland är det land som har gått längst. Där har medicinsk cannabis inte bara blivit en fråga om behandling, utan också om tillgänglighet och i praktiken en bredare normalisering. Det system som skapats, med digitala snabbspår till recept där torkad cannabis i praktiken kunnat levereras inom en timme, har till slut gått så långt att regeringen nu försöker strama åt regelverket. Regeringens narkotikakommissionär, Hendrik Streck, beskrev för några dagar sedan hur en marknad vuxit fram som inte har med medicin att göra längre.
Det finns även tecken på att svensk reglering har svårt att hålla jämna steg. Läkemedelsverket har på regeringens uppdrag tagit fram förslag om tydligare reglering av jordbrukshampa, där odling i dag används för andra ändamål än intentionen med lagen. Trots detta har frågan blivit liggande i beredning i över två år.
Att forskning inom området ska kunna bedrivas och godkända cannabinoidbaserade läkemedel förskrivas är självklart, men de ska hanteras på samma sätt som andra läkemedel vad gäller evidens, godkännande, indikation och uppföljning. Saknas detta ska de inte ges medicinsk legitimitet genom oklara begrepp eller undantagslösningar.
Det är också här den europeiska otydligheten blir problematisk. När definitioner, riktlinjer och tillsyn skiljer sig kraftigt mellan länder skapas inte bara medicinska och rättsliga gråzoner. Det öppnar även upp för en marknad som driver utvecklingen snabbare än kunskapsläget motiverar. Vi menar att Sverige därför bör trycka på för:
En tydlig och rättsligt hållbar definition på EU-nivå som skiljer cannabinoidbaserade läkemedel från ”medicinsk cannabis”.
*Samma krav på evidens, indikation, myndighetsgodkännande och uppföljning som för andra läkemedel.
*En reglering som utgår från patientnytta och folkhälsa, inte kommersiella intressen eller politiska glidningar mot en bredare legalisering.
Sverige är ett av flera länder i Europa som visat att folkhälsa och patientsäkerhet kan väga tyngre än kommersiella intressen. Vi behöver nu ta en mer aktiv roll för att forma ett mer kunskapsbaserat regelverk på både svensk och europeisk nivå, men det förutsätter att politiken är beredd att agera och inte lämnar utvecklingen åt marknaden.
Peter Moilanen, chef Narkotikapolitiskt Center
Cressida de Witte, bitr sekreterare för World Federation Against Drugs (WFAD) och rapportförfattare
Inlägget Gemensam definition av medicinsk cannabis behövs i EU dök först upp på Dagens Arena.
e95bc616694469732c1b96c0626ef8b3a7003c7dUngern är kanske inte stora vändpunkten, men visar att högerpopulismen kan besegras.
Inlägget Ett enormt bakslag för ytterhögern dök först upp på Dagens Arena.
Ungern är kanske inte stora vändpunkten, men visar att högerpopulismen kan besegras.
Man ska generellt vara försiktig med att utropa några absoluta vändpunkter, eller att glatt utropa att högerpopulismen nu passerat krönet och är på väg utför.
Många av oss var till exempel övertygade om att Donald Trumps förlust i presidentvalet 2020, hans försök att stjäla valet, var ”peak Trump”.
Vi spådde att det skulle bli svårt den orange mannen och hans anhängare att komma tillbaka i amerikansk politik.
Och se hur det gick.
Med detta sagt: visst är Péter Magyars och partiet Tiszas seger i det ungerska valet ett enormt bakslag för ytterhögern i Europa.
Det var den nu avgångne Viktor Orbán som inledde segertåget för kontinentens högerpopulister. Partier som spelar på nationalism och missnöje, som använder invandrare och minoriteter som syndabockar och som hatar allt var EU heter.
Och nu, efter 16 år, tappar Orbán makten.
Även om Péter Magyars politiska karriär började i Orbáns parti Fidesz, och även om han måste betraktas som en i grunden konservativ politiker, har han gått till val på ett program som utmanar några av grundstenarna i Orbáns allt mer auktoritära styre.
Tisza strävar efter att ompositionera Ungern i EU, där landet under 16 år agerat som gossen Ruda och mer gått Putins än unionens egna ärenden. Målet är att förbättra relationerna med Bryssel och västvärlden.
Partiet vill reformera statliga institutioner, stärka rättsstaten och minska korruptionen.
Tisza planerar också en författningsändring som begränsar tiden en premiärminister kan sitta till maximalt åtta år. Orbán, som framstått som både kung, president och premiärminister, eller någon som han, ska inte kunna livstidspatent på makten.
På det ekonomiska området föreslår Magyars parti bland annat skattelättnader för de med låga inkomster och satsningar på att öka stödet till barnfamiljer.
Men viktigast av allt: kommer Ungern nu inte längre att blockera EU:s stöd till Ukraina? Det är i alla fall förhoppningen, även om Magyar inte varit glasklar på den punkten.
Inget av detta betyder i sig att den högerpopulistiska vågen i Europa är bruten. I Italien, Tjeckien och Slovakien sitter Fidesz syskonpartier i regeringsställning. I Sverige, Finland och Holland har de stort inflytande över regeringspolitiken.
Där finns det fortfarande stora risker att den auktoritära vågen sveper vidare.
Men i Italien förlorade Melonis regering nyligen en folkomröstning om att öka den politiska kontrollen över rättsväsendet. I Polen vann Donald Tusks liberala parti regeringsmakten redan för två år sedan, och i Sverige visar opinionsundersökningarna att Tidöregeringen ligger rejält efter den rödgröna oppositionen.
Så även om det är för tidigt att öppna alla champagneflaskorna kan vi väl korka upp en av dem? Och lägga de andra på kylning.
Jesper Bengtsson
Inlägget Ett enormt bakslag för ytterhögern dök först upp på Dagens Arena.
