Tornevall Networks

Nästan var femte ung vuxen tvekar inför att bilda familj på grund av bostadsbristen. Andelen har mer än fördubblats på fyra år. Allt fler tvekar dessutom inför att påbörja en utbildning eller ta ett jobb. Det visar en ny undersökning från Hyresgästföreningen.

Barnafödandet har sjunkit drastiskt i Sverige. Från nästan 2 barn per kvinna 2010 till färre än 1,5 barn per kvinna 2025. Förra året föddes 97 500 barn vilket är det lägsta antalet födda på 23 år. Fenomenet har i en statlig utredning fått benämningen ”Den tysta krisen” och man framhåller att utvecklingen kan få allvarliga konsekvenser för Sveriges ekonomi. I det värsta scenariot kan befolkningen minska med 4 miljoner till nästa sekelskifte.

Nu visar en ny undersökning från Hyresgästföreningen att bostadsbristen kan vara en bakomliggande orsak till att barnafödandet sjunker. Sedan 2022 har andelen unga mellan 18 och 29 år som tvekar inför att bilda familj på grund av bostadsbristen ökat kraftigt. Från 4 procent till 18 procent.

– Det är en anmärkningsvärd ökning vi har sett de senaste fyra åren. Det får allvarliga konsekvenser för hela samhället när unga inte kan planera för sin framtid och leva på det sätt de vill. Det är absurt att vi låter ske, och att vi låter det bli värre, säger Ola Palmgren, vice ordförande för Hyresgästföreningen.

Byggkollaps

Bostadsbristen bromsar inte bara planerna på familjebildning utan även andra delar av livet. Andelen unga vuxna som tvekar inför att påbörja en utbildning eller ta ett jobb på grund av bostadsbristen har ökat från 9 procent till 23 procent sedan 2022. Ola Palmgren menar att det delvis kan handla om att det blivit lättare att jobba och plugga på distans sedan pandemin, men understryker att den stora orsaken är bostadsbristen.

–  Vi har sett en enorm byggkollaps i Sverige. Delvis på grund av stigande räntor som hängde ihop med kriget i Ukraina. Men man tog också bort det statliga investeringsstödet som såg till att det skulle finnas fler lägenheter med lägre hyror. Det här får långsiktiga effekter då det blir svårare att hitta bostad och det som byggs är väldigt dyrt.

Ola Palmgren, vice ordförande Hyresgästföreningen. Foto: David Thunander

Var fjärde ung vuxen uppger att de har boendekostnader som överstiger 40 procent av inkomsten. Nära en tredjedel har svårt att betala för både boende och hushållskostnader. Siffrorna förvånar inte Ola Palmgren.

– Gå in på valfri bostadsförmedlings-sida och se vad det kostar att hyra i andra hand. Det är i princip marknadshyra. Samtidigt är hyrorna i nybyggda hyresrätter jättehöga. När vi hade investeringsstödet gav det i snitt 2 000 kronor lägre hyra, vilket är en betydande skillnad för en människa som flyttar hemifrån. Även bostadspriserna är väldigt höga och man måste betala mycket i ränta till banken, säger Ola Palmgren.

”Politiskt misslyckande”

Enligt Boverkets årliga bostadsmarknadsenkät är det färre kommuner som uppger att de har bostadsbrist i år. Man förväntar sig också en viss återhämtning i bostadsbyggandet. Däremot konstaterar kommunerna att det är brist på och finns ett stort behov av prisrimliga bostäder.

– Det är den prisrimliga delen som saknas och har försvunnit. Det är det stora problemet. Sen har vi en stor ojämlikhet i landet. På landsbygden finns orter där det står tomma lägenheter som behöver rivas. För folk flyttar därifrån eftersom de inte hittar jobb där. De söker dit det finns möjligheter, men där är det i stället bostadsbrist. Det gör att dina livsmöjligheter begränsas, säger Ola Palmgren.

