900449b47da217e1cdb2f121740d35adfeb26b5aUsers discussed an alleged "wild" archaeological find in the Tar Heel State, with one person saying the discovery would rewrite American history.
Users discussed an alleged "wild" archaeological find in the Tar Heel State, with one person saying the discovery would rewrite American history.
debc30b6e8adc5adbe5b9f044aa2929005ae37a9En person har anhållits misstänkt för förberedelse till terrorbrott och deltagande i terrororganisation i Sverige, rapporterar Expressen med hänvisning till handlingar från Stockholms tingsrätt.
En person har anhållits misstänkt för förberedelse till terrorbrott och deltagande i terrororganisation i Sverige, rapporterar Expressen med hänvisning till handlingar från Stockholms tingsrätt.
bfa64b6bef643dc9034c962bf4e991826c936c8fDe varken dricker, festar eller träffas, samtidigt som de drömmer om att slå sig till ro. Generation Z är inte bara mer konservativ än tidigare generationer, utan verkar också vilja träda in i vuxenlivet snabbare. Håller ungdomarna, som en särpräglad grupp med en egen ungdomskultur, på att försvinna helt? Det finns tecken på det – men inte på sättet vi tror.
De varken dricker, festar eller träffas, samtidigt som de drömmer om att slå sig till ro. Generation Z är inte bara mer konservativ än tidigare generationer, utan verkar också vilja träda in i vuxenlivet snabbare. Håller ungdomarna, som en särpräglad grupp med en egen ungdomskultur, på att försvinna helt? Det finns tecken på det – men inte på sättet vi tror.
83d771ff5ed4d2321e4cc793aaff88f8f8bc5910P3 Nyheter har varit en av Sveriges Radios otryggaste redaktioner med sina 14 programanställningar. Nu blir fyra visstidsanställda journalister på P3 Nyheter tillsvidareanställda. ”Det är en facklig seger”, säger journalistklubbens ordförande Erica Hedin.
P3 Nyheter har varit en av Sveriges Radios otryggaste redaktioner med sina 14 programanställningar – det vill säga visstidsanställningar i som mest fyra år. Men nu omvandlas fyra av tjänsterna till tillsvidareanställningar i organisationsplanen.
Programanställning
Programanställning är en särskild anställningsform på SVT, SR och UR. Enligt det centrala kollektivavtalet mellan Journalistförbundet och Medieföretagen syftar anställningen till att berika public service-företagens utbud:
”Berikningen sker genom att bereda utomstående möjlighet att under begränsad tid arbeta i public service-företagens programverksamhet och innehållsproduktion.”
Programanställning får träffas under sammanlagt 48 månader. Om tiden överskrids kan arbetstagaren begära att anställningen omvandlas till en tillsvidareanställning.
– Vi tittar ständigt på sammansättningen av redaktionen som ett led i vårt strategiska arbete för att säkra nyckelkompetenser framåt. Vi har nu identifierat fyra personer som har sådana nyckelkompetenser och har velat omvandla deras anställningar från programanställningar till tillsvidareanställningar. Det stärker P3 Nyheter och Sveriges Radio långsiktigt, säger Isabelle Swahn, redaktionschef och ansvarig utgivare på P3 Nyheter.
De tjänster som omvandlas är en grävreporter, en dokumentärreporter, en techreporter och en digital producent.
De kompetenserna fanns redan bland programanställda på redaktionen?
– Vi tittade på vilka kompetenser vi behövde. Sedan har vi i det här arbetet identifierat att vi har fyra personer på redaktionen som har just dessa nyckelkompetenser. Då känns det ju lämpligt att vi omvandlar deras anställningar.
Varför sker detta nu?
– Inom riksdivisionen på Sveriges Radio har man gjort en analys och tagit fram en strategi för programanställningar och undersökt hur det tillämpas. Sådana genomlysningar görs då och då. I samband med det tittade vi på hur det ser ut även på P3 och på P3 Nyheter och vilka kompetenser som behöver säkras upp. Det arbetet blev klart nu, och det är därför förändringen genomförs nu, säger Isabelle Swahn.
Isabelle Swahn. Foto: Mattias Ahlm/SR
Journalistklubben på Sveriges Radio kallar förändringen för en facklig seger.
– Våren 2024 sa vi till arbetsgivaren att vi måste prata om hur programanställningarna fungerar i praktiken. Vi kände inte att vi kunde ställa oss bakom avtalet längre. Sedan dess har vi suttit i samtal löpande och det har nu resulterat i att fyra journalister konverteras på P3 Nyheter. Det är vi jätteglada för. Det är en facklig seger där sektionen och klubben har jobbat jättebra ihop, säger Erica Hedin, ordförande i journalistklubben.
Så det här är fackets förtjänst?
– Förändringen beror förstås på att arbetsgivaren ser fördelar med fler tillsvidareanställningar på P3 Nyheter. Jag tror att de ansåg att det var orimligt att så många hade osäkra anställningar på en viktig redaktion som bidrar med relevant nyhetsbevakning. Ett av våra argument var att det riskerade att skapa en redaktion utan mod och minne. Det är företagets val, men vi är helt övertygade om att vi har spelat en viktig roll i detta.
Tror du att det kan komma fler konverteringar av programanställda?
– Vi är överens med arbetsgivaren om att fortsätta följa hur programanställningarna används mycket noga. Vi ska träffas fyra gånger om året, och har förhoppning om att komma överens om nya riktlinjer för hur programanställningarna ska fungera på Sveriges Radio.
Finns det några särskilda problem som bekymrar klubben?
– Ja, det finns det. Programanställningsformen är ett unikum på svensk arbetsmarknad och vi anser inte att arbetsgivarna vårdar vårt avtal, programanställda har gått från att berika till att i princip bemanna radion.
Efter förändringen går fortfarande halva redaktionen på P3 Nyheter på programanställningar. Redaktionschefen Isabelle Swahn anser att anställningsformen är viktig för verksamheten:
– Jag skulle säga att de är avgörande för att vi ska kunna berika med den kompetens som krävs för att nå den här unga målgruppen som är väldigt trendkänslig och rörlig. Programanställningarna gör att vi blir snabbfotade på redaktionen. Vi kan snabbt få in personer med andra referensramar, perspektiv, som har koll på nya trender och fenomen, säger Isabelle Swahn.
