Tornevall Networks

TITLE:
”Agaba Rogers kommer dö när ni skickar honom till Uganda”

DESCRIPTION:
31-åriga Agaba Rogers vill inte tillbaka till Uganda, där han riskerar fängelse och dödsstraff som homosexuell man. På sociala medier hotar människor – vissa av dem hans släktingar – fortfarande varje vecka med vad som kommer hända om han sätter sin fot i landet igen. Ändå sitter han på ett förvar i Göteborg, i väntan på utvisning.

CONTENT:
I sex månader har Agaba Rogers, som flydde till Sverige från Uganda 2014, suttit på Migrationsverkets förvar i Mölndal utanför Göteborg. Nu tas fallet tas upp för omprövning.

– Det beviljades på grund av ny bevisning, som handlar om att mycket information om honom finns publicerad på internet tillgängligt för allmänheten, förklarar Hanna Johansson, Rogers advokat från Asylbyrån.

– Bevisningen talar för att människor och myndigheter i Uganda redan tagit del av den informationen, och en risk att fler förr eller senare gör det. Då blir konsekvenserna för honom ödesdigra.

Sedan 2023 kan samkönat umgänge och ”främjande av homosexualitet” i Uganda innebära fängelsestraff i upp till 20 år. För instanser som anses ”grova” finns både livstid och döden i straffskalan.

Befolkningen i Uganda lyder också under rapporteringsskyldighet, berättar Hanna Johansson – en lag som kräver att ”misstänkt samröre” med hbtq-personer och queerorganisationer anges till myndigheterna.

– Det är ett av världens farligaste länder för hbtqi-personer, och personer som stöttar sexuell likabehandling. Att utvisa Rogers under de premisserna är inte förenligt med internationell rätt, säger advokaten till Flamman.

”Informationen på internet” syftar dels på uppmärksamhet kring fallet från hbtq-organisationer som Rainbow Refugees och RFSL Newcomers, och bilder från evenemang i Sverige, som en Pride-artikel i Borås Tidning 2023. 

Men det rör sig också om en intervju Agaba Rogers gjort med en ugandisk Youtube-kanal, vid namn ”Pengpeng Nation”. Beskrivningen lyder:

”Möt en ugandisk homosexuell man som befinner sig i Sverige, där han söker skydd och asyl på grund av sin sexuella läggning. Känslan av isolering och att nekas rätten att leva sida vid sida med andra människor – oavsett sexuell läggning – har deprimerat honom på djupet.”

Svenska organisationer som uppmärksammat Agaba Rogers fall har mottagit hotfulla meddelanden från släktingar i Uganda, bland annat Rogers farbror. De skriver att de gjort Agaba Rogers arvlös för hans ”val” att ”bli bög”, och att de kommer ringa polisen så fort han landar på flygplatsen. 

Vissa kommentarer nämner specifikt Youtube-intervjun hos ”Pengpeng” som ett offentligt bevis på att Rogers är homosexuell. Exempel på dessa har nu skickats in till Migrationsverket, som konstaterat att ”omständigheterna som rör publiceringar i olika medier och ytterligare aktiviteter” var nya.

”Migrationsverket ifrågasatte dock dessa omständigheter efter bevisvärdering”, enligt offentliga handlingar från Migrationsdomstolen, och ”drog därmed slutsatsen att det inte genom dessa omständigheter hade gjorts antagligt att [Rogers] löpte risk för skyddsgrundande behandling i hemlandet”.

– De ifrågasätter mindre att situationen är allvarlig i Uganda i sig, utan mer vem som skulle söka upp honom. Där är vår hållning att det finns så pass mycket identifierbar och tillgänglig information om honom ute på internet, att det i dagens samhälle ändå finns en uppenbar risk för det, säger Hanna Johansson till Flamman, och fortsätter:

– Migrationsverket har gjort en bedömning av tillförlitligheten i Rogers muntliga uppgifter, om han är genuin, och ställt frågor om hans läggning. Men de har förbisett den skriftliga bevisning som finns, och inte gjort någon riktig värdering av den.

Även i svenska Instagram-kommentarsfält, från inlägg om demonstrationer i Stockholm mot Agaba Rogers utvisning, dyker homofoba hot och avrådande kommentarer upp på engelska:

”Vi behöver fan inte den här mannen i Uganda längre. Hans familj ville bota honom från denna sjukdom, men jag svär på Bibeln att hans straff kommer att bli hängning. Han drar hela vårt samhälle i smutsen. Far åt helvete.”

”Agaba ditt straff kommer vara att bli slaktad eller bränd”

”Stoppa detta, snälla. Agaba Rogers kommer vara DÖD när ni skickar honom till Uganda.”

Kommentarer som säger sig vara från personer i Agaba Rogers ”familj och klan” skriver i stället att de helst vill att han utvisas till Uganda – för att få ”möta lagens vrede, och ruttna i fängelse”:

”Vi försökte hjälpa dig ur ditt syndiga beteende, men du svek oss. Vi uteslöt dig för att du är ett missfoster som inte kan passa in i vårt samhälle.”

En annan Instagram-användare hälsar, något mer välmenande, att han också sett Rogers intervju på ”Pengpeng Nation”:

”Hej bror, ledsen att du går igenom detta, men det är väldigt farligt för dig att komma tillbaka till Uganda just nu. Du kan bli dödad, bäst att kämpa på alla sätt för att stanna i Sverige. Allt väl.”

Agaba Rogers på Mölndalsförvaret. Foto: Amnesty Press

Flamman har sökt Migrationsverket, som ej vill kommentera enskilda ärenden utan fullmakt.

TITLE:
”Agaba Rogers kommer dö när ni skickar honom till Uganda”

DESCRIPTION:
31-åriga Agaba Rogers vill inte tillbaka till Uganda, där han riskerar fängelse och dödsstraff som homosexuell man. På sociala medier hotar människor – vissa av dem hans släktingar – fortfarande varje vecka med vad som kommer hända om han sätter sin fot i landet igen. Ändå sitter han på ett förvar i Göteborg, i väntan på utvisning.

CONTENT:
I sex månader har Agaba Rogers, som flydde till Sverige från Uganda 2014, suttit på Migrationsverkets förvar i Mölndal utanför Göteborg. Nu tas fallet tas upp för omprövning.

– Det beviljades på grund av ny bevisning, som handlar om att mycket information om honom finns publicerad på internet tillgängligt för allmänheten, förklarar Hanna Johansson, Rogers advokat från Asylbyrån.

– Bevisningen talar för att människor och myndigheter i Uganda redan tagit del av den informationen, och en risk att fler förr eller senare gör det. Då blir konsekvenserna för honom ödesdigra.

Sedan 2023 kan samkönat umgänge och ”främjande av homosexualitet” i Uganda innebära fängelsestraff i upp till 20 år. För instanser som anses ”grova” finns både livstid och döden i straffskalan.

Befolkningen i Uganda lyder också under rapporteringsskyldighet, berättar Hanna Johansson – en lag som kräver att ”misstänkt samröre” med hbtq-personer och queerorganisationer anges till myndigheterna.

– Det är ett av världens farligaste länder för hbtqi-personer, och personer som stöttar sexuell likabehandling. Att utvisa Rogers under de premisserna är inte förenligt med internationell rätt, säger advokaten till Flamman.

”Informationen på internet” syftar dels på uppmärksamhet kring fallet från hbtq-organisationer som Rainbow Refugees och RFSL Newcomers, och bilder från evenemang i Sverige, som en Pride-artikel i Borås Tidning 2023. 

Men det rör sig också om en intervju Agaba Rogers gjort med en ugandisk Youtube-kanal, vid namn ”Pengpeng Nation”. Beskrivningen lyder:

”Möt en ugandisk homosexuell man som befinner sig i Sverige, där han söker skydd och asyl på grund av sin sexuella läggning. Känslan av isolering och att nekas rätten att leva sida vid sida med andra människor – oavsett sexuell läggning – har deprimerat honom på djupet.”

Svenska organisationer som uppmärksammat Agaba Rogers fall har mottagit hotfulla meddelanden från släktingar i Uganda, bland annat Rogers farbror. De skriver att de gjort Agaba Rogers arvlös för hans ”val” att ”bli bög”, och att de kommer ringa polisen så fort han landar på flygplatsen. 

Vissa kommentarer nämner specifikt Youtube-intervjun hos ”Pengpeng” som ett offentligt bevis på att Rogers är homosexuell. Exempel på dessa har nu skickats in till Migrationsverket, som konstaterat att ”omständigheterna som rör publiceringar i olika medier och ytterligare aktiviteter” var nya.

”Migrationsverket ifrågasatte dock dessa omständigheter efter bevisvärdering”, enligt offentliga handlingar från Migrationsdomstolen, och ”drog därmed slutsatsen att det inte genom dessa omständigheter hade gjorts antagligt att [Rogers] löpte risk för skyddsgrundande behandling i hemlandet”.

– De ifrågasätter mindre att situationen är allvarlig i Uganda i sig, utan mer vem som skulle söka upp honom. Där är vår hållning att det finns så pass mycket identifierbar och tillgänglig information om honom ute på internet, att det i dagens samhälle ändå finns en uppenbar risk för det, säger Hanna Johansson till Flamman, och fortsätter:

– Migrationsverket har gjort en bedömning av tillförlitligheten i Rogers muntliga uppgifter, om han är genuin, och ställt frågor om hans läggning. Men de har förbisett den skriftliga bevisning som finns, och inte gjort någon riktig värdering av den.

Även i svenska Instagram-kommentarsfält, från inlägg om demonstrationer i Stockholm mot Agaba Rogers utvisning, dyker homofoba hot och avrådande kommentarer upp på engelska:

”Vi behöver fan inte den här mannen i Uganda längre. Hans familj ville bota honom från denna sjukdom, men jag svär på Bibeln att hans straff kommer att bli hängning. Han drar hela vårt samhälle i smutsen. Far åt helvete.”

”Agaba ditt straff kommer vara att bli slaktad eller bränd”

”Stoppa detta, snälla. Agaba Rogers kommer vara DÖD när ni skickar honom till Uganda.”

Kommentarer som säger sig vara från personer i Agaba Rogers ”familj och klan” skriver i stället att de helst vill att han utvisas till Uganda – för att få ”möta lagens vrede, och ruttna i fängelse”:

”Vi försökte hjälpa dig ur ditt syndiga beteende, men du svek oss. Vi uteslöt dig för att du är ett missfoster som inte kan passa in i vårt samhälle.”

En annan Instagram-användare hälsar, något mer välmenande, att han också sett Rogers intervju på ”Pengpeng Nation”:

”Hej bror, ledsen att du går igenom detta, men det är väldigt farligt för dig att komma tillbaka till Uganda just nu. Du kan bli dödad, bäst att kämpa på alla sätt för att stanna i Sverige. Allt väl.”

Uppdatering: Under onsdagskvällen, den 7 oktober, släpptes Agaba Rogers ut ur förvaret. Hans ärende är fortfarande öppet.

Agaba Rogers på Mölndalsförvaret. Foto: Amnesty Press

Flamman har sökt Migrationsverket, som ej vill kommentera enskilda ärenden utan fullmakt.

TITLE:
”Agaba Rogers kommer dö när ni skickar honom till Uganda”

DESCRIPTION:
31-åriga Agaba Rogers vill inte tillbaka till Uganda, där han riskerar fängelse och dödsstraff som homosexuell man. På sociala medier hotar människor – vissa av dem hans släktingar – fortfarande varje vecka med vad som kommer hända om han sätter sin fot i landet igen. Ändå sitter han på ett förvar i Göteborg, i väntan på utvisning.

CONTENT:
I sex månader har Agaba Rogers, som flydde till Sverige från Uganda 2014, suttit på Migrationsverkets förvar i Mölndal utanför Göteborg. Nu tas fallet tas upp för omprövning.

– Det beviljades på grund av ny bevisning, som handlar om att mycket information om honom finns publicerad på internet tillgängligt för allmänheten, förklarar Hanna Johansson, Rogers advokat från Asylbyrån.

– Vi ser att människor och myndigheter i Uganda redan tagit del av den informationen, och en risk att fler förr eller senare gör det. Då blir konsekvenserna för honom ödesdigra.

Sedan 2023 kan samkönat umgänge och ”främjande av homosexualitet” i Uganda innebära fängelsestraff i upp till 20 år. För instanser som anses ”grova” finns både livstid och döden i straffskalan.

Befolkningen i Uganda lyder också under rapporteringsskyldighet, berättar Hanna Johansson – en lag som kräver att ”misstänkt samröre” med hbtq-personer och queerorganisationer anges till myndigheterna.

– Det är ett av världens farligaste länder för hbtqi-personer, och personer som stöttar sexuell likabehandling. Att utvisa Rogers under de premisserna hade inte varit förenligt med internationell rätt, säger advokaten till Flamman.

”Informationen på internet” syftar dels på uppmärksamhet kring fallet från hbtq-organisationer som Rainbow Refugees och RFSL Newcomers, och bilder från evenemang i Sverige, som en Pride-artikel i Borås Tidning 2023. 

Men det rör sig också om en intervju Agaba Rogers gjort med en ugandisk Youtube-kanal, vid namn ”Pengpeng Nation”. Beskrivningen lyder:

”Möt en ugandisk homosexuell man som befinner sig i Sverige, där han söker skydd och asyl på grund av sin sexuella läggning. Känslan av isolering och att nekas rätten att leva sida vid sida med andra människor – oavsett sexuell läggning – har deprimerat honom på djupet.”

