d1db02f6f9ec705dc883e3bb2d074297d70616ddNils Gruvebäck byter titel, mediekoncern och bostadsort för nya jobbet.
Nils Gruvebäck lämnar jobbet som nyhetschef och ställföreträdande utgivare på regiontidningen Corren för att bli chefredaktör och utgivare på den betydligt mindre Ulricehamns Tidning.
Vad är det som lockar?
– Jag har varit nyhetschef på Corren i nästan tio år och har känt ett tag att nästa steg vore att leda en egen redaktion. Och så hörde Gota Media av sig och undrade om jag var intresserad. Och då var jag ju det, säger Nils Gruvebäck, som just nu är föräldraledig.
Hur känns det att byta koncern, från NTM till Gota?
– NTM har varit en toppenarbetsgivare på väldigt många sätt, jag har fått otroliga möjligheter. Sen är det för mig alltid kul att testa något annat i arbetslivet. Jag har inte alltid varit journalist, utan jobbat inom byggbranschen och lite vårdyrken innan. Men jag gillar verkligen lokaljournalistik – och det känns spännande att få testa en annan arbetsgivare och ett annat sätt att jobba.
Vad tar du med dig från Corren till nya jobbet?
– Att göra den publicistiska ambitionen väldigt tydlig – vad vill man vara för titel, vad är vi till för? Och göra bra journalistik från det. Det jag tror att läsarna lägger bäst på minnet är när man fördjupar och granskar ordentligt. Jag vet att Ulricehamns Tidning är bra på det redan idag, och det hoppas jag att vi kommer att fortsätta göra.
Hela familjen – hans sambo är grävande journalist på SVT – kommer att flytta för jobbet, till Borås med pendlingsavstånd till Ulricehamn. Nils Gruvebäck är van arbetspendlare, under åren på Corren har han bott norr om Norrköping.
Hur blir det att leda bevakningen av en kommun som du inte har någon förkunskap om?
– Det blir en utmaning, men inte oöverstigligt på något sätt. Det känns kul.
Ledande fråga, men kan det som publicist rentav vara en fördel att komma in med fräscha ögon och utan några vänskapsband?
– Så kan det absolut vara – både på en arbetsplats och i relation till dem vi bevakar. Men jag kommer behöva luta mig på redaktionens erfarenhet för att vi ska kunna göra ett bra jobb.
Nils Gruvebäck tillträder i mars och efterträder Henrik Erickson, som går till en chefsroll inom Tore G Wärenstams stiftelse, en av Gota Medias delägare.
8e37eb98d08016fb613862a15dd98e320b8ced5cfår Stig Sjödin-priset 2026.
Johannes Klenell är kulturredaktör på Arbetet och krönikör i Dagens Nyheter.
Motivering: När den politiska debatten flyttar alltmer högerut, korruptionen ökar och humanismen minskar, då finns Johannes där i olika medier och upplyser oss om vad som pågår. Johannes Klenell har i ”Bananrepubliken Sverige” gjort en skrämmande analys av hur det demokratiska systemet i Sverige monterats ner av en alltmer utbredd nepotism och korruption. Exemplen i boken är obehagligt många. Och här sitter vi nu, i ett land som var övertygat om att det var så förträffligt och inte kunde bli korrupt – rejält dragna vid näsan.
Stig Sjödin-priset delas ut av Runö Folkhögskola, Långholmens Folkhögskola, Stig Sjödinsällskapet, ABF, Kommunalarbetareförbundet och Industrifacket Metall. Prissumman är 50 000 kronor.
Tidigare pristagare
Göran Greider 1997, Sara Lidman 1998, Fredrik Ekelund 1999, Tony Samuelsson 2000, Gösta Friberg 2001, Claes Andersson 2002, Bernt-Olov Andersson 2003, Aino Trosell 2004, Mikael Wiehe 2005, Kjell Eriksson 2006, Emil Jensen 2007, Ove Allansson 2008, Malin Klingzell-Brulin 2009, Jenny Wrangborg 2010, Johannes Anyuru 2011, Eija Hetekivi Olsson 2012, Anna Jörgensdotter, Helene Rådberg och Carolina Thorell 2013, Jason Diakité 2014, Lena Kallenberg 2015, Mattias Alkberg 2016, Sara Beischer 2017, Vibeke Olsson 2018, Bob Hansson 2019, Karin Smirnoff 2020, Rasmus Landström 2021, Susanna Alakoski 2022, Robert Nyberg 2023, Nicolas Lunabba 2024 samt Tina Harnesk 2025.
