Log in to subscribe to heads-up notifications for this feed or its category via email, Slack, or Discord.
Ask the AI anything about content, patterns, and edits for Dagens Arena. The AI will receive full version history including all edited articles. Open question history.
Detta handlar om en månads samlat RSS-innehåll från Dagens Arena, med fokus på svensk samhällsdebatt och politik under perioden 20 juli till 19 augusti 2026. I materialet återkommer frågor om pensioner, arbetsmarknad och Teslastrejken, migration och familjeåterförening samt kriminalpolitik, till exempel förslaget om fängelse för 14-åringar. Konkreta exempel i underlaget är Jon Anderssons analys av Teslastrejken, Olle Bergvalls text om pensioner och Elsa Perssons rapportering om familjeåterförening och andra migrationsfrågor. Det finns också inslag om krigsdrönare, kommunismens relevans och bredare frågor om Sveriges prioriteringar.
b75290bde5880e289b12467ec6031e565e1875cbUnga saknar vägar in i arbetsmarknaden – S vill skapa nya jobb.
Inlägget S föreslår 300 miljoner mot ungas arbetslöshet dök först upp på Dagens Arena.
Arbetslösheten bland unga är fortsatt hög. Nu vill Socialdemokraterna satsa 300 miljoner kronor på nya jobbinsatser riktade mot unga i partiets förslag till vårbudgeten.
Den största satsningen gäller stöd till kommuner för att skapa sommarjobb och andra tidsbegränsade jobb för unga. Partiet vill i sin skuggbudget avsätta 250 miljoner kronor för detta. Så kallade SAO-jobb lyfts fram som ett exempel på insatser som kan få stöd. SAO-jobb innebär att elever i årskurs 8 och 9 arbetar några timmar i veckan under ett läsår, i samarbete mellan skola, kommun och lokalt näringsliv. Satsningen omfattade under våren 2026 omkring 500 jobb i sex kommuner. Målet i S:s förslag är att skapa upp mot 30 000 jobb för unga.
– Genom SAO-jobb får många sin första kontakt med arbetsmarknaden redan i årskurs 8 eller 9. Vi öppnar dörren för arbetslivet för unga som inte har de naturliga vägarna via föräldrarna, säger Ardalan Shekarabi.
Förslaget presenterades av arbetsmarknadspolitisk talesperson Ardalan Shekarabi tillsammans med SSU:s ordförande Moska Hassas och S-studenters ordförande Elfva Barrio. Enligt partiet motsvarar satsningen en fördubbling jämfört med regeringens nivå.
Enligt partiet står i dag omkring var fjärde ung i Sverige utan arbete – något de menar är ett tecken på en arbetsmarknad som inte fungerar, särskilt för dem som försöker ta sina första steg.
– Den generation som studerar just nu har vuxit upp i en tid där kriserna avlöser varandra: välfärdskris, klimatkris, bostadskris och global pandemi. Och nu möter de en historiskt hög arbetslöshet, säger Elfva Barrio.
Bakom siffrorna finns en vardag som många unga beskriver som allt mer ansträngd. Det handlar om att inte ha råd med bussbiljetten till vänner, att tacka nej till sociala sammanhang eller att förlänga studier i hopp om att arbetsmarknaden ska förbättras.
– Man tvingas välja mellan att betala räkningar eller köpa mat, säger Moska Hassas.
Socialdemokraterna riktar samtidigt kritik mot regeringen, som de menar inte har gjort tillräckligt för att möta utvecklingen. Enligt partiet sätts arbetsmarknadsinsatser ofta in för sent, samtidigt som antalet platser i arbetsmarknadsutbildningar är historiskt lågt trots hög arbetslöshet.
Regeringen avvisar kritiken. Dagens Arena har sökt arbetsmarknadsminister Johan Britz för en kommentar, men hänvisats till hans uttalande på X.
– Svårt att ta Socialdemokraternas förslag på allvar när de röstar nej till att göra det billigare att anställa, och presenterar ett flyttstöd som är mindre omfattande än det som just nu håller på att tas fram, skriver arbetsmarknadsminister Johan Britz på X.
Utöver satsningen på jobb för unga föreslår Socialdemokraterna ett ungdomsflyttstöd på 50 miljoner kronor för att öka rörligheten på arbetsmarknaden.
– Det finns delar av landet som söker arbetskraft, men de unga har inte möjlighet att ta sig dit, säger Shekarabi.
Partiet vill också se en kraftig utbyggnad av arbetsmarknadsutbildningar och traineeprogram för nyexaminerade unga.
– Om de juniora jobben försvinner, hur ska vi då fylla de seniora positionerna?
Julia Qiu
Rättelse: I en tidigare version uppgavs att satsningen gällde SAO-jobb. Pengarna kan även gå till andra typer av jobb för unga.
Inlägget S föreslår 300 miljoner mot ungas arbetslöshet dök först upp på Dagens Arena.
b75290bde5880e289b12467ec6031e565e1875cb
6a5b3c761593d833a5dcbbda7418c4d3a339c245
TITLE: S föreslår 300 miljoner mot ungas arbetslöshet DESCRIPTION: Unga saknar vägar in i arbetsmarknaden – S vill skapa nya jobb. Inlägget S föreslår 300 miljoner mot ungas arbetslöshet dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Arbetslösheten bland unga är fortsatt hög. Nu vill Socialdemokraterna satsa 300 miljoner kronor på nya jobbinsatser riktade mot unga i partiets förslag till vårbudgeten. Den största satsningen gäller stöd till kommuner för att skapa sommarjobb och andra tidsbegränsade jobb för unga. Partiet vill i sin skuggbudget avsätta 250 miljoner kronor för detta. Så kallade SAO-jobb lyfts fram som ett exempel på insatser som kan få stöd. SAO-jobb innebär att elever i årskurs 8 och 9 arbetar några timmar i veckan under ett läsår, i samarbete mellan skola, kommun och lokalt näringsliv. Satsningen omfattade under våren 2026 omkring 500 jobb i sex kommuner. Målet i S:s förslag är att skapa upp mot 30 000 jobb för unga. – Genom SAO-jobb får många sin första kontakt med arbetsmarknaden redan i årskurs 8 eller 9. Vi öppnar dörren för arbetslivet för unga som inte har de naturliga vägarna via föräldrarna, säger Ardalan Shekarabi. Förslaget presenterades av arbetsmarknadspolitisk talesperson Ardalan Shekarabi tillsammans med SSU:s ordförande Moska Hassas och S-studenters ordförande Elfva Barrio. Enligt partiet motsvarar satsningen en fördubbling jämfört med regeringens nivå. Enligt partiet står i dag omkring var fjärde ung i Sverige utan arbete – något de menar är ett tecken på en arbetsmarknad som inte fungerar, särskilt för dem som försöker ta sina första steg. – Den generation som studerar just nu har vuxit upp i en tid där kriserna avlöser varandra: välfärdskris, klimatkris, bostadskris och global pandemi. Och nu möter de en historiskt hög arbetslöshet, säger Elfva Barrio. Pressad vardag för unga Bakom siffrorna finns en vardag som många unga beskriver som allt mer ansträngd. Det handlar om att inte ha råd med bussbiljetten till vänner, att tacka nej till sociala sammanhang eller att förlänga studier i hopp om att arbetsmarknaden ska förbättras. – Man tvingas välja mellan att betala räkningar eller köpa mat, säger Moska Hassas. Socialdemokraterna riktar samtidigt kritik mot regeringen, som de menar inte har gjort tillräckligt för att möta utvecklingen. Enligt partiet sätts arbetsmarknadsinsatser ofta in för sent, samtidigt som antalet platser i arbetsmarknadsutbildningar är historiskt lågt trots hög arbetslöshet. Regeringen avvisar kritiken. Dagens Arena har sökt arbetsmarknadsminister Johan Britz för en kommentar, men hänvisats till hans uttalande på X. – Svårt att ta Socialdemokraternas förslag på allvar när de röstar nej till att göra det billigare att anställa, och presenterar ett flyttstöd som är mindre omfattande än det som just nu håller på att tas fram, skriver arbetsmarknadsminister Johan Britz på X. Fler förslag i budgeten Utöver satsningen på jobb för unga föreslår Socialdemokraterna ett ungdomsflyttstöd på 50 miljoner kronor för att öka rörligheten på arbetsmarknaden. – Det finns delar av landet som söker arbetskraft, men de unga har inte möjlighet att ta sig dit, säger Shekarabi. Partiet vill också se en kraftig utbyggnad av arbetsmarknadsutbildningar och traineeprogram för nyexaminerade unga. – Om de juniora jobben försvinner, hur ska vi då fylla de seniora positionerna? Julia Qiu Rättelse: I en tidigare version uppgavs att satsningen gällde SAO-jobb. Pengarna kan även gå till andra typer av jobb för unga. Inlägget S föreslår 300 miljoner mot ungas arbetslöshet dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: S föreslår 300 miljoner mot ungas arbetslöshet DESCRIPTION: Unga saknar vägar in i arbetsmarknaden – S vill skapa nya jobb. Inlägget S föreslår 300 miljoner mot ungas arbetslöshet dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Arbetslösheten bland unga är fortsatt hög. Nu vill Socialdemokraterna satsa 300 miljoner kronor på nya jobbinsatser riktade mot unga i partiets förslag till vårbudgeten. Den största satsningen gäller stöd till kommuner för att skapa sommarjobb och andra tidsbegränsade jobb för unga. Partiet vill i sin skuggbudget avsätta 250 miljoner kronor för detta. Så kallade SAO-jobb lyfts fram som ett exempel på insatser som kan få stöd. SAO-jobb innebär att elever i årskurs 8 och 9 arbetar några timmar i veckan under ett läsår, i samarbete mellan skola, kommun och lokalt näringsliv. Satsningen omfattade under våren 2026 omkring 500 jobb i sex kommuner. Målet i S:s förslag är att skapa upp mot 30 000 jobb för unga. – Genom SAO-jobb får många sin första kontakt med arbetsmarknaden redan i årskurs 8 eller 9. Vi öppnar dörren för arbetslivet för unga som inte har de naturliga vägarna via föräldrarna, säger Ardalan Shekarabi. Förslaget presenterades av partiets arbetsmarknadspolitiska talesperson Ardalan Shekarabi tillsammans med SSU:s ordförande Moska Hassas och S-studenters ordförande Elfva Barrio. Enligt partiet motsvarar satsningen en fördubbling jämfört med regeringens nivå. Enligt partiet står i dag omkring var fjärde ung i Sverige utan arbete – något de menar är ett tecken på en arbetsmarknad som inte fungerar, särskilt för dem som försöker ta sina första steg. – Den generation som studerar just nu har vuxit upp i en tid där kriserna avlöser varandra: välfärdskris, klimatkris, bostadskris och global pandemi. Och nu möter de en historiskt hög arbetslöshet, säger Elfva Barrio. Pressad vardag för unga Bakom siffrorna finns en vardag som många unga beskriver som allt mer ansträngd. Det handlar om att inte ha råd med bussbiljetten till vänner, att tacka nej till sociala sammanhang eller att förlänga studier i hopp om att arbetsmarknaden ska förbättras. – Man tvingas välja mellan att betala räkningar eller köpa mat, säger Moska Hassas. Socialdemokraterna riktar samtidigt kritik mot regeringen, som de menar inte har gjort tillräckligt för att möta utvecklingen. Enligt partiet sätts arbetsmarknadsinsatser ofta in för sent, samtidigt som antalet platser i arbetsmarknadsutbildningar är historiskt lågt trots hög arbetslöshet. Regeringen avvisar kritiken. Dagens Arena har sökt arbetsmarknadsminister Johan Britz för en kommentar, men hänvisats till hans uttalande på X. – Svårt att ta Socialdemokraternas förslag på allvar när de röstar nej till att göra det billigare att anställa, och presenterar ett flyttstöd som är mindre omfattande än det som just nu håller på att tas fram, skriver arbetsmarknadsminister Johan Britz på X. Fler förslag i budgeten Utöver satsningen på jobb för unga föreslår Socialdemokraterna ett ungdomsflyttstöd på 50 miljoner kronor för att öka rörligheten på arbetsmarknaden. – Det finns delar av landet som söker arbetskraft, men de unga har inte möjlighet att ta sig dit, säger Shekarabi. Partiet vill också se en kraftig utbyggnad av arbetsmarknadsutbildningar och traineeprogram för nyexaminerade unga. – Om de juniora jobben försvinner, hur ska vi då fylla de seniora positionerna?, frågar sig Shekarabi. Julia Qiu Rättelse: I en tidigare version uppgavs att satsningen gällde SAO-jobb. Pengarna kan även gå till andra typer av jobb för unga. Inlägget S föreslår 300 miljoner mot ungas arbetslöshet dök först upp på Dagens Arena.
