Tornevall Networks

På måndagen talade Reza Pahlavi, son till Irans sista shah, i Sveriges riksdag. Bakom inbjudan stod Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna. – Vi kommer att genomföra revolutionen, historien har inte gett oss något annat val, sa den så kallade exilprinsen.

Mycket av reformutrymmet i regeringens vårbudget går till tillfälligt sänkt skatt på drivmedel och elstöd. Främst gynnas hushåll som bor i villa och kör mycket bil. Svenskt Näringsliv saknar reformer för företagen och LO menar att fördelningsprofilen är skev.

Under måndagen presenterade regeringen sin vårändringsbudget för 2026. 7,7 miljarder kronor ska gå till olika förslag på åtgärder, till exempel ett vaccinationspaket för äldre, språkfrukost i skolan och att stärka Polismyndighetens tekniska förmåga. Den största delen går dock till elstöd till hushållen och tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel, på 2,4 respektive 1,6 miljarder kronor.

– Sverige är på rätt kurs. Trots krig och osäkerheter i omvärlden är den svenska ekonomin stark, och vi fortsätter bygga skyddsbarriärer runt den. För att återhämtningen ska ta fart här på hemmaplan behöver vi fortsätta ingjuta framtidstro i Sveriges hårt arbetande människor, sa finansminister Elisabeth Svantesson på pressträffen.

Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, säger till Dagens Arena att han hellre sett långsiktiga strukturreformer för att få fart på tillväxten, i stället för kortsiktiga lösningar som tillfälliga elstöd och tillfälligt sänkt skatt på drivmedel. 

– Jag har viss förståelse för det eftersom priset på bensin verkligen rusat till följd av konflikten i Mellanöstern. Det drabbar dem som bor i glesbygd och som är beroende av bil. Men det hade varit bättre att sänka elskatten i stället, som en mer långsiktig reform.

Vad tänker du om fördelningsprofilen i budgeten? 

– När det gäller sänkt skatt på bensin och diesel kan det mycket väl gynna många som är beroende av bil och som inte har råd att köpa elbil. Men jag har svårt att se fördelningseffekten av elstödet. Många låginkomsthushåll bor i lägenhet och de kommer inte att få så mycket, säger Sven-Olov Daunfeldt. 

Det har kommit kritik från flera håll på att det endast är hushåll med individuella elnätsavtal som får ta del av elstödet. De som bor i bostadsrätt med gemensamt avtal eller i hyresrätt där elen ingår i hyran omfattas inte.

Sven-Olov Daunfeldt framhäver att regeringen gjorde en stor satsning för att få fart på hushållens konsumtion i höstbudgeten. Enligt honom är det för mycket diskussion om vårändringsbudgeten. Det rör sig trots allt om marginella justeringar av olika utgiftsposter, konstaterar han. Däremot hade Sven-Olov Daunfeldt gärna sett mer diskussion om att minska utgiftsposter genom effektiviseringar i kommuner och regioner för att frigöra ett större reformutrymme. 

– Jag saknar reformer riktade mot företagen för att skapa bättre förutsättningar för dem att investera och anställa i Sverige. Så att vi får högre tillväxttakt, fler jobb och mer skatteintäkter. Det finns viss förklaring i att vi har en långdragen lågkonjunktur vilket gör att det är mer fokus på att stärka hushållen. Men det behövs också mer för att förbättra villkoren för företagen mer långsiktigt, säger Sven-Olov Daunfeldt. 

Stort underskott

Enligt beräkningar från Swedbank kan en villafamilj i Malmö som kör bensinbil 1 500 mil per år få lägre bränslekostnader på 450 kronor och elstöd på 1 740 kronor. En ensamstående i hyresrätt i Uppsala som kör bensinbil 1 200 mil per år får 130 kronor i elstöd och 360 kronor i lägre bränslekostnader. 

– Många hushåll har det fortfarande tufft. En femtedel av hushållen lever med små eller inga marginaler. Många som har det tufft ekonomiskt bor i hyresrätt och äger ingen bil. För dem innebär vårbudgeten inte mycket, säger Arturo Arques, privatekonom på Swedbank, till Dagens Nyheter.

LO:s chefsekonom Torbjörn Hållö påpekar att regeringens höstbudget var väldigt expansiv med reformer för 130 miljarder kronor. Det var en fläskig budget menar han och nu har man ett stort underskott.