Ola Palmgren menar att det rör sig om ett politiskt misslyckande och att staten måste ta ett större ansvar för bostadsförsörjningen om man ska lyckas vända krisen. Hyresgästföreningen vill se förmånliga bygglån och ett investeringsstöd som pressar priserna. På kort sikt kräver man att bostadsbidraget, som släpat efter i 30 års tid, höjs. Man vill också att fler bostäder förmedlas efter behov i stället för kötid.

– Man kan inte överlåta en så grundläggande sak som rätten till bostad enbart till marknadskrafterna. De unga får sina liv förstörda av situationen på bostadsmarknaden. Det pratas mycket om det låga barnafödandet och utmaningarna på arbetsmarknaden, då behöver man se de här problemen som finns och lösa dem, säger Ola Palmgren.

Inlägget Allt fler unga tvekar inför att ta ett jobb på grund av bostadsbristen dök först upp på Dagens Arena.

Stora Journalistpriset har fått fyra nya jurymedlemmar:

Marcus Melinder – chefredaktör och ansvarig utgivare på Västerbottens-Kuriren. Tidigare chefredaktör för Norran, redaktionschef för SVT Nyheter Norrbotten och nyhetschef vid Tidningen Ångermanland. Har suttit i styrelsen för Utgivarna och var med och tog fram det nya medieetiska systemet med MO och MEN. Ledamot i Guldspadejuryn och branschföreningen Medieledarna.

Dejan Cokorilo – avdelningschef för P3 på Sveriges Radio, där han ingår i ledningsgruppen för division Riks. Har arbetat under många år som programledare, producent och reporter på flera av Sveriges Radios redaktioner, bland annat som morgonprogramledare på P4 Stockholm. Var tidigare redaktionschef för P3 Stockholm. Har också gjort P1-dokumentären ”Såren från Sarajevo”, om sin egen uppväxt och flykt från krigets Sarajevo.

Jessica Ziegerer – grävredaktör på Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad. Reporter på Sydsvenskan sedan 2008 och en del av Grävnavet sedan 2015. Dessförinnan reporter på Ystads Allehanda. Har tillsammans med kollegor nominerats två gånger till Stora Journalistpriset och tilldelats Guldspaden, Pennskaftspriset och Wendelapriset. Medförfattare till boken Gräv mer och styrelseledamot i Föreningen Grävande journalister.

Claes Lönegård – fokuschef på Svenska Dagbladet med ansvar för politik, utrikes och näringsliv. Tidigare reporter på nyhetsmagasinet Fokus i åtta år. De senaste tio åren på SvD där han även sitter i redaktionsledningen. Tilldelades Tidskriftspriset 2010 och nominerades till Guldörat 2024. Medförfattare till boken Därför vann dom tillsammans med Torbjörn Nilsson och Anita Kratz.

Juryn består i sin helhet av:

Parisa Höglund – programledare, Sveriges Radio

Mikael Delin – grävchef, Dagens Nyheter

Sofia Dahlström – utbudsansvarig, SVT

Maria Lindholm – redaktör Di Weekend och chef för Dagens Industris featureverksamhet

Karin Olsson – biträdande chefredaktör, Expressen

Jenny Nordlander – vd, produktionsbolaget Filt

Christofer Ahlqvist – chefredaktör, Göteborgs-Posten

Hanna Olsson Berg – biträdande redaktionschef, Aftonbladet

Marcus Melinder – chefredaktör, Västerbottens-Kuriren

Dejan Cokorilo – avdelningschef P3, Sveriges Radio

Jessica Ziegerer – grävredaktör, Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad

Claes Lönegård – fokuschef, Svenska Dagbladet

Jonas Bonnier – ordförande

Magnus Janson – verkställande ledamot (utan rösträtt), Bonnier Group

I The Forever Lobbying Project samarbetade 46 journalister från 16 länder för att granska lobby- och desinformationskampanjen från PFAS-industrin. Lobbykampanjen ville urvattna ett EU-förslag om att förbjuda de hälsoskadliga ”evighetskemikalierna” PFAS och flytta ansvaret för miljöföroreningar till samhället.