dbf78144681a6cb13e6cffbaa1de37e73489b4ae
b75290bde5880e289b12467ec6031e565e1875cb
TITLE: S vill satsa 250 miljoner på SAO-jobb för unga DESCRIPTION: Unga saknar vägar in i arbetsmarknaden – S vill skapa nya jobb. Inlägget S vill satsa 250 miljoner på SAO-jobb för unga dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Arbetslösheten bland unga är fortsatt hög. Nu vill Socialdemokraterna satsa 300 miljoner kronor på nya jobbinsatser riktade mot unga i partiets förslag till vårbudgeten. Den största satsningen gäller så kallade SAO-jobb. Partiet vill i sin skuggbudget avsätta 250 miljoner kronor för att ge högstadieelever betalda extrajobb som en första väg in på arbetsmarknaden. SAO-jobb innebär att elever i årskurs 8 och 9 arbetar några timmar i veckan under ett läsår, i samarbete mellan skola, kommun och lokalt näringsliv. Satsningen omfattade under våren 2026 omkring 500 jobb i sex kommuner. Målet i S:s förslag är att skapa upp mot 30 000 jobb för unga. – Genom SAO-jobb får många sin första kontakt med arbetsmarknaden redan i årskurs 8 eller 9. Vi öppnar dörren för arbetslivet för unga som inte har de naturliga vägarna via föräldrarna, säger Ardalan Shekarabi. Förslaget presenterades av arbetsmarknadspolitisk talesperson Ardalan Shekarabi tillsammans med SSU:s ordförande Moska Hassas och S-studenters ordförande Elfva Barrio. Enligt partiet motsvarar satsningen en fördubbling jämfört med regeringens nivå. Enligt partiet står i dag omkring var fjärde ung i Sverige utan arbete – något de menar är ett tecken på en arbetsmarknad som inte fungerar, särskilt för dem som försöker ta sina första steg. – Den generation som studerar just nu har vuxit upp i en tid där kriserna avlöser varandra: välfärdskris, klimatkris, bostadskris och global pandemi. Och nu möter de en historiskt hög arbetslöshet, säger Elfva Barrio. Pressad vardag för unga Bakom siffrorna finns en vardag som många unga beskriver som allt mer ansträngd. Det handlar om att inte ha råd med bussbiljetten till vänner, att tacka nej till sociala sammanhang eller att förlänga studier i hopp om att arbetsmarknaden ska förbättras. – Man tvingas välja mellan att betala räkningar eller köpa mat, säger Moska Hassas. Socialdemokraterna riktar samtidigt kritik mot regeringen, som de menar inte har gjort tillräckligt för att möta utvecklingen. Enligt partiet sätts arbetsmarknadsinsatser ofta in för sent, samtidigt som antalet platser i arbetsmarknadsutbildningar är historiskt lågt trots hög arbetslöshet. Regeringen avvisar kritiken. Dagens Arena har sökt arbetsmarknadsminister Johan Britz för en kommentar, men hänvisats till hans uttalande på X. – Svårt att ta Socialdemokraternas förslag på allvar när de röstar nej till att göra det billigare att anställa, och presenterar ett flyttstöd som är mindre omfattande än det som just nu håller på att tas fram, skriver arbetsmarknadsminister Johan Britz på X. Fler förslag i budgeten Utöver satsningen på SAO-jobb föreslår Socialdemokraterna ett ungdomsflyttstöd på 50 miljoner kronor för att öka rörligheten på arbetsmarknaden. – Det finns delar av landet som söker arbetskraft, men de unga har inte möjlighet att ta sig dit, säger Shekarabi. Partiet vill också se en kraftig utbyggnad av arbetsmarknadsutbildningar och traineeprogram för nyexaminerade unga. – Om de juniora jobben försvinner, hur ska vi då fylla de seniora positionerna? Julia Qiu Inlägget S vill satsa 250 miljoner på SAO-jobb för unga dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: S föreslår 300 miljoner mot ungas arbetslöshet DESCRIPTION: Unga saknar vägar in i arbetsmarknaden – S vill skapa nya jobb. Inlägget S föreslår 300 miljoner mot ungas arbetslöshet dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Arbetslösheten bland unga är fortsatt hög. Nu vill Socialdemokraterna satsa 300 miljoner kronor på nya jobbinsatser riktade mot unga i partiets förslag till vårbudgeten. Den största satsningen gäller stöd till kommuner för att skapa sommarjobb och andra tidsbegränsade jobb för unga. Partiet vill i sin skuggbudget avsätta 250 miljoner kronor för detta. Så kallade SAO-jobb lyfts fram som ett exempel på insatser som kan få stöd. SAO-jobb innebär att elever i årskurs 8 och 9 arbetar några timmar i veckan under ett läsår, i samarbete mellan skola, kommun och lokalt näringsliv. Satsningen omfattade under våren 2026 omkring 500 jobb i sex kommuner. Målet i S:s förslag är att skapa upp mot 30 000 jobb för unga. – Genom SAO-jobb får många sin första kontakt med arbetsmarknaden redan i årskurs 8 eller 9. Vi öppnar dörren för arbetslivet för unga som inte har de naturliga vägarna via föräldrarna, säger Ardalan Shekarabi. Förslaget presenterades av arbetsmarknadspolitisk talesperson Ardalan Shekarabi tillsammans med SSU:s ordförande Moska Hassas och S-studenters ordförande Elfva Barrio. Enligt partiet motsvarar satsningen en fördubbling jämfört med regeringens nivå. Enligt partiet står i dag omkring var fjärde ung i Sverige utan arbete – något de menar är ett tecken på en arbetsmarknad som inte fungerar, särskilt för dem som försöker ta sina första steg. – Den generation som studerar just nu har vuxit upp i en tid där kriserna avlöser varandra: välfärdskris, klimatkris, bostadskris och global pandemi. Och nu möter de en historiskt hög arbetslöshet, säger Elfva Barrio. Pressad vardag för unga Bakom siffrorna finns en vardag som många unga beskriver som allt mer ansträngd. Det handlar om att inte ha råd med bussbiljetten till vänner, att tacka nej till sociala sammanhang eller att förlänga studier i hopp om att arbetsmarknaden ska förbättras. – Man tvingas välja mellan att betala räkningar eller köpa mat, säger Moska Hassas. Socialdemokraterna riktar samtidigt kritik mot regeringen, som de menar inte har gjort tillräckligt för att möta utvecklingen. Enligt partiet sätts arbetsmarknadsinsatser ofta in för sent, samtidigt som antalet platser i arbetsmarknadsutbildningar är historiskt lågt trots hög arbetslöshet. Regeringen avvisar kritiken. Dagens Arena har sökt arbetsmarknadsminister Johan Britz för en kommentar, men hänvisats till hans uttalande på X. – Svårt att ta Socialdemokraternas förslag på allvar när de röstar nej till att göra det billigare att anställa, och presenterar ett flyttstöd som är mindre omfattande än det som just nu håller på att tas fram, skriver arbetsmarknadsminister Johan Britz på X. Fler förslag i budgeten Utöver satsningen på jobb för unga föreslår Socialdemokraterna ett ungdomsflyttstöd på 50 miljoner kronor för att öka rörligheten på arbetsmarknaden. – Det finns delar av landet som söker arbetskraft, men de unga har inte möjlighet att ta sig dit, säger Shekarabi. Partiet vill också se en kraftig utbyggnad av arbetsmarknadsutbildningar och traineeprogram för nyexaminerade unga. – Om de juniora jobben försvinner, hur ska vi då fylla de seniora positionerna? Julia Qiu Rättelse: I en tidigare version uppgavs att satsningen gällde SAO-jobb. Pengarna kan även gå till andra typer av jobb för unga. Inlägget S föreslår 300 miljoner mot ungas arbetslöshet dök först upp på Dagens Arena.
6a5b3c761593d833a5dcbbda7418c4d3a339c245
b75290bde5880e289b12467ec6031e565e1875cb
dbf78144681a6cb13e6cffbaa1de37e73489b4ae
dbf78144681a6cb13e6cffbaa1de37e73489b4aeUnga saknar vägar in i arbetsmarknaden – S vill skapa nya jobb.
Inlägget S vill satsa 250 miljoner på SAO-jobb för unga dök först upp på Dagens Arena.
Arbetslösheten bland unga är fortsatt hög. Nu vill Socialdemokraterna satsa 300 miljoner kronor på nya jobbinsatser riktade mot unga i partiets förslag till vårbudgeten.
Den största satsningen gäller så kallade SAO-jobb. Partiet vill i sin skuggbudget avsätta 250 miljoner kronor för att ge högstadieelever betalda extrajobb som en första väg in på arbetsmarknaden. SAO-jobb innebär att elever i årskurs 8 och 9 arbetar några timmar i veckan under ett läsår, i samarbete mellan skola, kommun och lokalt näringsliv. Satsningen omfattade under våren 2026 omkring 500 jobb i sex kommuner. Målet i S:s förslag är att skapa upp mot 30 000 jobb för unga.
– Genom SAO-jobb får många sin första kontakt med arbetsmarknaden redan i årskurs 8 eller 9. Vi öppnar dörren för arbetslivet för unga som inte har de naturliga vägarna via föräldrarna, säger Ardalan Shekarabi.
Förslaget presenterades av arbetsmarknadspolitisk talesperson Ardalan Shekarabi tillsammans med SSU:s ordförande Moska Hassas och S-studenters ordförande Elfva Barrio. Enligt partiet motsvarar satsningen en fördubbling jämfört med regeringens nivå.
Enligt partiet står i dag omkring var fjärde ung i Sverige utan arbete – något de menar är ett tecken på en arbetsmarknad som inte fungerar, särskilt för dem som försöker ta sina första steg.
– Den generation som studerar just nu har vuxit upp i en tid där kriserna avlöser varandra: välfärdskris, klimatkris, bostadskris och global pandemi. Och nu möter de en historiskt hög arbetslöshet, säger Elfva Barrio.
Bakom siffrorna finns en vardag som många unga beskriver som allt mer ansträngd. Det handlar om att inte ha råd med bussbiljetten till vänner, att tacka nej till sociala sammanhang eller att förlänga studier i hopp om att arbetsmarknaden ska förbättras.
– Man tvingas välja mellan att betala räkningar eller köpa mat, säger Moska Hassas.
Socialdemokraterna riktar samtidigt kritik mot regeringen, som de menar inte har gjort tillräckligt för att möta utvecklingen. Enligt partiet sätts arbetsmarknadsinsatser ofta in för sent, samtidigt som antalet platser i arbetsmarknadsutbildningar är historiskt lågt trots hög arbetslöshet.
Regeringen avvisar kritiken. Dagens Arena har sökt arbetsmarknadsminister Johan Britz för en kommentar, men hänvisats till hans uttalande på X.
– Svårt att ta Socialdemokraternas förslag på allvar när de röstar nej till att göra det billigare att anställa, och presenterar ett flyttstöd som är mindre omfattande än det som just nu håller på att tas fram, skriver arbetsmarknadsminister Johan Britz på X.
Utöver satsningen på SAO-jobb föreslår Socialdemokraterna ett ungdomsflyttstöd på 50 miljoner kronor för att öka rörligheten på arbetsmarknaden.
– Det finns delar av landet som söker arbetskraft, men de unga har inte möjlighet att ta sig dit, säger Shekarabi.
Partiet vill också se en kraftig utbyggnad av arbetsmarknadsutbildningar och traineeprogram för nyexaminerade unga.
– Om de juniora jobben försvinner, hur ska vi då fylla de seniora positionerna?