– Men det finns ändå skäl att vara expansiv. Vi har en långdragen lågkonjuktur och hög arbetslöshet. Grundproblemet med budgeten är att mycket går till dem med höga inkomster. Sen är det anmärkningsvärt att man sänker bensinskatten första maj och höjer den första veckan efter valet, det är extremt udda att göra på det sättet, säger Torbjörn Hållö.

Höjt barnbidrag

Han menar att elstödet är ett mer välriktat stöd till hushållen. Det bör satsas mer på att få ner beroendet av fossila bränslen, med till exempel större skrotningspremier för bensinslukande bilar och mer stöd till kollektivtrafiken, anser Torbjörn Hållö.

Generellt har regeringens budgetar gynnat dem med goda inkomster, med sänkt inkomstskatt och jobbskatteavdrag, samtidigt som man sänkt a-kassan och försvårat för de arbetslösa, menar Torbjörn Hållö.

– Den samlade bilden av de senaste budgeternas fördelningsprofil är inte särskilt bra. Det borde vara större fokus på att stötta hushåll med lägre inkomster. Till exempel med höjt barnbidrag eller ett generellt grundavdrag så att de med lägre inkomster får lika mycket sänkt skatt som dem med högre inkomster, säger han.

Inlägget Näringslivet och facket kritiska mot regeringens vårbudget dök först upp på Dagens Arena.

Sverigedemokraternas och Kristdemokraternas riksdagsgrupper tog under måndagen emot Reza Pahlavi, kronprins och son till Iran shah (kung) som störtades 1979, till riksdagen. Reza Pahlavi och hans anhängare hör till de som gladeligen vill se Trump utplåna den iranska civilisationen, bara de blir av med det islamistiska styret i Iran.

Det senaste året har Pahlavi desperat försökt framställa sig som en liberal anhängare av västerländsk demokrati, men bockfoten sticker fram. Den iranska monarkismen är en djupt reaktionär rörelse med bas i Irans gamla överklass som till stora delar flydde landet när Ruhollah Khomeinis islamistiska rörelse störtade den USA-stödde diktatorn och shahen Mohammad Reza Phalavi i revolutionen 1979.

Reza Pahlavi den yngre hävdar att han vill se fria val, men hans eget program för maktövergången inbegriper att han själv installeras som ”tillfällig” ledare för en övergångsregering. Den amerikansk-iranske kommentatorn Majid Rafizadeh, som själv är en stark kritiker till dagens styre i Teheran, påpekar att Pahlavis program inte alls förespråkar demokratiska val utan snarare bör ses som nyfascistiskt.

Pahlavi har aldrig haft ett jobb och istället levt på de enorma rikedomar familjen smugglade ut ur Iran när kungafamiljen flydde undan folkets vrede under revolutionen. Åren i exil har han spenderat med att fjäska för Israel och försöka utmanövrera andra oppositionsgrupper. I oktober förra året avslöjade den israeliska tidningen Haaretz att israeliska påverkansoperationer, koordinerade med israeliska operationer inne i Iran, låg bakom kampanjerna för att lyfta fram Reza Pahlavi som oppositionsledare.

Genom åren har många rapporter och undersökningar visat på mycket litet stöd för Pahlavi, annat än i vissa exiliranska kretsar. I västmedia lyfts ibland undersökningar fram som påstås visa att 80 procent av iranierna är motståndare till dagens islamistiska styre och att Reza Pahlavi skulle vara den populäraste oppositionsledaren, om än utan majoritetsstöd.

Irans kungafamilj innan familjen tvingades fly vid revolutionen 1979. Kronprins Reza Pahlavi i mitten. Foto: Public Domain

De undersökningar som vanligtvis hänvisas till är gjorda av Nederländernabaserade Gaaman-institutet, med kopplingar till såväl amerikanska NGO:s som iranska exilgrupper och vars metoder pekats ut som ovetenskapliga. Det finns andra undersökningar, till exempel utförda av Marylands universitet i USA, som istället visar att endast 10-15 procent av iranierna stödjer de senaste årens protester mot regeringen.

Reza Pahlavis anhängare har gjort sig kända för att såväl i exil som i Iran attackera andra oppositionella iranier, verbalt och fysiskt. På demonstrationerna vajar de israeliska och amerikanska flaggorna bredvid den rojalistiska flaggan. 