158f1a4719aaa66838ead24bf362d74e6bd953b2
e95bc616694469732c1b96c0626ef8b3a7003c7d
TITLE: Ett enormt bakslag för ytterhögern DESCRIPTION: Ungern är kanske inte stora vändpunkten, men visar att högerpopulismen kan besegras. Inlägget Ett enormt bakslag för ytterhögern dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Ungern är kanske inte stora vändpunkten, men visar att högerpopulismen kan besegras. Man ska generellt vara försiktig med att utropa några absoluta vändpunkter, eller att glatt utropa att högerpopoulismen nu passerat krönet och är på väg utför. Många av oss var till exempel övertygade om att Donald Trumps förlust i presidentvalet 2020, hans försök att stjäla valet, var ”peak Trump”. Vi spådde att det skulle bli svårt den orange mannen och hans anhängare att komma tillbaka i amerikansk politik. Och se hur det gick. Med detta sagt: visst är Péter Magyars och partiet Tiszas seger i det ungerska valet ett enormt bakslag för ytterhögern i Europa. Inget livstidspatent på makten Det var den nu avgångne Viktor Orbán som inledde segertåget för kontinentens högerpopulister. Partier som spelar på nationalism och missnöje, som använder invandrare och minoritetet som synabockar och som hatar allt var EU heter. Och nu, efter 16 år, tappar Orbán makten. Även om Péter Magyars politiska karriär började i Orbáns parti Fidesz, och även om han måste betraktas som en i grunden konservativ politiker, har han gått till val på ett program som utmanar några av grundstenarna i Orbáns allt mer auktoritära styre. Tisza strävar efter att ompositionera Ungern i EU, där landet under 16 år agerat som gossen Ruda och mer gått Putins än unionens egna ärenden. Målet är att förbättra relationerna med Bryssel och västvärlden. Partiet vill reformera statliga institutioner, stärka rättsstaten och minska korruptionen. Tisza planerar också en författningsändring som begränsar tiden en premiärminister kan sitta till maximalt åtta år. Orbán, som framstått som både kung, president och premiärminister, eller någon som han, ska inte kunna livstidspatent på makten. Risk att vågen sveper vidare På det ekonomiska området föreslår Magyars parti bland annat skattelättnader för de med låga inkomster och satsningar på att öka stödet till barnfamiljer. Men viktigast av allt: nu kommer Ungern med största sannolikhet inte att blockera EU:s stöd till Ukraina. Inget av detta betyder i sig att den högerpopulistiska vågen i Europa är bruten. I Italien, Tjeckien och Slovakien sitter Fidesz syskonpartier i regeringsställning. I Sverige, Finland och Holland har de stort inflytande över regeringspolitiken. Där finns det fortfarande stora risker att den auktoritära vågen sveper vidare. Men i Italien förlorade Melonis regering nyligen en folkomröstning om att öka den politiska kontrollen över rättsväsendet. I Polen vann Donald Tusks liberala parti regeringsmakten redan för två år sedan, och i Sverige visar opinionsundersökningarna att Tidöregeringen ligger rejält efter den rödgröna oppositionen. Så även om det är för tidigt att öppna alla champagneflaskorna kan vi väl korka upp en av dem? Och lägga de andra på kylning. Jesper Bengtsson Inlägget Ett enormt bakslag för ytterhögern dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Ett enormt bakslag för ytterhögern DESCRIPTION: Ungern är kanske inte stora vändpunkten, men visar att högerpopulismen kan besegras. Inlägget Ett enormt bakslag för ytterhögern dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Ungern är kanske inte stora vändpunkten, men visar att högerpopulismen kan besegras. Man ska generellt vara försiktig med att utropa några absoluta vändpunkter, eller att glatt utropa att högerpopulismen nu passerat krönet och är på väg utför. Många av oss var till exempel övertygade om att Donald Trumps förlust i presidentvalet 2020, hans försök att stjäla valet, var ”peak Trump”. Vi spådde att det skulle bli svårt den orange mannen och hans anhängare att komma tillbaka i amerikansk politik. Och se hur det gick. Med detta sagt: visst är Péter Magyars och partiet Tiszas seger i det ungerska valet ett enormt bakslag för ytterhögern i Europa. Inget livstidspatent på makten Det var den nu avgångne Viktor Orbán som inledde segertåget för kontinentens högerpopulister. Partier som spelar på nationalism och missnöje, som använder invandrare och minoriteter som syndabockar och som hatar allt var EU heter. Och nu, efter 16 år, tappar Orbán makten. Även om Péter Magyars politiska karriär började i Orbáns parti Fidesz, och även om han måste betraktas som en i grunden konservativ politiker, har han gått till val på ett program som utmanar några av grundstenarna i Orbáns allt mer auktoritära styre. Tisza strävar efter att ompositionera Ungern i EU, där landet under 16 år agerat som gossen Ruda och mer gått Putins än unionens egna ärenden. Målet är att förbättra relationerna med Bryssel och västvärlden. Partiet vill reformera statliga institutioner, stärka rättsstaten och minska korruptionen. Tisza planerar också en författningsändring som begränsar tiden en premiärminister kan sitta till maximalt åtta år. Orbán, som framstått som både kung, president och premiärminister, eller någon som han, ska inte kunna livstidspatent på makten. Risk att vågen sveper vidare På det ekonomiska området föreslår Magyars parti bland annat skattelättnader för de med låga inkomster och satsningar på att öka stödet till barnfamiljer. Men viktigast av allt: kommer Ungern nu inte längre att blockera EU:s stöd till Ukraina? Det är i alla fall förhoppningen, även om Magyar inte varit glasklar på den punkten. Inget av detta betyder i sig att den högerpopulistiska vågen i Europa är bruten. I Italien, Tjeckien och Slovakien sitter Fidesz syskonpartier i regeringsställning. I Sverige, Finland och Holland har de stort inflytande över regeringspolitiken. Där finns det fortfarande stora risker att den auktoritära vågen sveper vidare. Men i Italien förlorade Melonis regering nyligen en folkomröstning om att öka den politiska kontrollen över rättsväsendet. I Polen vann Donald Tusks liberala parti regeringsmakten redan för två år sedan, och i Sverige visar opinionsundersökningarna att Tidöregeringen ligger rejält efter den rödgröna oppositionen. Så även om det är för tidigt att öppna alla champagneflaskorna kan vi väl korka upp en av dem? Och lägga de andra på kylning. Jesper Bengtsson Inlägget Ett enormt bakslag för ytterhögern dök först upp på Dagens Arena.
5f9bad9d3039f3b740f14be3e592c4c3b584bef8
158f1a4719aaa66838ead24bf362d74e6bd953b2
TITLE: Ett enormt bakslag för ytterhögern DESCRIPTION: Ungern är kanske inte stora vändpunkten, men visar att högerpopulismen kan besegras. Inlägget Ett enormt bakslag för ytterhögern dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Ungern är kanske inte stora vändpunkten, men visar att högerpopulismen kan besegras. Man ska generellt vara försiktig med att utropa några absoluta vändpunkter, eller att glatt utropa att högerpopoulismen nu passerat krönet och är på väg utför. Många av oss var till exempel övertygade om att Donald Trumps förlust i presidentvalet 2020, hans försök att stjäla valet, var ”peak Trump”. Vi spådde att det skulle bli svårt den orange mannen och hans anhängare att komma tillbaka i amerikansk politik. Och se hur det gick. Med detta sagt: visst är Péter Magyars och partiet Tiszas seger i det ungerska valet ett enormt bakslag för ytterhögern i Europa. Inget livstidspatent på makten Det var den nu avgångne Viktor Orbán som inledde segertåget för kontinentens högerpopulister. Partier som spelar på nationalism och missnöje, som använder invandrare och minoritetet som synabockar och som hatar allt var EU heter. Och nu, efter 16 år, tappar Orbán makten. Även om Péter Magyars politiska karriär började i Orbáns parti Fidesz, och även om han måste betraktas som en i grunden konservativ politiker, har han gått till val på ett program som utmanar några av grundstenarna i Orbáns allt mer auktoritära styre. Tisza strävar efter att ompositionera Ungern i EU, där landet under 16 år agerat som gossen Ruda och mer gått Putins än unionens egna ärenden. Målet är att förbättra relationerna med Bryssel och västvärlden. Partiet vill reformera statliga institutioner, stärka rättsstaten och minska korruptionen. Tisza planerar också en författningsändring som begränsar tiden en premiärminister kan sitta till maximalt åtta år. Orbán, som framstått som både kung, president och premiärminister, eller någon som han, ska inte kunna livstidspatent på makten. Risk att vågen sveper vidare På det ekonomiska området föreslår Magyars parti bland annat skattelättnader för de med låga inkomster och satsningar på att öka stödet till barnfamiljer. Men viktigast av allt: kommer Ungern nu inte längre att blockera EU:s stöd till Ukraina? Det är i alla fall förhoppningen, även om Magyar inte varit glasklar på den punkten. Inget av detta betyder i sig att den högerpopulistiska vågen i Europa är bruten. I Italien, Tjeckien och Slovakien sitter Fidesz syskonpartier i regeringsställning. I Sverige, Finland och Holland har de stort inflytande över regeringspolitiken. Där finns det fortfarande stora risker att den auktoritära vågen sveper vidare. Men i Italien förlorade Melonis regering nyligen en folkomröstning om att öka den politiska kontrollen över rättsväsendet. I Polen vann Donald Tusks liberala parti regeringsmakten redan för två år sedan, och i Sverige visar opinionsundersökningarna att Tidöregeringen ligger rejält efter den rödgröna oppositionen. Så även om det är för tidigt att öppna alla champagneflaskorna kan vi väl korka upp en av dem? Och lägga de andra på kylning. Jesper Bengtsson Inlägget Ett enormt