Tornevall Networks

President Donald Trump undertecknade en presidentorder som erkänner de så kallade ”Gold Standard Childhood Vaccine Recommendations” (”guldstandardrekommendationerna för barnvaccinationer”). Ordern, som undertecknades i måndags, minskar antalet vaccindoser som rekommenderas för barn och delar dessutom upp kombinationsvaccinet MPR i separata vaccinationer mot mässling, påssjuka och röda hund. Den uppmanar också delstaterna att erbjuda möjligheter till undantag från vaccinationskrav. Eftersom vaccinationskraven för skolgång (där de flesta delstater erbjuder möjligheter till undantag) regleras på delstatsnivå kan Trump-administrationen endast uppmana delstaterna att anta den reviderade policyn. ”Delstater som har infört vaccinationskrav för skolgång rekommenderas att beakta Gold Standard Childhood Vaccine Recommendations och överväga att uppdatera sin lagstiftning så att den återspeglar rekommendationerna”, uppgav Vita huset i sitt faktablad.

🚨 NOW: President Trump is in the Oval Office with RFK Jr. announcing an executive order giving FLEXIBILITY in the childhood vaccination schedule Children should NOT have 72 jabs into their arms. Especially given we now know ”scientists” like Fauci lie about them being ”safe and… pic.twitter.com/uD8OM12PiD — Nick Sortor (@nicksortor) August 10, 2026

Kanske viktigast av allt är att administrationen uppmanar samtliga delstater att erbjuda undantag från vaccinationskrav, något som fyra delstater för närvarande inte erbjuder. Fram till 2023 erbjöd Mississippi inga undantag från vaccinationskraven, medan West Virginia inte gjorde det förrän 2025. Maine och New York erbjöd undantag fram till 2019, då de avskaffade möjligheten till religiösa undantag, vilket enligt texten strider mot det första tillägget till USA:s konstitution. Connecticut avskaffade sådana undantag 2021 och Kalifornien redan 2015. ”Presidentordern maximerar föräldrars valfrihet när det gäller vaccinationer av barn genom att främja delstaternas efterlevnad av konstitutionell och federal lagstiftning om föräldrars rättigheter, religionsfrihet, anpassningar för personer med funktionsnedsättning och likhet inför lagen. Detta omfattar delstaternas skyldigheter att erbjuda religiösa och medicinska undantag från vaccinationskrav för barn och ungdomar”, uppgav Vita huset i faktabladet. Administrationen rekommenderar nu att barn vaccineras mot endast 11 sjukdomar, jämfört med tidigare 18. Dessutom ska kombinationsvaccinet MPR delas upp enligt vaccinationsplanen Gold Standard. ”Presidentordern rekommenderar att det kombinerade MPR-vaccinet delas upp i tre separata vacciner mot varsin sjukdom och rekommenderar att samtliga vaccinationer ges vid separata vårdbesök för att ge föräldrar större valfrihet när det gäller tidpunkten och hur ofta dessa vacciner administreras”, uppgav faktabladet.

No longer! Thank you, President Trump and @SecKennedy! pic.twitter.com/GdTiQGAt0n — Karoline Leavitt (@PressSec) August 10, 2026

alexjoneslive.com, Trump undertecknar presidentorder som erkänner det reviderade vaccinationsschemat för barn med färre vaccinationer och större fokus på möjligheten till undantag