Det är egentligen ganska enkelt. Den som stödjer Israels förtryck och folkmord mot palestinier har ingen som helst trovärdighet som förespråkare av demokrati och frihet i Iran.

Verkligheten ser just nu ut att ha sprungit ifrån Reza Pahlavi. Inne i Iran inser många tidigare oppositionella iranier att varken USA eller Israel vill befria dem. Och Pahlavi själv börjar nog förstå att Trump inte har något intresse av att installera en nickedocka utan något stöd att tala om i landet – på samma sätt som USA dumpat venezuelanska självutnämnda oppositionsledare i exil.

Reza Pahlavi och hans monarkistiska gäng hör hemma på historiens soptipp.

Mer än var tredje vill helst se Magdalena Andersson (S) som statsminister efter valet i september. Bara 16 procent vill se den nuvarande statsministern, Moderaternas Ulf Kristersson, kvar i rollen. 15 procent uppgav att de ville ha Jimmie Åkesson (SD) som statsminister. – Ulf Kristersson har tappat i varje mätning som vi har gjort, säger Nicklas Källebring vid Ipsos till DN.

Public service-bolagens kraftigt ökade kostnader för marknätet fick i mars SVT:s styrelse att slå larm i en ovanlig vädjan till regeringen. Kort därefter gjorde branschorganisationerna Tidningsutgivarna och Sveriges Tidskrifter samma sak, och manade regeringen att komma med besked om public service-bolagens extrakostnader.

Att tidningsbranschen gjorde enad sak med konkurrenten public service var ”remarkabelt” och välkommet, menar Eva Hamilton, tidigare vd på SVT och idag ordförande för branschorganisationen Film&TV-Producenterna.

– Man måste kunna lita på statliga utsagor, det som beslutats i riksdagen. Kan man inte det skakar det för alla, säger hon.

Nyligen skrev också Film&TV-Producenterna till kulturminister Parisa Liljestrand med en vädjan om att regeringen skyndsamt presenterar en lösning för de ökade marknätskostnaderna för public service-företagen. I brevet konstaterar de att SVT:s sparpaket fördelas ungefär jämnt mellan interna och externa produktioner och därmed får ”omedelbara och påtagliga” konsekvenser för den svenska produktionsmarknaden.

Eva Hamilton pekar liksom övriga debattörer gjort på att det i det av riksdagen godkända sändningstillståndet finns en skrivning om att SVT ska få kompensation om marknätet överges av ytterligare kommersiella aktörer, vilket skedde när TV4 lämnade vid årsskiftet.

– Marknätet är inte en grundläggande journalistisk nödvändighet för SVT, utan marknätet är en försvarspolitisk säkring, en del av vårt civila försvar. När regeringen inte lyckas definiera hur, när eller var de här pengarna ska komma måste SVT agera, säger Eva Hamilton.

SVT betalar 25 procents moms för extern produktion, vilket gör den dyrare än intern, konstaterar hon.

– Så nu styr SVT i allt högre grad mot intern produktion, samtidigt som man därtill minskar antalet programbeställningar. Det drabbar en redan väldigt sargad produktionsbolagsbransch.

Hon beskriver SVT och TV4 som de stabila garanterna på den svenska produktionsmarknaden, medan internationella storspelare som Warner, Disney och HBO är flyktigare.

– De är ingen trygghet. Vi har sett hur HBO och Disney drar undan beställningar från Sverige, hur Warner hela tiden har nya ägarkonstellationer med nya strategiska inriktningar. Netflix har hittills hållit uppe väl, men med dollarkurser och olika Trumputspel är det en väldigt osäker hand att hålla sig i. SVT har varit en garant för svenska produktioner, med svensk nutid som blir en sorts fotoalbum för framtiden.

SVT har garanterat 100 miljoner kronor per år på svenskt drama och film.

Vilka risker ser du för produktionsmarknaden?

– Vi ser redan att dokumentärfilmarna inte har några marginaler, alls. Och budgetarna för produktion av drama, underhållning och andra program dras ned, antalet episoder som beställs dras ned. Programmen om fritid,  underhållning, och fakta, dras ned kraftigt.

Vad kan det leda till?

