3b70d563f7a533c40f0073265168d2ae976f1246Sveriges matsäkerhet hotas av regeringens mineralpolitik. Det anser Lantbrukarnas riksförbunds ordförande Palle Borgström. – Det kommer påverka väldigt många människor som får sina liv förstörda, som får flytta, säger han.
Sveriges matsäkerhet hotas av regeringens mineralpolitik. Det anser Lantbrukarnas riksförbunds ordförande Palle Borgström. – Det kommer påverka väldigt många människor som får sina liv förstörda, som får flytta, säger han.
adb007ff06a18ceebec2b8848d2e82f60bdcd917Den globala efterfrågan på olja minskar kraftigt som konsekvens av det höga priset. Den bedömningen gör energiorganet IEA som för årets andra kvartal ser den största nedgången i efterfrågan sedan pandemins utbrott.
Den globala efterfrågan på olja minskar kraftigt som konsekvens av det höga priset. Den bedömningen gör energiorganet IEA som för årets andra kvartal ser den största nedgången i efterfrågan sedan pandemins utbrott.
90895e7d1196d58e44661370df3eba37b882bb9bA Facebook page dedicated to sharing false, AI-generated stories about the rock musician has diagnosed Seger with cancer many times before.
A Facebook page dedicated to sharing false, AI-generated stories about the rock musician has diagnosed Seger with cancer many times before.
ef4e9f9ff8bc943bb286a7b6fe94e7a3f96057a1Hundratals kvinnor samlades den 7 april vid Mariana Grajales-parken i stadsdelen Vedado i Havanna för att högtidlighålla den kubanske revolutionären Vilma Espíns årsdag och för att fördöma USA:s över 60 år långa blockad mot ön, en form av kollektiv bestraffning. I sitt huvudtal framhöll Teresa Amarelle Boué, generalsekreterare för det kubanska kvinnoförbundet FMC, kvinnornas orubbliga […]
Hundratals kvinnor samlades den 7 april vid Mariana Grajales-parken i stadsdelen Vedado i Havanna för att högtidlighålla den kubanske revolutionären Vilma Espíns årsdag och för att fördöma USA:s över 60 år långa blockad mot ön, en form av kollektiv bestraffning.
I sitt huvudtal framhöll Teresa Amarelle Boué, generalsekreterare för det kubanska kvinnoförbundet FMC, kvinnornas orubbliga motstånd och underströk att det kubanska folket aldrig kommer att ge efter för USA:s påtryckningar.
– Vilma lärde oss att vår historia handlar om kamp för våra rättigheter, om mod och lojalitet mot fosterlandet, även i de svåraste stunderna, sade Amarelle, och fortsatte:
– Kvinnorna på denna ö har visat att vi är ryggraden i de tuffaste ögonblicken – inom hälso- och sjukvård, utbildning, produktion, forskning – genom att bygga nätverk och leda projekt, även i de stadsdelar där man kämpar för sina liv med näbbar och klor, och med kärlek.
– Många nyfödda barns liv hänger på en skör tråd när elen går, men trots detta har inget barn dött av den anledningen, sade Amarelle, samtidigt som hon hyllade Kubas vårdpersonal.
Flera regeringsföreträdare ledde demonstrationen, däribland vice premiärminister Inés María Chapman och vice utrikesminister Josefina Vidal.
– Denna politik av övergrepp måste upphöra, sade Vidal till AP. Det kubanska folket förtjänar inte detta.
