Tornevall Networks

Linda Ahmed, 42, skickade in ansökan om medborgarskap för ett år sedan. Nu ser de nya reglerna ut att ändra spelreglerna. – Många barn som vuxit upp i Sverige har utvisats. Jag vill inte att det händer med mina barn.

Kliniker tjänar miljoner på att lova fylligt hår, medicinsk kompetens och mer trygghet än i Turkiet. Men i Sverige görs hårtransplantationer av inhyrd personal utan svensk legitimation. Resultatet: kärlmissbildning, död vävnad och akut infektion som krävde månader på sjukhus. – Det gjorde jätteont, jag skrek, säger patienten Hasan som fördes bort med ambulans. • Video: Dagens ETC möter anmälda klinikens vd med dold kamera.

Åren som gått har i mångt och mycket präglats av klassisk högerpolitik där reformer utan nämnvärt stöd i vare sig forskning eller expertis baxats igenom med samma självsäkerhet som en gubbe på Facebook. Samhällets övre skikt har fått det bättre, på bekostnad av alla andra.

Vår granskning av över 100 IVO-beslut visar att kvinnojourernas erfarenhetsbaserade kompetens underkänns. Men problemet är större än så. Staten håller på att förvandla kvinnojourerna till marknadsaktörer och fristående lagstyrda socialkontor, skriver fem forskare.

Kvinnojourerna uppstod som en del av kvinnorörelsen i slutet på 1970-talet. De var ett svar på att det saknades skydd och stöd för våldsutsatta kvinnor. Mäns våld mot kvinnor sågs om en privat angelägenhet och myndigheters kunskap om våldets mekanismer var obefintlig.

Kvinnojoursrörelsens arbete grundar sig i internationell och svensk våldsforskning som ligger i framkant. Men också i de utsatta kvinnornas erfarenheter. Det är kunskap som idag är integrerad i det sociala arbetet och rättsväsendet. Genom jourernas politiska arbete har våld omvandlats från en privat fråga till ett samhällsansvar. Jourerna har orubbligt stått på kvinnors sida.

Både Tidöregeringen och den förra S-märkta regeringen har släppt in marknadsaktörer för att de ska tillhandahålla skyddat boende. Dock ska både privata skyddade boenden och kvinnojourer drivas enligt marknadslogik.

Det handlar om konkurrens, upphandlingar, tillstånd och långtgående administrativa krav. Därmed överlever enbart de kvinnojourer som har resurser för att anpassa sin ideella verksamhet efter marknadens principer.

Kvinnojourers hela existens hotas

Det riskerar att kvinnojourernas självständiga roll försvagas. När kvinnojourernas existens är beroende av tillstånd, kommunala avtal och marknadsanpassning kan deras kritiska röst komma att tystna. Kommer jourerna att orka stå upp mot socialtjänst, polis och rättsväsende eller blir de en del av samma system. Då finns det inte någon som kan föra de våldsutsatta kvinnornas talan.

En konsekvens av att tillåta privata företag är att regeringen skapat hårdare reglering av boendena för att förhindra välfärdsbrottslighet liknande den vi sett i andra verksamheter. Genom att öppna upp för vinstdrivande företag har man alltså skapat ett problem som inte fanns tidigare. Dessutom är den märkliga lösningen att både privata aktörer och kvinnojourer ska regleras och ansöka om tillstånd för att bedriva sina boenden. Den så kallade tillståndsplikten.

Tillståndsplikten ska garantera att boendena drivs utifrån kunskap och med kvalitet. Det är Inspektionen för vård och omsorg (IVO) som handlägger tillståndsprocessen. Vi har begärt ut handlingar från IVO och granskat skälen till avslag och vi har sett ett tydligt mönster.

Brist på högskoleutbildning kan ge avslag

När privata skyddade boenden får avslag rör det sig främst om ekonomisk brottslighet eller andra ekonomiska och administrativa oegentligheter. För kvinnojourernas del rör avslagen i huvudsak om att föreståndaren inte anses ha adekvat högskoleutbildning. Trots att många föreståndare har lång arbetslivserfarenhet från jouren och många vidareutbildningar i frågan anses de inte ha tillräcklig kompetens.

