Tornevall Networks

Statsminister Ulf Kristersson (M) är Sveriges högst betalda partiledare med 204 000 kronor i månaden. I botten ligger Vänsterpartiets Nooshi Dadgostar med 78 500 kronor.

Det framgår av en granskning som Aftonbladet gjorde i november 2025.

Bilden visar att skillnaderna är stora – nästan 130 000 kronor i månaden skiljer den högst och lägst betalda partiledaren. Hur ersättningen är konstruerad skiljer sig också från parti till parti. Vissa partiledare får en stor statsrådslön men inget extra från partiet. Andra får bara ett riksdagsarvode plus en påbyggnad från partiet. Här är listan, från högst till lägst.

Ulf Kristersson (M): 204 000 kronor i månaden

Statsministerarvode: 204 000 kr

Från partiet: 0 kr

Moderaternas partiledare, statsminister Ulf Kristersson. (Foto: Jessica Gow/TT)

Kristersson är Sveriges högst betalda partiledare. Som statsminister har han det högsta ministerarvodet av alla. Moderaterna betalar inte ut något partiledararvode.

Ebba Busch (KD): 193 200 kronor i månaden

Statsrådsarvode (energi- och näringsminister): 161 000 kr

Partiledararvode från KD: 32 200 kr

Kristdemokraternas Ebba Busch. (Foto: Claudio Bresciani / TT)

Simona Mohamsson (L): 176 700 kronor i månaden

Statsrådsarvode (utbildnings- och integrationsminister): 161 000 kr

Från Liberalerna: 15 700 kr

Simona Mohamsson (Foto: Christine Olsson / TT)

Liberalerna betalar ut 20 procent av riksdagsarvodet som påbyggnad till partiledaren.

Jimmie Åkesson (SD): 164 850 kronor i månaden

Riksdagsarvode: 78 500 kr

Partiledararvode från SD: 86 350 kr

Jimmie Åkesson (SD) (Foto: Christine Olsson / TT)

Sverigedemokraterna har enligt egen utsago ingen formell policy om partiledararvodet.

Elisabeth Thand Ringqvist (C): 161 000 kronor i månaden

Riksdagsarvode: 78 500 kr

Från Centerpartiet: 82 500 kr

Thand Ringqvist tjänar lika mycket som en minister. (Christine Olsson / TT)

Centerpartiet bekräftar för MT att tillägget från partiet är konstruerat så att Thand Ringqvist når upp till en statsrådslön. Upplägget skiljer sig kraftigt från det generösa avtal partiet hade med tidigare ledaren Anna-Karin Hatt, som tjänade 228 167 kronor i månaden trots att hon varken var minister eller riksdagsledamot.

Magdalena Andersson (S): 157 000 kronor i månaden

Riksdagsarvode: 78 500 kr

Från Socialdemokraterna: 78 500 kr

Andersson får exakt dubbelt så mycket som en vanlig riksdagsledamot – partiet matchar arvodet krona för krona.

Amanda Lind och Daniel Helldén (MP): 78 500 kronor i månaden

Riksdagsarvode: 78 500 kr

Från Miljöpartiet: 0 kr

Miljöpartiets båda språkrör (Foto: Jessica Gow/TT)

Miljöpartiets policy är att språkrören ska ha samma lön som en vanlig riksdagsledamot. Av arvodet betalar de fem procent i partigåva.

Nooshi Dadgostar (V): 78 500 kronor i månaden (före partiskatt)

Riksdagsarvode: 78 500 kr

Från Vänsterpartiet: 0 kr

Nooshi Dadgostar tjänar minst av partiledarna. (Foto: Christine Olsson / TT)

Dadgostar är den lägst betalda partiledaren. Vänsterpartiet är dessutom det enda riksdagspartiet med en officiell partiskatt – Dadgostar betalar runt 13 000 kronor i månaden tillbaka till partiet av nettolönen.

Enligt Vänsterpartiets stadgar ska varje förtroendevald som får ett fast arvode månatligen betala in allt som överstiger 45 procent av ett inkomstbasbelopp netto till partiet. För 2026 innebär det att en riksdagsledamot får behålla 37 530 kronor i månaden efter skatt och partiskatt – allt över det går tillbaka till partiet centralt.

President Donald Trump ska enligt amerikanska tjänstemän ha rasat mot Israels premiärminister Benjamin Netanyahu i ett telefonsamtal på måndagen, efter att Israel hotat eskalera kriget mot Hizbollah i Libanon. ”Du är jävla galen” (”You’re fucking crazy”), ska Trump ha sagt enligt en av källorna.