bakslag för ytterhögern dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Ett enormt bakslag för ytterhögern DESCRIPTION: Ungern är kanske inte stora vändpunkten, men visar att högerpopulismen kan besegras. Inlägget Ett enormt bakslag för ytterhögern dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Ungern är kanske inte stora vändpunkten, men visar att högerpopulismen kan besegras. Man ska generellt vara försiktig med att utropa några absoluta vändpunkter, eller att glatt utropa att högerpopoulismen nu passerat krönet och är på väg utför. Många av oss var till exempel övertygade om att Donald Trumps förlust i presidentvalet 2020, hans försök att stjäla valet, var ”peak Trump”. Vi spådde att det skulle bli svårt den orange mannen och hans anhängare att komma tillbaka i amerikansk politik. Och se hur det gick. Med detta sagt: visst är Péter Magyars och partiet Tiszas seger i det ungerska valet ett enormt bakslag för ytterhögern i Europa. Inget livstidspatent på makten Det var den nu avgångne Viktor Orbán som inledde segertåget för kontinentens högerpopulister. Partier som spelar på nationalism och missnöje, som använder invandrare och minoritetet som synabockar och som hatar allt var EU heter. Och nu, efter 16 år, tappar Orbán makten. Även om Péter Magyars politiska karriär började i Orbáns parti Fidesz, och även om han måste betraktas som en i grunden konservativ politiker, har han gått till val på ett program som utmanar några av grundstenarna i Orbáns allt mer auktoritära styre. Tisza strävar efter att ompositionera Ungern i EU, där landet under 16 år agerat som gossen Ruda och mer gått Putins än unionens egna ärenden. Målet är att förbättra relationerna med Bryssel och västvärlden. Partiet vill reformera statliga institutioner, stärka rättsstaten och minska korruptionen. Tisza planerar också en författningsändring som begränsar tiden en premiärminister kan sitta till maximalt åtta år. Orbán, som framstått som både kung, president och premiärminister, eller någon som han, ska inte kunna livstidspatent på makten. Risk att vågen sveper vidare På det ekonomiska området föreslår Magyars parti bland annat skattelättnader för de med låga inkomster och satsningar på att öka stödet till barnfamiljer. Men viktigast av allt: nu kommer Ungern med största sannolikhet inte att blockera EU:s stöd till Ukraina. Inget av detta betyder i sig att den högerpopulistiska vågen i Europa är bruten. I Italien, Tjeckien och Slovakien sitter Fidesz syskonpartier i regeringsställning. I Sverige, Finland och Holland har de stort inflytande över regeringspolitiken. Där finns det fortfarande stora risker att den auktoritära vågen sveper vidare. Men i Italien förlorade Melonis regering nyligen en folkomröstning om att öka den politiska kontrollen över rättsväsendet. I Polen vann Donald Tusks liberala parti regeringsmakten redan för två år sedan, och i Sverige visar opinionsundersökningarna att Tidöregeringen ligger rejält efter den rödgröna oppositionen. Så även om det är för tidigt att öppna alla champagneflaskorna kan vi väl korka upp en av dem? Och lägga de andra på kylning. Jesper Bengtsson Inlägget Ett enormt bakslag för ytterhögern dök först upp på Dagens Arena.
66d6e14dcb81ea98726277a56ebd6c0e127ea287
5f9bad9d3039f3b740f14be3e592c4c3b584bef8
TITLE: Ett enormt bakslag för ytterhögern DESCRIPTION: Ungern är kanske inte stora vändpunkten, men visar att högerpopulismen kan besegras. Inlägget Ett enormt bakslag för ytterhögern dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Ungern är kanske inte stora vändpunkten, men visar att högerpopulismen kan besegras. Man ska generellt vara försiktig med att utropa några absoluta vändpunkter, eller att glatt utropa att högerpopoulismen nu passerat krönet och är på väg utför. Många av oss var till exempel övertygade om att Donald Trumps förlust i presidentvalet 2020, hans försök att stjäla valet, var ”peak Trump”. Vi spådde att det skulle bli svårt den orange mannen och hans anhängare att komma tillbaka i amerikansk politik. Och se hur det gick. Med detta sagt: visst är Péter Magyars och partiet Tiszas seger i det ungerska valet ett enormt bakslag för ytterhögern i Europa. Inget livstidspatent på makten Det var den nu avgångne Viktor Orbán som inledde segertåget för kontinentens högerpopulister. Partier som spelar på nationalism och missnöje, som använder invandrare och minoritetet som synabockar och som hatar allt var EU heter. Och nu, efter 16 år, tappar Orbán makten. Även om Péter Magyars politiska karriär började i Orbáns parti Fidesz, och även om han måste betraktas som en i grunden konservativ politiker, har han gått till val på ett program som utmanar några av grundstenarna i Orbáns allt mer auktoritära styre. Tisza strävar efter att ompositionera Ungern i EU, där landet under 16 år agerat som gossen Ruda och mer gått Putins än unionens egna ärenden. Målet är att förbättra relationerna med Bryssel och västvärlden. Partiet vill reformera statliga institutioner, stärka rättsstaten och minska korruptionen. Tisza planerar också en författningsändring som begränsar tiden en premiärminister kan sitta till maximalt åtta år. Orbán, som framstått som både kung, president och premiärminister, eller någon som han ska inte kunna livstidspatent på makten. Risk att vågen sveper vidare På det ekonomiska området föreslår Magyars parti bland annat skattelättnader för de med låga inkomster och satsningar på att öka stödet till barnfamiljer. Men viktigast av allt: nu kommer Ungern med största sannolikhet inte att blockera EU:s stöd till Ukraina. Inget av detta betyder i sig att den högerpopulistiska vågen i Europa är bruten. I Italien, Tjeckien och Slovakien sitter Fidesz syskonpartier i regeringsställning. I Sverige, Finland och Holland har de stort inflytande över regeringspolitiken. Där finns det fortfarande stora risker att den auktoritära vågen sveper vidare. Men i Italien förlorade Melonis regering nyligen en folkomröstning om att öka den politiska kontrollen över rättsväsendet. I Polen vann Donald Tusks liberala parti regeringsmakten redan för två år sedan, och i Sverige visar opinionsundersökningarna att Tidöregeringen ligger rejält efter den rödgröna oppositionen. Så även om det är för tidigt att öppna alla champagneflaskorna kan vi väl korka upp en av dem? Och det nog klokt att i alla fall lägga de andra på kylning. Jesper Bengtsson Inlägget Ett enormt bakslag för ytterhögern dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Ett enormt bakslag för ytterhögern DESCRIPTION: Ungern är kanske inte stora vändpunkten, men visar att högerpopulismen kan besegras. Inlägget Ett enormt bakslag för ytterhögern dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Ungern är kanske inte stora vändpunkten, men visar att högerpopulismen kan besegras. Man ska generellt vara försiktig med att utropa några absoluta vändpunkter, eller att glatt utropa att högerpopoulismen nu passerat krönet och är på väg utför. Många av oss var till exempel övertygade om att Donald Trumps förlust i presidentvalet 2020, hans försök att stjäla valet, var ”peak Trump”. Vi spådde att det skulle bli svårt den orange mannen och hans anhängare att komma tillbaka i amerikansk politik. Och se hur det gick. Med detta sagt: visst är Péter Magyars och partiet Tiszas seger i det ungerska valet ett enormt bakslag för ytterhögern i Europa. Inget livstidspatent på makten Det var den nu avgångne Viktor Orbán som inledde segertåget för kontinentens högerpopulister. Partier som spelar på nationalism och missnöje, som använder invandrare och minoritetet som synabockar och som hatar allt var EU heter. Och nu, efter 16 år, tappar Orbán makten. Även om Péter Magyars politiska karriär började i Orbáns parti Fidesz, och även om han måste betraktas som en i grunden konservativ politiker, har han gått till val på ett program som utmanar några av grundstenarna i Orbáns allt mer auktoritära styre. Tisza strävar efter att ompositionera Ungern i EU, där landet under 16 år agerat som gossen Ruda och mer gått Putins än unionens egna ärenden. Målet är att förbättra relationerna med Bryssel och västvärlden. Partiet vill reformera statliga institutioner, stärka rättsstaten och minska korruptionen. Tisza planerar också en författningsändring som begränsar tiden en premiärminister kan sitta till maximalt åtta år. Orbán, som framstått som både kung, president och premiärminister, eller någon som han, ska inte kunna livstidspatent på makten. Risk att vågen sveper vidare På det ekonomiska området föreslår Magyars parti bland annat skattelättnader för de med låga inkomster och satsningar på att öka stödet till barnfamiljer. Men viktigast av allt: kommer Ungern nu inte längre att blockera EU:s stöd till Ukraina? Det är i alla fall förhoppningen, även om Magyar inte varit glasklar på den punkten. Inget av detta betyder i sig att den högerpopulistiska vågen i Europa är bruten. I Italien, Tjeckien och Slovakien sitter Fidesz syskonpartier i regeringsställning. I Sverige, Finland och Holland har de stort inflytande över regeringspolitiken. Där finns det fortfarande stora risker att den auktoritära vågen sveper vidare. Men i Italien förlorade Melonis regering nyligen en folkomröstning om att öka den politiska kontrollen över rättsväsendet. I Polen vann Donald Tusks liberala parti regeringsmakten redan för två år sedan, och i Sverige visar opinionsundersökningarna att Tidöregeringen ligger rejält efter den rödgröna oppositionen. Så även om det är för tidigt att öppna alla champagneflaskorna kan vi väl korka upp en av dem? Och lägga de andra på kylning. Jesper Bengtsson Inlägget Ett enormt bakslag för ytterhögern dök först upp på Dagens Arena.
