01427852e97f43b0dd4fba2c2580ec75ae8f5bdcForskare har analyserat sociala medieinlägg från Sannfinländarna inför finska valet 2023.
Inlägget Känslor viktigt verktyg i högerpopulistisk kommunikation dök först upp på Dagens Arena.
I en studie från Göteborgs universitet har forskare analyserat sociala medieinlägg från Sannfinländarna inför finska valet 2023. Resultatet visar att känslor spelade en viktig roll för kommunikationen.
I studien har forskarna analyserat 524 inlägg från sex personer i Sannfinländarnas partiledning på de sociala medieplattformarna X, Facebook, Instagram och TikTok. Inlägg som gjordes de tre sista veckorna inför det finska riksdagsvalet 2023. Det är två forskare från finska universitet som ligger bakom studien.
– Populistisk kommunikation bygger på en stark berättelse om ett ”vi” och ett ”dom”, där politiken ofta framställs som en kamp mellan ”folket” och dess motståndare. Denna berättelse har en stark emotionell uppdelning mellan två sidor och är enligt oss en viktig del av det som gör den populistiska berättelsen så slagkraftig, säger rapportförfattarna Jesper Eklund, doktorand i statskunskap med medier och kommunikation vid Åbo Akademi, och Jon Järviniemi, postdoktor i statsvetenskap vid Helsingfors universitet i ett pressmeddelande.
Nästan två tredjedelar av de känslomässiga uttrycken i inläggen bestod av negativa känslouttryck som ilska, förakt, rädsla och osäkerhet. Men mer positiva känslor som hopp, stolthet och glädje var också något som återkom. Ilska och förakt riktades främst mot dem som uppfattades som eliter. Det handlade till exempel om medierna och den dåvarande finska regeringen. Invandrare, muslimer och könsminoriteter möttes däremot av känslor av rädsla och osäkerhet. Det egna partiet, dess anhängare och ”folket” var föremål för positiva känslouttryck.
Det visade sig också att budskapen var olika beroende på vilken social mediekanal man använde sig av.
– Det är intressant att samma typ av politiska aktörer kommunicerar känslor på olika sätt beroende på plattform. X framstår som en mer konfrontativ arena, medan Instagram i högre grad används för positiva budskap om den egna gruppen. Men vi kan inte utifrån den här studien säga om det handlar om en medveten strategi eller om det speglar mer generella skillnader mellan plattformarna, säger Jesper Eklund.
Jon Andersson
Inlägget Känslor viktigt verktyg i högerpopulistisk kommunikation dök först upp på Dagens Arena.
94dce5b5aee5512cf74ff3feb99f17819a5d8a4001427852e97f43b0dd4fba2c2580ec75ae8f5bdcTITLE: Känslor viktigt verktyg i högerpopulistisk kommunikation DESCRIPTION: Forskare har analyserat sociala medieinlägg från Sannfinländarna inför finska valet 2023. Inlägget Känslor viktigt verktyg i högerpopulistisk kommunikation dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: I en studie från Göteborgs universitet har forskare analyserat sociala medieinlägg från Sannfinländarna inför finska valet 2023. Resultatet visar att känslor spelade en viktig roll för kommunikationen. I studien har forskarna analyserat 524 inlägg från sex personer i Sannfinländarnas partiledning på de sociala medieplattformarna X, Facebook, Instagram och TikTok. Inlägg som gjordes de tre sista veckorna inför det finska riksdagsvalet 2023. Det är två forskare från finska universitet som ligger bakom studien. – Populistisk kommunikation bygger på en stark berättelse om ett ”vi” och ett ”dom”, där politiken ofta framställs som en kamp mellan ”folket” och dess motståndare. Denna berättelse har en stark emotionell uppdelning mellan två sidor och är enligt oss en viktig del av det som gör den populistiska berättelsen så slagkraftig, säger rapportförfattarna Jesper Eklund, doktorand i statskunskap med medier och kommunikation vid Åbo Akademi, och Jon Järviniemi, postdoktor i statsvetenskap vid Helsingfors universitet i ett pressmeddelande. Anpassade budskap Nästan två tredjedelar av de känslomässiga uttrycken i inläggen bestod av negativa känslouttryck som ilska, förakt, rädsla och osäkerhet. Men mer positiva känslor som hopp, stolthet och glädje var också något som återkom. Ilska och förakt riktades främst mot dem som uppfattades som eliter. Det handlade till exempel om medierna och den dåvarande finska regeringen. Invandrare, muslimer och könsminoriteter möttes däremot av känslor av rädsla och osäkerhet. Det egna partiet, dess anhängare och “folket” var föremål för positiva känslouttryck. Det visade sig också att budskapen var olika beroende på vilken social mediekanal man använde sig av. – Det är intressant att samma typ av politiska aktörer kommunicerar känslor på olika sätt beroende på plattform. X framstår som en mer konfrontativ arena, medan Instagram i högre grad används för positiva budskap om den egna gruppen. Men vi kan inte utifrån den här studien säga om det handlar om en medveten strategi eller om det speglar mer generella skillnader mellan plattformarna, säger Jesper Eklund. Jon Andersson Inlägget Känslor viktigt verktyg i högerpopulistisk kommunikation dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Känslor viktigt verktyg i högerpopulistisk kommunikation DESCRIPTION: Forskare har analyserat sociala medieinlägg från Sannfinländarna inför finska valet 2023. Inlägget Känslor viktigt verktyg i högerpopulistisk kommunikation dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: I en studie från Göteborgs universitet har forskare analyserat sociala medieinlägg från Sannfinländarna inför finska valet 2023. Resultatet visar att känslor spelade en viktig roll för kommunikationen. I studien har forskarna analyserat 524 inlägg från sex personer i Sannfinländarnas partiledning på de sociala medieplattformarna X, Facebook, Instagram och TikTok. Inlägg som gjordes de tre sista veckorna inför det finska riksdagsvalet 2023. Det är två forskare från finska universitet som ligger bakom studien. – Populistisk kommunikation bygger på en stark berättelse om ett ”vi” och ett ”dom”, där politiken ofta framställs som en kamp mellan ”folket” och dess motståndare. Denna berättelse har en stark emotionell uppdelning mellan två sidor och är enligt oss en viktig del av det som gör den populistiska berättelsen så slagkraftig, säger rapportförfattarna Jesper Eklund, doktorand i statskunskap med medier och kommunikation vid Åbo Akademi, och Jon Järviniemi, postdoktor i statsvetenskap vid Helsingfors universitet i ett pressmeddelande. Anpassade budskap Nästan två tredjedelar av de känslomässiga uttrycken i inläggen bestod av negativa känslouttryck som ilska, förakt, rädsla och osäkerhet. Men mer positiva känslor som hopp, stolthet och glädje var också något som återkom. Ilska och förakt riktades främst mot dem som uppfattades som eliter. Det handlade till exempel om medierna och den dåvarande finska regeringen. Invandrare, muslimer och könsminoriteter möttes däremot av känslor av rädsla och osäkerhet. Det egna partiet, dess anhängare och ”folket” var föremål för positiva känslouttryck. Det visade sig också att budskapen var olika beroende på vilken social mediekanal man använde sig av. – Det är intressant att samma typ av politiska aktörer kommunicerar känslor på olika sätt beroende på plattform. X framstår som en mer konfrontativ arena, medan Instagram i högre grad används för positiva budskap om den egna gruppen. Men vi kan inte utifrån den här studien säga om det handlar om en medveten strategi eller om det speglar mer generella skillnader mellan plattformarna, säger Jesper Eklund. Jon Andersson Inlägget Känslor viktigt verktyg i högerpopulistisk kommunikation dök först upp på Dagens Arena.
94dce5b5aee5512cf74ff3feb99f17819a5d8a40Forskare har analyserat sociala medieinlägg från Sannfinländarna inför finska valet 2023.
Inlägget Känslor viktigt verktyg i högerpopulistisk kommunikation dök först upp på Dagens Arena.
I en studie från Göteborgs universitet har forskare analyserat sociala medieinlägg från Sannfinländarna inför finska valet 2023. Resultatet visar att känslor spelade en viktig roll för kommunikationen.
I studien har forskarna analyserat 524 inlägg från sex personer i Sannfinländarnas partiledning på de sociala medieplattformarna X, Facebook, Instagram och TikTok. Inlägg som gjordes de tre sista veckorna inför det finska riksdagsvalet 2023. Det är två forskare från finska universitet som ligger bakom studien.
– Populistisk kommunikation bygger på en stark berättelse om ett ”vi” och ett ”dom”, där politiken ofta framställs som en kamp mellan ”folket” och dess motståndare. Denna berättelse har en stark emotionell uppdelning mellan två sidor och är enligt oss en viktig del av det som gör den populistiska berättelsen så slagkraftig, säger rapportförfattarna Jesper Eklund, doktorand i statskunskap med medier och kommunikation vid Åbo Akademi, och Jon Järviniemi, postdoktor i statsvetenskap vid Helsingfors universitet i ett pressmeddelande.
Nästan två tredjedelar av de känslomässiga uttrycken i inläggen bestod av negativa känslouttryck som ilska, förakt, rädsla och osäkerhet. Men mer positiva känslor som hopp, stolthet och glädje var också något som återkom. Ilska och förakt riktades främst mot dem som uppfattades som eliter. Det handlade till exempel om medierna och den dåvarande finska regeringen. Invandrare, muslimer och könsminoriteter möttes däremot av känslor av rädsla och osäkerhet. Det egna partiet, dess anhängare och “folket” var föremål för positiva känslouttryck.
Det visade sig också att budskapen var olika beroende på vilken social mediekanal man använde sig av.
– Det är intressant att samma typ av politiska aktörer kommunicerar känslor på olika sätt beroende på plattform. X framstår som en mer konfrontativ arena, medan Instagram i högre grad används för positiva budskap om den egna gruppen. Men vi kan inte utifrån den här studien säga om det handlar om en medveten strategi eller om det speglar mer generella skillnader mellan plattformarna, säger Jesper Eklund.
Jon Andersson
Inlägget Känslor viktigt verktyg i högerpopulistisk kommunikation dök först upp på Dagens Arena.