433c1a2c9ca64b8974e5befb9c2c68eb0a8d8dc583d771ff5ed4d2321e4cc793aaff88f8f8bc5910TITLE: Visstidstjänster omvandlas till fasta jobb på P3 Nyheter DESCRIPTION: Fyra visstidsanställda journalister på P3 Nyheter blir tillsvidareanställda. ”Det är en facklig seger”, säger journalistklubbens ordförande Erica Hedin. CONTENT: P3 Nyheter har varit en av Sveriges Radios otryggaste redaktioner med sina 14 programanställningar – det vill säga visstidsanställningar i som mest fyra år. Men nu omvandlas fyra av tjänsterna till tillsvidareanställningar i organisationsplanen. Programanställning Programanställning är en särskild anställningsform på SVT, SR och UR. Enligt det centrala kollektivavtalet mellan Journalistförbundet och Medieföretagen syftar anställningen till att berika public service-företagens utbud: ”Berikningen sker genom att bereda utomstående möjlighet att under begränsad tid arbeta i public service-företagens programverksamhet och innehållsproduktion.” Programanställning får träffas under sammanlagt 48 månader. Om tiden överskrids kan arbetstagaren begära att anställningen omvandlas till en tillsvidareanställning. – Vi tittar ständigt på sammansättningen av redaktionen som ett led i vårt strategiska arbete för att säkra nyckelkompetenser framåt. Vi har nu identifierat fyra personer som har sådana nyckelkompetenser och har velat omvandla deras anställningar från programanställningar till tillsvidareanställningar. Det stärker P3 Nyheter och Sveriges Radio långsiktigt, säger Isabelle Swahn, redaktionschef och ansvarig utgivare på P3 Nyheter. De tjänster som omvandlas är en grävreporter, en dokumentärreporter, en techreporter och en digital producent. De kompetenserna fanns redan bland programanställda på redaktionen? – Vi tittade på vilka kompetenser vi behövde. Sedan har vi i det här arbetet identifierat att vi har fyra personer på redaktionen som har just dessa nyckelkompetenser. Då känns det ju lämpligt att vi omvandlar deras anställningar. Varför sker detta nu? – Inom riksdivisionen på Sveriges Radio har man gjort en analys och tagit fram en strategi för programanställningar och undersökt hur det tillämpas. Sådana genomlysningar görs då och då. I samband med det tittade vi på hur det ser ut även på P3 och på P3 Nyheter och vilka kompetenser som behöver säkras upp. Det arbetet blev klart nu, och det är därför förändringen genomförs nu, säger Isabelle Swahn. Isabelle Swahn. Foto: Mattias Ahlm/SR Journalistklubben på Sveriges Radio kallar förändringen för en facklig seger. – Våren 2024 sa vi till arbetsgivaren att vi måste prata om hur programanställningarna fungerar i praktiken. Vi kände inte att vi kunde ställa oss bakom avtalet längre. Sedan dess har vi suttit i samtal löpande och det har nu resulterat i att fyra journalister konverteras på P3 Nyheter. Det är vi jätteglada för. Det är en facklig seger där sektionen och klubben har jobbat jättebra ihop, säger Erica Hedin, ordförande i journalistklubben. Så det här är fackets förtjänst? – Förändringen beror förstås på att arbetsgivaren ser fördelar med fler tillsvidareanställningar på P3 Nyheter. Jag tror att de ansåg att det var orimligt att så många hade osäkra anställningar på en viktig redaktion som bidrar med relevant nyhetsbevakning. Ett av våra argument var att det riskerade att skapa en redaktion utan mod och minne. Det är företagets val, men vi är helt övertygade om att vi har spelat en viktig roll i detta. Tror du att det kan komma fler konverteringar av programanställda? – Vi är överens med arbetsgivaren om att fortsätta följa hur programanställningarna används mycket noga. Vi ska träffas fyra gånger om året, och har förhoppning om att komma överens om nya riktlinjer för hur programanställningarna ska fungera på Sveriges Radio. Finns det några särskilda problem som bekymrar klubben? – Ja, det finns det. Programanställningsformen är ett unikum på svensk arbetsmarknad och vi anser inte att arbetsgivarna vårdar vårt avtal, programanställda har gått från att berika till att i princip bemanna radion. Efter förändringen går fortfarande halva redaktionen på P3 Nyheter på programanställningar. Redaktionschefen Isabelle Swahn anser att anställningsformen är viktig för verksamheten: – Jag skulle säga att de är avgörande för att vi ska kunna berika med den kompetens som krävs för att nå den här unga målgruppen som är väldigt trendkänslig och rörlig. Programanställningarna gör att vi blir snabbfotade på redaktionen. Vi kan snabbt få in personer med andra referensramar, perspektiv, som har koll på nya trender och fenomen, säger Isabelle Swahn.