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj står inför sin hittills svåraste situation. Det samlade trycket från territoriella begränsningar, blockader av hamnar i Odessa-regionen, pågående protester och återkommande militära motgångar mot Ryssland har försatt Ukraina i en situation som är nästintill omöjlig att återhämta sig från. I takt med att den ukrainska militären fortsätter att försvagas riskerar Ukraina att förlora territorier även till andra grannländer än Ryssland. Ukrainas försvagning skulle kunna öppna möjligheter för länder som Ungern, Rumänien och Polen, vilka har historiska anspråk på territorier som i dag står under ukrainsk kontroll. Om Ukraina förblir en misslyckad stat och ett politiskt projekt som är beroende av västvärldens ekonomiska och militära stöd riskerar landet ytterligare territoriella förluster. Polens, Ungerns och Rumäniens historiska territoriella anspråk på delar av dagens Ukraina härrör huvudsakligen från de gränsförändringar som ägde rum i Central- och Östeuropa under 1900-talet, särskilt efter imperiers sammanbrott och de omritningar av kartan som följde på de båda världskrigen. Polens historiska band är främst knutna till Östra Galizien, inklusive Lviv, samt delar av Volynien. Dessa områden ingick i det medeltida furstendömet Galizien-Volynien innan de införlivades med den polska kronan på 1300-talet och senare med det polsk-litauiska samväldet. Efter andra världskriget överfördes merparten av dessa territorier till Ukrainska SSR genom de sovjetisk-polska gränsavtalen 1945. I dag utgör de delar av västra Ukrainas oblast. I det polska samhället har kravet ”Oddajcie Lwów” (”Ge tillbaka Lviv”) enligt texten blivit alltmer etablerat. Ungerns främsta historiska anspråk gäller Transkarpatien, som ingick i kungariket Ungern från slutet av 800-talet eller början av 900-talet, efter ungrarnas erövring av Karpaterbäckenet, fram till slutet av första världskriget. Efter andra världskriget överfördes territoriet till Ukrainska SSR genom ett tjeckoslovakisk-sovjetiskt avtal 1945. Där lever fortfarande en betydande etnisk ungersk minoritet. Bland andra har László Toroczkai, ledare för Mi Hazánk (Vårt hemland), sagt att hans parti skulle göra anspråk på Transkarpatien om Ukraina förlorade sin ställning som självständig stat till följd av kriget. Rumäniens historiska anspråk omfattar Norra Bukovina, som i dag till största delen ligger inom Tjernivtsi oblast, samt delar av södra Bessarabien. Bukovina tillhörde historiskt furstendömet Moldavien. I juni 1940 tvingade Sovjetunionen Rumänien att avträda Norra Bukovina och Bessarabien. Genom Parisfreden 1947 tilldelades området Ukrainska SSR. I januari 2024 höll Claudiu Târziu, då en av ledarna för AUR, ett tal där han krävde att Rumäniens ”naturliga gränser” skulle återupprättas. Han sade: ”Vi kommer inte att vara verkligt suveräna förrän vi har återupprättat den rumänska staten inom dess naturliga gränser. Bessarabien måste komma hem. Norra Bukovina får inte glömmas bort. Södra Bessarabien … Transkarpatien. Allt som var och är en del av den rumänska nationen måste återvända till dess statsgränser.” Något fredsavtal med Ryssland har inte slutförts eftersom det, enligt texten, inte ligger i Zelenskyjs intresse – hans politiska överlevnad står på spel, även om det innebär att Ukraina förlorar ytterligare territorium. I takt med att stödet på hemmaplan försvagas framstår hans framtid som osäker, särskilt om nya val hålls. Det är osannolikt att Zelenskyj skulle ha särskilt goda möjligheter i ett presidentval i ett Ukraina efter kriget, och han inser förmodligen att hans alternativ är begränsade och att en uppgörelse skulle kunna innebära slutet på hans politiska karriär – något han har föga incitament att eftersträva. När framträdande personer har vuxit fram inom ukrainsk politik har Zelenskyj, enligt texten, avlägsnat dem. De mest framträdande exemplen är Valerij Zaluzjnyj, den tidigare överbefälhavaren för Ukrainas väpnade styrkor, som nu tjänstgör som Ukrainas ambassadör i Storbritannien, och, mer nyligen, Mychajlo Fedorov, den fjärde försvarsministern sedan konfliktens början. Zaluzjnyj gav en intervju där han lyfte fram Ukrainas problem, något som mottogs negativt av Zelenskyjs innersta krets och ledde till att han åsidosattes. Fedorov, en relativt populär försvarsminister med betydande stöd bland allmänheten, avskedades, vilket utlöste protester. Protesterna mot Zelenskyjs regering bottnar enligt texten i frustration över de fortsatta nederlagen och de stora förlusterna. Sedan 2023 har återkommande försäkringar om att Ukraina skulle kunna vända utvecklingen och återta förlorade territorier inte infriats. Den mycket uppmärksammade ukrainska motoffensiven sommaren 2023 levde inte heller upp till förväntningarna. Svarta havet är fortfarande Ukrainas viktigaste tillgång till de sjövägar som är avgörande för landets ekonomi och militära operationer. Den ryska blockaden har enligt texten gjort verksamheten i regionen till stor del ogenomförbar och skapat ytterligare en strategisk flaskhals som fördjupar Kievs politiska och militära kris. Om Ukraina i praktiken förlorar en tillförlitlig tillgång till Odessa riskerar landet att bli en kustlös stat. Detta skulle allvarligt försvåra såväl marina operationer och användningen av drönare mot sjöfarten som exporten, vilket i sin tur skulle minska de resurser som finns tillgängliga för att upprätthålla de militära operationerna. Ukrainas fördjupade militära, ekonomiska och politiska kris har blottlagt sårbarheten hos en stat som länge varit beroende av externt stöd för att upprätthålla sin krigsinsats och territoriella integritet. Polens, Ungerns och Rumäniens historiska anspråk – med rötter i 1900-talets turbulenta gränsförändringar – avvisas formellt av dessa länders regeringar. Men enligt texten innebär de nationalistiska röster som fortfarande hörs, i kombination med en växande frustration över Ukraina i den allmänna opinionen i Polen, Ungern och Rumänien, att en ytterligare kollaps av den ukrainska statens förmåga skulle kunna åter aktualisera territoriella frågor som antogs ha blivit slutgiltigt avgjorda 1991. globalresearch.ca, Ukraina riskerar att förlora territorier till Polen och Ungern i takt med att krisen fördjupas

