Tornevall Networks

SD vill förhindra ett samtal om boken “Hej då Tidö” som ska hållas i Gävle den 25 maj. Enligt SD strider samtalet mot bestämmelserna att lokalerna inte ska användas för partipolitiska budskap. Socialdemokraterna är kritiska. 

– Det är skillnad på partipolitisk verksamhet och ett författarsamtal, säger Lars-Erik Oxbacke (S), vice ordförande i kultur- och fritidsnämnden.

Den 25 maj är det tänkt att författaren och journalisten Peter Gustavsson ska komma till Gävle för ett boksamtal. Samtalet utgår från boken “Hej då Tidö”, där Gustavsson tillsammans med journalisten Mats Wingborg  går igenom vad som hänt under de fyra år som Tidöpartierna haft makten. Men nu vill SD i Gävle stoppa boksamtalet då de menar att det strider mot förbudet att använda lokalerna i Musikhuset i Gävle för partipolitiska budskap.

Angrepp mot arbetarrörelsen

Lars-Erik Oxbacke (S), vice ordförande i kultur- och fritidsnämnden i Gävle kommun är kritisk till SD:s agerande.

– Det är skillnad på partipolitisk verksamhet och ett författarsamtal. Det här är enbart en metod för att gå till angrepp mot arbetarrörelsen. Det är väldigt tydligt att det är det de gör, säger Oxbacke till Dagens Arena.

Lars-Erik Oxbacke är rädd att SD skulle vara beredda att gå betydligt längre om de vinner valet i höst.

– De förstår de här strukturerna. Att de väljer att blunda för det och ger de här signalerna till väljarna tycker jag är oprofessionellt. Jag undrar vad som händer om SD och deras samarbetspartier får makten i Gävleborg efter valet. Kommer de att plocka bort böcker från biblioteket om innehållet kritiserar Sverigedemokraterna då?

Det är inte första gången som SD-politiker i Gävle har försökt få bort kultur som de inte gillar. Tidigare har de bland annat krävt att ta bort offentlig konst,lägga ner Folteatern och strypa pengarna till Symfoniorkestern.

Dagens Arena har sökt Thomas Norrman (SD), ledamot i kultur- och fritidsnämnden för en kommentar.

Jon Andersson

Inlägget SD vill förbjuda boksamtal i Gävle dök först upp på Dagens Arena.

Svaret är inte mer utan mindre kommunikation från offentlig sektor. Det skriver Mats Alvesson, professor i organisationsteori i ett svar till Dagens Arenas Vilgot Österlund.

I ett inlägg den 7.april framhåller Vilgot Österlund, med anspelning på Leif Östlings berömda fråga “vad fan får jag för pengarna?” att “Du får så jävla mycket för pengarna”

Vilgot nämner så utgiftsposterna. Pengar går bland annat till socialt skydd, hälso- och sjukvård samt utbildning. Bortsett från högre bidrag och löner till offentliganställda önskar dock Vilgot mer kommunikation. “Det vi möjligen kan rikta kritik mot i svensk offentlig förvaltning är – vilket dock är en följd av dess effektivitet och uppdragsfokus – bristen på att kommunicera till allmänheten just hur kostnadseffektiv och omfattande verksamheten är.” Mildare än så kan nog inte kritik uttryckas.

Själv tycker jag det är bra med höga skatter. Högskatteländer har en mer tillfredsställd och välmående befolkning.  Och stöd till Ukraina, klimatfrågan och infrastruktur som järnvägen motiverar fler insatser. Det är bra att vi kan hålla igen på privatkonsumtionen. I överflödssamhället köps, konsumeras och slängs det för mycket, närmare dubbelt så mycket som för 30 år sedan. Skatt kan vara bra som konsumtionsdämpare.

Mycket byråkrati för pengarna

Men för att komplettera och nyansera Vilgots inlägg kan man anföra a) vi får djävligt mycket byråkrati för pengarna, b) det är si och så med kostnadseffektiviteten och c) kommunikationen är minst sagt omfattande.

För ett par år sedan undersökte en grupp överläkare som arbetar på Västra Götalandsregionen (förkortat VGR) hur förhållandet mellan personer som arbetar inom hälso- och sjukvården och personer som utför administrativt arbete hade förändrats under 20 år. Detta är vad de fann:

År 2001 fanns 42 837 årsarbetare, år 2021 är det 43 957. Det är en minskning, eftersom patientunderlaget under samma period ökat från 1,5 till 1,7 miljoner. VGR har minskat på vårdpersonal. Andelen av de anställda som är sjuksköterskor och undersköterskor sjönk från 52 procent 2001 till 39 procent 2021. Det betyder att vårdyrken ersatts med anställningar i annan verksamhet.

