Tornevall Networks

– En total och fullständig seger.

USA:s president Donald Trump låter segerviss när han talar om den två veckor långa vapenvila som USA och Iran enats om.

Men det är oklart vad uppgörelsen egentligen innehåller.

Kort därefter meddelade Irans nationella säkerhetsråd att Iran också går med på vapenvilan.

”Under två veckor kommer säker passage genom Hormuzsundet vara möjlig genom koordinering med Irans militär”, skriver utrikesminister Abbas Araghchi på X.

Ett perfekt sätt?

Både Trump och Irans högste ledare Mojtaba Khamenei har beordrat att inga fler attacker ska utföras i nuläget. Bilder från Teheran visar hur glädjerusiga främst regimtrogna iranier firar beskedet. Vissa av dem skanderar ”Död åt USA, död åt Israel” och det bränns amerikanska och israeliska flaggor.

USA och Iran är nu inbjudna till medlarlandet Pakistan på fredag, för samtal om en mer permanent överenskommelse, enligt CNN.

Fem veckor har gått sedan USA och Israel startade kriget genom att anfalla Iran. Bombardemanget har tagit över 2 000 civila liv och förstört hundratusentals civila byggnader, enligt FN-organet Ocha.

När kriget inleddes motiverade Donald Trump det med Irans anrikning av uran. Han hävdade att landet var nära att utveckla kärnvapen och därför utgjorde ett hot mot USA.

I den tiopunktsplan med krav som Iran lagt fram som grund för vapenvilan heter det dock att Iran får anrika uran. I en intervju med AFP hävdar Donald Trump att ”nukleärt material” ska adresseras i en framtida fredsuppgörelse.

– Det kommer tas om hand på ett perfekt sätt, annars hade jag inte gått med på det (uppgörelsen), säger han om uranet.

Oklart om Libanon

En avgörande punkt för Trump är också det för global oljetrafik så viktiga Hormuzsundet. I de tio punkterna heter det att Iran ska fortsätta att kontrollera handelstrafiken där, men Trump skriver i sociala medier att USA ska stanna i regionen och ”hjälpa till”.

Enligt Pakistan gäller vapenvilan på alla fronter ”inklusive Libanon”. Detta tillbakavisas av Israel, som säger att Libanonkriget inte är en del av uppgörelsen.

Kort efter beskedet om vapenvilan rapporterar Israel och flera länder kring Persiska viken att de attackerats med iranska robotar och drönare.

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson har gjort kampen mot gängkriminalitet till en av sina viktigaste frågor. Men i september 2024 avslöjades det att presidenten för det kriminella mc-gänget Comanches MC var inbjuden gäst på Åkessons bröllop. Här är hela historien om vad som hände, vilka som visste vad – och hur statsminister Ulf Kristersson reagerade.

Den 28 september 2024 gifte sig Jimmie Åkesson med sin partner i Sölvesborg. Bland gästerna fanns en rad framstående politiker, däribland Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch.

Ebba Busch var en av gästerna på Jimmie Åkessons bröllop. (Foto: TT)

Men en annan gäst fick betydligt mer uppmärksamhet: Robert Hedarv, utpekad som president för Comanches MC:s avdelning i Skåne, Comanches South End.

Comanches MC beskrivs av polisen som ett kriminellt mc-gäng med kopplingar till narkotikahandel, utpressning och grovt våld. Gänget har sitt ursprung i Danmark och har vuxit snabbt i Sverige, enligt TV4.

Vem är Robert Hedarv?

Robert Hedarv har pekats ut som president för Comanches MC South End i Skåne. Före sin tid i Comanches var han enligt uppgift medlem i Bandidos, ett av världens mest kända kriminella mc-gäng.

Hedarv har också varit politiskt aktiv inom Sverigedemokraterna, något som Aftonbladet rapporterade om i oktober 2024.

Flera Comanches-medlemmar har dömts för grova brott kopplade till narkotika och vapen. Andra gängmedlemmar har tidigare varit folkbokförda på Hedarvs fastighet i Skåne.

Vad visste Åkesson?