Svenska organisationer som uppmärksammat Agaba Rogers fall har mottagit hotfulla meddelanden från släktingar i Uganda, bland annat Rogers farbror. De skriver att de gjort Agaba Rogers arvlös för hans ”val” att ”bli bög”, och att de kommer ringa polisen så fort han landar på flygplatsen. 

Vissa kommentarer nämner specifikt Youtube-intervjun hos ”Pengpeng” som ett offentligt bevis på att Rogers är homosexuell. Exempel på dessa har nu skickats in till Migrationsverket, som konstaterat att ”omständigheterna som rör publiceringar i olika medier och ytterligare aktiviteter” var nya.

”Migrationsverket ifrågasatte dock dessa omständigheter efter bevisvärdering”, enligt offentliga handlingar från Migrationsdomstolen, och ”drog därmed slutsatsen att det inte genom dessa omständigheter hade gjorts antagligt att [Rogers] löpte risk för skyddsgrundande behandling i hemlandet”.

– De ifrågasätter mindre att situationen är allvarlig i Uganda i sig, utan mer vem som skulle söka upp honom. Där är vår hållning att det finns så pass mycket identifierbar och tillgänglig information om honom ute på internet, att det i dagens samhälle ändå finns en uppenbar risk för det, säger Hanna Johansson till Flamman, och fortsätter:

– Migrationsverket har gjort en bedömning av tillförlitligheten i Rogers muntliga uppgifter, om han är genuin, och ställt frågor om hans läggning. Men de har förbisett den skriftliga bevisning som finns, och inte gjort någon riktig värdering av den.

Även i svenska Instagram-kommentarsfält, från inlägg om demonstrationer i Stockholm mot Agaba Rogers utvisning, dyker homofoba hot och avrådande kommentarer upp på engelska:

”Vi behöver fan inte den här mannen i Uganda längre. Hans familj ville bota honom från denna sjukdom, men jag svär på Bibeln att hans straff kommer att bli hängning. Han drar hela vårt samhälle i smutsen. Far åt helvete.”

”Agaba ditt straff kommer vara att bli slaktad eller bränd”

”Stoppa detta, snälla. Agaba Rogers kommer vara DÖD när ni skickar honom till Uganda.”

Kommentarer som säger sig vara från personer i Agaba Rogers ”familj och klan” skriver i stället att de helst vill att han utvisas till Uganda – för att få ”möta lagens vrede, och ruttna i fängelse”:

”Vi försökte hjälpa dig ur ditt syndiga beteende, men du svek oss. Vi uteslöt dig för att du är ett missfoster som inte kan passa in i vårt samhälle.”

En annan Instagram-användare hälsar, något mer välmenande, att han också sett Rogers intervju på ”Pengpeng Nation”:

”Hej bror, ledsen att du går igenom detta, men det är väldigt farligt för dig att komma tillbaka till Uganda just nu. Du kan bli dödad, bäst att kämpa på alla sätt för att stanna i Sverige. Allt väl.”

Agaba Rogers på Mölndalsförvaret. Foto: Amnesty Press

Flamman har sökt Migrationsverket, som ej vill kommentera enskilda ärenden utan fullmakt.

TITLE:
”Agaba Rogers kommer dö när ni skickar honom till Uganda”

DESCRIPTION:
31-åriga Agaba Rogers vill inte tillbaka till Uganda, där han riskerar fängelse och dödsstraff som homosexuell man. På sociala medier hotar människor – vissa av dem hans släktingar – fortfarande varje vecka med vad som kommer hända om han sätter sin fot i landet igen. Ändå sitter han på ett förvar i Göteborg, i väntan på utvisning.

CONTENT:
I sex månader har Agaba Rogers, som flydde till Sverige från Uganda 2014, suttit på Migrationsverkets förvar i Mölndal utanför Göteborg. Nu tas fallet tas upp för omprövning.

– Det beviljades på grund av ny bevisning, som handlar om att mycket information om honom finns publicerad på internet tillgängligt för allmänheten, förklarar Hanna Johansson, Rogers advokat från Asylbyrån.

– Bevisningen talar för att människor och myndigheter i Uganda redan tagit del av den informationen, och en risk att fler förr eller senare gör det. Då blir konsekvenserna för honom ödesdigra.

Sedan 2023 kan samkönat umgänge och ”främjande av homosexualitet” i Uganda innebära fängelsestraff i upp till 20 år. För instanser som anses ”grova” finns både livstid och döden i straffskalan.

Befolkningen i Uganda lyder också under rapporteringsskyldighet, berättar Hanna Johansson – en lag som kräver att ”misstänkt samröre” med hbtq-personer och queerorganisationer anges till myndigheterna.

– Det är ett av världens farligaste länder för hbtqi-personer, och personer som stöttar sexuell likabehandling. Att utvisa Rogers under de premisserna är inte förenligt med internationell rätt, säger advokaten till Flamman.

”Informationen på internet” syftar dels på uppmärksamhet kring fallet från hbtq-organisationer som Rainbow Refugees och RFSL Newcomers, och bilder från evenemang i Sverige, som en Pride-artikel i Borås Tidning 2023. 

Men det rör sig också om en intervju Agaba Rogers gjort med en ugandisk Youtube-kanal, vid namn ”Pengpeng Nation”. Beskrivningen lyder:

”Möt en ugandisk homosexuell man som befinner sig i Sverige, där han söker skydd och asyl på grund av sin sexuella läggning. Känslan av isolering och att nekas rätten att leva sida vid sida med andra människor – oavsett sexuell läggning – har deprimerat honom på djupet.”

Svenska organisationer som uppmärksammat Agaba Rogers fall har mottagit hotfulla meddelanden från släktingar i Uganda, bland annat Rogers farbror. De skriver att de gjort Agaba Rogers arvlös för hans ”val” att ”bli bög”, och att de kommer ringa polisen så fort han landar på flygplatsen. 

Vissa kommentarer nämner specifikt Youtube-intervjun hos ”Pengpeng” som ett offentligt bevis på att Rogers är homosexuell. Exempel på dessa har nu skickats in till Migrationsverket, som konstaterat att ”omständigheterna som rör publiceringar i olika medier och ytterligare aktiviteter” var nya.

”Migrationsverket ifrågasatte dock dessa omständigheter efter bevisvärdering”, enligt offentliga handlingar från Migrationsdomstolen, och ”drog därmed slutsatsen att det inte genom dessa omständigheter hade gjorts antagligt att [Rogers] löpte risk för skyddsgrundande behandling i hemlandet”.

– De ifrågasätter mindre att situationen är allvarlig i Uganda i sig, utan mer vem som skulle söka upp honom. Där är vår hållning att det finns så pass mycket identifierbar och tillgänglig information om honom ute på internet, att det i dagens samhälle ändå finns en uppenbar risk för det, säger Hanna Johansson till Flamman, och fortsätter:

– Migrationsverket har gjort en bedömning av tillförlitligheten i Rogers muntliga uppgifter, om han är genuin, och ställt frågor om hans läggning. Men de har förbisett den skriftliga bevisning som finns, och inte gjort någon riktig värdering av den.

Även i svenska Instagram-kommentarsfält, från inlägg om demonstrationer i Stockholm mot Agaba Rogers utvisning, dyker homofoba hot och avrådande kommentarer upp på engelska:

”Vi behöver fan inte den här mannen i Uganda längre. Hans familj ville bota honom från denna sjukdom, men jag svär på Bibeln att hans straff kommer att bli hängning. Han drar hela vårt samhälle i smutsen. Far åt helvete.”

”Agaba ditt straff kommer vara att bli slaktad eller bränd”

”Stoppa detta, snälla. Agaba Rogers kommer vara DÖD när ni skickar honom till Uganda.”

Kommentarer som säger sig vara från personer i Agaba Rogers ”familj och klan” skriver i stället att de helst vill att han utvisas till Uganda – för att få ”möta lagens vrede, och ruttna i fängelse”:

”Vi försökte hjälpa dig ur ditt syndiga beteende, men du svek oss. Vi uteslöt dig för att du är ett missfoster som inte kan passa in i vårt samhälle.”

En annan Instagram-användare hälsar, något mer välmenande, att han också sett Rogers intervju på ”Pengpeng Nation”:

”Hej bror, ledsen att du går igenom detta, men det är väldigt farligt för dig att komma tillbaka till Uganda just nu. Du kan bli dödad, bäst att kämpa på alla sätt för att stanna i Sverige. Allt väl.”

Agaba Rogers på Mölndalsförvaret. Foto: Amnesty Press

Flamman har sökt Migrationsverket, som ej vill kommentera enskilda ärenden utan fullmakt.

TITLE:
Armémuseum rustar ned – efter hyreschock

DESCRIPTION:
Armémuseum blir det senaste statliga museet som tittar på nya lokaler – eftersom de gamla blivit för dyra. Även om renoveringsbehov också finns med i bilden har debatten om SFV:s hyreshöjningar snabbt blossat upp igen. ”Problemet för oss är själva marknadshyresystemet”, säger överintendent Lars Amréus.

CONTENT:
På ett möte på måndagsmorgonen kom ledningen för SMMTF, Statens muséer för maritim-, transport- och försvarshistoria, med ett dramatiskt besked till de anställda på Armémuseum, vilket Magasin K var först med att rapportera. Museet ska stänga på obestämd tid, efter närmare 150 år på samma plats i Stockholm, och leta nya lokaler.

I mars fick Armémuseum veta att Statens fastighetsverk (SFV) sagt upp museets gamla hyresavtal – och skrivit ett nytt med 60 procents högre hyra, en höjning från 14 till 22 miljoner kronor om året. Hyresfrågan har varit ”utlösande, men inte avgörande”, säger SMMTF:s överintendent Lars Amréus (bilden) till Flamman:

– Museet behöver också en renovering, från golv till tak. I stort sett alla utställningar är 25 år gamla, och vi har insett att en del av de nya uppdrag vi fått kommer göra sig bättre någon annanstans. Det finns bökiga problem med huset, även om det är pampigt.

När vårens hyreschock kom blev museichef Fabian Arnheim (bilden) ”väldigt förvånad”, och tyckte att en höjning på 60 procent på tre år lät ”oskäligt stor”, även på museets fina adress. Museet begärde medling i hyresnämnden – som enligt Lars Amréus lade ned ärendet, då man inte ville medla mellan två statliga myndigheter.

– Vi har haft en professionell och saklig dialog med SFV. Problemet för oss är ju själva systemet, där man försöker sätta marknadshyror på ändamålsfastigheter, säger överindententen till Flamman.

– Vilken alternativ hyresgäst ser man framför sig i en byggnad som Vasamuseet? Många av dessa hus är specialbyggda, och går inte att värdera på det sättet.

”Den här horribla situationen är politikernas fel”, skriver Anna Troberg (bilden), förbundsordförande för kultur- och kommunikatörsfacket DIK, till TT.

Hon talar om en generell ”museislakt”, och utvecklar för Flamman:

– En flytt i sig behöver inte vara dåligt, men det är förskräckligt att det är hyreschocker som är orsaken till att allt fler museer behöver stänga eller flytta. Politiker måste dra i nödbromsen, och ta tag i grundproblemet.

Vinstkravet som Statens fastighetsverk måste leva upp till är på 4,54 procent på en tredjedel av sina fastighetsinvesteringslån. Anna Troberg tar dock upp hur man de senaste åren legat på över över 20 procent – och samlat 8 miljarder ”på hög”, vilket fått Riksrevisionen att ”smälla myndigheten på fingrarna”:

– Det är i grunden ett jättekonstigt system: en påhittad marknad, där staten ger med ena handen och tar med andra. Men när SFV dessutom tar ut överhyror, inte sköter underhåll, och säljer av högt värderade kulturfastigheter – samtidigt som de har för mycket pengar?

I ett mejl till Flamman kallar Statens Fastighetsverk påståendena om övervinster ”missvisande, omstridda eller direkt felaktiga”:

”Att SFV ofta har haft ett resultat som överstiger avkastningskravet är ett tecken på både god ekonomisk hushållning och ett ansvarsfullt förvaltande av statens tillgångar. När det gäller hyrorna konstaterade Riksrevisionen i sin senaste granskning att det inte finns stöd för påståendet att SFV generellt tar ut överhyror. Överlag ligger de något under marknadsmässiga nivåer, även om jämförelser ofta är svåra eftersom många av fastigheterna är unika. Riksrevisionens kritik riktades huvudsakligen mot regeringens styrning.”

Det är i grunden ett jättekonstigt system: en påhittad marknad, där staten ger med ena handen och tar med andra. 

Sedan årsskiftet är Armémuseum en del av den nya, stora museimyndigheten SMMTF. Göteborgs etnografiska museum, Etnografiska i Stockholm, Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet gick redan 1999 samman under det liknande paraplyet ”Världskulturmuséerna” (SMVK).

Bara dagar före mötet på Armémuseum lämnade Britta Söderqvist, Världskulturmuséernas överintendent, över en ny utredning till regeringen som föreslår att stänga Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet, och flytta bådas verksamhet till Etnografiska museet.

– Det kommer med betydande utmaningar för en modern museiverksamhet att vara i hus som inte är anpassade för det. När hyrorna blir en så stor andel av vår ekonomi så finns det stora risker att det bara blir hus till slut, sade hon till DN i våras.

42 procent av SMVK:s utgifter går redan i dag till att betala hyror – till statliga SFV – för de fyra museibyggnader man förvaltar. Redan innan nya krav från Statens fastighetsverk damp ned räknade man med hyreshöjningar på 57 procent för Etnografiska museet, motsvarande över 12 miljoner kronor per år. Nu ser de totala lokalkostnaderna för myndighetens museer i stället ut att öka med över 20 miljoner kronor mellan 2027 och 2029. Även Nationalmuseum pungar ut omkring 46 procent av sin årliga budget på hyror.