Vilka verksamheter har då vuxit i VGR? Där utmärker sig administrationen. År 2001 var posten administrativ personal 3958, en siffra som 2021 ökat till 5953. Bara i det som kallas “koncernkontoret” och närhälsans “stab” finns nästan 2000 anställda. Då de lönemässigt ligger högre (över 10 procent är chefer) blir deras årliga lönekostnad cirka 1,6 miljarder.

Av dessa 2000 personer är i princip ingen direkt inblandad i vård av patienter. Deras arbetsdag genomförs via datorer och möten, som genererar presentationer, rapporter och dokument. Men är de inte viktiga ändå? Det korta svaret är nej. Givetvis behövs personal inom övergripande funktioner så att till exempel IT och varuinköp fungerar. Men de sakerna behövdes också 2001.

Utvecklare behövs inte

Överläkarna skriver att aktiviteter utan patientkontakt har ökat på bekostnad av den reguljära vården. Till exempel är 600 personer på gruppkontoret och hundratals ute på sjukhusen anställda som ”utvecklare” i någon form. Idén att regionen behöver ”utvecklare” är en skrivbordsprodukt. Detta blev klart under covid-19-pandemin när hälso- och sjukvården behövde utveckla vården. Detta gjordes av vårdpersonalen, utan någon inblandning från regionens utvecklare.

De många lagren av anställda innebär tyvärr ofta en broms på utvecklingen. Många administratörer bidrar till att handlingskraften för initiativ från hälso- och sjukvården dör på vägen. Arbetet resulterar vanligtvis i fyrkantiga direktiv som stör patientrelaterade aktiviteter i sådan utsträckning att nettoeffekten för patienterna i slutändan blir negativ. I bästa fall produceras powerpoint-bilder eller ett meddelande på intranätet, framhåller läkarna. Mycket kommunikation således.

Polisen är också ökänd för låg effektivitet. En fördubbling av resurser verkar inte medföra bättre resultat. Vi kan, med Vilgots logik, vara glada för polisverksamhet för 45 miljarder. Gladare vore vi kanske om det lett till något gott. Som Hanne Kjöller noterar apropå krav på ökade anslag: “Men om polisen löste fler brott med en budget på 21 miljarder (2015) än med 45 miljarder (2025) – hur illa ska det då inte bli med en tredubbling till 2029?”

Kommunfloskler vi kan vara utan

Apropå kommunikationen om den offentliga sektorns förträfflighet så är det nog en paradgren för många. Vi lever i en tid som dyrkar grandiositet och yta. Offentlig sektor är här näringslivet i hälarna.  De tre stora kommunerna har 153 (Malmö), 289 (Göteborg) och 257 (Stockholm). Linköpings Universitet har 118 kommunikatörer – en tre-dubbling på tio år En hel del kraft går ut på att kommunicera fina visioner , värdegrunder och annat varumärkande. Några exempel på hur kommuner presenterar sig själva:

• ”Genom att lyssna, vara engagerade och visa respekt möter vi varje människa just där hon är”, skriver Norrköpings kommun.

• ”Vår kommuns värdegrund bygger på tre centrala värdeord: engagerade, omtänksamma och utvecklande”, heter det i Marks kommun.

• ”Lidköping ska vara en öppen, trygg och hållbar plats där alla är välkomna. Med kvalitet, miljö, ekonomi och säkerhet i fokus arbetar vi”, framhåller kommunen.

Vi inser att vi också får många floskler för skattepengarna. Kanske känns det bra för en del men vår studie av värdegrunder visade att arbete med sådana knappast har någon effekt. Folk vet inte vad vaga ord betyder, kommer inte ihåg dessa och de gör ingen skillnad. Utöver att hålla ledning och kommunikatörer sysselsatta.

Således: gärna mer kommunikation av faktiska resultat, men först bra sådana. Gärna mer skatt men först kan vi söka att få mer för pengarna.

Mats Alvesson, organisations- och ledningsforskare, professor vid University of Bath och Lunds Universitet, och författare. Han har nyligen publicerat Tomhetens triumf (Atlas, 3 upp), The Art of Less (Bloomsbury, m André Spicer) och Värdet av värdegrunder (Fri Tanke, m Blom & Jansson).

Inlägget Offentlig sektor är ineffektiv och kommunicerar floskler dök först upp på Dagens Arena.