Det rapporterar nyhetssajten Axios, som tagit del av uppgifter från två amerikanska tjänstemän och en tredje källa med insyn i samtalet.

Bakgrunden är att Iran tidigare under måndagen hotat att lämna pågående förhandlingar med USA om Israels agerande i Libanon fortsätter. Det fick Trump att ringa upp Netanyahu och kräva att de planerade bombningarna mot Hizbollah-mål i Beirut stoppas.

”Du skulle suttit i fängelse”

Enligt en av de amerikanska tjänstemännen sammanfattades Trumps budskap så här:

– Du är jävla galen (”you’re fucking crazy”). Du skulle suttit i fängelse om det inte vore för mig. Jag räddar din röv. Alla hatar dig nu. Alla hatar Israel på grund av det här.

Hänvisningen till fängelset handlar om Netanyahus pågående korruptionsrättegång. Trump har offentligt krävt att Israels president Isaac Herzog ska benåda premiärministern.

En annan källa med insyn beskriver Trump som ”förbannad” och säger att han vid ett tillfälle skrek till Netanyahu:

– Vad i helvete håller du på med? (”what the fuck are you doing?”)

”Körde över honom”

Trump ska enligt källorna ha invänt mot att Israel rivit hela byggnader för att eliminera enskilda Hizbollah-befälhavare, och varit oroad över de många civila dödsoffren i Libanon. Han ska också ha varnat Netanyahu för att fortsatt eskalering riskerar att isolera Israel internationellt.

En av tjänstemännen beskriver för Axios hur Trump ”körde över” Netanyahu under samtalet, och citerar premiärministern som ska ha svarat: ”okej, okej, se bara till att allt tas om hand.”

Israel har efter samtalet skrotat planerna på att slå mot mål i Beirut, enligt en israelisk tjänsteman. Netanyahus kontor har inte velat kommentera uppgifterna.

Tonade ned offentligt

Offentligt har båda parter försökt tona ned bråket. Trump skrev på sin plattform Truth Social att samtalet varit ”väldigt produktivt” och att Iran-förhandlingarna fortsätter ”i högt tempo”.

Netanyahu släppte å sin sida ett uttalande där han hävdade att Israels position ”står fast” och att man kommer att slå mot Hizbollah om gruppen inte upphör med sina attacker.

Enligt en av Axios källor var samtalet ett av de värsta mellan Trump och Netanyahu sedan presidenten återvände till Vita huset.

Socialdemokraterna lovar stöd till 10 000 nya bostäder på högskoleorter och platser där nya industrier etableras. Det ska ge fler unga chans att hoppa på utbildningar och klara hyran.

– Regeringen har varit skrattretande dålig på att ta ungas problem med bostäder på allvar, hävdar Elfva Barrio, ordförande för S-studenter.

Enligt partiets ekonomiskpolitiske talesperson Mikael Damberg är en poäng också att få fart på det låga bostadsbyggandet. Ett krav för stödet S tänker sig är att hyrorna hålls på rimlig nivå.

– Man får bara stöd om man bygger till pressade hyror, säger Damberg och hävdar att erfarenheterna av tidigare stöd är att det fungerar.

Liknande stöd ska även kunna beviljas för bostäder på orter där nya industrier etableras, för att svara mot ett ökat bostadsbehov som kommunen inte kan klara ensam.

Socialdemokraterna pekas ut som bästa parti på 7 av 12 sakområden i en ny DN/Ipsos-mätning – däribland krisledning, sjukvård och ekonomi. Samtidigt rasar Liberalernas förtroende i sin egen hjärtefråga.

Mätningen, som publicerats i Dagens Nyheter, visar ett brett förtroende för Socialdemokraterna i den ena tunga sakfrågan efter den andra. S kommer först när väljarna ska peka ut det parti som är bäst på Sveriges ekonomi, jobb och sysselsättning, sjukvården, äldreomsorgen, hushållens privatekonomi och att leda landet i händelse av kris. Sjukvården är dessutom den fråga som väljarna anser är viktigast.

Förtroendet ligger i linje med flera tidigare mätningar där väljarna föredrar Socialdemokraterna före Moderaterna i centrala frågor.

MP tar miljön – SD tappar i migration

Miljöpartiet befäster förstaplatsen i miljö- och klimatfrågor och får 27 procent – partiets bästa notering sedan 2018. Det matchar partiets uppgång i opinionen under våren.

Sverigedemokraterna är fortfarande störst i flykting- och invandringsfrågor, men förtroendet faller från 35 procent inför valet 2022 till 29 procent i dag. Frågan har också blivit mindre central för väljarna under mandatperioden.