8d0df6f0c7aebc2a1388a17b68bd47bbebb0ddb0
66d6e14dcb81ea98726277a56ebd6c0e127ea287
TITLE: Ett enormt bakslag för ytterhögern DESCRIPTION: Nu visar även Ungern att det går att bryta den auktoritära vågen. Inlägget Ett enormt bakslag för ytterhögern dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Nu visar även Ungern att det går att bryta den auktoritära vågen. Man ska generellt vara försiktig med att utropa några absoluta vändpunkter, eller att glatt utropa att högerpopoulismen nu passerat krönet och är på väg utför. Många av oss var till exempel övertygade om att Donald Trumps förlust i presidentvalet 2020, hans försök att stjäla valet, var ”peak Trump”. Vi spådde att det skulle bli svårt den orange mannen och hans anhängare att komma tillbaka i amerikansk politik. Och se hur det gick. Med detta sagt: visst är Péter Magyars och partiet Tiszas seger i det ungerska valet ett enormt bakslag för ytterhögern i Europa. Inget livstidspatent på makten Det var den nu avgångne Viktor Orbán som inledde segertåget för kontinentens högerpopulister. Partier som spelar på nationalism och missnöje, som använder invandrare och minoritetet som synabockar och som hatar allt var EU heter. Och nu, efter 16 år, tappar Orbán makten. Även om Péter Magyars politiska karriär började i Orbáns parti Fidesz, och även om han måste betraktas som en i grunden konservativ politiker, har han gått till val på ett program som utmanar några av grundstenarna i Orbáns allt mer auktoritära styre. Tisza strävar efter att ompositionera Ungern i EU, där landet under 16 år agerat som gossen Ruda och mer gått Putins än unionens egna ärenden. Målet är att förbättra relationerna med Bryssel och västvärlden. Partiet vill reformera statliga institutioner, stärka rättsstaten och minska korruptionen. Tisza planerar också en författningsändring som begränsar tiden en premiärminister kan sitta till maximalt åtta år. Orbán, som framstått som både kung, president och premiärminister, eller någon som han ska inte kunna livstidspatent på makten. Risk att vågen sveper vidare På det ekonomiska området föreslår Magyars parti bland annat skattelättnader för de med låga inkomster och satsningar på att öka stödet till barnfamiljer. Men viktigast av allt: nu kommer Ungern med största sannolikhet inte att blockera EU:s stöd till Ukraina. Inget av detta betyder i sig att den högerpopulistiska vågen i Europa är bruten. I Italien, Tjeckien och Slovakien sitter Fidesz syskonpartier i regeringsställning. I Sverige, Finland och Holland har de stort inflytande över regeringspolitiken. Där finns det fortfarande stora risker att den auktoritära vågen sveper vidare. Men i Italien förlorade Melonis regering nyligen en folkomröstning om att öka den politiska kontrollen över rättsväsendet. I Polen vann Donald Tusks liberala parti regeringsmakten redan för två år sedan, och i Sverige visar opinionsundersökningarna att Tidöregeringen ligger rejält efter den rödgröna oppositionen. Så även om det är för tidigt att öppna alla champagneflaskorna kan vi väl korka upp en av dem? Och det nog klokt att i alla fall lägga de andra på kylning. Jesper Bengtsson Inlägget Ett enormt bakslag för ytterhögern dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Ett enormt bakslag för ytterhögern DESCRIPTION: Ungern är kanske inte stora vändpunkten, men visar att högerpopulismen kan besegras. Inlägget Ett enormt bakslag för ytterhögern dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Ungern är kanske inte stora vändpunkten, men visar att högerpopulismen kan besegras. Man ska generellt vara försiktig med att utropa några absoluta vändpunkter, eller att glatt utropa att högerpopoulismen nu passerat krönet och är på väg utför. Många av oss var till exempel övertygade om att Donald Trumps förlust i presidentvalet 2020, hans försök att stjäla valet, var ”peak Trump”. Vi spådde att det skulle bli svårt den orange mannen och hans anhängare att komma tillbaka i amerikansk politik. Och se hur det gick. Med detta sagt: visst är Péter Magyars och partiet Tiszas seger i det ungerska valet ett enormt bakslag för ytterhögern i Europa. Inget livstidspatent på makten Det var den nu avgångne Viktor Orbán som inledde segertåget för kontinentens högerpopulister. Partier som spelar på nationalism och missnöje, som använder invandrare och minoritetet som synabockar och som hatar allt var EU heter. Och nu, efter 16 år, tappar Orbán makten. Även om Péter Magyars politiska karriär började i Orbáns parti Fidesz, och även om han måste betraktas som en i grunden konservativ politiker, har han gått till val på ett program som utmanar några av grundstenarna i Orbáns allt mer auktoritära styre. Tisza strävar efter att ompositionera Ungern i EU, där landet under 16 år agerat som gossen Ruda och mer gått Putins än unionens egna ärenden. Målet är att förbättra relationerna med Bryssel och västvärlden. Partiet vill reformera statliga institutioner, stärka rättsstaten och minska korruptionen. Tisza planerar också en författningsändring som begränsar tiden en premiärminister kan sitta till maximalt åtta år. Orbán, som framstått som både kung, president och premiärminister, eller någon som han ska inte kunna livstidspatent på makten. Risk att vågen sveper vidare På det ekonomiska området föreslår Magyars parti bland annat skattelättnader för de med låga inkomster och satsningar på att öka stödet till barnfamiljer. Men viktigast av allt: nu kommer Ungern med största sannolikhet inte att blockera EU:s stöd till Ukraina. Inget av detta betyder i sig att den högerpopulistiska vågen i Europa är bruten. I Italien, Tjeckien och Slovakien sitter Fidesz syskonpartier i regeringsställning. I Sverige, Finland och Holland har de stort inflytande över regeringspolitiken. Där finns det fortfarande stora risker att den auktoritära vågen sveper vidare. Men i Italien förlorade Melonis regering nyligen en folkomröstning om att öka den politiska kontrollen över rättsväsendet. I Polen vann Donald Tusks liberala parti regeringsmakten redan för två år sedan, och i Sverige visar opinionsundersökningarna att Tidöregeringen ligger rejält efter den rödgröna oppositionen. Så även om det är för tidigt att öppna alla champagneflaskorna kan vi väl korka upp en av dem? Och det nog klokt att i alla fall lägga de andra på kylning. Jesper Bengtsson Inlägget Ett enormt bakslag för ytterhögern dök först upp på Dagens Arena.