– Vi hittade felaktigheter, missvisande information och ren skrämselpropaganda i det vi granskade, säger Daniel Värjö, en av två svenska journalister i Forever Lobbying-projektet.

Samma team av journalister lyckades beräkna kostnaden för att sanera PFAS-föroreningarna i Europa: svindlande 100 miljarder euro per år i 20 år.

Reportrarna Aleksandra Pogorzelska, Dagens ETC, och Vetenskapsradions Daniel Värjö gästar Veckans gräv och berättar om fördelarna med att gräva över gränserna, hur de gjorde – och om flera utmaningar under projektet.

Aleksandra Pogorzelska avslöjar bland annat att svenska Fortum inte ville släppa in Dagens ETC på besök på en destruktionsanläggning i Mellansverige, när hon och Daniel Värjö var på plats för granskningen.

– Daniel skulle få komma in, men inte jag, de var sura på Dagens ETC av något skäl, berättar Aleksandra Pogorzelska.

Det finns också utmaningar i att granska så starka krafter som kemilobbyn, konstaterar de, och berättar att samordnaren Stéphane Horel, journalist på Le Monde, råkade ut för både inbrott och fick sin Iphone stulen under projektet.

– Det pågår en utredning kring om det hade med projektet att göra, säger Daniel Värjö.

De första publiceringarna gjordes i januari 2025. Imorgon, onsdag, kan de 46 journalisterna bakom The Forever Lobbying Project ta emot European Press Prize i Lissabon, de är nominerade i innovationskategorin.

Fler gräv som nämns i podden:

DN – Ministerns privata meddelande efter stoppade biståndet: ”Tänkte att du skulle glädjas”

Dagens ETC – Hemliga spelet: Dousas och Ranstorps chattar om Sida

EFN – EFN avslöjar: Spelet bakom BRA:s rekonstruktion – så pressades Skatteverket att vika sig

KONTAKTA OSS

Veckans gräv är en podd från Tidningen Journalisten och Scoop, som är Föreningen Grävande journalisters tidning.

Tipsa oss om fler aktuella gräv till kommande avsnitt!

Mejla till: vg@journalisten.se

Veckans gräv finns ute nu, där poddar finns.

Efter 6,5 år på Nerikes Allehanda slutar Jennifer Mayer och går till en reportertjänst på Hem & Hyra i Örebro.

– Hem & Hyra har satsat mycket på granskande journalistik och håller en hög nivå på reportage och fördjupningar. Jag gillar att snöa in i ämnen så jag tror att det kan passa mig bra att jobba för en nischad tidning. Det passar mig också bättre där jag är i livet just nu, säger hon.

Har du tröttnat på NA?

– Nej, jag trivs väldigt bra här. Det känns kul men lite vemodigt att lämna. Det är tack vare NA som jag har fått chansen att gå vidare, eftersom de har satsat och gett mig förutsättningar att ägna mig åt granskande journalistik.

Jennifer Mayer börjar sin tjänst på Hem & Hyra den 5 oktober.

The White House shared the images in 2026 with the label "DECLINE IS A CHOICE."

En riksdagsledamot för Sverigedemokraterna lämnar sin plats sedan han börjat utredas för barnpornografibrott. Det rapporterar SVT och Expressen.

Mannen togs in på förhör förra veckan av polisens avdelning för särskilda utredningar. Under tiden genomfördes en husrannsakan i hans bostad, där flera elektroniska enheter beslagtogs. Han har släppts från förhör, men misstankarna kvarstår.

Brottsmisstanken uppdagades efter att den amerikanska organisationen NCMEC tipsat svensk polis om misstänkta barnporrbrott. En källa bekräftar för MT att det rör sig om en ledamot för SD.