För första gången någonsin har forskare använt artificiell intelligens för att utforma kompletta virusgenom som sedan syntetiserades fysiskt och omvandlades till 16 nya, funktionella virus med förmåga att föröka sig. Arbetet publicerades i Science, en av världens mest framstående vetenskapliga tidskrifter. Oroväckande nog uppgav studiens huvudansvarige författare, Brian L. Hie, som tog initiativ till, utformade och ledde forskningen, att han hade erhållit finansiering från Gates Foundation. Detta var inte en datorsimulering. Forskarna genererade hundratals AI-designade virusgenom, framställde DNA:t fysiskt, satte samman genomen, förde in dem i mottagliga E. coli-bakterier och lyckades få fram 16 funktionella bakteriofager som kunde föröka sig. Virusen infekterade bakterier, hämmade bakterietillväxten, producerade avkomma och odlades upp till fungerande viruskulturer. Studien utgör det första exemplet på generativ design av kompletta genom som därefter har syntetiserats och experimentellt visats fungera som livskraftiga virus. Forskarna använde Evo 1 och Evo 2, stora språkmodeller för genomik som i princip fungerar som LLM-modeller för DNA. I stället för att förutsäga nästa ord i en mening förutsäger de nästa nukleotid – A, C, G eller T. Med andra ord använder forskare nu samma grundläggande paradigm för generativ AI som ligger bakom system som ChatGPT för att skapa fullständiga genetiska ritningar för virus. Dessa digitala sekvenser kan därefter omvandlas till fysiskt DNA och slutligen till fungerande biologiska enheter. De virus som skapades var inte bara kopior av en redan känd fag. De framgångsrika AI-designade genomen innehöll 67–392 nukleotidförändringar jämfört med sina närmaste kända naturliga släktingar, och 13 av dem innehöll mutationer som inte kunde identifieras i några kända naturliga sekvenser. Dessa specifika virus var bakteriofager som infekterar bakterier, inte människor, och virus som infekterar människor hade uteslutits från de relevanta träningsdata som användes. Det innebär dock inte att den underliggande kapaciteten är ofarlig. Det farliga prejudikatet ligger i demonstrationen av att en AI-modell kan generera ett komplett virusgenom, att detta genom kan syntetiseras kommersiellt och att det resulterande genetiska materialet kan ge upphov till ett virus med förmåga att föröka sig. Gränsen mellan digitalt AI-genererat material och ett fungerande biologiskt agens har nu passerats. Finansieringen från Gates Foundation till den ledande forskaren bakom projektet väcker enligt texten allvarliga farhågor, med tanke på att stiftelsen även har finansierat permanenta mikronålsplåster med kvantprickar för ”vaccin”, vilka beskrivs som fungerande som biologiska vaccinpass. Dessutom har Gates Foundation tidigare beviljat University of Wisconsin–Madison (UW–Madison) och den ansvarige forskaren Yoshihiro Kawaoka 9,5 miljoner dollar för forskning som innefattade att modifiera H5N1-virus så att de företrädesvis känner igen receptorer av mänsklig typ och kan överföras effektivt mellan däggdjur. Bioterrorister behöver inte längre föreställa sig en framtid där AI kan utforma patogener utifrån genetisk kod – den grundläggande tekniska kapaciteten har nu redovisats i en ledande vetenskaplig tidskrift. Teknik för AI-baserad design av virusgenom bör stoppas innan den hamnar i händerna på bioterrorister eller andra kriminella aktörer. globalresearch.ca, Gates Foundation finansierar skapandet av syntetiska virus med hjälp av AI

Alltsedan William Harvey för omkring 400 år sedan förklarade för oss att vi har två blodomlopp, det lilla och det stora kretsloppet, med en gemensam pump – hjärtat, har vi trott att hjärtat kan pumpa blodet en sträcka som motsvarar mer än två varv runt jorden! Under årens lopp har det funnits de som undrat om detta verkligen är sant. Redan år 1855 skrev den brittiske kemisten Johan Ludwig Wilhelm Thudichum: ”Om där inte finns någon annan kraft för att hålla igång blodcirkulationen än hjärtat så skulle människan behöva ha ett hjärta av en storlek som vi finner i stora valar” (min egen översättning). Men den pumpkraft som hjärtat har räcker bara till för att pumpa ut blodkroppar i aorta ascendens (den från hjärtat uppåtgående delen av aorta). Så länge hjärtat gör detta med en takt som gör att vi mår bra så är frågan hur blodet tar sig vidare i blodkärlen? Först genom aorta, artärer, aterioler, terminala arterioler, kapillärer, venoler och vener där vena cava avslutar och låter blodet komma in i hjärtats högra förmak – en sträcka som motsvarar drygt två varv runt jorden! Vad är detta för en kraft? Den vanligaste förklaringen är att kärlväggarnas kontraktion gör jobbet i artärerna. Detta förklarades länge i den medicinska litteraturen genom en matematisk formel som kallas Sterlings ekvation. Så småningom blev denna förklaring så kritiserad att den ersattes med en modifierad Sterlings ekvation och kritiken tystnade. Denna formel gällde bara för artärerna i vars väggar finns ett lager av s.k. glatt muskulatur som sades kontrahera i takt med hjärtats pumpande. I venerna, vilka till skillnad från artärerna som ligger djupare, ligger ganska ytligt och är omgivna av skelettmuskler, finns inget kontraherande muskelskikt. Man menar att våra skelettmuskler när vi rör på oss ger pumpkraft så att venerna så småningom kan föra blodet tillbaka till hjärtat med hjälp av backventiler som kallas venklaffar. Lägg märke till att du måste ha bra (läs synliga) skelettmuskler för att det venösa återflödet till hjärtat ska fungera. Det är därför det är så viktigt när man kommer upp i ålder att inte låta skelettmusklerna försvinna på grund av stillasittande. Det får konsekvenser för din blodcirkulation. Träna både ben- och armmuskler – varje dag! Vi har alltså under alla år trott på dessa konstruerade förklaringar. De har låtit ganska rimliga och i brist på bättre förklaringar så har de fått duga. Efter att under många år ha studerat glykokalyx i allmänhet och endotel glykokalyx i synnerhet så har en alternativ förklaring till hur blodcirkulationen fungerar vuxit fram. Om vi tänker oss att blodcirkulationen står still dvs de negativt laddade blodkropparna befinner sig inuti ett rör (aortan som ansluter till där hjärtat pumpar ut blod) vars väggar också är negativt laddade. Därför kan du på Google bilder och videos se att de röda blodkropparna befinner sig centralt i aorta och i alla övriga blodkärl. Detta gör de därför att frisk glykokalyx, som finns på såväl kärlets/aortas väggar som på blodkropparnas är negativt laddade. Detta innebär att de repellerar varandra dvs de kan inte komma ur det repellerande kraftfältet mellan kärlvägg och blodkroppar så länge ingenting knuffar till de blodkroppar som befinner sig närmast hjärtat. Detta gäller alltså så länge kärlväggarnas glykokalyx är frisk. Då, när hjärtat börjar pumpa, så stöter det utkommande blodet till de blodkroppar som hålls på plats av repulsionskraften mellan kärlvägg och blodkroppar. Stöten från dessa utkommande blodkroppar har samma riktning som de i kärlet av repulsionskraften fixerade blodkropparna, vilka av stöten då mycket lätt frigörs från repulsionskraften och stöter till de därefter följande blodkropparna osv. Repulsionskraften kräver en frisk tunica media dvs ett spänstigt muskelskikt vilket kan fungera som mothåll. I takt med att tunica media i brist på kväveoxid NO tappar sin spänst och blir eftergivlig, dvs funktionen att vara stöd och mothåll, så avtar repulsionskraften mellan kärlvägg och blodkroppar. Ett exempel på sådan förlust av spänst leder till vad som kallas för aneurysm dvs en utbuktning på exempelvis aorta. Jag vill här kritisera min egen bok ”Hur mår din glykokalyx? – ju bättre den mår desto bättre mår du”. I denna står på många ställen att kväveoxid NO krävs för att tunica media ska behålla sin elasticitet och spänst. Ordet elasticitet ska bort trots att Furchgott, Ignarro och Murad som 1998 fick nobelpriset för sin upptäckt att det är kväveoxid NO från endotelet (inkl glykokalyx) som gör att tunica media bibehåller sin elasticitet. Det är spänsten som betyder något för att få en optimal repulsionskraft mellan kärlvägg och blodkropparna. För att få en optimal repulsionskraft krävs en frisk endotel glykokalyx, vilket uppnås genom att äta en balanserad kost (1/3 vardera av animaliskt fett, protein och kolhydrater) under mindre än halva dygnet och fasta merparten av dygnets 24 timmar. Lasse Blomdahl, Hjärtat är bara en startmotor