Julia Qiu
Inlägget S vill satsa 250 miljoner på SAO-jobb för unga dök först upp på Dagens Arena.
b75290bde5880e289b12467ec6031e565e1875cb
6a5b3c761593d833a5dcbbda7418c4d3a339c245
TITLE: S föreslår 300 miljoner mot ungas arbetslöshet DESCRIPTION: Unga saknar vägar in i arbetsmarknaden – S vill skapa nya jobb. Inlägget S föreslår 300 miljoner mot ungas arbetslöshet dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Arbetslösheten bland unga är fortsatt hög. Nu vill Socialdemokraterna satsa 300 miljoner kronor på nya jobbinsatser riktade mot unga i partiets förslag till vårbudgeten. Den största satsningen gäller stöd till kommuner för att skapa sommarjobb och andra tidsbegränsade jobb för unga. Partiet vill i sin skuggbudget avsätta 250 miljoner kronor för detta. Så kallade SAO-jobb lyfts fram som ett exempel på insatser som kan få stöd. SAO-jobb innebär att elever i årskurs 8 och 9 arbetar några timmar i veckan under ett läsår, i samarbete mellan skola, kommun och lokalt näringsliv. Satsningen omfattade under våren 2026 omkring 500 jobb i sex kommuner. Målet i S:s förslag är att skapa upp mot 30 000 jobb för unga. – Genom SAO-jobb får många sin första kontakt med arbetsmarknaden redan i årskurs 8 eller 9. Vi öppnar dörren för arbetslivet för unga som inte har de naturliga vägarna via föräldrarna, säger Ardalan Shekarabi. Förslaget presenterades av arbetsmarknadspolitisk talesperson Ardalan Shekarabi tillsammans med SSU:s ordförande Moska Hassas och S-studenters ordförande Elfva Barrio. Enligt partiet motsvarar satsningen en fördubbling jämfört med regeringens nivå. Enligt partiet står i dag omkring var fjärde ung i Sverige utan arbete – något de menar är ett tecken på en arbetsmarknad som inte fungerar, särskilt för dem som försöker ta sina första steg. – Den generation som studerar just nu har vuxit upp i en tid där kriserna avlöser varandra: välfärdskris, klimatkris, bostadskris och global pandemi. Och nu möter de en historiskt hög arbetslöshet, säger Elfva Barrio. Pressad vardag för unga Bakom siffrorna finns en vardag som många unga beskriver som allt mer ansträngd. Det handlar om att inte ha råd med bussbiljetten till vänner, att tacka nej till sociala sammanhang eller att förlänga studier i hopp om att arbetsmarknaden ska förbättras. – Man tvingas välja mellan att betala räkningar eller köpa mat, säger Moska Hassas. Socialdemokraterna riktar samtidigt kritik mot regeringen, som de menar inte har gjort tillräckligt för att möta utvecklingen. Enligt partiet sätts arbetsmarknadsinsatser ofta in för sent, samtidigt som antalet platser i arbetsmarknadsutbildningar är historiskt lågt trots hög arbetslöshet. Regeringen avvisar kritiken. Dagens Arena har sökt arbetsmarknadsminister Johan Britz för en kommentar, men hänvisats till hans uttalande på X. – Svårt att ta Socialdemokraternas förslag på allvar när de röstar nej till att göra det billigare att anställa, och presenterar ett flyttstöd som är mindre omfattande än det som just nu håller på att tas fram, skriver arbetsmarknadsminister Johan Britz på X. Fler förslag i budgeten Utöver satsningen på jobb för unga föreslår Socialdemokraterna ett ungdomsflyttstöd på 50 miljoner kronor för att öka rörligheten på arbetsmarknaden. – Det finns delar av landet som söker arbetskraft, men de unga har inte möjlighet att ta sig dit, säger Shekarabi. Partiet vill också se en kraftig utbyggnad av arbetsmarknadsutbildningar och traineeprogram för nyexaminerade unga. – Om de juniora jobben försvinner, hur ska vi då fylla de seniora positionerna? Julia Qiu Rättelse: I en tidigare version uppgavs att satsningen gällde SAO-jobb. Pengarna kan även gå till andra typer av jobb för unga. Inlägget S föreslår 300 miljoner mot ungas arbetslöshet dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: S föreslår 300 miljoner mot ungas arbetslöshet DESCRIPTION: Unga saknar vägar in i arbetsmarknaden – S vill skapa nya jobb. Inlägget S föreslår 300 miljoner mot ungas arbetslöshet dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Arbetslösheten bland unga är fortsatt hög. Nu vill Socialdemokraterna satsa 300 miljoner kronor på nya jobbinsatser riktade mot unga i partiets förslag till vårbudgeten. Den största satsningen gäller stöd till kommuner för att skapa sommarjobb och andra tidsbegränsade jobb för unga. Partiet vill i sin skuggbudget avsätta 250 miljoner kronor för detta. Så kallade SAO-jobb lyfts fram som ett exempel på insatser som kan få stöd. SAO-jobb innebär att elever i årskurs 8 och 9 arbetar några timmar i veckan under ett läsår, i samarbete mellan skola, kommun och lokalt näringsliv. Satsningen omfattade under våren 2026 omkring 500 jobb i sex kommuner. Målet i S:s förslag är att skapa upp mot 30 000 jobb för unga. – Genom SAO-jobb får många sin första kontakt med arbetsmarknaden redan i årskurs 8 eller 9. Vi öppnar dörren för arbetslivet för unga som inte har de naturliga vägarna via föräldrarna, säger Ardalan Shekarabi. Förslaget presenterades av partiets arbetsmarknadspolitiska talesperson Ardalan Shekarabi tillsammans med SSU:s ordförande Moska Hassas och S-studenters ordförande Elfva Barrio. Enligt partiet motsvarar satsningen en fördubbling jämfört med regeringens nivå. Enligt partiet står i dag omkring var fjärde ung i Sverige utan arbete – något de menar är ett tecken på en arbetsmarknad som inte fungerar, särskilt för dem som försöker ta sina första steg. – Den generation som studerar just nu har vuxit upp i en tid där kriserna avlöser varandra: välfärdskris, klimatkris, bostadskris och global pandemi. Och nu möter de en historiskt hög arbetslöshet, säger Elfva Barrio. Pressad vardag för unga Bakom siffrorna finns en vardag som många unga beskriver som allt mer ansträngd. Det handlar om att inte ha råd med bussbiljetten till vänner, att tacka nej till sociala sammanhang eller att förlänga studier i hopp om att arbetsmarknaden ska förbättras. – Man tvingas välja mellan att betala räkningar eller köpa mat, säger Moska Hassas. Socialdemokraterna riktar samtidigt kritik mot regeringen, som de menar inte har gjort tillräckligt för att möta utvecklingen. Enligt partiet sätts arbetsmarknadsinsatser ofta in för sent, samtidigt som antalet platser i arbetsmarknadsutbildningar är historiskt lågt trots hög arbetslöshet. Regeringen avvisar kritiken. Dagens Arena har sökt arbetsmarknadsminister Johan Britz för en kommentar, men hänvisats till hans uttalande på X. – Svårt att ta Socialdemokraternas förslag på allvar när de röstar nej till att göra det billigare att anställa, och presenterar ett flyttstöd som är mindre omfattande än det som just nu håller på att tas fram, skriver arbetsmarknadsminister Johan Britz på X. Fler förslag i budgeten Utöver satsningen på jobb för unga föreslår Socialdemokraterna ett ungdomsflyttstöd på 50 miljoner kronor för att öka rörligheten på arbetsmarknaden. – Det finns delar av landet som söker arbetskraft, men de unga har inte möjlighet att ta sig dit, säger Shekarabi. Partiet vill också se en kraftig utbyggnad av arbetsmarknadsutbildningar och traineeprogram för nyexaminerade unga. – Om de juniora jobben försvinner, hur ska vi då fylla de seniora positionerna?, frågar sig Shekarabi. Julia Qiu Rättelse: I en tidigare version uppgavs att satsningen gällde SAO-jobb. Pengarna kan även gå till andra typer av jobb för unga. Inlägget S föreslår 300 miljoner mot ungas arbetslöshet dök först upp på Dagens Arena.
dbf78144681a6cb13e6cffbaa1de37e73489b4ae
b75290bde5880e289b12467ec6031e565e1875cb
TITLE: S vill satsa 250 miljoner på SAO-jobb för unga DESCRIPTION: Unga saknar vägar in i arbetsmarknaden – S vill skapa nya jobb. Inlägget S vill satsa 250 miljoner på SAO-jobb för unga dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Arbetslösheten bland unga är fortsatt hög. Nu vill Socialdemokraterna satsa 300 miljoner kronor på nya jobbinsatser riktade mot unga i partiets förslag till vårbudgeten. Den största satsningen gäller så kallade SAO-jobb. Partiet vill i sin skuggbudget avsätta 250 miljoner kronor för att ge högstadieelever betalda extrajobb som en första väg in på arbetsmarknaden. SAO-jobb innebär att elever i årskurs 8 och 9 arbetar några timmar i veckan under ett läsår, i samarbete mellan skola, kommun och lokalt näringsliv. Satsningen omfattade under våren 2026 omkring 500 jobb i sex kommuner. Målet i S:s förslag är att skapa upp mot 30 000 jobb för unga. – Genom SAO-jobb får många sin första kontakt med arbetsmarknaden redan i årskurs 8 eller 9. Vi öppnar dörren för arbetslivet för unga som inte har de naturliga vägarna via föräldrarna, säger Ardalan Shekarabi. Förslaget presenterades av arbetsmarknadspolitisk talesperson Ardalan Shekarabi tillsammans med SSU:s ordförande Moska Hassas och S-studenters ordförande Elfva Barrio. Enligt partiet motsvarar satsningen en fördubbling jämfört med regeringens nivå. Enligt partiet står i dag omkring var fjärde ung i Sverige utan arbete – något de menar är ett tecken på en arbetsmarknad som inte fungerar, särskilt för dem som försöker ta sina första steg. – Den generation som studerar just nu har vuxit upp i en tid där kriserna avlöser varandra: välfärdskris, klimatkris, bostadskris och global pandemi. Och nu möter de en historiskt hög arbetslöshet, säger Elfva Barrio. Pressad vardag för unga Bakom siffrorna finns en vardag som många unga beskriver som allt mer ansträngd. Det handlar om att inte ha råd med bussbiljetten till vänner, att tacka nej till sociala sammanhang eller att förlänga studier i hopp om att arbetsmarknaden ska förbättras. – Man tvingas välja mellan att betala räkningar eller köpa mat, säger Moska Hassas. Socialdemokraterna riktar samtidigt kritik mot regeringen, som de menar inte har gjort tillräckligt för att möta utvecklingen. Enligt partiet sätts arbetsmarknadsinsatser ofta in för sent, samtidigt som antalet platser i arbetsmarknadsutbildningar är historiskt lågt trots hög arbetslöshet. Regeringen avvisar kritiken. Dagens Arena har sökt arbetsmarknadsminister Johan Britz för en kommentar, men hänvisats till hans uttalande på X. – Svårt att ta Socialdemokraternas förslag på allvar när de röstar nej till att göra det billigare att anställa, och presenterar ett flyttstöd som är mindre omfattande än det som just nu håller på att tas fram, skriver arbetsmarknadsminister Johan Britz på X. Fler förslag i budgeten Utöver satsningen på SAO-jobb föreslår Socialdemokraterna ett ungdomsflyttstöd på 50 miljoner kronor för att öka rörligheten på arbetsmarknaden. – Det finns delar av landet som söker arbetskraft, men de unga har inte möjlighet att ta sig dit, säger Shekarabi. Partiet vill också se en kraftig utbyggnad av arbetsmarknadsutbildningar och traineeprogram för nyexaminerade unga. – Om de juniora jobben försvinner, hur ska vi då fylla de seniora positionerna? Julia Qiu Inlägget S vill satsa 250 miljoner på SAO-jobb för unga dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: S föreslår 300 miljoner mot ungas arbetslöshet DESCRIPTION: Unga saknar vägar in i arbetsmarknaden – S vill skapa nya jobb. Inlägget S föreslår 300 miljoner mot ungas arbetslöshet dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Arbetslösheten bland unga är fortsatt hög. Nu vill Socialdemokraterna satsa 300 miljoner kronor på nya jobbinsatser riktade mot unga i partiets förslag till vårbudgeten. Den största satsningen gäller stöd till kommuner för att skapa sommarjobb och andra tidsbegränsade jobb för unga. Partiet vill i sin skuggbudget avsätta 250 miljoner kronor för detta. Så kallade SAO-jobb lyfts fram som ett exempel på insatser som kan få stöd. SAO-jobb innebär att elever i årskurs 8 och 9 arbetar några timmar i veckan under ett läsår, i samarbete mellan skola, kommun och lokalt näringsliv. Satsningen omfattade under våren 2026 omkring 500 jobb i sex kommuner. Målet i S:s förslag är att skapa upp mot 30 000 jobb för unga. – Genom SAO-jobb får många sin första kontakt med arbetsmarknaden redan i årskurs 8 eller 9. Vi öppnar dörren för arbetslivet för unga som inte har de naturliga vägarna via föräldrarna, säger Ardalan Shekarabi. Förslaget presenterades av arbetsmarknadspolitisk talesperson Ardalan Shekarabi tillsammans med SSU:s ordförande Moska Hassas och S-studenters ordförande Elfva Barrio. Enligt partiet motsvarar satsningen en fördubbling jämfört med regeringens nivå. Enligt partiet står i dag omkring var fjärde ung i Sverige utan arbete – något de menar är ett tecken på en arbetsmarknad som inte fungerar, särskilt för dem som försöker ta sina första steg. – Den generation som studerar just nu har vuxit upp i en tid där kriserna avlöser varandra: välfärdskris, klimatkris, bostadskris och global pandemi. Och nu möter de en historiskt hög arbetslöshet, säger Elfva Barrio. Pressad vardag för unga Bakom siffrorna finns en vardag som många unga beskriver som allt mer ansträngd. Det handlar om att inte ha råd med bussbiljetten till vänner, att tacka nej till sociala sammanhang eller att förlänga studier i hopp om att arbetsmarknaden ska förbättras. – Man tvingas välja mellan att betala räkningar eller köpa mat, säger Moska Hassas. Socialdemokraterna riktar samtidigt kritik mot regeringen, som de menar inte har gjort tillräckligt för att möta utvecklingen. Enligt partiet sätts arbetsmarknadsinsatser ofta in för sent, samtidigt som antalet platser i arbetsmarknadsutbildningar är historiskt lågt trots hög arbetslöshet. Regeringen avvisar kritiken. Dagens Arena har sökt arbetsmarknadsminister Johan Britz för en kommentar, men hänvisats till hans uttalande på X. – Svårt att ta Socialdemokraternas förslag på allvar när de röstar nej till att göra det billigare att anställa, och presenterar ett flyttstöd som är mindre omfattande än det som just nu håller på att tas fram, skriver arbetsmarknadsminister Johan Britz på X. Fler förslag i budgeten Utöver satsningen på jobb för unga föreslår Socialdemokraterna ett ungdomsflyttstöd på 50 miljoner kronor för att öka rörligheten på arbetsmarknaden. – Det finns delar av landet som söker arbetskraft, men de unga har inte möjlighet att ta sig dit, säger Shekarabi. Partiet vill också se en kraftig utbyggnad av arbetsmarknadsutbildningar och traineeprogram för nyexaminerade unga. – Om de juniora jobben försvinner, hur ska vi då fylla de seniora positionerna? Julia Qiu Rättelse: I en tidigare version uppgavs att satsningen gällde SAO-jobb. Pengarna kan även gå till andra typer av jobb för unga. Inlägget S föreslår 300 miljoner mot ungas arbetslöshet dök först upp på Dagens Arena.