Tidös och de rödgrönas hantering av krisen är som natt och dag.

Häromdagen blev jag approcherad av en valarbetare från Moderaterna. Hon beskrev ett pågående vanstyre i Region Stockholm och Stockholms stad, där man enligt henne totalt tappat kontrollen. Enligt valarbetaren växer skulderna för Stockholms stad med 2 miljoner kronor i timmen.

Det låter ju väldigt illa, men samma beräkning för regeringen ger 20 miljoner kronor i ökad statsskuld varje timme.

Det visar sig dessutom vara en stor skillnad på vad som driver skuldtillväxten i Stockholm jämfört med i staten.

Skenar på grund av skattesänkningar

Under mandatperioden 2022–2026 har konjunkturen varit besvärlig och arbetslösheten hög. Hanteringen av den ekonomiska motvinden är som natt och dag när man jämför Tidöstyret på nationell nivå med de rödgröna styrena i region- och kommunfullmäktige.

Medan Stockholms skuld växer på grund av investeringar – vilket är bra såväl för konjunktur och arbetsmarknad som för framtidens invånare – skenar underskotten på nationell nivå på grund av skattesänkningar.

För det mesta är skattesänkningar en trubbig och dyr metod för att få fart på konjunkturen, men med korrekt utformning går det att få en viss effekt på den ekonomiska aktiviteten. Riktas skattesänkningarna enbart mot personer som kommer använda pengarna till ökad konsumtion, till exempel pensionärer med låga inkomster eller resurssvaga barnfamiljer, ja då kommer pengarna från en skattesänkning snabbt ut i ekonomin. Det är dessvärre inte så som Ulf Kristersson, Jimmie Åkesson och Elisabeth Svantesson valt att agera.

Gör skillnad för människor

Istället är det:

Skattesänkningar till personer som tjänar över 65 000 kronor i månaden, vilket man åstadkom genom den slopade avtrappningen i jobbskatteavdraget (det gav Ulf, Jimmie och Elisabeth själva 4 500 kronor mer i plånboken varje månad).

Skattebefrielse för de redan besuttna, genom det skattefria beloppet på det redan skattemässigt fördelaktiga ISK.

Subventioner av lyxkonsumtion, genom det utökade rotavdraget under 2025.

Skatterabatt för miljonärer, genom beställningsuppdraget om lägre skatt för så kallade carried interest-ersättningar.

De olika prioriteringarna syns även i valrörelsen. Medan regionen går fram med gratis SL-kort för gymnasieelever från och med höstterminen 2026 vill Tidö prata burkaförbud och köttgaranti, helt absurt.

Politik kan göra skillnad. I Stockholm visar de rödgröna styrena vägen och gör skillnad för människor. Regeringen gör istället sitt bästa för att skapa skillnad mellan människor.

Vilgot Österlund

Inlägget Ulf har mycket att lära av Stockholm dök först upp på Dagens Arena.

Samtidigt som antalet personer som får livränta på grund av fysiska sjukdomar minskar har antalet personer som får ersättningen för psykisk ohälsa ökat. Det visar nya siffror från Försäkringskassan.

Sedan slutet på 90-talet har antalet personer som får livränta – en ersättning man kan få för en arbetsskada – minskat drastiskt. Det visar nya siffror från Försäkringskassan. År 1999 fick omkring 91 000 personer livränta, jämfört med endast 14 700 personer år 2025. Det är en minskning med 84 procent.

Malin Junestav, analytiker på Försäkringskassan, framhåller att det är två parallella spår som ligger bakom utvecklingen. Det långsiktiga spåret – arbetsskadeförsäkringen har funnits i över hundra år – handlar om ett förändrat arbetsliv och generella förbättringar i framför allt den fysiska arbetsmiljön, menar hon.

– Det var de som hade farliga kroppsliga arbeten som var livräntans målgrupp från början. I och med globaliseringen har de allra tyngsta jobben inom industrin, som tung tillverkningsindustri och grävande efter metaller, flyttat utomlands, säger Malin Junestav.

Mer samordnat tidigare

Det andra spåret, som ligger mer i närtid, handlar om förändringar i lagstiftningen. Efter en lagändring den 1 januari 2003 samordnade inte längre Försäkringskassan utredning av förtidspension (numera sjukersättning) med prövning av rätten till livränta. Personen måste sedan dess själv ansöka om livränta på eget initiativ. Och 2008 avskaffades den tidsbegränsade sjukersättningen. Tidigare var kravet på varaktighet – minst ett års nedsatt arbetsförmåga – samma för både livränta och sjukersättning, vilket innebar att den naturliga tidpunkten för att ansöka om livränta försvann.