På tisdagen meddelade ledamoten själv riksdagen:

”Härmed avsäger jag mig mitt uppdrag som ledamot i Sveriges riksdag”, skriver han.

Sverigedemokraterna bekräftar avsägelsen för Expressen, men vill inte kommentera kopplingen till utredningen och hänvisar till ”personliga skäl”.

Åklagare Lena Körner vill inte uttala sig på grund av förundersökningssekretess. Ärendet leds av Särskilda åklagarkammaren, som utreder misstänkt brottslighet bland befattningshavare som riksdagspolitiker, åklagare och poliser.

Efter år av minskning är vargstammens storlek nu stabiliserad. Det visar Naturvårdsverkets senaste inventering. Nu river det omstridda rovdjurets överlevnad återigen upp känslor hos svenska jägarförbund. – Vargar i Sverige är som att ha utomhusrinkar i Grekland. En bra idé i teorin, men utan verkliga förutsättningar, säger Jens Gustavsson från Jägarnas riksförbund.

Travel industry insiders said an alleged DHS plan to stop immigration processing in sanctuary cities could lead to canceled or redirected flights.

Statsminister Ulf Kristersson (M) är Sveriges högst betalda partiledare med 204 000 kronor i månaden. I botten ligger Vänsterpartiets Nooshi Dadgostar med 78 500 kronor.

Det framgår av en granskning som Aftonbladet gjorde i november 2025.

Bilden visar att skillnaderna är stora – nästan 130 000 kronor i månaden skiljer den högst och lägst betalda partiledaren. Hur ersättningen är konstruerad skiljer sig också från parti till parti. Vissa partiledare får en stor statsrådslön men inget extra från partiet. Andra får bara ett riksdagsarvode plus en påbyggnad från partiet. Här är listan, från högst till lägst.

Ulf Kristersson (M): 204 000 kronor i månaden

Statsministerarvode: 204 000 kr

Från partiet: 0 kr

Moderaternas partiledare, statsminister Ulf Kristersson. (Foto: Jessica Gow/TT)

Kristersson är Sveriges högst betalda partiledare. Som statsminister har han det högsta ministerarvodet av alla. Moderaterna betalar inte ut något partiledararvode.

Ebba Busch (KD): 193 200 kronor i månaden

Statsrådsarvode (energi- och näringsminister): 161 000 kr

Partiledararvode från KD: 32 200 kr

Kristdemokraternas Ebba Busch. (Foto: Claudio Bresciani / TT)

Simona Mohamsson (L): 176 700 kronor i månaden

Statsrådsarvode (utbildnings- och integrationsminister): 161 000 kr

Från Liberalerna: 15 700 kr

Simona Mohamsson (Foto: Christine Olsson / TT)

Liberalerna betalar ut 20 procent av riksdagsarvodet som påbyggnad till partiledaren.

Jimmie Åkesson (SD): 164 850 kronor i månaden

Riksdagsarvode: 78 500 kr

Partiledararvode från SD: 86 350 kr

Jimmie Åkesson (SD) (Foto: Christine Olsson / TT)

Sverigedemokraterna har enligt egen utsago ingen formell policy om partiledararvodet.

Elisabeth Thand Ringqvist (C): 161 000 kronor i månaden

Riksdagsarvode: 78 500 kr

Från Centerpartiet: 82 500 kr

Thand Ringqvist tjänar lika mycket som en minister. (Christine Olsson / TT)

Centerpartiet bekräftar för MT att tillägget från partiet är konstruerat så att Thand Ringqvist når upp till en statsrådslön. Upplägget skiljer sig kraftigt från det generösa avtal partiet hade med tidigare ledaren Anna-Karin Hatt, som tjänade 228 167 kronor i månaden trots att hon varken var minister eller riksdagsledamot.

Magdalena Andersson (S): 157 000 kronor i månaden

Riksdagsarvode: 78 500 kr

Från Socialdemokraterna: 78 500 kr

Andersson får exakt dubbelt så mycket som en vanlig riksdagsledamot – partiet matchar arvodet krona för krona.