TITLE: Visstidstjänster omvandlas till fasta jobb på P3 Nyheter DESCRIPTION: P3 Nyheter har varit en av Sveriges Radios otryggaste redaktioner med sina 14 programanställningar. Nu blir fyra visstidsanställda journalister på P3 Nyheter tillsvidareanställda. ”Det är en facklig seger”, säger journalistklubbens ordförande Erica Hedin. CONTENT: P3 Nyheter har varit en av Sveriges Radios otryggaste redaktioner med sina 14 programanställningar – det vill säga visstidsanställningar i som mest fyra år. Men nu omvandlas fyra av tjänsterna till tillsvidareanställningar i organisationsplanen. Programanställning Programanställning är en särskild anställningsform på SVT, SR och UR. Enligt det centrala kollektivavtalet mellan Journalistförbundet och Medieföretagen syftar anställningen till att berika public service-företagens utbud: ”Berikningen sker genom att bereda utomstående möjlighet att under begränsad tid arbeta i public service-företagens programverksamhet och innehållsproduktion.” Programanställning får träffas under sammanlagt 48 månader. Om tiden överskrids kan arbetstagaren begära att anställningen omvandlas till en tillsvidareanställning. – Vi tittar ständigt på sammansättningen av redaktionen som ett led i vårt strategiska arbete för att säkra nyckelkompetenser framåt. Vi har nu identifierat fyra personer som har sådana nyckelkompetenser och har velat omvandla deras anställningar från programanställningar till tillsvidareanställningar. Det stärker P3 Nyheter och Sveriges Radio långsiktigt, säger Isabelle Swahn, redaktionschef och ansvarig utgivare på P3 Nyheter. De tjänster som omvandlas är en grävreporter, en dokumentärreporter, en techreporter och en digital producent. De kompetenserna fanns redan bland programanställda på redaktionen? – Vi tittade på vilka kompetenser vi behövde. Sedan har vi i det här arbetet identifierat att vi har fyra personer på redaktionen som har just dessa nyckelkompetenser. Då känns det ju lämpligt att vi omvandlar deras anställningar. Varför sker detta nu? – Inom riksdivisionen på Sveriges Radio har man gjort en analys och tagit fram en strategi för programanställningar och undersökt hur det tillämpas. Sådana genomlysningar görs då och då. I samband med det tittade vi på hur det ser ut även på P3 och på P3 Nyheter och vilka kompetenser som behöver säkras upp. Det arbetet blev klart nu, och det är därför förändringen genomförs nu, säger Isabelle Swahn. Isabelle Swahn. Foto: Mattias Ahlm/SR Journalistklubben på Sveriges Radio kallar förändringen för en facklig seger. – Våren 2024 sa vi till arbetsgivaren att vi måste prata om hur programanställningarna fungerar i praktiken. Vi kände inte att vi kunde ställa oss bakom avtalet längre. Sedan dess har vi suttit i samtal löpande och det har nu resulterat i att fyra journalister konverteras på P3 Nyheter. Det är vi jätteglada för. Det är en facklig seger där sektionen och klubben har jobbat jättebra ihop, säger Erica Hedin, ordförande i journalistklubben. Så det här är fackets förtjänst? – Förändringen beror förstås på att arbetsgivaren ser fördelar med fler tillsvidareanställningar på P3 Nyheter. Jag tror att de ansåg att det var orimligt att så många hade osäkra anställningar på en viktig redaktion som bidrar med relevant nyhetsbevakning. Ett av våra argument var att det riskerade att skapa en redaktion utan mod och minne. Det är företagets val, men vi är helt övertygade om att vi har spelat en viktig roll i detta. Tror du att det kan komma fler konverteringar av programanställda? – Vi är överens med arbetsgivaren om att fortsätta följa hur programanställningarna används mycket noga. Vi ska träffas fyra gånger om året, och har förhoppning om att komma överens om nya riktlinjer för hur programanställningarna ska fungera på Sveriges Radio. Finns det några särskilda problem som bekymrar klubben? – Ja, det finns det. Programanställningsformen är ett unikum på svensk arbetsmarknad och vi anser inte att arbetsgivarna vårdar vårt avtal, programanställda har gått från att berika till att i princip bemanna radion. Efter förändringen går fortfarande halva redaktionen på P3 Nyheter på programanställningar. Redaktionschefen Isabelle Swahn anser att anställningsformen är viktig för verksamheten: – Jag skulle säga att de är avgörande för att vi ska kunna berika med den kompetens som krävs för att nå den här unga målgruppen som är väldigt trendkänslig och rörlig. Programanställningarna gör att vi blir snabbfotade på redaktionen. Vi kan snabbt få in personer med andra referensramar, perspektiv, som har koll på nya trender och fenomen, säger Isabelle Swahn.
6018801d01d02fb289560c0b2dea5f0378d0c1e8FÖRFATTARSAMTALET Aftonbladets reporter Amanda Hällsten kastades rakt in i gängkrigets svartaste höst när hon gick från breaking till krim. Källor ringde dag och natt och även hon fick skarpa hot mot sig. – Jag oroade mig för mina grannar.
Amanda Hällsten var 28 år och hade jobbat som breakingreporter på Aftonbladet i tre år när hon hösten 2023 fick i uppgift att helt ägna sig åt att bevaka gängkriminaliteten. När en gängledares mamma kort därefter mördades i Uppsala gick gängkriget in i en ny fas, med en tät rad av mord och våldsdåd, som även drabbade utomstående.
– Jag kunde nästan ingenting om gängen när jag började, så jag la mycket tid på källarbetet. Jag fick snabbt kontakt med många personer som hade bra insyn i den här världen, säger Amanda Hällsten.
De första månaderna var uppslukande. Hon kastade sig in i ämnet, jobbade alla tider på dygnet, började till och med ställa larm mitt i natten för att vara säker på att inte missa något viktigt.
”För att orka med all död, sorg och det meningslösa våldet rent känslomässigt stängde jag av, både mentalt och fysiskt. Jag gick ständigt runt med två telefoner – min privata och min jobbtelefon – i rädsla för att missa något. Jag ville se sambanden mellan alla dåd och förstå varför allt det här skedde”, skriver Amanda Hällsten i den bok hon skrivit om perioden.
Det blir krig nu hämtar sin titel från en poliskällas sannspådda hypotes, då i september 2023, och beskriver både jobbet som kriminalreporter och – framför allt – vad som egentligen hände de där åren i gängmiljön. Och hur det omkringliggande samhället påverkades.
– En sak som jag själv kom att förstå mer och mer ju längre jag jobbade är rekryteringen av barn, vilket enormt problem det är. De rekryteras fortfarande, viljan hos många barn att utföra dåd finns kvar.
2023-2024 var också en period då personer knutna till gängen hörde av sig till journalister och, uppfattade Amanda Hällsten, försökte påverka rapporteringen. Hon svarade källor dag som natt.
Hon berättar också om hur hon själv en period utsattes för en mängd hot från framför allt unga personer, efter att ha taggats in i en story på Instagram.
Situationen blev så svår att Aftonbladet placerade vakter vid hennes hem. Hennes vänner var oroliga för henne.
– Jag har inga barn, men oroade mig för mina grannar. Man hade sett så många drabbas redan, säger Amanda Hällsten.