– Det var mer samordnat tidigare. Nu är det särkopplat och livräntan ett spår och sjukersättningen ett annat, säger Malin Junestav. 

Försäkringskassans undersökning visar också en stor könsskillnad i vilka som får livränta. 60 procent av de som får livränta är män och 40 procent är kvinnor. Bland männen är det vanligast inom branscher som bygg, transport och lager medan det för kvinnor är vanligast inom omsorgsyrken som undersköterskor och vårdbiträden.

Bättre kunskap

Samtidigt som antalet personer som får livränta på grund av sjukdomar i rörelseorgan, förgiftningar och skador har minskat har antalet personer som får ersättningen på grund av psykiatriska diagnoser ökat, främst bland kvinnor. Det är en avspegling av arbetsmarknaden där fysiskt farliga arbeten minskar medan stressrelaterad ohälsa ökar, framhäver Malin Junestav.

– År 2016 var kunskapsläget ganska sådär om hur man kan kopplar till exempel posttraumatisk stress till något som hänt på arbetsplatsen. Men i och med att det uppstår fler sådana situationer behövdes mer kunskap. SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering) har gjort utredningar som Försäkringskassan dragit nytta av för att förstå kopplingen mellan arbete och att psykiatriska sjukdomar uppstår, säger hon.

Olle Bergvall

Inlägget Rapport: Drastisk minskning av personer som får livränta dök först upp på Dagens Arena.

Merparten av de klimataktivister från nätverket Scientist Rebellion som åtalades för en aktion mot privatflygplan frias av tingsrätten. Demonstrationsfriheten bidrar till att mildra handlingen, enligt domstolen.

Det var den 17 september 2023 som 17 aktivister från nätverket Scientist Rebellion ställde sig vid ingången till terminalen för privatflyg på Bromma flygplats. Aktionen filmades av aktivisterna och filmen är en stor del av bevismaterialet som åklagaren använt i åtalet.

Filmen visar hur två av aktivisterna sprutar färg på terminalen, och de två har också erkänt gärningen. Men åklagaren menade att samtliga kollektivt var skyldiga till skadegörelsen och åtalade för det. Argumentation går ut på att övriga deltagare i aktionen bland annat skulle ha hållit väskor åt de som sprejade färgen eller ha filmat och spridit information om aktionen.

Lättnad och glädje

Tingsrätten friar dock samtliga aktivister från brottet skadegörelse, utom de två som själva kastat färgen. Domstolen konstaterar att det finns möjlighet att döma fler för brott än de som har utfört en viss handling. Men i det här fallet menar domstolen att övriga aktivisters handlingar och uttalanden, samtidigt och efter att färg kastades, får anses vägas upp av demonstrationsfriheten och det övergripande syftet med protesten.

– Jag är framför allt lättad för egen del, men också för demonstrationsrätten. Jag är fortsatt glad och stolt att jag deltog i den här protestaktionen. Om det är något jag ångrar är det att jag inte engagerar mig mer, säger Jeanette Eggers, skogsforskare vid SLU och en av de friade aktivisterna.

Pia Björstrand, som försvarat en av de åtalade aktivisterna, Isabelle Letellier, är också nöjd med domen. Hon anser att domen är korrekt, och att demonstranter inte ska hållas ansvariga för vad andra demonstranter gör vid samma tillfälle.

– Det är med lättnad och glädje jag ser att Solna tingsrätt upprätthåller vår starka svenska demonstrationsfrihet och de internationella konventioner som Sverige har anslutit sig till, som FN:s konvention för mänskliga rättigheter, Europakonventionen för mänskliga rättigheter och Århuskonventionen. Demonstranter måste få protestera fredligt utan att vara rädda för följderna.

Vilkorlig dom och skadestånd

De två aktivister som kastat färgen döms till villkorlig dom tillsammans med 50 dagsböter vardera. Att det inte blir fängelse beror till stor del på att handläggningen av domen tagit så lång tid. Något som anses vara skäl för att mildra påföljden. De ska också tillsammans ersätta Grafair för kostnader för rengöring av färgen motsvarande 76 500 kronor. Aktivisterna har hävdat att det handlade om vattenlöslig färg som inte krävt rengöring med kemikalier. Men domstolen anser att aktivisterna inte kunnat bevisa att färgen kunnat tvättas bort enklare.