Jimmie Åkesson hävdade inledningsvis att bekantskapen med Hedarv var ”ytlig” och att han inte kände till mannens koppling till Comanches MC.

I en intervju med P1 Morgon sa Åkesson att det var ”ett misslyckande” att Hedarv deltog på bröllopet.

Men uppgifterna som framkom efteråt pekade i en annan riktning. Stiftelsen Expo hade redan i juli 2024 informerat Sverigedemokraterna om Hedarvs kriminella bakgrund.

Kristerssons reaktion

Statsminister Ulf Kristersson, vars regeringsunderlag vilar på Sverigedemokraternas stöd, var till en början tyst om affären.

När han till slut kommenterade skandalen i Sveriges Radio sa han: ”Jag har ingen annan åsikt än den som Jimmie Åkesson själv har givit uttryck för: att det här var olämpligt.”

Uttalandet möttes av hård kritik. Flera kommentatorer tolkade det som att Kristersson inte vågade ta avstånd från sin samarbetspartner.

Socialdemokraterna och andra oppositionspartier krävde tydligare svar från Kristersson om huruvida Åkessons gängkontakter utgjorde en säkerhetsrisk för Sverige.

Robert Hedarv (Foto: Johan Nilsson/TT)

Hedarv avsattes efter bröllopet

I januari 2025 rapporterade TV4 att Robert Hedarv hade avsatts som president för Comanches MC South End. Orsaken var den massiva medieuppmärksamheten som bröllopet hade genererat.

Enligt Acta Publica var beslutet inte frivilligt utan togs av Comanches danska ledning i samråd med den svenska grenen. Organisationen ogillade att deras ledare hamnade i rampljuset.

Hela Comanches-avdelningen i Skåne frystes senare och medlemmarna uppges ha flyttats till Comanches gren i Göteborg, Westcoast.

Vad är Comanches MC?

Comanches MC grundades i Danmark efter att mc-gänget Satudarah upplöstes. Många av Satudarahs medlemmar gick direkt över till Comanches, som över en natt blev Danmarks största mc-klubb med upp mot 300 medlemmar.

I Sverige har Comanches etablerat sig med avdelningar i Skåne och Göteborg. Gänget har kopplats till våldsamma konflikter, bland annat med ett kriminellt nätverk knutet till den danske gängledaren Ismail ”Jordgubben” Abdo.

Polisen klassar Comanches som ett kriminellt nätverk. Flera medlemmar har dömts för grov narkotikabrottslighet, våldsbrott och utpressning.

En hel civilisation kommer att dö i natt, skriver USA:s president Donald Trump på sin plattform Truth Social.

”Jag vill inte att det ska hända”, skriver han vidare, men lägger sedan till att det ”förmodligen kommer hända”.

Trump kallar vidare nattens tidsfrist, som han själv satt för Iran, ett av ”de viktigaste ögonblicken i världshistorien”.

Presidenten beskriver det också som att landet genomgått ett regimskifte, där ”smartare och mindre radikaliserade” personer tagit över, och att något revolutionärt och ”underbart kan hända”.

”Det kommer vi att få reda på i natt”, skriver han vidare.

Tidsfristen handlar om att Trump vill sluta en uppgörelse med Iran och om en sådan inte nås har han hotat med att bomba landet ”tillbaka till stenåldern”.

Samtidigt kommer rapporter från iranska statsmedier om explosioner på den viktiga oljeön Kharg, uppgifter som ännu inte har bekräftats officiellt.

Skärmdump från Truth Social.

Socialdemokraterna vill införa ett nationellt språkkrav i svenska som ska gälla för hela välfärden.

Enligt partiets integrationspolitiska talesperson Lawen Redar är det krav på språkträning i äldreomsorgen som regeringen inför i år bra, men inte tillräckligt.

– All personal som arbetar nära människor måste stärkas i det svenska språket, säger hon på en pressträff.

Enligt förslaget ska staten ta ansvar för att utforma språktest för respektive område. Den som inte klarar testet kan enligt Lawen Redar behöva ”skickas tillbaka till sfi”.

Redar beskriver det också som nödvändigt att införa språkkrav i förskolan ”redan nu”.

