Tornevall Networks

Changes

TITLE:
Torgmöten och motaktion mot SD

DESCRIPTION:
Den 12 september, alltså dagen innan valdagen, bedrevs det en intensiv dag fylld av gatuaktivism i Näste 1.

CONTENT:
Dagen tog sin början vid tolvtiden i den mångkulturella staden Södertälje, en stad där de etniska svenskarna idag är i minoritet. Just på grund av det var en offentlig aktivitet på sin plats för att visa att det finns alternativ som alltid sätter svenskarna först.

Aktivisterna ställde upp på samma plats som de etablerade partierna hade sina valstugor på och började dela ut flygblad och samtala med förbipasserande. Flera kristna syrianer berättade att de röstar på Sverigedemokraterna då de vill stoppa islams utbredning. Flera av dem önskade organisationen lycka till. Frågan är dock om de förstod att Nordiska motståndsrörelsens ser till ras och inte religion och att även icke-muslimska främlingar måste repatrieras.

Efter en timme i Södertälje åkte gruppen vidare till Huddinge centrum där det framfördes tal på centrumets båda torg samtidigt som flygbladsutdelning genomfördes. På det första torget framfördes tal om mångkulturens baksidor och att inget av riksdagspartierna kan komma till rätta med problemen. På det andra torget tog en yngre medlem till orda och riktade sig direkt till de partier som fanns på plats och påtalade deras svek och att förändringens vindar blåser, då fler och fler ungdomar vaknar upp och ser hur de etablerade partierna svikit vårt folk.

När aktivisterna var på väg att plocka ihop och åka vidare dök ett par ordningsvakter upp, som direkt hade en provokativ inställning och började härja om att ordningen stördes. Polis tillkallades, vilka kunde konstatera att så inte var fallet. Kort därpå avrundades aktiviteten i Huddinge.

Efter ett matstopp för att fylla på välbehövlig energi, drog alla vidare till den bro, där otaliga broaktioner tidigare ägt rum och där nu ännu en kan läggas till på listan. Precis som vanligt hördes tutningar innan varken fanor eller banderoll vecklats ut.

Under broaktion användes grön rök för att ytterligare dra uppmärksamhet till sig. Dagens tidigare banderoll med budskapet, Svenskarna först, hade nu ersatts med en där det stod Ett revolutionärt val.

Klockan hade nu passerat 18 och det hade blivit dags för dagens sista aktivitet, en protestaktion vid Sverigedemokraternas avslutande valturné i Kungsträdgården.

Med tunnelbana tog sig samtliga in till t-centralen där både civilpoliser ur Romeogruppen och uniformerade poliser mötte upp deltagarna för att försöka få reda på vart organisationens aktivister skulle ta vägen.

När gruppen fortsatte förbi dem i riktning mot Kungsträdgården dök snabbt fler av dem upp.
Väl framme i Kungsträdgården skanderades ”Jimmie Åkesson – folkförrädare” när alla tog sig fram mot scenområdet, där det blev stopp då polis bildade en kedja och hindrade aktivisterna från att komma längre fram.

Då man nått den plats som ändå var den tilltänkta platsen att ställa upp på och poliserna nu skymde banderollens budskap påbörjades en kortare hätsk ordväxling och snart backade polis undan, då det påtalades att de hindrade en fri opinionsbildning.

Åkesson hade påbörjat sitt tal där han nu talade om den tandvårdsreform som de fått igenom, till publikens applåder. Tydligen anser många SD-väljare att billigare tandvård är viktigare än svenskarnas överlevnad.

När Åkesson talat klart tog en aktivist till orda och via megafon tog han upp hur SD’s retorik om öppen svenskhet är ett svek mot svenskarna. Att det inte spelar någon roll om en invandrare köper en dalahäst eller dansar runt midsommarstången. Svenskar är vita, det är sanningen.

På väg från platsen kom flera personer fram för att ställa frågor till aktivisterna. Framme vid Sergels torg hann ett par danska frilansjournalister ikapp och ställde frågor om organisationen och dess politik. 

När det så var dags att passera spärrarna till tunnelbanan såg sig ett par ordningsvakter tvungna att bete sig illa och hindrade ett par av aktivisterna att passera då de hade buff på sig, vilket enligt vakterna störde ordningen i tunnelbanan. När aktivisterna ändå gick vidare uppstod tumult då ett par vakter greppade tag i en aktivist och tryckte upp honom mot en vägg.

Direkt var kamrater framme till hans försvar och fler ordningsvakter kom springandes. Efter lite knuffar och gap lugnade de ner sig en aning och släppte kamraten. Nämnas bör att samtliga av dessa, precis som tidigare på dagen i Huddinge, var icke-vita. Man kan anta att de på grund av detta inte kan acceptera att svenskar står upp för sitt folk och nation.

Klockan hade nu blivit 20.00 och en heldag av kamp i nästet var till ända för denna gång och så även organisationens valrörelse. De etablerade partierna lär nu gömma sig i maktens ljusskygga korridorer fram till nästa val, men Nordiska motståndsrörelsens kamp för ett fritt vitt Norden förs varje dag, året runt, valår eller ej.

Gör skillnad du också, anslut dig!

TITLE:
Torgmöten och motaktion mot SD

DESCRIPTION:
Den 12 september, alltså dagen innan valdagen, var en intensiv dag fylld av gatuaktivism i Näste 1.

CONTENT:
Dagen tog sin början vid tolvtiden i den mångkulturella staden Södertälje, en stad där de etniska svenskarna idag är i minoritet. Just på grund av det var en offentlig aktivitet på sin plats för att visa att det finns alternativ som alltid sätter svenskarna först.

Aktivisterna ställde upp på samma plats som de etablerade partierna hade sina valstugor på och började dela ut flygblad och samtala med förbipasserande. Flera kristna syrianer berättade att de röstar på Sverigedemokraterna då de vill stoppa islams utbredning. Flera av dem önskade organisationen lycka till. Frågan är dock om de förstod att Nordiska motståndsrörelsens ser till ras och inte religion och att även icke-muslimska främlingar måste repatrieras?

Efter en timme i Södertälje åkte gruppen vidare till Huddinge centrum där det framfördes tal på centrumets båda torg samtidigt som flygbladsutdelning genomfördes. På det första torget framfördes tal om mångkulturens baksidor och att inget av riksdagspartierna kan komma till rätta med problemen. På det andra torget tog en yngre medlem till orda och riktade sig direkt till de partier som fanns på plats och påtalade deras svek och att förändringens vindar blåser, då fler och fler ungdomar vaknar upp och ser hur de etablerade partierna svikit vårt folk.

När aktivisterna var på väg att plocka ihop och åka vidare dök ett par ordningsvakter upp, som direkt hade en provokativ inställning och började härja om att ordningen stördes. Polis tillkallades, vilka kunde konstatera att så inte var fallet. Kort därpå avrundades aktiviteten i Huddinge.

Efter ett matstopp för att fylla på välbehövlig energi, drog alla vidare till den bro, där otaliga broaktioner tidigare ägt rum och där nu ännu en kan läggas till på listan. Precis som vanligt hördes tutningar innan varken fanor eller banderoll vecklats ut.

Under broaktion användes grön rök för att ytterligare dra uppmärksamhet till sig. Dagens tidigare banderoll med budskapet, Svenskarna först, hade nu ersatts med en där det stod Ett revolutionärt val.

Klockan hade nu passerat 18 och det hade blivit dags för dagens sista aktivitet, en protestaktion vid Sverigedemokraternas avslutande valturné i Kungsträdgården.

Samtliga tog sig in till t-centralen med tunnelbana där både civilpoliser ur Romeogruppen och uniformerade poliser mötte upp deltagarna för att försöka få reda på vart organisationens aktivister skulle ta vägen.

När gruppen fortsatte förbi dem i riktning mot Kungsträdgården dök snabbt fler av dem upp.
Väl framme i Kungsträdgården skanderades ”Jimmie Åkesson – folkförrädare” när alla tog sig fram mot scenområdet, där det blev stopp då polis bildade en kedja och hindrade aktivisterna från att komma längre fram.

Då man nått den plats som ändå var den tilltänkta platsen att ställa upp på och poliserna nu skymde banderollens budskap påbörjades en kortare hätsk ordväxling och snart backade polis undan, då det påtalades att de hindrade en fri opinionsbildning.

Åkesson hade påbörjat sitt tal där han nu talade om den tandvårdsreform som de fått igenom, till publikens applåder. Tydligen anser många SD-väljare att billigare tandvård är viktigare än svenskarnas överlevnad.

När Åkesson talat klart tog en aktivist till orda och via megafon tog han upp hur SD:s retorik om öppen svenskhet är ett svek mot svenskarna. Att det inte spelar någon roll om en invandrare köper en dalahäst eller dansar runt midsommarstången. Svenskar är vita, det är sanningen.

På väg från platsen kom flera personer fram för att ställa frågor till aktivisterna. Framme vid Sergels torg hann ett par danska frilansjournalister ikapp och ställde frågor om organisationen och dess politik. 

När det så var dags att passera spärrarna till tunnelbanan såg sig ett par ordningsvakter tvungna att bete sig illa och hindrade ett par av aktivisterna att passera då de hade buff på sig, vilket enligt vakterna störde ordningen i tunnelbanan. När aktivisterna ändå gick vidare uppstod tumult då ett par vakter greppade tag i en aktivist och tryckte upp honom mot en vägg.

Direkt var kamrater framme till hans försvar och fler ordningsvakter kom springandes. Efter lite knuffar och gap lugnade de ned sig en aning och släppte kamraten. Det ska nämnas att samtliga av dessa, precis som tidigare på dagen i Huddinge, var icke-vita. Man kan anta att de på grund av detta inte kan acceptera att svenskar står upp för sitt folk och nation.

Klockan hade nu blivit 20.00 och en heldag av kamp i nästet var till ända för denna gång och så även organisationens valrörelse. De etablerade partierna kommer nu att gömma sig i maktens ljusskygga korridorer fram till nästa val, men Nordiska motståndsrörelsens kamp för ett fritt och vitt Norden förs varje dag, året runt, valår eller ej.

Gör skillnad du också, anslut dig!

TITLE:
Torgmöten och motaktion mot SD

DESCRIPTION:
Den 12 september, alltså dagen innan valdagen, bedrevs det en intensiv dag fylld av gatuaktivism i Näste 1.

CONTENT:
Dagen tog sin början vid tolvtiden i den mångkulturella staden Södertälje, en stad där de etniska svenskarna idag är i minoritet. Just på grund av det var en offentlig aktivitet på sin plats för att visa att det finns alternativ som alltid sätter svenskarna först.

Aktivisterna ställde upp på samma plats som de etablerade partierna hade sina valstugor på och började dela ut flygblad och samtala med förbipasserande. Flera kristna syrianer berättade att de röstar på Sverigedemokraterna då de vill stoppa islams utbredning. Flera av dem önskade organisationen lycka till. Frågan är dock om de förstod att Nordiska motståndsrörelsens ser till ras och inte religion och att även icke-muslimska främlingar måste repatrieras.

Efter en timme i Södertälje åkte gruppen vidare till Huddinge centrum där det framfördes tal på centrumets båda torg samtidigt som flygbladsutdelning genomfördes. På det första torget framfördes tal om mångkulturens baksidor och att inget av riksdagspartierna kan komma till rätta med problemen. På det andra torget tog en yngre medlem till orda och riktade sig direkt till de partier som fanns på plats och påtalade deras svek och att förändringens vindar blåser, då fler och fler ungdomar vaknar upp och ser hur de etablerade partierna svikit vårt folk.

När aktivisterna var på väg att plocka ihop och åka vidare dök ett par ordningsvakter upp, som direkt hade en provokativ inställning och började härja om att ordningen stördes. Polis tillkallades, vilka kunde konstatera att så inte var fallet. Kort därpå avrundades aktiviteten i Huddinge.

Efter ett matstopp för att fylla på välbehövlig energi, drog alla vidare till den bro, där otaliga broaktioner tidigare ägt rum och där nu ännu en kan läggas till på listan. Precis som vanligt hördes tutningar innan varken fanor eller banderoll vecklats ut.

Under broaktion användes grön rök för att ytterligare dra uppmärksamhet till sig. Dagens tidigare banderoll med budskapet, Svenskarna först, hade nu ersatts med en där det stiod Ett revolutionärt val.

Klockan hade nu passerat 18 och det hade blivit dags för dagens sista aktivitet, en protestaktion vid Sverigedemokraternas avslutande valturné i Kungsträdgården.

Med tunnelbana tog sig samtliga in till t-centralen där både civilpoliser ur Romeogruppen och uniformerade poliser mötte upp deltagarna för att försöka få reda på vart organisationens aktivister skulle ta vägen.

När gruppen fortsatte förbi dem i riktning mot Kungsträdgården dök snabbt fler av dem upp.
Väl framme i Kungsträdgården skanderades ”Jimmie Åkesson – folkförrädare” när alla tog sig fram mot scenområdet, där det blev stopp då polis bildade en kedja och hindrade aktivisterna från att komma längre fram.

Då man nått den plats som ändå var den tilltänkta platsen att ställa upp på och poliserna nu skymde banderollens budskap påbörjades en kortare hätsk ordväxling och snart backade polis undan, då det påtalades att de hindrade en fri opinionsbildning.

Åkesson hade påbörjat sitt tal där han nu talade om den tandvårdsreform som de fått igenom, till publikens applåder. Tydligen anser många SD-väljare att billigare tandvård är viktigare än svenskarnas överlevnad.

