Tornevall Networks

SCB:s stora partisympatiundersöknings detaljsiffror kom idag och som alltid så sitter ”djävulen i detaljerna”:

https://tobiashubinette.wordpress.com/wp-content/uploads/2026/06/sv-utl.jpg

Så här skulle väljarna med svensk respektive utländsk bakgrund rösta och det ska sägas att väljarna med nordisk och europeisk bakgrund är kraftigt överrepresenterande bland SD:s och M:s väljare (och särskilt gäller det männen med nordisk och europeisk bakgrund) medan väljarna med utomeuropeisk bakgrund är kraftigt överrepresenterande bland S’ och V:s väljare (och särskilt gäller det kvinnorna med utomeuropeisk bakgrund).

Och vad gäller klass så kämpar S och SD som alltid om ”guldplatsen” bland landets arbetarklass och särskilt gäller det arbetarmännen som förvärvsarbetar:

sysselsatta arbetarmän: SD 35,1%, S 33,3%, ej facklärda sysselsatta arbetarmän: S 35,4%, SD 34,6% facklärda sysselsatta arbetarmän: SD 35,6%, S 31,4%,

sysselsatta manliga LO-medlemmar: SD 36,3%, S 31,9% sysselsatta ej fackanslutna män: SD 29,2%, S 18,3%

män som är sysselsatta inom lantbruk, byggverksamhet och tillverkning: SD 41%, S 26,2%

Det generella är att SD är särskilt starka inom den övre arbetarklassen, som domineras av majoritetssvenskar och personer med bakgrund i övriga Norden och Europa, medan S är särskilt starka inom den lägre arbetarklassen som domineras av personer med bakgrund i utanför Europa.

SD:s väljare består i hög grad av arbetare som är sysselsatta (d v s de är i s k arbetsför ålder och de har ett jobb eller så är de egenföretagare) liksom av en hel del lägre medelklassväljare (vilka också generellt förvärvsarbetar) och fr a har de majoritetssvensk, nordisk och europeisk bakgrund samt bor på landet eller i småstäderna och i de medelstora städerna medan S’ väljare i hög grad består av pensionerade arbetare, högutbildad urban medelklass i de tre storstadsregionerna som i många fall tidigare röstade borgerligt (de s k ”Magdamoderaterna”) samt den lägre arbetarklassen (eller t o m underklassen) med fr a utomeuropeisk bakgrund (som inte alltid har ett jobb och som oftast bor i miljonprogramsområdena).

SCB:s stora partisympatiundersöknings detaljsiffror kom idag och som alltid så sitter ”djävulen i detaljerna”:

https://tobiashubinette.wordpress.com/wp-content/uploads/2026/06/sv-utl.jpg

Så här skulle väljarna med svensk respektive utländsk bakgrund rösta och det ska sägas att väljarna med nordisk och europeisk bakgrund är kraftigt överrepresenterande bland SD:s och M:s väljare (och särskilt gäller det männen med nordisk och europeisk bakgrund) medan väljarna med utomeuropeisk bakgrund är kraftigt överrepresenterande bland S’ och V:s väljare (och särskilt gäller det kvinnorna med utomeuropeisk bakgrund).

Och vad gäller klass så kämpar S och SD som alltid om ”guldplatsen” bland landets arbetarklass och särskilt gäller det arbetarmännen som förvärvsarbetar:

sysselsatta arbetarmän: SD 35,1%, S 33,3%, ej facklärda sysselsatta arbetarmän: S 35,4%, SD 34,6% facklärda sysselsatta arbetarmän: SD 35,6%, S 31,4%,

sysselsatta manliga LO-medlemmar: SD 36,3%, S 31,9% sysselsatta ej fackanslutna män: SD 29,2%, S 18,3%

män som är sysselsatta inom lantbruk, byggverksamhet och tillverkning: SD 41%, S 26,2%

Det generella är att SD är särskilt starka inom den övre arbetarklassen, som domineras av majoritetssvenskar och personer med bakgrund i övriga Norden och Europa, medan S är särskilt starka inom den lägre arbetarklassen som domineras av personer med bakgrund i utanför Europa.