559d90c4c9b008aa435f81d19b7a9496a62f155bDEBATT Allmänheten har enligt EU en utökad rätt till insyn i handlingar som rör miljön, särskilt vad gäller utsläpp i naturen. Efter att jag nekats en begärd handling om ett dokumenterat skadligt bekämpningsmedel – insektsgiftet klorpyrifos, kritiserar FN den svenska regeringen.
Det har snart gått åtta år sedan Kemikalieinspektionen nekade att lämna ut en begärd handling om ett dokumenterat skadligt bekämpningsmedel – insektsgiftet klorpyrifos. Det var bara början. Det överklagade beslutet upprätthölls av Kammarrätten. Högsta förvaltningsdomstolen nekade prövningstillstånd och så kunde historien sluta här.
Det gjorde den inte.
Ett för de flesta okänt FN-organ i Genève fann det svenska nekandet intressant. Århuskonventionens efterlevnadskommitté (ACCC, Aarhus Convention Compliance Committee), under FN:s Europakontor UNECE, tog sig an fallet. Fem år gick. Århuskonventionen stadgar i korthet att allmänheten har en utökad rätt till insyn i handlingar som rör miljön, särskilt vad gäller utsläpp i naturen, i det här fallet spridning av ett insektsgift. Hänsyn till kommersiella intressen kan inte motivera avslag.
Den svenska staten, under varierande regeringar sedan 2019, tyckte inte det var så mycket att orda om. Det fanns ingen anledning att ifrågasätta den svenska öppenheten. Min anmälan borde avvisas.
Efterlevnadskommittén hade en annan mening.
Sommaren 2025 slog kommittén fast att den svenska staten hade avvisat min begäran på felaktiga och ofullständiga grunder. Kommittén fann att Sverige inte har implementerat Århuskonventionen som man borde. Sverige fick bakläxa. Senast 2029 ska den då sittande regeringen ha redogjort för hur man nu efterlever den konvention man skrev under 1998 och som sedan 2003 också är bindande EU-lag (direktiv 2003/4/EG).
Historien kunde därmed sluta här för andra gången. De handlingar som Kemikalieinspektionen och svenska domstolar nekade att lämna ut släppte EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet, EFSA, efter en månads betänketid. Insektsgiftet klorpyrifos blev i januari 2020 förbjudet i EU, i någon mån som en följd av uppmärksamhet i europeiska medier – dock inga svenska.
Poängen här är inte att Sverige har fått kritik och backning av ett FN-organ, även om det är intressant i sig. Poängen här är med vilket häpnadsväckande ointresse, gränsande till nonchalans, svenska handläggare, domstolar och regeringsförhandlare visat frågan. Och nu närmar vi oss nutid.
Sverige skulle senast i juni i år redogöra för svar på FN-kritiken. Det gjorde man inte. I augusti inkom den svenska staten med en ursäkt för att ha missat tidsfristen men meddelade att man visst skulle svara.
Nu kunde FN-organet i Genève och andra intresserade läsa vad regeringen har tänkt sig att göra: Fundera vidare och återkomma.
På 15 specificerade frågor om hur Sverige kommer att besvara kritiken är de upprepade svaren:
”Regeringen överväger för närvarande hur Efterlevnadskommitténs rekommendationer skall föras vidare.”
”Så snart Regeringen har haft tid att i tillfredsställande utvärdera möjliga åtgärder har vi möjlighet att redogöra för beslutade åtgärder.”
Och: ”Ett slutgiltigt datum kommer att meddelas i sinom tid.”
Det vill säga, åtta år efter att ha feltolkat den öppenhetskonvention som Sverige har ratificerat, och mer än sju år efter att FN-organet tog sig an ärendet har Sveriges företrädare fortfarande inte tagit sig samman till ett annat svar än att man inte har haft tid.
Som svensk journalist i återkommande samarbete med europeiska kollegor framhåller jag ofta och gärna den svenska offentlighetsprincipen. Det gör det särskilt beklämmande att uppleva det manifesta ointresset från svenska myndigheters sida.
Detta är, menar jag, en viktigare fråga än att jag hölls på halster i ett detaljärende, men fick rätt till slut. I en tid när regelbaserade rättsordningar och konventioner sätts åt sidan borde det, lite högtidligt sagt, vara ett nationellt svenskt intresse att slå vakt om de regelverk man har varit med om att utforma och satt sitt namn under – också när man är oenig i de konkreta tillämpningarna.
Försvaret av öppenhet och den internationella rättsordningen börjar på hemmaplan.