Amanda Lind och Daniel Helldén (MP): 78 500 kronor i månaden

Riksdagsarvode: 78 500 kr

Från Miljöpartiet: 0 kr

Miljöpartiets båda språkrör (Foto: Jessica Gow/TT)

Miljöpartiets policy är att språkrören ska ha samma lön som en vanlig riksdagsledamot. Av arvodet betalar de fem procent i partigåva.

Nooshi Dadgostar (V): 78 500 kronor i månaden (före partiskatt)

Riksdagsarvode: 78 500 kr

Från Vänsterpartiet: 0 kr

Nooshi Dadgostar tjänar minst av partiledarna. (Foto: Christine Olsson / TT)

Dadgostar är den lägst betalda partiledaren. Vänsterpartiet är dessutom det enda riksdagspartiet med en officiell partiskatt – Dadgostar betalar runt 13 000 kronor i månaden tillbaka till partiet av nettolönen.

Enligt Vänsterpartiets stadgar ska varje förtroendevald som får ett fast arvode månatligen betala in allt som överstiger 45 procent av ett inkomstbasbelopp netto till partiet. För 2026 innebär det att en riksdagsledamot får behålla 37 530 kronor i månaden efter skatt och partiskatt – allt över det går tillbaka till partiet centralt.

Sedan tidigare har NTM-tidningarna Enköpings-Posten, Katrineholms-Kuriren, Västerviks-Tidningen och Vimmerby Tidning gått över till tredagarsutgivning i print. Nu fortsätter koncernen med tre titlar till.

Nils Olauson, NTM.

Varför nu?

– Vi ser att kostnaderna för tryck och distribution blir dyrare och det blir färre som delar på kostnaden i och med den digitala omställningen. Vi vill säkerställa att pengarna går till journalistik och inte till distributionsform, säger NTM:s affärsområdeschef Nils Olauson.

– Vi ser att tidigare digitala omställningar har gett bättre ekonomiskt resultat för titlarna utan att vi tappat i räckvidd. Vi gör det för att ha en hållbar affär. Våra printprenumeranter är i hög grad redan digitala, vilket gjort att vi ser att det går att göra det här nu, säger Nils Olauson.

Både på Gotland och i Eskilstuna fortsätter e-tidningen med utgivning sex dagar i veckan. Printfrekvensen halveras och tidningarna distribueras tisdagar, torsdagar och lördagar.

Har ni fått några reaktioner från läsarna?

– Det är alltid några som blir besvikna. Många älskar sin papperstidning. Det är fint. Men det finns också många som förstår varför vi behöver göra det här, säger Nils Olauson.

Blir redaktionerna intakta efter printhalveringen?

– Det blir inga redaktionella neddragningar. Vi gör det här för att säkerställa journalistiken.

Mattias Carlgren. Foto: Veronica Karlsson.

På Gotland är andelen digitala prenumeranter 62 procent av upplagan och 38 procent i print. I Eskilstuna är den digitala andelen ännu högre – drygt 70 procent digitala läsare och 30 procent på papper.

Påverkas redaktionen i Eskilstuna av förflyttningen mot mer digitalt?

– Vi jobbar på som tidigare med nyhetsarbetet och e-tidningen kommer sex dagar i veckan. Det påverkar inte den redaktionella personalen. Det här är ett sätt för oss att prioritera och se över våra resurser, säger Mattias Carlgren, stf ansvarig utgivare på Eskilstuna-Kuriren.

… och hur påverkas läsarna?

– Prenumeranterna kommer att informeras om förändringen per brev och vi kommer också att erbjuda fysiska träffar för att ge dem som behöver stöd i hur man tar del av e-tidningen.

Eskilstuna-Kuriren har en printupplaga på 6 500 ex, GA och GT har 7 200 ex tillsammans.