Åklagaren Ellen Hansson hade yrkat på fängelse för en av de två aktivister som döms för skadegörelse, Björn Paxling, eftersom han tidigare dömts till fängelse.

– Vad gäller de som har dömts konstaterar jag att tingsrätten i väsentliga delar gjort samma bedömningar som jag har gjort. Att gärningen omfattas av straffbestämmelsen om skadegörelse, och att grundläggande fri- och rättigheter inte står i strid med detta. Och att man inte kan gå fri på grund av nöd, säger Ellen Hansson.

Hon har ännu inte tagit ställning till om hon ska överklaga domen i någon del.

Björn Paxling, en av de två aktivister som döms för skadegörelse, säger att det viktigaste är att 15 personer frikänns. Men han påminner om att Isabelle Letellier redan straffats genom att nekas medborgarskap under tiden som utredningen pågick. Något som Dagens Arena berättat om tidigare. Sin egen dom kommenterar han så här:

– Jag hade väl räknat med att bli dömd, även om jag hade jublat mer om jag blivit frikänd. För klimatkampen tror jag det hade varit bättre att dömas till fängelse, det verkar få bättre genomslagskraft. Men som förälder är jag jätteglad att få fira med familjen. Jag ska göra det ikväll.

“Avfärdar inte helt nödvärn”

I mål mot klimataktivister i Sverige har det blivit regel att hänvisa till nödvärn. Det innebär att aktivisterna ser på klimatkrisen som ett nödläge, vilket de menar gör det motiverat att handla – även genom aktioner som kan innebära civil olydnad. Domstolarna menar i regel att det är för långsökt att hävda samband mellan enstaka aktioner och målet att stoppa miljöskadlig verksamhet, som till exempel koldioxidutsläpp.

I det aktuella målet har försvaret hänvisat till just privatflygs koldioxidutsläpp och har satt det i relation till hur många människor som dör i förtid vid en viss mängd koldioxidutsläpp. Det är så konkret man kan bli i att hävda rätt till nödvärn vid klimataktioner, menar Jeanette Eggers.

Björn Paxling anser att domstolen i det här målet resonerar intressant kring nödvärn, och inte helt avfärdar aktivisternas hänvisning till detta.

– Det öppnar för att det vore intressant att se hur hovrätten resonerar. Jag skulle vilja spetsa till resonemanget lite mer, men jag fattar inte beslut om överklagande innan jag har firat.

Vid ett eventuellt överklagande skulle han också vilja få skadeståndet prövat, då han menar att färgen hade kunnat tvättas bort utan så höga kostnader.

Jeanette Eggers hoppas att den friande domen mot 15 aktivister kan väcka eftertanke hos polisen, som hon menar agerat alltför hårdfört mot aktivisterna.

– Hur vi blivit behandlade av polisen med kroppsvisitationer, beslagtagande av telefoner och misstanke för flygplatssabotage känns ju ännu mer absurt nu i efterhand när man ser till domen. Hoppas det kan väcka eftertanke hos polisen.

Elsa Persson

Inlägget Två klimataktivister döms för skadegörelse – 15 frias: “Lättad” dök först upp på Dagens Arena.

EU har en viktig uppgift inför dagens hot mot fred och en hållbar framtid. Frågan är om den uppfattningen delas av riksdagens tre största partier?

De senaste åren har världsläget allvarligt försämrats. Demokratin och rättsstaten är på tillbakagång. Antalet demokratier minskar. Konflikterna har ökat i antal och det pågår krig i Europa, Mellanöstern och i andra delar av världen. Rysslands angrepp på Ukraina fortsätter med oförminskad styrka, och Ryssland hotar även andra oberoende stater i Europa. USA är under president Trump en aggressiv stormakt som för krig mot Iran och hotar flera länder i Latinamerika liksom Grönland.

Respekten för den internationella rättsordningen och folkrätten manifesterad i FN-konventionen och FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna, Genèvekonventioner, den internationella domstolen mm. har minskat och FN:s roll har försvagats. Det sker en global upprustning och ett ökat kärnvapenhot, medan fredssträvanden och fredsförhandlingar ofta är frånvarande.

Klimatkatastrof hotar

Det finns en stor, och tyvärr högst befogad, oro för klimatförändringarna som riskerar att leda till en katastrof om inte de fossila utsläppen drastiskt minskar. Det är vi i den rika världen som har orsakat klimatkrisen och därför är det också vi som har ansvaret att lösa den. Det behövs mer än vackra ord.