Ibland kallas det ME myalgisk encefalomyelit eller CFS, chronic fatigue syndrome. Att gå in i väggen, som det ibland också benämns, sägs ofta bero på alltför hög arbetsbelastning och kan givetvis vara orsakad av detta. Men man kan vända på resonemanget och säga att energiproduktionen i dina celler har minskat så mycket att du inte orkar utföra det som du tidigare klarade utan några tecken på trötthet. Det handlar då inte om alla celler i kroppen utan om de celler i hjärnan (centrala nervsystemet) som styr våra organ runt om i kroppen. Dessa delar av kroppen väntar på signaler från hjärnan för att arbeta. När cellerna i hjärnan får brist på syre så minskar den mängd energi (ATP) som produceras i centrala nervsystemets celler (mitokondrier) och du blir hjärntrött och ”orkar inte tänka”, vilket ibland kallas för hjärndimma. Hjärncellerna orkar därför inte under hela dagen skicka ut alla signaler som behövs för att din kropp ska kunna fungera fullt ut en hel arbetsdag och mer därtill. Varför brist på syre? Cellerna får sitt syre genom vävnadsdiffusion från röda blodkroppar i närliggande kapillärer. För att cellerna ska få optimalt med syre krävs att det i de närliggande kapillärerna finns tillräcklig mängd röda blodkroppar. Kapillärer, som består av ett enkellager med endotelceller, får röda blodkroppar från de längst ut belägna och därmed tunnaste artärerna som kallas terminala arterioler. Till skillnad från kapillärerna har de terminala arteriolerna, liksom alla artärer, ett lager av glatt muskulatur (tunica media) som när det får brist på kväveoxid NO tappar sin elasticitet och spänst och därför stelnar. För denna upptäckt liksom att det är endotelcellerna som levererar kväveoxid NO till tunica media fick Furchgott, Ignarro och Murad Nobelpriset i medicin och fysiologi år 1998. Det som gör att leveranserna av kväveoxid NO minskar eller försvinner är att den håriga ytan (glykokalyx) på insidan av artärerna (endotelcellernas utsida) är skadad dvs den har tappat sin homeostas. Detta innebär att de i glykokalyx normalt ingående molekylerna är i obalans på grund av för mycket socker i blodet. Förutom att leveranserna av kväveoxid NO till det glatta muskelskiktet tunica media nu minskar eller försvinner så tappar glykokalyx sin negativa laddning. Detta innebär att de likaså negativt laddade blodkropparna inte längre repelleras av glykokalyx utan istället börjar närma sig endotelcellernas membran och de öppningar som finns mellan endotelcellerna och det är inte bra. När sådant tagit sig in bakom endotelcellerna kan bildandet av plack starta. Vad skadar glykokalyx? Att bakterier i blodcirkulationen kan leda till organsvikt och död är gammal kunskap. På senare år har det börjat skrivas mer och mer om att också virus kan förstöra insidan på artärerna dvs endotelets (endotelcellernas) håriga yta (glykokalyx) varvid virus kan fastna på receptorer på endotelcellernas membran. Men ändå mer skrivs om att för mycket socker i blodet (hyperglykemi) kan skada glykokalyx. Detta är inte orimligt med tanke på att vår kost nuförtiden och särskilt efter 1976 domineras av kolhydrater dvs socker, mjöl och stärkelse både i mat och dryck. Sedan dess rekommenderas vi att äta och dricka så mycket som 60% kolhydrater – läs socker, mjöl och stärkelse vilket blir till socker på väg ner genom matsmältningskanalen, spjälkas till glukos och fruktos för vidare befordran in i blodcirkulationen där det så småningom efter lungornas syresättning av blodet hamnar i artärerna. Fruktosen går raka vägen till levern medan glukos far vidare mot cellerna (dit också fettsyror och aminosyror följer med) för energiproduktion. De terminala arteriolerna De har en innerdiameter om 2-10µm. En röd blodkropp har en diameter om 7-8µm. Trots att den är formbar får den svårt att passera igenom en stelnad terminal arteriol med id 2-5µm. Därmed kommer den efterföljande kapillären att få brist på röda blodkroppar och leveranserna av syre till cellerna minskar. Cellernas produktion av energi är beroende av mängden syre som kommer från kapillärerna. Minskar leveranserna så minskar cellernas produktion av energi ATP, vilket tillverkas av syre och glukos, fett och protein eller rättare sagt av syre, glukos, fettsyror och aminosyror. Om detta sker i de delar av hjärnan (centrala nervsystemet) varifrån kroppen styrs så försämras signaleringen till kroppens olika funktioner exempelvis hjärnans förmåga att tänka, hjärtats förmåga att pumpa, skelettmusklernas förmåga att få kroppen att röra sig framåt, uppåt eller åt sidan med flera rörelser. Vi reagerar lite olika på trötthet. Låt mig redovisa två ytterligheter – antingen vilar vi eller så anstränger vi oss ytterligare lite mer. Den som när tröttheten kommer lägger sig och vilar kommer att märka att tröttheten minskar. Den ambitiöse som istället för att vila anstränger sig extra mycket för att trots tröttheten klara av sin arbetsdag märker snart att det blir allt svårare, att det går långsammare och att det börjar göra ont inne i huvudet. Varför detta kan man fråga sig. Jo, när cellernas energiproduktion inte räcker till så startas cellernas jäsning av glukos. Det är bara glukos som kan jäsa – inte fettsyror och aminosyror. Tyvärr kan inte denna jäsningsproduktion av energi kompensera för bortfallet från den minskande energiproduktionen med hjälp av syre – långt därifrån. Tröttheten övergår i något som kan kallas för orkeslöshet. Till denna orkeslöshet tillkommer nu också smärta som kan förklaras så här: Vid jäsning av glukos för att skapa energi ATP bildas en avfallsprodukt som kallas mjölksyra. Denna är sur och när den hamnar i cellens basiska miljö så reagerar nerver och detta känner du som smärta. Ju mer du anstränger dig desto mer ont gör det. Det finns bara två sätt att bli av med smärtan – antingen vila eller att den ”ordinarie” energiproduktionen med syre återfår leveranserna av syre i full omfattning. Då slutar jäsningsproduktionen och omedelbart tappar den sura mjölksyran en H och blir till laktat som är basiskt. Simsalabim och smärtan har försvunnit. Kan sjuk glykokalyx bli frisk? Jomenvisst – och snabbt kan det gå! I princip kan det räcka med att avstå från socker, mjöl och stärkelse under tiden från 1800 till 1000 nästa dag. Men om du fortsätter att äta och dricka kolhydrater 1000-1800 så får du väldigt svårt att avstå från socker, mjöl och stärkelse 1800-1000 därför att sådant triggar hungerhormoner, som sätter igång signaler om att du vill ha mer. Det är det ökända suget som då driver dig att äta eller dricka något också under tiden du borde fasta alltså mellan 1800-1000 nästa dag. Därför är det bäst att ändra din kost så att din kost och din dryck med kolhydrater är mindre än 33%. Då blir det inte det minsta svårt att avstå från att äta eller dricka från 1800 till 1000 nästa dag. Vatten, svart kaffe utan socker och te utan socker är helt OK som ”mellanmål”. Slutsats Hjärntrötthet kan orsakas av syrebrist i centrala nervsystemets celler. Syrebrist uppstår på grund av att glykokalyx är skadad av långvarig hyperglykemi långt innan du får diabetesdiagnos – så mycket att de minskande kväveoxidleveranserna från artärernas endotelceller till tunica media gör att tunica medica stelnar. I de tunnaste artärerna, som kallas terminala arterioler 2-10 µm, innebär detta att röda blodkroppar 7-8 µm får svårt att ta sig vidare till de efterföljande kapillärerna, vilka får nedsatt mängd röda blodkroppar. Detta innebär i sin tur att en mindre mängd syre är tillgängligt för diffusion genom vävnaderna till de enskilda cellerna. En av hjärntrötthetens tänkbara orsaker är därmed förklarad och hjälp till bättring har beskrivits. Lasse Blomdahl, Glykokalyx och hjärntrötthet