Vilma Espín spelade en central roll i den kubanska revolutionen och var gift med Raúl Castro, Fidel Castros bror. Foto: Luis Jiménez Echevarría
97fe6a1add6cec7570c5811d77554341e8eb99c7ef4e9f9ff8bc943bb286a7b6fe94e7a3f96057a1TITLE: Kubanska kvinnor protesterade mot USA:s blockad DESCRIPTION: Hundratals kvinnor samlades den 7 april vid Mariana Grajales-parken i stadsdelen Vedado i Havanna för att högtidlighålla den kubanske revolutionären Vilma Espíns årsdag och för att fördöma USA:s över 60 år långa blockad mot ön, en form av kollektiv bestraffning. I sitt huvudtal framhöll Teresa Amarelle Boué, generalsekreterare för det kubanska kvinnoförbundet FMC, kvinnornas orubbliga […] CONTENT: Hundratals kvinnor samlades den 7 april vid Mariana Grajales-parken i stadsdelen Vedado i Havanna för att högtidlighålla den kubanske revolutionären Vilma Espíns årsdag och för att fördöma USA:s över 60 år långa blockad mot ön, en form av kollektiv bestraffning. I sitt huvudtal framhöll Teresa Amarelle Boué, generalsekreterare för det kubanska kvinnoförbundet FMC, kvinnornas orubbliga motstånd och underströk att det kubanska folket aldrig kommer att ge efter för USA:s påtryckningar. – Vilma lärde oss att vår historia handlar om kamp för våra rättigheter, om mod och lojalitet mot fosterlandet, även i de svåraste stunderna, sade Amarelle, och fortsatte: – Kvinnorna på denna ö har visat att vi är ryggraden i de tuffaste ögonblicken – inom hälso- och sjukvård, utbildning, produktion, forskning – genom att bygga nätverk och leda projekt, även i de stadsdelar där man kämpar för sina liv med näbbar och klor, och med kärlek. – Många nyfödda barns liv hänger på en skör tråd när elen går, men trots detta har inget barn dött av den anledningen, sade Amarelle, samtidigt som hon hyllade Kubas vårdpersonal. Flera regeringsföreträdare ledde demonstrationen, däribland vice premiärminister Inés María Chapman och vice utrikesminister Josefina Vidal. – Denna politik av övergrepp måste upphöra, sade Vidal till AP. Det kubanska folket förtjänar inte detta. Vilma Espín spelade en central roll i den kubanska revolutionen och var gift med Raúl Castro, Fidel Castros bror.
TITLE: Kubanska kvinnor protesterade mot USA:s blockad DESCRIPTION: Hundratals kvinnor samlades den 7 april vid Mariana Grajales-parken i stadsdelen Vedado i Havanna för att högtidlighålla den kubanske revolutionären Vilma Espíns årsdag och för att fördöma USA:s över 60 år långa blockad mot ön, en form av kollektiv bestraffning. I sitt huvudtal framhöll Teresa Amarelle Boué, generalsekreterare för det kubanska kvinnoförbundet FMC, kvinnornas orubbliga […] CONTENT: Hundratals kvinnor samlades den 7 april vid Mariana Grajales-parken i stadsdelen Vedado i Havanna för att högtidlighålla den kubanske revolutionären Vilma Espíns årsdag och för att fördöma USA:s över 60 år långa blockad mot ön, en form av kollektiv bestraffning. I sitt huvudtal framhöll Teresa Amarelle Boué, generalsekreterare för det kubanska kvinnoförbundet FMC, kvinnornas orubbliga motstånd och underströk att det kubanska folket aldrig kommer att ge efter för USA:s påtryckningar. – Vilma lärde oss att vår historia handlar om kamp för våra rättigheter, om mod och lojalitet mot fosterlandet, även i de svåraste stunderna, sade Amarelle, och fortsatte: – Kvinnorna på denna ö har visat att vi är ryggraden i de tuffaste ögonblicken – inom hälso- och sjukvård, utbildning, produktion, forskning – genom att bygga nätverk och leda projekt, även i de stadsdelar där man kämpar för sina liv med näbbar och klor, och med kärlek. – Många nyfödda barns liv hänger på en skör tråd när elen går, men trots detta har inget barn dött av den anledningen, sade Amarelle, samtidigt som hon hyllade Kubas vårdpersonal. Flera regeringsföreträdare ledde demonstrationen, däribland vice premiärminister Inés María Chapman och vice utrikesminister Josefina Vidal. – Denna politik av övergrepp måste upphöra, sade Vidal till AP. Det kubanska folket förtjänar inte detta. Vilma Espín spelade en central roll i den kubanska revolutionen och var gift med Raúl Castro, Fidel Castros bror. Foto: Luis Jiménez Echevarría
921fbe61c6d145a43e45b1dafb99947b96d659f7Det såg ut som upptakten till en offentlig avrättning. Men aktionen som ägde rum mitt i Berlin var en protest mot Israels nya lagar om dödsstraff. Nu förbjuder polisen avrättningsscener vid demonstrationer i den tyska huvudstaden. – De riskerar att strida mot medborgarnas moraliska uppfattning, säger en talesperson vid polisen.