94dce5b5aee5512cf74ff3feb99f17819a5d8a4001427852e97f43b0dd4fba2c2580ec75ae8f5bdcTITLE: Känslor viktigt verktyg i högerpopulistisk kommunikation DESCRIPTION: Forskare har analyserat sociala medieinlägg från Sannfinländarna inför finska valet 2023. Inlägget Känslor viktigt verktyg i högerpopulistisk kommunikation dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: I en studie från Göteborgs universitet har forskare analyserat sociala medieinlägg från Sannfinländarna inför finska valet 2023. Resultatet visar att känslor spelade en viktig roll för kommunikationen. I studien har forskarna analyserat 524 inlägg från sex personer i Sannfinländarnas partiledning på de sociala medieplattformarna X, Facebook, Instagram och TikTok. Inlägg som gjordes de tre sista veckorna inför det finska riksdagsvalet 2023. Det är två forskare från finska universitet som ligger bakom studien. – Populistisk kommunikation bygger på en stark berättelse om ett ”vi” och ett ”dom”, där politiken ofta framställs som en kamp mellan ”folket” och dess motståndare. Denna berättelse har en stark emotionell uppdelning mellan två sidor och är enligt oss en viktig del av det som gör den populistiska berättelsen så slagkraftig, säger rapportförfattarna Jesper Eklund, doktorand i statskunskap med medier och kommunikation vid Åbo Akademi, och Jon Järviniemi, postdoktor i statsvetenskap vid Helsingfors universitet i ett pressmeddelande. Anpassade budskap Nästan två tredjedelar av de känslomässiga uttrycken i inläggen bestod av negativa känslouttryck som ilska, förakt, rädsla och osäkerhet. Men mer positiva känslor som hopp, stolthet och glädje var också något som återkom. Ilska och förakt riktades främst mot dem som uppfattades som eliter. Det handlade till exempel om medierna och den dåvarande finska regeringen. Invandrare, muslimer och könsminoriteter möttes däremot av känslor av rädsla och osäkerhet. Det egna partiet, dess anhängare och “folket” var föremål för positiva känslouttryck. Det visade sig också att budskapen var olika beroende på vilken social mediekanal man använde sig av. – Det är intressant att samma typ av politiska aktörer kommunicerar känslor på olika sätt beroende på plattform. X framstår som en mer konfrontativ arena, medan Instagram i högre grad används för positiva budskap om den egna gruppen. Men vi kan inte utifrån den här studien säga om det handlar om en medveten strategi eller om det speglar mer generella skillnader mellan plattformarna, säger Jesper Eklund. Jon Andersson Inlägget Känslor viktigt verktyg i högerpopulistisk kommunikation dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Känslor viktigt verktyg i högerpopulistisk kommunikation DESCRIPTION: Forskare har analyserat sociala medieinlägg från Sannfinländarna inför finska valet 2023. Inlägget Känslor viktigt verktyg i högerpopulistisk kommunikation dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: I en studie från Göteborgs universitet har forskare analyserat sociala medieinlägg från Sannfinländarna inför finska valet 2023. Resultatet visar att känslor spelade en viktig roll för kommunikationen. I studien har forskarna analyserat 524 inlägg från sex personer i Sannfinländarnas partiledning på de sociala medieplattformarna X, Facebook, Instagram och TikTok. Inlägg som gjordes de tre sista veckorna inför det finska riksdagsvalet 2023. Det är två forskare från finska universitet som ligger bakom studien. – Populistisk kommunikation bygger på en stark berättelse om ett ”vi” och ett ”dom”, där politiken ofta framställs som en kamp mellan ”folket” och dess motståndare. Denna berättelse har en stark emotionell uppdelning mellan två sidor och är enligt oss en viktig del av det som gör den populistiska berättelsen så slagkraftig, säger rapportförfattarna Jesper Eklund, doktorand i statskunskap med medier och kommunikation vid Åbo Akademi, och Jon Järviniemi, postdoktor i statsvetenskap vid Helsingfors universitet i ett pressmeddelande. Anpassade budskap Nästan två tredjedelar av de känslomässiga uttrycken i inläggen bestod av negativa känslouttryck som ilska, förakt, rädsla och osäkerhet. Men mer positiva känslor som hopp, stolthet och glädje var också något som återkom. Ilska och förakt riktades främst mot dem som uppfattades som eliter. Det handlade till exempel om medierna och den dåvarande finska regeringen. Invandrare, muslimer och könsminoriteter möttes däremot av känslor av rädsla och osäkerhet. Det egna partiet, dess anhängare och ”folket” var föremål för positiva känslouttryck. Det visade sig också att budskapen var olika beroende på vilken social mediekanal man använde sig av. – Det är intressant att samma typ av politiska aktörer kommunicerar känslor på olika sätt beroende på plattform. X framstår som en mer konfrontativ arena, medan Instagram i högre grad används för positiva budskap om den egna gruppen. Men vi kan inte utifrån den här studien säga om det handlar om en medveten strategi eller om det speglar mer generella skillnader mellan plattformarna, säger Jesper Eklund. Jon Andersson Inlägget Känslor viktigt verktyg i högerpopulistisk kommunikation dök först upp på Dagens Arena.
6ba2c275686b73e873f25ead18e2b807f08e2baeDet finns ett fåtal undantag: Kvinnor från Thailand, till exempel. Men annars är det ovanligt att infödda svenskar bildar par med människor med utomeuropeisk bakgrund. I ny bok synar kulturjournalisten Petter Larsson våra kärleksmönster, som inte alltid ser ut som vi önskar att de gjorde.
Det finns ett fåtal undantag: Kvinnor från Thailand, till exempel. Men annars är det ovanligt att infödda svenskar bildar par med människor med utomeuropeisk bakgrund. I ny bok synar kulturjournalisten Petter Larsson våra kärleksmönster, som inte alltid ser ut som vi önskar att de gjorde.
4f02ee58834103f01121ce845b8e0fd7b6761644En undermålig översättning som försenar rättegången i Turkiet. Dessutom uppgifter om en efterlysning som inte kommunicerats till Joakim Medin. Konstitutionsutskottet måste pröva både Gunnar Strömmer (M) och Maria Malmer Stenergard (M), anser Håkan Svenneling (V). Han anmäler bägge till KU. – Det är rimligt att KU granskar hur det här kunde ske och vilka konsekvenser det får.
En undermålig översättning som försenar rättegången i Turkiet. Dessutom uppgifter om en efterlysning som inte kommunicerats till Joakim Medin. Konstitutionsutskottet måste pröva både Gunnar Strömmer (M) och Maria Malmer Stenergard (M), anser Håkan Svenneling (V). Han anmäler bägge till KU. – Det är rimligt att KU granskar hur det här kunde ske och vilka konsekvenser det får.
2047f2f0a2cdf1a0de87701d688640c1540b3630Dieselavtalet öppnar för betydligt värre saker för Ukraina.
Inlägget Trump dansar åter efter Putins pipa dök först upp på Dagens Arena.
Dieselavtalet öppnar för betydligt värre saker för Ukraina.
Under söndagen meddelade Donald Trump att Ryssland och Ukraina kommit överens om en vapenvila mot sina respektive energianläggningar.
Ukrainas president verkar inte ha vetat något om saken, och bara timmar senare attackerade Ryssland flera ukrainska kraftverk i Kyjiv och Charkiv.
”Ukraina har föreslagit många steg för att deeskalera. Putin har haft ett enda svar – ’njet’”, skrev Zelenskyj i sociala medier.
Om det inte vore så brutalt allvarligt vore Trumps utspel nästan underhållande.
Gång på gång sedan han tillträdde för snart två år sedan har den amerikanske presidenten spelat efter Rysslands pipa. Han har mer eller mindre rakt av köpt Putins bild av krigets bakgrund och förlopp och han har ifrågasatt sanktionerna mot Ryssland, ivrig att låta amerikanska kapitalister göra affärer med oligarkerna och statsapparaten i Putins rike.
Då och då har han hotat Ryssland med nya sanktioner, men det har varit ordmassor utan substans. Inte helt ovanligt för just Donald Trump.
Det senaste exemplet på att han står närmare Putin än någon tidigare president i USA är förra veckans ”dieseldeal”.
Inför det amerikanska mellanårsvalet om tre veckor, där republikanerna ligger illa till, vill Trump få ned bränslepriserna genom att öppna för import av rysk diesel. Dealen gjordes upp genom ett telefonsamtal mellan Trump och Putin. Samtidigt beslutade det amerikanska finansdepartementet om ett undantag från sanktionerna.
Beslutet är obehagligt på så många nivåer att det knappt går att nämna dem alla.
Det ger Ryssland möjlighet att tjäna pengar. Dels från USA, men också för att de länder som inte haft sanktioner mot landet nu får ett kvitto på att de haft rätt hela tiden. Det blir svårare för EU och USA att hävda att sanktionerna ska bestå efter detta. Ryssland kommer få mer pengar till sitt invasionskrig mot Ukraina.
Dessutom är det osäkert om priserna verkligen kommer sjunka som en effekt av avtalet. 2,25 miljoner fat diesel kan låta mycket men sett till USA hela konsumtion är det försvinnande lite. Tidningen The Atlantics skribent David Frum konstaterar att det motsvarar 16 timmars dieselkonsumtion i USA, 10 timmars produktion i USA:s egen oljeindustri och 14 dagars import av den diesel man kan köpa från Kanada.
David Frum menar att det i själva verket är helt andra frågor som står på spel.
Underrättelserna hotade?
På senare tid har Ukraina framgångsrikt slagit ut delar av den ryska oljeindustrin, i ett försök att försvaga Putin i kriget. För en månad sedan bedömde Ukraina att man slagit ut 43 procent av landets raffinaderiverksamhet.
USA har sedan länge slutat stötta Ukraina ekonomiskt, men har fortsatt bistå med information och underrättelser, vilket varit extremt viktigt för Ukrainas möjligheter att försvara sig.
Genom dealen om diesel får USA ett egenintresse i att stoppa även detta.
Och det är mot den bakgrunden man ska se Trumps utspel om vapenvila. Det är utmärkt om en sådan kan träda i kraft, men skälet tycks just nu vara att säkra dieselleveranserna till USA.
Vid det här laget borde världen har vant sig vid alla märkligheter från Vita huset.
Ändå blir det hela tiden lite värre.
Jesper Bengtsson
Inlägget Trump dansar åter efter Putins pipa dök först upp på Dagens Arena.