– Alla förskolor måste jobba med det svenska språket. Om man redan jobbar i förskola ska man få språkfrämjande insatser på arbetstid.

Vänsterpartiets Nooshi Dadgostar anklagar finansminister Elisabeth Svantesson (M) för att ha gett skattesänkningar i utbyte mot partidonationer. Nu vill Vänsterpartiet ha en miljardärsskatt. ”Det framstår som att de får bidrag och sedan ger de tillbaka skattesänkningar”, säger hon till Svenska Dagbladet.

Dadgostar pekar på att regeringen under mandatperioden utrett ett förslag som väntas ge skattelättnader på omkring 300 miljoner kronor per år för riskkapitalister.

– Det var ju faktiskt en person som gav ett stort bidrag till Moderaterna inför den här mandatperioden, säger Dadgostar till SvD och fortsätter:

– Elisabeth Svantesson gick fram och la ett förslag om att sänka skatten just för honom. Det blir inte bra utifrån ett demokratiskt perspektiv,.

V-ledaren menar att svenska miljardärer utgör ett hot mot demokratin.

– Det finns extremt stora problem med en miljardärsklass som lever i ett parallellt samhälle. Som inte är med och bidrar till vår välfärd och som i praktiken äter sig in i vår demokrati.

Miljardärsskatt utan detaljer

Ett av Vänsterpartiets stora vallöften är en miljardärsskatt. Men Dadgostar kan ännu inte redogöra för hur den ska utformas utan säger att frågan först ska utredas.

Hon berättar att hon nyligen träffat den franske ekonomen Gabriel Zucman i Stockholm, som föreslagit en tvåprocentig skatt på förmögenheter över 1,1 miljarder kronor. Dadgostar hänvisar också till Norge, vars förmögenhetsskatt inbringar omkring 30 miljarder kronor.

På frågan om inte en sådan skatt riskerar att driva miljardärer ur landet hänvisar Dadgostar till Zucmans forskning och en möjlig exitskatt efter amerikansk modell.

Det är deklarationstider. Många väntar på att få tillbaka pengar från Skatteverket. Men när kommer skatteåterbäringen 2026 egentligen? Svaret beror på när och hur du deklarerar. Här är alla datum du behöver ha koll på.

Förra året fick 5,7 miljoner svenskar skatteåterbäring – i snitt drygt 13 000 kronor per person. Totalt betalade Skatteverket ut 74 miljarder kronor.

Även 2026 väntas miljardbelopp rulla ut till hushållen. Men exakt när du får pengarna på kontot varierar.

Skatteåterbäring redan i april

Den som godkände sin deklaration digitalt utan ändringar senast den 31 mars kan få skatteåterbäringen redan mellan den 7 och 10 april, enligt Skatteverket. Det förutsätter att du har ett bankkonto registrerat hos myndigheten.

Har du missat den deadline? Ingen fara. Du har fortfarande tid att deklarera.

Om du deklarerar senast 4 maj

Sista dagen att lämna in deklarationen utan anstånd är den 4 maj. Gör du det – och Skatteverket godkänner dina uppgifter betalas skatteåterbäringen ut mellan den 9 och 12 juni 2026.

Detta gäller också dig som behöver göra ändringar eller tillägg i deklarationen, exempelvis avdrag för resor till jobbet eller redovisning av bostadsförsäljning.

Senare utbetalningar

Alla får inte pengarna i april eller juni. Om Skatteverket behöver granska din deklaration närmare, eller om du har haft anstånd, kan utbetalningen dröja. Här är de övriga datumen:

4–7 augusti – för dig som inte fått besked tidigare, exempelvis på grund av granskning eller anstånd.

8–11 december – för dig som saknar skatteregistrering i Sverige eller inte fått tidigare utbetalning.

Så får du pengarna snabbt

Det viktigaste för att få skatteåterbäringen tidigt 2026 är att deklarera digitalt via Skatteverkets e-tjänst eller app, att inte göra ändringar eller tillägg, och att ha ett bankkonto registrerat hos Skatteverket. Har du fått skatteåterbäring tidigare går utbetalningen automatiskt till samma konto.