När Åkesson talat klart tog en aktivist till orda och via megafon tog han upp hur SD’s retorik om öppen svenskhet är ett svek mot svenskarna. Att det inte spelar någon roll om en invandrare köper en dalahäst eller dansar runt midsommarstången. Svenskar är vita, det är sanningen.

På väg från platsen kom flera personer fram för att ställa frågor till aktivisterna. Framme vid Sergels torg hann ett par danska frilansjournalister ikapp och ställde frågor om organisationen och dess politik. 

När det så var dags att passera spärrarna till tunnelbanan såg sig ett par ordningsvakter tvungna att bete sig illa och hindrade ett par av aktivisterna att passera då de hade buff på sig, vilket enligt vakterna störde ordningen i tunnelbanan. När aktivisterna ändå gick vidare uppstod tumult då ett par vakter greppade tag i en aktivist och tryckte upp honom mot en vägg.

Direkt var kamrater framme till hans försvar och fler ordningsvakter kom springandes. Efter lite knuffar och gap lugnade de ner sig en aning och släppte kamraten. Nämnas bör att samtliga av dessa, precis som tidigare på dagen i Huddinge, var icke-vita. Man kan anta att de på grund av detta inte kan acceptera att svenskar står upp för sitt folk och nation.

Klockan hade nu blivit 20.00 och en heldag av kamp i nästet var till ända för denna gång och så även organisationens valrörelse. De etablerade partierna lär nu gömma sig i maktens ljusskygga korridorer fram till nästa val, men Nordiska motståndsrörelsens kamp för ett fritt vitt Norden förs varje dag, året runt, valår eller ej.

Gör skillnad du också, anslut dig!

TITLE:
Torgmöten och motaktion mot SD

DESCRIPTION:
Den 12 september, alltså dagen innan valdagen, bedrevs det en intensiv dag fylld av gatuaktivism i Näste 1.

CONTENT:
Dagen tog sin början vid tolvtiden i den mångkulturella staden Södertälje, en stad där de etniska svenskarna idag är i minoritet. Just på grund av det var en offentlig aktivitet på sin plats för att visa att det finns alternativ som alltid sätter svenskarna först.

Aktivisterna ställde upp på samma plats som de etablerade partierna hade sina valstugor på och började dela ut flygblad och samtala med förbipasserande. Flera kristna syrianer berättade att de röstar på Sverigedemokraterna då de vill stoppa islams utbredning. Flera av dem önskade organisationen lycka till. Frågan är dock om de förstod att Nordiska motståndsrörelsens ser till ras och inte religion och att även icke-muslimska främlingar måste repatrieras.

Efter en timme i Södertälje åkte gruppen vidare till Huddinge centrum där det framfördes tal på centrumets båda torg samtidigt som flygbladsutdelning genomfördes. På det första torget framfördes tal om mångkulturens baksidor och att inget av riksdagspartierna kan komma till rätta med problemen. På det andra torget tog en yngre medlem till orda och riktade sig direkt till de partier som fanns på plats och påtalade deras svek och att förändringens vindar blåser, då fler och fler ungdomar vaknar upp och ser hur de etablerade partierna svikit vårt folk.

När aktivisterna var på väg att plocka ihop och åka vidare dök ett par ordningsvakter upp, som direkt hade en provokativ inställning och började härja om att ordningen stördes. Polis tillkallades, vilka kunde konstatera att så inte var fallet. Kort därpå avrundades aktiviteten i Huddinge.

Efter ett matstopp för att fylla på välbehövlig energi, drog alla vidare till den bro, där otaliga broaktioner tidigare ägt rum och där nu ännu en kan läggas till på listan. Precis som vanligt hördes tutningar innan varken fanor eller banderoll vecklats ut.

Under broaktion användes grön rök för att ytterligare dra uppmärksamhet till sig. Dagens tidigare banderoll med budskapet, Svenskarna först, hade nu ersatts med en där det stod Ett revolutionärt val.

Klockan hade nu passerat 18 och det hade blivit dags för dagens sista aktivitet, en protestaktion vid Sverigedemokraternas avslutande valturné i Kungsträdgården.

Med tunnelbana tog sig samtliga in till t-centralen där både civilpoliser ur Romeogruppen och uniformerade poliser mötte upp deltagarna för att försöka få reda på vart organisationens aktivister skulle ta vägen.

När gruppen fortsatte förbi dem i riktning mot Kungsträdgården dök snabbt fler av dem upp.
Väl framme i Kungsträdgården skanderades ”Jimmie Åkesson – folkförrädare” när alla tog sig fram mot scenområdet, där det blev stopp då polis bildade en kedja och hindrade aktivisterna från att komma längre fram.

Då man nått den plats som ändå var den tilltänkta platsen att ställa upp på och poliserna nu skymde banderollens budskap påbörjades en kortare hätsk ordväxling och snart backade polis undan, då det påtalades att de hindrade en fri opinionsbildning.

Åkesson hade påbörjat sitt tal där han nu talade om den tandvårdsreform som de fått igenom, till publikens applåder. Tydligen anser många SD-väljare att billigare tandvård är viktigare än svenskarnas överlevnad.

När Åkesson talat klart tog en aktivist till orda och via megafon tog han upp hur SD’s retorik om öppen svenskhet är ett svek mot svenskarna. Att det inte spelar någon roll om en invandrare köper en dalahäst eller dansar runt midsommarstången. Svenskar är vita, det är sanningen.

På väg från platsen kom flera personer fram för att ställa frågor till aktivisterna. Framme vid Sergels torg hann ett par danska frilansjournalister ikapp och ställde frågor om organisationen och dess politik. 

När det så var dags att passera spärrarna till tunnelbanan såg sig ett par ordningsvakter tvungna att bete sig illa och hindrade ett par av aktivisterna att passera då de hade buff på sig, vilket enligt vakterna störde ordningen i tunnelbanan. När aktivisterna ändå gick vidare uppstod tumult då ett par vakter greppade tag i en aktivist och tryckte upp honom mot en vägg.

Direkt var kamrater framme till hans försvar och fler ordningsvakter kom springandes. Efter lite knuffar och gap lugnade de ner sig en aning och släppte kamraten. Nämnas bör att samtliga av dessa, precis som tidigare på dagen i Huddinge, var icke-vita. Man kan anta att de på grund av detta inte kan acceptera att svenskar står upp för sitt folk och nation.

Klockan hade nu blivit 20.00 och en heldag av kamp i nästet var till ända för denna gång och så även organisationens valrörelse. De etablerade partierna lär nu gömma sig i maktens ljusskygga korridorer fram till nästa val, men Nordiska motståndsrörelsens kamp för ett fritt vitt Norden förs varje dag, året runt, valår eller ej.

Gör skillnad du också, anslut dig!

Versions

1. 2026-09-15 11:20:00

   Discovered: 2026-09-20 09:16:06 Hash: 26b6640cb06d5b7ac3834c7a0c1089b39e305824
   Title:

   Torgmöten och motaktion mot SD
   Description:

   Den 12 september, alltså dagen innan valdagen, var en intensiv dag fylld av gatuaktivism i Näste 1.
   Content

   Dagen tog sin början vid tolvtiden i den mångkulturella staden Södertälje, en stad där de etniska svenskarna idag är i minoritet. Just på grund av det var en offentlig aktivitet på sin plats för att visa att det finns alternativ som alltid sätter svenskarna först.
   
   Aktivisterna ställde upp på samma plats som de etablerade partierna hade sina valstugor på och började dela ut flygblad och samtala med förbipasserande. Flera kristna syrianer berättade att de röstar på Sverigedemokraterna då de vill stoppa islams utbredning. Flera av dem önskade organisationen lycka till. Frågan är dock om de förstod att Nordiska motståndsrörelsens ser till ras och inte religion och att även icke-muslimska främlingar måste repatrieras?
   
   Efter en timme i Södertälje åkte gruppen vidare till Huddinge centrum där det framfördes tal på centrumets båda torg samtidigt som flygbladsutdelning genomfördes. På det första torget framfördes tal om mångkulturens baksidor och att inget av riksdagspartierna kan komma till rätta med problemen. På det andra torget tog en yngre medlem till orda och riktade sig direkt till de partier som fanns på plats och påtalade deras svek och att förändringens vindar blåser, då fler och fler ungdomar vaknar upp och ser hur de etablerade partierna svikit vårt folk.
   
   När aktivisterna var på väg att plocka ihop och åka vidare dök ett par ordningsvakter upp, som direkt hade en provokativ inställning och började härja om att ordningen stördes. Polis tillkallades, vilka kunde konstatera att så inte var fallet. Kort därpå avrundades aktiviteten i Huddinge.
   
   Efter ett matstopp för att fylla på välbehövlig energi, drog alla vidare till den bro, där otaliga broaktioner tidigare ägt rum och där nu ännu en kan läggas till på listan. Precis som vanligt hördes tutningar innan varken fanor eller banderoll vecklats ut.
   
   Under broaktion användes grön rök för att ytterligare dra uppmärksamhet till sig. Dagens tidigare banderoll med budskapet, Svenskarna först, hade nu ersatts med en där det stod Ett revolutionärt val.
   
   Klockan hade nu passerat 18 och det hade blivit dags för dagens sista aktivitet, en protestaktion vid Sverigedemokraternas avslutande valturné i Kungsträdgården.
   
   Samtliga tog sig in till t-centralen med tunnelbana där både civilpoliser ur Romeogruppen och uniformerade poliser mötte upp deltagarna för att försöka få reda på vart organisationens aktivister skulle ta vägen.
   
   När gruppen fortsatte förbi dem i riktning mot Kungsträdgården dök snabbt fler av dem upp.
   Väl framme i Kungsträdgården skanderades ”Jimmie Åkesson – folkförrädare” när alla tog sig fram mot scenområdet, där det blev stopp då polis bildade en kedja och hindrade aktivisterna från att komma längre fram.
   
   Då man nått den plats som ändå var den tilltänkta platsen att ställa upp på och poliserna nu skymde banderollens budskap påbörjades en kortare hätsk ordväxling och snart backade polis undan, då det påtalades att de hindrade en fri opinionsbildning.
   
   Åkesson hade påbörjat sitt tal där han nu talade om den tandvårdsreform som de fått igenom, till publikens applåder. Tydligen anser många SD-väljare att billigare tandvård är viktigare än svenskarnas överlevnad.
   
   När Åkesson talat klart tog en aktivist till orda och via megafon tog han upp hur SD:s retorik om öppen svenskhet är ett svek mot svenskarna. Att det inte spelar någon roll om en invandrare köper en dalahäst eller dansar runt midsommarstången. Svenskar är vita, det är sanningen.
   
   På väg från platsen kom flera personer fram för att ställa frågor till aktivisterna. Framme vid Sergels torg hann ett par danska frilansjournalister ikapp och ställde frågor om organisationen och dess politik.
   
   När det så var dags att passera spärrarna till tunnelbanan såg sig ett par ordningsvakter tvungna att bete sig illa och hindrade ett par av aktivisterna att passera då de hade buff på sig, vilket enligt vakterna störde ordningen i tunnelbanan. När aktivisterna ändå gick vidare uppstod tumult då ett par vakter greppade tag i en aktivist och tryckte upp honom mot en vägg.
   
   Direkt var kamrater framme till hans försvar och fler ordningsvakter kom springandes. Efter lite knuffar och gap lugnade de ned sig en aning och släppte kamraten. Det ska nämnas att samtliga av dessa, precis som tidigare på dagen i Huddinge, var icke-vita. Man kan anta att de på grund av detta inte kan acceptera att svenskar står upp för sitt folk och nation.
   
   Klockan hade nu blivit 20.00 och en heldag av kamp i nästet var till ända för denna gång och så även organisationens valrörelse. De etablerade partierna kommer nu att gömma sig i maktens ljusskygga korridorer fram till nästa val, men Nordiska motståndsrörelsens kamp för ett fritt och vitt Norden förs varje dag, året runt, valår eller ej.
   
   Gör skillnad du också, anslut dig!
2. 2026-09-15 11:20:00

   Discovered: 2026-09-15 21:46:35 Hash: a073a1e0ba29bb96c7d82d12fc584c48044801b9
   Title:

   Torgmöten och motaktion mot SD
   Description:

   Den 12 september, alltså dagen innan valdagen, bedrevs det en intensiv dag fylld av gatuaktivism i Näste 1.
   Content

   Dagen tog sin början vid tolvtiden i den mångkulturella staden Södertälje, en stad där de etniska svenskarna idag är i minoritet. Just på grund av det var en offentlig aktivitet på sin plats för att visa att det finns alternativ som alltid sätter svenskarna först.
   
   Aktivisterna ställde upp på samma plats som de etablerade partierna hade sina valstugor på och började dela ut flygblad och samtala med förbipasserande. Flera kristna syrianer berättade att de röstar på Sverigedemokraterna då de vill stoppa islams utbredning. Flera av dem önskade organisationen lycka till. Frågan är dock om de förstod att Nordiska motståndsrörelsens ser till ras och inte religion och att även icke-muslimska främlingar måste repatrieras.
   
   Efter en timme i Södertälje åkte gruppen vidare till Huddinge centrum där det framfördes tal på centrumets båda torg samtidigt som flygbladsutdelning genomfördes. På det första torget framfördes tal om mångkulturens baksidor och att inget av riksdagspartierna kan komma till rätta med problemen. På det andra torget tog en yngre medlem till orda och riktade sig direkt till de partier som fanns på plats och påtalade deras svek och att förändringens vindar blåser, då fler och fler ungdomar vaknar upp och ser hur de etablerade partierna svikit vårt folk.
   
