Tornevall Networks

En majoritet av Sverigedemokraternas väljare vill se Jimmie Åkesson som statsminister – inte Ulf Kristersson. Det visar en ny undersökning från Novus, bara dagar efter att partiledarna enades om att Kristersson ska leda en gemensam regering.

58 procent av SD:s väljare vill ha Åkesson som statsminister om Tidöpartierna vinner valet, enligt mätningen som gjorts på uppdrag av TV4. Bara 32 procent kan acceptera Kristersson på posten.

– En stor del av väljarna är inte med på den nya linjen, i alla fall inte ännu, säger Torbjörn Sjöström, vd på Novus, till TV4.

Undersökningen kommer som MT tidigare rapporterat bara en vecka efter att Kristersson och Åkesson på en gemensam pressträff meddelade att SD ska sitta i regering med Moderaterna – med Kristersson som statsminister. Redan då var Ebba Busch snabb med att tona ner löftena om SD:s ministerposter, en signal om att Tidölaget inte är helt samspelt.

Sjöström pekar på att uppgörelsen skapar ett dilemma för SD inför valrörelsen.

– Utmaningen för Åkesson blir att en röst på SD blir en röst för Ulf Kristersson som statsminister. Och över hälften av hans väljare vill hellre ha Åkesson.

Näringsminister Ebba Busch (KD) avfärdar SVT-reporterns frågor i en intervju om elbilsförsäljningen som ”otroligt politiskt färgade”. SVT:s ansvariga utgivare kallar uttalandet ”häpnadsväckande”. Samtidigt riktar EU:s tidigare klimatkommissionär hård kritik mot regeringens klimatpolitik.

I SVT:s nya minidokumentär ”Vid pump” konfronteras Busch med siffror från Klimatpolitiska rådets årsrapport som visar att registreringen av nya elbilar i Sverige avtagit markant sedan Tidöregeringen tillträdde samtidigt som Norge och Danmark fortsatt uppåt.

Men istället för att bemöta siffrorna gick ministern till angrepp mot SVT:s reporter Kristina Lagerström.

– Alla dina frågor är otroligt politiskt färgade. Det är inte neutrala ingångar, säger Busch i intervjun.

När Lagerström invände att frågorna inte var politiskt färgade svarade Busch:

– Jag kan inte ens förklara gravitationen för dig.

SVT:s ansvariga utgivare Karin Ekman reagerar skarpt i en krönika och skriver att det är ”naturligtvis illa” att ministern väljer att ifrågasätta professionell journalistik när frågorna skaver.

View this post on Instagram

Även Svantessons stabschef attackerar SVT

Busch är inte ensam i regeringskretsen om att angripa SVT:s klimatrapportering. Niklas Gillström, stabschef hos finansminister Elisabeth Svantesson och tidigare presschef på Moderaterna, gjorde sitt bästa för att undergräva SVT:s journalistik genom att antyda att dokumentären var ett politiskt beställningsjobb med orden ”Äntligen Miljöpartiet, er kampanjavdelning är klar med er reklamfilm”. Dessförinnan hade han kallat SVT:s klimatjournalister för ”klimataktivister”, rapporterar Aftonbladet.

Attackerna mot SVT:s rapportering sker i en tid då en ny granskning från tankesmedjan Katalys visat att högerröster dominerar SVT:s Agenda med 70 procent av talartiden – en bild som står i skarp kontrast till högerns upprepade påståenden om vänstervriden public service.

EU-topp: Sverige lyssnar för mycket på radikalhögern

I samma SVT-dokumentär riktar Frans Timmermans, tidigare EU-kommissionär och arkitekten bakom EU:s klimatpaket Green Deal, hård kritik mot den svenska regeringen.

– Jag hade trott att Sverige skulle vara mer ambitiöst. Generellt i Europa lyssnar mitthögern ibland för mycket på retoriken från radikalhögern, och Sverige är en del av det, säger Timmermans till SVT.

Busch avfärdar kritiken som ”polemisk” och menar att Sverige tar klimatfrågan på allvar men vill kombinera minskade utsläpp med ekonomisk tillväxt.