På tisdagen gick startskottet för avtalsrörelsen för Journalistförbundet med avtalskonferens på Scandic Grand Central i Stockholm. Förbundets fem kollektivavtal med Medieföretagen löper ut den 31 mars 2027.

Avtalsdelegationen 2027

Dessa valdes till Journalistförbundets stora avtalsdelegation på avtalskonferensen den 9 juni 2026.

Etermedieavtalet: Ted Friskman (TV4), Anna Lillkung (Tredje statsmakten), Shang Imam (Filt, suppleant).

Dagspressavtalet: Pierre Linder (Hallandsposten), Linda Kask Makkieh (Norrländska Social-Demokraten), Helena Sjödin Öberg (Dagens Nyheter), Mikael Törnwall (Svenska Dagbladet, suppleant)

Tidskriftsavtalet: Ella Käck (Nordiske medier), Kajsa Åström (Nordiske medier).

Public service-avtalet: Erica Hedin (Sveriges Radio), Klara Thörn (Sveriges Radio), Håkan Widman (Sveriges Radio), Johan Wiechel (Sveriges Television), Jane Andersson (Sveriges Television, suppleant).

I delegationen sitter också förbundsstyrelseledamöterna Ulrika Hyllert, Anna Herdenstam, Gabriella Mohoff och Magnus Sjöborg. Förbundsstyrelsen har också beslutat att en eller två visstidsanställda ska adjungeras till delegationen.

En avtalsdelegation bestående av fackliga representanter från fyra av avtalsområdena valdes med acklamation. Det femte avtalsområdet, bemanning, är nästan utraderat efter att Bonnier News lade ned sitt interna bemanningsföretag Marieberg Media i januari 2025. Bara ett bemanningsföretag är numera verksamt på journalistområdet, Mediaresurs, som saknar journalistklubb.

Under dagen kom de drygt 80 klubbföreträdarna med råd till förbundets förhandlingsdelegationer, och många av inspelen handlade om återhämtning. Flera klubbar vill se en utbyggnad av arbetstidsförkortningen om en extra ledig dag per år som infördes i kollektivavtalen 2025, den så kallade ATK-dagen, med målet att på sikt komma upp i en veckas ledighet.

Motståndet mot arbetstidsförkortning är dock stort från motparten Medieföretagen och Almega, och att Journalistförbundet lyckades i förra avtalsrörelsen berodde på samordning med andra fackförbund som drev samma krav. I april 2025 varslade både Journalistförbundet och Unionen om strejk på SVT för att få igenom arbetstidsförkortningen. Efter medling från Medlingsinstitutet nådde parterna en överenskommelse innan strejken bröt ut.

Men inte alla journalistklubbar är nöjda med att medlemmar fick avstå löneökning om 0,5 procent för en extra ledig dag, och särskilt missnöjda är de som arbetar på produktionsbolag.

Anna Lillkung (till vänster) och Shang Imam är invalda i avtalsdelegationen.

– För journalister i vår situation blev den extra lediga dagen snarare en belastning, säger Shang Imam på ljudproduktionsbolaget Filt.

Hur då?

– Vi måste jobba in den dagen, hitta sätt att jobba snabbare.

Anna Lillkung på ljudproduktionsbolaget Tredje Statsmakten instämmer:

– Har man ett uppdrag på tolv dokumentärer på ett år måste man göra de tolv dokumentärerna oavsett om man har en ledig dag mer eller mindre. Man kompenseras inte på något vettigt sätt, säger Anna Lillkung.

Skulle fler ATK-dagar införas och kopplas till semesterledigheten skulle det möjligen bli bättre effekt, menar Shang Imam.

– Men det är viktigare att man tittar på lönekriterierna och löneutvecklingen för små produktionsbolag. Vi är väldigt beroende av Sveriges Radio som beställare, och deras årliga uppräkningar stämmer inte överens med löneutvecklingen, vilket gör att vi hamnar i kläm.

Anna Lillkung och Shang Imam valdes in i avtalsdelegationen på Journalistförbundets etermedieavtal tillsammans med Ted Friskman på TV4.

– Det är bra att radioproduktionsbolagen är med, eftersom TV4:s lokala avtal ser så annorlunda ut än det centrala avtalet som vi går på, säger Anna Lillkung.