6a5b3c761593d833a5dcbbda7418c4d3a339c245
b75290bde5880e289b12467ec6031e565e1875cb
dbf78144681a6cb13e6cffbaa1de37e73489b4ae
a4c9c23c005f01de51812e4b3348405b5e01e586Regeringens hantering av EU:s lönetransparensdirektiv drar skam över Sverige som jämställdhetsland.
Inlägget Vill regeringen öka den ekonomiska ojämställdheten? dök först upp på Dagens Arena.
Regeringens hantering av EU:s lönetransparensdirektiv drar skam över Sverige som jämställdhetsland. I ett läge när löneskillnaderna mellan könen ökar stoppar regeringen det enda lagförslag som synts till på många år. Lönelotsarna kräver att direktivet ska implementeras fullt ut.
Kvinnor tjänar i genomsnitt 4 500 kronor mindre än män varje månad – trots att de sedan länge är mer välutbildade. Det är ett brott mot kvinnors mänskliga rättigheter, ett hinder för jämställdheten och kvinnors ekonomiska självständighet, och dessutom samhällsekonomiskt ineffektivt.
De senaste 20 åren har regeringar av olika färg tillsatt utredningar, kommissioner och delegationer för att på stopp på lönediskrimineringen. Många viktiga förslag har tagits fram – men i stort sett alla har blivit liggande. Samtidigt som lönegapet har bestått och de senaste åren till och med ökat.
Det framstår nu som allt tydligare att nuvarande regeringen inte bara är passiv – utan aktivt bromsar utvecklingen mot jämställda löner.
Den 23 maj 2023 röstade Sverige nej till EU:s lönetransparensdirektiv, som syftar till att stärka insynen i lönesättningen och därmed motverka lönediskriminering. Direktivet antogs ändå, tack vare att andra medlemsstater prioriterar ekonomisk jämställdhet.
Därefter har regeringen valt den lägsta möjliga ambitionsnivån i genomförandet. I den lagrådsremiss som presenterades i januari föreslås att arbetsgivare med färre än 25 anställda ska undantas från kravet på skriftliga lönekartläggningar. Det innebär att tusentals kvinnor, i motsats till vad direktivet kräver, riskerar att få mindre insyn i lönesättningen än vad nuvarande diskrimineringslagstiftning kräver. Istället för att stärka arbetet för jämställda löner passar regeringen alltså på att försvaga det.
Den 26 mars meddelade regeringen slutligen att man vill pausa införandet och omförhandla direktivet. Det är ett allvarligt steg bakåt.
Sverige riskerar att gå från föregångsland till bromskloss – inte bara nationellt, utan i hela Europa. Det är oacceptabelt.
Lönelotsarna kräver:
Att regeringen tar fram ett nytt, ambitiöst förslag för hur lönetransparensdirektivet ska genomföras i Sverige.
Att nuvarande lönekartläggningsregler som säger att alla arbetsgivare årligen ska kartlägga löneskillnader mellan könen och att alla arbetsgivare med minst 10 anställda skriftligen ska dokumentera arbetet fortsätta ska gälla.
Att tillsynen av kraven om lönekartläggning skärps och att effektiva sanktioner införs för arbetsgivare som bryter mot reglerna.
Att nödvändiga förberedelser och resurser säkerställs så att direktivet kan genomföras på ett effektivt sätt.
I pressmeddelandet där regeringen meddelar att man vill omförhandla lönedirektivet hävdas att det funnits en nära dialog med civilsamhället. Lönelotsarna eller andra kvinnoorganisationer som vi varit i kontakt med känner inte till att någon sådan dialog här ägt rum. Vi berättar gärna för regeringen om vår syn på vilka åtgärder som bör vidtas för att vända den allvarliga utvecklingen med ökade löneskillnader mellan könen.
Sverige står just nu vid ett vägskäl. Om inget görs för att se till att så inte sker kommer den ekonomiska ojämställdheten att öka.
Marie Trollvik, ordförande Lönelotsarna
Inlägget Vill regeringen öka den ekonomiska ojämställdheten? dök först upp på Dagens Arena.
8977ddbbeb296bfe35354abb1b6221b59bc3e92dVi tömmer hyllorna – men glömmer vem som fyller dem.
Inlägget Jag vill också dricka rosa mjölk dök först upp på Dagens Arena.
Vi tömmer hyllorna – men glömmer vem som fyller dem.
Hyllorna står tomma. Inte för att det är kris, utan för att Arlas rosa mjölk har sålt slut.
Har du testat den? Inte jag heller.
Senaste veckan har flera klipp spridits på TikTok där folk testar den rosa mjölken. Det är en mjölkdryck med jordgubbssmak som är färgad i rosa. Vissa säger att den smakar barndom, andra säger att den påminner om nostalgin från TV-programmet Charlie och Lola. Och mjölken har blivit helt slutsåld, och butiksägare berättar om kunder som frågar när den ska komma in igen. Den väcker ju väldigt nostalgiska känslor – barndom, sommar. En skål jordgubbar.
I en tid där nästan inget känns självklart är det lätt att förstå lockelsen.
När unga i dag har så många osäkerheter framför sig i livet. Över var tredje ung upplever besvär med ofrivillig ensamhet. Då är det inte konstigt att vi letar efter tryggheten i något så enkelt som ett glas mjölk. Och när alla andra också vill ha den blir det plötsligt något att samlas kring. Just nu, när världen känns så osäker, är det svårare att hitta något så självklart som ett glas mjölk en gång gjorde. Ett glas jordgubbsmjölk som inte kräver mer av dig än att du häller upp det.
Att just mjölken har blivit viral är också lite ironiskt. Mjölk är motsatsen till en trendprodukt. Det är en basvara, något vi alltid köper oavsett hur ekonomin ser ut. Många butikshandlare placerar ofta mejerivarorna längst in i butiken – eftersom alla köper mejerivaror, och det är så du får en kund att gå igenom hela butiken. I övriga Europa är det i stället alkohol som ställs längst in.
Även om den rosa mjölken, och mjölk i allmänhet, är en självklarhet i mångas liv, krävs det mycket för att den ska kunna hällas upp i ditt glas.
Mjölkbönder har funnits länge i Sverige och har på senare tid lyfts som något viktigt i Sveriges självförsörjningsförmåga. Men tidigare i år sänktes ersättningen till svenska mjölkbönder av Arla. För vissa, exempelvis Henrik Källner i Eksjö, handlade det om flera miljontals kronor i förlorade intäkter. Anledningen var ett pressat läge för världsmarknadspriserna på mjölk. Och trots att världsmarknaden har återhämtat sig har ersättningen till bönderna inte följt med upp igen.
Bönder larmar om en växande kostnadskris. Samtidigt talar regeringen om vikten av svensk livsmedelsproduktion, om beredskap och om att kunna stå på egna ben i oroliga tider. Trots vissa satsningar i vårbudgeten saknas det fortfarande åtgärder som löser lantbrukets kostnadsproblem.
Är det inte lite märkligt?
Vi är snabba på att tömma hyllorna när en rosa specialutgåva släpps. Som konsumenter är vi duktiga på att hålla koll på vilka butiker som har sänkt momsen. Men vi har svårare att bry oss om ekosystemet som gör att mjölken överhuvudtaget kan komma till ditt kylskåp.
Jag vill också ha den rosa mjölken. Frågan är bara vad som finns kvar när den tar slut.
Julia Qiu
Inlägget Jag vill också dricka rosa mjölk dök först upp på Dagens Arena.