032b24b56856d11e56f41ed8841f642763fc7be52047f2f0a2cdf1a0de87701d688640c1540b3630TITLE: Trump spelar åter efter Putins pipa DESCRIPTION: Dieselavtalet öppnar för betydligt värre saker för Ukraina. Inlägget Trump spelar åter efter Putins pipa dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Dieselavtalet öppnar för betydligt värre saker för Ukraina. Under söndagen meddelade Donald Trump att Ryssland och Ukraina kommit överens om en vapenvila mot sina respektive energianläggningar. Ukrainas president verkar inte ha vetat något om saken, och bara timmar senare attackerade Ryssland flera ukrainska kraftverk i Kyjiv och Charkiv. ”Ukraina har föreslagit många steg för att deeskalera. Putin har haft ett enda svar – ’njet’”, skrev Zelenskyj i sociala medier. Om det inte vore så brutalt allvarligt vore Trumps utspel nästan underhållande. Ordmassor utan substans Gång på gång sedan han tillträdde för snart två år sedan har den amerikanske presidenten spelat efter Rysslands pipa. Han har mer eller mindre rakt av köpt Putins bild av krigets bakgrund och förlopp och han har ifrågasatt sanktionerna mot Ryssland, ivrig att låta amerikanska kapitalister göra affärer med oligarkerna och statsapparaten i Putins rike. Då och då har han hotat Ryssland med nya sanktioner, men det har varit ordmassor utan substans. Inte helt ovanligt för just Donald Trump. Det senaste exemplet på att han står närmare Putin än någon tidigare president i USA är förra veckans ”dieseldeal”. Inför det amerikanska mellanårsvalet om tre veckor, där republikanerna ligger illa till, vill Trump få ned bränslepriserna genom att öppna för import av rysk diesel. Dealen gjordes upp genom ett telefonsamtal mellan Trump och Putin. Samtidigt beslutade det amerikanska finansdepartementet om ett undantag från sanktionerna. Mer pengar till Putin Beslutet är obehagligt på så många nivåer att det knappt går att nämna dem alla. Det ger Ryssland möjlighet att tjäna pengar. Dels från USA, men också för att de länder som inte haft sanktioner mot landet nu får ett kvitto på att de haft rätt hela tiden. Det blir svårare för EU och USA att hävda att sanktionerna ska bestå efter detta. Ryssland kommer få mer pengar till sitt invasionskrig mot Ukraina. Dessutom är det osäkert om priserna verkligen kommer sjunka som en effekt av avtalet. 2,25 miljoner fat diesel kan låta mycket men sett till USA hela konsumtion är det försvinnande lite. Tidningen The Atlantics skribent David Frum konstaterar att det motsvarar 16 timmars dieselkonsumtion i USA, 10 timmars produktion i USA:s egen oljeindustri och 14 dagars import av den diesel man kan köpa från Kanada. David Frum menar att det i själva verket är helt andra frågor som står på spel. Underrättelserna hotade? På senare tid har Ukraina framgångsrikt slagit ut delar av den ryska oljeindustrin, i ett försök att försvaga Putin i kriget. För en månad sedan bedömde Ukraina att man slagit ut 43 procent av landets raffinaderiverksamhet. USA har sedan länge slutat stötta Ukraina ekonomiskt, men har fortsatt bistå med information och underrättelser, vilket varit extremt viktigt för Ukrainas möjligheter att försvara sig. Genom dealen om diesel får USA ett egenintresse i att stoppa även detta. Och det är mot den bakgrunden man ska se Trumps utspel om vapenvila. Det är utmärkt om en sådan kan träda i kraft, men skälet tycks just nu vara att säkra dieselleveranserna till USA. Vid det här laget borde världen har vant sig vid alla märkligheter från Vita huset. Ändå blir det hela tiden lite värre. Jesper Bengtsson Inlägget Trump spelar åter efter Putins pipa dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Trump dansar åter efter Putins pipa DESCRIPTION: Dieselavtalet öppnar för betydligt värre saker för Ukraina. Inlägget Trump dansar åter efter Putins pipa dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Dieselavtalet öppnar för betydligt värre saker för Ukraina. Under söndagen meddelade Donald Trump att Ryssland och Ukraina kommit överens om en vapenvila mot sina respektive energianläggningar. Ukrainas president verkar inte ha vetat något om saken, och bara timmar senare attackerade Ryssland flera ukrainska kraftverk i Kyjiv och Charkiv. ”Ukraina har föreslagit många steg för att deeskalera. Putin har haft ett enda svar – ’njet’”, skrev Zelenskyj i sociala medier. Om det inte vore så brutalt allvarligt vore Trumps utspel nästan underhållande. Ordmassor utan substans Gång på gång sedan han tillträdde för snart två år sedan har den amerikanske presidenten spelat efter Rysslands pipa. Han har mer eller mindre rakt av köpt Putins bild av krigets bakgrund och förlopp och han har ifrågasatt sanktionerna mot Ryssland, ivrig att låta amerikanska kapitalister göra affärer med oligarkerna och statsapparaten i Putins rike. Då och då har han hotat Ryssland med nya sanktioner, men det har varit ordmassor utan substans. Inte helt ovanligt för just Donald Trump. Det senaste exemplet på att han står närmare Putin än någon tidigare president i USA är förra veckans ”dieseldeal”. Inför det amerikanska mellanårsvalet om tre veckor, där republikanerna ligger illa till, vill Trump få ned bränslepriserna genom att öppna för import av rysk diesel. Dealen gjordes upp genom ett telefonsamtal mellan Trump och Putin. Samtidigt beslutade det amerikanska finansdepartementet om ett undantag från sanktionerna. Mer pengar till Putin Beslutet är obehagligt på så många nivåer att det knappt går att nämna dem alla. Det ger Ryssland möjlighet att tjäna pengar. Dels från USA, men också för att de länder som inte haft sanktioner mot landet nu får ett kvitto på att de haft rätt hela tiden. Det blir svårare för EU och USA att hävda att sanktionerna ska bestå efter detta. Ryssland kommer få mer pengar till sitt invasionskrig mot Ukraina. Dessutom är det osäkert om priserna verkligen kommer sjunka som en effekt av avtalet. 2,25 miljoner fat diesel kan låta mycket men sett till USA hela konsumtion är det försvinnande lite. Tidningen The Atlantics skribent David Frum konstaterar att det motsvarar 16 timmars dieselkonsumtion i USA, 10 timmars produktion i USA:s egen oljeindustri och 14 dagars import av den diesel man kan köpa från Kanada. David Frum menar att det i själva verket är helt andra frågor som står på spel. Underrättelserna hotade? På senare tid har Ukraina framgångsrikt slagit ut delar av den ryska oljeindustrin, i ett försök att försvaga Putin i kriget. För en månad sedan bedömde Ukraina att man slagit ut 43 procent av landets raffinaderiverksamhet. USA har sedan länge slutat stötta Ukraina ekonomiskt, men har fortsatt bistå med information och underrättelser, vilket varit extremt viktigt för Ukrainas möjligheter att försvara sig. Genom dealen om diesel får USA ett egenintresse i att stoppa även detta. Och det är mot den bakgrunden man ska se Trumps utspel om vapenvila. Det är utmärkt om en sådan kan träda i kraft, men skälet tycks just nu vara att säkra dieselleveranserna till USA. Vid det här laget borde världen har vant sig vid alla märkligheter från Vita huset. Ändå blir det hela tiden lite värre. Jesper Bengtsson Inlägget Trump dansar åter efter Putins pipa dök först upp på Dagens Arena.