Det såg ut som upptakten till en offentlig avrättning. Men aktionen som ägde rum mitt i Berlin var en protest mot Israels nya lagar om dödsstraff. Nu förbjuder polisen avrättningsscener vid demonstrationer i den tyska huvudstaden. – De riskerar att strida mot medborgarnas moraliska uppfattning, säger en talesperson vid polisen.
ff746da508c8a5e68f4201ad4b04bba91dafae3aSvenska löntagare har efter flera år av inflationstapp till sist börjat se sina reallönerna vända uppåt. Men efter fem magra år spås lönerna inte vara ikapp förrän mot slutet av 2020-talet. Samtidigt, i ett helt annat samhällsskikt, ser verkligheten helt annorlunda ut. Där har inflationskriser och stigande bensinpriser knappt märkts av. Här är några av […]
Svenska löntagare har efter flera år av inflationstapp till sist börjat se sina reallönerna vända uppåt. Men efter fem magra år spås lönerna inte vara ikapp förrän mot slutet av 2020-talet.
Samtidigt, i ett helt annat samhällsskikt, ser verkligheten helt annorlunda ut. Där har inflationskriser och stigande bensinpriser knappt märkts av.
Här är några av toppcheferna i statliga bolag som tjänar miljonbelopp varje månad:
Vd:n Anna Borg toppar listan över högst betalda statliga chefer med omkring 1,6 miljoner kronor i månaden. Det innebär en årsinkomst på runt 19 miljoner kronor, samt en löneökning med cirka 65.000 kronor i månaden.
Samtidigt har energipriserna rusat de senaste åren och pressat hushållens ekonomi. För en vanlig elkund har räkningarna blivit en återkommande stress – men i toppen av samma bolag motsvarar en månadslön vad många tjänar på flera år.
Vd:n för telekombolaget Telia, där staten är största ägare, betalar sin vd Patrik Hofbauer över 1,3 miljoner i månaden.
Bolaget har under senare år bantat sin personal och sålt av olika verksamheter. Samtidigt fortsätter utdelningarna till aktieägarna – och toppchefernas löner ligger kvar på nivåer som motsvarar över 30 genomsnittliga arbetarlöner varje månad.
Denna lön betalas ut samtidigt som bolaget länge valt att skära ned i personalstyrkan och genomföra omfattande omstruktureringar.
Det kostade skattebetalarna drygt 8,6 miljoner kronor att göra sig av med hennes tjänster. Denna summa inkluderar avgångsvederlag, uppsägningskostnad och sociala avgifter.
En tågvärd på SJ, med en lön på cirka 30.000 kronor, skulle behöva jobba i minst 24 år för att tjäna ihop till Lingegårds avgångsvederlag.
Jonas Abrahamsson, vd på flygplatsbolaget Swedavia, kommer under året att ersätta SJ:s vd. Under tiden kommer han däremot inte gå lottlös då han i dagsläget tjänar 519.000 kronor i månaden.
Det är ännu inte klart vad hans nya lön på SJ kommer att bli.
Det statliga bolaget Svevia som sköter vägar och infrastruktur betalar sin vd Joachim Hallengren 479.000 kronor i månaden. Löneökningen detta år motsvarade cirka 4,5 procent, en bra bit över det så kallade ”märket” på 3,0 procent, riktlinjen som bildar norm för övriga arbetsmarknaden.
Godsbolaget Green Cargo kämpar just nu med sin lönsamhet på marknaden. Bara i januari valde bolaget att göra sig av med 115 tjänster i Stockholm, Hallsberg, Borlänge och Malmö.