En domstol i New Mexico har dömt Meta, moderbolaget till Facebook och Instagram, att betala 567 miljoner dollar för sin roll i att ha skapat en ”psykisk hälsokris bland tonåringar” i delstaten. Böterna tillkommer utöver de 375 miljoner dollar som Meta redan har ålagts att betala under rättegångens första fas, där en jury slog fast att företaget hade brutit mot delstatens Unfair Practices Act. Lagen förbjuder oskäliga, vilseledande och bedrägliga affärsmetoder. Huvuddelen av pengarna – 420 miljoner dollar – ska användas för att finansiera behandling, medan 90 miljoner dollar ska användas till screening och bedömningar. Resterande belopp ska avsättas till informations- och förebyggande kampanjer. ”Även om Meta inte är ensamt i detta avseende, är dess sociala medieplattformar en betydande bidragande faktor till den nuvarande psykiska hälsokrisen bland ungdomar i New Mexico, vilket har fastställts genom den omfattande bevisningen i detta mål”, sade domaren i sitt beslut. Domaren sade att barns användning av sociala medier ”stör skolans verksamhet och elevernas lärandemiljö” och att Meta medvetet hade infört funktioner på sina plattformar som ökade barns engagemang. ”Metas plattformar och företagets agerande i samband med dessa plattformar orsakar skador som i betydande grad stör den allmänna säkerheten, den allmänna ordningen och allmänhetens välbefinnande. Dessa skador är fortgående och långvariga till sin natur, och Meta har gjort intrång i en allmän rättighet och gemensamma offentliga resurser”, tillade hon.