31a9943ad6063be8ad02f00899b57590cf921cf5032b24b56856d11e56f41ed8841f642763fc7be5TITLE: Trump spelar åter efter Putins pipa DESCRIPTION: Dieselavtalet öppnar för betydligt värre saker för Ukraina. Inlägget Trump spelar åter efter Putins pipa dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Dieselavtalet öppnar för betydligt värre saker för Ukraina. Under söndagen meddelade Donald Trump att Ryssland och Ukraina kommit överens om en vapenvila mot sina respektive energianläggningar. Ukrainas president verkar inte ha vetat något om saken, och bara timmar senare attackerade Ryssland flera ukrainska kraftverk i Kyjiv och Charkiv. ”Ukraina har föreslagit många steg för att deeskalera. Putin har haft ett enda svar – ’nyet’”, skrev Zelenskyj i sociala medier. Om det inte vore så brutalt allvarligt vore Trumps utspel nästan underhållande. Ordmassor utan substans Gång på gång sedan han tillträdde för snart två år sedan har den amerikanske presidenten spelat efter Rysslands pipa. Han har mer eller mindre rakt av köpt Putins bild av krigets bakgrund och förlopp och han har ifrågasatt sanktionerna mot Ryssland, ivrig att låta amerikanska kapitalister göra affärer med oligarkerna och statsapparaten i Putins rike. Då och då har han hotat Ryssland med nya sanktioner, men det har varit ordmassor utan substans. Inte helt ovanligt för just Donald Trump. Det senaste exemplet på att han står närmare Putin än någon tidigare president i USA är förra veckans ”dieseldeal”. Inför det amerikanska mellanårsvalet om tre veckor, där republikanerna ligger illa till, vill Trump få ned de bränslepriserna genom att öppna för import av rysk diesel. Dealen gjordes upp genom ett telefonsamtal mellan Trump och Putin. Samtidigt beslutade det amerikanska finansdepartementet om ett undantag från sanktionerna. Mer pengar till Putin Beslutet är obehagligt på så många nivåer att det knappt går att nämna dem alla. Det ger Ryssland möjlighet att tjäna pengar. Dels från USA, men också för att de länder som inte haft sanktioner mot landet nu får ett kvitto på att de haft rätt hela tiden. Det blir svårare för EU och USA att hävda att sanktionerna ska bestå efter detta. Ryssland kommer få mer pengar till sitt invasionskrig mot Ukraina. Dessutom är det osäkert om priserna verkligen kommer sjunka som en effekt av avtalet. 2,25 miljoner fat diesel kan låta mycket men sett till USA hela konsumtion är det försvinnande lite. Tidningen The Atlantics skribent David Frum konstaterar att det motsvarar 16 timmars dieselkonsumtion i USA, 10 timmars produktion i USA:s egen oljeindustri och 14 dagars import av den diesel man kan köpa från Canada. David Frum menar att det i själva verket är helt andra frågor som står på spel. Underrättelserna hotade? På senare tid har Ukraina framgångsrikt slagit ut delar av den ryska oljeindustrin, i ett försök att försvaga Putin i kriget. För en månad sedan bedömde Ukraina att man slagit ut 43 procent av landets raffinaderiverksamhet. USA har sedan länge slutat stötta Ukraina ekonomiskt, men har fortsatt bistå med information och underrättelser, vilket varit extremt viktigt för Ukrainas möjligheter att försvara sig. Genom dealen om diesel får USA ett egenintresse i att stoppa även detta. Och det är mot den bakgrunden man ska se Trumps utspel om vapenvila. Det är utmärkt om en sådan kan träda i kraft, men skälet tycks just nu vara att säkra dieselleveranserna till USA. Vid det här laget borde världen har vant sig vid alla märkligheter från Vita huset. Ändå blir det hela tiden lite värre. Jesper Bengtsson Inlägget Trump spelar åter efter Putins pipa dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Trump spelar åter efter Putins pipa DESCRIPTION: Dieselavtalet öppnar för betydligt värre saker för Ukraina. Inlägget Trump spelar åter efter Putins pipa dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Dieselavtalet öppnar för betydligt värre saker för Ukraina. Under söndagen meddelade Donald Trump att Ryssland och Ukraina kommit överens om en vapenvila mot sina respektive energianläggningar. Ukrainas president verkar inte ha vetat något om saken, och bara timmar senare attackerade Ryssland flera ukrainska kraftverk i Kyjiv och Charkiv. ”Ukraina har föreslagit många steg för att deeskalera. Putin har haft ett enda svar – ’njet’”, skrev Zelenskyj i sociala medier. Om det inte vore så brutalt allvarligt vore Trumps utspel nästan underhållande. Ordmassor utan substans Gång på gång sedan han tillträdde för snart två år sedan har den amerikanske presidenten spelat efter Rysslands pipa. Han har mer eller mindre rakt av köpt Putins bild av krigets bakgrund och förlopp och han har ifrågasatt sanktionerna mot Ryssland, ivrig att låta amerikanska kapitalister göra affärer med oligarkerna och statsapparaten i Putins rike. Då och då har han hotat Ryssland med nya sanktioner, men det har varit ordmassor utan substans. Inte helt ovanligt för just Donald Trump. Det senaste exemplet på att han står närmare Putin än någon tidigare president i USA är förra veckans ”dieseldeal”. Inför det amerikanska mellanårsvalet om tre veckor, där republikanerna ligger illa till, vill Trump få ned bränslepriserna genom att öppna för import av rysk diesel. Dealen gjordes upp genom ett telefonsamtal mellan Trump och Putin. Samtidigt beslutade det amerikanska finansdepartementet om ett undantag från sanktionerna. Mer pengar till Putin Beslutet är obehagligt på så många nivåer att det knappt går att nämna dem alla. Det ger Ryssland möjlighet att tjäna pengar. Dels från USA, men också för att de länder som inte haft sanktioner mot landet nu får ett kvitto på att de haft rätt hela tiden. Det blir svårare för EU och USA att hävda att sanktionerna ska bestå efter detta. Ryssland kommer få mer pengar till sitt invasionskrig mot Ukraina. Dessutom är det osäkert om priserna verkligen kommer sjunka som en effekt av avtalet. 2,25 miljoner fat diesel kan låta mycket men sett till USA hela konsumtion är det försvinnande lite. Tidningen The Atlantics skribent David Frum konstaterar att det motsvarar 16 timmars dieselkonsumtion i USA, 10 timmars produktion i USA:s egen oljeindustri och 14 dagars import av den diesel man kan köpa från Kanada. David Frum menar att det i själva verket är helt andra frågor som står på spel. Underrättelserna hotade? På senare tid har Ukraina framgångsrikt slagit ut delar av den ryska oljeindustrin, i ett försök att försvaga Putin i kriget. För en månad sedan bedömde Ukraina att man slagit ut 43 procent av landets raffinaderiverksamhet. USA har sedan länge slutat stötta Ukraina ekonomiskt, men har fortsatt bistå med information och underrättelser, vilket varit extremt viktigt för Ukrainas möjligheter att försvara sig. Genom dealen om diesel får USA ett egenintresse i att stoppa även detta. Och det är mot den bakgrunden man ska se Trumps utspel om vapenvila. Det är utmärkt om en sådan kan träda i kraft, men skälet tycks just nu vara att säkra dieselleveranserna till USA. Vid det här laget borde världen har vant sig vid alla märkligheter från Vita huset. Ändå blir det hela tiden lite värre. Jesper Bengtsson Inlägget Trump spelar åter efter Putins pipa dök först upp på Dagens Arena.
032b24b56856d11e56f41ed8841f642763fc7be5Dieselavtalet öppnar för betydligt värre saker för Ukraina.
Inlägget Trump spelar åter efter Putins pipa dök först upp på Dagens Arena.
Dieselavtalet öppnar för betydligt värre saker för Ukraina.
Under söndagen meddelade Donald Trump att Ryssland och Ukraina kommit överens om en vapenvila mot sina respektive energianläggningar.
Ukrainas president verkar inte ha vetat något om saken, och bara timmar senare attackerade Ryssland flera ukrainska kraftverk i Kyjiv och Charkiv.
”Ukraina har föreslagit många steg för att deeskalera. Putin har haft ett enda svar – ’njet’”, skrev Zelenskyj i sociala medier.
Om det inte vore så brutalt allvarligt vore Trumps utspel nästan underhållande.
Gång på gång sedan han tillträdde för snart två år sedan har den amerikanske presidenten spelat efter Rysslands pipa. Han har mer eller mindre rakt av köpt Putins bild av krigets bakgrund och förlopp och han har ifrågasatt sanktionerna mot Ryssland, ivrig att låta amerikanska kapitalister göra affärer med oligarkerna och statsapparaten i Putins rike.
Då och då har han hotat Ryssland med nya sanktioner, men det har varit ordmassor utan substans. Inte helt ovanligt för just Donald Trump.
Det senaste exemplet på att han står närmare Putin än någon tidigare president i USA är förra veckans ”dieseldeal”.
Inför det amerikanska mellanårsvalet om tre veckor, där republikanerna ligger illa till, vill Trump få ned bränslepriserna genom att öppna för import av rysk diesel. Dealen gjordes upp genom ett telefonsamtal mellan Trump och Putin. Samtidigt beslutade det amerikanska finansdepartementet om ett undantag från sanktionerna.
Beslutet är obehagligt på så många nivåer att det knappt går att nämna dem alla.
Det ger Ryssland möjlighet att tjäna pengar. Dels från USA, men också för att de länder som inte haft sanktioner mot landet nu får ett kvitto på att de haft rätt hela tiden. Det blir svårare för EU och USA att hävda att sanktionerna ska bestå efter detta. Ryssland kommer få mer pengar till sitt invasionskrig mot Ukraina.
Dessutom är det osäkert om priserna verkligen kommer sjunka som en effekt av avtalet. 2,25 miljoner fat diesel kan låta mycket men sett till USA hela konsumtion är det försvinnande lite. Tidningen The Atlantics skribent David Frum konstaterar att det motsvarar 16 timmars dieselkonsumtion i USA, 10 timmars produktion i USA:s egen oljeindustri och 14 dagars import av den diesel man kan köpa från Kanada.
David Frum menar att det i själva verket är helt andra frågor som står på spel.
Underrättelserna hotade?
På senare tid har Ukraina framgångsrikt slagit ut delar av den ryska oljeindustrin, i ett försök att försvaga Putin i kriget. För en månad sedan bedömde Ukraina att man slagit ut 43 procent av landets raffinaderiverksamhet.
USA har sedan länge slutat stötta Ukraina ekonomiskt, men har fortsatt bistå med information och underrättelser, vilket varit extremt viktigt för Ukrainas möjligheter att försvara sig.
Genom dealen om diesel får USA ett egenintresse i att stoppa även detta.
Och det är mot den bakgrunden man ska se Trumps utspel om vapenvila. Det är utmärkt om en sådan kan träda i kraft, men skälet tycks just nu vara att säkra dieselleveranserna till USA.
Vid det här laget borde världen har vant sig vid alla märkligheter från Vita huset.
Ändå blir det hela tiden lite värre.
Jesper Bengtsson
Inlägget Trump spelar åter efter Putins pipa dök först upp på Dagens Arena.