– Att vi som ganska marginaliserade produktionsbolag är med i avtalsrörelsen är unikt. Det innebär en möjlighet att prata om vår arbetsmiljö och hur vårt arbete egentligen ser ut. Det skiljer sig från många andra arbetsplatser.

Har Journalistförbundet fattat hur ni har det?

– De börjar att förstå. Vi har haft träffar med förbundet, och de har varit väldigt bra, säger Shang Imam. Vi på Filt har dragit in dem ganska mycket det senaste året, bland annat för att prata om hur regleringen av vår arbetstid stämmer överens med verkligheten för oss som arbetar på produktionsbolag. Vi i facket har varit superaktiva och har gjort ganska fina framsteg.

Ytterligare en stor fråga under avtalskonferensen var Laskarusellen. Journalistförbundets pågående aktion för att få stopp på Laskarusellen har enligt förbundet lett till inlasningar på flera arbetsplatser, och i tio fall har lokala utlasningsförhandlingar gått till central förhandling mellan Journalistförbundet och Medieföretagen.

Under avtalskonferensen diskuterades om reglering i centrala kollektivavtal verkligen är rätt väg att gå för att få stopp på Laskarusellen. I public service-avtalen finns den så kallade ”vikarieregeln” som syftar till att förhindra att längre vikariat delas upp mellan olika vikarier, men det har inte satt stopp för utlasningar på SR, SVT och UR. Den nuvarande aktionen, där man dels tvingar den lokala arbetsgivaren till förhandlingsbordet, dels inleder samtal om hur visstidsanställningar används, har enligt flera fackligt förtroendevalda fått bättre effekt än vikarieregeln.

Frågor om löner och ersättningar lyftes men eftersom Journalistförbundet följer industrimärket, som ännu inte är satt, går det inte att veta hur stora löneökningar som väntar, eller vilka krav som förbundet kan ställa i förhandlingarna.

Flera fackligt förtroendevalda ville se en större höjning av lägstalönerna i avtalet, eftersom många nya journalister kommer in så lågt i lön att en stor del av lönepotten går åt till att höja dem till mer rimliga nivåer – vilket betyder att det blir mindre kvar till de journalister som har jobbat länge.

Aftonbladets journalistklubb menade att OB-ersättningen, som är jämförelsevis låg på dagspressområdet, har tappat i betydelse eftersom allt färre jobbar obekväm arbetstid. För dagspressklubbarna var höjd OB-ersättning en mycket viktig fråga i förra avtalsrörelsen.

På public service-området ville klubbarna se en bättre reglering av beredskapstid och högre beredskapsersättning.

Avtalskonferensen antog en avtalsplattform med fokus på tre områden: löner och ersättningar, arbetstid och arbetsmiljö samt trygghet i anställningen.

Socialdemokraterna går till bred frontalattack mot statsminister Ulf Kristersson (M) inför dagens partiledardebatt. Partisekreteraren Tobias Baudin talar om en ”korrupt Kristerssonkultur” och kräver oberoende granskning av jäv och intressekonflikter.

I en debattartikel i Aftonbladet radar Baudin upp fem affärer där han menar att gränsen mellan privata och offentliga intressen suddats ut – Fållöknastiftelsen, svägerskan i Teach for Sweden, ministrarnas aktieaffärer, renoveringen av Sagerska palatset och Landerholmaffären.

Han kräver att Kristersson under dagens partiledardebatt svarar på tre frågor: om en oberoende granskning ska tillsättas, om statsministern förstår förtroendeskadan, och hur mycket regeringsmedlemmarnas privata förmögenheter påverkats av besluten de fattat.

Andersson: ”Korrupt Kristersson-kultur”

Magdalena Andersson är minst lika skarp.

– Hela den här historien visar på en korrupt Kristersson-kultur. Det är bara en i raden av skandaler där Kristersson har svårt att avgränsa det som är privat och offentligt, säger hon till Aftonbladet.

Statsministern själv slår ifrån sig. På väg in till partiledardebatten kommenterar han Aftonbladets Fållökna-granskning kortfattat: det är hans fru som driver stiftelsen, inte han.

– Jag har använt ett par lördagar till att hjälpa till och röja, säger Kristersson.