Medvetenheten om de förödande följderna av klimatförändringarna har ökat och världens nationer har ingått Parisavtalet 2015 i syfte att begränsa utsläppen av koldioxid. Trots det visar forskningsrapporter att utvecklingen mot ett fossilfritt samhälle går alltför långsamt. Vi närmar oss en rad ”tipping points” som innebär oåterkalleliga och katastrofala naturförändringar orsakade av växthuseffekten.

I denna tid har EU, som bygger på demokrati och rättsstatens principer och som bildades som ett fredsprojekt efter Andra världskrigets förödelse, en viktig roll som fredsaktör och försvarare av folkrätten. EU har också genom sina bindande klimatmål varit en ledande global aktör för att minska utsläppen av koldioxid. Utan handlingskraft och tempo i de viktiga EU-processerna blir det dock svårt att nå de ambitiösa mål som vi efterlyser.

Vetorätten bör slopas

Nuvarande beslutsregler och enskilda staters vetorätt skapar onödiga låsningar. Betydligt mer beslut behöver kunna fattas med kvalificerad majoritet. Mycket talar därför för att själva fördraget behöver revideras. Det är rimligt att detta sker i samband med en ytterligare utvidgning av medlemskretsen.

För att EU i dagens konfliktfyllda värld ska fungera som ett fundament för folkrätt, demokrati och hållbarhet krävs enligt vår mening:

• Att EU konsekvent står upp för demokrati och internationell rätt. Brotten mot den internationella rätten är lika allvarliga, vare sig de utförs av Ryssland, USA, Israel eller någon annan stat.

• Att EU tar varje tillfälle i akt att initiera förhandlingar om fred och nedrustning.

• Att EU håller fast vid och även skärper de klimatmål som krävs för att hejda den globala uppvärmningen och vara ett föredöme för resten av världen.

• Att EU:s beslutskompetens förstärks.

Vi är en studiegrupp som har träffats regelbundet under de senaste två åren. ”Europaresan” har vi kallat oss. Gruppen är opolitisk och utan partianknytning. Inför det stundande valet i september är det enligt vår mening viktigt att de politiska partierna redovisar sin inställning till de globala hoten som beskrivs ovan och vilken roll EU bör spela. Vi har därför vänt oss till de politiska partierna för att ta eda på hur de ställer sig till dessa frågor. Svaren blir vägledande för oss när vi ska rösta i höstens val.

Svar uteblir från flera partier

Ett aktivt och helst ökat engagemang för Europa och EU har varit vårt huvudfokus. Nära koppat till detta är den ytterst viktiga klimatfrågan.

För att veta var de står har vi skrivit till samtliga riksdagspartier med konkreta frågor. Breven har varit ställda till partiledarna och också gått till partikanslierna och respektive EU-parlamentariker.

Glädjande är engagerade och tydliga svar från C, KD och MP. Från SD kom besked att de inte avser svara. Att inget av riksdagens tre största partier har svarat är en stor besvikelse. Naturligtvis har vi förståelse för hur upptagna våra politiker alltid är och inte minst nu inför ett stundande riksdagsval.

Men, kan det vara så att vi måste tolka uteblivna svar från S, SD och M som lågt engagemang i de angelägna frågor som vi tog upp? Vi hoppas verkligen att så inte är fallet.

Göran Collste, professor emeritus i tillämpad etik

Lars Egstam, lång erfarenhet av ledande positioner i finanssektorn

Johan Lind, tidigare diplomat, infodirektör och vd

Ola Vettergren, tidigare informationsdirektör och konsult

Inlägget Slopa vetorätten för ett handlingskraftigt EU dök först upp på Dagens Arena.

Kommer Eurovision Song Contest repa sig från den skarpa kritiken mot Israels fortsatta medverkan i tävlingen, och efter att fem länder hoppat av tävlingen? Vi frågar Tobbe Ek, nöjesreporter på Aftonbladet.

Tobbe Ek är nöjesreporter och bevakar i år Melodifestivalen och Eurovision Song Contest för 19:e året.

Hur mycket har avhoppen och diskussionen om Israels medverkan skadat Eurovisions anseende?

– Som varumärke är känslan att Eurovision verkligen har fått sig en törn. Men Eurovision-fansen är precis som resten av världen väldigt splittrade när det kommer till Israel-Palestina och Gaza-frågan. Bland de fans som skulle vilja att Israel inte var med i Eurovision är förtroendet väldigt lågt nu: man märker en otrolig ilska i sociala medier i princip oavsett vad EBU lägger ut. Jag att det kommer ta väldigt lång tid att återuppbygga den här relationen.