När hon fick frågan om att skriva en bok om att bevaka gängkriget tackade hon först nej. Men ändrade sig när allt lugnat ned sig lite.
– Som breakingreporter är jag van att lägga 20 minuter på en text, så det som har varit svårast är att sitta med någonting en längre tid. Även om jag bara skrivit på kvällar och helger.
Tror du att någon politiker kommer att vifta med din bok i en valdebatt?
–Jag har inte gått in så mycket på det politiska, men samtliga politiska sidor skyller på varandra. De som jobbat länge med det här pekar på att Sverige varit i en våldsvåg sedan 2013 och att arbetet mot det pågått väldigt länge. Och sannolikt kommer att fortsätta länge.
3468444d37a63e8ca20c28c3230579dfd84ca935P3 Nyheter och Ekot ökar den fasta bemanningen – och många har tolkat det som effekter av Journalistförbundets nya aktion för att få stopp på Laskarusellen. Men det stämmer inte, säger SR:s HR-direktör Carolina Wikström.
P3 Nyheter konverterar fyra programanställningar till tillsvidareanställningar i samma veva som Ekot startar en vikariepool med fem fasta tjänster. Många har tolkat det som en följd av Journalistförbundets aktion för att få stopp på vikariemissbruket i mediebranschen, men det stämmer inte.
Aktionen, som går ut på att uppmana de lokala arbetsplatsklubbarna att kalla till förhandling vid varje utlasning, startade i januari. Men bemanningsöversynen på Ekot och P3 Nyheter började redan förra året, berättar SR:s HR-direktör Carolina Wikström:
– Vi arbetar ständigt med bemanningsfrågor och inom Ekot har det förts diskussioner om en resurspool under förra året mot bakgrund av uppföljningar av arbetsmiljöarbetet som gjorts och där vikariefrågan identifierats som en del. Dessa diskussioner har även inkluderat facket och de slutgiltiga besluten togs tidigare i år och rekrytering till tjänsterna pågår. Inom Ekot har man goda erfarenheter av en resurspool sedan tidigare varför man nu återinför en sådan.
Journalistklubben har beskrivit situationen på Ekot som ”en vikariekarusell bortom vett och sans”, och välkomnar den nya vikariepoolen. Ekot har också under det senaste året lasat in åtta journalister.
Så funkar Laskarusellen
Den som har varit anställd hos en arbetsgivare i fler än 360 dagar under en treårsperiod får företrädesrätt till visstids- och tillsvidareanställningar inom det avtalsområde och på den driftenhet där personen varit anställd, enligt Lagen om anställningsskydd (Las). Begreppet ”inlasning” används i andra branscher oftast för att beskriva att man har fått en fast anställning genom en sådan företrädesrätt, men i journalistkåren förekommer även att personer som fått en företrädesrätt men ingen fast anställning kallas ”inlasade”. Företrädesrätten gäller i nio månader.
När många arbetsgivare i en bransch systematiskt undviker att ge visstidsanställda förtur till nya tjänster genom att svartlista dem i två år efter elva månaders anställning, ”utlasning”, hamnar många vikarier i den så kallade Laskarusellen. Den som befinner sig Laskarusellen går mellan olika arbetsgivare utan att få fast anställning någonstans.
4-5-regeln i kollektivavtalen innebär att om en medarbetare under en femårsperiod varit visstidsanställd hos arbetsgivaren i sammanlagt mer än fyra år övergår anställningen till en tillsvidareanställning. På public service gäller i stället 3-5, men bara anställningstiden som vikarie räknas.
Att P3 Nyheter beslutat att tillsvidareanställa en femtedel av redaktionen beror på en annan intern utredning.
– Förändringen på P3 Nyheter har att göra med en översyn av vår egen strategi för programanställning inom Riks och P3 som också gjordes förra året. En översyn som görs med jämna mellanrum, säger Carolina Wikström.
Kopplingen till Journalistförbundets aktion är alltså svag. Möjligen kan den ha skyndat på besluten, uppger fackliga företrädare för Journalisten. Däremot, menar de, har journalistklubben varit pådrivande i förändringsarbetet och har initierat samtal med arbetsgivaren om visstidssituationen.
Journalistklubbens ordförande Erica Hedin kallar det för en ”facklig seger”. SR:s HR-chef Carolina Wikström instämmer inte i den beskrivningen:
– Jag ser inte de här frågorna i termer av vinnare eller förlorare. För oss handlar det om att arbeta mot samma mål: att skapa en god balans mellan verksamhetens behov, medarbetarnas villkor och de regelverk som styr oss, både lag och kollektivavtal. Det centrala är att vi för en öppen och relevant dialog om arbetsgivarfrågor som påverkar företagets utveckling parterna emellan, säger Carolina Wikström.
Anställningsformerna är en naturlig del av den dialogen, menar hon, och översyn av programanställningar görs regelbundet.
– Inom P3 Nyheter tycker jag att man agerat klokt, där fyra unga journalister med spetskompetens nu också tillsvidareanställs. Att de som berörs av detta arbete nu förhoppningsvis upplever en förbättring skulle jag kanske kalla en seger, säger Carolina Wikström.