Ett bidragande skäl för avslag är att personalen inte har utbildning på eftergymnasial nivå samt att ideella arbetar på jouren. Små jourer har inte resurser för att anställa personal. Trots att regeringar betonat att det ideella arbetet tillför något extra tillåts inte längre ideella arbeta på jouren utan att utbildad personal är på plats.

Sedan tillståndsplikten infördes har minst 37 kvinnojourer tvingats lägga ner sina boenden. När kvinnojourer stänger försvinner inte bara fredade rum utan också kunskap, språkkunskaper och relationer till såväl lokala politiker, myndigheter och lokalsamhället i stort. I mindre kommuner kan kvinnor och barn helt sakna tillgång till skydd.

Ovanstående bild bekräftas indirekt i en delrapport från Statskontoret (juni 2026) Uppföljning av reformen skyddat boenden. Här tar man upp att socialtjänsten är restriktiv med att ge skyddat boende till utsatta kvinnor samt att ett skäl till att färre kvinnor söker hjälp idag kan vara att det finns färre ideella jourer.

Man pekar även på att IVO:s krav visserligen har stängt ute oseriösa aktörer men samtidigt har utbildningskravet på föreståndaren och tolkningen av olika regler i boendet, lett till att ideella jourer fått avslag. Själva tillståndsförfarandet i sig har medverkat till att jourer valt att lägga ner och inte ansöka om tillstånd.

Regelverket ett hot mot kvinnors trygghet

Istanbulkonventionen (EU-rådets konvention för att skydda kvinnor) och CEDAW (FN-konventionen mot mäns våld mot kvinnor) kräver att de som ratificerat dokumenten faktiskt erbjuder stöd och skydd. Kvinnor ska ges tillgång till effektivt, tillgängligt och icke-diskriminerande stöd. Kvinnojourer måste ges rätten att erbjuda kvinnor stöd utan att de registreras hos myndigheter och kvinnor själva ska få avgöra när de behöver fredat boende.

Givetvis ska kvinnojourer hålla hög kvalitet. Kvinnor och barn som utsätts för mäns våld ska mötas av professionellt stöd och vid behov en hög säkerhet. Men regelverk som är utformade för att passa aktörer som oftast inte har kompetens i våldsfrågan och regler för att förhindra välfärdsbrottslighet garanterar inte kvinnor trygghet.

Regeringen borde inte kunna ignorera den kompetens som kvinnojourerna byggt upp genom decennier av arbete. Vi menar därför att regeringen snarast ska:

• utgå från de valideringsmodeller som tagits fram för HVB-hemspersonal och validera jourkvinnors kompetens,

• säkerställa långsiktig finansiering för att jourerna ska kunna uppfylla nya krav,

• stoppa utvecklingen som tvingar kvinnojourer stänga innan ett fungerande system för kompetensvalidering finns på plats.

Om regeringen menar allvar med att bekämpa mäns våld mot kvinnor kan de inte samtidigt montera ned den rörelse som byggt upp dagens kunskap och skydd. Ytterst är det våldsutsatta kvinnor och deras barn som lämnas utan det kompetenta stöd de så väl behöver.

Åsa Eldén, Fil.dr i sociologi, forskare Uppsala universitet

Rúna í Baianstovu, Fil.dr i socialt arbete, forskare Örebro universitet

Dolores Calvo, Fil.dr i sociologi, Uppsala universitet

Eva Diesen, Jur.kand. Stockholm universitet

Linnea Bruno, Fil.dr i sociologi och docent i barn- och ungdomsvetenskap, Stockholms universitet

Carin Holmberg, Fil.dr i sociologi

Inlägget Tystade kvinnojourer en stor förlust för kvinnor dök först upp på Dagens Arena.

Two images vastly dramatized the effects of changes outside the Executive Mansion.

Posts from reporters and photographers showed the president recorded interviews and met with White House advisers between May 27 and June 3, 2026.

The security cam video from the clinic in Brazil first spread online in March 2021.

Kommunal förhandlar just nu i 122 kommuner om att få bort minutstyrningen, ett system som innebär att vård- och omsorgsinsatserna i hemtjänsten styrs av strikta tidsgränser.