Får du tillbaka mindre än 100 kronor betalas pengarna inte ut utan stannar på ditt skattekonto.

Kvarskatt – detta gäller Alla får inte pengar tillbaka. Om du betalat för lite skatt under året har du istället kvarskatt. Då gäller följande enligt Svea Bank: Kvarskatt över 30 000 kronor skulle ha betalats in senast den 12 februari för att undvika kostnadsränta. Kvarskatt under 30 000 kronor ska vara inne senast den 4 maj. Sista dagen att betala in kvarskatten utan ytterligare avgifter är cirka 90 dagar efter ditt slutskattebesked.

Kustbevakningen har på fredagsmorgonen bordat ett fartyg utanför Ystads kust som tros ha orsakat ett oljeutsläpp, bekräftar myndigheten. Fartyget misstänks tillhöra den ryska skuggflottan.

Oljeutsläppet i Östersjön öster om Gotland upptäcktes på torsdagsmorgonen och har sedan härletts till tankfartyget Flora 1. Kustbevakningen inledde bordning på fredagsmorgonen.

– I samband med att vi identifierade fartyget så konstaterar vi att det finns med på EU:s sanktionslista. Så det finns en hel del intressanta uppgifter som vi behöver gå vidare med, säger Mattias Lindholm, presschef vid Kustbevakningen till TT.

Han fortsätter:

– Just nu finns det en brottsmisstanke om misstänkt miljöbrott. Vi får se om det leder vidare till ytterligare brottsmisstankar.

Enligt Lindholm har minst 2 000 liter olja släppts ut.

Fartyget kommer att ligga för ankar strax söder om Ystad. Ingen person är gripen.

”Oklar flaggstatus”

Flora 1 är registrerat i Sierra Leone.

– Det finns många oklarheter kring flaggstatus och vilken flaggstat det här fartyget tillhör och det är såklart intressant.

Ministern för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin (M), skriver i ett inlägg på X att regeringen ser allvarligt på händelsen:

”Den ryska skuggflottan, som består av äldre, bristfälligt försäkrade tankfartyg som kringgår sanktioner, utgör ett betydande säkerhets- och miljöhot.”

Rundar regler

Det finns ingen klar och tydlig definition över vad som ingår i den ryska skuggflottan, därför vill Kustbevakningen egentligen inte använda det ordet. Men termen ”skuggflotta” används för ett antal tankfartyg som Ryssland använder för att kringgå sanktioner.

Fartygen är i regel föråldrade och rundar regler, bland annat genom falska flaggor, att de inte alltid sänder ut en identifikationsignal och att det råder oklara försäkringsförhållanden.

– I det avseendet kan man väl säga att det (Flora 1) tillhör skuggflottan. Det visar ju tydliga sådana egenskaper och det kunde vi konstatera när vi identifierade det här fartyget som en trolig utsläppskälla, säger Mattias Lindholm.

Tredje bordningen

Det är tredje gången inom loppet av en månad som Kustbevakningen bordar ett fartyg som misstänks ha seglat under falsk flagg. Den 12 mars bordade polis och kustbevakning tankfartyget Sea Owl utanför Trelleborg.

Fartyget finns med på EU:s sanktionslista och förra veckan omhäktades den ryske befälhavaren, misstänkt för brukande av falsk urkund, grovt brott. Sex dagar tidigare bordades bulkfartyget Caffa utanför Trelleborg, och även detta fartygs ryske befälhavare sitter häktad, misstänkt för samma brott.

President Donald Trump sparkar USA:s justitieminister Pam Bondi, bekräftar han på Truth Social.

”Vi älskar Pam, och hon kommer att övergå till ett välbehövligt och viktigt nytt jobb inom den privata sektorn”, skriver presidenten.

Biträdande justitieminister Todd Blanche tar tills vidare över som ställföreträdande justitieminister.

”Pam Bondi är en stor amerikansk patriot och en lojal vän som troget tjänstgjort som min justitieminister under det senaste året”, skriver Trump.