	
 
 
 

 
	
	

 
 
Snart flyttar Spotify in på Nationalmuseum

 
 

 
 I det fasta greppet mellan reaktionär nationalism och nytaylorism på speed har bildning blivit en vänsterfråga.
 
 

 Kommentar/Kultur
 Paulina Sokolow 
 

 

	

– Marknadshyresystemet har sina poänger, som att ha ”tryckt ut” vissa kontorsmyndigheter från dyra lägen i Stockholms innerstad, säger SMMTF:s överintendent Lars Amréus.

– Men för oss med dedikerade fastigheter blir det väldigt besvärande, och det skulle vara ytterst tacksamt om någon regering kunde få oss ur detta. Det säger jag som någon som varit myndighetschef i 20 år.

Uppdaterad med kommentarer från Statens fastighetsverk.

TITLE:
Armémuseum rustar ned – efter hyreschock

DESCRIPTION:
Armémuseum blir det senaste statliga museet som tittar på nya lokaler – eftersom de gamla blivit för dyra. Även om renoveringsbehov också finns med i bilden har debatten om SFV:s hyreshöjningar snabbt blossat upp igen. ”Problemet för oss är själva marknadshyresystemet”, säger överintendent Lars Amréus.

CONTENT:
På ett möte på måndagsmorgonen kom ledningen för SMMTF, Statens muséer för maritim-, transport- och försvarshistoria, med ett dramatiskt besked till de anställda på Armémuseum, vilket Magasin K var först med att rapportera. Museet ska stänga på obestämd tid, efter närmare 150 år på samma plats i Stockholm, och leta nya lokaler.

I mars fick Armémuseum veta att Statens fastighetsverk (SFV) sagt upp museets gamla hyresavtal – och skrivit ett nytt med 60 procents högre hyra, en höjning från 14 till 22 miljoner kronor om året. Hyresfrågan har varit ”utlösande, men inte avgörande”, säger SMMTF:s överintendent Lars Amréus (bilden) till Flamman:

– Museet behöver också en renovering, från golv till tak. I stort sett alla utställningar är 25 år gamla, och vi har insett att en del av de nya uppdrag vi fått kommer göra sig bättre någon annanstans. Det finns bökiga problem med huset, även om det är pampigt.

När vårens hyreschock kom blev museichef Fabian Arnheim (bilden) ”väldigt förvånad”, och tyckte att en höjning på 60 procent på tre år lät ”oskäligt stor”, även på museets fina adress. Museet begärde medling i hyresnämnden – som enligt Lars Amréus lade ned ärendet, då man inte ville medla mellan två statliga myndigheter.

– Vi har haft en professionell och saklig dialog med SFV. Problemet för oss är ju själva systemet, där man försöker sätta marknadshyror på ändamålsfastigheter, säger överindententen till Flamman.

– Vilken alternativ hyresgäst ser man framför sig i en byggnad som Vasamuseet? Många av dessa hus är specialbyggda, och går inte att värdera på det sättet.

”Den här horribla situationen är politikernas fel”, skriver Anna Troberg (bilden), förbundsordförande för kultur- och kommunikatörsfacket DIK, till TT.

Hon talar om en generell ”museislakt”, och utvecklar för Flamman:

– En flytt i sig behöver inte vara dåligt, men det är förskräckligt att det är hyreschocker som är orsaken till att allt fler museer behöver stänga eller flytta. Politiker måste dra i nödbromsen, och ta tag i grundproblemet.

Vinstkravet som Statens fastighetsverk måste leva upp till är på 4,54 procent på en tredjedel av sina fastighetsinvesteringslån. Anna Troberg tar dock upp hur man de senaste åren legat på över över 20 procent – och samlat 8 miljarder ”på hög”, vilket fått Riksrevisionen att ”smälla myndigheten på fingrarna”:

– Det är i grunden ett jättekonstigt system: en påhittad marknad, där staten ger med ena handen och tar med andra. Men när SFV dessutom tar ut överhyror, inte sköter underhåll, och säljer av högt värderade kulturfastigheter – samtidigt som de har för mycket pengar?

I ett mejl till Flamman kallar Statens Fastighetsverk påståendena om övervinster ”missvisande, omstridda eller direkt felaktiga”:

”Att SFV ofta har haft ett resultat som överstiger avkastningskravet är ett tecken på både god ekonomisk hushållning och ett ansvarsfullt förvaltande av statens tillgångar”, menar myndigheten.

Det är i grunden ett jättekonstigt system: en påhittad marknad, där staten ger med ena handen och tar med andra. 

”När det gäller hyrorna konstaterade Riksrevisionen i sin senaste granskning att det inte finns stöd för påståendet att SFV generellt tar ut överhyror. Överlag ligger de något under marknadsmässiga nivåer, även om jämförelser ofta är svåra eftersom många av fastigheterna är unika. Riksrevisionens kritik riktades huvudsakligen mot regeringens styrning.”

Sedan årsskiftet är Armémuseum en del av den nya, stora museimyndigheten SMMTF. Göteborgs etnografiska museum, Etnografiska i Stockholm, Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet gick redan 1999 samman under det liknande paraplyet ”Världskulturmuséerna” (SMVK).

Bara dagar före mötet på Armémuseum lämnade Britta Söderqvist, Världskulturmuséernas överintendent, över en ny utredning till regeringen som föreslår att stänga Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet, och flytta bådas verksamhet till Etnografiska museet.

– Det kommer med betydande utmaningar för en modern museiverksamhet att vara i hus som inte är anpassade för det. När hyrorna blir en så stor andel av vår ekonomi så finns det stora risker att det bara blir hus till slut, sade hon till DN i våras.

42 procent av SMVK:s utgifter går redan i dag till att betala hyror – till statliga SFV – för de fyra museibyggnader man förvaltar. Redan innan nya krav från Statens fastighetsverk damp ned räknade man med hyreshöjningar på 57 procent för Etnografiska museet, motsvarande över 12 miljoner kronor per år. Nu ser de totala lokalkostnaderna för myndighetens museer i stället ut att öka med över 20 miljoner kronor mellan 2027 och 2029. Även Nationalmuseum pungar ut omkring 46 procent av sin årliga budget på hyror.

	
 
 
 

 
	
	

 
 
Snart flyttar Spotify in på Nationalmuseum

 
 

 
 I det fasta greppet mellan reaktionär nationalism och nytaylorism på speed har bildning blivit en vänsterfråga.
 
 

 Kommentar/Kultur
 Paulina Sokolow 
 

 

	

– Marknadshyresystemet har sina poänger, som att ha ”tryckt ut” vissa kontorsmyndigheter från dyra lägen i Stockholms innerstad, säger SMMTF:s överintendent Lars Amréus.

– Men för oss med dedikerade fastigheter blir det väldigt besvärande, och det skulle vara ytterst tacksamt om någon regering kunde få oss ur detta. Det säger jag som någon som varit myndighetschef i 20 år.

Uppdaterad med kommentarer från Statens fastighetsverk.

TITLE:
Armémuseum rustar ned – efter hyreschock

DESCRIPTION:
Armémuseum blir det senaste statliga museet som tittar på nya lokaler – eftersom de gamla blivit för dyra. Även om renoveringsbehov också finns med i bilden har debatten om SFV:s hyreshöjningar snabbt blossat upp igen. ”Problemet för oss är själva marknadshyresystemet”, säger överintendent Lars Amréus.

CONTENT:
På ett möte på måndagsmorgonen kom ledningen för SMMTF, Statens muséer för maritim-, transport- och försvarshistoria, med ett dramatiskt besked till de anställda på Armémuseum, vilket Magasin K var först med att rapportera. Museet ska stänga på obestämd tid, efter närmare 150 år på samma plats i Stockholm, och leta nya lokaler.

I mars fick Armémuseum veta att Statens fastighetsverk (SFV) sagt upp museets gamla hyresavtal – och skrivit ett nytt med 60 procents högre hyra, en höjning från 14 till 22 miljoner kronor om året. Hyresfrågan har varit ”utlösande, men inte avgörande”, säger SMMTF:s överintendent Lars Amréus (bilden) till Flamman:

– Museet behöver också en renovering, från golv till tak. I stort sett alla utställningar är 25 år gamla, och vi har insett att en del av de nya uppdrag vi fått kommer göra sig bättre någon annanstans. Det finns bökiga problem med huset, även om det är pampigt.

När vårens hyreschock kom blev museichef Fabian Arnheim (bilden) ”väldigt förvånad”, och tyckte att en höjning på 60 procent på tre år lät ”oskäligt stor”, även på museets fina adress. Museet begärde medling i hyresnämnden – som enligt Lars Amréus lade ned ärendet, då man inte ville medla mellan två statliga myndigheter.

– Vi har haft en professionell och saklig dialog med SFV. Problemet för oss är ju själva systemet, där man försöker sätta marknadshyror på ändamålsfastigheter, säger överindententen till Flamman.

– Vilken alternativ hyresgäst ser man framför sig i en byggnad som Vasamuseet? Många av dessa hus är specialbyggda, och går inte att värdera på det sättet.

”Den här horribla situationen är politikernas fel”, skriver Anna Troberg (bilden), förbundsordförande för kultur- och kommunikatörsfacket DIK, till TT.

Hon talar om en generell ”museislakt”, och utvecklar för Flamman:

– En flytt i sig behöver inte vara dåligt, men det är förskräckligt att det är hyreschocker som är orsaken till att allt fler museer behöver stänga eller flytta. Politiker måste dra i nödbromsen, och ta tag i grundproblemet.

Vinstkravet som Statens fastighetsverk måste leva upp till är på 4,5 procent. Anna Troberg tar dock upp hur man de senaste åren legat på över över 20 procent – och samlat 8 miljarder ”på hög”, vilket fått Riksrevisionen att smälla myndigheten på fingrarna:

– Det är i grunden ett jättekonstigt system: en påhittad marknad, där staten ger med ena handen och tar med andra. Men när SFV dessutom tar ut överhyror, inte sköter underhåll, och säljer av högt värderade kulturfastigheter – samtidigt som de har för mycket pengar?

Det är i grunden ett jättekonstigt system: en påhittad marknad, där staten ger med ena handen och tar med andra. 

Sedan årsskiftet är Armémuseum en del av den nya, stora museimyndigheten SMMTF. Göteborgs etnografiska museum, Etnografiska i Stockholm, Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet gick redan 1999 samman under det liknande paraplyet ”Världskulturmuséerna” (SMVK).

Bara dagar före mötet på Armémuseum lämnade Britta Söderqvist, Världskulturmuséernas överintendent, över en ny utredning till regeringen som föreslår att stänga Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet, och flytta bådas verksamhet till Etnografiska museet.

– Det kommer med betydande utmaningar för en modern museiverksamhet att vara i hus som inte är anpassade för det. När hyrorna blir en så stor andel av vår ekonomi så finns det stora risker att det bara blir hus till slut, sade hon till DN i våras.

42 procent av SMVK:s utgifter går redan i dag till att betala hyror – till statliga SFV – för de fyra museibyggnader man förvaltar. Redan innan nya krav från Statens fastighetsverk damp ned räknade man med hyreshöjningar på 57 procent för Etnografiska museet, motsvarande över 12 miljoner kronor per år. Nu ser de totala lokalkostnaderna för myndighetens museer i stället ut att öka med över 20 miljoner kronor mellan 2027 och 2029. Även Nationalmuseum pungar ut omkring 46 procent av sin årliga budget på hyror.

	
 
 
 

 
	
	

 
 
Snart flyttar Spotify in på Nationalmuseum

 
 

 
 I det fasta greppet mellan reaktionär nationalism och nytaylorism på speed har bildning blivit en vänsterfråga.
 
 

 Kommentar/Kultur
 Paulina Sokolow 
 

 

	

– Marknadshyresystemet har sina poänger, som att ha ”tryckt ut” vissa kontorsmyndigheter från dyra lägen i Stockholms innerstad, säger SMMTF:s överintendent Lars Amréus.

– Men för oss med dedikerade fastigheter blir det väldigt besvärande, och det skulle vara ytterst tacksamt om någon regering kunde få oss ur detta. Det säger jag som någon som varit myndighetschef i 20 år.

Flamman har sökt Statens fastighetsverk.

TITLE:
Armémuseum rustar ned – efter hyreschock

DESCRIPTION:
Armémuseum blir det senaste statliga museet som tittar på nya lokaler – eftersom de gamla blivit för dyra. Även om renoveringsbehov också finns med i bilden har debatten om SFV:s hyreshöjningar snabbt blossat upp igen. ”Problemet för oss är själva marknadshyresystemet”, säger överintendent Lars Amréus.

CONTENT:
På ett möte på måndagsmorgonen kom ledningen för SMMTF, Statens muséer för maritim-, transport- och försvarshistoria, med ett dramatiskt besked till de anställda på Armémuseum, vilket Magasin K var först med att rapportera. Museet ska stänga på obestämd tid, efter närmare 150 år på samma plats i Stockholm, och leta nya lokaler.

I mars fick Armémuseum veta att Statens fastighetsverk (SFV) sagt upp museets gamla hyresavtal – och skrivit ett nytt med 60 procents högre hyra, en höjning från 14 till 22 miljoner kronor om året. Hyresfrågan har varit ”utlösande, men inte avgörande”, säger SMMTF:s överintendent Lars Amréus (bilden) till Flamman:

– Museet behöver också en renovering, från golv till tak. I stort sett alla utställningar är 25 år gamla, och vi har insett att en del av de nya uppdrag vi fått kommer göra sig bättre någon annanstans. Det finns bökiga problem med huset, även om det är pampigt.