032b24b56856d11e56f41ed8841f642763fc7be52047f2f0a2cdf1a0de87701d688640c1540b3630TITLE: Trump spelar åter efter Putins pipa DESCRIPTION: Dieselavtalet öppnar för betydligt värre saker för Ukraina. Inlägget Trump spelar åter efter Putins pipa dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Dieselavtalet öppnar för betydligt värre saker för Ukraina. Under söndagen meddelade Donald Trump att Ryssland och Ukraina kommit överens om en vapenvila mot sina respektive energianläggningar. Ukrainas president verkar inte ha vetat något om saken, och bara timmar senare attackerade Ryssland flera ukrainska kraftverk i Kyjiv och Charkiv. ”Ukraina har föreslagit många steg för att deeskalera. Putin har haft ett enda svar – ’njet’”, skrev Zelenskyj i sociala medier. Om det inte vore så brutalt allvarligt vore Trumps utspel nästan underhållande. Ordmassor utan substans Gång på gång sedan han tillträdde för snart två år sedan har den amerikanske presidenten spelat efter Rysslands pipa. Han har mer eller mindre rakt av köpt Putins bild av krigets bakgrund och förlopp och han har ifrågasatt sanktionerna mot Ryssland, ivrig att låta amerikanska kapitalister göra affärer med oligarkerna och statsapparaten i Putins rike. Då och då har han hotat Ryssland med nya sanktioner, men det har varit ordmassor utan substans. Inte helt ovanligt för just Donald Trump. Det senaste exemplet på att han står närmare Putin än någon tidigare president i USA är förra veckans ”dieseldeal”. Inför det amerikanska mellanårsvalet om tre veckor, där republikanerna ligger illa till, vill Trump få ned bränslepriserna genom att öppna för import av rysk diesel. Dealen gjordes upp genom ett telefonsamtal mellan Trump och Putin. Samtidigt beslutade det amerikanska finansdepartementet om ett undantag från sanktionerna. Mer pengar till Putin Beslutet är obehagligt på så många nivåer att det knappt går att nämna dem alla. Det ger Ryssland möjlighet att tjäna pengar. Dels från USA, men också för att de länder som inte haft sanktioner mot landet nu får ett kvitto på att de haft rätt hela tiden. Det blir svårare för EU och USA att hävda att sanktionerna ska bestå efter detta. Ryssland kommer få mer pengar till sitt invasionskrig mot Ukraina. Dessutom är det osäkert om priserna verkligen kommer sjunka som en effekt av avtalet. 2,25 miljoner fat diesel kan låta mycket men sett till USA hela konsumtion är det försvinnande lite. Tidningen The Atlantics skribent David Frum konstaterar att det motsvarar 16 timmars dieselkonsumtion i USA, 10 timmars produktion i USA:s egen oljeindustri och 14 dagars import av den diesel man kan köpa från Kanada. David Frum menar att det i själva verket är helt andra frågor som står på spel. Underrättelserna hotade? På senare tid har Ukraina framgångsrikt slagit ut delar av den ryska oljeindustrin, i ett försök att försvaga Putin i kriget. För en månad sedan bedömde Ukraina att man slagit ut 43 procent av landets raffinaderiverksamhet. USA har sedan länge slutat stötta Ukraina ekonomiskt, men har fortsatt bistå med information och underrättelser, vilket varit extremt viktigt för Ukrainas möjligheter att försvara sig. Genom dealen om diesel får USA ett egenintresse i att stoppa även detta. Och det är mot den bakgrunden man ska se Trumps utspel om vapenvila. Det är utmärkt om en sådan kan träda i kraft, men skälet tycks just nu vara att säkra dieselleveranserna till USA. Vid det här laget borde världen har vant sig vid alla märkligheter från Vita huset. Ändå blir det hela tiden lite värre. Jesper Bengtsson Inlägget Trump spelar åter efter Putins pipa dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Trump dansar åter efter Putins pipa DESCRIPTION: Dieselavtalet öppnar för betydligt värre saker för Ukraina. Inlägget Trump dansar åter efter Putins pipa dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Dieselavtalet öppnar för betydligt värre saker för Ukraina. Under söndagen meddelade Donald Trump att Ryssland och Ukraina kommit överens om en vapenvila mot sina respektive energianläggningar. Ukrainas president verkar inte ha vetat något om saken, och bara timmar senare attackerade Ryssland flera ukrainska kraftverk i Kyjiv och Charkiv. ”Ukraina har föreslagit många steg för att deeskalera. Putin har haft ett enda svar – ’njet’”, skrev Zelenskyj i sociala medier. Om det inte vore så brutalt allvarligt vore Trumps utspel nästan underhållande. Ordmassor utan substans Gång på gång sedan han tillträdde för snart två år sedan har den amerikanske presidenten spelat efter Rysslands pipa. Han har mer eller mindre rakt av köpt Putins bild av krigets bakgrund och förlopp och han har ifrågasatt sanktionerna mot Ryssland, ivrig att låta amerikanska kapitalister göra affärer med oligarkerna och statsapparaten i Putins rike. Då och då har han hotat Ryssland med nya sanktioner, men det har varit ordmassor utan substans. Inte helt ovanligt för just Donald Trump. Det senaste exemplet på att han står närmare Putin än någon tidigare president i USA är förra veckans ”dieseldeal”. Inför det amerikanska mellanårsvalet om tre veckor, där republikanerna ligger illa till, vill Trump få ned bränslepriserna genom att öppna för import av rysk diesel. Dealen gjordes upp genom ett telefonsamtal mellan Trump och Putin. Samtidigt beslutade det amerikanska finansdepartementet om ett undantag från sanktionerna. Mer pengar till Putin Beslutet är obehagligt på så många nivåer att det knappt går att nämna dem alla. Det ger Ryssland möjlighet att tjäna pengar. Dels från USA, men också för att de länder som inte haft sanktioner mot landet nu får ett kvitto på att de haft rätt hela tiden. Det blir svårare för EU och USA att hävda att sanktionerna ska bestå efter detta. Ryssland kommer få mer pengar till sitt invasionskrig mot Ukraina. Dessutom är det osäkert om priserna verkligen kommer sjunka som en effekt av avtalet. 2,25 miljoner fat diesel kan låta mycket men sett till USA hela konsumtion är det försvinnande lite. Tidningen The Atlantics skribent David Frum konstaterar att det motsvarar 16 timmars dieselkonsumtion i USA, 10 timmars produktion i USA:s egen oljeindustri och 14 dagars import av den diesel man kan köpa från Kanada. David Frum menar att det i själva verket är helt andra frågor som står på spel. Underrättelserna hotade? På senare tid har Ukraina framgångsrikt slagit ut delar av den ryska oljeindustrin, i ett försök att försvaga Putin i kriget. För en månad sedan bedömde Ukraina att man slagit ut 43 procent av landets raffinaderiverksamhet. USA har sedan länge slutat stötta Ukraina ekonomiskt, men har fortsatt bistå med information och underrättelser, vilket varit extremt viktigt för Ukrainas möjligheter att försvara sig. Genom dealen om diesel får USA ett egenintresse i att stoppa även detta. Och det är mot den bakgrunden man ska se Trumps utspel om vapenvila. Det är utmärkt om en sådan kan träda i kraft, men skälet tycks just nu vara att säkra dieselleveranserna till USA. Vid det här laget borde världen har vant sig vid alla märkligheter från Vita huset. Ändå blir det hela tiden lite värre. Jesper Bengtsson Inlägget Trump dansar åter efter Putins pipa dök först upp på Dagens Arena.
31a9943ad6063be8ad02f00899b57590cf921cf5032b24b56856d11e56f41ed8841f642763fc7be5TITLE: Trump spelar åter efter Putins pipa DESCRIPTION: Dieselavtalet öppnar för betydligt värre saker för Ukraina. Inlägget Trump spelar åter efter Putins pipa dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Dieselavtalet öppnar för betydligt värre saker för Ukraina. Under söndagen meddelade Donald Trump att Ryssland och Ukraina kommit överens om en vapenvila mot sina respektive energianläggningar. Ukrainas president verkar inte ha vetat något om saken, och bara timmar senare attackerade Ryssland flera ukrainska kraftverk i Kyjiv och Charkiv. ”Ukraina har föreslagit många steg för att deeskalera. Putin har haft ett enda svar – ’nyet’”, skrev Zelenskyj i sociala medier. Om det inte vore så brutalt allvarligt vore Trumps utspel nästan underhållande. Ordmassor utan substans Gång på gång sedan han tillträdde för snart två år sedan har den amerikanske presidenten spelat efter Rysslands pipa. Han har mer eller mindre rakt av köpt Putins bild av krigets bakgrund och förlopp och han har ifrågasatt sanktionerna mot Ryssland, ivrig att låta amerikanska kapitalister göra affärer med oligarkerna och statsapparaten i Putins rike. Då och då har han hotat Ryssland med nya sanktioner, men det har varit ordmassor utan substans. Inte helt ovanligt för just Donald Trump. Det senaste exemplet på att han står närmare Putin än någon tidigare president i USA är förra veckans ”dieseldeal”. Inför det amerikanska mellanårsvalet om tre veckor, där republikanerna ligger illa till, vill Trump få ned de bränslepriserna genom att öppna för import av rysk diesel. Dealen gjordes upp genom ett telefonsamtal mellan Trump och Putin. Samtidigt beslutade det amerikanska finansdepartementet om ett undantag från sanktionerna. Mer pengar till Putin Beslutet är obehagligt på så många nivåer att det knappt går att nämna dem alla. Det ger Ryssland möjlighet att tjäna pengar. Dels från USA, men också för att de länder som inte haft sanktioner mot landet nu får ett kvitto på att de haft rätt hela tiden. Det blir svårare för EU och USA att hävda att sanktionerna ska bestå efter detta. Ryssland kommer få mer pengar till sitt invasionskrig mot Ukraina. Dessutom är det osäkert om priserna verkligen kommer sjunka som en effekt av avtalet. 2,25 miljoner fat diesel kan låta mycket men sett till USA hela konsumtion är det försvinnande lite. Tidningen The Atlantics skribent David Frum konstaterar att det motsvarar 16 timmars dieselkonsumtion i USA, 10 timmars produktion i USA:s egen oljeindustri och 14 dagars import av den diesel man kan köpa från Canada. David Frum menar att det i själva verket är helt andra frågor som står på spel. Underrättelserna hotade? På senare tid har Ukraina framgångsrikt slagit ut delar av den ryska oljeindustrin, i ett försök att försvaga Putin i kriget. För en månad sedan bedömde Ukraina att man slagit ut 43 procent av landets raffinaderiverksamhet. USA har sedan länge slutat stötta Ukraina ekonomiskt, men har fortsatt bistå med information och underrättelser, vilket varit extremt viktigt för Ukrainas möjligheter att försvara sig. Genom dealen om diesel får USA ett egenintresse i att stoppa även detta. Och det är mot den bakgrunden man ska se Trumps utspel om vapenvila. Det är utmärkt om en sådan kan träda i kraft, men skälet tycks just nu vara att säkra dieselleveranserna till USA. Vid det här laget borde världen har vant sig vid alla märkligheter från Vita huset. Ändå blir det hela tiden lite värre. Jesper Bengtsson Inlägget Trump spelar åter efter Putins pipa dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Trump spelar åter efter Putins pipa DESCRIPTION: Dieselavtalet öppnar för betydligt värre saker för Ukraina. Inlägget Trump spelar åter efter Putins pipa dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Dieselavtalet öppnar för betydligt värre saker för Ukraina. Under söndagen meddelade Donald Trump att Ryssland och Ukraina kommit överens om en vapenvila mot sina respektive energianläggningar. Ukrainas president verkar inte ha vetat något om saken, och bara timmar senare attackerade Ryssland flera ukrainska kraftverk i Kyjiv och Charkiv. ”Ukraina har föreslagit många steg för att deeskalera. Putin har haft ett enda svar – ’njet’”, skrev Zelenskyj i sociala medier. Om det inte vore så brutalt allvarligt vore Trumps utspel nästan underhållande. Ordmassor utan substans Gång på gång sedan han tillträdde för snart två år sedan har den amerikanske presidenten spelat efter Rysslands pipa. Han har mer eller mindre rakt av köpt Putins bild av krigets bakgrund och förlopp och han har ifrågasatt sanktionerna mot Ryssland, ivrig att låta amerikanska kapitalister göra affärer med oligarkerna och statsapparaten i Putins rike. Då och då har han hotat Ryssland med nya sanktioner, men det har varit ordmassor utan substans. Inte helt ovanligt för just Donald Trump. Det senaste exemplet på att han står närmare Putin än någon tidigare president i USA är förra veckans ”dieseldeal”. Inför det amerikanska mellanårsvalet om tre veckor, där republikanerna ligger illa till, vill Trump få ned bränslepriserna genom att öppna för import av rysk diesel. Dealen gjordes upp genom ett telefonsamtal mellan Trump och Putin. Samtidigt beslutade det amerikanska finansdepartementet om ett undantag från sanktionerna. Mer pengar till Putin Beslutet är obehagligt på så många nivåer att det knappt går att nämna dem alla. Det ger Ryssland möjlighet att tjäna pengar. Dels från USA, men också för att de länder som inte haft sanktioner mot landet nu får ett kvitto på att de haft rätt hela tiden. Det blir svårare för EU och USA att hävda att sanktionerna ska bestå efter detta. Ryssland kommer få mer pengar till sitt invasionskrig mot Ukraina. Dessutom är det osäkert om priserna verkligen kommer sjunka som en effekt av avtalet. 2,25 miljoner fat diesel kan låta mycket men sett till USA hela konsumtion är det försvinnande lite. Tidningen The Atlantics skribent David Frum konstaterar att det motsvarar 16 timmars dieselkonsumtion i USA, 10 timmars produktion i USA:s egen oljeindustri och 14 dagars import av den diesel man kan köpa från Kanada. David Frum menar att det i själva verket är helt andra frågor som står på spel. Underrättelserna hotade? På senare tid har Ukraina framgångsrikt slagit ut delar av den ryska oljeindustrin, i ett försök att försvaga Putin i kriget. För en månad sedan bedömde Ukraina att man slagit ut 43 procent av landets raffinaderiverksamhet. USA har sedan länge slutat stötta Ukraina ekonomiskt, men har fortsatt bistå med information och underrättelser, vilket varit extremt viktigt för Ukrainas möjligheter att försvara sig. Genom dealen om diesel får USA ett egenintresse i att stoppa även detta. Och det är mot den bakgrunden man ska se Trumps utspel om vapenvila. Det är utmärkt om en sådan kan träda i kraft, men skälet tycks just nu vara att säkra dieselleveranserna till USA. Vid det här laget borde världen har vant sig vid alla märkligheter från Vita huset. Ändå blir det hela tiden lite värre. Jesper Bengtsson Inlägget Trump spelar åter efter Putins pipa dök först upp på Dagens Arena.