Staffan Dahllöf
frilansjournalist
Dokumentation:
Tidslinje inklusive all korrespondens till och med 2025 är tillgänglig här:
https://unece.org/env/pp/cc/accc.c.2019.173_sweden
Det svenska svaret jag citerar ovan i egen översättning är ännu inte översatt till de officiella språken franska och ryska men kan läsas här:
https://unece.org/sites/default/files/2026-09/frPartyVIII.8r_plan_of_action_12.08.2026.pdf
Exempel på icke-svensk uppmärksamhet:
https://euobserver.com/106298/sweden-fails-to-comply-with-green-transparency-law-un-body-says/
2f3a2cd4af8e22d05e9dbcc3b43eb0a72ec1e4b4With so much popular cat content flooding the internet, it can be easy to overlook signs of AI fakery.
With so much popular cat content flooding the internet, it can be easy to overlook signs of AI fakery.
e4c53c9a0683cc91861aae98c4b6eccd8d7b3d42Elevernas vrede är inte problemet. Det är skolan som är problemet. Det är oddsen. Riggade för att vissa ska misslyckas och andra ska lyckas. Det är vad protesterna handlar om. Det är därför stödprotester förekommer i de bästa skolorna med mest resurser. Det ses som ett slags broderskap som kräver jämlikhet, för allas frihet.
Elevernas vrede är inte problemet. Det är skolan som är problemet. Det är oddsen. Riggade för att vissa ska misslyckas och andra ska lyckas. Det är vad protesterna handlar om. Det är därför stödprotester förekommer i de bästa skolorna med mest resurser. Det ses som ett slags broderskap som kräver jämlikhet, för allas frihet.
77af62b3f0f80b22ab9305352a217e60b22dffd6Litteraturpodden Gästabudet har fått nys om oenighet i Nobelkommittén – och spekulerar om vem som ligger bakom. Dessutom: bröllopsskvaller, en Nobelprisförbannelse och en frisör med starka åsikter om Doris Lessing.
Ett dygn före Nobelpriset i litteratur gör Gästabudet det enda rimliga: sprider skvaller från Svenska Akademien.
Agri Ismaïl säger sig ha hört från en källa att allt inte har varit frid och fröjd i Nobelkommittén inför årets beslut.
– Bråk är nog lite för starkt ord. Men man var inte överens helt enkelt. Och det fanns lite tension, säger han i det nya avsnittet.
Men om det faktiskt varit oenighet uppstår nästa fråga: vem kan man tänkas ha bråkat om?
Mikaela Pejković (tidigare Blomqvist), som själv satt i Svenska Akademiens externa Nobelkommitté efter krisen 2018, har en teori. Det borde vara ett stort namn som alla ledamöter känner sig kvalificerade att ha starka åsikter om – inte någon obskyr poet som ingen vågar såga.
– Min första tanke när jag fick höra det här var att då går det säkert till Anne Carson eller någon motsvarande. Om det är en engelskspråkig författare tycker alla att de har tillräckligt på fötterna för att kunna bråka och ha en stark åsikt, säger hon.
Ett Carsonpris skulle dock inte mötas av champagnekorkar hos hela Gästabudet.
Pejković tycker att Carson har skrivit flera mycket bra böcker, men att hon på senare år blivit ”för förälskad i sin egen författarperson”. Ismaïl går ännu längre och försöker minnas när han senast verkligen älskade en ny Carsonbok. Svaret blir Nox – från 2010.
Podden påminner också om när medlemmarna skulle läsa Norma Jeane Baker of Troy högt på Ellerströms release och enhälligt tyckte att den var riktigt dålig.
Därifrån utvecklas en teori om Nobelprisets kanske största förbannelse: pristagarna slutar skriva bra böcker.
Louise Glück framhålls först som motsatsen – nästan hela hennes produktion höll hög nivå. Sedan fick hon Nobelpriset och skrev sin första prosabok, berättad ur två spädbarns perspektiv.
Pejković, som recenserade den svenska översättningen, sammanfattar domen kort:
– Den var fruktansvärd.
Olga Tokarczuk får ungefär samma behandling. Pejković satt i kommittén när Tokarczuk tilldelades priset och gillar flera av hennes böcker, men kallar henne ojämn och tycker att hon ibland blir så upptagen av att vara ”politiskt god” att litteraturen blir ointressant. Romanen Empusion, utgiven efter Nobelpriset, får rejält med stryk.
Rachel Cusk har inte ens fått priset ännu, men enligt Eriksson Lindbäck kan Nobelprisspekulationerna redan ha börjat göra skada: efter tillräckligt många år som möjlig kandidat har hennes stil, enligt Lyra, blivit allt mer pompös.