Vd:n för bolaget, Henrik Dahlin, tjänar dock lika mycket i månaden som en anställd gör per år. Förra året höjdes hans lön till 396.000 kronor i månaden.
Bolaget som sköter järnvägsunderhållet i Sverige valde förra året att ge sin vd den mest blygsamma löneökningen på denna lista – 0,7 procent. Därmed tjänar Stefan Gustavsson just nu ”bara” 318.000 kronor i månaden.
Listan över de statliga bolagschefernas löner är framtagen av Seko-tidningen.
cac289ba0e201a66f7bb35374d412cbb3ede28cfThe alleged threat attributed to the pope spread amid increasing tensions between the United States and the Vatican.
The alleged threat attributed to the pope spread amid increasing tensions between the United States and the Vatican.
b5d408315691fd2176e6733934b413f2880a3995Många stora förändringar när nya asylregler ska vara på plats.
Inlägget Migrationsverket om asylpakten: “Det är mycket på en gång” dök först upp på Dagens Arena.
Mycket ska vara på plats till den 12 juni då EU:s migrations- och asylpakt träder i kraft. Ännu är inte viktiga lagstiftningar beslutade om och implementeringen kommer att fortsätta länge efter juni.
Om bara ett par månader ska EU:s asyl- och migrationspakt vara implementerad i Sverige. Asylrättsjuristen Sofia Rönnow Pessah berättade i en tidigare artikel om sina farhågor inför de nya reglerna och snabb implementering. Nu ger Migrationsverket sin bild av processen.
För svenska Migrationsverket har arbetet föregåtts av ett uppdrag 2024 om ett förändrat asylmottagande med anledning av att möjligheten till egenbosättning för asylsökande (ebo-lagen) slopades. Veronika Lindstrand Kant, som är uppdragsansvarig på Migrationsverket för implementeringen av EU:s asyl- och migrationspakt, fick sitt nuvarande uppdrag för ungefär ett år sedan.
– Vi arbetar för fullt för att anpassa och förbereda för pakten, men det är också en del nationella delar som ska vara på plats, så vi avvaktar också lagstiftningen. Det är kort om tid, men handlar inte bara om att Migrationsverket ska få allt på plats, det handlar också om domstolar, polis, kommuner och regioner, säger Veronika Lindstrand Kant.
Trots att anpassningsarbetet och förberedelserna har pågått ett tag räknar Migrationsverket med att implementeringsarbetet kommer att behöva fortgå ett bra tag efter 12 juni. Myndigheten har beviljats 250 miljoner kronor från Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) för att fortsätta förbereda medarbetare, genom kompetens och resurser, i två år framåt.
I sitt remissvar till regeringen om implementeringen av migrations- och asylpakten skrev Migrationsverket bland annat om oklarheter kopplade till att den nya mottagandelagen träder i kraft först i oktober, medan pakten ska vara på plats i juni. Nu säger Veronika Lindstrand Kant att det ser ut på liknande sätt i många länder i Europa, med glapp mellan lagstiftning och sena beslut inför implementeringen:
– Vi får försöka hantera det här på något sätt. Vi är inte unika.
Veronika Lindstrand Kant. Bild: Migrationsverket.
Enligt Veronika Lindstrand Kant är den stora förändringen i asylprocessen att en kortare process, ett så kallat gränsförfarande, ska användas för personer som väntas få avslag på sin asylansökan. Det gäller personer från länder varifrån få beviljas asyl, samt för personer som misstänks ha lämnat falska uppgifter.
Ärenden inom gränsförfarandet ska ta maximalt tre månader, inklusive ett första beslut och beslut på överklagande i första instans. Regeringen har uttryckt att de vill pröva så många asylärenden som möjligt enligt gränsförandet, alltså fler än de obligatoriska fallen. I lagrådsremissen skriver regeringen:
“Det innebär bl.a. att det reguljära förfarandet i större utsträckning kan förbehållas prövningen av ansökningar som är välgrundade och ärenden som kräver närmare utredning. Det bör också kunna underlätta återvändandearbetet.”
