Tornevall Networks

The Pentagon said the rumors were "grossly false and distorted" as rising tensions between the White House and the Vatican turned heads.

Detta är den mest obegripliga skattesänkningen av dem alla.

”Nu vänder det”. Det har vi hört finansminister Elisabeth Svantesson säga lika ofta som vi hört Romina Pourmokhtari bedyra att utsläppen kommer att minska.

Elisabeth Svantesson använder samma recept i vårbudgeten som hon har använt under hela mandatperioden: sänkta skatter ska ge folk ”mer pengar i plånboken” och därmed få dem att konsumera mer – och det ska vända lågkonjunkturen och öka tillväxten.

Sänkta inkomstskatter, sänkt skatt på ISK-konton, sänkt matmoms. Sänkt skatt på bensin och diesel.

Problemen med denna skattesänkarpolitik är många.

Som att skattesänkningarna tenderar att gynna höginkomsttagare.

Större skillnader

Att Tidö-regeringen tog bort avtrappningen av jobbskatteavdraget 2025, det gynnar med stor precision personer med årsinkomster på över 778 000 kr.

Och som när Tidö-regeringen sänker skatten ännu mer för dem som har råd att spara flera hundra tusen på banken genom att höja det skattefria sparbeloppet på ISK-konton från 150 000 kr till 300 000 kr. ISK var, som Elinor Odeberg och Vilgot Österlund påpekat i sin stora skatteöversyn, redan innan dess en kattlucka i kapitalbeskattningen. Nu blir det ännu större skillnader mellan skatt på kapital och skatt på andra inkomster.

Samma sak med sänkt skatt på mat: sänkningen av matmomsen kostar statskassan hela 37 miljarder under 2026 och 2027 men gynnar mest höginkomsttagare: de som har råd att köpa mycket och dyr mat.

Och så sänkt skatt på bensin och diesel.

Den mest obegripliga skattesänkningen av alla.

Det är till att börja med svårbegripligt att man kan vilja sänka skatten på en vara som ökar i pris för att det råder brist på den. Vid en bristsituation hade det ju varit rimligare att begränsa konsumtionen, än att slösa skattepengar på att få konsumtionen att öka.

Svaret måste svida

Prismekanismer kan funka ganska bra när det råder knapphet. När det blir dyrt, ja då avstår vi som kan från att köra bil, eller tar bilen mer sällan. Tar tåget från Stockholm till Oslo eller Göteborg istället för att flyga. (Sträckan mellan Oslo och Stockholm är en av världens mest trafikerade flyglinjer, det är ju inte riktigt klokt). Utmaningen är att se till att de som inte har alternativ till bil får stöd. Genom ett reseavdrag som gynnar arbetspendlare på landsbygden, till exempel.

Mattias Goldmann har i Dagens Industri sammanställt de 36 remissvar som hann komma in (remisstiden var en vecka!) på regeringens lagförslag om att sänka skatten på fossil bensin och diesel till EU:s miniminivå. Svaren innehåller massor av förslag på vad regeringen hade kunnat göra i stället för de 1,64 miljarder som skattesäkningen kommer att kosta. Sänkt elskatt för tunga elfordon, satsning på omställning av taxifordon till eldrift, stöd till fossilfria drivmedel som HVO100, längre och tyngre tåg och avskaffade banavgifter för att stärka järnvägen. Och så vidare.

Särskilt måste svaret från Riksförbundet M (tidigare Motormännen) svida i det Moderatstyrda Regeringskansliet. Riksförbundet M hade hellre velat se ökad reduktionsplikt, det hade minskat utsattheten för den drivmedelsbrist som nu driver upp priserna. ”Reduktionsplikten innehåller inte bara klimatmässiga fördelar utan även, som många politiker helt verkar ha glömt bort, en trygghet i lokal produktion baserat på inhemska råvaror eller restprodukter, och en industri som kunnat utvecklas och öka inom landets gränser.”

Kan ätas upp

Själv längtar jag efter en plan för att elektrifiera hemtjänsten. Och elkonverteringsbidrag för att framtidssäkra landets alla EPA-traktorer. Det vore något.

Inget av detta gör regeringen.

Och det är inte ens säkert att det blir några sänkta priser vid pump. Skattesänkningen riskerar att helt ätas upp av smyghöjning av priserna (på samma sätt som med matmomsen, i slutändan kommer den gynna ICA-handlarna mer än oss konsumenter, var så säker). Det var det som hände förra gången skatten på bensin och diesel sänktes. Det gynnade oljeproducenterna mer än det sänkte priset vid pump, som den här regeringen (och tyvärr det största oppositionspartiet) är så besatta av. Skattepengarna riskerar alltså att gå direkt till fossilbolagen.

Det går nästan inte att ta in: regeringen vill öka användningen av bensin och diesel mitt i en brinnande klimatkris. När vi borde göra allt för att göra alternativ till fossila bränslen billigare istället.

Tidöregeringen är till och med beredd att miljardlåna för sänkt bensinskatt.

Det är inte fel i sig att gå med underskott. Sverige skulle behöva låna till framtidsinvesteringar i klimatomställningen och vår sönderfallande infrastruktur. Men att låna till skattesänkning på fossila bränslen, det är att elda på klimatkrisen. Utan att varken konjunkturen eller vanligt folk får det bättre.

Lisa Pelling

Inlägget Regeringen eldar på klimatkrisen istället för konjunkturen dök först upp på Dagens Arena.