31a9943ad6063be8ad02f00899b57590cf921cf5Dieselavtalet öppnar för betydligt värre saker för Ukraina.
Inlägget Trump spelar åter efter Putins pipa dök först upp på Dagens Arena.
Dieselavtalet öppnar för betydligt värre saker för Ukraina.
Under söndagen meddelade Donald Trump att Ryssland och Ukraina kommit överens om en vapenvila mot sina respektive energianläggningar.
Ukrainas president verkar inte ha vetat något om saken, och bara timmar senare attackerade Ryssland flera ukrainska kraftverk i Kyjiv och Charkiv.
”Ukraina har föreslagit många steg för att deeskalera. Putin har haft ett enda svar – ’nyet’”, skrev Zelenskyj i sociala medier.
Om det inte vore så brutalt allvarligt vore Trumps utspel nästan underhållande.
Gång på gång sedan han tillträdde för snart två år sedan har den amerikanske presidenten spelat efter Rysslands pipa. Han har mer eller mindre rakt av köpt Putins bild av krigets bakgrund och förlopp och han har ifrågasatt sanktionerna mot Ryssland, ivrig att låta amerikanska kapitalister göra affärer med oligarkerna och statsapparaten i Putins rike.
Då och då har han hotat Ryssland med nya sanktioner, men det har varit ordmassor utan substans. Inte helt ovanligt för just Donald Trump.
Det senaste exemplet på att han står närmare Putin än någon tidigare president i USA är förra veckans ”dieseldeal”.
Inför det amerikanska mellanårsvalet om tre veckor, där republikanerna ligger illa till, vill Trump få ned de bränslepriserna genom att öppna för import av rysk diesel. Dealen gjordes upp genom ett telefonsamtal mellan Trump och Putin. Samtidigt beslutade det amerikanska finansdepartementet om ett undantag från sanktionerna.
Beslutet är obehagligt på så många nivåer att det knappt går att nämna dem alla.
Det ger Ryssland möjlighet att tjäna pengar. Dels från USA, men också för att de länder som inte haft sanktioner mot landet nu får ett kvitto på att de haft rätt hela tiden. Det blir svårare för EU och USA att hävda att sanktionerna ska bestå efter detta. Ryssland kommer få mer pengar till sitt invasionskrig mot Ukraina.
Dessutom är det osäkert om priserna verkligen kommer sjunka som en effekt av avtalet. 2,25 miljoner fat diesel kan låta mycket men sett till USA hela konsumtion är det försvinnande lite. Tidningen The Atlantics skribent David Frum konstaterar att det motsvarar 16 timmars dieselkonsumtion i USA, 10 timmars produktion i USA:s egen oljeindustri och 14 dagars import av den diesel man kan köpa från Canada.
David Frum menar att det i själva verket är helt andra frågor som står på spel.
Underrättelserna hotade?
På senare tid har Ukraina framgångsrikt slagit ut delar av den ryska oljeindustrin, i ett försök att försvaga Putin i kriget. För en månad sedan bedömde Ukraina att man slagit ut 43 procent av landets raffinaderiverksamhet.
USA har sedan länge slutat stötta Ukraina ekonomiskt, men har fortsatt bistå med information och underrättelser, vilket varit extremt viktigt för Ukrainas möjligheter att försvara sig.
Genom dealen om diesel får USA ett egenintresse i att stoppa även detta.
Och det är mot den bakgrunden man ska se Trumps utspel om vapenvila. Det är utmärkt om en sådan kan träda i kraft, men skälet tycks just nu vara att säkra dieselleveranserna till USA.
Vid det här laget borde världen har vant sig vid alla märkligheter från Vita huset.
Ändå blir det hela tiden lite värre.
Jesper Bengtsson
Inlägget Trump spelar åter efter Putins pipa dök först upp på Dagens Arena.
032b24b56856d11e56f41ed8841f642763fc7be52047f2f0a2cdf1a0de87701d688640c1540b3630TITLE: Trump spelar åter efter Putins pipa DESCRIPTION: Dieselavtalet öppnar för betydligt värre saker för Ukraina. Inlägget Trump spelar åter efter Putins pipa dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Dieselavtalet öppnar för betydligt värre saker för Ukraina. Under söndagen meddelade Donald Trump att Ryssland och Ukraina kommit överens om en vapenvila mot sina respektive energianläggningar. Ukrainas president verkar inte ha vetat något om saken, och bara timmar senare attackerade Ryssland flera ukrainska kraftverk i Kyjiv och Charkiv. ”Ukraina har föreslagit många steg för att deeskalera. Putin har haft ett enda svar – ’njet’”, skrev Zelenskyj i sociala medier. Om det inte vore så brutalt allvarligt vore Trumps utspel nästan underhållande. Ordmassor utan substans Gång på gång sedan han tillträdde för snart två år sedan har den amerikanske presidenten spelat efter Rysslands pipa. Han har mer eller mindre rakt av köpt Putins bild av krigets bakgrund och förlopp och han har ifrågasatt sanktionerna mot Ryssland, ivrig att låta amerikanska kapitalister göra affärer med oligarkerna och statsapparaten i Putins rike. Då och då har han hotat Ryssland med nya sanktioner, men det har varit ordmassor utan substans. Inte helt ovanligt för just Donald Trump. Det senaste exemplet på att han står närmare Putin än någon tidigare president i USA är förra veckans ”dieseldeal”. Inför det amerikanska mellanårsvalet om tre veckor, där republikanerna ligger illa till, vill Trump få ned bränslepriserna genom att öppna för import av rysk diesel. Dealen gjordes upp genom ett telefonsamtal mellan Trump och Putin. Samtidigt beslutade det amerikanska finansdepartementet om ett undantag från sanktionerna. Mer pengar till Putin Beslutet är obehagligt på så många nivåer att det knappt går att nämna dem alla. Det ger Ryssland möjlighet att tjäna pengar. Dels från USA, men också för att de länder som inte haft sanktioner mot landet nu får ett kvitto på att de haft rätt hela tiden. Det blir svårare för EU och USA att hävda att sanktionerna ska bestå efter detta. Ryssland kommer få mer pengar till sitt invasionskrig mot Ukraina. Dessutom är det osäkert om priserna verkligen kommer sjunka som en effekt av avtalet. 2,25 miljoner fat diesel kan låta mycket men sett till USA hela konsumtion är det försvinnande lite. Tidningen The Atlantics skribent David Frum konstaterar att det motsvarar 16 timmars dieselkonsumtion i USA, 10 timmars produktion i USA:s egen oljeindustri och 14 dagars import av den diesel man kan köpa från Kanada. David Frum menar att det i själva verket är helt andra frågor som står på spel. Underrättelserna hotade? På senare tid har Ukraina framgångsrikt slagit ut delar av den ryska oljeindustrin, i ett försök att försvaga Putin i kriget. För en månad sedan bedömde Ukraina att man slagit ut 43 procent av landets raffinaderiverksamhet. USA har sedan länge slutat stötta Ukraina ekonomiskt, men har fortsatt bistå med information och underrättelser, vilket varit extremt viktigt för Ukrainas möjligheter att försvara sig. Genom dealen om diesel får USA ett egenintresse i att stoppa även detta. Och det är mot den bakgrunden man ska se Trumps utspel om vapenvila. Det är utmärkt om en sådan kan träda i kraft, men skälet tycks just nu vara att säkra dieselleveranserna till USA. Vid det här laget borde världen har vant sig vid alla märkligheter från Vita huset. Ändå blir det hela tiden lite värre. Jesper Bengtsson Inlägget Trump spelar åter efter Putins pipa dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Trump dansar åter efter Putins pipa DESCRIPTION: Dieselavtalet öppnar för betydligt värre saker för Ukraina. Inlägget Trump dansar åter efter Putins pipa dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Dieselavtalet öppnar för betydligt värre saker för Ukraina. Under söndagen meddelade Donald Trump att Ryssland och Ukraina kommit överens om en vapenvila mot sina respektive energianläggningar. Ukrainas president verkar inte ha vetat något om saken, och bara timmar senare attackerade Ryssland flera ukrainska kraftverk i Kyjiv och Charkiv. ”Ukraina har föreslagit många steg för att deeskalera. Putin har haft ett enda svar – ’njet’”, skrev Zelenskyj i sociala medier. Om det inte vore så brutalt allvarligt vore Trumps utspel nästan underhållande. Ordmassor utan substans Gång på gång sedan han tillträdde för snart två år sedan har den amerikanske presidenten spelat efter Rysslands pipa. Han har mer eller mindre rakt av köpt Putins bild av krigets bakgrund och förlopp och han har ifrågasatt sanktionerna mot Ryssland, ivrig att låta amerikanska kapitalister göra affärer med oligarkerna och statsapparaten i Putins rike. Då och då har han hotat Ryssland med nya sanktioner, men det har varit ordmassor utan substans. Inte helt ovanligt för just Donald Trump. Det senaste exemplet på att han står närmare Putin än någon tidigare president i USA är förra veckans ”dieseldeal”. Inför det amerikanska mellanårsvalet om tre veckor, där republikanerna ligger illa till, vill Trump få ned bränslepriserna genom att öppna för import av rysk diesel. Dealen gjordes upp genom ett telefonsamtal mellan Trump och Putin. Samtidigt beslutade det amerikanska finansdepartementet om ett undantag från sanktionerna. Mer pengar till Putin Beslutet är obehagligt på så många nivåer att det knappt går att nämna dem alla. Det ger Ryssland möjlighet att tjäna pengar. Dels från USA, men också för att de länder som inte haft sanktioner mot landet nu får ett kvitto på att de haft rätt hela tiden. Det blir svårare för EU och USA att hävda att sanktionerna ska bestå efter detta. Ryssland kommer få mer pengar till sitt invasionskrig mot Ukraina. Dessutom är det osäkert om priserna verkligen kommer sjunka som en effekt av avtalet. 