Tornevall Networks

I januari sände SVT Rapport ett inslag från nordnorska Kirkenes och påstod att gränsen mellan Norge och Ryssland hade stängts.

En person anmälde inslaget till Granskningsnämnden för radio och tv (GRN) och uppgav att gränsen inte är stängd.

SVT uppger i sitt svar att formuleringen var ”översiktlig och innebar en viss journalistisk förenkling”, och att inslaget handlade om att den tidigare omfattande gränsrörligheten och de lokala kontakterna med Ryssland i praktiken hade upphört i sin tidigare form.

GRN konstaterar att det ett flertal gånger i inslaget påstods att gränsen mellan Norge och Ryssland var stängd och eftersom den inte var stängd stred inslaget mot kravet på saklighet. Inslaget fälls därför. En ledamot var av skiljaktig mening och ville fria.

I december sände SR P4 Sjuhärad ett inslag om att heminredningskedjan Hemtex olivoljor ”kunde vara fejk enligt Borås miljöförvaltning”. De två oljorna var smaksatta med citron respektive chili men var märkta som ”extra jungfruolivolja”, vilket bara ren olivolja får kallas.

P4 Sjuhärad rättade inslaget två dagar efter att det hade sänts, och uppgav att det handlade om en felaktig märkning, inte att olivoljan var ”fejk”.

Hemtex anmälde P4 Sjuhärad till Granskningsnämnden för radio och tv, som friar inslaget i fråga om saklighet, eftersom en rättelse gjorts. Däremot fälls inslaget för att det stred mot kravet på opartiskhet, eftersom P4 Sjuhärad inte redovisat Hemtex inställning till kritiken, trots att de fått svar från företaget per mejl före publiceringen.

I hans förra bok vävdes pedofiljägarna på Dumpen in i handlingen. I uppföljaren har somaliska pirater tagit över skärgården. Teodor Stig-Matz har läst Jens Ganmans nya bok – och är glad att det är över.

Kvinna åtalas efter att barn dog i brand, bråk vid misstänkt påkörning i Uppsala, två män gripna för väpnat bilrån i Helsingborg och civilanställd polis åtalas för våldtäkt mot kollega.

Betonghus för fattiga ska förstöra välbärgade villaområdet i Örgryte. Det är skrämselpropagandan från Moderaterna, menar Jonas Attenius (S), kommunstyrelsens ordförande i Göteborg, som kallar debatten om tvångsblandning för ”bullshit”. Men han står fortfarande för att befolkningen behöver blandas "in a generation”. – En vanlig knegare kan bo i centrala Göteborg. Det går ju inte i Stockholm idag, säger han.

Det är ett effektivt sätt att undergräva barns vittnesmål. När domstolen väl accepterat tanken om manipulation uppstår en sluten logik där all bevisning vänds mot den skyddande föräldern, i regel mamman. Om BUP, skolan eller socialtjänsten har dokumenterat barnets rädsla tolkas det inte som bevis på våld, utan som bevis på mammans påstådda manipulation.

Miljöpartiet välkomnar att regeringen nu genomför vår politik. Från det att vi presenterade förslaget om halverade priser i kollektivtrafiken tog det 38 dagar innan det också blev regeringens politik. Det måste vara någon slags rekord.

Av Ellen Ekman

Rekordhöga 73 nomineringar har under våren kokats ner till tre finalister. Malmö Stad kommenterar finalisterna: ”De fyller olika funktioner och ligger på olika ställen i staden, men en sak har de gemensamt: de bidrar alla positivt till Malmös utveckling.”

Under nästan tjugo år har olika studier upprepats som ger samma resultat: Personer med utländsk bakgrund, inte minst de med arabiska namn, diskrimineras på svensk arbetsmarknad. Ändå har mycket lite gjorts för att bekämpa diskriminering, skriver forskarna Ali Ahmed och Mats Hammarstedt. 