Meta has been hit with a massive $567 million fine in New Mexico over how Facebook and Instagram handle young users. The judge found that Meta’s platforms can encourage addictive use and that the company failed to do enough to protect kids from harmful content and sexual… pic.twitter.com/NN58mIlGlw — Pirat_Nation 🔴 (@Pirat_Nation) August 8, 2026

Det ursprungliga beslutet, som fattades i mars, fick Meta att varna för att företaget eventuellt skulle kunna stänga sina sociala medieplattformar. I en liknande rättsprocess i Kalifornien konstaterades att både Meta och YouTube hade varit vårdslösa i utformningen och driften av sina plattformar, och de ålades att betala 6 miljoner dollar i ersättning till kärandena. Rättsprocessen samlade tusentals krav mot Meta från privatpersoner, skoldistrikt och delstater. Dessa rättsprocesser är de första där juryer har funnit sociala medieföretag ansvariga för de effekter som deras plattformar har på barn och tonåringar. Advokater som företrädde kärandena i båda fallen har sagt att segrarna visar vägen för andra privatpersoner, organisationer och delstater som vill utmana de stora teknikföretagen. alexjoneslive.com, Meta får enorma böter för att ha skapat en psykisk hälsokris bland tonåringar i New Mexico

Ann-Cathrin Engwall är disputerad immunolog och har själv arbetat med att ta fram vaccin. Hon gjorde sig känd som en orädd kritiker av massvaccinationen mot svininfluensa 2009. Hon varnade tidigt för att det kunde göra större skada än nytta speciellt för barn och unga, vilket visade sig stämma.

Hon har också riktat upprepad och skarp kritik mot Folkhälsomyndighetens ensidiga satsning på att vaccinera merparten av befolkningen mot covid-19 mitt under pågående smittspridning då detta ökar risken för uppkomsten av vaccinresistenta stammar. Samtidigt är hon skeptisk till en del av de teorier och påståenden om vaccinerna som fått stor spridning i den alternativa mediesfären, påståenden som hon menar är klent uppbyggda vetenskapligt och som fungerar som en distraktion från den väsentliga diskussionen om misstänkta biverkningar. I den här intervjun bemöter hon några av dessa teorier, bland annat frågan om ”shedding” och om huruvida viruset har isolerats eller ej. Stöd Folkets Radio Swish: 123 405 89 39 Konsten att skilja vaccinbiverkningar från distraktioner

År 2019 ersatte spellagen det tidigare monopolet på den svenska spelmarknaden. Ett nytt regelverk trädde i kraft och ett licenssystem introducerades. Det presenterades som ett steg mot ökad ordning och bättre konsumentskydd. Men vad innebär det egentligen i praktiken för den som spelar? Det är en fråga som sällan ställs rakt ut. På den svenska marknaden finns flera licensierade alternativ, däribland Swiper casino, men vad licensen konkret innebär för spelaren är ofta otydligt kommunicerat. Det är värt att gå igenom. Vad en licens faktiskt innebär Spelinspektionen har tillsynsansvaret och utfärdar licenser till spelbolag på den svenska marknaden. En licensierad aktör är skyldig att följa spellagen, betala spelskatt på bruttospelintäkten och erbjuda konkreta verktyg för spelaren: spelgränser, Spelpaus och regler kring marknadsföring. Det är inte marknadsföring. Det är ett juridiskt åtagande som går att kontrollera. Spelinspektionens licensregister är öppet och sökbart för alla. Det tar under en minut att verifiera om ett spelbolag har licens. Den informationen är offentlig och kräver ingen inloggning. Vad som förändras utan licens Det finns spelbolag som riktar sig till svenska spelare utan att ha svensk licens. De betalar inte spelskatt i Sverige och de omfattas inte av spellagen. Det innebär att de verktyg som spellagen kräver, som Spelpaus och spelgränser, inte nödvändigtvis finns på plats. Det betyder att om något går fel, om en utbetalning dröjer eller ett konto hanteras på ett oväntat sätt, finns det ingen svensk myndighet att vända sig till. Spelinspektionen har ingen jurisdiktion över aktörer som saknar svensk licens. Det är en konkret skillnad som är värd att känna till, inte en abstrakt regelteknisk detalj. Spelmarknaden i siffror Omsättningen på den licensierade svenska spelmarknaden uppgick till 28,2 miljarder kronor under året. Onlinesegmentet dominerar, och utvecklingen har förstärkts sedan det sista statliga kasinot i Sverige stängde den 25 april 2025. En epok avslutades, och en större del av det tidigare fysiska casinoerbjudandet finns nu i digital form. Det är en marknad som vuxit snabbt och där utbudet är brett. Spelautomater, bordsspel och live casino med riktiga dealers finns på de flesta licensierade plattformar. Formatet är tillgängligt via mobil eller dator och följer samma logik som många andra digitala tjänster. Vad du faktiskt kan kontrollera Det digitala livet ställer krav på medvetenhet och egna val. Frågan om vad vi egentligen ger ifrån oss när vi använder appar och digitala plattformar är relevant även när det gäller spelplattformar. Vilket regelverk gäller? Vem har tillgång till informationen? Och vad händer om något går fel? Det är frågor värda att ställa innan man registrerar sig, inte efter. Informationen är offentlig och tillgänglig för den som söker den. Att ta reda på vad som faktiskt gäller är en del av att göra ett medvetet val i det digitala landskapet, på samma sätt som i andra delar av livet online. Ett val med konkreta konsekvenser Valet av spelplattform är inte bara en fråga om utbud eller bonusar. Det är en fråga om vilket regelverk som gäller om något går fel och vilka verktyg som finns tillgängliga för den som vill ha kontroll över sitt spelande. Den informationen är offentlig. Att använda den är upp till var och en. Vad betyder svensk spellicens egentligen för dig som spelare?