När vårens hyreschock kom blev museichef Fabian Arnheim (bilden) ”väldigt förvånad”, och tyckte att en höjning på 60 procent på tre år lät ”oskäligt stor”, även på museets fina adress. Museet begärde medling i hyresnämnden – som enligt Lars Amréus lade ned ärendet, då man inte ville medla mellan två statliga myndigheter.

– Vi har haft en professionell och saklig dialog med SFV. Problemet för oss är ju själva systemet, där man försöker sätta marknadshyror på ändamålsfastigheter, säger överindententen till Flamman.

– Vilken alternativ hyresgäst ser man framför sig i en byggnad som Vasamuseet? Många av dessa hus är specialbyggda, och går inte att värdera på det sättet.

”Den här horribla situationen är politikernas fel”, skriver Anna Troberg (bilden), förbundsordförande för kultur- och kommunikatörsfacket DIK, till TT.

Hon talar om en generell ”museislakt”, och utvecklar för Flamman:

– En flytt i sig behöver inte vara dåligt, men det är förskräckligt att det är hyreschocker som är orsaken till att allt fler museer behöver stänga eller flytta. Politiker måste dra i nödbromsen, och ta tag i grundproblemet.

Vinstkravet som Statens fastighetsverk måste leva upp till är på 4,54 procent på en tredjedel av sina fastighetsinvesteringslån. Anna Troberg tar dock upp hur man de senaste åren legat på över över 20 procent – och samlat 8 miljarder ”på hög”, vilket fått Riksrevisionen att ”smälla myndigheten på fingrarna”:

– Det är i grunden ett jättekonstigt system: en påhittad marknad, där staten ger med ena handen och tar med andra. Men när SFV dessutom tar ut överhyror, inte sköter underhåll, och säljer av högt värderade kulturfastigheter – samtidigt som de har för mycket pengar?

I ett mejl till Flamman kallar Statens Fastighetsverk påståendena om övervinster ”missvisande, omstridda eller direkt felaktiga”:

”Att SFV ofta har haft ett resultat som överstiger avkastningskravet är ett tecken på både god ekonomisk hushållning och ett ansvarsfullt förvaltande av statens tillgångar. När det gäller hyrorna konstaterade Riksrevisionen i sin senaste granskning att det inte finns stöd för påståendet att SFV generellt tar ut överhyror. Överlag ligger de något under marknadsmässiga nivåer, även om jämförelser ofta är svåra eftersom många av fastigheterna är unika. Riksrevisionens kritik riktades huvudsakligen mot regeringens styrning.”

Det är i grunden ett jättekonstigt system: en påhittad marknad, där staten ger med ena handen och tar med andra. 

Sedan årsskiftet är Armémuseum en del av den nya, stora museimyndigheten SMMTF. Göteborgs etnografiska museum, Etnografiska i Stockholm, Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet gick redan 1999 samman under det liknande paraplyet ”Världskulturmuséerna” (SMVK).

Bara dagar före mötet på Armémuseum lämnade Britta Söderqvist, Världskulturmuséernas överintendent, över en ny utredning till regeringen som föreslår att stänga Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet, och flytta bådas verksamhet till Etnografiska museet.

– Det kommer med betydande utmaningar för en modern museiverksamhet att vara i hus som inte är anpassade för det. När hyrorna blir en så stor andel av vår ekonomi så finns det stora risker att det bara blir hus till slut, sade hon till DN i våras.

42 procent av SMVK:s utgifter går redan i dag till att betala hyror – till statliga SFV – för de fyra museibyggnader man förvaltar. Redan innan nya krav från Statens fastighetsverk damp ned räknade man med hyreshöjningar på 57 procent för Etnografiska museet, motsvarande över 12 miljoner kronor per år. Nu ser de totala lokalkostnaderna för myndighetens museer i stället ut att öka med över 20 miljoner kronor mellan 2027 och 2029. Även Nationalmuseum pungar ut omkring 46 procent av sin årliga budget på hyror.

	
 
 
 

 
	
	

 
 
Snart flyttar Spotify in på Nationalmuseum

 
 

 
 I det fasta greppet mellan reaktionär nationalism och nytaylorism på speed har bildning blivit en vänsterfråga.
 
 

 Kommentar/Kultur
 Paulina Sokolow 
 

 

	

– Marknadshyresystemet har sina poänger, som att ha ”tryckt ut” vissa kontorsmyndigheter från dyra lägen i Stockholms innerstad, säger SMMTF:s överintendent Lars Amréus.

– Men för oss med dedikerade fastigheter blir det väldigt besvärande, och det skulle vara ytterst tacksamt om någon regering kunde få oss ur detta. Det säger jag som någon som varit myndighetschef i 20 år.

Uppdaterad med kommentarer från Statens fastighetsverk.

TITLE:
Armémuseum rustar ned – efter hyreschock

DESCRIPTION:
Armémuseum blir det senaste statliga museet som tittar på nya lokaler – eftersom de gamla blivit för dyra. Även om renoveringsbehov också finns med i bilden har debatten om SFV:s hyreshöjningar snabbt blossat upp igen. ”Problemet för oss är själva marknadshyresystemet”, säger överintendent Lars Amréus.

CONTENT:
På ett möte på måndagsmorgonen kom ledningen för SMMTF, Statens muséer för maritim-, transport- och försvarshistoria, med ett dramatiskt besked till de anställda på Armémuseum, vilket Magasin K var först med att rapportera. Museet ska stänga på obestämd tid, efter närmare 150 år på samma plats i Stockholm, och leta nya lokaler.

I mars fick Armémuseum veta att Statens fastighetsverk (SFV) sagt upp museets gamla hyresavtal – och skrivit ett nytt med 60 procents högre hyra, en höjning från 14 till 22 miljoner kronor om året. Hyresfrågan har varit ”utlösande, men inte avgörande”, säger SMMTF:s överintendent Lars Amréus (bilden) till Flamman:

– Museet behöver också en renovering, från golv till tak. I stort sett alla utställningar är 25 år gamla, och vi har insett att en del av de nya uppdrag vi fått kommer göra sig bättre någon annanstans. Det finns bökiga problem med huset, även om det är pampigt.

När vårens hyreschock kom blev museichef Fabian Arnheim (bilden) ”väldigt förvånad”, och tyckte att en höjning på 60 procent på tre år lät ”oskäligt stor”, även på museets fina adress. Museet begärde medling i hyresnämnden – som enligt Lars Amréus lade ned ärendet, då man inte ville medla mellan två statliga myndigheter.

– Vi har haft en professionell och saklig dialog med SFV. Problemet för oss är ju själva systemet, där man försöker sätta marknadshyror på ändamålsfastigheter, säger överindententen till Flamman.

– Vilken alternativ hyresgäst ser man framför sig i en byggnad som Vasamuseet? Många av dessa hus är specialbyggda, och går inte att värdera på det sättet.

”Den här horribla situationen är politikernas fel”, skriver Anna Troberg (bilden), förbundsordförande för kultur- och kommunikatörsfacket DIK, till TT.

Hon talar om en generell ”museislakt”, och utvecklar för Flamman:

– En flytt i sig behöver inte vara dåligt, men det är förskräckligt att det är hyreschocker som är orsaken till att allt fler museer behöver stänga eller flytta. Politiker måste dra i nödbromsen, och ta tag i grundproblemet.

Vinstkravet som Statens fastighetsverk måste leva upp till är på 4,54 procent på en tredjedel av sina fastighetsinvesteringslån. Anna Troberg tar dock upp hur man de senaste åren legat på över över 20 procent – och samlat 8 miljarder ”på hög”, vilket fått Riksrevisionen att ”smälla myndigheten på fingrarna”:

– Det är i grunden ett jättekonstigt system: en påhittad marknad, där staten ger med ena handen och tar med andra. Men när SFV dessutom tar ut överhyror, inte sköter underhåll, och säljer av högt värderade kulturfastigheter – samtidigt som de har för mycket pengar?

I ett mejl till Flamman kallar Statens Fastighetsverk påståendena om övervinster ”missvisande, omstridda eller direkt felaktiga”:

”Att SFV ofta har haft ett resultat som överstiger avkastningskravet är ett tecken på både god ekonomisk hushållning och ett ansvarsfullt förvaltande av statens tillgångar. När det gäller hyrorna konstaterade Riksrevisionen i sin senaste granskning att det inte finns stöd för påståendet att SFV generellt tar ut överhyror. Överlag ligger de något under marknadsmässiga nivåer, även om jämförelser ofta är svåra eftersom många av fastigheterna är unika. Riksrevisionens kritik riktades huvudsakligen mot regeringens styrning.”

Det är i grunden ett jättekonstigt system: en påhittad marknad, där staten ger med ena handen och tar med andra. 

Sedan årsskiftet är Armémuseum en del av den nya, stora museimyndigheten SMMTF. Göteborgs etnografiska museum, Etnografiska i Stockholm, Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet gick redan 1999 samman under det liknande paraplyet ”Världskulturmuséerna” (SMVK).

Bara dagar före mötet på Armémuseum lämnade Britta Söderqvist, Världskulturmuséernas överintendent, över en ny utredning till regeringen som föreslår att stänga Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet, och flytta bådas verksamhet till Etnografiska museet.

– Det kommer med betydande utmaningar för en modern museiverksamhet att vara i hus som inte är anpassade för det. När hyrorna blir en så stor andel av vår ekonomi så finns det stora risker att det bara blir hus till slut, sade hon till DN i våras.

42 procent av SMVK:s utgifter går redan i dag till att betala hyror – till statliga SFV – för de fyra museibyggnader man förvaltar. Redan innan nya krav från Statens fastighetsverk damp ned räknade man med hyreshöjningar på 57 procent för Etnografiska museet, motsvarande över 12 miljoner kronor per år. Nu ser de totala lokalkostnaderna för myndighetens museer i stället ut att öka med över 20 miljoner kronor mellan 2027 och 2029. Även Nationalmuseum pungar ut omkring 46 procent av sin årliga budget på hyror.

	
 
 
 

 
	
	

 
 
Snart flyttar Spotify in på Nationalmuseum

 
 

 
 I det fasta greppet mellan reaktionär nationalism och nytaylorism på speed har bildning blivit en vänsterfråga.
 
 

 Kommentar/Kultur
 Paulina Sokolow 
 

 

	

– Marknadshyresystemet har sina poänger, som att ha ”tryckt ut” vissa kontorsmyndigheter från dyra lägen i Stockholms innerstad, säger SMMTF:s överintendent Lars Amréus.

– Men för oss med dedikerade fastigheter blir det väldigt besvärande, och det skulle vara ytterst tacksamt om någon regering kunde få oss ur detta. Det säger jag som någon som varit myndighetschef i 20 år.

Uppdaterad med kommentarer från Statens fastighetsverk.

TITLE:
Armémuseum rustar ned – efter hyreschock

DESCRIPTION:
Armémuseum blir det senaste statliga museet som tittar på nya lokaler – eftersom de gamla blivit för dyra. Även om renoveringsbehov också finns med i bilden har debatten om SFV:s hyreshöjningar snabbt blossat upp igen. ”Problemet för oss är själva marknadshyresystemet”, säger överintendent Lars Amréus.

CONTENT:
På ett möte på måndagsmorgonen kom ledningen för SMMTF, Statens muséer för maritim-, transport- och försvarshistoria, med ett dramatiskt besked till de anställda på Armémuseum, vilket Magasin K var först med att rapportera. Museet ska stänga på obestämd tid, efter närmare 150 år på samma plats i Stockholm, och leta nya lokaler.

I mars fick Armémuseum veta att Statens fastighetsverk (SFV) sagt upp museets gamla hyresavtal – och skrivit ett nytt med 60 procents högre hyra, en höjning från 14 till 22 miljoner kronor om året. Hyresfrågan har varit ”utlösande, men inte avgörande”, säger SMMTF:s överintendent Lars Amréus (bilden) till Flamman:

– Museet behöver också en renovering, från golv till tak. I stort sett alla utställningar är 25 år gamla, och vi har insett att en del av de nya uppdrag vi fått kommer göra sig bättre någon annanstans. Det finns bökiga problem med huset, även om det är pampigt.

När vårens hyreschock kom blev museichef Fabian Arnheim (bilden) ”väldigt förvånad”, och tyckte att en höjning på 60 procent på tre år lät ”oskäligt stor”, även på museets fina adress. Museet begärde medling i hyresnämnden – som enligt Lars Amréus lade ned ärendet, då man inte ville medla mellan två statliga myndigheter.

– Vi har haft en professionell och saklig dialog med SFV. Problemet för oss är ju själva systemet, där man försöker sätta marknadshyror på ändamålsfastigheter, säger överindententen till Flamman.

– Vilken alternativ hyresgäst ser man framför sig i en byggnad som Vasamuseet? Många av dessa hus är specialbyggda, och går inte att värdera på det sättet.

”Den här horribla situationen är politikernas fel”, skriver Anna Troberg (bilden), förbundsordförande för kultur- och kommunikatörsfacket DIK, till TT.

Hon talar om en generell ”museislakt”, och utvecklar för Flamman:

– En flytt i sig behöver inte vara dåligt, men det är förskräckligt att det är hyreschocker som är orsaken till att allt fler museer behöver stänga eller flytta. Politiker måste dra i nödbromsen, och ta tag i grundproblemet.