   När aktivisterna var på väg att plocka ihop och åka vidare dök ett par ordningsvakter upp, som direkt hade en provokativ inställning och började härja om att ordningen stördes. Polis tillkallades, vilka kunde konstatera att så inte var fallet. Kort därpå avrundades aktiviteten i Huddinge.
   
   Efter ett matstopp för att fylla på välbehövlig energi, drog alla vidare till den bro, där otaliga broaktioner tidigare ägt rum och där nu ännu en kan läggas till på listan. Precis som vanligt hördes tutningar innan varken fanor eller banderoll vecklats ut.
   
   Under broaktion användes grön rök för att ytterligare dra uppmärksamhet till sig. Dagens tidigare banderoll med budskapet, Svenskarna först, hade nu ersatts med en där det stod Ett revolutionärt val.
   
   Klockan hade nu passerat 18 och det hade blivit dags för dagens sista aktivitet, en protestaktion vid Sverigedemokraternas avslutande valturné i Kungsträdgården.
   
   Med tunnelbana tog sig samtliga in till t-centralen där både civilpoliser ur Romeogruppen och uniformerade poliser mötte upp deltagarna för att försöka få reda på vart organisationens aktivister skulle ta vägen.
   
   När gruppen fortsatte förbi dem i riktning mot Kungsträdgården dök snabbt fler av dem upp.
   Väl framme i Kungsträdgården skanderades ”Jimmie Åkesson – folkförrädare” när alla tog sig fram mot scenområdet, där det blev stopp då polis bildade en kedja och hindrade aktivisterna från att komma längre fram.
   
   Då man nått den plats som ändå var den tilltänkta platsen att ställa upp på och poliserna nu skymde banderollens budskap påbörjades en kortare hätsk ordväxling och snart backade polis undan, då det påtalades att de hindrade en fri opinionsbildning.
   
   Åkesson hade påbörjat sitt tal där han nu talade om den tandvårdsreform som de fått igenom, till publikens applåder. Tydligen anser många SD-väljare att billigare tandvård är viktigare än svenskarnas överlevnad.
   
   När Åkesson talat klart tog en aktivist till orda och via megafon tog han upp hur SD’s retorik om öppen svenskhet är ett svek mot svenskarna. Att det inte spelar någon roll om en invandrare köper en dalahäst eller dansar runt midsommarstången. Svenskar är vita, det är sanningen.
   
   På väg från platsen kom flera personer fram för att ställa frågor till aktivisterna. Framme vid Sergels torg hann ett par danska frilansjournalister ikapp och ställde frågor om organisationen och dess politik.
   
   När det så var dags att passera spärrarna till tunnelbanan såg sig ett par ordningsvakter tvungna att bete sig illa och hindrade ett par av aktivisterna att passera då de hade buff på sig, vilket enligt vakterna störde ordningen i tunnelbanan. När aktivisterna ändå gick vidare uppstod tumult då ett par vakter greppade tag i en aktivist och tryckte upp honom mot en vägg.
   
   Direkt var kamrater framme till hans försvar och fler ordningsvakter kom springandes. Efter lite knuffar och gap lugnade de ner sig en aning och släppte kamraten. Nämnas bör att samtliga av dessa, precis som tidigare på dagen i Huddinge, var icke-vita. Man kan anta att de på grund av detta inte kan acceptera att svenskar står upp för sitt folk och nation.
   
   Klockan hade nu blivit 20.00 och en heldag av kamp i nästet var till ända för denna gång och så även organisationens valrörelse. De etablerade partierna lär nu gömma sig i maktens ljusskygga korridorer fram till nästa val, men Nordiska motståndsrörelsens kamp för ett fritt vitt Norden förs varje dag, året runt, valår eller ej.
   
   Gör skillnad du också, anslut dig!
3. 2026-09-15 11:20:00

   Discovered: 2026-09-15 11:24:28 Hash: 6be061ac5706665518bbaa161eec52eaa98d8df9
   Title:

   Torgmöten och motaktion mot SD
   Description:

   Den 12 september, alltså dagen innan valdagen, bedrevs det en intensiv dag fylld av gatuaktivism i Näste 1.
   Content

   Dagen tog sin början vid tolvtiden i den mångkulturella staden Södertälje, en stad där de etniska svenskarna idag är i minoritet. Just på grund av det var en offentlig aktivitet på sin plats för att visa att det finns alternativ som alltid sätter svenskarna först.
   
   Aktivisterna ställde upp på samma plats som de etablerade partierna hade sina valstugor på och började dela ut flygblad och samtala med förbipasserande. Flera kristna syrianer berättade att de röstar på Sverigedemokraterna då de vill stoppa islams utbredning. Flera av dem önskade organisationen lycka till. Frågan är dock om de förstod att Nordiska motståndsrörelsens ser till ras och inte religion och att även icke-muslimska främlingar måste repatrieras.
   
   Efter en timme i Södertälje åkte gruppen vidare till Huddinge centrum där det framfördes tal på centrumets båda torg samtidigt som flygbladsutdelning genomfördes. På det första torget framfördes tal om mångkulturens baksidor och att inget av riksdagspartierna kan komma till rätta med problemen. På det andra torget tog en yngre medlem till orda och riktade sig direkt till de partier som fanns på plats och påtalade deras svek och att förändringens vindar blåser, då fler och fler ungdomar vaknar upp och ser hur de etablerade partierna svikit vårt folk.
   
   När aktivisterna var på väg att plocka ihop och åka vidare dök ett par ordningsvakter upp, som direkt hade en provokativ inställning och började härja om att ordningen stördes. Polis tillkallades, vilka kunde konstatera att så inte var fallet. Kort därpå avrundades aktiviteten i Huddinge.
   
   Efter ett matstopp för att fylla på välbehövlig energi, drog alla vidare till den bro, där otaliga broaktioner tidigare ägt rum och där nu ännu en kan läggas till på listan. Precis som vanligt hördes tutningar innan varken fanor eller banderoll vecklats ut.
   
   Under broaktion användes grön rök för att ytterligare dra uppmärksamhet till sig. Dagens tidigare banderoll med budskapet, Svenskarna först, hade nu ersatts med en där det stiod Ett revolutionärt val.
   
   Klockan hade nu passerat 18 och det hade blivit dags för dagens sista aktivitet, en protestaktion vid Sverigedemokraternas avslutande valturné i Kungsträdgården.
   
   Med tunnelbana tog sig samtliga in till t-centralen där både civilpoliser ur Romeogruppen och uniformerade poliser mötte upp deltagarna för att försöka få reda på vart organisationens aktivister skulle ta vägen.
   
   När gruppen fortsatte förbi dem i riktning mot Kungsträdgården dök snabbt fler av dem upp.
   Väl framme i Kungsträdgården skanderades ”Jimmie Åkesson – folkförrädare” när alla tog sig fram mot scenområdet, där det blev stopp då polis bildade en kedja och hindrade aktivisterna från att komma längre fram.
   
   Då man nått den plats som ändå var den tilltänkta platsen att ställa upp på och poliserna nu skymde banderollens budskap påbörjades en kortare hätsk ordväxling och snart backade polis undan, då det påtalades att de hindrade en fri opinionsbildning.
   
   Åkesson hade påbörjat sitt tal där han nu talade om den tandvårdsreform som de fått igenom, till publikens applåder. Tydligen anser många SD-väljare att billigare tandvård är viktigare än svenskarnas överlevnad.
   
   När Åkesson talat klart tog en aktivist till orda och via megafon tog han upp hur SD’s retorik om öppen svenskhet är ett svek mot svenskarna. Att det inte spelar någon roll om en invandrare köper en dalahäst eller dansar runt midsommarstången. Svenskar är vita, det är sanningen.
   
   På väg från platsen kom flera personer fram för att ställa frågor till aktivisterna. Framme vid Sergels torg hann ett par danska frilansjournalister ikapp och ställde frågor om organisationen och dess politik.
   
   När det så var dags att passera spärrarna till tunnelbanan såg sig ett par ordningsvakter tvungna att bete sig illa och hindrade ett par av aktivisterna att passera då de hade buff på sig, vilket enligt vakterna störde ordningen i tunnelbanan. När aktivisterna ändå gick vidare uppstod tumult då ett par vakter greppade tag i en aktivist och tryckte upp honom mot en vägg.
   
   Direkt var kamrater framme till hans försvar och fler ordningsvakter kom springandes. Efter lite knuffar och gap lugnade de ner sig en aning och släppte kamraten. Nämnas bör att samtliga av dessa, precis som tidigare på dagen i Huddinge, var icke-vita. Man kan anta att de på grund av detta inte kan acceptera att svenskar står upp för sitt folk och nation.
   
   Klockan hade nu blivit 20.00 och en heldag av kamp i nästet var till ända för denna gång och så även organisationens valrörelse. De etablerade partierna lär nu gömma sig i maktens ljusskygga korridorer fram till nästa val, men Nordiska motståndsrörelsens kamp för ett fritt vitt Norden förs varje dag, året runt, valår eller ej.
   
   Gör skillnad du också, anslut dig!

Changes

TITLE:
Näste 5 besökte torgmöten i Dalarna

DESCRIPTION:
Motståndsrörelsen besökte AfS evenemang i Falun och Borlänge den 10 september. Pär Öberg höll ett anförande och umgicks med sympatisörer på plats.

CONTENT:
Dagen började klockan 12.00 i Geislerska parken i Falun. Precis som på alla Alternativ för Sveriges torgmöten nu för tiden, liksom i organisationens närhet, var det fullt av nationellt intresserade ungdomar på plats.

​Nästet hade mycket trevligt på arrangemanget och förde givande och diplomatiska samtal med såväl Gustav Kasselstrand som partifunktionärer och flera av ungdomarna.

På plats i Falun!

Senare hölls ett torgmöte på Jussi Björlings torg i Borlänge klockan 14.00. En del av ungdomarna hade, liksom Näste 5, valt att gå på båda torgmötena.

​Förutom att Gustav Kasselstrand fick ta sina sedvanliga ”selfies” med ungdomarna fick även Pär Öberg göra detsamma när han väl kändes igen på plats.

På plats i Borlänge!

Avslutningsvis valde Pär Öberg att gå upp och hålla ett kortare anförande efter att Kasselstrand hållit sitt tal. Öberg pratade om sin egen situation gällande terrorklassningen, berömde AfS valrörelse och belyste problemet med hur Sveriges banksystem är kontrollerat av USA och därigenom Israel samt sionismen.

​Kasselstrand höll med om att terrorstämplingen av organisationen var principiellt fel och utvecklade problemen med hur dagens svenska bankväsende är uppbyggt.

TITLE:
Näste 5 besökte torgmöten i Dalarna

DESCRIPTION:
Motståndsrörelsen besökte AfS evenemang i Falun och Borlänge den 10 september. Pär Öberg höll ett anförande och umgicks med sympatisörer på plats.

CONTENT:
Dagen började klockan 12.00 i Geislerska parken i Falun. Precis som på alla Alternativ för Sveriges torgmöten nuförtiden, liksom i organisationens närhet, var det fullt av nationellt intresserade ungdomar på plats.

​Nästet hade mycket trevligt på arrangemanget och förde givande och diplomatiska samtal med såväl Gustav Kasselstrand som partifunktionärer och flera av ungdomarna.

På plats i Falun!

Senare hölls ett torgmöte på Jussi Björlings torg i Borlänge klockan 14.00. En del av ungdomarna hade, liksom Näste 5, valt att gå på båda torgmötena.

​Förutom att Gustav Kasselstrand fick ta sina sedvanliga ”selfies” med ungdomarna fick även Pär Öberg göra detsamma när han väl kändes igen på plats.

På plats i Borlänge!

Avslutningsvis valde Pär Öberg att gå upp och hålla ett kortare anförande efter att Kasselstrand hållit sitt tal. Öberg pratade om sin egen situation gällande terrorklassningen, berömde AfS valrörelse och belyste problemet med hur Sveriges banksystem är kontrollerat av USA och därigenom Israel samt sionismen.

​Kasselstrand höll med om att terrorstämplingen av organisationen var principiellt fel och utvecklade problemen med hur dagens svenska bankväsende är uppbyggt.

Versions

1. 2026-09-11 17:30:00

   Discovered: 2026-09-13 09:32:18 Hash: e64b97d7cc4a2afef0ab3a1bdadcf63a63ab260c
   Title:

   Näste 5 besökte torgmöten i Dalarna
   Description:

   Motståndsrörelsen besökte AfS evenemang i Falun och Borlänge den 10 september. Pär Öberg höll ett anförande och umgicks med sympatisörer på plats.
   Content

   Dagen började klockan 12.00 i Geislerska parken i Falun. Precis som på alla Alternativ för Sveriges torgmöten nuförtiden, liksom i organisationens närhet, var det fullt av nationellt intresserade ungdomar på plats.
   
   ​Nästet hade mycket trevligt på arrangemanget och förde givande och diplomatiska samtal med såväl Gustav Kasselstrand som partifunktionärer och flera av ungdomarna.
   
   På plats i Falun!
   
   Senare hölls ett torgmöte på Jussi Björlings torg i Borlänge klockan 14.00. En del av ungdomarna hade, liksom Näste 5, valt att gå på båda torgmötena.
   
   ​Förutom att Gustav Kasselstrand fick ta sina sedvanliga ”selfies” med ungdomarna fick även Pär Öberg göra detsamma när han väl kändes igen på plats.
   
   På plats i Borlänge!
   