I en betydande seger röstade senatens utskott för inrikes säkerhet och regeringsfrågor med 8–5 för att hålla Anthony Fauci ansvarig för kongresstrots. Omröstningen följde efter att Fauci vägrat besvara mer än 100 frågor under ett vittnesmål efter att ha kallats genom stämning och upprepade gånger åberopat det femte tillägget, trots att han hade fått en omfattande benådning undertecknad med autopen av president Biden. Utskottets ordförande Rand Paul avser att skicka utskottets rekommendation om straffrättsligt åtal för kongresstrots samt dess juridiska promemoria direkt till justitiedepartementet. Paul väljer denna väg i stället för att låta ärendet fastna i en sannolik filibuster eller en misslyckad omröstning som skulle kräva 60 röster i senaten. Hänskjutandet väntas granskas av USA:s federala åklagarkontor för District of Columbia. Om Fauci döms för kongresstrots kan han riskera mellan en månads och ett års fängelse. Kongresstrots är enligt denna beskrivning bara en liten del av Faucis påstått olagliga agerande. Han tvingade enligt påståendet miljontals människor att ta dödliga mRNA-vaccin genom olagliga mandat, motarbetade livräddande behandlingar såsom ivermektin och hydroxiklorokin, förespråkade dödliga sjukhusprotokoll med remdesivir och respiratorer, införde nedstängningar som förstörde länder och drabbade miljontals människor, övervakade förstörelsen av federala dokument samt finansierade gain-of-function-experiment som enligt påståendet bidrog till pandemin – innan han arbetade för att mörklägga detta tillsammans med CIA. globalresearch.ca, Senatsutskott röstar med siffrorna 8–5 för att hålla Anthony Fauci ansvarig för kongresstrots