– Å andra sidan är det 35 länder som tävlar i Eurovision i år. Vi har fem länder som har hoppat av, men samtidigt har EBU genom en charmoffensiv övertalat tre länder som inte var med förra året att komma tillbaka: Bulgarien, Rumänien och Moldavien. Där kan man tänka sig att engagemanget kring Gaza inte är lika stort.

Det finns dock orosmoln över Wien, där Eurovision hålls i år:

– Just nu finns det väldigt många lediga hotellrum i Wien, och det skulle kunna tyda på att det kommer färre besökare, eller att de som kommer gör av med mindre pengar och bokar billigare boenden. Spanien och Nederländerna är två stora länder med stort intresse för Eurovision och det kommer såklart bli färre från de länderna som reser till Wien. I Sverige tror jag inte vi kommer se ett stort tittarras kopplat till bojkott. Det kan bli lite färre som tittar i år, men det beror nog på att KAJ förra året var väldigt hypade och lyftes fram stort. Det är inte samma hype kring Felicia, och då brukar intresset gå ner.

Hur mycket skadas Eurovision ekonomiskt av det här?

– EBU säger att tävlingen inte har påverkas ekonomiskt i år. Men Spanien har tillhört de Big five, vars tv-bolag bidragit med mest pengar till tävlingen. Därefter kommer Nederländerna, på plats sex. De länder som har tillkommit betalar inga höga avgifter för att vara med i tävlingen, de pengarna finns inte där. Att Spanien och Nederländerna inte är med innebär att EBU får betydligt mindre pengar från tävlingen, och Wien kommer nog också bli lidande. Jag pratade med vd:n för Österrikes turistbyrå igår och hon sa att hon räknar med en halv miljon besökare. Wien ligger nära många länder så det skulle kunna komma lokala eller regionala besökare över dagen. Men det finns en risk att Wien kommer behöva räkna med en förlust eller minskad vinst för Eurovision.

Kan festivalen överleva på lång sikt?

– Där oroar jag mig inte som det ser ut nu. Jag tror att festivalen kommer att överleva, men förtroendet för tävlingen har verkligen fått sig en törn. Och det kommer EBU behöva ägna ett tiotal år till att reparera.

– Om det fortsätter vara högljudda protester kan det leda till fler avhopp. Kanske inte på grund av Israel som fråga utan för att det inte är lika kul att vara där. För många länder är det ett kul avbräck, lite skojigt med Eurovision, men tvingas man som tv-bolag ta ställning i komplicerade politiska frågor så kan känslan att det inte är kul att vara med på tävlingen inträda. Det kommer påverka Eurovision som tv-show om det blir ännu färre länder. Ju mindre pengar, desto sämre show. Även SVT har sagt att ett kriterium för att man är med och tävlar är att man når ut till en bred europeisk publik.

Att årets svenska tävlande i Eurovision, Felicia, har fått någon slags munkavle från EBU, då hon tidigare uttalat sig kritiskt om Israels medverkan, är något som också kan belasta tävlingen, tror Tobbe Ek.

– Det är ju inte negativt om ingen skriver om en sådan munkavle, men eftersom många journalister som oss väljer att sätta press på EBU innebär det otroligt negativ uppmärksamhet för dem. När EBU smäller SVT på fingrarna om vad Felicia har sagt skjuter de sig själva i foten. De tassar på yttrandefriheten. Det är komiskt för de börjar alltid med att säga “Vi står för yttrandefrihet”. Men i nästa mening säger de : “vi förväntar oss att artister följer uppförandekoden”.

Bild på Tobbe Ek: Lotte Fernvall

Inlägget Hur skadat är Eurovisions anseende efter bojkotter? dök först upp på Dagens Arena.

När 165 barn bombas i sina klassrum och världen ser bort.

Lördagen den 28 februari 2026 är en vanlig skolmorgon i Minab. Barnen har öppnat sina böcker. Skolan heter Shajareh Tayyebeh – Det välsignade trädet. Platsen är södra Iran, nära Hormuzsundet.

Klockan 10.45 slår en missil ned i byggnaden. Taket kollapsar över barnen och deras lärare. Sedan kommer en andra träff mot en bönesal dit rektor har lett de överlevande barnen och bett dem att vänta. Sedan en tredje explosion.

Minst 165 människor dör, de flesta barn mellan sju och tolv år.

Det är den blodigaste enskilda händelsen i kriget mot Iran hittills.