– [På 1980-talet] hade man kanske fyra vårdtagare på en dag. Nu ska man ibland hinna med 23 på en dag, säger undersköterskan Birgit Ångström till Kommunalarbetaren (27 maj). I fjol visade en rapport från Socialstyrelsen att hemtjänstpersonalens handlingsutrymme är litet i många kommuner, men att det finns stora skillnader mellan hur kommunerna väljer att styra – och att det påverkar både kvalitet och arbetsmiljö. Rapporten visade också att brukarna generellt sett är mer nöjda när de tillsammans med personalen har större möjlighet att påverka vad som ska göras och vid vilka tider. 

Proteinhysterin på tallriken verkar bara fortsätta, trots att proteinbrist sällan är ett problem. Däremot borde vi fundera mer över fettet.

Alice Teodorescu Måwe är en av Sveriges bäst betalda politiker. Klägget avslöjar nu att hon har en sidoinkomst på en miljon kronor hon inte redovisar för väljarna.

Alice Teodorescu Måwe valdes in i EU-parlamentet 2024, och förutom månadsrvode på ca 11 250 euro har hon ett rejält tilltaget skattefritt traktamente på 359 euro per arbetsdag i Bryssel och Strasbourg.1 Hon tjänar betydligt mer än en riksdagsledamot.Det är inte förbjudet för EU-parlamentariker att tjäna pengar vid sidan av sitt heltidsuppdrag. Men då behöver de redovisa det offentligt så att folk kan se vem som betalar dem. Skumma företag och lobbyorganisationer ska inte kunna köpa sig tillgång och sympatier från politiker genom att anlita dem i hemlighet.

Miljoninkomst vid sidan av

Granskningsinstitutet Klägget har granskat Alice Teodorescu Måwe och upptäckt att hon har stora sidoinkomster som hon inte redovisar i sin transparensdeklaration. Bara under 2025 så fick hennes bolag Klartext Stockholm AB enligt årsredovisningen in 980 000 kronor trots att bolaget saknar anställda.2Det är stora inkomster för ett företag som saknar anställda. Misstanken ligger nära till hands att Teodorescu Måwe fortfarande jobbar med bolaget utan att ta ut lön. 

I sin transparensdeklaration till EU-parlamentet kallar hon det ett “eget aktiebolag” men hon har kryssat i en ruta för att det inte ger några inkomster trots att bolaget får in stora summor. Under 2025 tog han varken ut lön eller utdelning, utan lät pengarna ackumuleras på företagets konton.3

Under 2024 drog bolaget in mer än en miljon kronor.4

Teodorescu Måwe svarar inte

Vi har frågat Teodorescu Måwe och hennes kansli i parlamentet var pengarna kommer ifrån men hon har ännu inte återkommit.Bolaget Klartext är det bolag som Teodorescu Måwe använde för sin verksamhet som opinionsbildare, skribent och lobbyist. Bolaget ska bland annat “bedriva skribent-, konsult- och föredragsverksamhet inom kommunikation och omvärldsbevakning”.5 Innan hon kom in i parlamentet fick hon enligt transparensdeklarationen 70 000 kronor i månaden från bolaget.I årsredovisningen för 2024 står det att “nettoomsättningen har minskat med mer än 30 % jämfört med föregående år. Detta beror på att ägaren [vår kursivering] har ett uppdrag bredvid bolaget som gjort att aktiviteten i Klartext Stockholm AB har minskat.”6När bolaget drar in en miljon kronor per år ser det alltså ut som att Alice Teodorescu tjänar pengar på detta. 

Hon borde kunna svara på frågor om detta.

Brott mot reglerna?

Att Teodorescu Måwe inte rapporterar in bolagets inkomster ser ut att vara ett brott mot parlamentets uppförandekod där det står:“The declaration of private interests shall contain the following information, which shall be provided in a detailed and precise manner:

(a) […]

(b) any remunerated activity undertaken alongside the exercise of the Member’s office, including the name of the entity as well as the field and the nature of the activity, where the total remuneration of all the Member’s outside activities exceeds EUR 5000 gross in a calendar year”.7

Om en ledamot till exempel får ett stort arvode för att hålla tal på en konferens för vapenlobbyn, eller gör ett konsultuppdrag åt ett oljebolag så ska det rapporteras in i registret.

Nu har vi inga indikationer på att Teodorescu Måwe gjort något sådant. Det är bara hypotetiska exempel på saker som behöver rapporteras. Reglernas syfte är att se till att lobbyister inte ska kunna köpa sig välvilja genom att ge politiker lukrativa uppdrag i hemlighet.