b647c97c130c81d61436bcfa11fb15aef9e17dd43468444d37a63e8ca20c28c3230579dfd84ca935TITLE: Därför börjar SR tillsvidareanställa DESCRIPTION: P3 Nyheter och Ekot ökar den fasta bemanningen – och många har tolkat det som effekter av Journalistförbundets nya aktion för att få stopp på Laskarusellen. Men det stämmer inte, säger SR:s HR-direktör Carolina Wikström. CONTENT: P3 Nyheter konverterar fyra programanställningar till tillsvidareanställningar i samma veva som Ekot startar en vikariepool med fem fasta tjänster och lasar in åtta journalister. Många har tolkat det som en följd av Journalistförbundets aktion för att få stopp på vikariemissbruket i mediebranschen, men det stämmer inte. Aktionen, som går ut på att uppmana de lokala arbetsplatsklubbarna att kalla till förhandling vid varje utlasning, startade i januari. Men bemanningsöversynen på Ekot och P3 Nyheter började redan förra året, berättar SR:s HR-direktör Carolina Wikström: – Vi arbetar ständigt med bemanningsfrågor och inom Ekot har det förts diskussioner om en resurspool under förra året mot bakgrund av uppföljningar av arbetsmiljöarbetet som gjorts och där vikariefrågan identifierats som en del. Dessa diskussioner har även inkluderat facket och de slutgiltiga besluten togs tidigare i år och rekrytering till tjänsterna pågår. Inom Ekot har man goda erfarenheter av en resurspool sedan tidigare varför man nu återinför en sådan. Journalistklubben har beskrivit situationen på Ekot som ”en vikariekarusell bortom vett och sans”, och välkomnar såväl den nya vikariepoolen som de inlasningar som skedde i höstas. Så funkar Laskarusellen Den som har varit anställd hos en arbetsgivare i fler än 360 dagar under en treårsperiod får företrädesrätt till visstids- och tillsvidareanställningar inom det avtalsområde och på den driftenhet där personen varit anställd, enligt Lagen om anställningsskydd (Las). Begreppet ”inlasning” används i andra branscher oftast för att beskriva att man har fått en fast anställning genom en sådan företrädesrätt, men i journalistkåren förekommer även att personer som fått en företrädesrätt men ingen fast anställning kallas ”inlasade”. Företrädesrätten gäller i nio månader. När många arbetsgivare i en bransch systematiskt undviker att ge visstidsanställda förtur till nya tjänster genom att svartlista dem i två år efter elva månaders anställning, ”utlasning”, hamnar många vikarier i den så kallade Laskarusellen. Den som befinner sig Laskarusellen går mellan olika arbetsgivare utan att få fast anställning någonstans. 4-5-regeln i kollektivavtalen innebär att om en medarbetare under en femårsperiod varit visstidsanställd hos arbetsgivaren i sammanlagt mer än fyra år övergår anställningen till en tillsvidareanställning. På public service gäller i stället 3-5, men bara anställningstiden som vikarie räknas. Att P3 Nyheter beslutat att tillsvidareanställa en femtedel av redaktionen beror på en annan intern utredning. – Förändringen på P3 Nyheter har att göra med en översyn av vår egen strategi för programanställning inom Riks och P3 som också gjordes förra året. En översyn som görs med jämna mellanrum, säger Carolina Wikström. Kopplingen till Journalistförbundets aktion är alltså svag. Möjligen kan den ha skyndat på besluten, uppger fackliga företrädare för Journalisten. Däremot, menar de, har journalistklubben varit pådrivande i förändringsarbetet och har initierat samtal med arbetsgivaren om visstidssituationen. Journalistklubbens ordförande Erica Hedin kallar det för en ”facklig seger”. SR:s HR-chef Carolina Wikström instämmer inte i den beskrivningen: – Jag ser inte de här frågorna i termer av vinnare eller förlorare. För oss handlar det om att arbeta mot samma mål: att skapa en god balans mellan verksamhetens behov, medarbetarnas villkor och de regelverk som styr oss, både lag och kollektivavtal. Det centrala är att vi för en öppen och relevant dialog om arbetsgivarfrågor som påverkar företagets utveckling parterna emellan, säger Carolina Wikström. Anställningsformerna är en naturlig del av den dialogen, menar hon, och översyn av programanställningar görs regelbundet. – Inom P3 Nyheter tycker jag att man agerat klokt, där fyra unga journalister med spetskompetens nu också tillsvidareanställs. Att de som berörs av detta arbete nu förhoppningsvis upplever en förbättring skulle jag kanske kalla en seger, säger Carolina Wikström.
TITLE: Därför börjar SR tillsvidareanställa DESCRIPTION: P3 Nyheter och Ekot ökar den fasta bemanningen – och många har tolkat det som effekter av Journalistförbundets nya aktion för att få stopp på Laskarusellen. Men det stämmer inte, säger SR:s HR-direktör Carolina Wikström. CONTENT: P3 Nyheter konverterar fyra programanställningar till tillsvidareanställningar i samma veva som Ekot startar en vikariepool med fem fasta tjänster. Många har tolkat det som en följd av Journalistförbundets aktion för att få stopp på vikariemissbruket i mediebranschen, men det stämmer inte. Aktionen, som går ut på att uppmana de lokala arbetsplatsklubbarna att kalla till förhandling vid varje utlasning, startade i januari. Men bemanningsöversynen på Ekot och P3 Nyheter började redan förra året, berättar SR:s HR-direktör Carolina Wikström: – Vi arbetar ständigt med bemanningsfrågor och inom Ekot har det förts diskussioner om en resurspool under förra året mot bakgrund av uppföljningar av arbetsmiljöarbetet som gjorts och där vikariefrågan identifierats som en del. Dessa diskussioner har även inkluderat facket och de slutgiltiga besluten togs tidigare i år och rekrytering till tjänsterna pågår. Inom Ekot har man goda erfarenheter av en resurspool sedan tidigare varför man nu återinför en sådan. Journalistklubben har beskrivit situationen på Ekot som ”en vikariekarusell bortom vett och sans”, och välkomnar den nya vikariepoolen. Ekot har också under