Människor med utländsk bakgrund väljs bort i rekryteringsprocessen. För knappt tjugo år sedan gjordes de första vetenskapliga fältexperimenten i syfte att studera förekomsten av etnisk diskriminering på den svenska arbetsmarknaden. Fältexperimenten var enkelt förklarat designade så att olika fiktiva sökande skickade ansökningar till utannonserade platsannonser. De sökande hade likvärdiga meriter i sina ansökningar och identiska egenskaper i alla avseenden utom beträffande deras namn. Här lät forskarna de fiktiva personerna ha antingen ett ”typiskt arabiskt namn” eller ett ”typiskt svenskt namn”.

Resultaten visade att människor med ”typiskt arabiska namn” diskrimineras när de söker jobb. Det framkom bland annat att en person med ett ”typiskt arabiskt namn” i genomsnitt var tvungen att söka efter 1,5 gånger så många lediga jobb som en person med ett ”typiskt svenskt namn” för att ha samma sannolikhet att bli inbjuden till anställningsintervju.

Diskriminering minskar inte över tid

Undersökningarna bekräftade vad som vid den tiden uppmärksammats i anekdoter och fick relativt stor uppmärksamhet såväl på debattsidor som i övrig media. Under de nästan tjugo år som passerat har experimenten replikerats och resultat presenterats i ett antal forskningsartiklar i olika ämnesdiscipliner. Förändringarna över tid är små.

Även om det inte är problemfritt att jämföra resultat från fältexperiment som genomförts vid olika tidpunkter och i olika kontexter är likheten med de resultat som erhölls för nästan tjugo år sedan slående. En person med ett ”typiskt arabiskt namn” måste söka omkring 1,5 gånger så många jobb som en person med ett ”typiskt svenskt namn” för att ha samma sannolikhet att bli kallad till anställningsintervju.

Mot bakgrund av samstämmigheten i resultaten har en återkommande fråga under årtiondena varit: Hur ska man förändra situationen, och vilka åtgärder är bäst lämpade för att motverka diskriminering? Det är ingen överdrift att påstå att flera ambitiösa åtgärder genomförts och alltjämt genomförs i syfte att motverka diskriminering på olika områden.

Ett exempel är det övergripande och omfattande ramverk för aktiva åtgärder i syfte att motverka diskriminering som infördes i diskrimineringslagstiftningen under 2016 (SFS 2016:828). När frågan om hur diskriminering ska motverkas diskuteras sker det dessutom allt som oftast med konstaterandet att ”på detta område krävs ett långsiktigt arbete”.

Integration kan inte enbart läggas på individen

Vi kan dock konstatera att åtgärderna för att bryta diskrimineringen inte varit tillräckliga. Mycket lite har förändrats över tid. Vad som däremot hänt är att den utrikes födda befolkningen vuxit avsevärt i storlek under samma tidsperiod. Mängden människor som löper risk att diskrimineras på grund av sin utländska bakgrund är alltså betydligt större idag än för tjugo år sedan.

I ljuset av de resultat som dokumenterar förekomsten av diskriminering på arbetsmarknaden och dagens kriser i omvärlden – från Ukraina till Mellanöstern – blir det tydligt att integration inte kan reduceras till en fråga om individers utbildning, språkkunskaper eller vilja att etablera sig. Om människor systematiskt möter hinder när de söker arbete riskerar samhället att förstärka utanförskap, segregation och misstro.

Vi kan konstatera att diskrimineringen alltjämt utgör ett hinder på arbetsmarknaden. Ett faktum som är förödande för såväl individer som samhällsekonomin. Efter att i decennier ha konstaterat att diskrimineringen är en realitet finns således alla skäl att verkligen identifiera verkningsfulla sätt att bryta den.

Ali Ahmed, professor i nationalekonomi vid Linköpings universitet

Mats Hammarstedt, professor i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet och Institutet för Näringslivsforskning

Länkar:

LÄNK1

Carlsson & Rooth, 2007

https://doi.org/10.1016/j.labeco.2007.05.001

https://doi.org/10.1111/obes.12454

LÄNK3

SFS 2016:828

Inlägget Åtgärderna mot diskriminering har varit otillräckliga dök först upp på Dagens Arena.