Tornevall Networks

Man döms till rättspsykiatrisk vård efter dödsolycka, körskolelärare åtalas för sexuellt ofredande, stort bråk i Örebro och elev dödad i skolskjutning på Filippinerna.

När över 160 bolag efterfrågar tuffare klimatkrav väljer Tidöregeringen att sänka ambitionerna. Sverige borde i stället följa Danmarks exempel och prioritera renovering och ombyggnad framför rivning, skriver Miljöpartiets Amanda Lind och Amanda Palmstierna.

När hungerstenen blir synlig ovanför vattenytan väntar hunger och lidande, har människor sagt till varandra i generationer. Nu träder stenarna fram igen.

De har haft sex med elever, sexchattat med minderåriga och tappat bort förskolebarn. I framtiden kan de jobba i skolan igen. Dagens ETC kan nu avslöja ett kryphål som lärare använder för att få utredningar att läggas ner och information att inte nå ut. Senare kan läraren ansöka om att få tillbaka sin legitimation. – Jag tänkte att i framtiden kanske jag tar upp skiten igen, säger en lärare som avsagt sig sin legitimation.

Jakt, fiske och kravallhjälmar

”Pratar du med mig?” Foodorabudet reagerar på att överhuvudtaget bli tilltalad av en person på gatan. ”Det är ingen som har pratat med mig på ett år.”

Händelsen utspelar sig när en DN-reporter gör videointervjuer på stan i Södertälje. Hen ställer den enkla frågan: Hur är ditt liv just nu?

När budets story luckras upp förstår man att tillvaron är slitig. Han försörjer sin familj med en knapp lön. Han får inte jobba med det yrke han är utbildad för, och han har absolut inte tid att tänka på lyxigheter som att gå på SFI eller validera sin sjuksköterskeutbildning. Siktet är inställt på överlevnad och på att ta hand om familjen.

Utöver det är det svårt att skaffa svenska vänner eller ens bli hejad på av de främlingar han möter.

Jag som under våren turnerat i Sverige med mitt ideella projekt Integrationsbyrån vet att den här farsan är en av tusentals personer i samma situation. Deppigt är bara förnamnet.

Fjärde viktigaste frågan

Invandrings- och integrationsfrågor är enligt Novus väljarnas fjärde viktigaste fråga. Länge har det tolkats som att man är intresserad av ämnet för att man är emot invandring. Så enkelt är det inte. DN:s korta videointervju visar så väl vad det är med integrationen som inte fungerar. Och om det är något en majoritet av svenska folket är intresserade av så är det just en fungerande integration.

I en annan Novusundersökning man kan läsa att det till och med bland Sverigedemokraternas sympatisörer, som generellt är mest kritiska till invandring, finns en majoritet som är positiv till att de som följer lagen och är självförsörjande ska få stanna i landet. Om partierna inte vore så skraja för SD-sympatisörerna skulle en annan integrationspolitik vara möjlig.

Det är lätt att känna med det intervjuade Foodorabudet, särskilt om man haft en egen farsa som stretat på, på ungefär samma vis. Tänk hur livet hade kunnat te sig om han fått lite respit, kunnat arbeta som sjuksköterska och inte behöva jobba dygnet runt för att få lönen att räcka till det nödvändigaste.

Men du behöver inte tänka som en välvilligt inställd medmänniska, du kan också låta egenintresset styra: hur dumt är det inte att personer jobbar som matbud när de har examen och arbetslivserfarenhet från ett högkvalificerat yrke, där det dessutom råder brist?

Rimligt för etnonationalisten

Jimmie Åkesson försöker låta kaxig när han säger att han vill lägga noll kronor på integration. Detta är rimligt för den hårdnackade etnonationalisten. Men för alla oss andra – inklusive de sverigedemokratiska sympatisörerna – som vill ha ett välfungerande samhälle, är det bara korkat. En så kallad lose-lose för alla inblandade.

Under alltför lång tid har Jimmie och hans åsiktsgelikar tillåtits hålla i integrationspolitikens taktpinne. Hur upplyftande vore det inte med ett parti som lade fram förslag för att ta vara på den kompetens som invandrat till Sverige, som förbättrade SFI-undervisningen så att man snabbt kunde lära sig riktigt bra svenska eller som satsade på att invandrade och svenskar skulle lära känna varandra bättre genom föreningslivet?