2,25 miljoner fat diesel kan låta mycket men sett till USA hela konsumtion är det försvinnande lite. Tidningen The Atlantics skribent David Frum konstaterar att det motsvarar 16 timmars dieselkonsumtion i USA, 10 timmars produktion i USA:s egen oljeindustri och 14 dagars import av den diesel man kan köpa från Kanada. David Frum menar att det i själva verket är helt andra frågor som står på spel. Underrättelserna hotade? På senare tid har Ukraina framgångsrikt slagit ut delar av den ryska oljeindustrin, i ett försök att försvaga Putin i kriget. För en månad sedan bedömde Ukraina att man slagit ut 43 procent av landets raffinaderiverksamhet. USA har sedan länge slutat stötta Ukraina ekonomiskt, men har fortsatt bistå med information och underrättelser, vilket varit extremt viktigt för Ukrainas möjligheter att försvara sig. Genom dealen om diesel får USA ett egenintresse i att stoppa även detta. Och det är mot den bakgrunden man ska se Trumps utspel om vapenvila. Det är utmärkt om en sådan kan träda i kraft, men skälet tycks just nu vara att säkra dieselleveranserna till USA. Vid det här laget borde världen har vant sig vid alla märkligheter från Vita huset. Ändå blir det hela tiden lite värre. Jesper Bengtsson Inlägget Trump dansar åter efter Putins pipa dök först upp på Dagens Arena.
31a9943ad6063be8ad02f00899b57590cf921cf5032b24b56856d11e56f41ed8841f642763fc7be5TITLE: Trump spelar åter efter Putins pipa DESCRIPTION: Dieselavtalet öppnar för betydligt värre saker för Ukraina. Inlägget Trump spelar åter efter Putins pipa dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Dieselavtalet öppnar för betydligt värre saker för Ukraina. Under söndagen meddelade Donald Trump att Ryssland och Ukraina kommit överens om en vapenvila mot sina respektive energianläggningar. Ukrainas president verkar inte ha vetat något om saken, och bara timmar senare attackerade Ryssland flera ukrainska kraftverk i Kyjiv och Charkiv. ”Ukraina har föreslagit många steg för att deeskalera. Putin har haft ett enda svar – ’nyet’”, skrev Zelenskyj i sociala medier. Om det inte vore så brutalt allvarligt vore Trumps utspel nästan underhållande. Ordmassor utan substans Gång på gång sedan han tillträdde för snart två år sedan har den amerikanske presidenten spelat efter Rysslands pipa. Han har mer eller mindre rakt av köpt Putins bild av krigets bakgrund och förlopp och han har ifrågasatt sanktionerna mot Ryssland, ivrig att låta amerikanska kapitalister göra affärer med oligarkerna och statsapparaten i Putins rike. Då och då har han hotat Ryssland med nya sanktioner, men det har varit ordmassor utan substans. Inte helt ovanligt för just Donald Trump. Det senaste exemplet på att han står närmare Putin än någon tidigare president i USA är förra veckans ”dieseldeal”. Inför det amerikanska mellanårsvalet om tre veckor, där republikanerna ligger illa till, vill Trump få ned de bränslepriserna genom att öppna för import av rysk diesel. Dealen gjordes upp genom ett telefonsamtal mellan Trump och Putin. Samtidigt beslutade det amerikanska finansdepartementet om ett undantag från sanktionerna. Mer pengar till Putin Beslutet är obehagligt på så många nivåer att det knappt går att nämna dem alla. Det ger Ryssland möjlighet att tjäna pengar. Dels från USA, men också för att de länder som inte haft sanktioner mot landet nu får ett kvitto på att de haft rätt hela tiden. Det blir svårare för EU och USA att hävda att sanktionerna ska bestå efter detta. Ryssland kommer få mer pengar till sitt invasionskrig mot Ukraina. Dessutom är det osäkert om priserna verkligen kommer sjunka som en effekt av avtalet. 2,25 miljoner fat diesel kan låta mycket men sett till USA hela konsumtion är det försvinnande lite. Tidningen The Atlantics skribent David Frum konstaterar att det motsvarar 16 timmars dieselkonsumtion i USA, 10 timmars produktion i USA:s egen oljeindustri och 14 dagars import av den diesel man kan köpa från Canada. David Frum menar att det i själva verket är helt andra frågor som står på spel. Underrättelserna hotade? På senare tid har Ukraina framgångsrikt slagit ut delar av den ryska oljeindustrin, i ett försök att försvaga Putin i kriget. För en månad sedan bedömde Ukraina att man slagit ut 43 procent av landets raffinaderiverksamhet. USA har sedan länge slutat stötta Ukraina ekonomiskt, men har fortsatt bistå med information och underrättelser, vilket varit extremt viktigt för Ukrainas möjligheter att försvara sig. Genom dealen om diesel får USA ett egenintresse i att stoppa även detta. Och det är mot den bakgrunden man ska se Trumps utspel om vapenvila. Det är utmärkt om en sådan kan träda i kraft, men skälet tycks just nu vara att säkra dieselleveranserna till USA. Vid det här laget borde världen har vant sig vid alla märkligheter från Vita huset. Ändå blir det hela tiden lite värre. Jesper Bengtsson Inlägget Trump spelar åter efter Putins pipa dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Trump spelar åter efter Putins pipa DESCRIPTION: Dieselavtalet öppnar för betydligt värre saker för Ukraina. Inlägget Trump spelar åter efter Putins pipa dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Dieselavtalet öppnar för betydligt värre saker för Ukraina. Under söndagen meddelade Donald Trump att Ryssland och Ukraina kommit överens om en vapenvila mot sina respektive energianläggningar. Ukrainas president verkar inte ha vetat något om saken, och bara timmar senare attackerade Ryssland flera ukrainska kraftverk i Kyjiv och Charkiv. ”Ukraina har föreslagit många steg för att deeskalera. Putin har haft ett enda svar – ’njet’”, skrev Zelenskyj i sociala medier. Om det inte vore så brutalt allvarligt vore Trumps utspel nästan underhållande. Ordmassor utan substans Gång på gång sedan han tillträdde för snart två år sedan har den amerikanske presidenten spelat efter Rysslands pipa. Han har mer eller mindre rakt av köpt Putins bild av krigets bakgrund och förlopp och han har ifrågasatt sanktionerna mot Ryssland, ivrig att låta amerikanska kapitalister göra affärer med oligarkerna och statsapparaten i Putins rike. Då och då har han hotat Ryssland med nya sanktioner, men det har varit ordmassor utan substans. Inte helt ovanligt för just Donald Trump. Det senaste exemplet på att han står närmare Putin än någon tidigare president i USA är förra veckans ”dieseldeal”. Inför det amerikanska mellanårsvalet om tre veckor, där republikanerna ligger illa till, vill Trump få ned bränslepriserna genom att öppna för import av rysk diesel. Dealen gjordes upp genom ett telefonsamtal mellan Trump och Putin. Samtidigt beslutade det amerikanska finansdepartementet om ett undantag från sanktionerna. Mer pengar till Putin Beslutet är obehagligt på så många nivåer att det knappt går att nämna dem alla. Det ger Ryssland möjlighet att tjäna pengar. Dels från USA, men också för att de länder som inte haft sanktioner mot landet nu får ett kvitto på att de haft rätt hela tiden. Det blir svårare för EU och USA att hävda att sanktionerna ska bestå efter detta. Ryssland kommer få mer pengar till sitt invasionskrig mot Ukraina. Dessutom är det osäkert om priserna verkligen kommer sjunka som en effekt av avtalet. 2,25 miljoner fat diesel kan låta mycket men sett till USA hela konsumtion är det försvinnande lite. Tidningen The Atlantics skribent David Frum konstaterar att det motsvarar 16 timmars dieselkonsumtion i USA, 10 timmars produktion i USA:s egen oljeindustri och 14 dagars import av den diesel man kan köpa från Kanada. David Frum menar att det i själva verket är helt andra frågor som står på spel. Underrättelserna hotade? På senare tid har Ukraina framgångsrikt slagit ut delar av den ryska oljeindustrin, i ett försök att försvaga Putin i kriget. För en månad sedan bedömde Ukraina att man slagit ut 43 procent av landets raffinaderiverksamhet. USA har sedan länge slutat stötta Ukraina ekonomiskt, men har fortsatt bistå med information och underrättelser, vilket varit extremt viktigt för Ukrainas möjligheter att försvara sig. Genom dealen om diesel får USA ett egenintresse i att stoppa även detta. Och det är mot den bakgrunden man ska se Trumps utspel om vapenvila. Det är utmärkt om en sådan kan träda i kraft, men skälet tycks just nu vara att säkra dieselleveranserna till USA. Vid det här laget borde världen har vant sig vid alla märkligheter från Vita huset. Ändå blir det hela tiden lite värre. Jesper Bengtsson Inlägget Trump spelar åter efter Putins pipa dök först upp på Dagens Arena.