Mitt i allt hinner podden också avhandla Eyvind Johnsons ojämnhet, Thomas Manns Nobelkompatibla ego och en billig frisör vid Södra station som tydligen gärna diskuterar Doris Lessing med kunderna – och föredrar Shikasta framför Den femte sanningen.
Och så finns förstås veckans verkligt stora personnyhet.
Mikaela Blomqvist har gift sig och heter numera Mikaela Pejković. Gästabudet konstaterar att GP var snabba med namnbytet och skickar samtidigt en hälsning till alla eventuella beundrare: nu är det ”kört för gott”. Lyra berättar dessutom att en gäst på bröllopet trodde att hon och Pejković var systrar – medan en Facebookföljare, efter att ha sett en bild på dem tillsammans, gratulerade dem båda till giftermålet.
På torsdag klockan 13 får vi veta om Gästabudets skvaller också innehöll ett Nobelspår. Årets litteraturpris tillkännages då i Börshuset.
Lyssna på hela Gästabudets Nobelavsnitt här.
fdf6e728fbc2e57a24ac454cc3c1367fbf30630b77af62b3f0f80b22ab9305352a217e60b22dffd6TITLE: Oenighet i Nobelkommittén – ”det fanns lite tension” DESCRIPTION: Litteraturpodden Gästabudet har fått nys om oenighet i Nobelkommittén – och spekulerar om vem som ligger bakom. Dessutom i veckans Flammanexklusiva avsnitt: bröllopsskvaller, en Nobelprisförbannelse och en frisör med starka åsikter om Doris Lessing. CONTENT: Ett dygn före Nobelpriset i litteratur gör Gästabudet det enda rimliga: sprider skvaller från Svenska Akademien. Agri Ismaïl säger sig ha hört från en källa att allt inte har varit frid och fröjd i Nobelkommittén inför årets beslut. – Bråk är nog lite för starkt ord. Men man var inte överens helt enkelt. Och det fanns lite tension, säger han i det nya avsnittet. Lyra Eriksson Lindbäck har också hört saker. Hennes källa är betydligt mindre hemlig: Expressenkritikern Gunilla Brodrej. Hon kastar fram teorin att Anne Swärds sorti ur Nobelkommittén och Jila Mossaeds inträde skulle kunna ha något med saken att göra. Ismaïl säger att han inte hört det – och podden understryker själv att det är spekulation. Men om det faktiskt varit oenighet uppstår nästa fråga: vem kan man tänkas ha bråkat om? Mikaela Pejković (tidigare Blomqvist), som själv satt i Svenska Akademiens externa Nobelkommitté efter krisen 2018, har en teori. Det borde vara ett stort namn som alla ledamöter känner sig kvalificerade att ha starka åsikter om – inte någon obskyr poet som ingen vågar såga. – Min första tanke när jag fick höra det här var att då går det säkert till Anne Carson eller någon motsvarande. Om det är en engelskspråkig författare tycker alla att de har tillräckligt på fötterna för att kunna bråka och ha en stark åsikt, säger hon. Ett Carsonpris skulle dock inte mötas av champagnekorkar hos hela Gästabudet. Pejković tycker att Carson har skrivit flera mycket bra böcker, men att hon på senare år blivit ”för förälskad i sin egen författarperson”. Ismaïl går ännu längre och försöker minnas när han senast verkligen älskade en ny Carsonbok. Svaret blir Nox – från 2010. Podden påminner också om när medlemmarna skulle läsa Norma Jeane Baker of Troy högt på Ellerströms release och enhälligt tyckte att den var riktigt dålig. Därifrån utvecklas en teori om Nobelprisets kanske största förbannelse: pristagarna slutar skriva bra böcker. Louise Glück framhålls först som motsatsen – nästan hela hennes produktion höll hög nivå. Sedan fick hon Nobelpriset och skrev sin första prosabok, berättad ur två spädbarns perspektiv. Pejković, som recenserade den svenska översättningen, sammanfattar domen kort: – Den var fruktansvärd. Olga Tokarczuk får ungefär samma behandling. Pejković satt i kommittén när Tokarczuk tilldelades priset och gillar flera av hennes böcker, men kallar henne ojämn och tycker att hon ibland blir så upptagen av att vara ”politiskt god” att litteraturen blir ointressant. Romanen Empusion, utgiven efter Nobelpriset, får rejält med stryk. Rachel Cusk har inte ens fått priset ännu, men enligt Eriksson Lindbäck kan Nobelprisspekulationerna redan ha börjat göra skada: efter tillräckligt många år som möjlig kandidat har hennes stil, enligt Lyra, blivit allt mer pompös. Mitt i allt hinner podden också avhandla Eyvind Johnsons ojämnhet, Thomas Manns Nobelkompatibla ego och en billig frisör vid Södra station som tydligen gärna diskuterar Doris Lessing med kunderna – och föredrar Shikasta framför Den femte sanningen. Och så finns förstås veckans verkligt stora personnyhet. Mikaela Blomqvist har gift sig och heter numera Mikaela Pejković. Gästabudet konstaterar att GP var snabba med namnbytet och skickar samtidigt en hälsning till alla eventuella beundrare: nu är det ”kört för gott”. Lyra berättar dessutom att en gäst på bröllopet trodde att hon och Pejković var systrar – medan en Facebookföljare, efter att ha sett en bild på dem tillsammans, gratulerade dem båda till giftermålet. På torsdag klockan 13 får vi veta om Gästabudets skvaller också innehöll ett Nobelspår. Årets litteraturpris tillkännages då i Börshuset. Lyssna på hela Gästabudets Nobelavsnitt här.