Faktum kvarstår dock att regeringens sänkning av reduktionsplikten 2024 ökade koldioxidutsläppen med tre miljoner ton. Busch medger att beslutet hade en kostnad men kallar det ”rätt och riktigt” för att stötta svenska hushåll.

Volvos vd Håkan Samuelsson, vars företag satsat hårt på elektrifiering, är kritisk.

– Om man tror att framtiden är elektrisk tror jag inte det är speciellt smart att försöka bromsa den omställningen, säger han till SVT.

Att drivmedelspriserna är en het valfråga även 2026 stod klart redan i januari, då Centerledaren Elisabeth Thand Ringqvist lovade i Agenda att inte driva en politik som höjer priset vid pump. Som Morgon-Tidningen tidigare rapporterat har bensin- och dieselpriserna rusat kraftigt den senaste månaden till följd av kriget i Iran.

Norska och brittiska marinfartyg har i över en månad övervakat tre ryska ubåtar som försökte kartlägga undervattenskablar och rörledningar. Ubåtarna tvingades till slut avbryta och lämna området.

Norges försvarsminister Tore O. Sandvik bekräftar för VG att Norge deltagit med P8-övervakningsplan och en fregatt i operationen.

– Vi ser att Ryssland vidareutvecklar sin förmåga att kartlägga och sabotera kritisk infrastruktur på stora havsdjup, säger Sandvik till den norska tidningen.

Enligt den brittiske försvarsministern John Healey ägde den ryska aktiviteten rum medan omvärldens uppmärksamhet var riktad mot kriget i Iran. Bland de ryska fartygen fanns två så kallade GUGI-ubåtar, specialiserade för djuphavsoperationer.

Satellitbild visar den ryska marinbasen strax norr om Murmansk. (Foto: Brittiska försvarsdepartementet)

Inga skador på kablar eller rörledningar har hittats, men de allierade styrkorna ska undersöka infrastrukturen närmare.

Försvarsminister Sandvik riktar ett direkt budskap till Kreml.

– Vi ser er, och vi vet vad ni gör. Och vi är förberedda. Varje försök att hota vår undervattensinfrastruktur kommer att avslöjas, säger den norske försvarsministern.

Avslöjandet kommer bara dagar efter att svensk Kustbevakning bordade ett misstänkt ryskt fartyg utanför Skåne – ytterligare en händelse som understryker den ökade ryska aktiviteten i nordeuropeiska vatten.

Norges förste vice talman Morten Wold stoppades av polis med hög promille på påskafton. Nu avgår Fremskrittsparti-politikern från sin post och medger att han har alkoholproblem.

Wold stoppades strax före klockan 19 på påskaftonen på motorvägen E18 i Asker, rapporterar VG. Han erkände rattfylleriet på plats.

I ett inlägg på Facebook skriver den erfarne politikern att han haft problem under en längre tid.

– Jag har ett alkoholproblem som jag behöver vård för att ta mig ur, skriver Wold enligt VG.

Morten Wold meddelar att han avgår som vice talman i Stortinget och att han är beredd att ta sitt straff.

Fremskrittspartiet är Norges högerpopulistiska parti och brukar ses som Sverigedemokraternas norska motsvarighet. Wold har representerat Buskerud i Stortinget i över tolv år.

En andra man har gripits i Sverige misstänkt för inblandning i ett mordförsök i samband med en skottlossning utanför ett fängelse i Nederländerna, rapporterar Sveriges Radios Ekot.

Det var den 16 januari som en skottlossning ägde rum utanför fängelset i nederländska Alphen aan den Rijn, söder om Amsterdam. En man med kopplingar till gängkriminalitet och som avtjänat ett fängelsestraff skadades.

En svensk tonåring greps några dagar senare efter ett samarbete mellan svensk polis och Europol.

Nu har ytterligare en man i 20-årsåldern gripits i Sverige misstänkt för inblandning i skjutningen, rapporterar radion. Han greps i tisdags. Utredningen leds av riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet.

Nato kommer inte att vara där när USA behöver dem, rasar president Donald Trump efter ett möte med militäralliansens generalsekreterare.