e95bc616694469732c1b96c0626ef8b3a7003c7d
158f1a4719aaa66838ead24bf362d74e6bd953b2
5f9bad9d3039f3b740f14be3e592c4c3b584bef8
66d6e14dcb81ea98726277a56ebd6c0e127ea287
8d0df6f0c7aebc2a1388a17b68bd47bbebb0ddb0
158f1a4719aaa66838ead24bf362d74e6bd953b2Ungern är kanske inte stora vändpunkten, men visar att högerpopulismen kan besegras.
Inlägget Ett enormt bakslag för ytterhögern dök först upp på Dagens Arena.
Ungern är kanske inte stora vändpunkten, men visar att högerpopulismen kan besegras.
Man ska generellt vara försiktig med att utropa några absoluta vändpunkter, eller att glatt utropa att högerpopoulismen nu passerat krönet och är på väg utför.
Många av oss var till exempel övertygade om att Donald Trumps förlust i presidentvalet 2020, hans försök att stjäla valet, var ”peak Trump”.
Vi spådde att det skulle bli svårt den orange mannen och hans anhängare att komma tillbaka i amerikansk politik.
Och se hur det gick.
Med detta sagt: visst är Péter Magyars och partiet Tiszas seger i det ungerska valet ett enormt bakslag för ytterhögern i Europa.
Det var den nu avgångne Viktor Orbán som inledde segertåget för kontinentens högerpopulister. Partier som spelar på nationalism och missnöje, som använder invandrare och minoritetet som synabockar och som hatar allt var EU heter.
Och nu, efter 16 år, tappar Orbán makten.
Även om Péter Magyars politiska karriär började i Orbáns parti Fidesz, och även om han måste betraktas som en i grunden konservativ politiker, har han gått till val på ett program som utmanar några av grundstenarna i Orbáns allt mer auktoritära styre.
Tisza strävar efter att ompositionera Ungern i EU, där landet under 16 år agerat som gossen Ruda och mer gått Putins än unionens egna ärenden. Målet är att förbättra relationerna med Bryssel och västvärlden.
Partiet vill reformera statliga institutioner, stärka rättsstaten och minska korruptionen.
Tisza planerar också en författningsändring som begränsar tiden en premiärminister kan sitta till maximalt åtta år. Orbán, som framstått som både kung, president och premiärminister, eller någon som han, ska inte kunna livstidspatent på makten.
På det ekonomiska området föreslår Magyars parti bland annat skattelättnader för de med låga inkomster och satsningar på att öka stödet till barnfamiljer.
Men viktigast av allt: nu kommer Ungern med största sannolikhet inte att blockera EU:s stöd till Ukraina.
Inget av detta betyder i sig att den högerpopulistiska vågen i Europa är bruten. I Italien, Tjeckien och Slovakien sitter Fidesz syskonpartier i regeringsställning. I Sverige, Finland och Holland har de stort inflytande över regeringspolitiken.
Där finns det fortfarande stora risker att den auktoritära vågen sveper vidare.
Men i Italien förlorade Melonis regering nyligen en folkomröstning om att öka den politiska kontrollen över rättsväsendet. I Polen vann Donald Tusks liberala parti regeringsmakten redan för två år sedan, och i Sverige visar opinionsundersökningarna att Tidöregeringen ligger rejält efter den rödgröna oppositionen.
Så även om det är för tidigt att öppna alla champagneflaskorna kan vi väl korka upp en av dem? Och lägga de andra på kylning.
Jesper Bengtsson
Inlägget Ett enormt bakslag för ytterhögern dök först upp på Dagens Arena.
158f1a4719aaa66838ead24bf362d74e6bd953b2
e95bc616694469732c1b96c0626ef8b3a7003c7d
TITLE: Ett enormt bakslag för ytterhögern DESCRIPTION: Ungern är kanske inte stora vändpunkten, men visar att högerpopulismen kan besegras. Inlägget Ett enormt bakslag för ytterhögern dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Ungern är kanske inte stora vändpunkten, men visar att högerpopulismen kan besegras. Man ska generellt vara försiktig med att utropa några absoluta vändpunkter, eller att glatt utropa att högerpopoulismen nu passerat krönet och är på väg utför. Många av oss var till exempel övertygade om att Donald Trumps förlust i presidentvalet 2020, hans försök att stjäla valet, var ”peak Trump”. Vi spådde att det skulle bli svårt den orange mannen och hans anhängare att komma tillbaka i amerikansk politik. Och se hur det gick. Med detta sagt: visst är Péter Magyars och partiet Tiszas seger i det ungerska valet ett enormt bakslag för ytterhögern i Europa. Inget livstidspatent på makten Det var den nu avgångne Viktor Orbán som inledde segertåget för kontinentens högerpopulister. Partier som spelar på nationalism och missnöje, som använder invandrare och minoritetet som synabockar och som hatar allt var EU heter. Och nu, efter 16 år, tappar Orbán makten. Även om Péter Magyars politiska karriär började i Orbáns parti Fidesz, och även om han måste betraktas som en i grunden konservativ politiker, har han gått till val på ett program som utmanar några av grundstenarna i Orbáns allt mer auktoritära styre. Tisza strävar efter att ompositionera Ungern i EU, där landet under 16 år agerat som gossen Ruda och mer gått Putins än unionens egna ärenden. Målet är att förbättra relationerna med Bryssel och västvärlden. Partiet vill reformera statliga institutioner, stärka rättsstaten och minska korruptionen. Tisza planerar också en författningsändring som begränsar tiden en premiärminister kan sitta till maximalt åtta år. Orbán, som framstått som både kung, president och premiärminister, eller någon som han, ska inte kunna livstidspatent på makten. Risk att vågen sveper vidare På det ekonomiska området föreslår Magyars parti bland annat skattelättnader för de med låga inkomster och satsningar på att öka stödet till barnfamiljer. Men viktigast av allt: nu kommer Ungern med största sannolikhet inte att blockera EU:s stöd till Ukraina. Inget av detta betyder i sig att den högerpopulistiska vågen i Europa är bruten. I Italien, Tjeckien och Slovakien sitter Fidesz syskonpartier i regeringsställning. I Sverige, Finland och Holland har de stort inflytande över regeringspolitiken. Där finns det fortfarande stora risker att den auktoritära vågen sveper vidare. Men i Italien förlorade Melonis regering nyligen en folkomröstning om att öka den politiska kontrollen över rättsväsendet. I Polen vann Donald Tusks liberala parti regeringsmakten redan för två år sedan, och i Sverige visar opinionsundersökningarna att Tidöregeringen ligger rejält efter den rödgröna oppositionen. Så även om det är för tidigt att öppna alla champagneflaskorna kan vi väl korka upp en av dem? Och lägga de andra på kylning. Jesper Bengtsson Inlägget Ett enormt bakslag för ytterhögern dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Ett enormt bakslag för ytterhögern DESCRIPTION: Ungern är kanske inte stora vändpunkten, men visar att högerpopulismen kan besegras. Inlägget Ett enormt bakslag för ytterhögern dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Ungern är kanske inte stora vändpunkten, men visar att högerpopulismen kan besegras. Man ska generellt vara försiktig med att utropa några absoluta vändpunkter, eller att glatt utropa att högerpopulismen nu passerat krönet och är på väg utför. Många av oss var till exempel övertygade om att Donald Trumps förlust i presidentvalet 2020, hans försök att stjäla valet, var ”peak Trump”. Vi spådde att det skulle bli svårt den orange mannen och hans anhängare att komma tillbaka i amerikansk politik. Och se hur det gick. Med detta sagt: visst är Péter Magyars och partiet Tiszas seger i det ungerska valet ett enormt bakslag för ytterhögern i Europa. Inget livstidspatent på makten Det var den nu avgångne Viktor Orbán som inledde segertåget för kontinentens högerpopulister. Partier som spelar på nationalism och missnöje, som använder invandrare och minoriteter som syndabockar och som hatar allt var EU heter. Och nu, efter 16 år, tappar Orbán makten. Även om Péter Magyars politiska karriär började i Orbáns parti Fidesz, och även om han måste betraktas som en i grunden konservativ politiker, har han gått till val på ett program som utmanar några av grundstenarna i Orbáns allt mer auktoritära styre. Tisza strävar efter att ompositionera Ungern i EU, där landet under 16 år agerat som gossen Ruda och mer gått Putins än unionens egna