   Avslutningsvis valde Pär Öberg att gå upp och hålla ett kortare anförande efter att Kasselstrand hållit sitt tal. Öberg pratade om sin egen situation gällande terrorklassningen, berömde AfS valrörelse och belyste problemet med hur Sveriges banksystem är kontrollerat av USA och därigenom Israel samt sionismen.
   
   ​Kasselstrand höll med om att terrorstämplingen av organisationen var principiellt fel och utvecklade problemen med hur dagens svenska bankväsende är uppbyggt.
2. 2026-09-11 17:30:00

   Discovered: 2026-09-11 17:30:57 Hash: 681a66fd7ffca8a30b6d1bd6c1eb4b115ee4ce6a
   Title:

   Näste 5 besökte torgmöten i Dalarna
   Description:

   Motståndsrörelsen besökte AfS evenemang i Falun och Borlänge den 10 september. Pär Öberg höll ett anförande och umgicks med sympatisörer på plats.
   Content

   Dagen började klockan 12.00 i Geislerska parken i Falun. Precis som på alla Alternativ för Sveriges torgmöten nu för tiden, liksom i organisationens närhet, var det fullt av nationellt intresserade ungdomar på plats.
   
   ​Nästet hade mycket trevligt på arrangemanget och förde givande och diplomatiska samtal med såväl Gustav Kasselstrand som partifunktionärer och flera av ungdomarna.
   
   På plats i Falun!
   
   Senare hölls ett torgmöte på Jussi Björlings torg i Borlänge klockan 14.00. En del av ungdomarna hade, liksom Näste 5, valt att gå på båda torgmötena.
   
   ​Förutom att Gustav Kasselstrand fick ta sina sedvanliga ”selfies” med ungdomarna fick även Pär Öberg göra detsamma när han väl kändes igen på plats.
   
   På plats i Borlänge!
   
   Avslutningsvis valde Pär Öberg att gå upp och hålla ett kortare anförande efter att Kasselstrand hållit sitt tal. Öberg pratade om sin egen situation gällande terrorklassningen, berömde AfS valrörelse och belyste problemet med hur Sveriges banksystem är kontrollerat av USA och därigenom Israel samt sionismen.
   
   ​Kasselstrand höll med om att terrorstämplingen av organisationen var principiellt fel och utvecklade problemen med hur dagens svenska bankväsende är uppbyggt.

Changes

TITLE:
Näste 5 besökte torgmöten i Dalarna

DESCRIPTION:
Motståndsrörelsen besökte AfS evenemang i Falun och Borlänge den 10 september. Pär Öberg höll ett anförande och umgicks med sympatisörer på plats.

CONTENT:
Dagen började klockan 12.00 i Geislerska parken i Falun. Precis som på alla Alternativ för Sveriges torgmöten nu för tiden, liksom i organisationens närhet, var det fullt av nationellt intresserade ungdomar på plats.

​Nästet hade mycket trevligt på arrangemanget och förde givande och diplomatiska samtal med såväl Gustav Kasselstrand som partifunktionärer och flera av ungdomarna.

På plats i Falun!

Senare hölls ett torgmöte på Jussi Björlings torg i Borlänge klockan 14.00. En del av ungdomarna hade, liksom Näste 5, valt att gå på båda torgmötena.

​Förutom att Gustav Kasselstrand fick ta sina sedvanliga ”selfies” med ungdomarna fick även Pär Öberg göra detsamma när han väl kändes igen på plats.

På plats i Borlänge!

Avslutningsvis valde Pär Öberg att gå upp och hålla ett kortare anförande efter att Kasselstrand hållit sitt tal. Öberg pratade om sin egen situation gällande terrorklassningen, berömde AfS valrörelse och belyste problemet med hur Sveriges banksystem är kontrollerat av USA och därigenom Israel samt sionismen.

​Kasselstrand höll med om att terrorstämplingen av organisationen var principiellt fel och utvecklade problemen med hur dagens svenska bankväsende är uppbyggt.

TITLE:
Näste 5 besökte torgmöten i Dalarna

DESCRIPTION:
Motståndsrörelsen besökte AfS evenemang i Falun och Borlänge den 10 september. Pär Öberg höll ett anförande och umgicks med sympatisörer på plats.

CONTENT:
Dagen började klockan 12.00 i Geislerska parken i Falun. Precis som på alla Alternativ för Sveriges torgmöten nuförtiden, liksom i organisationens närhet, var det fullt av nationellt intresserade ungdomar på plats.

​Nästet hade mycket trevligt på arrangemanget och förde givande och diplomatiska samtal med såväl Gustav Kasselstrand som partifunktionärer och flera av ungdomarna.

På plats i Falun!

Senare hölls ett torgmöte på Jussi Björlings torg i Borlänge klockan 14.00. En del av ungdomarna hade, liksom Näste 5, valt att gå på båda torgmötena.

​Förutom att Gustav Kasselstrand fick ta sina sedvanliga ”selfies” med ungdomarna fick även Pär Öberg göra detsamma när han väl kändes igen på plats.

På plats i Borlänge!

Avslutningsvis valde Pär Öberg att gå upp och hålla ett kortare anförande efter att Kasselstrand hållit sitt tal. Öberg pratade om sin egen situation gällande terrorklassningen, berömde AfS valrörelse och belyste problemet med hur Sveriges banksystem är kontrollerat av USA och därigenom Israel samt sionismen.

​Kasselstrand höll med om att terrorstämplingen av organisationen var principiellt fel och utvecklade problemen med hur dagens svenska bankväsende är uppbyggt.

Versions

1. 2026-09-11 17:30:00

   Discovered: 2026-09-13 09:32:18 Hash: e64b97d7cc4a2afef0ab3a1bdadcf63a63ab260c
   Title:

   Näste 5 besökte torgmöten i Dalarna
   Description:

   Motståndsrörelsen besökte AfS evenemang i Falun och Borlänge den 10 september. Pär Öberg höll ett anförande och umgicks med sympatisörer på plats.
   Content

   Dagen började klockan 12.00 i Geislerska parken i Falun. Precis som på alla Alternativ för Sveriges torgmöten nuförtiden, liksom i organisationens närhet, var det fullt av nationellt intresserade ungdomar på plats.
   
   ​Nästet hade mycket trevligt på arrangemanget och förde givande och diplomatiska samtal med såväl Gustav Kasselstrand som partifunktionärer och flera av ungdomarna.
   
   På plats i Falun!
   
   Senare hölls ett torgmöte på Jussi Björlings torg i Borlänge klockan 14.00. En del av ungdomarna hade, liksom Näste 5, valt att gå på båda torgmötena.
   
   ​Förutom att Gustav Kasselstrand fick ta sina sedvanliga ”selfies” med ungdomarna fick även Pär Öberg göra detsamma när han väl kändes igen på plats.
   
   På plats i Borlänge!
   
   Avslutningsvis valde Pär Öberg att gå upp och hålla ett kortare anförande efter att Kasselstrand hållit sitt tal. Öberg pratade om sin egen situation gällande terrorklassningen, berömde AfS valrörelse och belyste problemet med hur Sveriges banksystem är kontrollerat av USA och därigenom Israel samt sionismen.
   
   ​Kasselstrand höll med om att terrorstämplingen av organisationen var principiellt fel och utvecklade problemen med hur dagens svenska bankväsende är uppbyggt.
2. 2026-09-11 17:30:00

   Discovered: 2026-09-11 17:30:57 Hash: 681a66fd7ffca8a30b6d1bd6c1eb4b115ee4ce6a
   Title:

   Näste 5 besökte torgmöten i Dalarna
   Description:

   Motståndsrörelsen besökte AfS evenemang i Falun och Borlänge den 10 september. Pär Öberg höll ett anförande och umgicks med sympatisörer på plats.
   Content

   Dagen började klockan 12.00 i Geislerska parken i Falun. Precis som på alla Alternativ för Sveriges torgmöten nu för tiden, liksom i organisationens närhet, var det fullt av nationellt intresserade ungdomar på plats.
   
   ​Nästet hade mycket trevligt på arrangemanget och förde givande och diplomatiska samtal med såväl Gustav Kasselstrand som partifunktionärer och flera av ungdomarna.
   
   På plats i Falun!
   
   Senare hölls ett torgmöte på Jussi Björlings torg i Borlänge klockan 14.00. En del av ungdomarna hade, liksom Näste 5, valt att gå på båda torgmötena.
   
   ​Förutom att Gustav Kasselstrand fick ta sina sedvanliga ”selfies” med ungdomarna fick även Pär Öberg göra detsamma när han väl kändes igen på plats.
   
   På plats i Borlänge!
   
   Avslutningsvis valde Pär Öberg att gå upp och hålla ett kortare anförande efter att Kasselstrand hållit sitt tal. Öberg pratade om sin egen situation gällande terrorklassningen, berömde AfS valrörelse och belyste problemet med hur Sveriges banksystem är kontrollerat av USA och därigenom Israel samt sionismen.
   
   ​Kasselstrand höll med om att terrorstämplingen av organisationen var principiellt fel och utvecklade problemen med hur dagens svenska bankväsende är uppbyggt.

Changes

TITLE:
Det finns ingen ickerevolutionär lösning

DESCRIPTION:
I denna artikel argumenterar Lukas Lindgren för varför vanligt parlamentariskt arbete inom systemets ramar inte fungerar.

CONTENT:
Den nationella rörelsen hade rätt: alla andra hade fel

​Sedan efterkrigstiden har den politiska debatten präglats av en nästintill total konformism. När Socialdemokraterna och de borgerliga partierna på 1970- och 80-talen lade grunden för den svenska mångkultur- och migrationspolitiken, antogs det som en odiskutabel sanning att storskalig invandring från tredje världen berikade samhället utan några betydande konsekvenser. Den enda röst som invände mot detta var den stämplade och hatade nationella rörelsen.

Idag står det klart att den etablerade politiken drev Sverige in i en historisk återvändsgränd. De varningar som tidiga nationalistiska aktörer reste om kriminalitet, försämrad välfärd för vita människor och folkutbyte, avfärdades under decennier som ”främlingsfientliga domedagsprofetior”. Idag har allt detta blivit sanning.

Att i efterhand tveka om den nationella rörelsens historiska pricksäkerhet är inte bara intellektuellt ohederligt, det är en direkt förnekelse av verkligheten. Vi hade rätt i sak, och vi förtjänar till följd av detta full politisk legitimitet.

Och de som har mage att påstå att nationalisters tidiga varningar inte skulle vara legitima på grund av att de var gjorda utifrån en snäv och alltför ideologisk lins begår ett argumentationsfel (ad hominem). Ur ett rent sakligt perspektiv förändras inte sanningshalten i en varning av vem som utfärdar den.

Göran Oredssons grav – grundare av Nordiska Rikspartiet och långvarig kämpe som tidigt såg varthän det barkade.

Folkförräderiets höga pris

Genom att stämpla all kritik mot invandringspolitiken som oacceptabel låste partierna in sig själva i ett globalistkontrollerat hörn. Man ville till varje pris undvika att hålla med sin mest avskydda motståndare.

Detta skapade en trettioårig politisk handlingsförlamning. Eftersom ingen i riksdagen kunde förmå sig att adressera det påbörjade folkutbytet tilläts problemen växa sig så stora att de till slut överrumplade hela vårt folks tillvaro. Det var aldrig den nationella rörelsen som förstörde Sverige, det var den politiska makten som gjorde det.

Varför vägrade etablissemanget att lyssna?

På grund av detta borde vi ha vunnit. Vi fick ju rätt? Det funkar inte så. Men då kanske någon tror att informationen ändå inte gick fram till alla politiker och att det var det som var problemet.

​Vissa enskilda politiker saknade kanske rätt information och om dessa hade fått den på rätt sätt så hade de blivit ”omvända”. Men rent generellt är detta inte fallet. Rent generellt är vägran att förstå och viljan att inte ta till sig varningarna ett problem som grundar sig i att Norden är ockuperat av segrarmakterna.

​80 år av propaganda och total makt när det kommer till media, underhållning, bankväsende och våldsmonopol i form av polisen samt Säpo (som för övrigt aktivt orosanmäler ungdomar och föräldrar som engagerar sig för de vita folken) gör många inom det etablerade samhället helt oförstående inför eller helt vägrande mot nationell politik.

Högt uppsatta politiker svär ofta sin trohet till judendomen i det offentliga rummet.

Varför kunde vi inte tvinga dem att lyssna?

Men hur kommer det sig att den nationella rörelsen inte kunde bromsa utvecklingen när det i mångt och mycket växte fram en folkrörelse mot det påbörjade folkutbytet?

​Svaret är att den tidigare nämnda 80-åriga ockupationen var för stark, samt att för många i och omkring den nationella rörelsen blev kontrollerad opposition (främst Sverigedemokraterna med deras hantlangare och sympatisörer). Detta blev de till stor del för att de inte förstod ockupationskonceptet, eller för att de förstod det instinktivt men hellre valde att byta sida och gå med ockupanterna.

​Dessa människor har inte varit tillräckligt revolutionära. Givetvis har det vid sidan av dessa kosherpatrioter funnits många bra och imponerande revolutionära element som jag är djupt imponerad av, men de har dessvärre varit för få till antalet.

En för stor massa av människor har drivit Sverigedemokraterna i den riktning de drivits, röstat på dem medan detta hände, ursäktat dem medan detta hände och överlag inte skiljt sig tillräckligt mycket från systemet. De har inte haft förståelsen för att kampen mot våra ockupanter mycket väl kan resultera i liv eller död – trots de många exemplen på frigjorda stater som fått utstå Natos, USA:s och Israels samlade eldstyrka.