det senaste året lasat in åtta journalister. Så funkar Laskarusellen Den som har varit anställd hos en arbetsgivare i fler än 360 dagar under en treårsperiod får företrädesrätt till visstids- och tillsvidareanställningar inom det avtalsområde och på den driftenhet där personen varit anställd, enligt Lagen om anställningsskydd (Las). Begreppet ”inlasning” används i andra branscher oftast för att beskriva att man har fått en fast anställning genom en sådan företrädesrätt, men i journalistkåren förekommer även att personer som fått en företrädesrätt men ingen fast anställning kallas ”inlasade”. Företrädesrätten gäller i nio månader. När många arbetsgivare i en bransch systematiskt undviker att ge visstidsanställda förtur till nya tjänster genom att svartlista dem i två år efter elva månaders anställning, ”utlasning”, hamnar många vikarier i den så kallade Laskarusellen. Den som befinner sig Laskarusellen går mellan olika arbetsgivare utan att få fast anställning någonstans. 4-5-regeln i kollektivavtalen innebär att om en medarbetare under en femårsperiod varit visstidsanställd hos arbetsgivaren i sammanlagt mer än fyra år övergår anställningen till en tillsvidareanställning. På public service gäller i stället 3-5, men bara anställningstiden som vikarie räknas. Att P3 Nyheter beslutat att tillsvidareanställa en femtedel av redaktionen beror på en annan intern utredning. – Förändringen på P3 Nyheter har att göra med en översyn av vår egen strategi för programanställning inom Riks och P3 som också gjordes förra året. En översyn som görs med jämna mellanrum, säger Carolina Wikström. Kopplingen till Journalistförbundets aktion är alltså svag. Möjligen kan den ha skyndat på besluten, uppger fackliga företrädare för Journalisten. Däremot, menar de, har journalistklubben varit pådrivande i förändringsarbetet och har initierat samtal med arbetsgivaren om visstidssituationen. Journalistklubbens ordförande Erica Hedin kallar det för en ”facklig seger”. SR:s HR-chef Carolina Wikström instämmer inte i den beskrivningen: – Jag ser inte de här frågorna i termer av vinnare eller förlorare. För oss handlar det om att arbeta mot samma mål: att skapa en god balans mellan verksamhetens behov, medarbetarnas villkor och de regelverk som styr oss, både lag och kollektivavtal. Det centrala är att vi för en öppen och relevant dialog om arbetsgivarfrågor som påverkar företagets utveckling parterna emellan, säger Carolina Wikström. Anställningsformerna är en naturlig del av den dialogen, menar hon, och översyn av programanställningar görs regelbundet. – Inom P3 Nyheter tycker jag att man agerat klokt, där fyra unga journalister med spetskompetens nu också tillsvidareanställs. Att de som berörs av detta arbete nu förhoppningsvis upplever en förbättring skulle jag kanske kalla en seger, säger Carolina Wikström.
42aa05d1c1be587c91b1f4cc1f6825f505eb73c8Jon Andersson har sett den colombianske regissören Simón Mesa Sotos “En poet”
Inlägget Sevärd film om klass och poesi dök först upp på Dagens Arena.
“En poet”, är trots viss spretighet, en väl genomförd dramakomedi om konst, klass och familjeralationer. Det tycker Jon Andersson som sett den colombianske manusförfattaren och regissören Simón Mesa Sotos “En poet”, med svensk premiär i helgen.
Oscar (Ubeimar Rios) är en riktig loser. Han är arbetslös, bor hemma hos sin mamma och drömmer om att lyckas som poet. Att det var åratal sedan hans senaste diktsamling publicerades verkar inte bekymra honom. I stället för att skriva nya dikter ägnar han det mesta av sin tid åt att dricka alkohol och hänga i det lokala poesisällskapets lokaler. När Oscar träffar den lovande unga poeten Yurlady (Rebeca Andrade), efter att motvilligt ha hoppat in som lärare, ser han möjligheten att fostra en ny talang på poesihimlen.
Den colombianske manusförfattaren och regissören Simón Mesa Sotos “En poet” är en svart komedi om vad en människa är villig att göra för konsten och poesin. Men det är också en historia om klass. Yurlady kommer från ett mindre bemedlat område och blir direkt uppmanad av medlemmarna i poesisällskapet att skriva om de svåra sociala förhållandena i området där hon bor. Detta trots att hon helst vill skriva om andra och mer lättsamma saker.
Rebeca Andrade som den talangfulle poeten Yurlady. Foto: TriArt Film
Poesisällskapet ser till att göra ett tv-inslag om den nya “autentiska poeten” från det utsatta området. De får till och med hjälp med marknadsföring och finansiering av den nederländska ambassaden. Yurlady är tveksam till det hela men övertalas av sin fattiga familj. De ser det som en möjlighet att tjäna pengar. När en skandal uppdagas i anslutning till den årliga poesifestivalen ställs allt på sin spets.
Det är i mötet mellan Oscar och hans poetvänners medelklassperspektiv och Yurladys arbetarklassbakgrund som filmen blir mest intressant. Budskapet är tydligt. Vi släpper gärna fram unga talanger från mindre bemedlade områden, men då vill vi att de ska ha något viktigt att berätta. Det räcker inte med att det är bra poesi. Det måste också beröra de svåra social förhållanden som dessa talanger kommer ifrån.
Bekantskapen med Yurlady gör också att Oscar börjar reflektera över relationen med sin egen dotter, som är i ungefär samma ålder. En relation som är allt annat än god. Det är där i förhållandet mellan Oscar och dottern som filmen hittar sin känslomässiga grund.
Det är där i förhållandet mellan Oscar och hans dotter som filmen hittar sin känslomässiga grund. Foto: TriArt film
“En poet”, är trots viss spretighet, en väl genomförd dramakomedi om konst, klass och familjeralationer. Ubeimar Rios är ett fynd i rollen som den patetiska Oscar. Något som ytterligare bidrar till att göra “En poet” till en mycket sevärd film.
Jon Andersson
Inlägget Sevärd film om klass och poesi dök först upp på Dagens Arena.