– Nedläggningar. Vi ser redan nu att antalet arbetstillfällen krymper, tidigare var det väntetid för att få en duktig producent, idag får den ägna sig åt annan verksamhet. Vi ser också att produktion av framför allt drama flyttar från Sverige till andra länder. Trots att vi kan visa tydligt att dramaproduktion som förläggs i Sverige, även om den får statligt stöd, är en ren vinstaffär för staten, i form av arbetsgivaravgifter, momsintäkter och arbetstillfällen som ofta är i glesbygd.

Hon menar att Sverige skiljer ut sig i både ett nordiskt och ett europeiskt perspektiv genom att inte satsa mer på svenskt innehåll.

– Våra nordiska grannländer, Norge och Danmark, pumpar in pengar i inhemsk produktion för att få ett eget språk i den otroligt amerikaniserade medievärlden. Innehåll på sitt eget språk, om sin egen kultur, med sitt eget lands värderingar och röster. I EU finns ett specificerat undantag för statligt stöd till inhemsk bildproduktion, för att man ser att med de amerikanska jättarna klarar sig inte ens större europeiska länders produktionsbolag på helt kommersiella villkor. Statligt stöd till kultur är ett fundament i Europa. Till och med i Storbritannien finns det rejäla stöd. De har inget tak, säger Eva Hamilton.

Har ni fått något svar från kulturministern?

– Nej, varken vi eller SVT.

En kommunpolitiker för Sverigedemokraterna från Skaraborg åtalas för flera fall av våldtäkt.

Det handlar om totalt tre våldtäkter mot två olika kvinnor, som enligt åtalet ska ha begåtts under 2024 och 2025, vilket P4 Skaraborg rapporterade först.

Mannen greps i december förra året efter det att en av kvinnorna larmat 112.

– Hans mobiltelefon togs i beslag och i den fanns material som gällde en annan kvinna, säger åklagaren Ylva Lundgren.

Utöver den tekniska bevisningen i form av politikerns egna bilder på några av övergreppen finns det även dna-spår.

– Jag tycker att det är ett gott bevisläge, det finns mycket teknisk bevisning, säger Ylva Lundgren.

Mannen åtalas även för sexuellt övergrepp och kränkande fotografering. Han nekar till anklagelserna.

Enligt P4 har politikern haft tunga uppdrag för Sverigedemokraterna.

• Sara Assarsson, frilans – workshop hos The Guardian Foundation & redaktionsbesök, London

• Jenny Berggren, tidningen Arbetet – Breakwater – Word and Solidarity, Gdansk, Polen

• Anders Bergqvist, Blekinge läns tidning – studieresa till bland annat Nerikes Allehanda, Expressen & BNLO

• Eva Brenckert, frilans – Tan–Tan Moussem-festivalen, Tanger, Marocko

• Estelle Colak, Helsingborgs Dagblad – erfarenhetsutbyte med bland annat NY Public Radio, New York

• Teddy Dahlin, SVT Nyheter – redaktionsbesök hos RAI, Italien

• Mårten Eidevall, Sveriges Radio – INMA Media Innovation Week, Madrid

• Tomas Ekelund, Schibsted/Omni – redaktionsbesök hos bland annat Nikkei Asia, Tokyo, Japan

• Henning Eklund, Svenska Dagbladet – Pareto MBA, Stockholm

• Katarina Emgård, frilans – Haunted Happenings, Massachusetts, USA

• Hanna L E Eriksson, Västerbottens–Kuriren, Folkbladet – illustrationskurs, distans, 10 veckor, Berghs SOC

• Karin Ferneborg, Sydöstran – studieresa till bland annat Nerikes Allehanda, Expressen & BNLO

• Anna Franklin, frilans – skrivarkurs Litteraturens hus, Uppsala

• Andreas Grube, frilans – Scriptwriting, Stockholms Filmskola

• Sara Haldert, TT Nyhetsbyrån – redaktionsbesök hos dagstidningen Ta Nea i Aten, Grekland

• Björn A Hellström, frilans – Information Design Conference (IDC), Nederländerna

• Stina H E Helmersson, frilans – resa och logi vid studieresa hos Eidfaxi, Island

• Alice Hermansson, Omni, – redaktionsbesök hos bland annat Nikkei Asia, Tokyo

• Bertil Janson, Janson Media – redaktionsbesök hos Gibraltar Chronicles, Gibraltar