Militärerna hade lämnat

USA och Israel förklarar att de inte känner till att en skola har träffats. Den amerikanska försvarsministern Pete Hegseth meddelar att Pentagon utreder saken. En preliminär bedömning läcker sedan ut: USA var “sannolikt” ansvarigt, möjligen på grund av föråldrad underrättelsedata som fortfarande klassade området som militärt.

Satellitbilder från Human Rights Watch och BBC Verify visar att skolan sedan 2016 var avskärmad från den intilliggande IRGC-basen med egna murar och egna entréer. Den hade en fotbollsplan och en levande webbplats. Den var, enligt Minabs borgmästare, den enda aktiva verksamheten på det gamla basområdet. Militärerna hade lämnat för femton år sedan.

Föreställ dig att en iransk missil hade slagit ned i en grundskola i Washington eller Tel Aviv denna förmiddag. Föreställ dig att över 100 barn hade dött medan deras föräldrar skyndade sig dit. Föreställ dig att Iran hade svarat med att “utreda saken” och antyda att det kanske berodde på tekniska fel.

Hur länge hade det dröjt innan FN:s säkerhetsråd sammankallades? Hur många ledare hade begärt ordet? Hur hade media rapporterat? Hur hade USA svarat?

Det är inte en hypotetisk fråga. Det är en moralisk mätare.

Bjälken i det egna ögat

Det finns ett äldre ord för detta. Jesus kallade det hyckleri – inte som skällsord, utan som en precis beskrivning. Att använda en måttstock på sig själv och en annan på sin nästa. Bjälken i det egna ögat och grandet i nästans.

Den 11 mars lämnar Donald Trump Vita huset. På väg mot Marine One stannar han ett ögonblick för journalisterna. En reporter sträcker sig fram och frågar: militärutredningen pekar ut USA som ansvarigt för attacken mot flickskolan i Minab, tar du som överbefälhavare ansvar för det?

“I don’t know about that”, svarar Trump och går vidare till nästa reporter. Sedan kliver han ombord på helikoptern.

Den svenska regeringen har hittills gjort ett generellt uttalande om återhållsamhet och dialog. Inget specifikt fördömande av attacken mot flickskolan i Minab har rapporterats.

Kräver utredning

Det var inte länge sedan svenska utrikesministrar stod i riksdagens talarstol och talade om hur allvarligt Sverige ser på situationen för iranska flickor och kvinnor. Men det gällde när det var den iranska regimen som var förövaren.

Selektivitet kallas det när principerna bara gäller vissa. Det är en mildare form av vad som egentligen borde sägas: att somliga barns död väger tyngre än andras. Att var i världen ett barn dödas avgör om det väcker bestörtning eller tystnad. Att 165 barn, döda i sina klassrum en vanlig lördagsmorgon, i de flesta västerländska länder förvandlades till en randfråga inom loppet av en vecka.

Human Rights Watch kräver att attacken utreds som ett krigsbrott.

Det välsignade trädet heter skolan.

Hette skolan.

Johan Lindahl

Inlägget Vilka barns död räknas? dök först upp på Dagens Arena.

Författaren till boken Demokratin dör i hettan är med i nya avsnittet av DA-tv.

I veckans avsnitt av Dagens Arenas talk show, DA-TV träffar vi Erika Bjerström, journalist och författare, som berättar om klimatkrisen, och hur den hänger samman med den allt tunnare demokratin i världen, bland annat med utgångspunkt i sin bok Demokratin dör i hettan, som kom förra året.

Dessutom premiär för Fredrik Pettersson, som ger konkreta tips på mikromotstånd, Vanessa och Mia fortsätter i Opinionsrummet och Vilgot ger som vanligt inblick i viktig statistik.

Programledare: Silvia Kakembo och Jesper Bengtsson.

Du kan se avsnittet här.

Inlägget Erika Bjerström om sambandet mellan klimatet och demokratin dök först upp på Dagens Arena.

Erika Bjerström reder ut sambandet mellan klimatet och demokratin.

I veckans avsnitt av Dagens Arenas talk show, DA-TV träffar vi Erika Bjerström, som berättar om klimatkrisen, och hur den hänger samman med den allt tunnare demokratin i världen, bland annat med utgångspunkt i sin bok Demokratin dör i hettan, som kom förra året.

Dessutom premiär för Fredrik Pettersson, som ger konkreta tips på mikromotstånd, Vanessa och Mia fortsätter i Opinionsrummet och Vilgot ger som vanligt inblick i viktig statistik.

Programledare: Silvia Kakembo och Jesper Bengtsson.

Du kan se avsnittet här.

Inlägget Demokratin dör i hettan dök först upp på Dagens Arena.