2ed94a00063f6f9b174304859e8f55170c020951
8977ddbbeb296bfe35354abb1b6221b59bc3e92d
TITLE: Jag vill också dricka rosa mjölk DESCRIPTION: Vi tömmer hyllorna - men glömmer vem som fyller dem. Inlägget Jag vill också dricka rosa mjölk dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Vi tömmer hyllorna – men glömmer vem som fyller dem. Hyllorna står tomma. Inte för att det är kris, utan för att Arlas rosa mjölk har sålt slut. Har du testat den? Inte jag heller. Senaste veckan har flera klipp spridits på TikTok där folk testar den rosa mjölken. Det är en mjölkdryck med jordgubbsmak som är färgad i rosa. Vissa säger att den smakar barndom, andra säger att den påminner om nostalgin från TV-programmet Charlie och Lola. Och mjölken har blivit helt slutsåld, och butiksägare berättar om kunder som frågar när den ska komma in igen. Den väcker ju väldigt nostalgiska känslor – barndom, sommar. En skål jordgubbar. Det är lätt att vilja ha I en tid där nästan inget känns självklart är det lätt att förstå lockelsen. När unga i dag har så många osäkerheter framför sig i livet. Över var tredje ung upplever besvär med ofrivillig ensamhet. Då är det inte konstigt att vi letar efter tryggheten i något så enkelt som ett glas mjölk. Och när alla andra också vill ha den blir det plötsligt något att samlas kring. Just nu, när världen känns så osäker, är det svårare att hitta något så självklart som ett glas mjölk en gång gjorde. Ett glas jordgubbsmjölk som inte kräver mer av dig än att du häller upp det. Att just mjölken har blivit viral är också lite ironiskt. Mjölk är motsatsen till en trendprodukt. Det är en basvara, något vi alltid köper oavsett hur ekonomin ser ut. Många butikshandlare placerar ofta mejerivarorna längst in i butiken – eftersom alla köper mejerivaror, och det är så du får en kund att gå igenom hela butiken. I övriga Europa är det i stället alkohol som ställs längst in. Även om den rosa mjölken, och mjölk i allmänhet, är en självklarhet i mångas liv, krävs det mycket för att den ska kunna hällas upp i ditt glas. Men svårare att förstå vad det kostar Mjölkbönder har funnits länge i Sverige och har på senare tid lyfts som något viktigt i Sveriges självförsörjningsförmåga. Men tidigare i år sänktes ersättningen till svenska mjölkbönder av Arla. För vissa, exempelvis Henrik Källner i Eksjö, handlade det om flera miljontals kronor i förlorade intäkter. Anledningen var ett pressat läge för världsmarknadspriserna på mjölk. Och trots att världsmarknaden har återhämtat sig har ersättningen till bönderna inte följt med upp igen. Bönder larmar om en växande kostnadskris. Samtidigt talar regeringen om vikten av svensk livsmedelsproduktion, om beredskap och om att kunna stå på egna ben i oroliga tider. Trots vissa satsningar i vårbudgeten saknas det fortfarande åtgärder som löser lantbrukets kostnadsproblem. Är det inte lite märkligt? Vi är snabba på att tömma hyllorna när en rosa specialutgåva släpps. Som konsumenter är vi duktiga på att hålla koll på vilka butiker som har sänkt momsen. Men vi har svårare att bry oss om ekosystemet som gör att mjölken överhuvudtaget kan komma till ditt kylskåp. Jag vill också ha den rosa mjölken. Frågan är bara vad som finns kvar när den tar slut. Julia Qui Inlägget Jag vill också dricka rosa mjölk dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Jag vill också dricka rosa mjölk DESCRIPTION: Vi tömmer hyllorna – men glömmer vem som fyller dem. Inlägget Jag vill också dricka rosa mjölk dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Vi tömmer hyllorna – men glömmer vem som fyller dem. Hyllorna står tomma. Inte för att det är kris, utan för att Arlas rosa mjölk har sålt slut. Har du testat den? Inte jag heller. Senaste veckan har flera klipp spridits på TikTok där folk testar den rosa mjölken. Det är en mjölkdryck med jordgubbssmak som är färgad i rosa. Vissa säger att den smakar barndom, andra säger att den påminner om nostalgin från TV-programmet Charlie och Lola. Och mjölken har blivit helt slutsåld, och butiksägare berättar om kunder som frågar när den ska komma in igen. Den väcker ju väldigt nostalgiska känslor – barndom, sommar. En skål jordgubbar. I en tid där nästan inget känns självklart är det lätt att förstå lockelsen. När unga i dag har så många osäkerheter framför sig i livet. Över var tredje ung upplever besvär med ofrivillig ensamhet. Då är det inte konstigt att vi letar efter tryggheten i något så enkelt som ett glas mjölk. Och när alla andra också vill ha den blir det plötsligt något att samlas kring. Just nu, när världen känns så osäker, är det svårare att hitta något så självklart som ett glas mjölk en gång gjorde. Ett glas jordgubbsmjölk som inte kräver mer av dig än att du häller upp det. Det är lätt att vilja ha Att just mjölken har blivit viral är också lite ironiskt. Mjölk är motsatsen till en trendprodukt. Det är en basvara, något vi alltid köper oavsett hur ekonomin ser ut. Många butikshandlare placerar ofta mejerivarorna längst in i butiken – eftersom alla köper mejerivaror, och det är så du får en kund att gå igenom hela butiken. I övriga Europa är det i stället alkohol som ställs längst in. Även om den rosa mjölken, och mjölk i allmänhet, är en självklarhet i mångas liv, krävs det mycket för att den ska kunna hällas upp i ditt glas. Men svårare att förstå vad det kostar Mjölkbönder har funnits länge i Sverige och har på senare tid lyfts som något viktigt i Sveriges självförsörjningsförmåga. Men tidigare i år sänktes ersättningen till svenska mjölkbönder av Arla. För vissa, exempelvis Henrik Källner i Eksjö, handlade det om flera miljontals kronor i förlorade intäkter. Anledningen var ett pressat läge för världsmarknadspriserna på mjölk. Och trots att världsmarknaden har återhämtat sig har ersättningen till bönderna inte följt med upp igen. Bönder larmar om en växande kostnadskris. Samtidigt talar regeringen om vikten av svensk livsmedelsproduktion, om beredskap och om att kunna stå på egna ben i oroliga tider. Trots vissa satsningar i vårbudgeten saknas det fortfarande åtgärder som löser lantbrukets kostnadsproblem. Är det inte lite märkligt? Vi är snabba på att tömma hyllorna när en rosa specialutgåva släpps. Som konsumenter är vi duktiga på att hålla koll på vilka butiker som har sänkt momsen. Men vi har svårare att bry oss om ekosystemet som gör att mjölken överhuvudtaget kan komma till ditt kylskåp. Jag vill också ha den rosa mjölken. Frågan är bara vad som finns kvar när den tar slut. Julia Qiu Inlägget Jag vill också dricka rosa mjölk dök först upp på Dagens Arena.
f12a5fb8ce48a88cee7d0a6803eeb71617ee40d3
2ed94a00063f6f9b174304859e8f55170c020951
TITLE: Jag vill också dricka rosa mjölk DESCRIPTION: Vi tömmer hyllorna - men glömmer vem som fyller dem. Inlägget Jag vill också dricka rosa mjölk dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Vi tömmer hyllorna – men glömmer vem som fyller dem. Hyllorna står tomma. Inte för att det är kris, utan för att Arlas rosa mjölk har sålt slut. Har du testat den? Inte jag heller. Senaste veckan har flera klipp spridits på TikTok där folk testar den rosa mjölken. Det är en mjölkdryck med jordgubbsmak som är färgad i rosa. Vissa säger att den smakar barndom, andra säger att den påminner om nostalgin från TV-programmet Charlie och Lola. Och mjölken har blivit helt slutsåld, och butiksägare berättar om kunder som frågar när den ska komma in igen. Den väcker ju väldigt nostalgiska känslor – barndom, sommar. En skål jordgubbar. I en tid där nästan inget känns självklart är det lätt att förstå lockelsen. När unga i dag har så många osäkerheter framför sig i livet. Över var tredje ung upplever besvär med ofrivillig ensamhet. Då är det inte konstigt att vi letar efter tryggheten i något så enkelt som ett glas mjölk. Och när alla andra också vill ha den blir det plötsligt något att samlas kring. Just nu, när världen känns så osäker, är det svårare att hitta något så självklart som ett glas mjölk en gång gjorde. Ett glas jordgubbsmjölk som inte kräver mer av dig än att du häller upp det. Det är lätt att vilja ha Att just mjölken har blivit viral är också lite ironiskt. Mjölk är motsatsen till en trendprodukt. Det är en basvara, något vi alltid köper oavsett hur ekonomin ser ut. Många butikshandlare placerar ofta mejerivarorna längst in i butiken – eftersom alla köper mejerivaror, och det är så du får en kund att gå igenom hela butiken. I övriga Europa är det i stället alkohol som ställs längst in. Även om den rosa mjölken, och mjölk i allmänhet, är en självklarhet i mångas liv, krävs det mycket för att den ska kunna hällas upp i ditt glas. Men svårare att förstå vad det kostar Mjölkbönder har funnits länge i Sverige och har på senare tid lyfts som något viktigt i Sveriges självförsörjningsförmåga. Men tidigare i år sänktes ersättningen till svenska mjölkbönder av Arla. För vissa, exempelvis Henrik Källner i Eksjö, handlade det om flera miljontals kronor i förlorade intäkter. Anledningen var ett pressat läge för världsmarknadspriserna på mjölk. Och trots att världsmarknaden har återhämtat sig har ersättningen till bönderna inte följt med upp igen. Bönder larmar om en växande kostnadskris. Samtidigt talar regeringen om vikten av svensk livsmedelsproduktion, om beredskap och om att kunna stå på egna ben i oroliga tider. Trots vissa satsningar i vårbudgeten saknas det fortfarande åtgärder som löser lantbrukets kostnadsproblem. Är det inte lite märkligt? Vi är snabba på att tömma hyllorna när en rosa specialutgåva släpps. Som konsumenter är vi duktiga på att hålla koll på vilka butiker som har sänkt momsen. Men vi har svårare att bry oss om ekosystemet som gör att mjölken överhuvudtaget kan komma till ditt kylskåp. Jag vill också ha den rosa mjölken. Frågan är bara vad som finns kvar när den tar slut. Julia Qiu Inlägget Jag vill också dricka rosa mjölk dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Jag vill också dricka rosa mjölk DESCRIPTION: Vi tömmer hyllorna - men glömmer vem som fyller dem. Inlägget Jag vill också dricka rosa mjölk dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Vi tömmer hyllorna – men glömmer vem som fyller dem. Hyllorna står tomma. Inte för att det är kris, utan för att Arlas rosa mjölk har sålt slut. Har du testat den? Inte jag heller. Senaste veckan har flera klipp spridits på TikTok där folk testar den rosa mjölken. Det är en mjölkdryck med jordgubbsmak som är färgad i rosa. Vissa säger att den smakar barndom, andra säger att den påminner om nostalgin från TV-programmet Charlie och Lola. Och mjölken har blivit helt slutsåld, och butiksägare berättar om kunder som frågar när den ska komma in igen. Den väcker ju väldigt nostalgiska känslor – barndom, sommar. En skål jordgubbar. Det är lätt att vilja ha I en tid där nästan inget känns självklart är det lätt att förstå lockelsen. När unga i dag har så många osäkerheter framför sig i livet. Över var tredje ung upplever besvär med ofrivillig ensamhet. Då är det inte konstigt att vi letar efter tryggheten i något så enkelt som ett glas mjölk. Och när alla andra också vill ha den blir det plötsligt något att samlas kring. Just nu, när världen känns så osäker, är det svårare att hitta något så självklart som ett glas mjölk en gång gjorde. Ett glas jordgubbsmjölk som inte kräver mer av dig än att du häller upp det. Att just mjölken har blivit viral är också lite ironiskt. Mjölk är motsatsen till en trendprodukt. Det är en basvara, något vi alltid köper oavsett hur ekonomin ser ut. Många butikshandlare placerar ofta mejerivarorna längst in i butiken – eftersom alla köper mejerivaror, och det är så du får en kund att gå igenom hela butiken. I övriga Europa är det i stället alkohol som ställs längst in. Även om den rosa mjölken, och mjölk i allmänhet, är en självklarhet i mångas liv, krävs det mycket för att den ska kunna hällas upp i ditt glas. Men svårare att förstå vad det kostar Mjölkbönder har funnits länge i Sverige och har på senare tid lyfts som något viktigt i Sveriges självförsörjningsförmåga. Men tidigare i år sänktes ersättningen till svenska mjölkbönder av Arla. För vissa, exempelvis Henrik Källner i Eksjö, handlade det om flera miljontals kronor i förlorade intäkter. Anledningen var ett pressat läge för världsmarknadspriserna på mjölk. Och trots att världsmarknaden har återhämtat sig har ersättningen till bönderna inte följt med upp igen. Bönder larmar om en växande kostnadskris. Samtidigt talar regeringen om vikten av svensk livsmedelsproduktion, om beredskap och om att kunna stå på egna ben i oroliga tider. Trots vissa satsningar i vårbudgeten saknas det fortfarande åtgärder som löser lantbrukets kostnadsproblem. Är det inte lite märkligt? Vi är snabba på att tömma hyllorna när en rosa specialutgåva släpps. Som konsumenter är vi duktiga på att hålla koll på vilka butiker som har sänkt momsen. Men vi har svårare att bry oss om ekosystemet som gör att mjölken överhuvudtaget kan komma till ditt kylskåp. Jag vill också ha den rosa mjölken. Frågan är bara vad som finns kvar när den tar slut. Julia Qui Inlägget Jag vill också dricka rosa mjölk dök först upp på Dagens Arena.
8977ddbbeb296bfe35354abb1b6221b59bc3e92d
2ed94a00063f6f9b174304859e8f55170c020951
f12a5fb8ce48a88cee7d0a6803eeb71617ee40d3
2ed94a00063f6f9b174304859e8f55170c020951Vi tömmer hyllorna - men glömmer vem som fyller dem.
Inlägget Jag vill också dricka rosa mjölk dök först upp på Dagens Arena.
Vi tömmer hyllorna – men glömmer vem som fyller dem.
Hyllorna står tomma. Inte för att det är kris, utan för att Arlas rosa mjölk har sålt slut.
Har du testat den? Inte jag heller.
Senaste veckan har flera klipp spridits på TikTok där folk testar den rosa mjölken. Det är en mjölkdryck med jordgubbsmak som är färgad i rosa. Vissa säger att den smakar barndom, andra säger att den påminner om nostalgin från TV-programmet Charlie och Lola. Och mjölken har blivit helt slutsåld, och butiksägare berättar om kunder som frågar när den ska komma in igen. Den väcker ju väldigt nostalgiska känslor – barndom, sommar. En skål jordgubbar.
I en tid där nästan inget känns självklart är det lätt att förstå lockelsen.
När unga i dag har så många osäkerheter framför sig i livet. Över var tredje ung upplever besvär med ofrivillig ensamhet. Då är det inte konstigt att vi letar efter tryggheten i något så enkelt som ett glas mjölk. Och när alla andra också vill ha den blir det plötsligt något att samlas kring. Just nu, när världen känns så osäker, är det svårare att hitta något så självklart som ett glas mjölk en gång gjorde. Ett glas jordgubbsmjölk som inte kräver mer av dig än att du häller upp det.