ärenden. Målet är att förbättra relationerna med Bryssel och västvärlden. Partiet vill reformera statliga institutioner, stärka rättsstaten och minska korruptionen. Tisza planerar också en författningsändring som begränsar tiden en premiärminister kan sitta till maximalt åtta år. Orbán, som framstått som både kung, president och premiärminister, eller någon som han, ska inte kunna livstidspatent på makten. Risk att vågen sveper vidare På det ekonomiska området föreslår Magyars parti bland annat skattelättnader för de med låga inkomster och satsningar på att öka stödet till barnfamiljer. Men viktigast av allt: kommer Ungern nu inte längre att blockera EU:s stöd till Ukraina? Det är i alla fall förhoppningen, även om Magyar inte varit glasklar på den punkten. Inget av detta betyder i sig att den högerpopulistiska vågen i Europa är bruten. I Italien, Tjeckien och Slovakien sitter Fidesz syskonpartier i regeringsställning. I Sverige, Finland och Holland har de stort inflytande över regeringspolitiken. Där finns det fortfarande stora risker att den auktoritära vågen sveper vidare. Men i Italien förlorade Melonis regering nyligen en folkomröstning om att öka den politiska kontrollen över rättsväsendet. I Polen vann Donald Tusks liberala parti regeringsmakten redan för två år sedan, och i Sverige visar opinionsundersökningarna att Tidöregeringen ligger rejält efter den rödgröna oppositionen. Så även om det är för tidigt att öppna alla champagneflaskorna kan vi väl korka upp en av dem? Och lägga de andra på kylning. Jesper Bengtsson Inlägget Ett enormt bakslag för ytterhögern dök först upp på Dagens Arena.
5f9bad9d3039f3b740f14be3e592c4c3b584bef8
158f1a4719aaa66838ead24bf362d74e6bd953b2
TITLE: Ett enormt bakslag för ytterhögern DESCRIPTION: Ungern är kanske inte stora vändpunkten, men visar att högerpopulismen kan besegras. Inlägget Ett enormt bakslag för ytterhögern dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Ungern är kanske inte stora vändpunkten, men visar att högerpopulismen kan besegras. Man ska generellt vara försiktig med att utropa några absoluta vändpunkter, eller att glatt utropa att högerpopoulismen nu passerat krönet och är på väg utför. Många av oss var till exempel övertygade om att Donald Trumps förlust i presidentvalet 2020, hans försök att stjäla valet, var ”peak Trump”. Vi spådde att det skulle bli svårt den orange mannen och hans anhängare att komma tillbaka i amerikansk politik. Och se hur det gick. Med detta sagt: visst är Péter Magyars och partiet Tiszas seger i det ungerska valet ett enormt bakslag för ytterhögern i Europa. Inget livstidspatent på makten Det var den nu avgångne Viktor Orbán som inledde segertåget för kontinentens högerpopulister. Partier som spelar på nationalism och missnöje, som använder invandrare och minoritetet som synabockar och som hatar allt var EU heter. Och nu, efter 16 år, tappar Orbán makten. Även om Péter Magyars politiska karriär började i Orbáns parti Fidesz, och även om han måste betraktas som en i grunden konservativ politiker, har han gått till val på ett program som utmanar några av grundstenarna i Orbáns allt mer auktoritära styre. Tisza strävar efter att ompositionera Ungern i EU, där landet under 16 år agerat som gossen Ruda och mer gått Putins än unionens egna ärenden. Målet är att förbättra relationerna med Bryssel och västvärlden. Partiet vill reformera statliga institutioner, stärka rättsstaten och minska korruptionen. Tisza planerar också en författningsändring som begränsar tiden en premiärminister kan sitta till maximalt åtta år. Orbán, som framstått som både kung, president och premiärminister, eller någon som han, ska inte kunna livstidspatent på makten. Risk att vågen sveper vidare På det ekonomiska området föreslår Magyars parti bland annat skattelättnader för de med låga inkomster och satsningar på att öka stödet till barnfamiljer. Men viktigast av allt: kommer Ungern nu inte längre att blockera EU:s stöd till Ukraina? Det är i alla fall förhoppningen, även om Magyar inte varit glasklar på den punkten. Inget av detta betyder i sig att den högerpopulistiska vågen i Europa är bruten. I Italien, Tjeckien och Slovakien sitter Fidesz syskonpartier i regeringsställning. I Sverige, Finland och Holland har de stort inflytande över regeringspolitiken. Där finns det fortfarande stora risker att den auktoritära vågen sveper vidare. Men i Italien förlorade Melonis regering nyligen en folkomröstning om att öka den politiska kontrollen över rättsväsendet. I Polen vann Donald Tusks liberala parti regeringsmakten redan för två år sedan, och i Sverige visar opinionsundersökningarna att Tidöregeringen ligger rejält efter den rödgröna oppositionen. Så även om det är för tidigt att öppna alla champagneflaskorna kan vi väl korka upp en av dem? Och lägga de andra på kylning. Jesper Bengtsson Inlägget Ett enormt bakslag för ytterhögern dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Ett enormt bakslag för ytterhögern DESCRIPTION: Ungern är kanske inte stora vändpunkten, men visar att högerpopulismen kan besegras. Inlägget Ett enormt bakslag för ytterhögern dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Ungern är kanske inte stora vändpunkten, men visar att högerpopulismen kan besegras. Man ska generellt vara försiktig med att utropa några absoluta vändpunkter, eller att glatt utropa att högerpopoulismen nu passerat krönet och är på väg utför. Många av oss var till exempel övertygade om att Donald Trumps förlust i presidentvalet 2020, hans försök att stjäla valet, var ”peak Trump”. Vi spådde att det skulle bli svårt den orange mannen och hans anhängare att komma tillbaka i amerikansk politik. Och se hur det gick. Med detta sagt: visst är Péter Magyars och partiet Tiszas seger i det ungerska valet ett enormt bakslag för ytterhögern i Europa. Inget livstidspatent på makten Det var den nu avgångne Viktor Orbán som inledde segertåget för kontinentens högerpopulister. Partier som spelar på nationalism och missnöje, som använder invandrare och minoritetet som synabockar och som hatar allt var EU heter. Och nu, efter 16 år, tappar Orbán makten. Även om Péter Magyars politiska karriär började i Orbáns parti Fidesz, och även om han måste betraktas som en i grunden konservativ politiker, har han gått till val på ett program som utmanar några av grundstenarna i Orbáns allt mer auktoritära styre. Tisza strävar efter att ompositionera Ungern i EU, där landet under 16 år agerat som gossen Ruda och mer gått Putins än unionens egna ärenden. Målet är att förbättra relationerna med Bryssel och västvärlden. Partiet vill reformera statliga institutioner, stärka rättsstaten och minska korruptionen. Tisza planerar också en författningsändring som begränsar tiden en premiärminister kan sitta till maximalt åtta år. Orbán, som framstått som både kung, president och premiärminister, eller någon som han, ska inte kunna livstidspatent på makten. Risk att vågen sveper vidare På det ekonomiska området föreslår Magyars parti bland annat skattelättnader för de med låga inkomster och satsningar på att öka stödet till barnfamiljer. Men viktigast av allt: nu kommer Ungern med största sannolikhet inte att blockera EU:s stöd till Ukraina. Inget av detta betyder i sig att den högerpopulistiska vågen i Europa är bruten. I Italien, Tjeckien och Slovakien sitter Fidesz syskonpartier i regeringsställning. I Sverige, Finland och Holland har de stort inflytande över regeringspolitiken. Där finns det fortfarande stora risker att den auktoritära vågen sveper vidare. Men i Italien förlorade Melonis regering nyligen en folkomröstning om att öka den politiska kontrollen över rättsväsendet. I Polen vann Donald Tusks liberala parti regeringsmakten redan för två år sedan, och i Sverige visar opinionsundersökningarna att Tidöregeringen ligger rejält efter den rödgröna oppositionen. Så även om det är för tidigt att öppna alla champagneflaskorna kan vi väl korka upp en av dem? Och lägga de andra på kylning. Jesper Bengtsson Inlägget Ett enormt bakslag för ytterhögern dök först upp på Dagens Arena.