6b0f6ad181c8467e2bf2dc23fafd3bf38cf80fdc42aa05d1c1be587c91b1f4cc1f6825f505eb73c8TITLE: Sevärd film om klass och poesi DESCRIPTION: Klassperspektivet är det mest intressanta med filmen. Inlägget Sevärd film om klass och poesi dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: En poet Klassperspektivet är det mest intressanta med filmen. Det tycker Jon Andersson som sett den colombianske manusförfattaren och regissören Simón Mesa Sotos “En poet”, med svensk premiär i helgen. Oscar (Ubeimar Rios) är en riktig loser. Han är arbetslös, bor hemma hos sin mamma och drömmer om att lyckas som poet. Att det var åratal sedan hans senaste diktsamling publicerades verkar inte bekymra honom. I stället för att skriva nya dikter ägnar han det mesta av sin tid åt att dricka alkohol och hänga i det lokala poesisällskapets lokaler. När Oscar träffar den lovande unga poeten Yurlady (Rebeca Andrade), efter att motvilligt ha hoppat in som lärare, ser han möjligheten att fostra en ny talang på poesihimlen. Svart komedi Den colombianske manusförfattaren och regissören Simón Mesa Sotos “En poet” är en svart komedi om vad en människa är villig att göra för konsten och poesin. Men det är också en historia om klass. Yurlady kommer från ett mindre bemedlat område och blir direkt uppmanad av medlemmarna i poesisällskapet att skriva om de svåra sociala förhållandena i området där hon bor. Detta trots att hon helst vill skriva om andra och mer lättsamma saker. Rebeca Andrade som den talangfulle poeten Yurlady. Foto: TriArt Film Poesisällskapet ser till att göra ett tv-inslag om den nya “autentiska poeten” från det utsatta området. De får till och med hjälp med marknadsföring och finansiering av den nederländska ambassaden. Yurlady är tveksam till det hela men övertalas av sin fattiga familj. De ser det som en möjlighet att tjäna pengar. När en skandal uppdagas i anslutning till den årliga poesifestivalen ställs allt på sin spets. Medelklassperspektiv Det är i mötet mellan Oscar och hans poetvänners medelklassperspektiv och Yurladys arbetarklassbakgrund som filmen blir mest intressant. Budskapet är tydligt. Vi släpper gärna fram unga talanger från mindre bemedlade områden, men då vill vi att de ska ha något viktigt att berätta. Det räcker inte med att det är bra poesi. Det måste också beröra de svåra social förhållanden som dessa talanger kommer ifrån. Bekantskapen med Yurlady gör också att Oscar börjar reflektera över relationen med sin egen dotter, som är i ungefär samma ålder. En relation som är allt annat än god. Det är där i förhållandet mellan Oscar och dottern som filmen hittar sin känslomässiga grund. Det är där i förhållandet mellan Oscar och hans dotter som filmen hittar sin känslomässiga grund. Foto: TriArt film “En poet”, är trots viss spretighet, en väl genomförd dramakomedi om konst, klass och familjeralationer. Ubeimar Rios är ett fynd i rollen som den patetiska Oscar. Något som ytterligare bidrar till att göra “En poet” till en mycket sevärd film. Jon Andersson Inlägget Sevärd film om klass och poesi dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Sevärd film om klass och poesi DESCRIPTION: Jon Andersson har sett den colombianske regissören Simón Mesa Sotos “En poet” Inlägget Sevärd film om klass och poesi dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: En poet “En poet”, är trots viss spretighet, en väl genomförd dramakomedi om konst, klass och familjeralationer. Det tycker Jon Andersson som sett den colombianske manusförfattaren och regissören Simón Mesa Sotos “En poet”, med svensk premiär i helgen. Oscar (Ubeimar Rios) är en riktig loser. Han är arbetslös, bor hemma hos sin mamma och drömmer om att lyckas som poet. Att det var åratal sedan hans senaste diktsamling publicerades verkar inte bekymra honom. I stället för att skriva nya dikter ägnar han det mesta av sin tid åt att dricka alkohol och hänga i det lokala poesisällskapets lokaler. När Oscar träffar den lovande unga poeten Yurlady (Rebeca Andrade), efter att motvilligt ha hoppat in som lärare, ser han möjligheten att fostra en ny talang på poesihimlen. Svart komedi Den colombianske manusförfattaren och regissören Simón Mesa Sotos “En poet” är en svart komedi om vad en människa är villig att göra för konsten och poesin. Men det är också en historia om klass. Yurlady kommer från ett mindre bemedlat område och blir direkt uppmanad av medlemmarna i poesisällskapet att skriva om de svåra sociala förhållandena i området där hon bor. Detta trots att hon helst vill skriva om andra och mer lättsamma saker. Rebeca Andrade som den talangfulle poeten Yurlady. Foto: TriArt Film Poesisällskapet ser till att göra ett tv-inslag om den nya “autentiska poeten” från det utsatta området. De får till och med hjälp med marknadsföring och finansiering av den nederländska ambassaden. Yurlady är tveksam till det hela men övertalas av sin fattiga familj. De ser det som en möjlighet att tjäna pengar. När en skandal uppdagas i anslutning till den årliga poesifestivalen ställs allt på sin spets. Medelklassperspektiv Det är i mötet mellan Oscar och hans poetvänners medelklassperspektiv och Yurladys arbetarklassbakgrund som filmen blir mest intressant. Budskapet är tydligt. Vi släpper gärna fram unga talanger från mindre bemedlade områden, men då vill vi att de ska ha något viktigt att berätta. Det räcker inte med att det är bra poesi. Det måste också beröra de svåra social förhållanden som dessa talanger kommer ifrån. Bekantskapen med Yurlady gör också att Oscar börjar reflektera över relationen med sin egen dotter, som är i ungefär samma ålder. En relation som är allt annat än god. Det är där i förhållandet mellan Oscar och dottern som filmen hittar sin känslomässiga grund. Det är där i förhållandet mellan Oscar och hans dotter som filmen hittar sin känslomässiga grund. Foto: TriArt film “En poet”, är trots viss spretighet, en väl genomförd dramakomedi om konst, klass och familjeralationer. Ubeimar Rios är ett fynd i rollen som den patetiska Oscar. Något som ytterligare bidrar till att göra “En poet” till en mycket sevärd film. Jon Andersson Inlägget Sevärd film om klass och poesi dök först upp på Dagens Arena.
88f22275bf1d545087f8bc19c557289e163c1a72Svensk ekonomi vägrar ta fart. Efter två månader med fallande BNP låg tillväxten still i februari, enligt SCB. Samtidigt ökar fattigdomen. 730 000 vuxna och 276 000 barn lever nu under gränsen för ekonomisk utsatthet. SCB:s BNP-indikator visar att Sveriges bruttonationalprodukt var oförändrad i februari jämfört med januari. Ekonomerna hade räknat med en tillväxt på […]
Svensk ekonomi vägrar ta fart. Efter två månader med fallande BNP låg tillväxten still i februari, enligt SCB. Samtidigt ökar fattigdomen. 730 000 vuxna och 276 000 barn lever nu under gränsen för ekonomisk utsatthet.