Asylsökande som ankommer till Sverige, men även medborgare från länder utanför EU som påträffas i landet, ska först genomgå en screening. Den har polisen huvudansvar för.
– Screeningen innehåller fyra moment: id-kontroll men också säkerhetskontroll – det vill säga man ska söka i olika system för att se om personen utgör ett hot mot rikets säkerhet. I screeningen ingår också en enklare medicinsk kontroll och en sårbarhetsbedömning, alltså att man undersöker om personen tillhör en särskilt sårbar grupp, säger Veronika Lindstrand Kant.
Migrationsverket har förberett för screening och gränsförfarandet inom ramen för migrations- och asylpakten på fyra orter: Boden, Sigtuna, Malmö och Mölndal. Här utgår Migrationsverket från de boenden de redan har i dessa kommuner.
För gränsförfarandet gäller att de asylsökande inte bedöms vara inresta i landet. Det innebär också att de ska vistas i närheten av sitt boende på särskilda center. Vissa kommer kunna lämna boendet dagtid, men andra kommer att kunna ha restriktioner beroende på personliga omständigheter. Veronika Lindstrand Kant säger att hon inte kan exemplifiera med vilken rörelsefrihet som de boende kommer att ha, men att det inte kommer att handla om låsta förvar. Förslaget till ny mottagandelag som ska träda i kraft i oktober anger att asylsökande ska “vara skyldiga att vistas inom ett begränsat geografiskt område”, enligt Migrationsverket.
– Är man i ett gränsförfarande ska man finnas på centret och vara tillgänglig för asylprövningen under den här tiden. Det handlar ju om ganska kort tid. Vi har sagt att det viktigaste är att man har sin dygnsvila på centret.
Det kommer att finnas möjligheter att arbeta med olika miljöer inom boendena, till exempel att barnfamiljer bor på en särskild del av boendet.
Kommer ni att klara av tidsgränsen på tre månader, inklusive beslut och överklagande?
– Jag tror att det kommer gå ganska bra, men det är klart att allting är ju nytt i början. Jag ser inte att vi inte kommer att klara av det.
En stor skillnad för svensk del blir också att migrations- och asylpakten innebär att Sverige lägger sig på en betydligt mer restriktiv nivå vad gäller rätt till offentligt biträde. Idag har asylsökande rätt till juridisk hjälp under hela processen. Från 12 juni kommer asylsökande istället bara få en kortare genomgång av advokat i början av asylprocessen.
– Det är klart att det förslag som ligger nu är en förändring jämfört med hur systemet ser ut idag. Vi kommer att ha två system parallellt: de som sökt före och de som sökt efter 12 juni. Förändringarna får vi försöka hantera. Den stora skillnaden är att Migrationsverket verkligen behöver ta det utredningsansvar man redan har, säger Veronika Lindstrand Kant.
Ligger mer på er att ta tillvara på den asylsökandes rättigheter?
– Ja, och vi kan behöva guida personen mer.
När det gäller den så kallade övervakningsmekanism, som ska finnas på plats inom regelverket för att övervaka att mänskliga rättigheter efterlevs har regeringen föreslagit JO som ansvarig instans. Men JO har avböjt då de menar att det inte faller inom deras ansvarsområde. Veronika Lindstrand Kant hänvisar till regeringen när det gäller den frågan.
Dagens Arena har sökt migrationsminister Johan Forssell (M). Hans pressassistent Anastasia Sofla svarar på sms angående övervakningsmekanismen:
” Det finns redan idag flera myndigheter som granskar att myndigheterna följer lagen. I lagrådsremissen pekas ingen särskild myndighet ut, utan regeringen avser återkomma kring den exakta utformningen och hur ansvaret ska fördelas, men det kommer inte att innefatta några förändringar av myndigheternas befintliga befogenheter och uppdrag.”