”Kom ihåg Grönland”, skriver Trump i ett inlägg helt i versaler.

Trump tog emot generalsekreteraren Mark Rutte i Vita huset efter att nyligen ha beskrivit den mångåriga alliansen som misslyckad och antytt att USA kan behöva lämna den.

Efteråt uttalade sig Donald Trump genom ett inlägg på plattformen Truth skrivet med stora bokstäver och utropstecken:

”Nato fanns inte där när vi behövde dem, och de kommer inte att finnas där om vi behöver dem på nytt”, skriver han, och för på tal en annan skavande punkt i samarbetet:

”KOM IHÅG GRÖNLAND, DET DÄR STORA, ILLA SKÖTTA, ISBLOCKET”

Följt sina åtaganden?

USA:s presidents intresse för Grönland har tidigare orsakat stor kris inom Nato då han aktivt har valt att inte utesluta militärt ingripande mot Danmark för att erövra ön. Där har Mark Rutte tidigare spelat en stor roll för att gjuta olja på vågorna.

Donald Trump kritiserar nu landets allierade för att de, enligt honom, inte har bidragit tillräckligt i det krig som USA och Israel har inlett mot Iran.

– Det var en väldigt rak, en väldigt öppen diskussion, säger Mark Rutte till CNN efter mötet, i en intervju där han inte ger ett rakt svar på frågan om Donald Trump gav besked om ett amerikanskt utträde ur Nato.

”Uppenbart besviken”

Rutte säger i en tv-intervju med CNN att ”vissa” medlemsländer inte har gjort vad de förbundit sig att göra i samband med Irankriget, men att en stor majoritet har ”gjort vad de lovat i ett fall som detta”.

Mark Rutte tillsammans med Marco Rubio (Foto: Ap via TT)

– Han (Trump) är uppenbart besviken med många Nato-allierade, och jag kan förstå vad han vill säga.

Det framgår inte vilka länder besvikelsen riktas mot.

Enligt The Wall Street Journals regeringskällor överväger USA:s president att bestraffa enskilda Natoländer som han anser inte har varit tillräckligt behjälpliga. Det uppges då kunna bli aktuellt att flytta utlandsstationerade amerikanska styrkor till andra länder som anses mer tillmötesgående.

Moderaternas oppositionsregionråd i Stockholm Kristoffer Tamsons lämnar politiken. Han blir ny vd för branschorganisationen Byggföretagen – samma organisation som tidigare leddes av en annan M-profil.

Kristoffer Tamsons, som varit aktiv i Moderaterna i nästan 30 år, kommer inte kandidera till omval i höst. Istället tillträder han som vd för Byggföretagen i augusti, rapporterar Expressen.

Han ersätter Catharina Elmsäter-Svärd, som var vd fram till i höstas. Även hon är toppmoderat och före detta minister – nu är hon vice vd på lobbyorganisationen Svenskt Näringsliv.

Att framträdande politiker går direkt från politiken till tunga poster i näringslivslobbyismen är ett mönster som väckt debatt tidigare.

Tamsons själv beskriver övergången som naturlig.

– Jag brukar säga att jag har ägnat större delen av mitt yrkesverksamma liv till att vara samhällsbyggare, säger han till Expressen.

Den globala uppvärmningen gör att skogsbränderna blir fler och breder ut sig mer. Ny forskning från Göteborgs universitet pekar på att växter, svampar och djur drabbas hårdare än vad man trott.

Högre medeltemperaturer och ändrade väderförhållanden torkar ur marker och växtlighet, visar forskning. Det i sin tur ökar risken för bränder. Problemen kan också sprida sig till fler områden än tidigare, exempelvis närmare polerna där det tidigare varit för kallt.

I vissa områden kan brandsäsongerna fördubblas i längd vilket leder till att fler djur och växter hotas.

Sårbara arter

– Vi ser att nästan 84 procent av de arter som är sårbara för skogsbränder kommer att utsättas för en högre risk i slutet av det här århundradet, säger Xiaoye Yang, forskare vid Göteborgs universitet och studiens försteförfattare.