Att just mjölken har blivit viral är också lite ironiskt. Mjölk är motsatsen till en trendprodukt. Det är en basvara, något vi alltid köper oavsett hur ekonomin ser ut. Många butikshandlare placerar ofta mejerivarorna längst in i butiken – eftersom alla köper mejerivaror, och det är så du får en kund att gå igenom hela butiken. I övriga Europa är det i stället alkohol som ställs längst in.
Även om den rosa mjölken, och mjölk i allmänhet, är en självklarhet i mångas liv, krävs det mycket för att den ska kunna hällas upp i ditt glas.
Mjölkbönder har funnits länge i Sverige och har på senare tid lyfts som något viktigt i Sveriges självförsörjningsförmåga. Men tidigare i år sänktes ersättningen till svenska mjölkbönder av Arla. För vissa, exempelvis Henrik Källner i Eksjö, handlade det om flera miljontals kronor i förlorade intäkter. Anledningen var ett pressat läge för världsmarknadspriserna på mjölk. Och trots att världsmarknaden har återhämtat sig har ersättningen till bönderna inte följt med upp igen.
Bönder larmar om en växande kostnadskris. Samtidigt talar regeringen om vikten av svensk livsmedelsproduktion, om beredskap och om att kunna stå på egna ben i oroliga tider. Trots vissa satsningar i vårbudgeten saknas det fortfarande åtgärder som löser lantbrukets kostnadsproblem.
Är det inte lite märkligt?
Vi är snabba på att tömma hyllorna när en rosa specialutgåva släpps. Som konsumenter är vi duktiga på att hålla koll på vilka butiker som har sänkt momsen. Men vi har svårare att bry oss om ekosystemet som gör att mjölken överhuvudtaget kan komma till ditt kylskåp.
Jag vill också ha den rosa mjölken. Frågan är bara vad som finns kvar när den tar slut.
Julia Qui
Inlägget Jag vill också dricka rosa mjölk dök först upp på Dagens Arena.
2ed94a00063f6f9b174304859e8f55170c020951
8977ddbbeb296bfe35354abb1b6221b59bc3e92d
TITLE: Jag vill också dricka rosa mjölk DESCRIPTION: Vi tömmer hyllorna - men glömmer vem som fyller dem. Inlägget Jag vill också dricka rosa mjölk dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Vi tömmer hyllorna – men glömmer vem som fyller dem. Hyllorna står tomma. Inte för att det är kris, utan för att Arlas rosa mjölk har sålt slut. Har du testat den? Inte jag heller. Senaste veckan har flera klipp spridits på TikTok där folk testar den rosa mjölken. Det är en mjölkdryck med jordgubbsmak som är färgad i rosa. Vissa säger att den smakar barndom, andra säger att den påminner om nostalgin från TV-programmet Charlie och Lola. Och mjölken har blivit helt slutsåld, och butiksägare berättar om kunder som frågar när den ska komma in igen. Den väcker ju väldigt nostalgiska känslor – barndom, sommar. En skål jordgubbar. Det är lätt att vilja ha I en tid där nästan inget känns självklart är det lätt att förstå lockelsen. När unga i dag har så många osäkerheter framför sig i livet. Över var tredje ung upplever besvär med ofrivillig ensamhet. Då är det inte konstigt att vi letar efter tryggheten i något så enkelt som ett glas mjölk. Och när alla andra också vill ha den blir det plötsligt något att samlas kring. Just nu, när världen känns så osäker, är det svårare att hitta något så självklart som ett glas mjölk en gång gjorde. Ett glas jordgubbsmjölk som inte kräver mer av dig än att du häller upp det. Att just mjölken har blivit viral är också lite ironiskt. Mjölk är motsatsen till en trendprodukt. Det är en basvara, något vi alltid köper oavsett hur ekonomin ser ut. Många butikshandlare placerar ofta mejerivarorna längst in i butiken – eftersom alla köper mejerivaror, och det är så du får en kund att gå igenom hela butiken. I övriga Europa är det i stället alkohol som ställs längst in. Även om den rosa mjölken, och mjölk i allmänhet, är en självklarhet i mångas liv, krävs det mycket för att den ska kunna hällas upp i ditt glas. Men svårare att förstå vad det kostar Mjölkbönder har funnits länge i Sverige och har på senare tid lyfts som något viktigt i Sveriges självförsörjningsförmåga. Men tidigare i år sänktes ersättningen till svenska mjölkbönder av Arla. För vissa, exempelvis Henrik Källner i Eksjö, handlade det om flera miljontals kronor i förlorade intäkter. Anledningen var ett pressat läge för världsmarknadspriserna på mjölk. Och trots att världsmarknaden har återhämtat sig har ersättningen till bönderna inte följt med upp igen. Bönder larmar om en växande kostnadskris. Samtidigt talar regeringen om vikten av svensk livsmedelsproduktion, om beredskap och om att kunna stå på egna ben i oroliga tider. Trots vissa satsningar i vårbudgeten saknas det fortfarande åtgärder som löser lantbrukets kostnadsproblem. Är det inte lite märkligt? Vi är snabba på att tömma hyllorna när en rosa specialutgåva släpps. Som konsumenter är vi duktiga på att hålla koll på vilka butiker som har sänkt momsen. Men vi har svårare att bry oss om ekosystemet som gör att mjölken överhuvudtaget kan komma till ditt kylskåp. Jag vill också ha den rosa mjölken. Frågan är bara vad som finns kvar när den tar slut. Julia Qui Inlägget Jag vill också dricka rosa mjölk dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Jag vill också dricka rosa mjölk DESCRIPTION: Vi tömmer hyllorna – men glömmer vem som fyller dem. Inlägget Jag vill också dricka rosa mjölk dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Vi tömmer hyllorna – men glömmer vem som fyller dem. Hyllorna står tomma. Inte för att det är kris, utan för att Arlas rosa mjölk har sålt slut. Har du testat den? Inte jag heller. Senaste veckan har flera klipp spridits på TikTok där folk testar den rosa mjölken. Det är en mjölkdryck med jordgubbssmak som är färgad i rosa. Vissa säger att den smakar barndom, andra säger att den påminner om nostalgin från TV-programmet Charlie och Lola. Och mjölken har blivit helt slutsåld, och butiksägare berättar om kunder som frågar när den ska komma in igen. Den väcker ju väldigt nostalgiska känslor – barndom, sommar. En skål jordgubbar. I en tid där nästan inget känns självklart är det lätt att förstå lockelsen. När unga i dag har så många osäkerheter framför sig i livet. Över var tredje ung upplever besvär med ofrivillig ensamhet. Då är det inte konstigt att vi letar efter tryggheten i något så enkelt som ett glas mjölk. Och när alla andra också vill ha den blir det plötsligt något att samlas kring. Just nu, när världen känns så osäker, är det svårare att hitta något så självklart som ett glas mjölk en gång gjorde. Ett glas jordgubbsmjölk som inte kräver mer av dig än att du häller upp det. Det är lätt att vilja ha Att just mjölken har blivit viral är också lite ironiskt. Mjölk är motsatsen till en trendprodukt. Det är en basvara, något vi alltid köper oavsett hur ekonomin ser ut. Många butikshandlare placerar ofta mejerivarorna längst in i butiken – eftersom alla köper mejerivaror, och det är så du får en kund att gå igenom hela butiken. I övriga Europa är det i stället alkohol som ställs längst in. Även om den rosa mjölken, och mjölk i allmänhet, är en självklarhet i mångas liv, krävs det mycket för att den ska kunna hällas upp i ditt glas. Men svårare att förstå vad det kostar Mjölkbönder har funnits länge i Sverige och har på senare tid lyfts som något viktigt i Sveriges självförsörjningsförmåga. Men tidigare i år sänktes ersättningen till svenska mjölkbönder av Arla. För vissa, exempelvis Henrik Källner i Eksjö, handlade det om flera miljontals kronor i förlorade intäkter. Anledningen var ett pressat läge för världsmarknadspriserna på mjölk. Och trots att världsmarknaden har återhämtat sig har ersättningen till bönderna inte följt med upp igen. Bönder larmar om en växande kostnadskris. Samtidigt talar regeringen om vikten av svensk livsmedelsproduktion, om beredskap och om att kunna stå på egna ben i oroliga tider. Trots vissa satsningar i vårbudgeten saknas det fortfarande åtgärder som löser lantbrukets kostnadsproblem. Är det inte lite märkligt? Vi är snabba på att tömma hyllorna när en rosa specialutgåva släpps. Som konsumenter är vi duktiga på att hålla koll på vilka butiker som har sänkt momsen. Men vi har svårare att bry oss om ekosystemet som gör att mjölken överhuvudtaget kan komma till ditt kylskåp. Jag vill också ha den rosa mjölken. Frågan är bara vad som finns kvar när den tar slut. Julia Qiu Inlägget Jag vill också dricka rosa mjölk dök först upp på Dagens Arena.
f12a5fb8ce48a88cee7d0a6803eeb71617ee40d3
2ed94a00063f6f9b174304859e8f55170c020951
TITLE: Jag vill också dricka rosa mjölk DESCRIPTION: Vi tömmer hyllorna - men glömmer vem som fyller dem. Inlägget Jag vill också dricka rosa mjölk dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Vi tömmer hyllorna – men glömmer vem som fyller dem. Hyllorna står tomma. Inte för att det är kris, utan för att Arlas rosa mjölk har sålt slut. Har du testat den? Inte jag heller. Senaste veckan har flera klipp spridits på TikTok där folk testar den rosa mjölken. Det är en mjölkdryck med jordgubbsmak som är färgad i rosa. Vissa säger att den smakar barndom, andra säger att den påminner om nostalgin från TV-programmet Charlie och Lola. Och mjölken har blivit helt slutsåld, och butiksägare berättar om kunder som frågar när den ska komma in igen. Den väcker ju väldigt nostalgiska känslor – barndom, sommar. En skål jordgubbar. I en tid där nästan inget känns självklart är det lätt att förstå lockelsen. När unga i dag har så många osäkerheter framför sig i livet. Över var tredje ung upplever besvär med ofrivillig ensamhet. Då är det inte konstigt att vi letar efter tryggheten i något så enkelt som ett glas mjölk. Och när alla andra också vill ha den blir det plötsligt något att samlas kring. Just nu, när världen känns så osäker, är det svårare att hitta något så självklart som ett glas mjölk en gång gjorde. Ett glas jordgubbsmjölk som inte kräver mer av dig än att du häller upp det. Det är lätt att vilja ha Att just mjölken har blivit viral är också lite ironiskt. Mjölk är motsatsen till en trendprodukt. Det är en basvara, något vi alltid köper oavsett hur ekonomin ser ut. Många butikshandlare placerar ofta mejerivarorna längst in i butiken – eftersom alla köper mejerivaror, och det är så du får en kund att gå igenom hela butiken. I övriga Europa är det i stället alkohol som ställs längst in. Även om den rosa mjölken, och mjölk i allmänhet, är en självklarhet i mångas liv, krävs det mycket för att den ska kunna hällas upp i ditt glas. Men svårare att förstå vad det kostar Mjölkbönder har funnits länge i Sverige och har på senare tid lyfts som något viktigt i Sveriges självförsörjningsförmåga. Men tidigare i år sänktes ersättningen till svenska mjölkbönder av Arla. För vissa, exempelvis Henrik Källner i Eksjö, handlade det om flera miljontals kronor i förlorade intäkter. Anledningen var ett pressat läge för världsmarknadspriserna på mjölk. Och trots att världsmarknaden har återhämtat sig har ersättningen till bönderna inte följt med upp igen. Bönder larmar om en växande kostnadskris. Samtidigt talar regeringen om vikten av svensk livsmedelsproduktion, om beredskap och om att kunna stå på egna ben i oroliga tider. Trots vissa satsningar i vårbudgeten saknas det fortfarande åtgärder som löser lantbrukets kostnadsproblem. Är det inte lite märkligt? Vi är snabba på att tömma hyllorna när en rosa specialutgåva släpps. Som konsumenter är vi duktiga på att hålla koll på vilka butiker som har sänkt momsen. Men vi har svårare att bry oss om ekosystemet som gör att mjölken överhuvudtaget kan komma till ditt kylskåp. Jag vill också ha den rosa mjölken. Frågan är bara vad som finns kvar när den tar slut. Julia Qiu Inlägget Jag vill också dricka rosa mjölk dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Jag vill också dricka rosa mjölk DESCRIPTION: Vi tömmer hyllorna - men glömmer vem som fyller dem. Inlägget Jag vill också dricka rosa mjölk dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Vi tömmer hyllorna – men glömmer vem som fyller dem. Hyllorna står tomma. Inte för att det är kris, utan för att Arlas rosa mjölk har sålt slut. Har du testat den? Inte jag heller. Senaste veckan har flera klipp spridits på TikTok där folk testar den rosa mjölken. Det är en mjölkdryck med jordgubbsmak som är färgad i rosa. Vissa säger att den smakar barndom, andra säger att den påminner om nostalgin från TV-programmet Charlie och Lola. Och mjölken har blivit helt slutsåld, och butiksägare berättar om kunder som frågar när den ska komma in igen. Den väcker ju väldigt nostalgiska känslor – barndom, sommar. En skål jordgubbar. Det är lätt att vilja ha I en tid där nästan inget känns självklart är det lätt att förstå lockelsen. När unga i dag har så många osäkerheter framför sig i livet. Över var tredje ung upplever besvär med ofrivillig ensamhet. Då är det inte konstigt att vi letar efter tryggheten i något så enkelt som ett glas mjölk. Och när alla andra också vill ha den blir det plötsligt något att samlas kring. Just nu, när världen känns så osäker, är det svårare att hitta något så självklart som ett glas mjölk en gång gjorde. Ett glas jordgubbsmjölk som inte kräver mer av dig än att du häller upp det. Att just mjölken har blivit viral är också lite ironiskt. Mjölk är motsatsen till en trendprodukt. Det är en basvara, något vi alltid köper oavsett hur ekonomin ser ut. Många butikshandlare placerar ofta mejerivarorna längst in i butiken – eftersom alla köper mejerivaror, och det är så du får en kund att gå igenom hela butiken. I övriga Europa är det i stället alkohol som ställs längst in. Även om den rosa mjölken, och mjölk i allmänhet, är en självklarhet i mångas liv, krävs det mycket för att den ska kunna hällas upp i ditt glas. Men svårare att förstå vad det kostar Mjölkbönder har funnits länge i Sverige och har på senare tid lyfts som något viktigt i Sveriges självförsörjningsförmåga. Men tidigare i år sänktes ersättningen till svenska mjölkbönder av Arla. För vissa, exempelvis Henrik Källner i Eksjö, handlade det om flera miljontals kronor i förlorade intäkter. Anledningen var ett pressat läge för världsmarknadspriserna på mjölk. Och trots att världsmarknaden har återhämtat sig har ersättningen till bönderna inte följt med upp igen. Bönder larmar om en växande kostnadskris. Samtidigt talar regeringen om vikten av svensk livsmedelsproduktion, om beredskap och om att kunna stå på egna ben i oroliga tider. Trots vissa satsningar i vårbudgeten saknas det fortfarande åtgärder som löser lantbrukets kostnadsproblem. Är det inte lite märkligt? Vi är snabba på att tömma hyllorna när en rosa specialutgåva släpps. Som konsumenter är vi duktiga på att hålla koll på vilka butiker som har sänkt momsen. Men vi har svårare att bry oss om ekosystemet som gör att mjölken överhuvudtaget kan komma till ditt kylskåp. Jag vill också ha den rosa mjölken. Frågan är bara vad som finns kvar när den tar slut. Julia Qui Inlägget Jag vill också dricka rosa mjölk dök först upp på Dagens Arena.