När ett land tas tillbaka på riktigt ökar risken markant för en så kallad ”Nato-intervention”.

Vägen framåt

Nu har vi gått ett varv i den parlamentariska cykeln. Alternativ för Sverige ligger på samma valresultat som Sverigedemokraterna låg på för 30 år sedan, och Örebropartiet med sitt nyfunna fokus på etniska svenskar försöker plocka upp de besvikna väljare som tröttnat på de etablerade politikernas mjäkighet och folkförräderi (med tillägget att Sverigedemokraterna nu är en del av dessa etablerade politiker som de själva var en protest mot tidigare).

​Kanske lyckas projektet denna gång? Kanske har svensken verkligen tröttnat nu och kommer med sin av systemet givna röst att rösta bort folkförstörarna i riksdagen, i konkurrens med alla de tiotals procent av icke-vita som också får ta del av det parlamentariska.

​Detta får framtiden utvisa, men även om svenskheten tar en seger i detta val tror jag personligen att loppet är dödfött och att den långa, trägna och hårt censurerade revolutionära kampen är vårt enda hopp om seger.

Hårdför gatukamp har alltid varit Nordiska motståndsrörelsens signum.

​Jag tror på utbildning för våra politiska soldater gällande att ockupationen existerar och att politiskt samförstånd inte får ske. Jag tror på politisk aktivism där vi tar över gatorna och härdar kropp och själ. Jag tror på uppbyggnaden av en organisatorisk struktur som klarar våldsamma och juridiska represalier från systemet.

​Vill man som nationalist och vän till Europas vita folk ha ett lättillgängligt första steg i denna långa och trägna kamp får man mer än gärna rösta på Sveriges enda revolutionära nationalsocialistiska parti. Såklart med vetskapen att det är din egen utomparlamentariska offervilja som kommer att ge oss det sanna övertaget mot denna globala sionistiska drake.

TITLE:
Det finns ingen ickerevolutionär lösning

DESCRIPTION:
I denna artikel argumenterar Lukas Lindgren för varför vanligt parlamentariskt arbete inom systemets ramar inte fungerar.

CONTENT:
Den nationella rörelsen hade rätt: alla andra hade fel

​Sedan efterkrigstiden har den politiska debatten präglats av en nästintill total konformism. När Socialdemokraterna och de borgerliga partierna på 1970- och 80-talen lade grunden för den svenska mångkultur- och migrationspolitiken, antogs det som en odiskutabel sanning att storskalig invandring från tredje världen berikade samhället utan några betydande konsekvenser. Den enda röst som invände mot detta var den stämplade och hatade nationella rörelsen.

Idag står det klart att den etablerade politiken drev Sverige in i en historisk återvändsgränd. De varningar som tidiga nationalistiska aktörer reste om kriminalitet, försämrad välfärd för vita människor och folkutbyte, avfärdades under decennier som ”främlingsfientliga domedagsprofetior”. Idag har allt detta blivit sanning.

Att i efterhand tveka om den nationella rörelsens historiska pricksäkerhet är inte bara intellektuellt ohederligt, det är en direkt förnekelse av verkligheten. Vi hade rätt i sak, och vi förtjänar till följd av detta full politisk legitimitet.

Och de som har mage att påstå att nationalisters tidiga varningar inte skulle vara legitima på grund av att de var gjorda utifrån en snäv och alltför ideologisk lins begår ett argumentationsfel (ad hominem). Ur ett rent sakligt perspektiv förändras inte sanningshalten i en varning av vem som utfärdar den.

Göran Oredssons grav – grundare av Nordiska Rikspartiet och långvarig kämpe som tidigt såg varthän det barkade.

Folkförräderiets höga pris

Genom att stämpla all kritik mot invandringspolitiken som oacceptabel låste partierna in sig själva i ett globalistkontrollerat hörn. Man ville till varje pris undvika att hålla med sin mest avskydda motståndare.

Detta skapade en trettioårig politisk handlingsförlamning. Eftersom ingen i riksdagen kunde förmå sig att adressera det påbörjade folkutbytet tilläts problemen växa sig så stora att de till slut överrumplade hela vårt folks tillvaro. Det var aldrig den nationella rörelsen som förstörde Sverige, det var den politiska makten som gjorde det.

Varför vägrade etablissemanget att lyssna?

På grund av detta borde vi ha vunnit. Vi fick ju rätt? Det funkar inte så. Men då kanske någon tror att informationen ändå inte gick fram till alla politiker och att det var det som var problemet.

​Vissa enskilda politiker saknade kanske rätt information och om dessa hade fått den på rätt sätt så hade de blivit ”omvända”. Men rent generellt är detta inte fallet. Rent generellt är vägran att förstå och viljan att inte ta till sig varningarna ett problem som grundar sig i att Norden är ockuperat av segrarmakterna.

​80 år av propaganda och total makt när det kommer till media, underhållning, bankväsende och våldsmonopol i form av polisen samt Säpo (som för övrigt aktivt orosanmäler ungdomar och föräldrar som engagerar sig för de vita folken) gör många inom det etablerade samhället helt oförstående inför eller helt vägrande mot nationell politik.

Högt uppsatta politiker svär ofta sin trohet till judendomen i det offentliga rummet.

Varför kunde vi inte tvinga dem att lyssna?

Men hur kommer det sig att den nationella rörelsen inte kunde bromsa utvecklingen när det i mångt och mycket växte fram en folkrörelse mot det påbörjade folkutbytet?

​Svaret är att den tidigare nämnda 80-åriga ockupationen var för stark, samt att för många i och omkring den nationella rörelsen blev kontrollerad opposition (främst Sverigedemokraterna med deras hantlangare och sympatisörer). Detta blev de till stor del för att de inte förstod ockupationskonceptet, eller för att de förstod det instinktivt men hellre valde att byta sida och gå med ockupanterna.

​Dessa människor har inte varit tillräckligt revolutionära. Givetvis har det vid sidan av dessa kosherpatrioter funnits många bra och imponerande revolutionära element som jag är djupt imponerad av, men de har dessvärre varit för få till antalet.

En för stor massa av människor har drivit Sverigedemokraterna i den riktning de drivits, röstat på dem medan detta hände, ursäktat dem medan detta hände och överlag inte skiljt sig tillräckligt mycket från systemet. De har inte haft förståelsen för att kampen mot våra ockupanter mycket väl kan resultera i liv eller död – trots de många exemplen på frigjorda stater som fått utstå Natos, USA:s och Israels samlade eldstyrka.

När ett land tas tillbaka på riktigt ökar risken markant för en så kallad ”Nato-intervention”.

Vägen framåt

Nu har vi gått ett varv i den parlamentariska cykeln. Alternativ för Sverige ligger på samma valresultat som Sverigedemokraterna låg på för 30 år sedan, och Örebropartiet med sitt nyfunna fokus på etniska svenskar försöker plocka upp de besvikna väljare som tröttnat på de etablerade politikernas mjäkighet och folkförräderi (med tillägget att Sverigedemokraterna nu är en del av dessa etablerade politiker som de själva var en protest mot tidigare).

​Kanske lyckas projektet denna gång? Kanske har svensken verkligen tröttnat nu och kommer med sin av systemet givna röst att rösta bort folkförstörarna i riksdagen, i konkurrens med alla de tiotals procent av icke-vita som också får ta del av det parlamentariska.

​Detta får framtiden utvisa, men även om svenskheten tar en seger i detta val tror jag personligen att loppet är dödfött och att den långa, trägna och hårt censurerade revolutionära kampen är vårt enda hopp om seger.

Hårdför gatukamp har alltid varit Nordiska motståndsrörelsens signum.

​Jag tror på utbildning för våra politiska soldater gällande att ockupationen existerar och att politiskt samförstånd inte får ske. Jag tror på politisk aktivism där vi tar över gatorna och härdar kropp och själ. Jag tror på uppbyggnaden av en organisatorisk struktur som klarar våldsamma och juridiska repressalier från systemet.

​Vill man som nationalist och vän till Europas vita folk ta ett lättillgängligt första steg i denna långa och trägna kamp får man mer än gärna rösta på Sveriges enda revolutionära nationalsocialistiska parti. Såklart med vetskapen att det är din egen utomparlamentariska offervilja som kommer att ge oss det sanna övertaget mot denna globala sionistiska drake.

Versions

1. 2026-09-08 19:15:00

   Discovered: 2026-09-13 09:00:31 Hash: 1846fe2a23cbb76d0b78aaadf4379175ec709970
   Title:

   Det finns ingen ickerevolutionär lösning
   Description:

   I denna artikel argumenterar Lukas Lindgren för varför vanligt parlamentariskt arbete inom systemets ramar inte fungerar.
   Content

   Den nationella rörelsen hade rätt: alla andra hade fel
   
   ​Sedan efterkrigstiden har den politiska debatten präglats av en nästintill total konformism. När Socialdemokraterna och de borgerliga partierna på 1970- och 80-talen lade grunden för den svenska mångkultur- och migrationspolitiken, antogs det som en odiskutabel sanning att storskalig invandring från tredje världen berikade samhället utan några betydande konsekvenser. Den enda röst som invände mot detta var den stämplade och hatade nationella rörelsen.
   
   Idag står det klart att den etablerade politiken drev Sverige in i en historisk återvändsgränd. De varningar som tidiga nationalistiska aktörer reste om kriminalitet, försämrad välfärd för vita människor och folkutbyte, avfärdades under decennier som ”främlingsfientliga domedagsprofetior”. Idag har allt detta blivit sanning.
   
   Att i efterhand tveka om den nationella rörelsens historiska pricksäkerhet är inte bara intellektuellt ohederligt, det är en direkt förnekelse av verkligheten. Vi hade rätt i sak, och vi förtjänar till följd av detta full politisk legitimitet.
   
   Och de som har mage att påstå att nationalisters tidiga varningar inte skulle vara legitima på grund av att de var gjorda utifrån en snäv och alltför ideologisk lins begår ett argumentationsfel (ad hominem). Ur ett rent sakligt perspektiv förändras inte sanningshalten i en varning av vem som utfärdar den.
   
   Göran Oredssons grav – grundare av Nordiska Rikspartiet och långvarig kämpe som tidigt såg varthän det barkade.
   
   Folkförräderiets höga pris
   
   Genom att stämpla all kritik mot invandringspolitiken som oacceptabel låste partierna in sig själva i ett globalistkontrollerat hörn. Man ville till varje pris undvika att hålla med sin mest avskydda motståndare.
   
   Detta skapade en trettioårig politisk handlingsförlamning. Eftersom ingen i riksdagen kunde förmå sig att adressera det påbörjade folkutbytet tilläts problemen växa sig så stora att de till slut överrumplade hela vårt folks tillvaro. Det var aldrig den nationella rörelsen som förstörde Sverige, det var den politiska makten som gjorde det.
   
   Varför vägrade etablissemanget att lyssna?
   
   På grund av detta borde vi ha vunnit. Vi fick ju rätt? Det funkar inte så. Men då kanske någon tror att informationen ändå inte gick fram till alla politiker och att det var det som var problemet.
   
   ​Vissa enskilda politiker saknade kanske rätt information och om dessa hade fått den på rätt sätt så hade de blivit ”omvända”. Men rent generellt är detta inte fallet. Rent generellt är vägran att förstå och viljan att inte ta till sig varningarna ett problem som grundar sig i att Norden är ockuperat av segrarmakterna.
   
   ​80 år av propaganda och total makt när det kommer till media, underhållning, bankväsende och våldsmonopol i form av polisen samt Säpo (som för övrigt aktivt orosanmäler ungdomar och föräldrar som engagerar sig för de vita folken) gör många inom det etablerade samhället helt oförstående inför eller helt vägrande mot nationell politik.
   
   Högt uppsatta politiker svär ofta sin trohet till judendomen i det offentliga rummet.
   
   Varför kunde vi inte tvinga dem att lyssna?
   
   Men hur kommer det sig att den nationella rörelsen inte kunde bromsa utvecklingen när det i mångt och mycket växte fram en folkrörelse mot det påbörjade folkutbytet?
   
   ​Svaret är att den tidigare nämnda 80-åriga ockupationen var för stark, samt att för många i och omkring den nationella rörelsen blev kontrollerad opposition (främst Sverigedemokraterna med deras hantlangare och sympatisörer). Detta blev de till stor del för att de inte förstod ockupationskonceptet, eller för att de förstod det instinktivt men hellre valde att byta sida och gå med ockupanterna.
   
   ​Dessa människor har inte varit tillräckligt revolutionära. Givetvis har det vid sidan av dessa kosherpatrioter funnits många bra och imponerande revolutionära element som jag är djupt imponerad av, men de har dessvärre varit för få till antalet.
   
   En för stor massa av människor har drivit Sverigedemokraterna i den riktning de drivits, röstat på dem medan detta hände, ursäktat dem medan detta hände och överlag inte skiljt sig tillräckligt mycket från systemet. De har inte haft förståelsen för att kampen mot våra ockupanter mycket väl kan resultera i liv eller död – trots de många exemplen på frigjorda stater som fått utstå Natos, USA:s och Israels samlade eldstyrka.
   
   När ett land tas tillbaka på riktigt ökar risken markant för en så kallad ”Nato-intervention”.
   
   Vägen framåt
   
   Nu har vi gått ett varv i den parlamentariska cykeln. Alternativ för Sverige ligger på samma valresultat som Sverigedemokraterna låg på för 30 år sedan, och Örebropartiet med sitt nyfunna fokus på etniska svenskar försöker plocka upp de besvikna väljare som tröttnat på de etablerade politikernas mjäkighet och folkförräderi (med tillägget att Sverigedemokraterna nu är en del av dessa etablerade politiker som de själva var en protest mot tidigare).
   