66d6e14dcb81ea98726277a56ebd6c0e127ea287
5f9bad9d3039f3b740f14be3e592c4c3b584bef8
TITLE: Ett enormt bakslag för ytterhögern DESCRIPTION: Ungern är kanske inte stora vändpunkten, men visar att högerpopulismen kan besegras. Inlägget Ett enormt bakslag för ytterhögern dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Ungern är kanske inte stora vändpunkten, men visar att högerpopulismen kan besegras. Man ska generellt vara försiktig med att utropa några absoluta vändpunkter, eller att glatt utropa att högerpopoulismen nu passerat krönet och är på väg utför. Många av oss var till exempel övertygade om att Donald Trumps förlust i presidentvalet 2020, hans försök att stjäla valet, var ”peak Trump”. Vi spådde att det skulle bli svårt den orange mannen och hans anhängare att komma tillbaka i amerikansk politik. Och se hur det gick. Med detta sagt: visst är Péter Magyars och partiet Tiszas seger i det ungerska valet ett enormt bakslag för ytterhögern i Europa. Inget livstidspatent på makten Det var den nu avgångne Viktor Orbán som inledde segertåget för kontinentens högerpopulister. Partier som spelar på nationalism och missnöje, som använder invandrare och minoritetet som synabockar och som hatar allt var EU heter. Och nu, efter 16 år, tappar Orbán makten. Även om Péter Magyars politiska karriär började i Orbáns parti Fidesz, och även om han måste betraktas som en i grunden konservativ politiker, har han gått till val på ett program som utmanar några av grundstenarna i Orbáns allt mer auktoritära styre. Tisza strävar efter att ompositionera Ungern i EU, där landet under 16 år agerat som gossen Ruda och mer gått Putins än unionens egna ärenden. Målet är att förbättra relationerna med Bryssel och västvärlden. Partiet vill reformera statliga institutioner, stärka rättsstaten och minska korruptionen. Tisza planerar också en författningsändring som begränsar tiden en premiärminister kan sitta till maximalt åtta år. Orbán, som framstått som både kung, president och premiärminister, eller någon som han ska inte kunna livstidspatent på makten. Risk att vågen sveper vidare På det ekonomiska området föreslår Magyars parti bland annat skattelättnader för de med låga inkomster och satsningar på att öka stödet till barnfamiljer. Men viktigast av allt: nu kommer Ungern med största sannolikhet inte att blockera EU:s stöd till Ukraina. Inget av detta betyder i sig att den högerpopulistiska vågen i Europa är bruten. I Italien, Tjeckien och Slovakien sitter Fidesz syskonpartier i regeringsställning. I Sverige, Finland och Holland har de stort inflytande över regeringspolitiken. Där finns det fortfarande stora risker att den auktoritära vågen sveper vidare. Men i Italien förlorade Melonis regering nyligen en folkomröstning om att öka den politiska kontrollen över rättsväsendet. I Polen vann Donald Tusks liberala parti regeringsmakten redan för två år sedan, och i Sverige visar opinionsundersökningarna att Tidöregeringen ligger rejält efter den rödgröna oppositionen. Så även om det är för tidigt att öppna alla champagneflaskorna kan vi väl korka upp en av dem? Och det nog klokt att i alla fall lägga de andra på kylning. Jesper Bengtsson Inlägget Ett enormt bakslag för ytterhögern dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Ett enormt bakslag för ytterhögern DESCRIPTION: Ungern är kanske inte stora vändpunkten, men visar att högerpopulismen kan besegras. Inlägget Ett enormt bakslag för ytterhögern dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Ungern är kanske inte stora vändpunkten, men visar att högerpopulismen kan besegras. Man ska generellt vara försiktig med att utropa några absoluta vändpunkter, eller att glatt utropa att högerpopoulismen nu passerat krönet och är på väg utför. Många av oss var till exempel övertygade om att Donald Trumps förlust i presidentvalet 2020, hans försök att stjäla valet, var ”peak Trump”. Vi spådde att det skulle bli svårt den orange mannen och hans anhängare att komma tillbaka i amerikansk politik. Och se hur det gick. Med detta sagt: visst är Péter Magyars och partiet Tiszas seger i det ungerska valet ett enormt bakslag för ytterhögern i Europa. Inget livstidspatent på makten Det var den nu avgångne Viktor Orbán som inledde segertåget för kontinentens högerpopulister. Partier som spelar på nationalism och missnöje, som använder invandrare och minoritetet som synabockar och som hatar allt var EU heter. Och nu, efter 16 år, tappar Orbán makten. Även om Péter Magyars politiska karriär började i Orbáns parti Fidesz, och även om han måste betraktas som en i grunden konservativ politiker, har han gått till val på ett program som utmanar några av grundstenarna i Orbáns allt mer auktoritära styre. Tisza strävar efter att ompositionera Ungern i EU, där landet under 16 år agerat som gossen Ruda och mer gått Putins än unionens egna ärenden. Målet är att förbättra relationerna med Bryssel och västvärlden. Partiet vill reformera statliga institutioner, stärka rättsstaten och minska korruptionen. Tisza planerar också en författningsändring som begränsar tiden en premiärminister kan sitta till maximalt åtta år. Orbán, som framstått som både kung, president och premiärminister, eller någon som han, ska inte kunna livstidspatent på makten. Risk att vågen sveper vidare På det ekonomiska området föreslår Magyars parti bland annat skattelättnader för de med låga inkomster och satsningar på att öka stödet till barnfamiljer. Men viktigast av allt: kommer Ungern nu inte längre att blockera EU:s stöd till Ukraina? Det är i alla fall förhoppningen, även om Magyar inte varit glasklar på den punkten. Inget av detta betyder i sig att den högerpopulistiska vågen i Europa är bruten. I Italien, Tjeckien och Slovakien sitter Fidesz syskonpartier i regeringsställning. I Sverige, Finland och Holland har de stort inflytande över regeringspolitiken. Där finns det fortfarande stora risker att den auktoritära vågen sveper vidare. Men i Italien förlorade Melonis regering nyligen en folkomröstning om att öka den politiska kontrollen över rättsväsendet. I Polen vann Donald Tusks liberala parti regeringsmakten redan för två år sedan, och i Sverige visar opinionsundersökningarna att Tidöregeringen ligger rejält efter den rödgröna oppositionen. Så även om det är för tidigt att öppna alla champagneflaskorna kan vi väl korka upp en av dem? Och lägga de andra på kylning. Jesper Bengtsson Inlägget Ett enormt bakslag för ytterhögern dök först upp på Dagens Arena.