8977ddbbeb296bfe35354abb1b6221b59bc3e92d
2ed94a00063f6f9b174304859e8f55170c020951
f12a5fb8ce48a88cee7d0a6803eeb71617ee40d3
7808763852fdf8c515c107226014a6bbf8b9db35Ideologisk övertygelse snarare än förnuft styr Svantessons återhämtningspolitik.
Inlägget Regeringen nynnar återigen med i Lasarettvisan dök först upp på Dagens Arena.
Ideologisk övertygelse snarare än förnuft styr Svantessons återhämtningspolitik.
Regeringens medicin mot Sveriges haltande ekonomin har under hela mandatperioden varit densamma: sänk skatterna så att hushållen får mer att röra sig med.
Det är av flera skäl en problematisk behandling.
Förhoppningen är att hushållens ökade köpkraft ska generera ökad konsumtion, som i sin tur leder till ökade investeringar och sysselsättning.
Tidöregeringen har dock riktat sina skattesänkningar mot grupper som redan har en stark köpkraft. För dessa grupper blir några hundralappar till på kontot inte mer än så, möjligen att det förs över till ett ISK, men några termobyxor till barnen, en ny diskmaskin eller ett ytterligare restaurangbesök blir det knappast, för där har man redan allt detta.
Av alla regeringens kostsamma skattesänkningarna är det en väldigt liten andel som når den reala ekonomin och sätter fart på hjulen. Den ekonomiska återhämtningspolitiken borde istället riktas mot områden där de snabbt kommer ut i ekonomin och där förlusten blir mindre. Att primärt rikta in stöd mot barnfamiljer och låginkomsthushåll vore en lågt hängande frukt om regeringen på allvar ville se en ekonomisk återhämtning.
Med offentlig konsumtion och investeringar är det möjligt att vara ännu mer direkt och träffsäker i de offentliga satsningarna. Genom att anställa fler i välfärden eller rusta upp Sveriges eftersatta infrastruktur blir effekterna av statens satsningar mycket större och dessutom värdeskapande.
Men regeringen styrs inte av ekonomiskt förnuft utan av en ideologisk övertygelse som bygger på ökande klyftor och en mindre offentlig sektor. Så länge det gäller kommer vi knappast få se en ordentlig ekonomisk återhämtning.
Jag skrev för några år sedan en text som jämförde regeringens arbete med klimat- och biståndspolitik med den sorgliga Lasarettsvisan. Regeringens plan för hur de skulle kunna klara klimatmålen samtidigt som de slopade reduktionsplikten, och hur de skulle bidra till minskad fattigdom i världen samtidigt som de skar i biståndet blev ständigt uppskjutna. Precis som allmänheten frågade regeringen om när planen för klimat- och biståndspolitiken skulle komma, frågade den tuberkulossjuka flickan i Lasarettvisan läkaren om när hon får komma hem till mor.
Varje gång får hon avvikande svar; till påsken kan det hända, du får komma hem till mor.
Påsken kommer och läkaren svarar igen; till pingsten kan det hända, du får komma hem till mor.
Samma avvikande svar har vi fått från regeringen under hela mandatperioden när det gäller den ekonomiska politiken. Gång på gång har vi fått höra att snart vänder det, nu står en starkare konjunktur för dörren och regeringen ser slutet på lågkonjunkturen i horisonten. Att profetiorna inte slagit in skyller Svantesson på Trump-administrationen. USA:s agerande är såklart ett skäl till vikande konjunktur, men att Sverige (trots våra starka finanser) har Europas tredje högsta arbetslöshet är regeringens ansvar.
Precis som flickan i Lasarettvisan aldrig får komma hem från sanatoriet, tror jag aldrig att vi får se en ekonomisk återhämtning värd namnet under Tidöregeringen.
För svensk ekonomis skull hoppas jag på regeringsskifte och att Svantesson lagt sin sista budgetproposition.
Vilgot Österlund
Inlägget Regeringen nynnar återigen med i Lasarettvisan dök först upp på Dagens Arena.
0734ca1d83a95db2f7757e1355afa5319c4c1bd1Liberalerna drömland är Kanada där liberala partiet regerat landet sedan 2015.
Inlägget Egen majoritet för Liberalerna i Kanada dök först upp på Dagens Arena.
Liberalerna drömland är Kanada där liberala partiet regerat landet sedan 2015. Numera efter omval gör de det med egen majoritet.
I slutet av april förra året gick Kanada till val. Tidigare premiärministern Justin Trudeau hade klarat sig genom tre val, men hade knappast klarat ett fjärde. Trudeau avgick och efter en omröstning bland de liberala partimedlemmarna valdes Mark Carney till Trudeaus efterträdare, ny som politiker men tidigare riksbankschef i både Kanada och England.
Valet i april 2025 blev en framgång, dock ledde det inte till någon egen majoritet för Liberalerna i parlamentet. Men med måndagens omval i tre valkretsar har Liberalerna fått majoritet i parlamentet. Med valsegrar i samtliga tre val har de i dag 174 ledamöter av 343 i kanadensiska parlamentet.
Två av valkretsarna som höll omval betraktades som starka fästen för Liberalerna. Ett av dessa hade tidigare Chrystia Freeland som ledamot, tidigare utrikesminister och Mark Carneys utmanare i partiledarvalet förra året. Numera är hon verksam som rådgivare till Ukrainas regering.
Tredje omvalet var inte lika givet. Men 25-åriga Tatiana Auguste tog hem segern i valkretsen Terrebonne i norra Montreal och besegrade kandidaten från separatistiska partiet Bloq Québécois. Sedan federala valet förra året har fyra parlamentsledamöter, tre konservativa och en från socialdemokratiska NDP, lämnat sina partier för Liberalerna. Det ryktas att fler kan komma att gå samma väg.
Inom det största oppositionspartiet, konservativa partiet, har det funnits en misstro i medlemsleden mot partiledaren Pierre Poilievre. Han klarade sig i en förtroendeomröstning i partiet nyligen, men mycket tyder på ett partiledarbyte inom en inte allt för avlägsen framtid.
Socialdemokratiska NDP har just fått en ny partiledare i Avi Lewis. Kanske inte världskänd precis, vilket däremot hans fru Naomi Klein måste sägas vara. Avi Lewis har en bakgrund som journalist, bland annat som programledare på landet nationella tv-kanal CBC, och producent på Al Jazeera. Men han är inte parlamentsledamot, och NDP har i dag bara sex ledamöter i parlamentet.
Janne Sundling
Inlägget Egen majoritet för Liberalerna i Kanada dök först upp på Dagens Arena.
b5d408315691fd2176e6733934b413f2880a3995Många stora förändringar när nya asylregler ska vara på plats.
Inlägget Migrationsverket om asylpakten: “Det är mycket på en gång” dök först upp på Dagens Arena.
Mycket ska vara på plats till den 12 juni då EU:s migrations- och asylpakt träder i kraft. Ännu är inte viktiga lagstiftningar beslutade om och implementeringen kommer att fortsätta länge efter juni.
Om bara ett par månader ska EU:s asyl- och migrationspakt vara implementerad i Sverige. Asylrättsjuristen Sofia Rönnow Pessah berättade i en tidigare artikel om sina farhågor inför de nya reglerna och snabb implementering. Nu ger Migrationsverket sin bild av processen.
För svenska Migrationsverket har arbetet föregåtts av ett uppdrag 2024 om ett förändrat asylmottagande med anledning av att möjligheten till egenbosättning för asylsökande (ebo-lagen) slopades. Veronika Lindstrand Kant, som är uppdragsansvarig på Migrationsverket för implementeringen av EU:s asyl- och migrationspakt, fick sitt nuvarande uppdrag för ungefär ett år sedan.
– Vi arbetar för fullt för att anpassa och förbereda för pakten, men det är också en del nationella delar som ska vara på plats, så vi avvaktar också lagstiftningen. Det är kort om tid, men handlar inte bara om att Migrationsverket ska få allt på plats, det handlar också om domstolar, polis, kommuner och regioner, säger Veronika Lindstrand Kant.
Trots att anpassningsarbetet och förberedelserna har pågått ett tag räknar Migrationsverket med att implementeringsarbetet kommer att behöva fortgå ett bra tag efter 12 juni. Myndigheten har beviljats 250 miljoner kronor från Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) för att fortsätta förbereda medarbetare, genom kompetens och resurser, i två år framåt.
I sitt remissvar till regeringen om implementeringen av migrations- och asylpakten skrev Migrationsverket bland annat om oklarheter kopplade till att den nya mottagandelagen träder i kraft först i oktober, medan pakten ska vara på plats i juni. Nu säger Veronika Lindstrand Kant att det ser ut på liknande sätt i många länder i Europa, med glapp mellan lagstiftning och sena beslut inför implementeringen:
– Vi får försöka hantera det här på något sätt. Vi är inte unika.
Veronika Lindstrand Kant. Bild: Migrationsverket.
Enligt Veronika Lindstrand Kant är den stora förändringen i asylprocessen att en kortare process, ett så kallat gränsförfarande, ska användas för personer som väntas få avslag på sin asylansökan. Det gäller personer från länder varifrån få beviljas asyl, samt för personer som misstänks ha lämnat falska uppgifter.
Ärenden inom gränsförfarandet ska ta maximalt tre månader, inklusive ett första beslut och beslut på överklagande i första instans. Regeringen har uttryckt att de vill pröva så många asylärenden som möjligt enligt gränsförandet, alltså fler än de obligatoriska fallen. I lagrådsremissen skriver regeringen:
“Det innebär bl.a. att det reguljära förfarandet i större utsträckning kan förbehållas prövningen av ansökningar som är välgrundade och ärenden som kräver närmare utredning. Det bör också kunna underlätta återvändandearbetet.”