Vi vet inte var hennes pengar kommer ifrån. Men det är någon eller några som betalat henne nästan en miljon bara förra året. Och hon har inte redovisat det till parlamentet.

Vi misstänker att en del av inkomsterna kommer från hennes betalblogg Klartext, där hon säljer prenumerationer och ber om mecenater som ska sponsra henne ännu mer.8 De inkomsterna borde dock troligen redovisas till Kammarkollegiet som gåvor eller försäljning inom den politiska verksamheten, och det har hon inte heller gjort. Än så länge.

Kritik från internationell organisation

Vi har varit i kontakt med organisationen Corporate Europe Observatory, som granskar lobbyismen i EU. De tycker att det här ser illa ut.– MEP Teodorescu-Måwe appears to have violated the European Parliament’s transparency rules by failing to declare outside income of ca €90,000 in 2025. Declarations of outside income and financial holdings are a crucial tool for preventing conflicts of interest, so failing to declare such a significant sum is clearly unacceptable”, säger Olivier Hoedeman som är research- och kampanjkoordinator på CEO, och expert på lobbying i EU-systemet.Teodorescu Måwe behöver berätta var pengarna kommer ifrån. Hon behöver också förklara varför hon inte har redovisat sina miljoninkomster från extrajobbet.Politiker ska inte ha hemliga givare.

Jag vill veta mer om klägget som undergräver demokratin! Gå med i granskningsrörelsen, tipsa, håll dig uppdaterad och berätta för andra.

Tack för att du gått med i granskningsrörelsen Klägget!

Kan du stötta Kläggets arbete med en frivillig gåva? Klicka här för att donera till våra granskningar.

Genom att du fyller i dina uppgifter i ovan nämnda fält och klickar på knappen bekräftar du att uppgifterna tillhör dig och att du läst igenom och godkänner personuppgiftspolicyn.

Oj, någonting gick fel. Kontrollera att du angett en riktig e-postadress.

EXTRA: Granskningsinstitutet Kläggets frågor till Teodorescu Måwe:

1. Alice Teodorescu Måwes egna företag Klartext Stockholm AB hade enligt årsredovisningen inkomster från verksamheten på 979 726 kronor förra året trots att det saknar anställda. Var kommer dessa inkomster ifrån?2) Varför har Alice Teodorescu Måwe inte rapporterat in de stora inkomster hon har i sitt bolag till EU-parlamentet i sin transparensdeklaration?3) Kommer någon del av dessa inkomster genom betalda tal och framträdanden, public affairs-uppdrag, eller andra uppdrag för företag eller organisationer som kan antas ha ett intresse av att påverka politiska beslut? 

2. På sin betalblogg Klartext söker EU-parlamentarikern mecenater med orden: “Den som önskar bli mecenat och stötta mig på andra vis kontaktar mig med fördel separat på alice.teodorescu@live.se“. Har hon haft några sådana mecenater sedan hon blev aktiv politiker i januari 2024?

NoterVisaDöljhttps://www.europarl.europa.eu/meps/sv/about/meps#sixthanchor ↩︎https://klagget.nu/app/uploads/2026/06/Klartext-Stockholm-AB-bokslut-2025-12-2.pdf ↩︎https://www.europarl.europa.eu/erpl-app-public/mep-documents/DPI/10/f6b55999-700b-4882-a731-ce5a4b2e1dfe_1772025720654.pdf ↩︎https://www.allabolag.se/foretag/klartext-stockholm-ab/g%C3%B6teborg/f%C3%B6retagsutveckling/2KILJ2UI5YEHU ↩︎https://www.allabolag.se/foretag/klartext-stockholm-ab/g%C3%B6teborg/f%C3%B6retagsutveckling/2KILJ2UI5YEHU ↩︎https://klagget.nu/app/uploads/2026/06/Klartext-Stockholm-AB-bokslut-2024-12-1.pdf ↩︎Det här är uppförandekodens artikel 4.2.b https://www.europarl.europa.eu/pdf/meps/Code_of_Conduct_EN.pdf ↩︎https://klagget.nu/2026/05/29/teodorescu-mawes-mecenater-och-hemliga-bloggpengar/ ↩︎