   ​Kanske lyckas projektet denna gång? Kanske har svensken verkligen tröttnat nu och kommer med sin av systemet givna röst att rösta bort folkförstörarna i riksdagen, i konkurrens med alla de tiotals procent av icke-vita som också får ta del av det parlamentariska.
   
   ​Detta får framtiden utvisa, men även om svenskheten tar en seger i detta val tror jag personligen att loppet är dödfött och att den långa, trägna och hårt censurerade revolutionära kampen är vårt enda hopp om seger.
   
   Hårdför gatukamp har alltid varit Nordiska motståndsrörelsens signum.
   
   ​Jag tror på utbildning för våra politiska soldater gällande att ockupationen existerar och att politiskt samförstånd inte får ske. Jag tror på politisk aktivism där vi tar över gatorna och härdar kropp och själ. Jag tror på uppbyggnaden av en organisatorisk struktur som klarar våldsamma och juridiska repressalier från systemet.
   
   ​Vill man som nationalist och vän till Europas vita folk ta ett lättillgängligt första steg i denna långa och trägna kamp får man mer än gärna rösta på Sveriges enda revolutionära nationalsocialistiska parti. Såklart med vetskapen att det är din egen utomparlamentariska offervilja som kommer att ge oss det sanna övertaget mot denna globala sionistiska drake.
2. 2026-09-08 19:15:00

   Discovered: 2026-09-08 19:22:18 Hash: b626e94e2dee3e233afabf3f31f40fac42908c19
   Title:

   Det finns ingen ickerevolutionär lösning
   Description:

   I denna artikel argumenterar Lukas Lindgren för varför vanligt parlamentariskt arbete inom systemets ramar inte fungerar.
   Content

   Den nationella rörelsen hade rätt: alla andra hade fel
   
   ​Sedan efterkrigstiden har den politiska debatten präglats av en nästintill total konformism. När Socialdemokraterna och de borgerliga partierna på 1970- och 80-talen lade grunden för den svenska mångkultur- och migrationspolitiken, antogs det som en odiskutabel sanning att storskalig invandring från tredje världen berikade samhället utan några betydande konsekvenser. Den enda röst som invände mot detta var den stämplade och hatade nationella rörelsen.
   
   Idag står det klart att den etablerade politiken drev Sverige in i en historisk återvändsgränd. De varningar som tidiga nationalistiska aktörer reste om kriminalitet, försämrad välfärd för vita människor och folkutbyte, avfärdades under decennier som ”främlingsfientliga domedagsprofetior”. Idag har allt detta blivit sanning.
   
   Att i efterhand tveka om den nationella rörelsens historiska pricksäkerhet är inte bara intellektuellt ohederligt, det är en direkt förnekelse av verkligheten. Vi hade rätt i sak, och vi förtjänar till följd av detta full politisk legitimitet.
   
   Och de som har mage att påstå att nationalisters tidiga varningar inte skulle vara legitima på grund av att de var gjorda utifrån en snäv och alltför ideologisk lins begår ett argumentationsfel (ad hominem). Ur ett rent sakligt perspektiv förändras inte sanningshalten i en varning av vem som utfärdar den.
   
   Göran Oredssons grav – grundare av Nordiska Rikspartiet och långvarig kämpe som tidigt såg varthän det barkade.
   
   Folkförräderiets höga pris
   
   Genom att stämpla all kritik mot invandringspolitiken som oacceptabel låste partierna in sig själva i ett globalistkontrollerat hörn. Man ville till varje pris undvika att hålla med sin mest avskydda motståndare.
   
   Detta skapade en trettioårig politisk handlingsförlamning. Eftersom ingen i riksdagen kunde förmå sig att adressera det påbörjade folkutbytet tilläts problemen växa sig så stora att de till slut överrumplade hela vårt folks tillvaro. Det var aldrig den nationella rörelsen som förstörde Sverige, det var den politiska makten som gjorde det.
   
   Varför vägrade etablissemanget att lyssna?
   
   På grund av detta borde vi ha vunnit. Vi fick ju rätt? Det funkar inte så. Men då kanske någon tror att informationen ändå inte gick fram till alla politiker och att det var det som var problemet.
   
   ​Vissa enskilda politiker saknade kanske rätt information och om dessa hade fått den på rätt sätt så hade de blivit ”omvända”. Men rent generellt är detta inte fallet. Rent generellt är vägran att förstå och viljan att inte ta till sig varningarna ett problem som grundar sig i att Norden är ockuperat av segrarmakterna.
   
   ​80 år av propaganda och total makt när det kommer till media, underhållning, bankväsende och våldsmonopol i form av polisen samt Säpo (som för övrigt aktivt orosanmäler ungdomar och föräldrar som engagerar sig för de vita folken) gör många inom det etablerade samhället helt oförstående inför eller helt vägrande mot nationell politik.
   
   Högt uppsatta politiker svär ofta sin trohet till judendomen i det offentliga rummet.
   
   Varför kunde vi inte tvinga dem att lyssna?
   
   Men hur kommer det sig att den nationella rörelsen inte kunde bromsa utvecklingen när det i mångt och mycket växte fram en folkrörelse mot det påbörjade folkutbytet?
   
   ​Svaret är att den tidigare nämnda 80-åriga ockupationen var för stark, samt att för många i och omkring den nationella rörelsen blev kontrollerad opposition (främst Sverigedemokraterna med deras hantlangare och sympatisörer). Detta blev de till stor del för att de inte förstod ockupationskonceptet, eller för att de förstod det instinktivt men hellre valde att byta sida och gå med ockupanterna.
   
   ​Dessa människor har inte varit tillräckligt revolutionära. Givetvis har det vid sidan av dessa kosherpatrioter funnits många bra och imponerande revolutionära element som jag är djupt imponerad av, men de har dessvärre varit för få till antalet.
   
   En för stor massa av människor har drivit Sverigedemokraterna i den riktning de drivits, röstat på dem medan detta hände, ursäktat dem medan detta hände och överlag inte skiljt sig tillräckligt mycket från systemet. De har inte haft förståelsen för att kampen mot våra ockupanter mycket väl kan resultera i liv eller död – trots de många exemplen på frigjorda stater som fått utstå Natos, USA:s och Israels samlade eldstyrka.
   
   När ett land tas tillbaka på riktigt ökar risken markant för en så kallad ”Nato-intervention”.
   
   Vägen framåt
   
   Nu har vi gått ett varv i den parlamentariska cykeln. Alternativ för Sverige ligger på samma valresultat som Sverigedemokraterna låg på för 30 år sedan, och Örebropartiet med sitt nyfunna fokus på etniska svenskar försöker plocka upp de besvikna väljare som tröttnat på de etablerade politikernas mjäkighet och folkförräderi (med tillägget att Sverigedemokraterna nu är en del av dessa etablerade politiker som de själva var en protest mot tidigare).
   
   ​Kanske lyckas projektet denna gång? Kanske har svensken verkligen tröttnat nu och kommer med sin av systemet givna röst att rösta bort folkförstörarna i riksdagen, i konkurrens med alla de tiotals procent av icke-vita som också får ta del av det parlamentariska.
   
   ​Detta får framtiden utvisa, men även om svenskheten tar en seger i detta val tror jag personligen att loppet är dödfött och att den långa, trägna och hårt censurerade revolutionära kampen är vårt enda hopp om seger.
   
   Hårdför gatukamp har alltid varit Nordiska motståndsrörelsens signum.
   
   ​Jag tror på utbildning för våra politiska soldater gällande att ockupationen existerar och att politiskt samförstånd inte får ske. Jag tror på politisk aktivism där vi tar över gatorna och härdar kropp och själ. Jag tror på uppbyggnaden av en organisatorisk struktur som klarar våldsamma och juridiska represalier från systemet.
   
   ​Vill man som nationalist och vän till Europas vita folk ha ett lättillgängligt första steg i denna långa och trägna kamp får man mer än gärna rösta på Sveriges enda revolutionära nationalsocialistiska parti. Såklart med vetskapen att det är din egen utomparlamentariska offervilja som kommer att ge oss det sanna övertaget mot denna globala sionistiska drake.

Changes

TITLE:
Det finns ingen ickerevolutionär lösning

DESCRIPTION:
I denna artikel argumenterar Lukas Lindgren för varför vanligt parlamentariskt arbete inom systemets ramar inte fungerar.

CONTENT:
Den nationella rörelsen hade rätt: alla andra hade fel

​Sedan efterkrigstiden har den politiska debatten präglats av en nästintill total konformism. När Socialdemokraterna och de borgerliga partierna på 1970- och 80-talen lade grunden för den svenska mångkultur- och migrationspolitiken, antogs det som en odiskutabel sanning att storskalig invandring från tredje världen berikade samhället utan några betydande konsekvenser. Den enda röst som invände mot detta var den stämplade och hatade nationella rörelsen.

Idag står det klart att den etablerade politiken drev Sverige in i en historisk återvändsgränd. De varningar som tidiga nationalistiska aktörer reste om kriminalitet, försämrad välfärd för vita människor och folkutbyte, avfärdades under decennier som ”främlingsfientliga domedagsprofetior”. Idag har allt detta blivit sanning.

Att i efterhand tveka om den nationella rörelsens historiska pricksäkerhet är inte bara intellektuellt ohederligt, det är en direkt förnekelse av verkligheten. Vi hade rätt i sak, och vi förtjänar till följd av detta full politisk legitimitet.

Och de som har mage att påstå att nationalisters tidiga varningar inte skulle vara legitima på grund av att de var gjorda utifrån en snäv och alltför ideologisk lins begår ett argumentationsfel (ad hominem). Ur ett rent sakligt perspektiv förändras inte sanningshalten i en varning av vem som utfärdar den.

Göran Oredssons grav – grundare av Nordiska Rikspartiet och långvarig kämpe som tidigt såg varthän det barkade.

Folkförräderiets höga pris

Genom att stämpla all kritik mot invandringspolitiken som oacceptabel låste partierna in sig själva i ett globalistkontrollerat hörn. Man ville till varje pris undvika att hålla med sin mest avskydda motståndare.

Detta skapade en trettioårig politisk handlingsförlamning. Eftersom ingen i riksdagen kunde förmå sig att adressera det påbörjade folkutbytet tilläts problemen växa sig så stora att de till slut överrumplade hela vårt folks tillvaro. Det var aldrig den nationella rörelsen som förstörde Sverige, det var den politiska makten som gjorde det.

Varför vägrade etablissemanget att lyssna?

På grund av detta borde vi ha vunnit. Vi fick ju rätt? Det funkar inte så. Men då kanske någon tror att informationen ändå inte gick fram till alla politiker och att det var det som var problemet.

​Vissa enskilda politiker saknade kanske rätt information och om dessa hade fått den på rätt sätt så hade de blivit ”omvända”. Men rent generellt är detta inte fallet. Rent generellt är vägran att förstå och viljan att inte ta till sig varningarna ett problem som grundar sig i att Norden är ockuperat av segrarmakterna.

​80 år av propaganda och total makt när det kommer till media, underhållning, bankväsende och våldsmonopol i form av polisen samt Säpo (som för övrigt aktivt orosanmäler ungdomar och föräldrar som engagerar sig för de vita folken) gör många inom det etablerade samhället helt oförstående inför eller helt vägrande mot nationell politik.

Högt uppsatta politiker svär ofta sin trohet till judendomen i det offentliga rummet.

Varför kunde vi inte tvinga dem att lyssna?

Men hur kommer det sig att den nationella rörelsen inte kunde bromsa utvecklingen när det i mångt och mycket växte fram en folkrörelse mot det påbörjade folkutbytet?

​Svaret är att den tidigare nämnda 80-åriga ockupationen var för stark, samt att för många i och omkring den nationella rörelsen blev kontrollerad opposition (främst Sverigedemokraterna med deras hantlangare och sympatisörer). Detta blev de till stor del för att de inte förstod ockupationskonceptet, eller för att de förstod det instinktivt men hellre valde att byta sida och gå med ockupanterna.

​Dessa människor har inte varit tillräckligt revolutionära. Givetvis har det vid sidan av dessa kosherpatrioter funnits många bra och imponerande revolutionära element som jag är djupt imponerad av, men de har dessvärre varit för få till antalet.

En för stor massa av människor har drivit Sverigedemokraterna i den riktning de drivits, röstat på dem medan detta hände, ursäktat dem medan detta hände och överlag inte skiljt sig tillräckligt mycket från systemet. De har inte haft förståelsen för att kampen mot våra ockupanter mycket väl kan resultera i liv eller död – trots de många exemplen på frigjorda stater som fått utstå Natos, USA:s och Israels samlade eldstyrka.

När ett land tas tillbaka på riktigt ökar risken markant för en så kallad ”Nato-intervention”.

Vägen framåt

Nu har vi gått ett varv i den parlamentariska cykeln. Alternativ för Sverige ligger på samma valresultat som Sverigedemokraterna låg på för 30 år sedan, och Örebropartiet med sitt nyfunna fokus på etniska svenskar försöker plocka upp de besvikna väljare som tröttnat på de etablerade politikernas mjäkighet och folkförräderi (med tillägget att Sverigedemokraterna nu är en del av dessa etablerade politiker som de själva var en protest mot tidigare).

​Kanske lyckas projektet denna gång? Kanske har svensken verkligen tröttnat nu och kommer med sin av systemet givna röst att rösta bort folkförstörarna i riksdagen, i konkurrens med alla de tiotals procent av icke-vita som också får ta del av det parlamentariska.