Pam Bondi ska enligt två källor till Fox News ha träffat Trump i Vita huset under onsdagskvällen före presidentens tal till nationen om Irankriget och då fått beskedet.

Frustration över Epsteinhantering

Beskedet följer på tidigare uppgifter i flera amerikanska medier om att Trump övervägde att sparka henne.

Enligt de tidigare uppgifterna har Trumps främsta kandidat att ta över som justitieminister varit Lee Zeldin, den nuvarande chefen för miljöskyddsmyndigheten EPA.

Källor med insyn uppger för nyhetsbyrån AP att Trump uttryckt frustration över Bondis hantering av dokumenten från utredningen av den avlidne sexbrottslingen Jeffrey Epstein. Trump ska också ha varit missnöjd med justitiedepartementets bristande framsteg när det gäller att utreda presidentens politiska motståndare.

Utrett politiska motståndare

Justitiedepartementet har under Bondis ledning startat utredningar av en rad personer som Trump pekat ut som motståndare, däribland centralbankschefen Jerome Powell, New York-åklagaren Letitia James, den tidigare FBI-chefen James Comey och den tidigare CIA-chefen John Brennan.

Flera av utredningarna har bromsats eller stoppats av domare och åtalsjuryer.

Bondi har anklagats för att aktivt politisera justitiedepartementet och minska dess oberoende gentemot Ovala rummet. Hon har viftat undan kritiken och hävdat att det handlar om att upprätta departementets trovärdighet efter de federala åtalen mot Trump under den tidigare presidenten Joe Biden.

Trump har sparkat justitieminister Pam Bondi. Nu pekas EPA-chefen Lee Zeldin ut som förstavalet att ta över USA:s justitiedepartement. Här är allt du behöver veta om honom.

President Donald Trump meddelade på torsdagen att Pam Bondi lämnar posten som justitieminister. Biträdande justitieministern Todd Blanche tar tillfälligt över, men enligt CBS News, CNN och CNBC är EPA-chefen Lee Zeldin den troliga permanenta ersättaren.

Enligt Fox News fick Bondi beskedet redan på onsdagskvällen, strax innan Trumps tal om kriget i Iran. Trump träffade Zeldin i Vita huset under tisdagen, där ett eventuellt skifte enligt uppgift diskuterades.

Varför fick Bondi sparken?

Bakgrunden är Bondis hantering av Epstein-dokumenten, som skapat frustration både i Trumps bas och i kongressen, rapporterar NBC News. I februari 2025 sa Bondi i en Fox News-intervju att en klientlista från Epstein låg på hennes skrivbord – något justitiedepartementet senare hävdade inte existerade.

Trump ska också ha varit missnöjd med att Bondi inte tillräckligt aggressivt drivit rättsprocesser mot hans politiska motståndare, enligt CNN. Åtal mot både FBI:s förre chef James Comey och New Yorks delstatsåklagare Letitia James föll efter att en domare slog fast att åklagaren var olagligt tillsatt, skriver CBS News.

Bondi är den andra ministern Trump sparkar på kort tid. Kristi Noem fick lämna posten som inrikessäkerhetsminister tidigare i år.

Vem är Lee Zeldin?

Lee Michael Zeldin är 46 år gammal och uppvuxen på Long Island, New York. Han utbildade sig i statsvetenskap vid SUNY Albany och tog en juristexamen vid Albany Law School. År 2004 blev han den yngsta advokaten i delstaten vid 23 års ålder, enligt Time.

Zeldin tjänstgjorde 22 år i den amerikanska armén, bland annat inom militär underrättelsetjänst, och var stationerad i Irak 2006. Han lämnade reserven som överstelöjtnant i april 2025.

Politiskt representerade han New Yorks 1:a kongressdistrikt i representanthuset mellan 2015 och 2023. Han försvarade Trump under båda riksrättsprocesserna och röstade mot att godkänna valresultatet 2020, skriver Time.

År 2022 ställde han upp som republikansk guvernörskandidat i New York och förlorade mot Kathy Hochul, men fick det bästa resultatet för en republikansk kandidat i delstaten på 20 år.