Inlägget Migrationsverket om asylpakten: “Det är mycket på en gång” dök först upp på Dagens Arena.
e2f295fe7368b664bdeb169cc7bda1fab7be5024DEBATT Det som går förlorat i dagens medielandskap är inte information, utan jämförbara alternativ. När journalistiken reducerar komplexa frågor till konflikter blir det svårare att förstå vilka vägval som finns. Vi behöver journalistik som gör det möjligt att förstå hur vi kan påverka och förändra.
Vi har skapat ett system där det är lätt att vinna debatter – men svårt att fatta bättre beslut. När alternativ försvinner och konflikter dominerar blir offentligheten mer högljudd, men mindre användbar.
“Det finns en kult av okunskap”, skrev Isaac Asimov. “Föreställningen att min okunnighet är lika mycket värd som din kunskap.” Det som var en varning har blivit en struktur.
Vi lever i en tid med mer kunskap än någonsin. Ändå formas offentligheten som om kunskap vore utbytbar mot åsikt – och som om komplexitet bör förenklas bort snarare än förstås.
Beslutsforskningen är tydlig: vi agerar inte utifrån en objektiv verklighet, utan utifrån hur vi förstår den. Herbert Simon visade att människor förenklar komplexa situationer. Daniel Kahneman och Amos Tversky har visat hur våra val påverkas av hur alternativ presenteras, och Karl Weick hur vi först skapar en begriplig bild av situationen – som i sin tur styr vad vi uppfattar som viktigt att förstå.
Den som formar förståelsen formar också besluten. I dag formas den systematiskt fel.
Journalistikens uppgift är att göra världen begriplig. Men i praktiken görs den begriplig genom att komplexitet pressas in i konflikter. Ett elpris blir en skuldfråga. En skjutning blir en åtgärd. Ett underskott blir ett krav på mer resurser.
Det gör världen lätt att förstå – men utan att någon egentligen förstår vad som händer. Och det får konsekvenser.
För i den processen försvinner det som krävs för att påverka och fatta bättre beslut: förståelsen av samband, överblicken över alternativ och insikten om vad olika val innebär. Det som återstår är inte beslut – utan konflikt.
Det här är ett mönster. Energifrågan reduceras till kärnkraft mot vindkraft. Kriminalpolitiken till straffnivåer. Sjukvården till vårdplatser. Klimatpolitiken till enskilda styrmedel. Invandrare blir till problem.
Alternativ försvinner – och därmed också möjligheten att förstå vad som faktiskt står på spel. Det avgörande som går förlorat är inte information. Det är jämförbara alternativ.
Utan tydliga alternativ finns inget verkligt val.
Vi diskuterar positioner, men inte vägval.
Vi reagerar – utan att förstå vad det leder till.
Politiken anpassar sig inte bara – den utnyttjar detta. Det är enklare att föreslå en åtgärd än att visa alternativ. Enklare att ta en position än att redovisa konsekvenser. När energin diskuteras talas det om produktion, inte system. När vårdköerna växer talas det om resurser, inte prioriteringar. Detta är funktionellt i ett system där konflikter syns – och alternativ inte gör det.
Konstruktiv journalistik visar lösningar. Skolor som lyckas, städer som minskar utsläpp, projekt som fungerar. Men frågan saknas: är detta den bästa vägen framåt – här?
Utan jämförelse och konsekvensanalys blir lösningar inspiration – inte beslut.
Vi har byggt ett system där konflikter ersätter alternativ – och där perspektiv ersätts av åsikter. Journalistiken kan fortsätta att spegla verkligheten så. Eller göra något svårare – och viktigare:
Att börja skapa arenor och journalistik som gör det möjligt att förstå hur vi kan påverka och förändra. För verkligheten bryr sig inte om vem som vann en politisk debatt. Den påverkas av hur vi lät världen formas.
Jan Axelsson
Vetenskapsjournalist, Umeå
65bf5df132104b4eae9ceada3625c4769eebd336LÖNELIGAN Många public service-chefer tjänade under 60 000 kronor i månaden 2024 – en tiondel av TV4:s vd Mathias Bergs lön.