På frågan om han fungerade som arbetsledare för volontärerna svarar han:

– Ärligt talat, jag hade en röjsåg och klippte lite sly.

Han avfärdar kritiken som politisk:

– Det är helt felaktiga anklagelser, säger han.

Släppte in reporter i sovrummet

Som en del av sin granskning tog sig Aftonbladets reporter Lisa Röstlund hela vägen in i statsministerparets sovrum på herrgården med fingerat namn — utan att Säpo reagerade.

Baudin lyfter också en uppgift som tidigare inte fått stor uppmärksamhet: att ingen fastighetsavgift betalas för herrgården, trots att statsministerparet enligt uppgift använder fastigheten som bostad. Det är något som riskerar att ge nytt bränsle åt affären.

Under natten till onsdag vann den vänsterpopulistiske krigsveteranen Graham Platner primärval för Demokraterna till senaten i Maine. Senatorn Bernie Sanders har backat honom genom valrörelsen — trots uppmärksammade rubriker om kvinnosyn och en nazitatuering. – Jag kommer att göra allt jag kan för att se till att han är nästa senator, säger Sanders på scen i Washington DC.

Under 2025 anmäldes totalt 17 400 arbetssjukdomar. Det är en ökning med nästan 30 procent jämfört med åren innan. Antalet anmälningar kopplade till för högt arbetstempo och för hög arbetsbelastning är nu på den högsta nivån på 20 år. Det visar en ny rapport från Arbetsmiljöverket.

Den största ökningen av anmälda arbetssjukdomar sker bland kvinnor. Förra året stod de för cirka sju av tio av fallen. Enligt Arbetsmiljöverket har det i många år främst handlat om brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Över hälften av anmälda arbetssjukdomar är kopplade till arbetsmiljön och det är för hög arbetsbelastning och för hög arbetstakt som sticker ut.

Under 2025 ökade antalet anmälningar om arbetssjukdomar kopplade till organisatoriska och sociala orsaker med 40 procent. De ligger nu på den högsta nivån på 20 år. Därefter följer ergonomiska belastningsfaktorer som tunga lyft, monotont arbete och olämpliga arbetsställningar.

– Den fortsatta kraftiga ökning av anmälda arbetssjukdomar på grund av brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön är oroväckande. Det är numera den vanligaste orsaken till anmälda arbetssjukdomar bland både kvinnor och män. Det är inte hållbart, konsekvenserna för både individen, arbetsgivare och på sikt även för samhället i stort blir för kostsamma. Vi måste bryta denna utveckling, säger Lars Lööw, generaldirektör  Arbetsmiljöverket, i ett pressmeddelande.

Minskat antal arbetsolyckor

Den mest drabbade branschen är vård och omsorg på äldreboende och andra särskilda boenden. Där är antalet anmälningar 19,5 per 1 000 sysselsatta kvinnor, vilket kan jämföras med 4,8 för kvinnor i samtliga branscher. För hög arbetsbelastning och för högt arbetstempo är den vanligaste orsaken.

– Utvecklingen fortsätter åt helt fel håll. Det är extra tydligt inom vård och omsorg, på äldreboende och andra särskilda boenden. Det är en riskfylld arbetsmiljö, ofta med en orimlig obalans mellan krav och resurser samt små möjligheter att påverka arbetet eller få återhämtning. Ledningens engagemang i arbetsmiljöarbetet och att systematisk förebygga arbetsmiljörisker är avgörande för att personalen ska orka arbeta och säkra kompetensförsörjningen i framtiden, säger Lars Lööw.

Samtidigt har antalet anmälda arbetsolyckor som leder till sjukfrånvaro minskat med cirka 3 procent jämfört med 2024. Minskningen gäller främst för män och för första gången är kvinnor och män nästan på samma nivå när det gäller anmälda arbetsolyckor i förhållande till antalet sysselsatta. Den vanligaste orsaken bland kvinnor är fall och bland män är det förlorad kontroll över verktyg. Anmälningar kopplade till hot, våld och angrepp ökar bland både män och kvinnor men ligger enligt Arbetsmiljöverket på relativt låga nivåer jämfört med andra avvikelser.