Massiv avreglering som EPA-chef

Zeldin tillträdde som EPA-chef i januari 2025 och har sedan dess drivit igenom omfattande avregleringar. I februari 2026 upphävde han det så kallade ”endangerment finding” från Obamaeran – det juridiska underlaget för federal reglering av växthusgasutsläpp. Zeldin kallade det för den största avregleringen i USA:s historia.

Han har också rivit upp skydd för våtmarker och utrotningshotade arter samt försvagat regler för utsläpp från kolkraftverk. Demokratiske senatorn Sheldon Whitehouse krävde i veckan hans avgång och anklagade honom för att ha vilselett kongressen, rapporterar PJ Media.

Vad händer nu?

Trump har ännu inte formellt utsett Zeldin, men enligt CNN är hans namn det som oftast kommer upp i diskussionerna. Republikanska kongressledamoten Nancy Mace skrev på X att hon välkomnar Zeldin som ersättare och att Bondi hanterade Epstein-ärendet på ett sätt som förvärrade situationen för Trump, rapporterar CNBC.

Människan ska till månen. Efter gårdagens lyckade uppskjutning befinner sig nu fyra astronauter ombord på Orionkapseln på väg mot månen. Det är den första bemannade färden till månens närhet på över femtio år.

Sedan Apollo 17 lämnade månytan år 1972 har ingen människa färdats bortom låg jordbana förrän nu. Artemisprogrammet är tänkt att vara startskottet för en permanent mänsklig närvaro på och runt månen med siktet inställt på Mars.

Vad är Artemis II?

Artemis II är den första bemannade rymdfärden i NASA:s stora månsatsning. Kapseln har en besättning om fyra personer och uppdraget går ut på att flyga runt månen för att testa rymdfarkostens alla system i en djuprymdsmiljö, enligt Planetary Society.

Besättningen: ”De historiska fyra”

NASA har valt ut en erfaren besättning. För första gången ingår en kvinna och en kanadensare i ett månuppdrag.

Den historiska besättningen på Artemis II (Foto: AP via TT)

Gruppen leds av befälhavaren Reid Wiseman som har sällskap av piloten Victor Glover samt specialisterna Christina Hammock Koch och Jeremy Hansen. Hammock Koch innehar sedan tidigare världsrekordet för den längsta sammanhängande rymdvistelsen för en kvinna och Glover är den första personen som inte är vit att lämna jordens omedelbara närhet, enligt Nasa.

Resplanen så går uppdraget till

Artemis II följer en specifik bana där Orionkapseln inte går in i omloppsbana utan använder månens gravitation för att slungas tillbaka mot jorden.

Uppskjutningen skedde den 1 april 2026 klockan 22:35 UTC från Kennedy Space Center.

Besättningen ska sedan befinna sig i hög jordbana där de tillbringar de första 24 timmarna med att testa Orion för att säkerställa att alla livsuppehållande system fungerar perfekt.

Nästa steg är Trans Lunar Injection som sker när raketsteget skjuter Orion ut ur jordens dragningskraft mot månen.

Vid själva månpassagen kommer kapseln att nå ett avstånd på cirka 7500 kilometer bakom månens baksida vilket ger besättningen en unik vy över hemplaneten.

Hemfärd och landning planeras till den 11 april 2026 då kapseln når atmosfären i 40 000 kilometer i timmen och landar med hjälp av fallskärmar.

Varför är Artemis II så viktigt?

Detta uppdrag är det avgörande testet innan nästa fas där människan faktiskt ska landa på månytan igen. Det handlar om teknisk verifiering av kommunikation på extremt långa avstånd och att undersöka hur strålning påverkar besättningen.

Det har även stor betydelse för framtida baser på månen och fungerar som en generalrepetition inför kommande landningar.

Framgångsrik start för Orion

Eftersom uppskjutningen gick perfekt fokuserar NASA nu på att övervaka farkostens hälsa under den fyra dagar långa färden mot månen. Orionkapseln är designad för att kunna återanvändas vilket är en stor skillnad mot de gamla Apollokapslarna som bara användes en enda gång. Hela världen följer nu resan som markerar början på en ny era för mänskligheten i rymden.