TITLE: Oenighet i Nobelkommittén – ”det fanns lite tension” DESCRIPTION: Litteraturpodden Gästabudet har fått nys om oenighet i Nobelkommittén – och spekulerar om vem som ligger bakom. Dessutom: bröllopsskvaller, en Nobelprisförbannelse och en frisör med starka åsikter om Doris Lessing. CONTENT: Ett dygn före Nobelpriset i litteratur gör Gästabudet det enda rimliga: sprider skvaller från Svenska Akademien. Agri Ismaïl säger sig ha hört från en källa att allt inte har varit frid och fröjd i Nobelkommittén inför årets beslut. – Bråk är nog lite för starkt ord. Men man var inte överens helt enkelt. Och det fanns lite tension, säger han i det nya avsnittet. Men om det faktiskt varit oenighet uppstår nästa fråga: vem kan man tänkas ha bråkat om? Mikaela Pejković (tidigare Blomqvist), som själv satt i Svenska Akademiens externa Nobelkommitté efter krisen 2018, har en teori. Det borde vara ett stort namn som alla ledamöter känner sig kvalificerade att ha starka åsikter om – inte någon obskyr poet som ingen vågar såga. – Min första tanke när jag fick höra det här var att då går det säkert till Anne Carson eller någon motsvarande. Om det är en engelskspråkig författare tycker alla att de har tillräckligt på fötterna för att kunna bråka och ha en stark åsikt, säger hon. Ett Carsonpris skulle dock inte mötas av champagnekorkar hos hela Gästabudet. Pejković tycker att Carson har skrivit flera mycket bra böcker, men att hon på senare år blivit ”för förälskad i sin egen författarperson”. Ismaïl går ännu längre och försöker minnas när han senast verkligen älskade en ny Carsonbok. Svaret blir Nox – från 2010. Podden påminner också om när medlemmarna skulle läsa Norma Jeane Baker of Troy högt på Ellerströms release och enhälligt tyckte att den var riktigt dålig. Därifrån utvecklas en teori om Nobelprisets kanske största förbannelse: pristagarna slutar skriva bra böcker. Louise Glück framhålls först som motsatsen – nästan hela hennes produktion höll hög nivå. Sedan fick hon Nobelpriset och skrev sin första prosabok, berättad ur två spädbarns perspektiv. Pejković, som recenserade den svenska översättningen, sammanfattar domen kort: – Den var fruktansvärd. Olga Tokarczuk får ungefär samma behandling. Pejković satt i kommittén när Tokarczuk tilldelades priset och gillar flera av hennes böcker, men kallar henne ojämn och tycker att hon ibland blir så upptagen av att vara ”politiskt god” att litteraturen blir ointressant. Romanen Empusion, utgiven efter Nobelpriset, får rejält med stryk. Rachel Cusk har inte ens fått priset ännu, men enligt Eriksson Lindbäck kan Nobelprisspekulationerna redan ha börjat göra skada: efter tillräckligt många år som möjlig kandidat har hennes stil, enligt Lyra, blivit allt mer pompös. Mitt i allt hinner podden också avhandla Eyvind Johnsons ojämnhet, Thomas Manns Nobelkompatibla ego och en billig frisör vid Södra station som tydligen gärna diskuterar Doris Lessing med kunderna – och föredrar Shikasta framför Den femte sanningen. Och så finns förstås veckans verkligt stora personnyhet. Mikaela Blomqvist har gift sig och heter numera Mikaela Pejković. Gästabudet konstaterar att GP var snabba med namnbytet och skickar samtidigt en hälsning till alla eventuella beundrare: nu är det ”kört för gott”. Lyra berättar dessutom att en gäst på bröllopet trodde att hon och Pejković var systrar – medan en Facebookföljare, efter att ha sett en bild på dem tillsammans, gratulerade dem båda till giftermålet. På torsdag klockan 13 får vi veta om Gästabudets skvaller också innehöll ett Nobelspår. Årets litteraturpris tillkännages då i Börshuset. Lyssna på hela Gästabudets Nobelavsnitt här.
cbdca1b96d63abaa5ae28a0052f759b4072d11f7fdf6e728fbc2e57a24ac454cc3c1367fbf30630bTITLE: Oenighet i Nobelkommittén – ”det fanns lite tension” DESCRIPTION: Ett dygn före Nobelpriset i litteratur gör Gästabudet det enda rimliga: sprider skvaller från Svenska Akademien. Agri Ismaïl säger sig ha hört från en källa att allt inte har varit frid och fröjd i Nobelkommittén inför årets beslut. – Bråk är nog lite för starkt ord. Men man var inte överens helt enkelt. Och det […] CONTENT: Ett dygn före Nobelpriset i litteratur gör Gästabudet det enda rimliga: sprider skvaller från Svenska Akademien. Agri Ismaïl säger sig ha hört från en källa att allt inte har varit frid och fröjd i Nobelkommittén inför årets beslut. – Bråk är nog lite för starkt ord. Men man var inte överens helt enkelt. Och det fanns lite tension, säger han i det nya avsnittet. Lyra Eriksson Lindbäck har också hört saker. Hennes källa är betydligt mindre hemlig: Expressenkritikern Gunilla Brodrej. Hon kastar fram teorin att Anne Swärds sorti ur Nobelkommittén och Jila Mossaeds inträde skulle kunna ha något med saken att göra. Ismaïl säger att han inte hört det – och podden understryker själv att det är spekulation. Men om det faktiskt varit oenighet uppstår nästa fråga: vem kan man tänkas ha bråkat om? Mikaela Pejković (tidigare Blomqvist), som själv satt i Svenska Akademiens externa Nobelkommitté efter krisen 2018, har en teori. Det borde vara ett stort namn som alla ledamöter känner sig kvalificerade att ha starka åsikter om – inte någon obskyr poet som ingen vågar såga. – Min första tanke när jag fick höra det här var att då går det säkert till Anne Carson eller någon motsvarande. Om det är en engelskspråkig författare tycker alla att de har tillräckligt på fötterna för att kunna bråka och ha en stark åsikt, säger hon. Ett Carsonpris skulle dock inte mötas av champagnekorkar hos hela Gästabudet. Pejković tycker att Carson har skrivit flera mycket bra böcker, men att hon på senare år blivit ”för förälskad i sin egen författarperson”. Ismaïl går ännu längre och försöker minnas när han senast verkligen älskade en ny Carsonbok. Svaret blir Nox – från 2010. Podden påminner också om när medlemmarna skulle läsa Norma Jeane Baker of Troy högt på Ellerströms release och enhälligt tyckte att den var riktigt dålig. Därifrån utvecklas en teori om Nobelprisets kanske största förbannelse: pristagarna slutar skriva bra böcker. Louise Glück framhålls först som motsatsen – nästan hela hennes produktion höll hög nivå. Sedan fick hon Nobelpriset och skrev sin första prosabok, berättad ur två spädbarns perspektiv. Pejković, som recenserade den svenska översättningen, sammanfattar domen kort: – Den var fruktansvärd. Olga Tokarczuk får ungefär samma behandling. Pejković satt i kommittén när Tokarczuk tilldelades priset och gillar flera av hennes böcker, men kallar henne ojämn och tycker att hon ibland blir så upptagen av att vara ”politiskt god” att litteraturen blir ointressant. Romanen Empusion, utgiven efter Nobelpriset, får rejält med stryk. Rachel Cusk har inte ens fått priset ännu, men enligt Eriksson Lindbäck kan Nobelprisspekulationerna redan ha börjat göra skada: efter tillräckligt många år som möjlig kandidat har hennes stil, enligt Lyra, blivit allt mer pompös. Mitt i allt hinner podden också avhandla Eyvind Johnsons ojämnhet, Thomas Manns Nobelkompatibla ego och en billig frisör vid Södra station som tydligen gärna diskuterar Doris Lessing med kunderna – och föredrar Shikasta framför Den femte sanningen. Och så finns förstås veckans verkligt stora personnyhet. Mikaela Blomqvist har gift sig och heter numera Mikaela Pejković. Gästabudet konstaterar att GP var snabba med namnbytet och skickar samtidigt en hälsning till alla eventuella beundrare: nu är det ”kört för gott”. Lyra berättar dessutom att en gäst på bröllopet trodde att hon och Pejković var systrar – medan en Facebookföljare, efter att ha sett en bild på dem tillsammans, gratulerade dem båda till giftermålet. På torsdag klockan 13 får vi veta om Gästabudets skvaller också innehöll ett Nobelspår. Årets litteraturpris tillkännages då i Börshuset. Lyssna på hela Gästabudets Nobelavsnitt här.
TITLE: Oenighet i Nobelkommittén – ”det fanns lite tension” DESCRIPTION: Litteraturpodden Gästabudet har fått nys om oenighet i Nobelkommittén – och spekulerar om vem som ligger bakom. Dessutom i veckans Flammanexklusiva avsnitt: bröllopsskvaller, en Nobelprisförbannelse och en frisör med starka åsikter om Doris Lessing. CONTENT: Ett dygn före Nobelpriset i litteratur gör Gästabudet det enda rimliga: sprider skvaller från Svenska Akademien. Agri Ismaïl säger sig ha hört från en källa att allt inte har varit frid och fröjd i Nobelkommittén inför årets beslut. – Bråk är nog lite för starkt ord. Men man var inte överens helt enkelt. Och det fanns lite tension, säger han i det nya avsnittet. Lyra Eriksson Lindbäck har också hört saker. Hennes källa är betydligt mindre hemlig: Expressenkritikern Gunilla Brodrej. Hon kastar fram teorin att Anne Swärds sorti ur Nobelkommittén och Jila Mossaeds inträde skulle kunna ha något med saken att göra. Ismaïl säger att han inte hört det – och podden understryker själv att det är spekulation. Men om det faktiskt varit oenighet uppstår nästa fråga: vem kan man tänkas ha bråkat om? Mikaela Pejković (tidigare Blomqvist), som själv satt i Svenska Akademiens externa Nobelkommitté efter krisen 2018, har en teori. Det borde vara ett stort namn som alla ledamöter känner sig kvalificerade att ha starka åsikter om – inte någon obskyr poet som ingen vågar såga. – Min första tanke när jag fick höra det här var att då går det säkert till Anne Carson eller någon motsvarande. Om det är en engelskspråkig författare tycker alla att de har tillräckligt på fötterna för att kunna bråka och ha en stark åsikt, säger hon. Ett Carsonpris skulle dock inte mötas av champagnekorkar hos hela Gästabudet. Pejković tycker att Carson har skrivit flera mycket bra böcker, men att hon på senare år blivit ”för förälskad i sin egen författarperson”. Ismaïl går ännu längre och försöker minnas när han senast verkligen älskade en ny Carsonbok. Svaret blir Nox – från 2010. Podden påminner också om när medlemmarna skulle läsa Norma Jeane Baker of Troy högt på Ellerströms release och enhälligt tyckte att den var riktigt dålig. Därifrån utvecklas en teori om Nobelprisets kanske största förbannelse: pristagarna slutar skriva bra böcker. Louise Glück framhålls först som motsatsen – nästan hela hennes produktion höll hög nivå. Sedan fick hon Nobelpriset och skrev sin första prosabok, berättad ur två spädbarns perspektiv. Pejković, som recenserade den svenska översättningen, sammanfattar domen kort: – Den var fruktansvärd. Olga Tokarczuk får ungefär samma behandling. Pejković satt i kommittén när Tokarczuk tilldelades priset och gillar flera av hennes böcker, men kallar henne ojämn och tycker att hon ibland blir så upptagen av att vara ”politiskt god” att litteraturen blir ointressant. Romanen Empusion, utgiven efter Nobelpriset, får rejält med stryk. Rachel Cusk har inte ens fått priset ännu, men enligt Eriksson Lindbäck kan Nobelprisspekulationerna redan ha börjat göra skada: efter tillräckligt många år som möjlig kandidat har hennes stil, enligt Lyra, blivit allt mer pompös. Mitt i allt hinner podden också avhandla Eyvind Johnsons ojämnhet, Thomas Manns Nobelkompatibla ego och en billig frisör vid Södra station som tydligen gärna diskuterar Doris Lessing med kunderna – och föredrar Shikasta framför Den femte sanningen. Och så finns förstås veckans verkligt stora personnyhet. Mikaela Blomqvist har gift sig och heter numera Mikaela Pejković. Gästabudet konstaterar att GP var snabba med namnbytet och skickar samtidigt en hälsning till alla eventuella beundrare: nu är det ”kört för gott”. Lyra berättar dessutom att en gäst på bröllopet trodde att hon och Pejković var systrar – medan en Facebookföljare, efter att ha sett en bild på dem tillsammans, gratulerade dem båda till giftermålet. På torsdag klockan 13 får vi veta om Gästabudets skvaller också innehöll ett Nobelspår. Årets litteraturpris tillkännages då i Börshuset. Lyssna på hela Gästabudets Nobelavsnitt här.