8d0df6f0c7aebc2a1388a17b68bd47bbebb0ddb0
66d6e14dcb81ea98726277a56ebd6c0e127ea287
TITLE: Ett enormt bakslag för ytterhögern DESCRIPTION: Nu visar även Ungern att det går att bryta den auktoritära vågen. Inlägget Ett enormt bakslag för ytterhögern dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Nu visar även Ungern att det går att bryta den auktoritära vågen. Man ska generellt vara försiktig med att utropa några absoluta vändpunkter, eller att glatt utropa att högerpopoulismen nu passerat krönet och är på väg utför. Många av oss var till exempel övertygade om att Donald Trumps förlust i presidentvalet 2020, hans försök att stjäla valet, var ”peak Trump”. Vi spådde att det skulle bli svårt den orange mannen och hans anhängare att komma tillbaka i amerikansk politik. Och se hur det gick. Med detta sagt: visst är Péter Magyars och partiet Tiszas seger i det ungerska valet ett enormt bakslag för ytterhögern i Europa. Inget livstidspatent på makten Det var den nu avgångne Viktor Orbán som inledde segertåget för kontinentens högerpopulister. Partier som spelar på nationalism och missnöje, som använder invandrare och minoritetet som synabockar och som hatar allt var EU heter. Och nu, efter 16 år, tappar Orbán makten. Även om Péter Magyars politiska karriär började i Orbáns parti Fidesz, och även om han måste betraktas som en i grunden konservativ politiker, har han gått till val på ett program som utmanar några av grundstenarna i Orbáns allt mer auktoritära styre. Tisza strävar efter att ompositionera Ungern i EU, där landet under 16 år agerat som gossen Ruda och mer gått Putins än unionens egna ärenden. Målet är att förbättra relationerna med Bryssel och västvärlden. Partiet vill reformera statliga institutioner, stärka rättsstaten och minska korruptionen. Tisza planerar också en författningsändring som begränsar tiden en premiärminister kan sitta till maximalt åtta år. Orbán, som framstått som både kung, president och premiärminister, eller någon som han ska inte kunna livstidspatent på makten. Risk att vågen sveper vidare På det ekonomiska området föreslår Magyars parti bland annat skattelättnader för de med låga inkomster och satsningar på att öka stödet till barnfamiljer. Men viktigast av allt: nu kommer Ungern med största sannolikhet inte att blockera EU:s stöd till Ukraina. Inget av detta betyder i sig att den högerpopulistiska vågen i Europa är bruten. I Italien, Tjeckien och Slovakien sitter Fidesz syskonpartier i regeringsställning. I Sverige, Finland och Holland har de stort inflytande över regeringspolitiken. Där finns det fortfarande stora risker att den auktoritära vågen sveper vidare. Men i Italien förlorade Melonis regering nyligen en folkomröstning om att öka den politiska kontrollen över rättsväsendet. I Polen vann Donald Tusks liberala parti regeringsmakten redan för två år sedan, och i Sverige visar opinionsundersökningarna att Tidöregeringen ligger rejält efter den rödgröna oppositionen. Så även om det är för tidigt att öppna alla champagneflaskorna kan vi väl korka upp en av dem? Och det nog klokt att i alla fall lägga de andra på kylning. Jesper Bengtsson Inlägget Ett enormt bakslag för ytterhögern dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Ett enormt bakslag för ytterhögern DESCRIPTION: Ungern är kanske inte stora vändpunkten, men visar att högerpopulismen kan besegras. Inlägget Ett enormt bakslag för ytterhögern dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Ungern är kanske inte stora vändpunkten, men visar att högerpopulismen kan besegras. Man ska generellt vara försiktig med att utropa några absoluta vändpunkter, eller att glatt utropa att högerpopoulismen nu passerat krönet och är på väg utför. Många av oss var till exempel övertygade om att Donald Trumps förlust i presidentvalet 2020, hans försök att stjäla valet, var ”peak Trump”. Vi spådde att det skulle bli svårt den orange mannen och hans anhängare att komma tillbaka i amerikansk politik. Och se hur det gick. Med detta sagt: visst är Péter Magyars och partiet Tiszas seger i det ungerska valet ett enormt bakslag för ytterhögern i Europa. Inget livstidspatent på makten Det var den nu avgångne Viktor Orbán som inledde segertåget för kontinentens högerpopulister. Partier som spelar på nationalism och missnöje, som använder invandrare och minoritetet som synabockar och som hatar allt var EU heter. Och nu, efter 16 år, tappar Orbán makten. Även om Péter Magyars politiska karriär började i Orbáns parti Fidesz, och även om han måste betraktas som en i grunden konservativ politiker, har han gått till val på ett program som utmanar några av grundstenarna i Orbáns allt mer auktoritära styre. Tisza strävar efter att ompositionera Ungern i EU, där landet under 16 år agerat som gossen Ruda och mer gått Putins än unionens egna ärenden. Målet är att förbättra relationerna med Bryssel och västvärlden. Partiet vill reformera statliga institutioner, stärka rättsstaten och minska korruptionen. Tisza planerar också en författningsändring som begränsar tiden en premiärminister kan sitta till maximalt åtta år. Orbán, som framstått som både kung, president och premiärminister, eller någon som han ska inte kunna livstidspatent på makten. Risk att vågen sveper vidare På det ekonomiska området föreslår Magyars parti bland annat skattelättnader för de med låga inkomster och satsningar på att öka stödet till barnfamiljer. Men viktigast av allt: nu kommer Ungern med största sannolikhet inte att blockera EU:s stöd till Ukraina. Inget av detta betyder i sig att den högerpopulistiska vågen i Europa är bruten. I Italien, Tjeckien och Slovakien sitter Fidesz syskonpartier i regeringsställning. I Sverige, Finland och Holland har de stort inflytande över regeringspolitiken. Där finns det fortfarande stora risker att den auktoritära vågen sveper vidare. Men i Italien förlorade Melonis regering nyligen en folkomröstning om att öka den politiska kontrollen över rättsväsendet. I Polen vann Donald Tusks liberala parti regeringsmakten redan för två år sedan, och i Sverige visar opinionsundersökningarna att Tidöregeringen ligger rejält efter den rödgröna oppositionen. Så även om det är för tidigt att öppna alla champagneflaskorna kan vi väl korka upp en av dem? Och det nog klokt att i alla fall lägga de andra på kylning. Jesper Bengtsson Inlägget Ett enormt bakslag för ytterhögern dök först upp på Dagens Arena.
e95bc616694469732c1b96c0626ef8b3a7003c7d
158f1a4719aaa66838ead24bf362d74e6bd953b2
5f9bad9d3039f3b740f14be3e592c4c3b584bef8
66d6e14dcb81ea98726277a56ebd6c0e127ea287
8d0df6f0c7aebc2a1388a17b68bd47bbebb0ddb0