Vinstkravet som Statens fastighetsverk måste leva upp till är på 4,54 procent på en tredjedel av sina fastighetsinvesteringslån. Anna Troberg tar dock upp hur man de senaste åren legat på över över 20 procent – och samlat 8 miljarder ”på hög”, vilket fått Riksrevisionen att ”smälla myndigheten på fingrarna”:

– Det är i grunden ett jättekonstigt system: en påhittad marknad, där staten ger med ena handen och tar med andra. Men när SFV dessutom tar ut överhyror, inte sköter underhåll, och säljer av högt värderade kulturfastigheter – samtidigt som de har för mycket pengar?

I ett mejl till Flamman kallar Statens Fastighetsverk påståendena om övervinster ”missvisande, omstridda eller direkt felaktiga”:

”Att SFV ofta har haft ett resultat som överstiger avkastningskravet är ett tecken på både god ekonomisk hushållning och ett ansvarsfullt förvaltande av statens tillgångar”, menar myndigheten.

Det är i grunden ett jättekonstigt system: en påhittad marknad, där staten ger med ena handen och tar med andra. 

”När det gäller hyrorna konstaterade Riksrevisionen i sin senaste granskning att det inte finns stöd för påståendet att SFV generellt tar ut överhyror. Överlag ligger de något under marknadsmässiga nivåer, även om jämförelser ofta är svåra eftersom många av fastigheterna är unika. Riksrevisionens kritik riktades huvudsakligen mot regeringens styrning.”

Sedan årsskiftet är Armémuseum en del av den nya, stora museimyndigheten SMMTF. Göteborgs etnografiska museum, Etnografiska i Stockholm, Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet gick redan 1999 samman under det liknande paraplyet ”Världskulturmuséerna” (SMVK).

Bara dagar före mötet på Armémuseum lämnade Britta Söderqvist, Världskulturmuséernas överintendent, över en ny utredning till regeringen som föreslår att stänga Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet, och flytta bådas verksamhet till Etnografiska museet.

– Det kommer med betydande utmaningar för en modern museiverksamhet att vara i hus som inte är anpassade för det. När hyrorna blir en så stor andel av vår ekonomi så finns det stora risker att det bara blir hus till slut, sade hon till DN i våras.

42 procent av SMVK:s utgifter går redan i dag till att betala hyror – till statliga SFV – för de fyra museibyggnader man förvaltar. Redan innan nya krav från Statens fastighetsverk damp ned räknade man med hyreshöjningar på 57 procent för Etnografiska museet, motsvarande över 12 miljoner kronor per år. Nu ser de totala lokalkostnaderna för myndighetens museer i stället ut att öka med över 20 miljoner kronor mellan 2027 och 2029. Även Nationalmuseum pungar ut omkring 46 procent av sin årliga budget på hyror.

	
 
 
 

 
	
	

 
 
Snart flyttar Spotify in på Nationalmuseum

 
 

 
 I det fasta greppet mellan reaktionär nationalism och nytaylorism på speed har bildning blivit en vänsterfråga.
 
 

 Kommentar/Kultur
 Paulina Sokolow 
 

 

	

– Marknadshyresystemet har sina poänger, som att ha ”tryckt ut” vissa kontorsmyndigheter från dyra lägen i Stockholms innerstad, säger SMMTF:s överintendent Lars Amréus.

– Men för oss med dedikerade fastigheter blir det väldigt besvärande, och det skulle vara ytterst tacksamt om någon regering kunde få oss ur detta. Det säger jag som någon som varit myndighetschef i 20 år.

Uppdaterad med kommentarer från Statens fastighetsverk.

TITLE:
Armémuseum rustar ned – efter hyreschock

DESCRIPTION:
Armémuseum blir det senaste statliga museet som tittar på nya lokaler – eftersom de gamla blivit för dyra. Även om renoveringsbehov också finns med i bilden har debatten om SFV:s hyreshöjningar snabbt blossat upp igen. ”Problemet för oss är själva marknadshyresystemet”, säger överintendent Lars Amréus.

CONTENT:
På ett möte på måndagsmorgonen kom ledningen för SMMTF, Statens muséer för maritim-, transport- och försvarshistoria, med ett dramatiskt besked till de anställda på Armémuseum, vilket Magasin K var först med att rapportera. Museet ska stänga på obestämd tid, efter närmare 150 år på samma plats i Stockholm, och leta nya lokaler.

I mars fick Armémuseum veta att Statens fastighetsverk (SFV) sagt upp museets gamla hyresavtal – och skrivit ett nytt med 60 procents högre hyra, en höjning från 14 till 22 miljoner kronor om året. Hyresfrågan har varit ”utlösande, men inte avgörande”, säger SMMTF:s överintendent Lars Amréus (bilden) till Flamman:

– Museet behöver också en renovering, från golv till tak. I stort sett alla utställningar är 25 år gamla, och vi har insett att en del av de nya uppdrag vi fått kommer göra sig bättre någon annanstans. Det finns bökiga problem med huset, även om det är pampigt.

När vårens hyreschock kom blev museichef Fabian Arnheim (bilden) ”väldigt förvånad”, och tyckte att en höjning på 60 procent på tre år lät ”oskäligt stor”, även på museets fina adress. Museet begärde medling i hyresnämnden – som enligt Lars Amréus lade ned ärendet, då man inte ville medla mellan två statliga myndigheter.

– Vi har haft en professionell och saklig dialog med SFV. Problemet för oss är ju själva systemet, där man försöker sätta marknadshyror på ändamålsfastigheter, säger överindententen till Flamman.

– Vilken alternativ hyresgäst ser man framför sig i en byggnad som Vasamuseet? Många av dessa hus är specialbyggda, och går inte att värdera på det sättet.

”Den här horribla situationen är politikernas fel”, skriver Anna Troberg (bilden), förbundsordförande för kultur- och kommunikatörsfacket DIK, till TT.

Hon talar om en generell ”museislakt”, och utvecklar för Flamman:

– En flytt i sig behöver inte vara dåligt, men det är förskräckligt att det är hyreschocker som är orsaken till att allt fler museer behöver stänga eller flytta. Politiker måste dra i nödbromsen, och ta tag i grundproblemet.

Vinstkravet som Statens fastighetsverk måste leva upp till är på 4,5 procent. Anna Troberg tar dock upp hur man de senaste åren legat på över över 20 procent – och samlat 8 miljarder ”på hög”, vilket fått Riksrevisionen att smälla myndigheten på fingrarna:

– Det är i grunden ett jättekonstigt system: en påhittad marknad, där staten ger med ena handen och tar med andra. Men när SFV dessutom tar ut överhyror, inte sköter underhåll, och säljer av högt värderade kulturfastigheter – samtidigt som de har för mycket pengar?

Det är i grunden ett jättekonstigt system: en påhittad marknad, där staten ger med ena handen och tar med andra. 

Sedan årsskiftet är Armémuseum en del av den nya, stora museimyndigheten SMMTF. Göteborgs etnografiska museum, Etnografiska i Stockholm, Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet gick redan 1999 samman under det liknande paraplyet ”Världskulturmuséerna” (SMVK).

Bara dagar före mötet på Armémuseum lämnade Britta Söderqvist, Världskulturmuséernas överintendent, över en ny utredning till regeringen som föreslår att stänga Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet, och flytta bådas verksamhet till Etnografiska museet.

– Det kommer med betydande utmaningar för en modern museiverksamhet att vara i hus som inte är anpassade för det. När hyrorna blir en så stor andel av vår ekonomi så finns det stora risker att det bara blir hus till slut, sade hon till DN i våras.

42 procent av SMVK:s utgifter går redan i dag till att betala hyror – till statliga SFV – för de fyra museibyggnader man förvaltar. Redan innan nya krav från Statens fastighetsverk damp ned räknade man med hyreshöjningar på 57 procent för Etnografiska museet, motsvarande över 12 miljoner kronor per år. Nu ser de totala lokalkostnaderna för myndighetens museer i stället ut att öka med över 20 miljoner kronor mellan 2027 och 2029. Även Nationalmuseum pungar ut omkring 46 procent av sin årliga budget på hyror.

	
 
 
 

 
	
	

 
 
Snart flyttar Spotify in på Nationalmuseum

 
 

 
 I det fasta greppet mellan reaktionär nationalism och nytaylorism på speed har bildning blivit en vänsterfråga.
 
 

 Kommentar/Kultur
 Paulina Sokolow 
 

 

	

– Marknadshyresystemet har sina poänger, som att ha ”tryckt ut” vissa kontorsmyndigheter från dyra lägen i Stockholms innerstad, säger SMMTF:s överintendent Lars Amréus.

– Men för oss med dedikerade fastigheter blir det väldigt besvärande, och det skulle vara ytterst tacksamt om någon regering kunde få oss ur detta. Det säger jag som någon som varit myndighetschef i 20 år.

Flamman har sökt Statens fastighetsverk.

TITLE:
Armémuseum rustar ned – efter hyreschock

DESCRIPTION:
Armémuseum blir det senaste statliga museet som tittar på nya lokaler – eftersom de gamla blivit för dyra. Även om renoveringsbehov också finns med i bilden har debatten om SFV:s hyreshöjningar snabbt blossat upp igen. ”Problemet för oss är själva marknadshyresystemet”, säger överintendent Lars Amréus.

CONTENT:
På ett möte på måndagsmorgonen kom ledningen för SMMTF, Statens muséer för maritim-, transport- och försvarshistoria, med ett dramatiskt besked till de anställda på Armémuseum, vilket Magasin K var först med att rapportera. Museet ska stänga på obestämd tid, efter närmare 150 år på samma plats i Stockholm, och leta nya lokaler.

I mars fick Armémuseum veta att Statens fastighetsverk (SFV) sagt upp museets gamla hyresavtal – och skrivit ett nytt med 60 procents högre hyra, en höjning från 14 till 22 miljoner kronor om året. Hyresfrågan har varit ”utlösande, men inte avgörande”, säger SMMTF:s överintendent Lars Amréus (bilden) till Flamman:

– Museet behöver också en renovering, från golv till tak. I stort sett alla utställningar är 25 år gamla, och vi har insett att en del av de nya uppdrag vi fått kommer göra sig bättre någon annanstans. Det finns bökiga problem med huset, även om det är pampigt.

När vårens hyreschock kom blev museichef Fabian Arnheim (bilden) ”väldigt förvånad”, och tyckte att en höjning på 60 procent på tre år lät ”oskäligt stor”, även på museets fina adress. Museet begärde medling i hyresnämnden – som enligt Lars Amréus lade ned ärendet, då man inte ville medla mellan två statliga myndigheter.

– Vi har haft en professionell och saklig dialog med SFV. Problemet för oss är ju själva systemet, där man försöker sätta marknadshyror på ändamålsfastigheter, säger överindententen till Flamman.

– Vilken alternativ hyresgäst ser man framför sig i en byggnad som Vasamuseet? Många av dessa hus är specialbyggda, och går inte att värdera på det sättet.

”Den här horribla situationen är politikernas fel”, skriver Anna Troberg (bilden), förbundsordförande för kultur- och kommunikatörsfacket DIK, till TT.

Hon talar om en generell ”museislakt”, och utvecklar för Flamman:

– En flytt i sig behöver inte vara dåligt, men det är förskräckligt att det är hyreschocker som är orsaken till att allt fler museer behöver stänga eller flytta. Politiker måste dra i nödbromsen, och ta tag i grundproblemet.

Vinstkravet som Statens fastighetsverk måste leva upp till är på 4,54 procent på en tredjedel av sina fastighetsinvesteringslån. Anna Troberg tar dock upp hur man de senaste åren legat på över över 20 procent – och samlat 8 miljarder ”på hög”, vilket fått Riksrevisionen att ”smälla myndigheten på fingrarna”:

– Det är i grunden ett jättekonstigt system: en påhittad marknad, där staten ger med ena handen och tar med andra. Men när SFV dessutom tar ut överhyror, inte sköter underhåll, och säljer av högt värderade kulturfastigheter – samtidigt som de har för mycket pengar?

I ett mejl till Flamman kallar Statens Fastighetsverk påståendena om övervinster ”missvisande, omstridda eller direkt felaktiga”:

”Att SFV ofta har haft ett resultat som överstiger avkastningskravet är ett tecken på både god ekonomisk hushållning och ett ansvarsfullt förvaltande av statens tillgångar. När det gäller hyrorna konstaterade Riksrevisionen i sin senaste granskning att det inte finns stöd för påståendet att SFV generellt tar ut överhyror. Överlag ligger de något under marknadsmässiga nivåer, även om jämförelser ofta är svåra eftersom många av fastigheterna är unika. Riksrevisionens kritik riktades huvudsakligen mot regeringens styrning.”

Det är i grunden ett jättekonstigt system: en påhittad marknad, där staten ger med ena handen och tar med andra. 

Sedan årsskiftet är Armémuseum en del av den nya, stora museimyndigheten SMMTF. Göteborgs etnografiska museum, Etnografiska i Stockholm, Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet gick redan 1999 samman under det liknande paraplyet ”Världskulturmuséerna” (SMVK).

Bara dagar före mötet på Armémuseum lämnade Britta Söderqvist, Världskulturmuséernas överintendent, över en ny utredning till regeringen som föreslår att stänga Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet, och flytta bådas verksamhet till Etnografiska museet.

– Det kommer med betydande utmaningar för en modern museiverksamhet att vara i hus som inte är anpassade för det. När hyrorna blir en så stor andel av vår ekonomi så finns det stora risker att det bara blir hus till slut, sade hon till DN i våras.