TV4:s vd Mathias Berg hade 2024 en inkomst om 7,8 miljoner kronor, motsvarande en månadslön på drygt 650 000 kronor. Det motsvarar snittlönen för 13 journalister på TV4 samma år – och han tjänade mer än dubbelt så mycket som SR:s vd Cilla Benkö.
Journalistens kartläggning av chefslönerna visar att de 15 sämst betalda kanal- och redaktionscheferna inom public service 2024 hade en månadslön under 60 000 kronor, långt under snittet för redaktionella arbetsledare som arbetade för kommersiella etermedier det året – cirka 65 000 kronor.
Listan fokuserar på mediechefer inom den publicistiska delen av branschen. Några av cheferna på listan har tillträtt under 2024 eller 2025, och de redovisade inkomsterna motsvarar sannolikt inte deras nuvarande lönenivåer, bland dem SVT Norrbottens redaktionschef Kristofer Naess och SR P4 Hallands kanalchef Marie Johansson Flyckt. Andra har slutat sedan 2024, som SVT:s tidigare vd Hanna Stjärne.
Här är listan över etermediechefernas förvärvsinkomster 2024:
Här är snittlönerna på några etermedieredaktioner 2026:
a94764f6e4a7eb75ed1311d7efb2163dd4a701b965bf5df132104b4eae9ceada3625c4769eebd336TITLE: Så mycket tjänar radio- och tv-cheferna DESCRIPTION: LÖNELIGAN Många public service-chefer tjänade under 60 000 kronor i månaden 2024 – en tiondel av TV4:s vd Mathias Bergs lön. CONTENT: TV4:s vd Mathias Berg hade 2024 en inkomst om 7,8 miljoner kronor, motsvarande en månadslön på drygt 650 000 kronor. Det motsvarar snittlönen för 13 journalister på TV4 samma år – och han tjänade mer än dubbelt så mycket som SR:s vd Cilla Benkö. Journalistens kartläggning av chefslönerna visar att de 15 sämst betalda kanal- och redaktionscheferna inom public service 2024 hade en månadslön under 60 000 kronor, långt under snittet för redaktionella arbetsledare som arbetade för kommersiella etermedier det året – cirka 65 000 kronor. Listan fokuserar på mediechefer inom den publicistiska delen av branschen. Några av cheferna på listan har tillträtt under 2024 eller 2025, och de redovisade inkomsterna motsvarar sannolikt inte deras nuvarande lönenivåer, bland dem SVT Norrbottens redaktionschef Kristofer Naess och SR P4 Hallands kanalchef Marie Johansson Flyckt. Här är listan över etermediechefernas förvärvsinkomster 2024: Här är snittlönerna på några etermedieredaktioner 2026:
TITLE: Så mycket tjänar radio- och tv-cheferna DESCRIPTION: LÖNELIGAN Många public service-chefer tjänade under 60 000 kronor i månaden 2024 – en tiondel av TV4:s vd Mathias Bergs lön. CONTENT: TV4:s vd Mathias Berg hade 2024 en inkomst om 7,8 miljoner kronor, motsvarande en månadslön på drygt 650 000 kronor. Det motsvarar snittlönen för 13 journalister på TV4 samma år – och han tjänade mer än dubbelt så mycket som SR:s vd Cilla Benkö. Journalistens kartläggning av chefslönerna visar att de 15 sämst betalda kanal- och redaktionscheferna inom public service 2024 hade en månadslön under 60 000 kronor, långt under snittet för redaktionella arbetsledare som arbetade för kommersiella etermedier det året – cirka 65 000 kronor. Listan fokuserar på mediechefer inom den publicistiska delen av branschen. Några av cheferna på listan har tillträtt under 2024 eller 2025, och de redovisade inkomsterna motsvarar sannolikt inte deras nuvarande lönenivåer, bland dem SVT Norrbottens redaktionschef Kristofer Naess och SR P4 Hallands kanalchef Marie Johansson Flyckt. Andra har slutat sedan 2024, som SVT:s tidigare vd Hanna Stjärne. Här är listan över etermediechefernas förvärvsinkomster 2024: Här är snittlönerna på några etermedieredaktioner 2026: