Tornevall Networks

Kriget i Mellanöstern får energipriserna att skjuta i höjden. I Egyptens huvudstad Kairo står nattlivet stilla och turismen rasar. I Sverige märks effekterna än så länge mest på el- och bensinräkningen. –Tidigare regeringars satsningar på fossilfria lösningar har gjort oss mindre sårbara, säger Thomas Sterner, professor i miljöekonomi på Göteborgs universitet.

De motsägelsefulla beskeden från Donald Trump har avlöst varandra sedan han själv och Israels premiärminister Benjamin Netanyahu inledde kriget mot Iran för snart sex veckor sedan. Första veckan i mars var kriget i praktiken redan vunnet, men USA skulle kanske bomba lite mer, ”bara för att det är kul”.

I mitten av mars hotade Trump resterande Natoländer med att de kommer att ”drabbas mycket illa” om de inte sluter upp i USA:s och Israels krig och hjälper till att öppna Hormuzsundet – för att dagen därpå förneka att USA behövde eller ville ha någon hjälp.

Sedan dess har han åter kallat på USA:s allierade för att hjälpa till att öppna sundet, påstått att USA haft produktiva förhandlingar med Iran – som förnekats av motparten – för att avsluta med att hota med krigsbrott om inte Iran öppnar Hormuzsundet för USA:s och dess allierades oljetrafik. 

Om inte en överenskommelse nås kommer USA att ”bomba Iran tillbaka till stenåldern”, var budskapet förra veckan – vilket upprepades av krigsminister Pete Hegseth på X.

Back to the Stone Age.— Pete Hegseth (@PeteHegseth) April 2, 2026

I söndags hotade Trump på Truth Social med att iranierna kommer att ”leva i helvetet” om de ”galna jävlarna” inte öppnar ”det jävla sundet” och kommer överens med USA. På måndagen förlängde han fristen till att Iran måste komma överens med USA senast på tisdagskvällen, om inte USA ska bomba ”varje bro och varje kraftverk” i landet. 

Trump hotar också med att ge sig på annan civil infrastruktur i Iran, som oljedepåer och livsviktiga avsaltningsanläggningar för dricksvatten. Hot om uppenbara krigsbrott som möts av tystnad från europeiska politiker, inklusive i det färskaste Natolandet Sverige.

En anledning till Trumps irrationella beteende, förutom att det ligger i hans personlighet, är att den amerikanske presidenten och hans rådgivare inte verkar varit beredda på Irans uthållighet och försvarsstrategi – trots att den inte varit någon hemlighet. 

Den 1 mars, dagen efter att USA och Israel inlett bombningarna av Iran, skrev Irans utrikesminister Abbas Araghchi på X: ”Vi har haft två decennier på oss att studera USA:s militärs nederlag i vår omedelbara närhet. Vi har införlivat lärdomar därefter. Bombningar av vår huvudstad har ingen påverkan på vår förmåga att föra krig. Decentraliserat mosaikiskt försvar låter oss avgöra när – och hur – krig tar slut.”

We've had two decades to study defeats of the U.S. military to our immediate east and west. We've incorporated lessons accordingly.Bombings in our capital have no impact on our ability to conduct war. Decentralized Mosaic Defense enables us to decide when—and how—war will end. pic.twitter.com/E4jrdnDapb— Seyed Abbas Araghchi (@araghchi) March 1, 2026

Den iranska ”mosaikiska” försvarsstrategin går ut på att inte ge fienden möjlighet att i praktiken slå ut landets hela försvarsförmåga genom några välriktade slag mot de högsta ledarna i kommandokedjan. Tvärtom instruerade den av USA och Israel mördade högste ledaren, ayatolla Khamenei, att varje person med en viktig militär och civil position i Iran skulle ha fyra planerade efterträdare, skriver den geopolitiska analytikern Shady Ibrahim i Al Jazeera.

Irans strategi går ut på att kunna överleva ett krig mot en motståndare som är överlägsen i luften, genom asymmetrisk krigföring med missilattacker mot strategiska mål i regionen, inklusive med hjälp av allierade miliser som libanesiska Hizbollah och Huthirörelsen i Jemen. Strategin handlar också om decentralisering och delvis autonoma styrkor som inte är beroende av direkta centrala order utan kan agera utifrån generella på förhand givna instruktioner, framför allt genom revolutionsgardets frivilligstyrkor Basij. 

Irans försvarsdoktrin bygger delvis på samma principer som den kinesiske revolutionären Mao Zedongs teori om utdraget folkkrig (som de kinesiska kommunisterna använde mot Japans invasion i början av andra världskriget och som till slut ledde dem till seger i inbördeskriget 1949, och det vietnamesiska folket till seger mot USA-imperialismen 1975), skriver Ibrahim.

USA:s och Israels taktik i Iran har snarare gått ut på att slå snabbt och hårt mot fiendens ledning – utan hänsyn till de många civila offren – som när Israel mördade libanesiska Hizbollahs generalsekreterare Hassan Nasrallah i september 2024, och som när USA bombade Caracas och kidnappade Venezuelas president Nicolas Maduro i januari i år. 

Ett första slag som Iran visat sig kunna överleva, för att istället sätta Trump rejält i klistret genom att ta full kontroll över oljetrafiken genom Hormuzsundet. Samtidigt som Iran fortsätter skicka missiler mot såväl Israel som amerikanska militärbaser i regionen, och förra veckan sköt ner två amerikanska stridsflygplan över Iran.

Det frikostiga mördandet av iranska ledare har också gett Washington huvudvärken att de inte vet vem de kan förhandla med för ett regimskifte. Trump erkände redan efter två veckor av bombningar att USA inte visste vilka de pratade med i Iran, för att de redan dödat sina egna potentiella kandidater som lydiga efterträdare till ayatollan.  

Presidenten i Vita huset erkände också i helgen USA:s inblandning i vad som var en av förevändningarna för kriget, de våldsamma protester som tog fart vid årsskiftet och som slogs ner hårt av Irans ledning med flera tusen döda som följd. Samtidigt beskyllde han kurdiska separatister för att ha behållit vapnen som USA skickade till dem.

Trump vill i skrivande stund se Teheran gå med på en vapenvila, som i nuläget ligger mer i USA:s intresse än i Irans. Efter att ha blivit anfallna två gånger under pågående förhandlingar har Iran inte någon anledning att lita på USA. De kräver istället ett permanent slut på kriget med garantier för att det inte ska hända igen.

Risken är överhängande för ett långvarigt förödande krig, som förutom lidandet i Iran och grannländerna kommer att slå hårt mot världsekonomin och ytterligare öka levnadsomkostnaderna för arbetare också i USA och Europa. Det är också ett krig som iranierna är bättre förberedda på än ”fredspresidenten” Donald Trump.

De motsägelsefulla beskeden från Donald Trump har avlöst varandra sedan han själv och Israels premiärminister Benjamin Netanyahu inledde kriget mot Iran för snart sex veckor sedan. Första veckan i mars var kriget i praktiken redan vunnet, men USA skulle kanske bomba lite mer, ”bara för att det är kul”.

I mitten av mars hotade Trump resterande Natoländer med att de kommer att ”drabbas mycket illa” om de inte sluter upp i USA:s och Israels krig och hjälper till att öppna Hormuzsundet – för att dagen därpå förneka att USA behövde eller ville ha någon hjälp.

Sedan dess har han åter kallat på USA:s allierade för att hjälpa till att öppna sundet, påstått att USA haft produktiva förhandlingar med Iran – som förnekats av motparten – för att avsluta med att hota med krigsbrott om inte Iran öppnar Hormuzsundet för USA:s och dess allierades oljetrafik. 

Om inte en överenskommelse nås kommer USA att ”bomba Iran tillbaka till stenåldern”, var budskapet förra veckan – vilket upprepades av krigsminister Pete Hegseth på X.

Back to the Stone Age.— Pete Hegseth (@PeteHegseth) April 2, 2026

I söndags hotade Trump på Truth Social med att iranierna kommer att ”leva i helvetet” om de ”galna jävlarna” inte öppnar ”det jävla sundet” och kommer överens med USA. På måndagen förlängde han fristen till att Iran måste komma överens med USA senast på tisdagskvällen, om inte USA ska bomba ”varje bro och varje kraftverk” i landet. 

Trump hotar också med att ge sig på annan civil infrastruktur i Iran, som oljedepåer och livsviktiga avsaltningsanläggningar för dricksvatten. Hot om uppenbara krigsbrott som möts av tystnad från europeiska politiker, inklusive i det färskaste Natolandet Sverige.

En anledning till Trumps irrationella beteende, förutom att det ligger i hans personlighet, är att den amerikanske presidenten och hans rådgivare inte verkar varit beredda på Irans uthållighet och försvarsstrategi – trots att den inte varit någon hemlighet. 

Den 1 mars, dagen efter att USA och Israel inlett bombningarna av Iran, skrev Irans utrikesminister Abbas Araghchi på X: ”Vi har haft två decennier på oss att studera USA:s militärs nederlag i vår omedelbara närhet. Vi har införlivat lärdomar därefter. Bombningar av vår huvudstad har ingen påverkan på vår förmåga att föra krig. Decentraliserat mosaiskt försvar låter oss avgöra när – och hur – krig tar slut.”

We've had two decades to study defeats of the U.S. military to our immediate east and west. We've incorporated lessons accordingly.Bombings in our capital have no impact on our ability to conduct war. Decentralized Mosaic Defense enables us to decide when—and how—war will end. pic.twitter.com/E4jrdnDapb— Seyed Abbas Araghchi (@araghchi) March 1, 2026

Den iranska ”mosaiska” försvarsstrategin går ut på att inte ge fienden möjlighet att i praktiken slå ut landets hela försvarsförmåga genom några välriktade slag mot de högsta ledarna i kommandokedjan. Tvärtom instruerade den av USA och Israel mördade högste ledaren, ayatolla Khamenei, att varje person med en viktig militär och civil position i Iran skulle ha fyra planerade efterträdare, skriver den geopolitiska analytikern Shady Ibrahim i Al Jazeera.

Irans strategi går ut på att kunna överleva ett krig mot en motståndare som är överlägsen i luften, genom asymmetrisk krigföring med missilattacker mot strategiska mål i regionen, inklusive med hjälp av allierade miliser som libanesiska Hizbollah och Huthirörelsen i Jemen. Strategin handlar också om decentralisering och delvis autonoma styrkor som inte är beroende av direkta centrala order utan kan agera utifrån generella på förhand givna instruktioner, framför allt genom revolutionsgardets frivilligstyrkor Basij. 

Irans försvarsdoktrin bygger delvis på samma principer som den kinesiske revolutionären Mao Zedongs teori om utdraget folkkrig (som de kinesiska kommunisterna använde mot Japans invasion i början av andra världskriget och som till slut ledde dem till seger i inbördeskriget 1949, och det vietnamesiska folket till seger mot USA-imperialismen 1975), skriver Ibrahim.

USA:s och Israels taktik i Iran har snarare gått ut på att slå snabbt och hårt mot fiendens ledning – utan hänsyn till de många civila offren – som när Israel mördade libanesiska Hizbollahs generalsekreterare Hassan Nasrallah i september 2024, och som när USA bombade Caracas och kidnappade Venezuelas president Nicolas Maduro i januari i år. 

Ett första slag som Iran visat sig kunna överleva, för att istället sätta Trump rejält i klistret genom att ta full kontroll över oljetrafiken genom Hormuzsundet. Samtidigt som Iran fortsätter skicka missiler mot såväl Israel som amerikanska militärbaser i regionen, och förra veckan sköt ner två amerikanska stridsflygplan över Iran.

Det frikostiga mördandet av iranska ledare har också gett Washington huvudvärken att de inte vet vem de kan förhandla med för ett regimskifte. Trump erkände redan efter två veckor av bombningar att USA inte visste vilka de pratade med i Iran, för att de redan dödat sina egna potentiella kandidater som lydiga efterträdare till ayatollan.  

Presidenten i Vita huset erkände också i helgen USA:s inblandning i vad som var en av förevändningarna för kriget, de våldsamma protester som tog fart vid årsskiftet och som slogs ner hårt av Irans ledning med flera tusen döda som följd. Samtidigt beskyllde han kurdiska separatister för att ha behållit vapnen som USA skickade till dem.

Trump vill i skrivande stund se Teheran gå med på en vapenvila, som i nuläget ligger mer i USA:s intresse än i Irans. Efter att ha blivit anfallna två gånger under pågående förhandlingar har Iran inte någon anledning att lita på USA. De kräver istället ett permanent slut på kriget med garantier för att det inte ska hända igen.

Risken är överhängande för ett långvarigt förödande krig, som förutom lidandet i Iran och grannländerna kommer att slå hårt mot världsekonomin och ytterligare öka levnadsomkostnaderna för arbetare också i USA och Europa. Det är också ett krig som iranierna är bättre förberedda på än ”fredspresidenten” Donald Trump.

En hel civilisation kommer att dö i natt, skriver USA:s president Donald Trump på sin plattform Truth Social.

”Jag vill inte att det ska hända”, skriver han vidare, men lägger sedan till att det ”förmodligen kommer hända”.

Trump kallar vidare nattens tidsfrist, som han själv satt för Iran, ett av ”de viktigaste ögonblicken i världshistorien”.

Presidenten beskriver det också som att landet genomgått ett regimskifte, där ”smartare och mindre radikaliserade” personer tagit över, och att något revolutionärt och ”underbart kan hända”.

”Det kommer vi att få reda på i natt”, skriver han vidare.

Tidsfristen handlar om att Trump vill sluta en uppgörelse med Iran och om en sådan inte nås har han hotat med att bomba landet ”tillbaka till stenåldern”.

Samtidigt kommer rapporter från iranska statsmedier om explosioner på den viktiga oljeön Kharg, uppgifter som ännu inte har bekräftats officiellt.

Skärmdump från Truth Social.

Haparandabladets chefredaktör Linda Danhall dömdes i förra veckan för djurplågeri mot sitt nekande, rapporterar flera lokala medier. Haparanda tingsrätt anser att Linda Danhall i augusti 2023 utsatte sin då kraftigt avmagrade häst för onödigt lidande genom att inte söka veterinärvård eller avliva den.

Straffvärdet motsvarar en månads fängelse, men varken brottets art, straffvärde eller återfall talar enligt rätten för att påföljden ska bestämmas till fängelse. ”Det saknas skäl att tro att Linda Danhall kommer att begå nya brott”, skriver tingsrätten och dömer Linda Danhall till villkorlig dom och 40 dagsböter à 400 kronor.

Haparandabladets ägare Örjan Pekka kommenterar domen i den egna tidningen:

– Med reservation för att jag inte har läst hela domen, så är djurplågeri ett allvarligt brott som ska beivras. Jag tror inte det här hänger på ondsinthet eller illvilja mot djur i Linda Danhalls fall. Men däremot ett antal olyckliga omständigheter, säger han.

Den amerikanska frilansjournalisten Shelly Kittleson är medarbetare på flera internationella medier och arbetar regelbundet i Irak och andra länder i regionen.

Tisdagen den 31 mars tillfångatogs hon av en grupp personer och fördes bort i bil i centrala Bagdad. Enligt det irakiska inrikesministeriet och det amerikanska utrikesdepartementet kraschade fordonet senare, och reportern tvingades in i en annan bil, uppger Reportrar utan gränser.

En av kidnapparna skadades och lämnades kvar efter kraschen. Irakiska säkerhetsstyrkor ska ha gripit och identifierat mannen som tillhör en väpnad grupp kopplad till den irakiska shiitiska milisen Kataeb Hezbollah.

Erik Larsson, talesperson Reportrar utan gränser (RSF).

Vad vet RSF om motivet till kidnappningen?

– Det exakta motivet bakom kidnappningen får tiden utvisa. Men det vi kan säga redan nu är att det här är en attack mot dem som bevakar den eskalerande konflikten i regionen. Det skickar också en signal om att journalister på plats arbetar under direkt livsfara. Tyvärr är det heller inte ovanligt att väpnade grupper – och i vissa fall skurkstater som Iran – använder gisslan som brickor i ett större geopolitiskt spel, säger Erik Larsson, RSF:s talesperson i Sverige.

Vad betyder det att det gått en vecka utan att något hörts av kidnapparna?

– Ju längre tiden går, desto större är risken att det här blir en utdragen gisslansituation. Samtidigt är tystnad ofta en del av spelet. Det kan också säga något om säkerhetsläget i Irak, där väpnade grupper ibland agerar fritt, ibland agerar på uppdrag av andra. I det här läget måste vi vara försiktiga med att dra för långtgående slutsatser.

 Vad vet ni i nuläget om Shelly Kittlesons situation? 

– Vi har inga bekräftade uppgifter, det finns dock medieuppgifter om att hon hålls av en väpnad milis med kopplingar till Iran. Reportrar utan gränser har tillsammans med CPJ och Foley Foundation som jobbar med gisslansituationer krävt att USA ska klassa detta som ett gisslanärende och inte som ett konsulärt fall. Det skulle öka pressen att agera.

 Vad är era rekommendationer till journalister som befinner sig i Irak?

– Kidnappningen visar att redaktioner och frilansar måste tänka ännu mer på sin säkerhet. Håll låg profil, var försiktig med digitala fotavtryck och uppdatera era säkerhetsbedömningar ofta. Se även till att hålla kontakt med redaktioner och de nätverk ni ingår i.

RSF fördömer kidnappningen och kräver att USA agerar för att hon ska släppas.

Avstängda lekplatser, dass som slutat tömmas och broar som ruttnar sönder. Miljonsatsningar på friluftsliv äts upp av stigande kostnader innan de når skogen, enligt siffror från Svenska Turistföreningen och Friluftsfrämjandet.

Schwartz's federal indictment accused him of a $39 million fraud scheme.

Som Journalisten rapporterat JO-anmälde SVT Uppdrag granskning i vintras polisen, efter att ett kuvert adresserat till en UG-reporter på dennes jobbadress hade öppnats under en knarkrazzia hos Postnord. Brevet anlände igentejpat och med ett kort meddelande till redaktionen.

– Många tipsare förlitar sig på posthemligheten och vi uppmanar ibland personer att skicka brev om man är rädd för att lämna digitala spår. Det här är ett ingrepp som inte bara drabbar en enskild journalist och en enskild tipsare, utan slår mot själva möjligheten för allmänheten att kontakta oss anonymt, sade UG:s ansvariga utgivare Axel Björklund till Journalisten i samband med JO-anmälan i december.

I anmälan till Justitieombudsmannen bad UG om JO:s bedömning av polisens hantering och risken för källskyddet. UG påpekade att ett öppnat brev till en journalist kan likställas med en tvångsåtgärd riktad mot en massmedieredaktion, vilket enligt grundlagen ska föregås av en proportionalitetsavvägning.

Polismyndigheten konstaterar i sitt yttrande i saken till JO att det ”finns skäl att iaktta försiktighet vad gäller försändelse i postflödet, i synnerhet då brevet ställts till mediaföretag”. Frågan om beslag ”ska i vart fall underställas undersökningsledare, vilket med fördel dokumenteras. Det synes emellertid inte ha skett i det aktuella fallet, vilket Polismyndigheten beklagar”, skriver Polismyndigheten.

Amerikansk militär bekräftar att de utfört attacker på den iranska oljeön Khar. Samtidigt genomför Israel en attackvåg mot infrastruktur i hela landet. Iran hotar nu med vedergällning utan reservationer. Från amerikanskt håll hörs president Donald Trump som skriver på Truth social att: ”En hel civilisation kommer att dö i natt, för att aldrig kunna återuppstå”.