42 procent av SMVK:s utgifter går redan i dag till att betala hyror – till statliga SFV – för de fyra museibyggnader man förvaltar. Redan innan nya krav från Statens fastighetsverk damp ned räknade man med hyreshöjningar på 57 procent för Etnografiska museet, motsvarande över 12 miljoner kronor per år. Nu ser de totala lokalkostnaderna för myndighetens museer i stället ut att öka med över 20 miljoner kronor mellan 2027 och 2029. Även Nationalmuseum pungar ut omkring 46 procent av sin årliga budget på hyror.

	
 
 
 

 
	
	

 
 
Snart flyttar Spotify in på Nationalmuseum

 
 

 
 I det fasta greppet mellan reaktionär nationalism och nytaylorism på speed har bildning blivit en vänsterfråga.
 
 

 Kommentar/Kultur
 Paulina Sokolow 
 

 

	

– Marknadshyresystemet har sina poänger, som att ha ”tryckt ut” vissa kontorsmyndigheter från dyra lägen i Stockholms innerstad, säger SMMTF:s överintendent Lars Amréus.

– Men för oss med dedikerade fastigheter blir det väldigt besvärande, och det skulle vara ytterst tacksamt om någon regering kunde få oss ur detta. Det säger jag som någon som varit myndighetschef i 20 år.

Uppdaterad med kommentarer från Statens fastighetsverk.

TITLE:
Armémuseum rustar ned – efter hyreschock

DESCRIPTION:
Armémuseum blir det senaste statliga museet som tittar på nya lokaler – eftersom de gamla blivit för dyra. Även om renoveringsbehov också finns med i bilden har debatten om SFV:s hyreshöjningar snabbt blossat upp igen. ”Problemet för oss är själva marknadshyresystemet”, säger överintendent Lars Amréus.

CONTENT:
På ett möte på måndagsmorgonen kom ledningen för SMMTF, Statens muséer för maritim-, transport- och försvarshistoria, med ett dramatiskt besked till de anställda på Armémuseum, vilket Magasin K var först med att rapportera. Museet ska stänga på obestämd tid, efter närmare 150 år på samma plats i Stockholm, och leta nya lokaler.

I mars fick Armémuseum veta att Statens fastighetsverk (SFV) sagt upp museets gamla hyresavtal – och skrivit ett nytt med 60 procents högre hyra, en höjning från 14 till 22 miljoner kronor om året. Hyresfrågan har varit ”utlösande, men inte avgörande”, säger SMMTF:s överintendent Lars Amréus (bilden) till Flamman:

– Museet behöver också en renovering, från golv till tak. I stort sett alla utställningar är 25 år gamla, och vi har insett att en del av de nya uppdrag vi fått kommer göra sig bättre någon annanstans. Det finns bökiga problem med huset, även om det är pampigt.

När vårens hyreschock kom blev museichef Fabian Arnheim (bilden) ”väldigt förvånad”, och tyckte att en höjning på 60 procent på tre år lät ”oskäligt stor”, även på museets fina adress. Museet begärde medling i hyresnämnden – som enligt Lars Amréus lade ned ärendet, då man inte ville medla mellan två statliga myndigheter.

– Vi har haft en professionell och saklig dialog med SFV. Problemet för oss är ju själva systemet, där man försöker sätta marknadshyror på ändamålsfastigheter, säger överindententen till Flamman.

– Vilken alternativ hyresgäst ser man framför sig i en byggnad som Vasamuseet? Många av dessa hus är specialbyggda, och går inte att värdera på det sättet.

”Den här horribla situationen är politikernas fel”, skriver Anna Troberg (bilden), förbundsordförande för kultur- och kommunikatörsfacket DIK, till TT.

Hon talar om en generell ”museislakt”, och utvecklar för Flamman:

– En flytt i sig behöver inte vara dåligt, men det är förskräckligt att det är hyreschocker som är orsaken till att allt fler museer behöver stänga eller flytta. Politiker måste dra i nödbromsen, och ta tag i grundproblemet.

Vinstkravet som Statens fastighetsverk måste leva upp till är på 4,54 procent på en tredjedel av sina fastighetsinvesteringslån. Anna Troberg tar dock upp hur man de senaste åren legat på över över 20 procent – och samlat 8 miljarder ”på hög”, vilket fått Riksrevisionen att ”smälla myndigheten på fingrarna”:

– Det är i grunden ett jättekonstigt system: en påhittad marknad, där staten ger med ena handen och tar med andra. Men när SFV dessutom tar ut överhyror, inte sköter underhåll, och säljer av högt värderade kulturfastigheter – samtidigt som de har för mycket pengar?

I ett mejl till Flamman kallar Statens Fastighetsverk påståendena om övervinster ”missvisande, omstridda eller direkt felaktiga”:

”Att SFV ofta har haft ett resultat som överstiger avkastningskravet är ett tecken på både god ekonomisk hushållning och ett ansvarsfullt förvaltande av statens tillgångar. När det gäller hyrorna konstaterade Riksrevisionen i sin senaste granskning att det inte finns stöd för påståendet att SFV generellt tar ut överhyror. Överlag ligger de något under marknadsmässiga nivåer, även om jämförelser ofta är svåra eftersom många av fastigheterna är unika. Riksrevisionens kritik riktades huvudsakligen mot regeringens styrning.”

Det är i grunden ett jättekonstigt system: en påhittad marknad, där staten ger med ena handen och tar med andra. 

Sedan årsskiftet är Armémuseum en del av den nya, stora museimyndigheten SMMTF. Göteborgs etnografiska museum, Etnografiska i Stockholm, Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet gick redan 1999 samman under det liknande paraplyet ”Världskulturmuséerna” (SMVK).

Bara dagar före mötet på Armémuseum lämnade Britta Söderqvist, Världskulturmuséernas överintendent, över en ny utredning till regeringen som föreslår att stänga Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet, och flytta bådas verksamhet till Etnografiska museet.

– Det kommer med betydande utmaningar för en modern museiverksamhet att vara i hus som inte är anpassade för det. När hyrorna blir en så stor andel av vår ekonomi så finns det stora risker att det bara blir hus till slut, sade hon till DN i våras.

42 procent av SMVK:s utgifter går redan i dag till att betala hyror – till statliga SFV – för de fyra museibyggnader man förvaltar. Redan innan nya krav från Statens fastighetsverk damp ned räknade man med hyreshöjningar på 57 procent för Etnografiska museet, motsvarande över 12 miljoner kronor per år. Nu ser de totala lokalkostnaderna för myndighetens museer i stället ut att öka med över 20 miljoner kronor mellan 2027 och 2029. Även Nationalmuseum pungar ut omkring 46 procent av sin årliga budget på hyror.

	
 
 
 

 
	
	

 
 
Snart flyttar Spotify in på Nationalmuseum

 
 

 
 I det fasta greppet mellan reaktionär nationalism och nytaylorism på speed har bildning blivit en vänsterfråga.
 
 

 Kommentar/Kultur
 Paulina Sokolow 
 

 

	

– Marknadshyresystemet har sina poänger, som att ha ”tryckt ut” vissa kontorsmyndigheter från dyra lägen i Stockholms innerstad, säger SMMTF:s överintendent Lars Amréus.

– Men för oss med dedikerade fastigheter blir det väldigt besvärande, och det skulle vara ytterst tacksamt om någon regering kunde få oss ur detta. Det säger jag som någon som varit myndighetschef i 20 år.

Uppdaterad med kommentarer från Statens fastighetsverk.

TITLE:
Armémuseum rustar ned – efter hyreschock

DESCRIPTION:
Armémuseum blir det senaste statliga museet som tittar på nya lokaler – eftersom de gamla blivit för dyra. Även om renoveringsbehov också finns med i bilden har debatten om SFV:s hyreshöjningar snabbt blossat upp igen. ”Problemet för oss är själva marknadshyresystemet”, säger överintendent Lars Amréus.

CONTENT:
På ett möte på måndagsmorgonen kom ledningen för SMMTF, Statens muséer för maritim-, transport- och försvarshistoria, med ett dramatiskt besked till de anställda på Armémuseum, vilket Magasin K var först med att rapportera. Museet ska stänga på obestämd tid, efter närmare 150 år på samma plats i Stockholm, och leta nya lokaler.

I mars fick Armémuseum veta att Statens fastighetsverk (SFV) sagt upp museets gamla hyresavtal – och skrivit ett nytt med 60 procents högre hyra, en höjning från 14 till 22 miljoner kronor om året. Hyresfrågan har varit ”utlösande, men inte avgörande”, säger SMMTF:s överintendent Lars Amréus (bilden) till Flamman:

– Museet behöver också en renovering, från golv till tak. I stort sett alla utställningar är 25 år gamla, och vi har insett att en del av de nya uppdrag vi fått kommer göra sig bättre någon annanstans. Det finns bökiga problem med huset, även om det är pampigt.

När vårens hyreschock kom blev museichef Fabian Arnheim (bilden) ”väldigt förvånad”, och tyckte att en höjning på 60 procent på tre år lät ”oskäligt stor”, även på museets fina adress. Museet begärde medling i hyresnämnden – som enligt Lars Amréus lade ned ärendet, då man inte ville medla mellan två statliga myndigheter.

– Vi har haft en professionell och saklig dialog med SFV. Problemet för oss är ju själva systemet, där man försöker sätta marknadshyror på ändamålsfastigheter, säger överindententen till Flamman.

– Vilken alternativ hyresgäst ser man framför sig i en byggnad som Vasamuseet? Många av dessa hus är specialbyggda, och går inte att värdera på det sättet.

”Den här horribla situationen är politikernas fel”, skriver Anna Troberg (bilden), förbundsordförande för kultur- och kommunikatörsfacket DIK, till TT.

Hon talar om en generell ”museislakt”, och utvecklar för Flamman:

– En flytt i sig behöver inte vara dåligt, men det är förskräckligt att det är hyreschocker som är orsaken till att allt fler museer behöver stänga eller flytta. Politiker måste dra i nödbromsen, och ta tag i grundproblemet.

Vinstkravet som Statens fastighetsverk måste leva upp till är på 4,54 procent på en tredjedel av sina fastighetsinvesteringslån. Anna Troberg tar dock upp hur man de senaste åren legat på över över 20 procent – och samlat 8 miljarder ”på hög”, vilket fått Riksrevisionen att ”smälla myndigheten på fingrarna”:

– Det är i grunden ett jättekonstigt system: en påhittad marknad, där staten ger med ena handen och tar med andra. Men när SFV dessutom tar ut överhyror, inte sköter underhåll, och säljer av högt värderade kulturfastigheter – samtidigt som de har för mycket pengar?

I ett mejl till Flamman kallar Statens Fastighetsverk påståendena om övervinster ”missvisande, omstridda eller direkt felaktiga”:

”Att SFV ofta har haft ett resultat som överstiger avkastningskravet är ett tecken på både god ekonomisk hushållning och ett ansvarsfullt förvaltande av statens tillgångar”, menar myndigheten.

Det är i grunden ett jättekonstigt system: en påhittad marknad, där staten ger med ena handen och tar med andra. 

”När det gäller hyrorna konstaterade Riksrevisionen i sin senaste granskning att det inte finns stöd för påståendet att SFV generellt tar ut överhyror. Överlag ligger de något under marknadsmässiga nivåer, även om jämförelser ofta är svåra eftersom många av fastigheterna är unika. Riksrevisionens kritik riktades huvudsakligen mot regeringens styrning.”

Sedan årsskiftet är Armémuseum en del av den nya, stora museimyndigheten SMMTF. Göteborgs etnografiska museum, Etnografiska i Stockholm, Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet gick redan 1999 samman under det liknande paraplyet ”Världskulturmuséerna” (SMVK).

Bara dagar före mötet på Armémuseum lämnade Britta Söderqvist, Världskulturmuséernas överintendent, över en ny utredning till regeringen som föreslår att stänga Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet, och flytta bådas verksamhet till Etnografiska museet.

– Det kommer med betydande utmaningar för en modern museiverksamhet att vara i hus som inte är anpassade för det. När hyrorna blir en så stor andel av vår ekonomi så finns det stora risker att det bara blir hus till slut, sade hon till DN i våras.

42 procent av SMVK:s utgifter går redan i dag till att betala hyror – till statliga SFV – för de fyra museibyggnader man förvaltar. Redan innan nya krav från Statens fastighetsverk damp ned räknade man med hyreshöjningar på 57 procent för Etnografiska museet, motsvarande över 12 miljoner kronor per år. Nu ser de totala lokalkostnaderna för myndighetens museer i stället ut att öka med över 20 miljoner kronor mellan 2027 och 2029. Även Nationalmuseum pungar ut omkring 46 procent av sin årliga budget på hyror.

	
 
 
 

 
	
	

 
 
Snart flyttar Spotify in på Nationalmuseum

 
 

 
 I det fasta greppet mellan reaktionär nationalism och nytaylorism på speed har bildning blivit en vänsterfråga.
 
 

 Kommentar/Kultur
 Paulina Sokolow 
 

 

	

– Marknadshyresystemet har sina poänger, som att ha ”tryckt ut” vissa kontorsmyndigheter från dyra lägen i Stockholms innerstad, säger SMMTF:s överintendent Lars Amréus.

– Men för oss med dedikerade fastigheter blir det väldigt besvärande, och det skulle vara ytterst tacksamt om någon regering kunde få oss ur detta. Det säger jag som någon som varit myndighetschef i 20 år.

Uppdaterad med kommentarer från Statens fastighetsverk.

TITLE:
Armémuseum rustar ned – efter hyreschock

DESCRIPTION:
Armémuseum blir det senaste statliga museet som tittar på nya lokaler – eftersom de gamla blivit för dyra. Även om renoveringsbehov också finns med i bilden har debatten om SFV:s hyreshöjningar snabbt blossat upp igen. ”Problemet för oss är själva marknadshyresystemet”, säger överintendent Lars Amréus.