I studien, som publiceras i tidskriften Nature climate change, har forskarna utgått från ett scenario som FN:s klimatpanel IPCC gjort och där utsläppen varken ökar eller minskar drastiskt till slutet av det här seklet. Forskarna har kombinerat 13 klimatmodeller med maskininlärning för att göra prognoser för hur förändringar i brandsäsongens längd och brändernas utbredning kommer att påverka djurliv och växter.

Arter med små utbredningsområden är särskilt utsatta. I Skandinavien pekas bland annat Alvarsnäcka och Revfingerört ut som två av de arter som är extra hotade.

Utsläppen avgör

– De mest drabbade arterna är koncentrerade till Sydamerika, Sydasien och Australien, och bland dem finns en stor andel arter som redan är hotade. Fler skogsbränder kan driva vissa av dem närmare utrotning, säger Xiaoye Yang.

Vid ett måttligt scenario med en uppvärmning på cirka 2,7 grader jämfört med förindustriell tid visar studien att den globala arealen som drabbas av bränder kan öka med cirka 9,3 procent.

Forskarna skriver också att åtgärder för att begränsa utsläppen kan minska risken för skogsbränder. Jämfört med ett scenario med höga utsläpp skulle en framtid med måttliga utsläpp kunna minska ökningen av arternas utsatthet för skogsbränder med mer än 60 procent.

En man i 45-årsåldern har anhållits misstänkt för det uppmärksammade dubbelmordet i Brattås 2005. Han hittades sedan dna-baserad släktforskning använts i utredningen.

I juni 2005 hittades ett par i 70-årsåldern mördade på en gård i Brattås utanför Härnösand. Paret hade dödats med kraftigt våld mot huvudet, kunde polisen konstatera.

Polisen säkrade dna från en okänd person på brottsplatsen. I fjol trädde en ny lag i kraft som gör det möjligt att använda dna-baserad släktforskning i mordutredningar.

I augusti förra året beslutades det ”att använda en sådan släktforskningsdatabas i förundersökningen, vilket ledde till att en man i 45-årsåldern blev skäligen misstänkt i ärendet och anhölls i sin frånvaro”, skriver Åklagarmyndigheten i ett pressmeddelande.

Han greps i södra Sverige på onsdagen.

”Mannens dna har jämförts med dna från det spår som säkrades på brottsplatsen och har gett positivt resultat. Misstankarna mot honom har i och med det stärkts och han är nu anhållen på sannolika skäl misstänkt för mord”, säger åklagare Hanna Flordal i en kommentar.

Senast på lördag klockan 12 måste åklagaren fatta ett beslut om mannen ska begäras häktad eller släppas.

Fakta: Polisens metod för släktforskning Ett fall som kan bli aktuellt för släktforskning går igenom fyra steg, när man valt ut ett lämpligt ärende.

1. Dna-analys: En utvidgad analys av det biologiska spåret görs, och svaret formateras för att kunna jämföras med släktforskningsdatabaser.
2. Jämförelse med släktforskningsdatabaser: Datan förs över, och Integritetsskyddsmyndigheten informeras. Hanteringen sker separat, så att ingen annan kan söka mot det aktuella dna-spåret.
3. Träfflista och urval: Polisen får svar i form av en träfflista, och utifrån den genomförs traditionell släktforskning för att se vem gärningspersonen kan vara.
4. Träff mot person: Om en person kan pekas ut som skäligen misstänkt kan den tvingas till topsning, som sedan kan testas mot dna-spåret. Topsning kan också ske på frivillig väg och ge träff. Källa: Polisen.

Två poliser har skadats under en utbildning med sjöpolisen och förts till sjukhus. En av dem är allvarligt skadad och den andre är lindrigt skadad, enligt Region Blekinge.

Olyckan inträffade till havs i Karlskrona strax innan klockan 11 på onsdagen. Händelsen utreds som en arbetsplatsolycka. Ärendet har överlämnats till polisens särskilda utredningar.

– Händelseförloppet ska utredas och förhör ska hållas med alla inblandade, säger polisens presstalesperson Evelina Olsson.