SCB:s BNP-indikator visar att Sveriges bruttonationalprodukt var oförändrad i februari jämfört med januari. Ekonomerna hade räknat med en tillväxt på 0,5 procent, enligt Bloombergs sammanställning. Istället blev det noll efter att BNP redan sjunkit med 1,1 procent i januari, skriver TT.
På årsbasis var tillväxttakten 1,6 procent, men det räcker inte för att lyfta landet ur det som Konjunkturinstitutet bedömer vara en lågkonjunktur som väntas bestå hela 2026.
Detaljhandeln backar
Siffrorna bekräftar en bredare trend. Detaljhandelns försäljningsvolym minskade med 0,6 procent i februari jämfört med månaden innan, enligt SCB. Hushållen håller i plånboken trots att inflationen fallit tillbaka till 1,6 procent – klart under Riksbankens mål.
Förklaringarna är flera. Kriget i Iran har drivit upp bensin- och dieselpriserna kraftigt, Trumps tullar skapar osäkerhet kring svensk export, och storbankerna har höjt bolåneräntorna trots att Riksbanken inte rört styrräntan.
Fattigdomen växer
Den svaga ekonomin slår hårdast mot dem som redan har minst. Enligt tidningen Arbetet har antalet personer som lever i fattigdom i Sverige fördubblats på fem år till 730 000. Nästan 1,9 miljoner svenskar klarar inte en oväntad utgift på 14 000 kronor.
Barnfattigdomen är särskilt alarmerande. Enligt Rädda Barnen lever 276 000 barn i Sverige i fattigdom – vart åttonde barn. En undersökning från Hyresgästföreningen, Majblomman, Rädda Barnen och Röda Korset visar att hälften av ensamstående föräldrar med låga inkomster har svårt att köpa näringsrik mat alla dagar i veckan. Fyra av tio uppger att de själva inte kan äta sig mätta.
Röda Korsets matutdelning ökade med 90 procent under 2025, och över 52 000 personer fick mat enbart på organisationens egna Röda Korsets Hus.
Ekonomin kan avgöra valet
Ekonomin väntas bli en av de avgörande frågorna i höstens riksdagsval. Regeringen har pekat på att Sverige har stabila offentliga finanser, men som Morgon-Tidningen tidigare rapporterat har oppositionen beskrivit den ekonomiska utvecklingen som ett misslyckande. Statsminister Kristersson kallar kritiken för ”svartmålning”.
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) hävdade så sent som i januari att svensk ekonomi var ”Trump-säkrad” tack vare stabila offentliga finanser. Sedan dess har bensinpriserna rusat, tillväxten stannat av och storbankerna höjt bolåneräntorna. Socialdemokraternas Mikael Damberg kallade uttalandet för vilseledande och menade att regeringen ”lurar svenska folket”.
5f91b7f17a84de800bb4aa9b48975b1578b0b670Hemtjänstpersonal behöver klocka sina brukarbesök för att hinna med. Samtidigt går en stor grupp tjänstemän sysslolösa en stor del av arbetsveckan. Vem ska rädda oss när systemet kraschar?
Hemtjänstpersonal behöver klocka sina brukarbesök för att hinna med. Samtidigt går en stor grupp tjänstemän sysslolösa en stor del av arbetsveckan. Vem ska rädda oss när systemet kraschar?
383c7fe85494db275ac5832b7b58d6b76f683845DEBATT Vi delar Karin Ekmans syn att det är viktigt att klimatperspektivet får ta plats i alla delar av SVT:s nyhetsjournalistik. Tyvärr sker inte det i praktiken.
Replik till “Vi gör mer klimatrelaterad journalistik nu”:
Som exempel kan nämnas att en googling på ”SVT Iran olja” leder till minst 25 inslag i mars medan en googling på ”SVT Iran klimat” inte leder till något inslag alls. Att ett globalt krig, uppblossat av politiska konflikter runt oljan, den största orsaken till klimatförändringarna, inte med ett ord sammanlänkas eller lyfts är minst sagt anmärkningsvärt. Utrymme ges till djupdykningar i hur kriget direkt påverkar världsekonomin och den enskilde svenskens ekonomi men inte till hur krigens utsläpp påverkar den globala uppvärmningen.
Karin Ekman nämner att de rapporterar mer om klimatet nu än för några år sedan, helt utan att ge belägg för det. Så jobbar inte vi. Det är därför vi har mätt Rapport 19:30, Ekot 17:45 och TV4 Nyheterna 19:00 i fyra år. Rapports tydliga rapportering om klimatkrisen har rasat från redan låga 3,08 procent 2022 till 0,99 procent 2025.
Den 23/3 kom årsrapporten från World Meteorological Organization, WMO, om planetens tillstånd där det konstateras att jordens klimat är mer ur balans än vad som någonsin uppmätts. Vetenskapliga evidens över vad som sker redan nu och inte i någon diffus framtid. SVT valde att ägna rapporten 35 sekunder utan att ta med den bland rubrikerna som inledde Rapport-sändningen. Aktuellt tog inte upp den alls.
Detta är inte en engångsföreteelse. WMO:s och UNEP:s årsrapporter ges max några minuter per år. Två av FN:s viktigaste rapporter är sporadiskt och isolerat rapporterade utan att varken intern eller extern expertis används. Dessa rapporter visar tydligt att Parisavtalets 1,5 gradersmål i praktiken är förlorat och att vi sannolikt kommer att nå 3 graders global höjning inom detta sekel som kommer att innebära katastrofala följder.
I sin replik säger Ekman att det är upp till publiken att avgöra hur väl de har lyckats. Vi är en del av publiken och vi kräver en adekvat och proportionerlig rapportering om klimatkrisen och artdöden, med orsakssamband. Eller för att citera WMO:s generalsekreterare Celeste Saulo: ”Låt oss förvissa oss om att information om jorden inte bara samlas in utan också görs förståelig, tillgänglig och agerbar för alla.”
Från Nyhetsrapporteringen om klimatkrisen:
Åsa Sohlgren, redaktör
Caroline Ford, journalist
Patrizia Svedberg
Carl Öhlén
Anders Isaksson