Moderaterna lyfter något i krisledningsfrågan, men ligger fortsatt bakom S även där.

Liberalerna förlorar sin egen fråga

Mest dramatiskt är tappet för Liberalerna. Partiet, som länge profilerat sig som skolpartiet, sjunker från 16 till 11 procent på frågan om vem som är bäst på skolpolitik. Det kan jämföras med tiden under Jan Björklund då 30 procent pekade ut L som bäst.

Trots Simona Mohamssons reformiver – från skoluniformer till vinstbegränsningar – har det inte gett resultat. Liberalerna ligger fortsatt långt under riksdagsspärren i opinionen.

– Liberalerna är så nära noll man kan komma på alla områden utom utbildning och nu tappar man tydligt även där, säger Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring till tidningen.

Om L inte tar sig in i riksdagen rasar förutsättningarna för en ny Tidöregering.

KD-ledaren Ebba Busch kallar Jimmie Åkessons krav på ministerposter ”respektlöst mot väljarna” – och pekar ut det som en orsak till att kvinnor inte röstar på Tidöblocket, enligt Aftonbladet.

Bråket har trappats upp sedan M och L i våras beslutade att kunna släppa in SD i en framtida regering. Ulf Kristersson har antytt att SD bör få ansvar för migrationsfrågor, och i Ekots lördagsintervju krävde Jimmie Åkesson att hans parti dessutom ska få tre av de fyra tyngsta ministerposterna.

Busch, som intervjuades i Köpenhamn, dementerar att Tidöpartierna kommit överens om något sådant.

– Det finns ingen uppgörelse om ministerposter överhuvudtaget som alla fyra partier är med på, säger hon till Aftonbladet.

Hon vänder sig kraftfullt mot Åkessons offentliga utspel:

– Nu handlar alla intervjuer och alla samtal om vilka ministerposter som ska vara. Då har man ju plötsligt sålt skinnet innan man har skjutit björnen.

Berättar om relationen till Magdalena Andersson

Busch har tidigare skapat oro i Tidösamarbetet genom att öppna för breda överenskommelser efter valet. Hon har också försökt sluta en energiöverenskommelse med S – något som enligt uppgifter ska ha saboterats av SD och M.

Hon bekräftar nu att hon träffat Andersson på tu man hand:

– Vi är två professionella politiker. Det har varit goda och bra samtal.

Resan till Danmark gjordes med uttalad ambition att hämta inspiration från grannlandets vårdpolitik – ett område där KD vill profilera sig inför valet, inte minst kring kvinnors hälsa. Tidöpartierna har länge brottats med att tappa stöd bland kvinnor.

KD-ledaren Ebba Busch kallar Jimmie Åkessons krav på ministerposter ”respektlöst mot väljarna” – och pekar ut det som en orsak till att kvinnor inte röstar på Tidöblocket, enligt Aftonbladet.

Bråket har trappats upp sedan M och L i våras beslutade att kunna släppa in SD i en framtida regering. Ulf Kristersson har antytt att SD bör få ansvar för migrationsfrågor, och i Ekots lördagsintervju krävde Jimmie Åkesson att hans parti dessutom ska få tre av de fyra tyngsta ministerposterna.

Busch, som intervjuades i Köpenhamn, dementerar att Tidöpartierna kommit överens om något sådant.

– Det finns ingen uppgörelse om ministerposter överhuvudtaget som alla fyra partier är med på, säger hon till Aftonbladet.

Hon vänder sig kraftfullt mot Åkessons offentliga utspel:

– Nu handlar alla intervjuer och alla samtal om vilka ministerposter som ska vara. Då har man ju plötsligt sålt skinnet innan man har skjutit björnen.

Öppnar för uppgörelser med S

Busch har tidigare skapat oro i Tidösamarbetet genom att öppna för breda överenskommelser efter valet. Hon har också försökt sluta en energiöverenskommelse med S – något som enligt uppgifter ska ha saboterats av SD och M.

Hon bekräftar nu att hon träffat Andersson på tu man hand:

– Vi är två professionella politiker. Det har varit goda och bra samtal.

Resan till Danmark gjordes med uttalad ambition att hämta inspiration från grannlandets vårdpolitik – ett område där KD vill profilera sig inför valet, inte minst kring kvinnors hälsa. Tidöpartierna har länge brottats med att tappa stöd bland kvinnor.

Riksdagsledamoten Katja Nyberg avskedas från Polismyndigheten. Hon fick beskedet under fredagen, rapporterar Polistidningen.