Asylsökande som ankommer till Sverige, men även medborgare från länder utanför EU som påträffas i landet, ska först genomgå en screening. Den har polisen huvudansvar för.
– Screeningen innehåller fyra moment: id-kontroll men också säkerhetskontroll – det vill säga man ska söka i olika system för att se om personen utgör ett hot mot rikets säkerhet. I screeningen ingår också en enklare medicinsk kontroll och en sårbarhetsbedömning, alltså att man undersöker om personen tillhör en särskilt sårbar grupp, säger Veronika Lindstrand Kant.
Migrationsverket har förberett för screening och gränsförfarandet inom ramen för migrations- och asylpakten på fyra orter: Boden, Sigtuna, Malmö och Mölndal. Här utgår Migrationsverket från de boenden de redan har i dessa kommuner.
För gränsförfarandet gäller att de asylsökande inte bedöms vara inresta i landet. Det innebär också att de ska vistas i närheten av sitt boende på särskilda center. Vissa kommer kunna lämna boendet dagtid, men andra kommer att kunna ha restriktioner beroende på personliga omständigheter. Veronika Lindstrand Kant säger att hon inte kan exemplifiera med vilken rörelsefrihet som de boende kommer att ha, men att det inte kommer att handla om låsta förvar. Förslaget till ny mottagandelag som ska träda i kraft i oktober anger att asylsökande ska “vara skyldiga att vistas inom ett begränsat geografiskt område”, enligt Migrationsverket.
– Är man i ett gränsförfarande ska man finnas på centret och vara tillgänglig för asylprövningen under den här tiden. Det handlar ju om ganska kort tid. Vi har sagt att det viktigaste är att man har sin dygnsvila på centret.
Det kommer att finnas möjligheter att arbeta med olika miljöer inom boendena, till exempel att barnfamiljer bor på en särskild del av boendet.
Kommer ni att klara av tidsgränsen på tre månader, inklusive beslut och överklagande?
– Jag tror att det kommer gå ganska bra, men det är klart att allting är ju nytt i början. Jag ser inte att vi inte kommer att klara av det.
En stor skillnad för svensk del blir också att migrations- och asylpakten innebär att Sverige lägger sig på en betydligt mer restriktiv nivå vad gäller rätt till offentligt biträde. Idag har asylsökande rätt till juridisk hjälp under hela processen. Från 12 juni kommer asylsökande istället bara få en kortare genomgång av advokat i början av asylprocessen.
– Det är klart att det förslag som ligger nu är en förändring jämfört med hur systemet ser ut idag. Vi kommer att ha två system parallellt: de som sökt före och de som sökt efter 12 juni. Förändringarna får vi försöka hantera. Den stora skillnaden är att Migrationsverket verkligen behöver ta det utredningsansvar man redan har, säger Veronika Lindstrand Kant.
Ligger mer på er att ta tillvara på den asylsökandes rättigheter?
– Ja, och vi kan behöva guida personen mer.
När det gäller den så kallade övervakningsmekanism, som ska finnas på plats inom regelverket för att övervaka att mänskliga rättigheter efterlevs har regeringen föreslagit JO som ansvarig instans. Men JO har avböjt då de menar att det inte faller inom deras ansvarsområde. Veronika Lindstrand Kant hänvisar till regeringen när det gäller den frågan.
Dagens Arena har sökt migrationsminister Johan Forssell (M). Hans pressassistent Anastasia Sofla svarar på sms angående övervakningsmekanismen:
” Det finns redan idag flera myndigheter som granskar att myndigheterna följer lagen. I lagrådsremissen pekas ingen särskild myndighet ut, utan regeringen avser återkomma kring den exakta utformningen och hur ansvaret ska fördelas, men det kommer inte att innefatta några förändringar av myndigheternas befintliga befogenheter och uppdrag.”
Inlägget Migrationsverket om asylpakten: “Det är mycket på en gång” dök först upp på Dagens Arena.
7e4e98009c353d17900f005ea826b08d9db9ddf3Detta är den mest obegripliga skattesänkningen av dem alla.
Inlägget Regeringen eldar på klimatkrisen istället för konjunkturen dök först upp på Dagens Arena.
Detta är den mest obegripliga skattesänkningen av dem alla.
”Nu vänder det”. Det har vi hört finansminister Elisabeth Svantesson säga lika ofta som vi hört Romina Pourmokhtari bedyra att utsläppen kommer att minska.
Elisabeth Svantesson använder samma recept i vårbudgeten som hon har använt under hela mandatperioden: sänkta skatter ska ge folk ”mer pengar i plånboken” och därmed få dem att konsumera mer – och det ska vända lågkonjunkturen och öka tillväxten.
Sänkta inkomstskatter, sänkt skatt på ISK-konton, sänkt matmoms. Sänkt skatt på bensin och diesel.
Problemen med denna skattesänkarpolitik är många.
Som att skattesänkningarna tenderar att gynna höginkomsttagare.
Att Tidö-regeringen tog bort avtrappningen av jobbskatteavdraget 2025, det gynnar med stor precision personer med årsinkomster på över 778 000 kr.
Och som när Tidö-regeringen sänker skatten ännu mer för dem som har råd att spara flera hundra tusen på banken genom att höja det skattefria sparbeloppet på ISK-konton från 150 000 kr till 300 000 kr. ISK var, som Elinor Odeberg och Vilgot Österlund påpekat i sin stora skatteöversyn, redan innan dess en kattlucka i kapitalbeskattningen. Nu blir det ännu större skillnader mellan skatt på kapital och skatt på andra inkomster.
Samma sak med sänkt skatt på mat: sänkningen av matmomsen kostar statskassan hela 37 miljarder under 2026 och 2027 men gynnar mest höginkomsttagare: de som har råd att köpa mycket och dyr mat.
Och så sänkt skatt på bensin och diesel.
Den mest obegripliga skattesänkningen av alla.
Det är till att börja med svårbegripligt att man kan vilja sänka skatten på en vara som ökar i pris för att det råder brist på den. Vid en bristsituation hade det ju varit rimligare att begränsa konsumtionen, än att slösa skattepengar på att få konsumtionen att öka.
Prismekanismer kan funka ganska bra när det råder knapphet. När det blir dyrt, ja då avstår vi som kan från att köra bil, eller tar bilen mer sällan. Tar tåget från Stockholm till Oslo eller Göteborg istället för att flyga. (Sträckan mellan Oslo och Stockholm är en av världens mest trafikerade flyglinjer, det är ju inte riktigt klokt). Utmaningen är att se till att de som inte har alternativ till bil får stöd. Genom ett reseavdrag som gynnar arbetspendlare på landsbygden, till exempel.
Mattias Goldmann har i Dagens Industri sammanställt de 36 remissvar som hann komma in (remisstiden var en vecka!) på regeringens lagförslag om att sänka skatten på fossil bensin och diesel till EU:s miniminivå. Svaren innehåller massor av förslag på vad regeringen hade kunnat göra i stället för de 1,64 miljarder som skattesäkningen kommer att kosta. Sänkt elskatt för tunga elfordon, satsning på omställning av taxifordon till eldrift, stöd till fossilfria drivmedel som HVO100, längre och tyngre tåg och avskaffade banavgifter för att stärka järnvägen. Och så vidare.
Särskilt måste svaret från Riksförbundet M (tidigare Motormännen) svida i det Moderatstyrda Regeringskansliet. Riksförbundet M hade hellre velat se ökad reduktionsplikt, det hade minskat utsattheten för den drivmedelsbrist som nu driver upp priserna. ”Reduktionsplikten innehåller inte bara klimatmässiga fördelar utan även, som många politiker helt verkar ha glömt bort, en trygghet i lokal produktion baserat på inhemska råvaror eller restprodukter, och en industri som kunnat utvecklas och öka inom landets gränser.”
Själv längtar jag efter en plan för att elektrifiera hemtjänsten. Och elkonverteringsbidrag för att framtidssäkra landets alla EPA-traktorer. Det vore något.
Inget av detta gör regeringen.
Och det är inte ens säkert att det blir några sänkta priser vid pump. Skattesänkningen riskerar att helt ätas upp av smyghöjning av priserna (på samma sätt som med matmomsen, i slutändan kommer den gynna ICA-handlarna mer än oss konsumenter, var så säker). Det var det som hände förra gången skatten på bensin och diesel sänktes. Det gynnade oljeproducenterna mer än det sänkte priset vid pump, som den här regeringen (och tyvärr det största oppositionspartiet) är så besatta av. Skattepengarna riskerar alltså att gå direkt till fossilbolagen.
Det går nästan inte att ta in: regeringen vill öka användningen av bensin och diesel mitt i en brinnande klimatkris. När vi borde göra allt för att göra alternativ till fossila bränslen billigare istället.
Tidöregeringen är till och med beredd att miljardlåna för sänkt bensinskatt.
Det är inte fel i sig att gå med underskott. Sverige skulle behöva låna till framtidsinvesteringar i klimatomställningen och vår sönderfallande infrastruktur. Men att låna till skattesänkning på fossila bränslen, det är att elda på klimatkrisen. Utan att varken konjunkturen eller vanligt folk får det bättre.
Lisa Pelling
Inlägget Regeringen eldar på klimatkrisen istället för konjunkturen dök först upp på Dagens Arena.
17c79982aa8734ba28585cf7ba3c72f2af262c04Unga är inte vilsna. Framtiden har blivit svårare att förstå.
Inlägget Springer vi ifatt framtiden? dök först upp på Dagens Arena.
Unga är inte vilsna. Framtiden har blivit svårare att förstå.
Det känns som att alla runtomkring mig springer. Överallt är det halvmaror, en svensk klassiker, Hyrox-pass. Men också karriärer, LinkedIn-inlägg. Lägenhetsköp eller flyttar hit eller dit. Allt i ett tempo som inte riktigt stannar. Ibland tänker jag att det kanske är jag som inte hänger med.
”Du har en quarter-life crisis, det är därför”, får jag höra på utekvällar, med pizzan i ena handen och ölen i den andra.
Samtidigt som vi springer mer än någonsin – Stockholms maraton sålde trots allt slut på rekordtid – vet vi inte vart vi är på väg. För unga i dag är framtiden inte en självklarhet. Arbetsmarknaden förändras snabbt. Yrken försvinner, kraven skiftar, och det blir allt svårare att veta var man ska börja. Du kan lägga åratal på en utbildning, bara upptäcka att verkligheten redan gått om dig. När du väl tar examen kanske AI redan kan göra ditt jobb.
”Julia, jag gjorde en sån där datamodell från ditt masterarbete – fast med Claude. Det tog kanske en timme.”
Andelen unga i yrken där AI används mycket har minskat med upp mot 5,5 procent, och forskningen tyder också på att det även blivit svårare att få sitt första jobb. Och detta är bara en av många saker du förväntas prestera inom i dag.
Söndagar varje vecka vid Tantolunden i Stockholm träffas en löpargrupp, ”Slowrunners” kallar de sig, och syftet är just det – att springa långsamt. Denna löpargrupp har snabbt blivit en succé med hundratals deltagare per träningspass. Det som lockar är enkelheten: inga krav, inga tider, ingen prestation. Att dyka upp räcker. Och alla kan vara med, oavsett tidigare löparerfarenhet. Det är kanske just därför de vuxit så snabbt – inte trots att det går långsamt, utan just därför. Och de är långt ifrån ensamma. Runt om i Sverige dyker det nu upp en flora av liknande klubbar, där det lika gärna handlar om att ta en öl efteråt som att springa snabbt.
Ungdomsbarometern pekar i sin rapport på liknande trender. Unga verkar under 2026 fokusera mer på just tillvaro och samhörighet, ”cozy living”, ”slow running” och att leva i nuet tillsammans med andra. Detta står i kontrast till bara några få år tidigare, då trenderna var just ”grindset”-mentaliteten – unga skulle tjäna pengar och tjäna snabbt. Gymma och prestera.
Unga beskrivs ofta som stressade, vilsna eller drabbade av just en quarter-life crisis. Problemet är inte att unga pressar sig själva för mycket, utan en verklighet där det inte finns något alternativ. Samtidigt som kraven på unga ökar blir riktningen allt otydligare. Du förväntas satsa rätt, välja rätt, utan att ens veta vart det leder. Det är inte unga som tappar motivationen. Unga orkar bara inte mer.
Är det verkligen bara en quarter-life crisis? Eller är det en generation som inte fått lära sig att det räcker att bara vara?
Kanske är det därför vi springer så mycket. Just nu kan robotarna inte springa lika bra som oss. Inte än i alla fall.
Julia Qiu, är praktikant på Dagens Arena från Aftonbladets ledarskrivutbildning.
Inlägget Springer vi ifatt framtiden? dök först upp på Dagens Arena.