97575ce78b142c6bb2101abd602f00c4be8a45d5EU-vänlig, stark försvarare av Ukraina och uttalad motståndare till den radikala vänstern. Raphaël Glucksmann vann på söndagen det socialdemokratiska primärvalet inför Frankrikes presidentval 2027. Nu vill han samla vänstern – genom att dra en röd linje. – Jag är kandidaten för ett brott med macronismen och med Jean-Luc Mélenchons hegemoni.
EU-vänlig, stark försvarare av Ukraina och uttalad motståndare till den radikala vänstern. Raphaël Glucksmann vann på söndagen det socialdemokratiska primärvalet inför Frankrikes presidentval 2027. Nu vill han samla vänstern – genom att dra en röd linje. – Jag är kandidaten för ett brott med macronismen och med Jean-Luc Mélenchons hegemoni.
be41717007e0684186290d9dcd12c3fe93c73967Att söka svar och undra varför något är på ett visst sätt, ses ofta som positivt. Man lär sig och man utvecklas, detta gäller dock inte intagna. Som fånge blir sökandet av svar ofta ett ifrågasättande som av Kriminalvården bedöms som negativt.
Att söka svar och undra varför något är på ett visst sätt, ses ofta som positivt. Man lär sig och man utvecklas, detta gäller dock inte intagna. Som fånge blir sökandet av svar ofta ett ifrågasättande som av Kriminalvården bedöms som negativt.
33a9c90ef00c9f6ffd33718032eeb18786462588Polisvåld, Slapp-stämningar och en radikal miljardär. Ett halvår före presidentvalet befinner sig fransk journalistik under stark press, varnar pressfrihetsorganisationer.
”Hans affärsimperium, som inkluderar över 50 medier, har de två senaste årtiondena växt ut till landets största ideologiska fabrik, med den högerextrema krönikören Éric Zemmour som galjonsfigur. På den dagliga agendan står islam, invandrare och ’le wokisme’. Utvecklingen har gått så långt att man nu talar om ’bolloriseringen’ av Frankrike. Med tv-kanalerna CNews och Canal+, radiokanalen Europe 1 och en räcka nyligen uppköpta tidningar förväntas Bolloré avgöra nästa års presidentval till extremhögerns fördel.”
Sammanfattningen av mediemogulen Vincent Bollorés inflytande över det franska medielandskapet är signerad Flammans utrikesredaktör Jonas Elvander, som nyligen skrev ett porträtt av ”Miljardären som radikaliserar Frankrike”.
Vincent Bolloré är förmodligen den av de franska medieägande miljardärerna som gått längst i att styra personal och innehåll i de medier han köper upp. Där anställda inte sparkats har de protesterat. Pressfrihetsorganisationen RSF har manat den franska tv- och radiomyndigheten Arcom att agera mot politiseringen av den privata och numera Bolloréägda radiokanalen Europe 1.
Men problematiska medieägare är bara ett av hoten mot fransk oberoende journalistik, enligt RSF och den europeiska organisationen Media Freedom Rapid Response (MFRR). I en ny rapport varnar de för att pressfriheten i landet befinner sig i ett avgörande skede – med ett halvår kvar till presidentvalet.
Organisationerna lyfter också bland annat polisbrutalitet mot journalister som bevakar protester och en ökning av juridiska processer mot journalister och medier, många av dem så kallade Slapp-stämningar.
Samtidigt rapporterar Médiapart om hur Marine Le Pens premiärministerkandidat Jordan Bardella agerar som Trump i förhållande till journalister och journalistisk granskning. Médiapart avslöjade nyligen att Bardella ska ha uttryckt sig antisemitiskt i ett tiotal privata chattar åren 2013-2015.
”Franska myndigheter måste agera omedelbart för att garantera förutsättningarna för en fri och oberoende press och ett medielandskap med mångfald – faktorer som är avgörande för den demokratiska debatten. Inför det kommande valet uppmanar RSF alla kandidater att göra konkreta åtaganden i de här frågorna”, säger Laure Chauvel, chef för RSF:s Frankrikeavdelning, i en kommentar.
f22ad7e66e54144111889687f77b1a58c16d16e333a9c90ef00c9f6ffd33718032eeb18786462588TITLE: ”Avgörande skede” för fransk pressfrihet DESCRIPTION: Polisvåld, Slapp-stämningar och en radikal miljardär. Ett halvår före presidentvalet befinner sig fransk journalistik under stark press, varnar pressfrihetsorganisationer. CONTENT: ”Hans affärsimperium, som inkluderar över 50 medier, har de två senaste årtiondena växt ut till landets största ideologiska fabrik, med den högerextrema krönikören Éric Zemmour som galjonsfigur. På den dagliga agendan står islam, invandrare och ’le wokisme’. Utvecklingen har gått så långt att man nu talar om ’bolloriseringen’ av Frankrike. Med tv-kanalerna CNews och Canal+, radiokanalen Europe 1 och en räcka nyligen uppköpta tidningar förväntas Bolloré avgöra nästa års presidentval till extremhögerns fördel.” Sammanfattningen av mediemogulen Vincent Bollorés inflytande över det franska medielandskapet är signerad Flammans utrikesredaktör Jonas Elvander, som nyligen skrev ett porträtt av ”Miljardären som radikaliserar Frankrike”. Vincent Bolloré är den av de franska medieägande miljardärerna som gått längst i att styra personal och innehåll i de medier han köper upp. Där anställda inte sparkats har de protesterat. Pressfrihetsorganisationen RSF har manat den franska tv- och radiomyndigheten Arcom att agera mot politiseringen av den privata och numera Bolloréägda radiokanalen Europe 1. Men problematiska medieägare är bara ett av hoten mot fransk oberoende journalistik, enligt RSF och den europeiska organisationen Media Freedom Rapid Response (MFRR). I en ny rapport varnar de för att pressfriheten i landet befinner sig i ett avgörande skede – med ett halvår kvar till presidentvalet. Organisationerna lyfter också bland annat polisbrutalitet mot journalister som bevakar protester och en ökning av juridiska processer mot journalister och medier, många av dem så kallade Slapp-stämningar. Samtidigt rapporterar Médiapart om hur Marine Le Pens premiärministerkandidat Jordan Bardella agerar som Trump i förhållande till journalister och journalistisk granskning. Médiapart avslöjade nyligen att Bardella ska ha uttryckt sig antisemitiskt i ett tiotal privata chattar åren 2013-2015. ”Franska myndigheter måste agera omedelbart för att garantera förutsättningarna för en fri och oberoende press och ett medielandskap med mångfald – faktorer som är avgörande för den demokratiska debatten. Inför det kommande valet uppmanar RSF alla kandidater att göra konkreta åtaganden i de här frågorna”, säger Laure Chauvel, chef för RSF:s Frankrikeavdelning, i en kommentar.
TITLE: ”Avgörande skede” för fransk pressfrihet DESCRIPTION: Polisvåld, Slapp-stämningar och en radikal miljardär. Ett halvår före presidentvalet befinner sig fransk journalistik under stark press, varnar pressfrihetsorganisationer. CONTENT: ”Hans affärsimperium, som inkluderar över 50 medier, har de två senaste årtiondena växt ut till landets största ideologiska fabrik, med den högerextrema krönikören Éric Zemmour som galjonsfigur. På den dagliga agendan står islam, invandrare och ’le wokisme’. Utvecklingen har gått så långt att man nu talar om ’bolloriseringen’ av Frankrike. Med tv-kanalerna CNews och Canal+, radiokanalen Europe 1 och en räcka nyligen uppköpta tidningar förväntas Bolloré avgöra nästa års presidentval till extremhögerns fördel.” Sammanfattningen av mediemogulen Vincent Bollorés inflytande över det franska medielandskapet är signerad Flammans utrikesredaktör Jonas Elvander, som nyligen skrev ett porträtt av ”Miljardären som radikaliserar Frankrike”. Vincent Bolloré är förmodligen den av de franska medieägande miljardärerna som gått längst i att styra personal och innehåll i de medier han köper upp. Där anställda inte sparkats har de protesterat. Pressfrihetsorganisationen RSF har manat den franska tv- och radiomyndigheten Arcom att agera mot politiseringen av den privata och numera Bolloréägda radiokanalen Europe 1. Men problematiska medieägare är bara ett av hoten mot fransk oberoende journalistik, enligt RSF och den europeiska organisationen Media Freedom Rapid Response (MFRR). I en ny rapport varnar de för att pressfriheten i landet befinner sig i ett avgörande skede – med ett halvår kvar till presidentvalet. Organisationerna lyfter också bland annat polisbrutalitet mot journalister som bevakar protester och en ökning av juridiska processer mot journalister och medier, många av dem så kallade Slapp-stämningar. Samtidigt rapporterar Médiapart om hur Marine Le Pens premiärministerkandidat Jordan Bardella agerar som Trump i förhållande till journalister och journalistisk granskning. Médiapart avslöjade nyligen att Bardella ska ha uttryckt sig antisemitiskt i ett tiotal privata chattar åren 2013-2015. ”Franska myndigheter måste agera omedelbart för att garantera förutsättningarna för en fri och oberoende press och ett medielandskap med mångfald – faktorer som är avgörande för den demokratiska debatten. Inför det kommande valet uppmanar RSF alla kandidater att göra konkreta åtaganden i de här frågorna”, säger Laure Chauvel, chef för RSF:s Frankrikeavdelning, i en kommentar.