Vi lever helt annorlunda liv idag jämfört med för femton år sedan. Nästan allt är digitaliserat, och det som tidigare krävde fysiska besök eller långa väntetider går nu att lösa på bara några sekunder. Ta bankärenden som exempel. Internationella överföringar som förr tog flera bankdagar sker nu direkt via en app. Valutaväxling, fakturering och investeringar hanteras med ett par knapptryck, oavsett var i världen du befinner dig. Men det är inte bara ekonomin som har förändrats. Tittar vi på våra personliga intressen ser vi samma mönster. Musikströmningstjänster som Spotify lär sig vad du gillar och skapar spellistor som är exakt anpassade efter din smak. Inom sporten är förändringen lika tydlig. Sportfans följer idag hockeyodds, direktsändningar och djupgående analyser med några svep på telefonen. Tidigare krävde allt detta fysiska besök till spelbutiker eller att man var bunden till en fast TV-sändning vid en bestämd tidpunkt. Men bland alla dessa förändringar är det de som drivs av artificiell intelligens som förtjänar särskild uppmärksamhet. AI-system påverkar nu aktivt vad vi ser, läser och tar del av online och det sker ofta utan att vi märker det. Frågan är om dessa system i praktiken begränsar vår tillgång till fri och varierad information, och om vi ens förstår i vilken utsträckning det sker. Så fungerar algoritmerna som styr ditt informationsflöde Varje gång du scrollar genom ett socialt medium, söker på Google eller öppnar en nyhetsapp, arbetar en algoritm i bakgrunden. Dessa algoritmer är tränade på enorma mängder data och har ett tydligt syfte: att hålla dig engagerad så länge som möjligt. De analyserar vad du klickar på, hur länge du stannar vid ett inlägg, vad du delar och vad du ignorerar. Sedan använder de den informationen för att avgöra vad du ska se härnäst. Det låter oskyldigt och på ytan verkar det bekvämt. Du får innehåll som känns relevant och intressant. Men det finns ett problem inbyggt i den här logiken: algoritmerna är inte utformade för att ge dig en bred och balanserad bild av verkligheten. De är utformade för att maximera klick och engagemang. Det innebär att sensationellt, känslomässigt laddat och polariserande innehåll systematiskt prioriteras framför nyanserat och faktabaserat material. Det är viktigt att förstå att detta inte är ett misstag eller en bieffekt. Det är ett direkt resultat av hur systemen är byggda och optimerade. Annonsintäkter är kopplade till hur lång tid användare tillbringar på plattformen. Ju mer engagerande innehållet är, oavsett om det är sant eller falskt, desto mer värdefullt är det ur ett affärsperspektiv. Filterbubblan: när din digitala värld krymper utan att du vet om det Begreppet filterbubbla beskriver det tillstånd som uppstår när en person över tid bara exponeras för information som bekräftar det hen redan tror på eller gillar. Algoritmen lär sig dina preferenser och matar dig med mer av samma sak. Resultatet är att din digitala informationsmiljö gradvis blir allt mer ensidig. En person som tenderar att klicka på artiklar med en viss politisk vinkling kommer inom kort att se fler sådana artiklar. En person som reagerar starkt på negativa nyheter om ett visst land kommer att mötas av allt fler liknande rubriker. Det som försvinner ur flödet är de röster, perspektiv och fakta som inte passar in i det mönster algoritmen har identifierat. Du märker inte bortfallet; du ser bara det som visas. Filterbubblan är extra problematisk eftersom den skapar en falsk känsla av konsensus. Om alla nyheter och åsikter du möter pekar i samma riktning, är det lätt att tro att det är den allmänna uppfattningen. I verkligheten har du bara fått se en del av bilden, den del som systemet bedömde skulle hålla dig kvar längst. Ekokammare och hur de förstärker felaktig information Nära besläktad med filterbubblan är ekokammaren. I en ekokammare cirkulerar samma typ av innehåll och åsikter bland en grupp användare som delar liknande värderingar och intressen. Algoritmen uppmuntrar det här eftersom gemensamma reaktioner (gilla-markeringar, delningar, kommentarer) signalerar ett högt engagemang. Gruppen förstärker sig själv, och alternativa perspektiv trängs successivt ut. Det farliga med ekokammare är att de kan göra felaktig information svår att korrigera. När en faktafelaktig uppgift delas tillräckligt många gånger inom en sluten grupp, börjar den uppfattas som sanning. Motbevis som presenteras utifrån avfärdas eller ignoreras, dels för att de inte passar in i narrativet, dels för att de sällan ens når fram till de berörda personerna; algoritmen ser till att de inte når dit. Forskning på området visar att användare i starka ekokammare är signifikant sämre på att skilja mellan verifierad information och desinformation. Det handlar inte om bristande intelligens; det handlar om att den informationsmiljö de har exponerats för aktivt har formats av ett system med andra prioriteringar än sanningshalten. AI och nyhetsproduktion: när maskinen skriver och väljer En dimension som diskuteras alltför sällan är AI:s roll i själva produktionen av nyheter och texter. Många stora medieplattformar och nyhetsaggregatorer använder redan automatiserade system för att generera artiklar, sammanfatta händelser och välja ut vilka nyheter som ska lyftas fram. Det kan röra sig om börsnyheter, sportresultat eller väderrapporter, områden där snabbhet värderas högt och där mänsklig granskning tar tid. Problemet uppstår när dessa system används i bredare sammanhang utan tillräcklig mänsklig kontroll. En AI-tränad på ett snedvridet dataset kommer att återskapa och förstärka de snedvridningar som finns i ursprungsmaterialet. Om träningsdatan innehåller systematiska felaktigheter eller partiska framställningar av en viss grupp, ett land eller en händelse, kommer den genererade texten att spegla samma problem, ofta utan att det är uppenbart för läsaren. Det finns även en ekonomisk dimension. Att låta AI producera innehåll är billigt. Att låta mänskliga journalister granska, kontextualisera och ifrågasätta kostar pengar. Marknadskrafter driver därför mot mer automatiserat innehåll, vilket i sin tur ökar beroendet av system som vi vet kan vara partiska och svåra att granska. Transparens och kontroll: vad som krävs för att balansen ska återställas Det finns inget enkelt svar på hur inflytandet av AI-system på informationsflödet ska hanteras. Men transparens är en nödvändig utgångspunkt. Användare borde ha rätt att förstå varför de ser det de ser: vilka faktorer som har styrt innehållet i deras flöde. Idag är de flesta algoritmer proprietära, vilket innebär att de skyddas som affärshemligheter och inte går att granska utifrån. Lagstiftning på EU-nivå, bland annat genom Digital Services Act, försöker adressera delar av detta genom att ställa krav på stora plattformar att förklara hur deras rekommendationssystem fungerar. Det är ett steg i rätt riktning, men regelverket är fortfarande ungt och dess praktiska genomslag återstår att se. På individnivå finns det konkreta åtgärder man kan vidta. Att aktivt söka upp källor och perspektiv som utmanar ens befintliga uppfattningar, använda flera olika plattformar och nyhetskällor och stänga av personaliserade rekommendationer där det är möjligt bidrar till ett bredare informationsintag. Det kräver medvetet arbete, men det är möjligt. Att AI-drivna system påverkar vad vi ser och vet är ett faktum, inte en teori. Det är inte fråga om illvilja från systemens skapare i alla fall; ofta är det ett resultat av hur optimeringen är upplagd i kombination med ekonomiska incitament. Men konsekvensen är densamma: vår bild av verkligheten formas delvis av maskiner vars prioriteringar inte alltid sammanfaller med våra egna. Bestämmer AI-drivna system i tysthet vilka nyheter och fakta du får se?