The collage circulated amid the first lady's surprise public address denying any close ties to the convicted sex offender.

Unga är inte vilsna. Framtiden har blivit svårare att förstå.

Det känns som att alla runtomkring mig springer. Överallt är det halvmaror, en svensk klassiker, Hyrox-pass. Men också karriärer, LinkedIn-inlägg. Lägenhetsköp eller flyttar hit eller dit. Allt i ett tempo som inte riktigt stannar. Ibland tänker jag att det kanske är jag som inte hänger med.

”Du har en quarter-life crisis, det är därför”, får jag höra på utekvällar, med pizzan i ena handen och ölen i den andra.

Svårare att få jobb

Samtidigt som vi springer mer än någonsin – Stockholms maraton sålde trots allt slut på rekordtid – vet vi inte vart vi är på väg. För unga i dag är framtiden inte en självklarhet. Arbetsmarknaden förändras snabbt. Yrken försvinner, kraven skiftar, och det blir allt svårare att veta var man ska börja. Du kan lägga åratal på en utbildning, bara upptäcka att verkligheten redan gått om dig. När du väl tar examen kanske AI redan kan göra ditt jobb.

”Julia, jag gjorde en sån där datamodell från ditt masterarbete – fast med Claude. Det tog kanske en timme.”

Andelen unga i yrken där AI används mycket har minskat med upp mot 5,5 procent, och forskningen tyder också på att det även blivit svårare att få sitt första jobb. Och detta är bara en av många saker du förväntas prestera inom i dag.

Söndagar varje vecka vid Tantolunden i Stockholm träffas en löpargrupp, ”Slowrunners” kallar de sig, och syftet är just det – att springa långsamt. Denna löpargrupp har snabbt blivit en succé med hundratals deltagare per träningspass. Det som lockar är enkelheten: inga krav, inga tider, ingen prestation. Att dyka upp räcker. Och alla kan vara med, oavsett tidigare löparerfarenhet. Det är kanske just därför de vuxit så snabbt – inte trots att det går långsamt, utan just därför. Och de är långt ifrån ensamma. Runt om i Sverige dyker det nu upp en flora av liknande klubbar, där det lika gärna handlar om att ta en öl efteråt som att springa snabbt.

Finns för få alternativ

Ungdomsbarometern pekar i sin rapport på liknande trender. Unga verkar under 2026 fokusera mer på just tillvaro och samhörighet, ”cozy living”, ”slow running” och att leva i nuet tillsammans med andra. Detta står i kontrast till bara några få år tidigare, då trenderna var just ”grindset”-mentaliteten – unga skulle tjäna pengar och tjäna snabbt. Gymma och prestera.

Unga beskrivs ofta som stressade, vilsna eller drabbade av just en quarter-life crisis. Problemet är inte att unga pressar sig själva för mycket, utan en verklighet där det inte finns något alternativ. Samtidigt som kraven på unga ökar blir riktningen allt otydligare. Du förväntas satsa rätt, välja rätt, utan att ens veta vart det leder. Det är inte unga som tappar motivationen. Unga orkar bara inte mer.

Är det verkligen bara en quarter-life crisis? Eller är det en generation som inte fått lära sig att det räcker att bara vara?

Kanske är det därför vi springer så mycket. Just nu kan robotarna inte springa lika bra som oss. Inte än i alla fall.

Julia Qiu, är praktikant på Dagens Arena från Aftonbladets ledarskrivutbildning.

Inlägget Springer vi ifatt framtiden? dök först upp på Dagens Arena.

Social media users were quick to speculate that threats on an account with Ungaro's name were related to Trump's connections with Jeffrey Epstein.

Trump confirmed he posted the image on Truth Social, but said he thought it showed him as a doctor rather than Jesus Christ.

Tisdagsmagasinet om Budapest, budgeten och bensinskatten.

Vem trodde att Viktor Orbán verkligen skulle packa ihop och erkänna sig besegrad? Men nu kan ett nytt kapitel börja i Ungern. Men är Magyar verkligen så bra då? Konservativ som han är? Dessutom pratar vi i nya avsnittet av Tisdagsmagasinet om budgeten, bensinskatten och hur botten fortfarande är nära för Liberalerna. Med Cecilia Malmström och Jesper Bengtsson.

Lyssna på avsnittet här, eller där poddar finns.

JB

Inlägget Ungern vände trenden! dök först upp på Dagens Arena.

Sverigedemokraternas partiledare gläds åt att Viktor Orbáns sextonåriga auktoritära styre nått sin slutstation. I ett inlägg på Facebook skriver Jimmie Åkesson att han emellertid fascineras över hur ”precis alla i Sverige” firar maktskiftet i Ungern. Nya premiärministern Péter Magyar och hans parti Tisza ”verkar stå väldigt nära det man samtidigt säger sig avsky på hemmaplan”. Vad menar Jimmie Åkesson med det? Hur förhåller sig SD till de två ungerska partierna?

Rubio's parents came to the U.S. from Cuba but did not become citizens until 1975, four years after the Secretary of State was born.

Samma slags valseger som gav Viktor Orbán väldigt mycket makt 2010, har nu också kommit till oppositionella Tisza. Med en supermajoritet kommer man ha möjlighet att riva ner Orbáns auktoritära modell – men Péter Magyar meddelar att han tycker maktbegränsningar är bra.