I den här valrörelsen har de högerextrema som strategi att svämma över medierna med sådant som egentligen bättre hör hemma i avloppet. Tricket är att inte gå i deras fälla, att inte ge dem sin uppmärksamhet. Jag har gett mig tusan på att det lilla bidrag jag gör till debatten i den här valrörelsen ska handla om framtidsfrågor som på riktigt är viktiga för många människor. En fungerande integration hör definitivt dit.

Silvia Kakembo

Inlägget Foodorafarsan dök först upp på Dagens Arena.

Drönares allt viktigare roll i dagens krigsföring ger anledning till oro. Om drönare skulle ta sig utanför slagfältet blir de svåra att skydda sig emot. Nu behöver vi konkreta svar från staten och industrin om hur dessa vapensystem ska regleras, skriver Jonatan Michaneck.

Drönarnas intåg i krigsföringen står sannolikt för den största revolutionen på decennier. På tv-spels-liknande sätt kan krigsdrönarna styras mot fiendens posteringar och piloten sitter på bekvämt avstånd och behöver inte riskera sitt eget liv när attacken sker.

Samtidigt måste vi ställa frågan: är vi beredda på konsekvenserna av vapnets existens? Vad händer ifall de hamnar i orätta händer? Och hur anpassar vi oss till en verklighet där varje fågel på himlen i verkligheten kan vara ett dödligt vapen?

Drönare skulle, likt personminor, sannolikt vara otillåtna enligt krigets lagar ifall vi ännu befann oss på 70-talet. Krigsdrönare har möjliggjort billiga attacker mot långt mer värdefulla mål, särskilt i kriget i Ukraina där både slagskepp och bombflygplan bakom fiendens linje blivit mål för avancerade drönare. 

Skrämmande utveckling

Ett vapens effektivitet har samtidigt aldrig legat till grund för dess rättfärdigande. Kärnvapen förbjöds snabbt efter deras första användning. Detsamma går att säga om kemiska och biologiska vapen som förbjudits på grund av den överhängande risken för katastrof ifall de missbrukas. Idag har drönarna letat sig in i arsenalerna hos flera länders arméer, och de har använts utbrett i Ukraina, Iran, Gaza och Libanon.

Utvecklingen har gått snabbt och redan för två år sedan testades helt autonoma drönare på slagfältet i Ukraina. I ett test skickades en attackdrönare iväg till ett designerat område där den lokaliserade och eliminerade målen på egen hand, utan mänsklig inblandning. För att förtydliga, mördarrobotarna är här.

Fler skrämmande scenarion går enkelt att finna på internet där drönare förkläds till fåglar och utrustas antingen med kameror eller vapen. I Gaza visade Israel att ens personliga information med hjälp av AI-system innebar att man kunde bli en måltavla som omgående kunde förgöras. 

Länge föreställde vi oss mördarrobotar som en människoliknande Terminator med två händer och två ben. Drönarna har fullkomligt omkullkastat den idén och på ett mer fasansfullt sätt än det gick att föreställa sig är inte robotarna begränsade av terräng. Istället kommer döden flygande i hastigheter uppåt 300 km/tim.

Svårt skydda sig mot attackdrönare

Jag har svårt att föreställa mig ett pålitligt och trovärdigt skydd mot attackdrönare lastade med sprängladdningar. Det är bara en tidsfråga tills drönarna används utanför slagfältet. Kommer vi då någonsin att våga demonstrera, gå på konserter, delta i politiska möten, eller överhuvudtaget vistas utomhus? Det här ifall utomhus innebär att attackdrönare, möjligtvis kamouflerade till duvor, skulle kunna förgöra oss och vårt sällskap i ett ögonblick, med praktiskt taget inget bevismaterial kvar.

Den här debatten förtjänar ett större fokus eftersom jag anser att den handlar om ett nytt massförstörelsevapen som utvecklas och påhejas av privata och offentliga investeringar. Sveriges Daniel Ek, som grundade Spotify, har med sitt drönarfokuserade företag Helsing nyligen tagit in 17 miljarder kronor i en ny investeringsrunda. Ett tecken på den lukrativa marknad som mördarrobotar utgör.

Nu behöver vi konkreta svar från både staten och industrin om hur civila kan skyddas från drönare, och vilket arbete som görs för att reglera de dödliga vapensystemen.

Jonatan Michaneck, fristående debattör

Inlägget Krigsdrönare skulle förbjudas ifall de uppfunnits tidigare dök först upp på Dagens Arena.

Evidence suggested the poster was using Indonesian slang instead of time traveling.

A Fox News spokesperson confirmed that the network aired corrections after the inaccurate graphic appeared on its programs.

The U.S. president and his longtime aide are close, according to news reports.