• Madeleine Johansson, frilans – Digital Copywriting, Berghs SOC

• Matilda Johansson, Barometern-OT/Sveriges Radio – Scriptwriting, Stockholms Filmskola

• Anna Jonasson, frilans – studiebesök hos Agence Parisienne du Climat, Paris, Frankrike

• Dennis Jörnmark Callstam, frilans – redaktionsbesök hos bland annat Knock LA & KPFK 98.9 FM, Los Angeles

• Lena Kvist, Borås Tidning – The General English Combination Course for 30+, ELC Chester, England

• Hanna Källqvist, Jönköpings-Posten/Bonnier News Local – ”Att sätta ord på sina tankar”, Skurups folkhögskola

• Anna Liljemalm, frilans – studiebesök på Natural History Museum, London, England

• Bella Linde, frilans – skrivarkurs med Jan Sigurd, Toscana, Italien

• Mattias Löw, SVT Sveriges Television/Freedom From Choice – erfarenhetsutbyte Ulan-Bators universitet, Mongoliet

• Reshma Mansuri Löw, SVT, Sveriges Television/Freedom From Choice – erfarenhetsutbyte Ulan-Bators universitet, Mongoliet

• Simon Melin, Helsingborgs Dagblad – studiebesök Juvenile Law Center, Philadelphia, USA

• Christina Neiglick, Expressen – intensivkurs i tyska, Goethe-Institutet, Berlin, Tyskland

• Erik Nylund, frilans – Bokmässan i Frankfurt, Tyskland

• Martin Palm, frilans – Paris Photo 2026, Paris, Frankrike

• Åke N Persson, frilans – Aibolands museum och Noarootsi, Estland

• Jenny Petersson, Dagens industri – studiebesök hos Bloomberg och Financial Times, New York, USA

• Anna Rosenström, Media resurs AB/Göteborgs-Posten – By:larm festival och konferens, Oslo

• Charlotta Röshammar, Tidskrifter AB, Litteraturtidskriften Parnass – Internationales literaturfestival Berlin, Berlin, Tyskland

• Jani Sallinen, Svenska Dagbladet – studiebesök på solkraftverket Noor, Ouarzazate, Marocko

• Victoria Scott, SVT – redaktionsbesök hos bland annat The Washington Post och NBC News, USA

• Antonia Sehlstedt, Sveriges Television – ”Att skriva för att övertyga”, Berghs SOC

• Marc Skogelin, TT Nyhetsbyrån – redaktionsbesök hos bland annat Kyodo News, Tokyo

• Hanna Strid, Dagens ETC – studiebesök hos Röda Korset, Lampedusa, Italien

• Marcus Svensson, frilans – What is a Recipe For? Mokkei, Yamanaka Onsen, Japan

• Malin Vive, frilans, Vive medieproduktion – studieresa till Nuuk & Sermitsiaq.AG., Grönland

• Linn Wall Dupont, Bonnier News Local AB/Helsingborgs Dagblad – redaktionsbesök, fokus skolfrågor, The Guardian, London, UK

• Ulrika Walmark, frilans – BIRN Summer School of Investigative Reporting 2026, Sarajevo

• Thomas Wedérus, frilans – 2026 European Conference of Science Journalism, Hannover, Tyskland

• Hektor Wedin, SVT Riksnyheter – besök hos nyhetsbyrån Yonhap News Agency, Seoul, Sydkorea

• Paula Westerberg, Dagens ETC – Festival d’Avignon, Frankrike

• Johanna Åfreds, tidningen Byggindustrin – redaktionsbesök i London

The tech billionaire claims South Africa's ownership laws prevent his satellite internet service provider from operating in the country.

Tidigare gav Arbetsförmedlingen oss en chans att begrunda vad man faktiskt ville göra av sitt enda liv på jorden. Idag förväntas man kunna hoppa på vilket arbete som helst – och samtidigt kunna uppvisa motivation och passion. Arbetslöshet har gått från att ses som ett samhälleligt tillstånd till ett personligt tillkortakommande, skriver författaren och lektorn Joakim Forsberg.

Under helgen möttes enorma delegationer från Iran och USA i Pakistans huvudstad Islamabad. Målet var ett slut på konflikten som enligt uppgifter till Reuters dödat nästan 5 700 personer. Men fredsförhandlingarna strandades och avbröts i förtid. Nu avslöjar en källa till CNN varför.