​Detta får framtiden utvisa, men även om svenskheten tar en seger i detta val tror jag personligen att loppet är dödfött och att den långa, trägna och hårt censurerade revolutionära kampen är vårt enda hopp om seger.

Hårdför gatukamp har alltid varit Nordiska motståndsrörelsens signum.

​Jag tror på utbildning för våra politiska soldater gällande att ockupationen existerar och att politiskt samförstånd inte får ske. Jag tror på politisk aktivism där vi tar över gatorna och härdar kropp och själ. Jag tror på uppbyggnaden av en organisatorisk struktur som klarar våldsamma och juridiska represalier från systemet.

​Vill man som nationalist och vän till Europas vita folk ha ett lättillgängligt första steg i denna långa och trägna kamp får man mer än gärna rösta på Sveriges enda revolutionära nationalsocialistiska parti. Såklart med vetskapen att det är din egen utomparlamentariska offervilja som kommer att ge oss det sanna övertaget mot denna globala sionistiska drake.

TITLE:
Det finns ingen ickerevolutionär lösning

DESCRIPTION:
I denna artikel argumenterar Lukas Lindgren för varför vanligt parlamentariskt arbete inom systemets ramar inte fungerar.

CONTENT:
Den nationella rörelsen hade rätt: alla andra hade fel

​Sedan efterkrigstiden har den politiska debatten präglats av en nästintill total konformism. När Socialdemokraterna och de borgerliga partierna på 1970- och 80-talen lade grunden för den svenska mångkultur- och migrationspolitiken, antogs det som en odiskutabel sanning att storskalig invandring från tredje världen berikade samhället utan några betydande konsekvenser. Den enda röst som invände mot detta var den stämplade och hatade nationella rörelsen.

Idag står det klart att den etablerade politiken drev Sverige in i en historisk återvändsgränd. De varningar som tidiga nationalistiska aktörer reste om kriminalitet, försämrad välfärd för vita människor och folkutbyte, avfärdades under decennier som ”främlingsfientliga domedagsprofetior”. Idag har allt detta blivit sanning.

Att i efterhand tveka om den nationella rörelsens historiska pricksäkerhet är inte bara intellektuellt ohederligt, det är en direkt förnekelse av verkligheten. Vi hade rätt i sak, och vi förtjänar till följd av detta full politisk legitimitet.

Och de som har mage att påstå att nationalisters tidiga varningar inte skulle vara legitima på grund av att de var gjorda utifrån en snäv och alltför ideologisk lins begår ett argumentationsfel (ad hominem). Ur ett rent sakligt perspektiv förändras inte sanningshalten i en varning av vem som utfärdar den.

Göran Oredssons grav – grundare av Nordiska Rikspartiet och långvarig kämpe som tidigt såg varthän det barkade.

Folkförräderiets höga pris

Genom att stämpla all kritik mot invandringspolitiken som oacceptabel låste partierna in sig själva i ett globalistkontrollerat hörn. Man ville till varje pris undvika att hålla med sin mest avskydda motståndare.

Detta skapade en trettioårig politisk handlingsförlamning. Eftersom ingen i riksdagen kunde förmå sig att adressera det påbörjade folkutbytet tilläts problemen växa sig så stora att de till slut överrumplade hela vårt folks tillvaro. Det var aldrig den nationella rörelsen som förstörde Sverige, det var den politiska makten som gjorde det.

Varför vägrade etablissemanget att lyssna?

På grund av detta borde vi ha vunnit. Vi fick ju rätt? Det funkar inte så. Men då kanske någon tror att informationen ändå inte gick fram till alla politiker och att det var det som var problemet.

​Vissa enskilda politiker saknade kanske rätt information och om dessa hade fått den på rätt sätt så hade de blivit ”omvända”. Men rent generellt är detta inte fallet. Rent generellt är vägran att förstå och viljan att inte ta till sig varningarna ett problem som grundar sig i att Norden är ockuperat av segrarmakterna.

​80 år av propaganda och total makt när det kommer till media, underhållning, bankväsende och våldsmonopol i form av polisen samt Säpo (som för övrigt aktivt orosanmäler ungdomar och föräldrar som engagerar sig för de vita folken) gör många inom det etablerade samhället helt oförstående inför eller helt vägrande mot nationell politik.

Högt uppsatta politiker svär ofta sin trohet till judendomen i det offentliga rummet.

Varför kunde vi inte tvinga dem att lyssna?

Men hur kommer det sig att den nationella rörelsen inte kunde bromsa utvecklingen när det i mångt och mycket växte fram en folkrörelse mot det påbörjade folkutbytet?

​Svaret är att den tidigare nämnda 80-åriga ockupationen var för stark, samt att för många i och omkring den nationella rörelsen blev kontrollerad opposition (främst Sverigedemokraterna med deras hantlangare och sympatisörer). Detta blev de till stor del för att de inte förstod ockupationskonceptet, eller för att de förstod det instinktivt men hellre valde att byta sida och gå med ockupanterna.

​Dessa människor har inte varit tillräckligt revolutionära. Givetvis har det vid sidan av dessa kosherpatrioter funnits många bra och imponerande revolutionära element som jag är djupt imponerad av, men de har dessvärre varit för få till antalet.

En för stor massa av människor har drivit Sverigedemokraterna i den riktning de drivits, röstat på dem medan detta hände, ursäktat dem medan detta hände och överlag inte skiljt sig tillräckligt mycket från systemet. De har inte haft förståelsen för att kampen mot våra ockupanter mycket väl kan resultera i liv eller död – trots de många exemplen på frigjorda stater som fått utstå Natos, USA:s och Israels samlade eldstyrka.

När ett land tas tillbaka på riktigt ökar risken markant för en så kallad ”Nato-intervention”.

Vägen framåt

Nu har vi gått ett varv i den parlamentariska cykeln. Alternativ för Sverige ligger på samma valresultat som Sverigedemokraterna låg på för 30 år sedan, och Örebropartiet med sitt nyfunna fokus på etniska svenskar försöker plocka upp de besvikna väljare som tröttnat på de etablerade politikernas mjäkighet och folkförräderi (med tillägget att Sverigedemokraterna nu är en del av dessa etablerade politiker som de själva var en protest mot tidigare).

​Kanske lyckas projektet denna gång? Kanske har svensken verkligen tröttnat nu och kommer med sin av systemet givna röst att rösta bort folkförstörarna i riksdagen, i konkurrens med alla de tiotals procent av icke-vita som också får ta del av det parlamentariska.

​Detta får framtiden utvisa, men även om svenskheten tar en seger i detta val tror jag personligen att loppet är dödfött och att den långa, trägna och hårt censurerade revolutionära kampen är vårt enda hopp om seger.

Hårdför gatukamp har alltid varit Nordiska motståndsrörelsens signum.

​Jag tror på utbildning för våra politiska soldater gällande att ockupationen existerar och att politiskt samförstånd inte får ske. Jag tror på politisk aktivism där vi tar över gatorna och härdar kropp och själ. Jag tror på uppbyggnaden av en organisatorisk struktur som klarar våldsamma och juridiska repressalier från systemet.

​Vill man som nationalist och vän till Europas vita folk ta ett lättillgängligt första steg i denna långa och trägna kamp får man mer än gärna rösta på Sveriges enda revolutionära nationalsocialistiska parti. Såklart med vetskapen att det är din egen utomparlamentariska offervilja som kommer att ge oss det sanna övertaget mot denna globala sionistiska drake.

Versions

1. 2026-09-08 19:15:00

   Discovered: 2026-09-13 09:00:31 Hash: 1846fe2a23cbb76d0b78aaadf4379175ec709970
   Title:

   Det finns ingen ickerevolutionär lösning
   Description:

   I denna artikel argumenterar Lukas Lindgren för varför vanligt parlamentariskt arbete inom systemets ramar inte fungerar.
   Content

   Den nationella rörelsen hade rätt: alla andra hade fel
   
   ​Sedan efterkrigstiden har den politiska debatten präglats av en nästintill total konformism. När Socialdemokraterna och de borgerliga partierna på 1970- och 80-talen lade grunden för den svenska mångkultur- och migrationspolitiken, antogs det som en odiskutabel sanning att storskalig invandring från tredje världen berikade samhället utan några betydande konsekvenser. Den enda röst som invände mot detta var den stämplade och hatade nationella rörelsen.
   
   Idag står det klart att den etablerade politiken drev Sverige in i en historisk återvändsgränd. De varningar som tidiga nationalistiska aktörer reste om kriminalitet, försämrad välfärd för vita människor och folkutbyte, avfärdades under decennier som ”främlingsfientliga domedagsprofetior”. Idag har allt detta blivit sanning.
   
   Att i efterhand tveka om den nationella rörelsens historiska pricksäkerhet är inte bara intellektuellt ohederligt, det är en direkt förnekelse av verkligheten. Vi hade rätt i sak, och vi förtjänar till följd av detta full politisk legitimitet.
   
   Och de som har mage att påstå att nationalisters tidiga varningar inte skulle vara legitima på grund av att de var gjorda utifrån en snäv och alltför ideologisk lins begår ett argumentationsfel (ad hominem). Ur ett rent sakligt perspektiv förändras inte sanningshalten i en varning av vem som utfärdar den.
   
   Göran Oredssons grav – grundare av Nordiska Rikspartiet och långvarig kämpe som tidigt såg varthän det barkade.
   
   Folkförräderiets höga pris
   
   Genom att stämpla all kritik mot invandringspolitiken som oacceptabel låste partierna in sig själva i ett globalistkontrollerat hörn. Man ville till varje pris undvika att hålla med sin mest avskydda motståndare.
   
   Detta skapade en trettioårig politisk handlingsförlamning. Eftersom ingen i riksdagen kunde förmå sig att adressera det påbörjade folkutbytet tilläts problemen växa sig så stora att de till slut överrumplade hela vårt folks tillvaro. Det var aldrig den nationella rörelsen som förstörde Sverige, det var den politiska makten som gjorde det.
   
   Varför vägrade etablissemanget att lyssna?
   
   På grund av detta borde vi ha vunnit. Vi fick ju rätt? Det funkar inte så. Men då kanske någon tror att informationen ändå inte gick fram till alla politiker och att det var det som var problemet.
   
   ​Vissa enskilda politiker saknade kanske rätt information och om dessa hade fått den på rätt sätt så hade de blivit ”omvända”. Men rent generellt är detta inte fallet. Rent generellt är vägran att förstå och viljan att inte ta till sig varningarna ett problem som grundar sig i att Norden är ockuperat av segrarmakterna.
   
   ​80 år av propaganda och total makt när det kommer till media, underhållning, bankväsende och våldsmonopol i form av polisen samt Säpo (som för övrigt aktivt orosanmäler ungdomar och föräldrar som engagerar sig för de vita folken) gör många inom det etablerade samhället helt oförstående inför eller helt vägrande mot nationell politik.
   
   Högt uppsatta politiker svär ofta sin trohet till judendomen i det offentliga rummet.
   
   Varför kunde vi inte tvinga dem att lyssna?
   
   Men hur kommer det sig att den nationella rörelsen inte kunde bromsa utvecklingen när det i mångt och mycket växte fram en folkrörelse mot det påbörjade folkutbytet?
   
   ​Svaret är att den tidigare nämnda 80-åriga ockupationen var för stark, samt att för många i och omkring den nationella rörelsen blev kontrollerad opposition (främst Sverigedemokraterna med deras hantlangare och sympatisörer). Detta blev de till stor del för att de inte förstod ockupationskonceptet, eller för att de förstod det instinktivt men hellre valde att byta sida och gå med ockupanterna.
   
   ​Dessa människor har inte varit tillräckligt revolutionära. Givetvis har det vid sidan av dessa kosherpatrioter funnits många bra och imponerande revolutionära element som jag är djupt imponerad av, men de har dessvärre varit för få till antalet.
   
   En för stor massa av människor har drivit Sverigedemokraterna i den riktning de drivits, röstat på dem medan detta hände, ursäktat dem medan detta hände och överlag inte skiljt sig tillräckligt mycket från systemet. De har inte haft förståelsen för att kampen mot våra ockupanter mycket väl kan resultera i liv eller död – trots de många exemplen på frigjorda stater som fått utstå Natos, USA:s och Israels samlade eldstyrka.
   
   När ett land tas tillbaka på riktigt ökar risken markant för en så kallad ”Nato-intervention”.
   
   Vägen framåt
   
   Nu har vi gått ett varv i den parlamentariska cykeln. Alternativ för Sverige ligger på samma valresultat som Sverigedemokraterna låg på för 30 år sedan, och Örebropartiet med sitt nyfunna fokus på etniska svenskar försöker plocka upp de besvikna väljare som tröttnat på de etablerade politikernas mjäkighet och folkförräderi (med tillägget att Sverigedemokraterna nu är en del av dessa etablerade politiker som de själva var en protest mot tidigare).
   
   ​Kanske lyckas projektet denna gång? Kanske har svensken verkligen tröttnat nu och kommer med sin av systemet givna röst att rösta bort folkförstörarna i riksdagen, i konkurrens med alla de tiotals procent av icke-vita som också får ta del av det parlamentariska.
   
   ​Detta får framtiden utvisa, men även om svenskheten tar en seger i detta val tror jag personligen att loppet är dödfött och att den långa, trägna och hårt censurerade revolutionära kampen är vårt enda hopp om seger.
   
   Hårdför gatukamp har alltid varit Nordiska motståndsrörelsens signum.
   