Beslutet togs av Personalansvarsnämnden (Pan). Bakgrunden är att Nyberg för drygt två veckor sedan åtalades för rattfylleri, narkotikabrott och olovlig körning.

– Det här har varit en mycket tung period både professionellt och personligt, skriver hon till tidningen.

Nyberg är kritisk till att myndigheten inte väntade ut den pågående rättsprocessen, och hänvisar till att hon varit tjänstledig från polisarbetet under sin tid i riksdagen. Hon har ännu inte tagit ställning till om hon ska överklaga beslutet.

Civilminister Erik Slottner (KD) lovade att skärpa sig. Men han har på nytt varit med och tagit regeringsbeslut som rör bolag han hade aktier i, rapporterar Ekot.

Slottner kommenterar till Ekot att han i några fall ”missat” att anmäla jäv. Sedan ett halvår gäller nya riktlinjer för ministrar som säger att det kan vara bra om ministrar avstår från att äga aktier. De som ändå har aktier ska ”aldrig delta i beredning eller beslutsfattande” som gäller bolag de har aktier i.

Riktlinjerna uppdaterades sedan Ekot avslöjat omständigheter kring fyra ministrars aktieinnehav och regeringsbeslut.

Slottner hade då varit med och fattat beslut om en vindkraftspark kopplad till Eolus vind, som han hade aktier i. Sedan dess har han deltagit i fyra beslut till, med koppling till bolaget, utan att anmäla jäv.

Socialdemokraternas partisekreterare, Tobias Baudin, anser att det är ”mycket allvarligt”.

”Ulf Kristersson måste svara på om han fortfarande har förtroende för ministern. Det yttersta ansvaret ligger hos statsministern”.

Matpriserna har knappt hunnit stabiliseras efter momssänkningen förrän nästa varningssignal kommer. Livsmedelstillverkarna flaggar nu för stigande kostnader och efterlyser förståelse för att priserna kan behöva höjas på nytt

Energikrisen i omvärlden sätter sina spår. Enligt branschorganisationen Livsmedelsföretagen innebär det framför allt ökade transport- och förpackningskostnader, som står för ungefär en femtedel av tillverkarnas totala kostnader.

Det innebär att de vill höja priserna gentemot sina kunder, dagligvarukedjorna.

– Ja, det får man väl utgå från. Men några procenttal har inte jag, säger Livsmedelsföretagens chefsekonom Carl Eckerdal.

”Tuffa förhandlingar”

Han medger att situationen är komplicerad. Trycket från både allmänhet och politiker att inte höja matpriserna är högt.

– Det kommer att bli tuffa förhandlingar mellan leverantörer och dagligvarukedjor som möter konsumenterna och som möter allmänhetens förväntningar om fortsatta prissänkningar.

På frågan om Livsmedelsföretagen nu försöker ”prata upp” priserna, slår Carl Eckerdal ifrån sig kritiken.

– Jag pratar inte upp vare sig det ena eller det andra, jag bara försöker beskriva vad som väntar. Det är ju bättre att det finns en förståelse i den breda allmänheten om vilken situation vi sitter i. Det finns inga livsmedelsproducenter som kan leva på luft, säger han.

Svensk ekonomi gick bakåt i första kvartalet i år. Nedgången blev större än vad analytikerna hade räknat med, enligt TT.

Enligt nya siffror från Statistiska centralbyrån krympte BNP med 0,2 procent jämfört med kvartalet före. Det är en kraftig vändning från fjärde kvartalet 2025, då ekonomin växte med 0,8 procent.

Analytikerna hade i snitt räknat med en mindre nedgång på 0,1 procent, enligt Bloomberg. Nedgången blev alltså dubbelt så stor som väntat.

Bakom siffran ligger främst lägre fasta bruttoinvesteringar och minskad offentlig konsumtion, enligt SCB.

Detaljhandeln stod stilla i april jämfört med mars, men låg 4,7 procent högre i årstakt.

Bekräftar dyster trend

Krympningen läggs till en lång rad mörka besked om svensk ekonomi under mandatperioden. Lågkonjunkturen har bitit sig fast, tillväxten backade oväntat redan i mars, och tillväxtprognoserna har sänkts flera gånger.

Nu i veckan presenterade Riksgälden en kraftigt sänkt tillväxtprognos och ett växande lånebehov för staten. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har redan tidigare mött tung expertkritik för regeringens ekonomiska politik. Inflationen har samtidigt drabbat barn och låginkomstfamiljer särskilt hårt.