CONTENT:
På ett möte på måndagsmorgonen kom ledningen för SMMTF, Statens muséer för maritim-, transport- och försvarshistoria, med ett dramatiskt besked till de anställda på Armémuseum, vilket Magasin K var först med att rapportera. Museet ska stänga på obestämd tid, efter närmare 150 år på samma plats i Stockholm, och leta nya lokaler.

I mars fick Armémuseum veta att Statens fastighetsverk (SFV) sagt upp museets gamla hyresavtal – och skrivit ett nytt med 60 procents högre hyra, en höjning från 14 till 22 miljoner kronor om året. Hyresfrågan har varit ”utlösande, men inte avgörande”, säger SMMTF:s överintendent Lars Amréus (bilden) till Flamman:

– Museet behöver också en renovering, från golv till tak. I stort sett alla utställningar är 25 år gamla, och vi har insett att en del av de nya uppdrag vi fått kommer göra sig bättre någon annanstans. Det finns bökiga problem med huset, även om det är pampigt.

När vårens hyreschock kom blev museichef Fabian Arnheim (bilden) ”väldigt förvånad”, och tyckte att en höjning på 60 procent på tre år lät ”oskäligt stor”, även på museets fina adress. Museet begärde medling i hyresnämnden – som enligt Lars Amréus lade ned ärendet, då man inte ville medla mellan två statliga myndigheter.

– Vi har haft en professionell och saklig dialog med SFV. Problemet för oss är ju själva systemet, där man försöker sätta marknadshyror på ändamålsfastigheter, säger överindententen till Flamman.

– Vilken alternativ hyresgäst ser man framför sig i en byggnad som Vasamuseet? Många av dessa hus är specialbyggda, och går inte att värdera på det sättet.

”Den här horribla situationen är politikernas fel”, skriver Anna Troberg (bilden), förbundsordförande för kultur- och kommunikatörsfacket DIK, till TT.

Hon talar om en generell ”museislakt”, och utvecklar för Flamman:

– En flytt i sig behöver inte vara dåligt, men det är förskräckligt att det är hyreschocker som är orsaken till att allt fler museer behöver stänga eller flytta. Politiker måste dra i nödbromsen, och ta tag i grundproblemet.

Vinstkravet som Statens fastighetsverk måste leva upp till är på 4,5 procent. Anna Troberg tar dock upp hur man de senaste åren legat på över över 20 procent – och samlat 8 miljarder ”på hög”, vilket fått Riksrevisionen att smälla myndigheten på fingrarna:

– Det är i grunden ett jättekonstigt system: en påhittad marknad, där staten ger med ena handen och tar med andra. Men när SFV dessutom tar ut överhyror, inte sköter underhåll, och säljer av högt värderade kulturfastigheter – samtidigt som de har för mycket pengar?

Det är i grunden ett jättekonstigt system: en påhittad marknad, där staten ger med ena handen och tar med andra. 

Sedan årsskiftet är Armémuseum en del av den nya, stora museimyndigheten SMMTF. Göteborgs etnografiska museum, Etnografiska i Stockholm, Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet gick redan 1999 samman under det liknande paraplyet ”Världskulturmuséerna” (SMVK).

Bara dagar före mötet på Armémuseum lämnade Britta Söderqvist, Världskulturmuséernas överintendent, över en ny utredning till regeringen som föreslår att stänga Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet, och flytta bådas verksamhet till Etnografiska museet.

– Det kommer med betydande utmaningar för en modern museiverksamhet att vara i hus som inte är anpassade för det. När hyrorna blir en så stor andel av vår ekonomi så finns det stora risker att det bara blir hus till slut, sade hon till DN i våras.

42 procent av SMVK:s utgifter går redan i dag till att betala hyror – till statliga SFV – för de fyra museibyggnader man förvaltar. Redan innan nya krav från Statens fastighetsverk damp ned räknade man med hyreshöjningar på 57 procent för Etnografiska museet, motsvarande över 12 miljoner kronor per år. Nu ser de totala lokalkostnaderna för myndighetens museer i stället ut att öka med över 20 miljoner kronor mellan 2027 och 2029. Även Nationalmuseum pungar ut omkring 46 procent av sin årliga budget på hyror.

	
 
 
 

 
	
	

 
 
Snart flyttar Spotify in på Nationalmuseum

 
 

 
 I det fasta greppet mellan reaktionär nationalism och nytaylorism på speed har bildning blivit en vänsterfråga.
 
 

 Kommentar/Kultur
 Paulina Sokolow 
 

 

	

– Marknadshyresystemet har sina poänger, som att ha ”tryckt ut” vissa kontorsmyndigheter från dyra lägen i Stockholms innerstad, säger SMMTF:s överintendent Lars Amréus.

– Men för oss med dedikerade fastigheter blir det väldigt besvärande, och det skulle vara ytterst tacksamt om någon regering kunde få oss ur detta. Det säger jag som någon som varit myndighetschef i 20 år.

Flamman har sökt Statens fastighetsverk.

TITLE:
Armémuseum rustar ned – efter hyreschock

DESCRIPTION:
Armémuseum blir det senaste statliga museet som tittar på nya lokaler – eftersom de gamla blivit för dyra. Även om renoveringsbehov också finns med i bilden har debatten om SFV:s hyreshöjningar snabbt blossat upp igen. ”Problemet för oss är själva marknadshyresystemet”, säger överintendent Lars Amréus.

CONTENT:
På ett möte på måndagsmorgonen kom ledningen för SMMTF, Statens muséer för maritim-, transport- och försvarshistoria, med ett dramatiskt besked till de anställda på Armémuseum, vilket Magasin K var först med att rapportera. Museet ska stänga på obestämd tid, efter närmare 150 år på samma plats i Stockholm, och leta nya lokaler.

I mars fick Armémuseum veta att Statens fastighetsverk (SFV) sagt upp museets gamla hyresavtal – och skrivit ett nytt med 60 procents högre hyra, en höjning från 14 till 22 miljoner kronor om året. Hyresfrågan har varit ”utlösande, men inte avgörande”, säger SMMTF:s överintendent Lars Amréus (bilden) till Flamman:

– Museet behöver också en renovering, från golv till tak. I stort sett alla utställningar är 25 år gamla, och vi har insett att en del av de nya uppdrag vi fått kommer göra sig bättre någon annanstans. Det finns bökiga problem med huset, även om det är pampigt.

När vårens hyreschock kom blev museichef Fabian Arnheim (bilden) ”väldigt förvånad”, och tyckte att en höjning på 60 procent på tre år lät ”oskäligt stor”, även på museets fina adress. Museet begärde medling i hyresnämnden – som enligt Lars Amréus lade ned ärendet, då man inte ville medla mellan två statliga myndigheter.

– Vi har haft en professionell och saklig dialog med SFV. Problemet för oss är ju själva systemet, där man försöker sätta marknadshyror på ändamålsfastigheter, säger överindententen till Flamman.

– Vilken alternativ hyresgäst ser man framför sig i en byggnad som Vasamuseet? Många av dessa hus är specialbyggda, och går inte att värdera på det sättet.

”Den här horribla situationen är politikernas fel”, skriver Anna Troberg (bilden), förbundsordförande för kultur- och kommunikatörsfacket DIK, till TT.

Hon talar om en generell ”museislakt”, och utvecklar för Flamman:

– En flytt i sig behöver inte vara dåligt, men det är förskräckligt att det är hyreschocker som är orsaken till att allt fler museer behöver stänga eller flytta. Politiker måste dra i nödbromsen, och ta tag i grundproblemet.

Vinstkravet som Statens fastighetsverk måste leva upp till är på 4,54 procent på en tredjedel av sina fastighetsinvesteringslån. Anna Troberg tar dock upp hur man de senaste åren legat på över över 20 procent – och samlat 8 miljarder ”på hög”, vilket fått Riksrevisionen att ”smälla myndigheten på fingrarna”:

– Det är i grunden ett jättekonstigt system: en påhittad marknad, där staten ger med ena handen och tar med andra. Men när SFV dessutom tar ut överhyror, inte sköter underhåll, och säljer av högt värderade kulturfastigheter – samtidigt som de har för mycket pengar?

I ett mejl till Flamman kallar Statens Fastighetsverk påståendena om övervinster ”missvisande, omstridda eller direkt felaktiga”:

”Att SFV ofta har haft ett resultat som överstiger avkastningskravet är ett tecken på både god ekonomisk hushållning och ett ansvarsfullt förvaltande av statens tillgångar. När det gäller hyrorna konstaterade Riksrevisionen i sin senaste granskning att det inte finns stöd för påståendet att SFV generellt tar ut överhyror. Överlag ligger de något under marknadsmässiga nivåer, även om jämförelser ofta är svåra eftersom många av fastigheterna är unika. Riksrevisionens kritik riktades huvudsakligen mot regeringens styrning.”

Det är i grunden ett jättekonstigt system: en påhittad marknad, där staten ger med ena handen och tar med andra. 

Sedan årsskiftet är Armémuseum en del av den nya, stora museimyndigheten SMMTF. Göteborgs etnografiska museum, Etnografiska i Stockholm, Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet gick redan 1999 samman under det liknande paraplyet ”Världskulturmuséerna” (SMVK).

Bara dagar före mötet på Armémuseum lämnade Britta Söderqvist, Världskulturmuséernas överintendent, över en ny utredning till regeringen som föreslår att stänga Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet, och flytta bådas verksamhet till Etnografiska museet.

– Det kommer med betydande utmaningar för en modern museiverksamhet att vara i hus som inte är anpassade för det. När hyrorna blir en så stor andel av vår ekonomi så finns det stora risker att det bara blir hus till slut, sade hon till DN i våras.

42 procent av SMVK:s utgifter går redan i dag till att betala hyror – till statliga SFV – för de fyra museibyggnader man förvaltar. Redan innan nya krav från Statens fastighetsverk damp ned räknade man med hyreshöjningar på 57 procent för Etnografiska museet, motsvarande över 12 miljoner kronor per år. Nu ser de totala lokalkostnaderna för myndighetens museer i stället ut att öka med över 20 miljoner kronor mellan 2027 och 2029. Även Nationalmuseum pungar ut omkring 46 procent av sin årliga budget på hyror.

	
 
 
 

 
	
	

 
 
Snart flyttar Spotify in på Nationalmuseum

 
 

 
 I det fasta greppet mellan reaktionär nationalism och nytaylorism på speed har bildning blivit en vänsterfråga.
 
 

 Kommentar/Kultur
 Paulina Sokolow 
 

 

	

– Marknadshyresystemet har sina poänger, som att ha ”tryckt ut” vissa kontorsmyndigheter från dyra lägen i Stockholms innerstad, säger SMMTF:s överintendent Lars Amréus.

– Men för oss med dedikerade fastigheter blir det väldigt besvärande, och det skulle vara ytterst tacksamt om någon regering kunde få oss ur detta. Det säger jag som någon som varit myndighetschef i 20 år.

Uppdaterad med kommentarer från Statens fastighetsverk.

TITLE:
SD-vänlig norrlandspopulism är inte ”spännande”, Café Bambino

DESCRIPTION:
”Det finns ett annat parti som inte så många har skrivit om men som är superintressant – Norrlandspartiet.” Så käckt inleder Aftonbladets kulturchef Karin Pettersson inslaget Norrlandspartiet som en spännande ny politisk kraft med fokus på regionen i podcasten Café Bambinos valanalys.  “De har sjukvårdsfrågor, de vill inte att sjukhuset i Sollefteå ska läggas ner, […]

CONTENT:
”Det finns ett annat parti som inte så många har skrivit om men som är superintressant – Norrlandspartiet.” Så käckt inleder Aftonbladets kulturchef Karin Pettersson inslaget Norrlandspartiet som en spännande ny politisk kraft med fokus på regionen i podcasten Café Bambinos valanalys. 

“De har sjukvårdsfrågor, de vill inte att sjukhuset i Sollefteå ska läggas ner, de vill att mer resurser ska stanna i Norrland. Och så är de motståndare till datacenter!”, förklarar hon vidare för sin poddpartner Tone Schunnesson. Det kan låta som ett parti till vänster – men det är det inte. 

I Västernorrland där jag bor har nystartade Norrlandspartiet tagit sig in i regionfullmäktige och länets sju kommuner: Sundsvall, Ånge, Timrå, Härnösand, Kramfors, Sollefteå och Örnsköldsvik. I Kramfors kommun fick partiet tjugofem procent av rösterna, nästan fyra procent mer än Socialdemokraterna som tappade halva sitt väljarstöd.

Med den före detta socialdemokraten Peyman Vahedi i spetsen vill Norrlandspartiet nu bilda ett kommunalt styre med Moderaterna och Centerpartiet i Kramfors. Den socialdemokratiska eran i Ådalen är över. Måhända behövligt på vissa sätt, men jag ställer mig frågande till Karin Petterssons optimism över Norrlandspartiets framgångar.

Det är ingen ny progressiv våg som sveper över Ådalen. Norrlandspartiet är ett missnöjesparti för företagande, AI ochavvecklad vindkraft.

Regionalt vill de stoppa all ny vindkraft. I Sollefteå vill Norrlandspartiet, med två avhoppade sverigedemokrater i spetsen, även avveckla den befintliga vindkraften och kräver tydliga nedmonteringsplaner. I Kramfors kommun vill partiet storsatsa på AI i skolundervisningen och i Ånge vill före detta moderaten Leif Edh ta fram ett utbildningsprogram för politiker och tjänstemän i syfte att ta bort ytterligare hinder för företagsetableringar.