   ​Jag tror på utbildning för våra politiska soldater gällande att ockupationen existerar och att politiskt samförstånd inte får ske. Jag tror på politisk aktivism där vi tar över gatorna och härdar kropp och själ. Jag tror på uppbyggnaden av en organisatorisk struktur som klarar våldsamma och juridiska repressalier från systemet.
   
   ​Vill man som nationalist och vän till Europas vita folk ta ett lättillgängligt första steg i denna långa och trägna kamp får man mer än gärna rösta på Sveriges enda revolutionära nationalsocialistiska parti. Såklart med vetskapen att det är din egen utomparlamentariska offervilja som kommer att ge oss det sanna övertaget mot denna globala sionistiska drake.
2. 2026-09-08 19:15:00

   Discovered: 2026-09-08 19:22:18 Hash: b626e94e2dee3e233afabf3f31f40fac42908c19
   Title:

   Det finns ingen ickerevolutionär lösning
   Description:

   I denna artikel argumenterar Lukas Lindgren för varför vanligt parlamentariskt arbete inom systemets ramar inte fungerar.
   Content

   Den nationella rörelsen hade rätt: alla andra hade fel
   
   ​Sedan efterkrigstiden har den politiska debatten präglats av en nästintill total konformism. När Socialdemokraterna och de borgerliga partierna på 1970- och 80-talen lade grunden för den svenska mångkultur- och migrationspolitiken, antogs det som en odiskutabel sanning att storskalig invandring från tredje världen berikade samhället utan några betydande konsekvenser. Den enda röst som invände mot detta var den stämplade och hatade nationella rörelsen.
   
   Idag står det klart att den etablerade politiken drev Sverige in i en historisk återvändsgränd. De varningar som tidiga nationalistiska aktörer reste om kriminalitet, försämrad välfärd för vita människor och folkutbyte, avfärdades under decennier som ”främlingsfientliga domedagsprofetior”. Idag har allt detta blivit sanning.
   
   Att i efterhand tveka om den nationella rörelsens historiska pricksäkerhet är inte bara intellektuellt ohederligt, det är en direkt förnekelse av verkligheten. Vi hade rätt i sak, och vi förtjänar till följd av detta full politisk legitimitet.
   
   Och de som har mage att påstå att nationalisters tidiga varningar inte skulle vara legitima på grund av att de var gjorda utifrån en snäv och alltför ideologisk lins begår ett argumentationsfel (ad hominem). Ur ett rent sakligt perspektiv förändras inte sanningshalten i en varning av vem som utfärdar den.
   
   Göran Oredssons grav – grundare av Nordiska Rikspartiet och långvarig kämpe som tidigt såg varthän det barkade.
   
   Folkförräderiets höga pris
   
   Genom att stämpla all kritik mot invandringspolitiken som oacceptabel låste partierna in sig själva i ett globalistkontrollerat hörn. Man ville till varje pris undvika att hålla med sin mest avskydda motståndare.
   
   Detta skapade en trettioårig politisk handlingsförlamning. Eftersom ingen i riksdagen kunde förmå sig att adressera det påbörjade folkutbytet tilläts problemen växa sig så stora att de till slut överrumplade hela vårt folks tillvaro. Det var aldrig den nationella rörelsen som förstörde Sverige, det var den politiska makten som gjorde det.
   
   Varför vägrade etablissemanget att lyssna?
   
   På grund av detta borde vi ha vunnit. Vi fick ju rätt? Det funkar inte så. Men då kanske någon tror att informationen ändå inte gick fram till alla politiker och att det var det som var problemet.
   
   ​Vissa enskilda politiker saknade kanske rätt information och om dessa hade fått den på rätt sätt så hade de blivit ”omvända”. Men rent generellt är detta inte fallet. Rent generellt är vägran att förstå och viljan att inte ta till sig varningarna ett problem som grundar sig i att Norden är ockuperat av segrarmakterna.
   
   ​80 år av propaganda och total makt när det kommer till media, underhållning, bankväsende och våldsmonopol i form av polisen samt Säpo (som för övrigt aktivt orosanmäler ungdomar och föräldrar som engagerar sig för de vita folken) gör många inom det etablerade samhället helt oförstående inför eller helt vägrande mot nationell politik.
   
   Högt uppsatta politiker svär ofta sin trohet till judendomen i det offentliga rummet.
   
   Varför kunde vi inte tvinga dem att lyssna?
   
   Men hur kommer det sig att den nationella rörelsen inte kunde bromsa utvecklingen när det i mångt och mycket växte fram en folkrörelse mot det påbörjade folkutbytet?
   
   ​Svaret är att den tidigare nämnda 80-åriga ockupationen var för stark, samt att för många i och omkring den nationella rörelsen blev kontrollerad opposition (främst Sverigedemokraterna med deras hantlangare och sympatisörer). Detta blev de till stor del för att de inte förstod ockupationskonceptet, eller för att de förstod det instinktivt men hellre valde att byta sida och gå med ockupanterna.
   
   ​Dessa människor har inte varit tillräckligt revolutionära. Givetvis har det vid sidan av dessa kosherpatrioter funnits många bra och imponerande revolutionära element som jag är djupt imponerad av, men de har dessvärre varit för få till antalet.
   
   En för stor massa av människor har drivit Sverigedemokraterna i den riktning de drivits, röstat på dem medan detta hände, ursäktat dem medan detta hände och överlag inte skiljt sig tillräckligt mycket från systemet. De har inte haft förståelsen för att kampen mot våra ockupanter mycket väl kan resultera i liv eller död – trots de många exemplen på frigjorda stater som fått utstå Natos, USA:s och Israels samlade eldstyrka.
   
   När ett land tas tillbaka på riktigt ökar risken markant för en så kallad ”Nato-intervention”.
   
   Vägen framåt
   
   Nu har vi gått ett varv i den parlamentariska cykeln. Alternativ för Sverige ligger på samma valresultat som Sverigedemokraterna låg på för 30 år sedan, och Örebropartiet med sitt nyfunna fokus på etniska svenskar försöker plocka upp de besvikna väljare som tröttnat på de etablerade politikernas mjäkighet och folkförräderi (med tillägget att Sverigedemokraterna nu är en del av dessa etablerade politiker som de själva var en protest mot tidigare).
   
   ​Kanske lyckas projektet denna gång? Kanske har svensken verkligen tröttnat nu och kommer med sin av systemet givna röst att rösta bort folkförstörarna i riksdagen, i konkurrens med alla de tiotals procent av icke-vita som också får ta del av det parlamentariska.
   
   ​Detta får framtiden utvisa, men även om svenskheten tar en seger i detta val tror jag personligen att loppet är dödfött och att den långa, trägna och hårt censurerade revolutionära kampen är vårt enda hopp om seger.
   
   Hårdför gatukamp har alltid varit Nordiska motståndsrörelsens signum.
   
   ​Jag tror på utbildning för våra politiska soldater gällande att ockupationen existerar och att politiskt samförstånd inte får ske. Jag tror på politisk aktivism där vi tar över gatorna och härdar kropp och själ. Jag tror på uppbyggnaden av en organisatorisk struktur som klarar våldsamma och juridiska represalier från systemet.
   
   ​Vill man som nationalist och vän till Europas vita folk ha ett lättillgängligt första steg i denna långa och trägna kamp får man mer än gärna rösta på Sveriges enda revolutionära nationalsocialistiska parti. Såklart med vetskapen att det är din egen utomparlamentariska offervilja som kommer att ge oss det sanna övertaget mot denna globala sionistiska drake.

Changes

TITLE:
Månaden med Motståndsrörelsen – augusti 2026

DESCRIPTION:
En rapport från augusti månads publiceringar på motståndsrörelsen.se.

CONTENT:
Månadens bästa aktioner:

Protest mot Stockholm Pride.

Makten hånas i lösedelsaktioner över stora delar av landet.

Dubbla offentliga aktiviteter i Östergötland.

Månadens ”shoutout”:

Även denna månad har det genomförts så otroligt många bra aktioner att detta segment får kapas för att uppmärksamma åtminstone en del av dessa. Här i Stockholm med gråtande invandrare.

Här i Eskilstuna när det vankades stadsfest.

Här under en heldag med aktivism i Skåne.

Månadens nyheter:

Nu kan du förtidsrösta på Nordiska motståndsrörelsen.

Sveriges Radio blir kränkt av yttrandefriheten på TikTok.

Månadens bilder (som inte redan använts ovan):

Alla älskar Nordiska motståndsrörelsen.

Precis ALLA.

Månadens läsning:

Valmanifest: Svenskarna först!

Vi saknar inte visioner.

Valet 2026: Ledarskap och legitimitet.

Månadens tittning:

Månaden med Motståndsrörelsen

När kalendern slagit om till ny månad summeras den föregående med en lättsam uppspaltning över det bästa som publicerats på Motståndsrörelsen.se enligt redaktionsmedarbetarna.

TITLE:
Månaden med Motståndsrörelsen – augusti 2026

DESCRIPTION:
En rapport från augusti månads publiceringar på motståndsrörelsen.se.

CONTENT:
Månadens bästa aktioner:

Protest mot Stockholm Pride.

Makten hånas i löpsedelsaktioner över stora delar av landet.

Dubbla offentliga aktiviteter i Östergötland.

Månadens ”shoutout”:

Även denna månad har det genomförts så otroligt många bra aktioner att detta segment får kapas för att uppmärksamma åtminstone en del av dessa. Här i Stockholm med gråtande invandrare.

Här i Eskilstuna när det vankades stadsfest.

Här under en heldag med aktivism i Skåne.

Månadens nyheter:

Nu kan du förtidsrösta på Nordiska motståndsrörelsen.

Sveriges Radio blir kränkt av yttrandefriheten på TikTok.

Månadens bilder (som inte redan använts ovan):

Alla älskar Nordiska motståndsrörelsen.

Precis ALLA.

Månadens läsning:

Valmanifest: Svenskarna först!

Vi saknar inte visioner.

Valet 2026: Ledarskap och legitimitet.

Månadens tittning:

Månaden med Motståndsrörelsen

När kalendern slagit om till ny månad summeras den föregående med en lättsam uppspaltning över det bästa som publicerats på Motståndsrörelsen.se enligt redaktionsmedarbetarna.

Versions

1. 2026-09-05 13:05:00

   Discovered: 2026-09-06 09:28:40 Hash: 4c66db832689fa11a79f24e1e51b403745e8c60f
   Title:

   Månaden med Motståndsrörelsen – augusti 2026
   Description:

   En rapport från augusti månads publiceringar på motståndsrörelsen.se.
   Content

   Månadens bästa aktioner:
   
   Protest mot Stockholm Pride.
   
   Makten hånas i löpsedelsaktioner över stora delar av landet.
   
   Dubbla offentliga aktiviteter i Östergötland.
   
   Månadens ”shoutout”:
   
   Även denna månad har det genomförts så otroligt många bra aktioner att detta segment får kapas för att uppmärksamma åtminstone en del av dessa. Här i Stockholm med gråtande invandrare.
   
   Här i Eskilstuna när det vankades stadsfest.
   
   Här under en heldag med aktivism i Skåne.
   
   Månadens nyheter:
   
   Nu kan du förtidsrösta på Nordiska motståndsrörelsen.
   
   Sveriges Radio blir kränkt av yttrandefriheten på TikTok.
   
   Månadens bilder (som inte redan använts ovan):
   
   Alla älskar Nordiska motståndsrörelsen.
   
   Precis ALLA.
   
   Månadens läsning:
   
   Valmanifest: Svenskarna först!
   
   Vi saknar inte visioner.
   
   Valet 2026: Ledarskap och legitimitet.
   
   Månadens tittning:
   
   Månaden med Motståndsrörelsen
   
   När kalendern slagit om till ny månad summeras den föregående med en lättsam uppspaltning över det bästa som publicerats på Motståndsrörelsen.se enligt redaktionsmedarbetarna.
2. 2026-09-05 13:05:00

   Discovered: 2026-09-05 13:11:00 Hash: 521da3ed6078ddd1e9ca06902b2bc8bd4c9e5091
   Title:

   Månaden med Motståndsrörelsen – augusti 2026
   Description:

   En rapport från augusti månads publiceringar på motståndsrörelsen.se.
   Content

   Månadens bästa aktioner:
   
   Protest mot Stockholm Pride.
   
   Makten hånas i lösedelsaktioner över stora delar av landet.
   
   Dubbla offentliga aktiviteter i Östergötland.
   
   Månadens ”shoutout”:
   
   Även denna månad har det genomförts så otroligt många bra aktioner att detta segment får kapas för att uppmärksamma åtminstone en del av dessa. Här i Stockholm med gråtande invandrare.
   
   Här i Eskilstuna när det vankades stadsfest.
   
   Här under en heldag med aktivism i Skåne.
   
   Månadens nyheter:
   
   Nu kan du förtidsrösta på Nordiska motståndsrörelsen.
   
   Sveriges Radio blir kränkt av yttrandefriheten på TikTok.
   
   Månadens bilder (som inte redan använts ovan):
   
   Alla älskar Nordiska motståndsrörelsen.
   
   Precis ALLA.
   
   Månadens läsning:
   
   Valmanifest: Svenskarna först!
   
   Vi saknar inte visioner.
   
   Valet 2026: Ledarskap och legitimitet.
   
   Månadens tittning:
   
   Månaden med Motståndsrörelsen
   
   När kalendern slagit om till ny månad summeras den föregående med en lättsam uppspaltning över det bästa som publicerats på Motståndsrörelsen.se enligt redaktionsmedarbetarna.