– Många av arbetsolyckorna sker när man avviker från det normala eller att rutinerna inte har följts. Genom att dokumentera tillbud och avvikelser väl kan arbetsgivaren i de allra flesta fall förutse och förebygga olyckorna. Ingen skulle behöva bli sjuk, skadas eller dö av jobbet om rätt information, säkerhetsåtgärder och kunskap funnit på arbetsplatsen, säger Lars Lööw.

Inlägget Anmälda arbetssjukdomar ökar kraftigt dök först upp på Dagens Arena.

Förstatligande av a-kassan och en begränsning av sympatiåtgärder vid strejk kan väckas till liv nästa mandatperiod om Tidöpartierna och SD vinner valet. Samtidigt står Centerpartiet långt ifrån de rödgröna partierna i arbetsmarknadspolitiken. Det visar en ny rapport från Arena Idé.

Tankesmedjan Arena Idé släpper inför tredje valet i följd en rapport om partiernas arbetsmarknadspolitik. Detta för att visa väljare vad partierna tycker i arbetsmarknadspolitiska frågor. Rapporten bygger på partiernas kongressbeslut, vad partierna lyft för frågor i riksdagen, vilka beslut regeringen har tagit, hur oppositionen motionerat samt hur partierna formulerar sin arbetsmarknadspolitik på sina hemsidor.

– Det behövs fler saker än bara arbetsmarknadspolitik för att få igång ekonomin och tillväxten, men den här rapporten är avgränsad till arbetsmarknadspolitik, säger Mats Wingborg, journalist och författare till rapporten.

Han har bland annat tittat på var partierna står i frågor som arbetsrätten, Arbetsförmedlingens framtid, karensavdraget, strejkrätten och a-kassan. Just arbetsrätten har blivit cementerad menar Mats Wingborg, efter arbetsmarknadens parters LAS-uppgörelse 2021 och det uppföljande riksdagsbeslutet 2022. Nu vill inget parti, förutom Vänsterpartiet, ta tag i den frågan.

– Det är intressant att notera att majoriteten av partierna är rädda att röra i de här frågorna. Uppgörelsen var redan innan valet 2022. Det är ganska givet att den inte kan vara cementerad för alla framtid, men det har påverkat politiken och vilka frågor som ryms i valrörelsen, säger Mats Wingborg.

Arbetsförmedlingens framtid

En stor skiljelinje mellan partierna är Arbetsförmedlingens framtid. På högersidan vill Kristdemokraterna lägga ner myndigheten i sin nuvarande form och att verksamheten tas över av kommunen och privata aktörer. Sverigedemokraterna vill utreda frågan ”innan det sker några stora förändringar”. Moderaterna och Liberalerna ger enligt rapporten inga tydliga besked.

Även bland oppositionspartierna skiljer sig ståndpunkterna åt. Centerpartiet vill att Arbetsförmedlingen i sin nuvarande form avvecklas och att den arbetsförmedlande verksamheten ska tas över av privata aktörer. Samtidigt vill Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet stärka Arbetsförmedlingen och att dess närvaro ska öka i hela landet. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet tycker också tvärtemot Centerpartiet att privatiseringen har gått för långt och Vänsterpartiet vill helt avbryta den.

En annan stor stridsfråga som seglat upp inför valet är karensavdraget, framhåller Mats Wingborg.

– De rödgröna partierna vill ta bort det medan Tidöpartierna och Centerpartiet vill behålla det. Inför förra valet lovade SD att man skulle ta bort karensavdraget i kontaktyrken, som vård och skola, men man har inte drivit det under mandatperioden, säger han.

Strejkrätten

Han påpekar att även strejkrätten kan bli en stridsfråga. Partierna till höger, inklusive Centerpartiet, vill ha en så kallad proportionalitetsprincip – att fackliga sympatiåtgärder måste stå i proportion till skadan de innebär för tredje part – vilket skulle begränsa omfattningen av fackens stridsåtgärder.

– Det fackliga argumentet är att rätten till sympatiåtgärder är viktiga för branscher med låg kollektivavtalstäckning och facklig anslutning, säger Mats Wingborg.

Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet är emot en försvagning av strejkrätten. Tidöpartierna har förvisso inte lyft frågan sedan 2022, men frågan skulle kunna dyka upp under nästa mandatperiod, påpekar Mats Wingborg. Särskilt i ljuset av Tesla-konflikten.

A-kassan är också en stor fråga och den har omformats under mandatperioden. Enligt rapporten har den snabbare avtrappningen inneburit en försämring av arbetslöshetsförsäkringen, något som särskilt drabbar dem som är arbetslösa länge. Inför valet 2022 lovade Sverigedemokraterna att man inte skulle försämra a-kassan, men partiet röstade ändå igenom förändringarna tillsammans med övriga Tidöpartier. Ett stort löftesbrott, menar Mats Wingborg.

Oenighet i oppositionen

Samtidigt som Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet röstade nej till förslaget om avtrappningen ville Centerpartiet att den skulle bli ännu brantare.

Liberalerna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna vill även införa en obligatorisk a-kassa som inte är kopplad till fackförbunden.

– Det innebär att facket inte har inflytande över a-kassan, vilket skulle påverka den fackliga anslutningsgraden. Sammantaget skulle ett fortsatt styre med Tidöpartierna, där Sverigedemokraterna får hälften av ministerposterna, kunna förflytta gränserna och försvaga facket. Två viktiga saker att hålla ögonen på är det fackliga inflytandet över a-kassan och sympatiåtgärder, säger Mats Wingborg.

Men även en rödgrön regering som är beroende av Centerpartiet kan få konsekvenser på det arbetsmarknadspolitiska området, framhäver Mats Wingborg.

– Det är väldigt tydligt att Centerpartiet står till höger om Tidöpartierna i flera frågor, till exempel a-kassan. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill också ge mer pengar för arbetsmarknadsåtgärder medan Centerpartiet vill ge mindre pengar. Även när det gäller Arbetsförmedlingen har Centerpartiet en mer negativ syn på den än övriga oppositionspartier, säger Mats Wingborg.

Olle Bergvall

Inlägget Så tycker partierna om arbetsmarknadspolitiken dök först upp på Dagens Arena.

Jimmie Åkesson sålde sin egen bok till Sverigedemokraternas skattefinansierade dotterbolag. När partiet inte kunde göra sig av med dem brändes tusentals böcker upp. ”Ett klassiskt exempel på korruption”, säger en juridikprofessor till Kalla fakta.

Åkessons bok ”Det moderna folkhemmet” gavs ut 2018 av partiledarens eget förlag Asp & Lycke. Samma år slog förlaget rekord och omsatte 1,7 miljoner kronor netto — efter att merparten av upplagan köpts in av SD:s dotterbolag, som i sin tur finansieras av skattepengar. Det avslöjar TV4:s Kalla fakta i ny granskning.

Åkesson själv har inte velat kommentera affären. Partiet uppger att böckerna distribuerades till lokala distrikt för försäljning, men flera distrikt har sagt att böckerna delats ut gratis. I början av 2022 låg fortfarande 43 500 osålda böcker i lager. De sista lastpallarna slängdes till slut i en sopcontainer för brännbart avfall i Åkersberga.

”Korruption”

Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet, är skarp i sin bedömning. När han uttalar sig vet han inte vilket parti det rör.

– Det offentliga letar sig in och omvandlas till privata pengar. Det är det som gör att det blir korruption, säger han till TV4.

Lundin menar att upplägget sannolikt inte är olagligt — men oetiskt och olämpligt. Att partiet eventuellt skulle ha sålt en del av upplagan vidare spelar enligt honom ingen roll:

– Den stora skadan skulle jag säga är att pengarna letar sig ner i partiledarens egen privata byxficka, säger han.

Granskningen är den andra på två dagar från Kalla fakta som rör SD:s användning av skattefinansierat partistöd. I gårdagens reportage avslöjades hur skattepengar gått till oxfilé och whisky i vad som beskrivs som fester för Åkesson och hans vänkrets. Den röda tråden är densamma: skattepengar som via partiet hamnat i sammanhang som ligger nära partiledaren personligen.

Antalet våldsincidenter på landets anstalter och häkten har ökat och fortsätter öka, men det är inte de intagnas fel, skriver en kriminalvårdsanställd.