Partiets frontnamn består till stor del av avhoppare och uteslutna från Sjukvårdspartiet, Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Moderaterna. Vi har till exempel Patrik Åhlund som för bara några dagar sedan meddelade att han lämnar uppdraget i Sundsvalls kommunfullmäktige efter att lokaltidningen ställt frågor om det trollkonto som fick honom att avgå för Sverigedemokraterna 2024. 

Partiets ordförande Elina Arab var tidigare S-regionråd, men petades hösten 2024 efter interna konflikter kopplade till kärleksrelationen med Sjukvårdspartiets oppositionsregionråd Robert Thunfors. Thunfors och Sjukvårdspartiet samarbetade vid den här tiden med Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna, men dumpades då dessa två inte stod ut med konfliktnivån i Sjukvårdspartiet.

Norrlandspartiet har inlett samtal med Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Sjukvårdspartiet i regionen. Hur ett sådant samarbete ska fungera återstår att se, men det är svårt att föreställa sig något annat än fortsatta konflikter. Det kan säkert bli underhållande att titta på, Café Bambino pratar uppskattande om kärleksaffären som gav upphov till Norrlandspartiet. 

Men om vi som bor här ska vara något mer än en smaskig anekdot och om Sverige bortom storstäderna ska få plats i en välgrundad vänsteranalys så måste magkänslan säga något annat än ”spännande politisk kraft” när SD-vänlig missnöjespopulism vinner i vad som en gång i tiden var en självklar del av arbetarrörelsens kropp.

TITLE:
SD-vänlig norrlandspopulism är inte ”spännande”, Café Bambino

DESCRIPTION:
”Det finns ett annat parti som inte så många har skrivit om men som är superintressant – Norrlandspartiet.” Så käckt inleder Aftonbladets kulturchef Karin Pettersson inslaget Norrlandspartiet som en spännande ny politisk kraft med fokus på regionen i podcasten Café Bambinos valanalys.  “De har sjukvårdsfrågor, de vill inte att sjukhuset i Sollefteå ska läggas ner, […]

CONTENT:
”Det finns ett annat parti som inte så många har skrivit om men som är superintressant – Norrlandspartiet.” Så käckt inleder Aftonbladets kulturchef Karin Pettersson inslaget Norrlandspartiet som en spännande ny politisk kraft med fokus på regionen i podcasten Café Bambinos valanalys. 

“De har sjukvårdsfrågor, de vill inte att sjukhuset i Sollefteå ska läggas ner, de vill att mer resurser ska stanna i Norrland. Och så är de motståndare till datacenter!”, förklarar hon vidare för sin poddpartner Tone Schunnesson. Det kan låta som ett parti till vänster – men det är det inte. 

I Västernorrland där jag bor har nystartade Norrlandspartiet tagit sig in i regionfullmäktige och länets sju kommuner: Sundsvall, Ånge, Timrå, Härnösand, Kramfors, Sollefteå och Örnsköldsvik. I Kramfors kommun fick partiet 25 procent av rösterna, nästan fyra procent mer än Socialdemokraterna som tappade halva sitt väljarstöd.

Med den före detta socialdemokraten Peyman Vahedi i spetsen vill Norrlandspartiet nu bilda ett kommunalt styre med Moderaterna och Centerpartiet i Kramfors. Den socialdemokratiska eran i Ådalen är över. Måhända behövligt på vissa sätt, men jag ställer mig frågande till Karin Petterssons optimism över Norrlandspartiets framgångar.

Det är ingen ny progressiv våg som sveper över Ådalen. Norrlandspartiet är ett missnöjesparti för företagande, AI och avvecklad vindkraft.

Regionalt vill de stoppa all ny vindkraft. I Sollefteå vill Norrlandspartiet, med två avhoppade sverigedemokrater i spetsen, även avveckla den befintliga vindkraften och kräver tydliga nedmonteringsplaner. I Kramfors kommun vill partiet storsatsa på AI i skolundervisningen och i Ånge vill före detta moderaten Leif Edh ta fram ett utbildningsprogram för politiker och tjänstemän i syfte att ta bort ytterligare hinder för företagsetableringar.

Partiets frontnamn består till stor del av avhoppare och uteslutna från Sjukvårdspartiet, Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Moderaterna. Vi har till exempel Patrik Åhlund som för bara några dagar sedan meddelade att han lämnar uppdraget i Sundsvalls kommunfullmäktige efter att lokaltidningen ställt frågor om det trollkonto som fick honom att avgå för Sverigedemokraterna 2024. 

Partiets ordförande Elina Arab var tidigare S-regionråd, men petades hösten 2024 efter interna konflikter kopplade till kärleksrelationen med Sjukvårdspartiets oppositionsregionråd Robert Thunfors. Thunfors och Sjukvårdspartiet samarbetade vid den här tiden med Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna, men dumpades då dessa två inte stod ut med konfliktnivån i Sjukvårdspartiet.

Norrlandspartiet har inlett samtal med Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Sjukvårdspartiet i regionen. Hur ett sådant samarbete ska fungera återstår att se, men det är svårt att föreställa sig något annat än fortsatta konflikter. Det kan säkert bli underhållande att titta på, Café Bambino pratar uppskattande om kärleksaffären som gav upphov till Norrlandspartiet. 

Men om vi som bor här ska vara något mer än en smaskig anekdot och om Sverige bortom storstäderna ska få plats i en välgrundad vänsteranalys så måste magkänslan säga något annat än ”spännande politisk kraft” när SD-vänlig missnöjespopulism vinner i vad som en gång i tiden var en självklar del av arbetarrörelsens kropp.

TITLE:
SD-vänlig norrlandspopulism är inte ”spännande”, Café Bambino

DESCRIPTION:
”Det finns ett annat parti som inte så många har skrivit om men som är superintressant – Norrlandspartiet.” Så käckt inleder Aftonbladets kulturchef Karin Pettersson inslaget Norrlandspartiet som en spännande ny politisk kraft med fokus på regionen i podcasten Café Bambinos valanalys.  “De har sjukvårdsfrågor, de vill inte att sjukhuset i Sollefteå ska läggas ner, […]

CONTENT:
”Det finns ett annat parti som inte så många har skrivit om men som är superintressant – Norrlandspartiet.” Så käckt inleder Aftonbladets kulturchef Karin Pettersson inslaget Norrlandspartiet som en spännande ny politisk kraft med fokus på regionen i podcasten Café Bambinos valanalys. 

“De har sjukvårdsfrågor, de vill inte att sjukhuset i Sollefteå ska läggas ner, de vill att mer resurser ska stanna i Norrland. Och så är de motståndare till datacenter!”, kvittrar hon vidare för sin poddpartner Tone Schunnesson. Det kan låta som ett parti till vänster – men det är det inte. 

I Västernorrland där jag bor har nystartade Norrlandspartiet tagit sig in i regionfullmäktige och länets sju kommuner: Sundsvall, Ånge, Timrå, Härnösand, Kramfors, Sollefteå och Örnsköldsvik. I Kramfors kommun fick partiet tjugofem procent av rösterna, nästan fyra procent mer än Socialdemokraterna som tappade halva sitt väljarstöd.

Med den före detta socialdemokraten Peyman Vahedi i spetsen vill Norrlandspartiet nu bilda ett kommunalt styre med Moderaterna och Centerpartiet i Kramfors. Den socialdemokratiska eran i Ådalen är över. Måhända behövligt på vissa sätt, men jag ställer mig frågande till Karin Petterssons optimism över Norrlandspartiets framgångar.

Det är ingen ny progressiv våg som sveper över Ådalen. Norrlandspartiet är ett missnöjesparti för företagande, AI ochavvecklad vindkraft.

Regionalt vill de stoppa all ny vindkraft. I Sollefteå vill Norrlandspartiet, med två avhoppade sverigedemokrater i spetsen, även avveckla den befintliga vindkraften och kräver tydliga nedmonteringsplaner. I Kramfors kommun vill partiet storsatsa på AI i skolundervisningen och i Ånge vill före detta moderaten Leif Edh ta fram ett utbildningsprogram för politiker och tjänstemän i syfte att ta bort ytterligare hinder för företagsetableringar.

Partiets frontnamn består till stor del av avhoppare och uteslutna från Sjukvårdspartiet, Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Moderaterna. Vi har till exempel Patrik Åhlund som för bara några dagar sedan meddelade att han lämnar uppdraget i Sundsvalls kommunfullmäktige efter att lokaltidningen ställt frågor om det trollkonto som fick honom att avgå för Sverigedemokraterna 2024. 

Partiets ordförande Elina Arab var tidigare S-regionråd, men petades hösten 2024 efter interna konflikter kopplade till kärleksrelationen med Sjukvårdspartiets oppositionsregionråd Robert Thunfors. Thunfors och Sjukvårdspartiet samarbetade vid den här tiden med Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna, men dumpades då dessa två inte stod ut med konfliktnivån i Sjukvårdspartiet.

Norrlandspartiet har inlett samtal med Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Sjukvårdspartiet i regionen. Hur ett sådant samarbete ska fungera återstår att se, men det är svårt att föreställa sig något annat än fortsatta konflikter. Det kan säkert bli underhållande att titta på, Café Bambino pratar uppskattande om kärleksaffären som gav upphov till Norrlandspartiet. 

Men om vi som bor här ska vara något mer än en smaskig anekdot och om Sverige bortom storstäderna ska få plats i en välgrundad vänsteranalys så måste magkänslan säga något annat än ”spännande politisk kraft” när SD-vänlig missnöjespopulism vinner i vad som en gång i tiden var en självklar del av arbetarrörelsens kropp.

TITLE:
SD-vänlig norrlandspopulism är inte ”spännande”, Café Bambino

DESCRIPTION:
”Det finns ett annat parti som inte så många har skrivit om men som är superintressant – Norrlandspartiet.” Så käckt inleder Aftonbladets kulturchef Karin Pettersson inslaget Norrlandspartiet som en spännande ny politisk kraft med fokus på regionen i podcasten Café Bambinos valanalys.  “De har sjukvårdsfrågor, de vill inte att sjukhuset i Sollefteå ska läggas ner, […]

CONTENT:
”Det finns ett annat parti som inte så många har skrivit om men som är superintressant – Norrlandspartiet.” Så käckt inleder Aftonbladets kulturchef Karin Pettersson inslaget Norrlandspartiet som en spännande ny politisk kraft med fokus på regionen i podcasten Café Bambinos valanalys. 

“De har sjukvårdsfrågor, de vill inte att sjukhuset i Sollefteå ska läggas ner, de vill att mer resurser ska stanna i Norrland. Och så är de motståndare till datacenter!”, förklarar hon vidare för sin poddpartner Tone Schunnesson. Det kan låta som ett parti till vänster – men det är det inte. 

I Västernorrland där jag bor har nystartade Norrlandspartiet tagit sig in i regionfullmäktige och länets sju kommuner: Sundsvall, Ånge, Timrå, Härnösand, Kramfors, Sollefteå och Örnsköldsvik. I Kramfors kommun fick partiet tjugofem procent av rösterna, nästan fyra procent mer än Socialdemokraterna som tappade halva sitt väljarstöd.

Med den före detta socialdemokraten Peyman Vahedi i spetsen vill Norrlandspartiet nu bilda ett kommunalt styre med Moderaterna och Centerpartiet i Kramfors. Den socialdemokratiska eran i Ådalen är över. Måhända behövligt på vissa sätt, men jag ställer mig frågande till Karin Petterssons optimism över Norrlandspartiets framgångar.

Det är ingen ny progressiv våg som sveper över Ådalen. Norrlandspartiet är ett missnöjesparti för företagande, AI ochavvecklad vindkraft.

Regionalt vill de stoppa all ny vindkraft. I Sollefteå vill Norrlandspartiet, med två avhoppade sverigedemokrater i spetsen, även avveckla den befintliga vindkraften och kräver tydliga nedmonteringsplaner. I Kramfors kommun vill partiet storsatsa på AI i skolundervisningen och i Ånge vill före detta moderaten Leif Edh ta fram ett utbildningsprogram för politiker och tjänstemän i syfte att ta bort ytterligare hinder för företagsetableringar.

Partiets frontnamn består till stor del av avhoppare och uteslutna från Sjukvårdspartiet, Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Moderaterna. Vi har till exempel Patrik Åhlund som för bara några dagar sedan meddelade att han lämnar uppdraget i Sundsvalls kommunfullmäktige efter att lokaltidningen ställt frågor om det trollkonto som fick honom att avgå för Sverigedemokraterna 2024. 

Partiets ordförande Elina Arab var tidigare S-regionråd, men petades hösten 2024 efter interna konflikter kopplade till kärleksrelationen med Sjukvårdspartiets oppositionsregionråd Robert Thunfors. Thunfors och Sjukvårdspartiet samarbetade vid den här tiden med Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna, men dumpades då dessa två inte stod ut med konfliktnivån i Sjukvårdspartiet.

Norrlandspartiet har inlett samtal med Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Sjukvårdspartiet i regionen. Hur ett sådant samarbete ska fungera återstår att se, men det är svårt att föreställa sig något annat än fortsatta konflikter. Det kan säkert bli underhållande att titta på, Café Bambino pratar uppskattande om kärleksaffären som gav upphov till Norrlandspartiet. 

Men om vi som bor här ska vara något mer än en smaskig anekdot och om Sverige bortom storstäderna ska få plats i en välgrundad vänsteranalys så måste magkänslan säga något annat än ”spännande politisk kraft” när SD-vänlig missnöjespopulism vinner i vad som en gång i tiden var en självklar del av arbetarrörelsens kropp.