fdf6e728fbc2e57a24ac454cc3c1367fbf30630bLitteraturpodden Gästabudet har fått nys om oenighet i Nobelkommittén – och spekulerar om vem som ligger bakom. Dessutom i veckans Flammanexklusiva avsnitt: bröllopsskvaller, en Nobelprisförbannelse och en frisör med starka åsikter om Doris Lessing.
Ett dygn före Nobelpriset i litteratur gör Gästabudet det enda rimliga: sprider skvaller från Svenska Akademien.
Agri Ismaïl säger sig ha hört från en källa att allt inte har varit frid och fröjd i Nobelkommittén inför årets beslut.
– Bråk är nog lite för starkt ord. Men man var inte överens helt enkelt. Och det fanns lite tension, säger han i det nya avsnittet.
Lyra Eriksson Lindbäck har också hört saker. Hennes källa är betydligt mindre hemlig: Expressenkritikern Gunilla Brodrej. Hon kastar fram teorin att Anne Swärds sorti ur Nobelkommittén och Jila Mossaeds inträde skulle kunna ha något med saken att göra. Ismaïl säger att han inte hört det – och podden understryker själv att det är spekulation.
Men om det faktiskt varit oenighet uppstår nästa fråga: vem kan man tänkas ha bråkat om?
Mikaela Pejković (tidigare Blomqvist), som själv satt i Svenska Akademiens externa Nobelkommitté efter krisen 2018, har en teori. Det borde vara ett stort namn som alla ledamöter känner sig kvalificerade att ha starka åsikter om – inte någon obskyr poet som ingen vågar såga.
– Min första tanke när jag fick höra det här var att då går det säkert till Anne Carson eller någon motsvarande. Om det är en engelskspråkig författare tycker alla att de har tillräckligt på fötterna för att kunna bråka och ha en stark åsikt, säger hon.
Ett Carsonpris skulle dock inte mötas av champagnekorkar hos hela Gästabudet.
Pejković tycker att Carson har skrivit flera mycket bra böcker, men att hon på senare år blivit ”för förälskad i sin egen författarperson”. Ismaïl går ännu längre och försöker minnas när han senast verkligen älskade en ny Carsonbok. Svaret blir Nox – från 2010.
Podden påminner också om när medlemmarna skulle läsa Norma Jeane Baker of Troy högt på Ellerströms release och enhälligt tyckte att den var riktigt dålig.
Därifrån utvecklas en teori om Nobelprisets kanske största förbannelse: pristagarna slutar skriva bra böcker.
Louise Glück framhålls först som motsatsen – nästan hela hennes produktion höll hög nivå. Sedan fick hon Nobelpriset och skrev sin första prosabok, berättad ur två spädbarns perspektiv.
Pejković, som recenserade den svenska översättningen, sammanfattar domen kort:
– Den var fruktansvärd.
Olga Tokarczuk får ungefär samma behandling. Pejković satt i kommittén när Tokarczuk tilldelades priset och gillar flera av hennes böcker, men kallar henne ojämn och tycker att hon ibland blir så upptagen av att vara ”politiskt god” att litteraturen blir ointressant. Romanen Empusion, utgiven efter Nobelpriset, får rejält med stryk.
Rachel Cusk har inte ens fått priset ännu, men enligt Eriksson Lindbäck kan Nobelprisspekulationerna redan ha börjat göra skada: efter tillräckligt många år som möjlig kandidat har hennes stil, enligt Lyra, blivit allt mer pompös.
Mitt i allt hinner podden också avhandla Eyvind Johnsons ojämnhet, Thomas Manns Nobelkompatibla ego och en billig frisör vid Södra station som tydligen gärna diskuterar Doris Lessing med kunderna – och föredrar Shikasta framför Den femte sanningen.
Och så finns förstås veckans verkligt stora personnyhet.
Mikaela Blomqvist har gift sig och heter numera Mikaela Pejković. Gästabudet konstaterar att GP var snabba med namnbytet och skickar samtidigt en hälsning till alla eventuella beundrare: nu är det ”kört för gott”. Lyra berättar dessutom att en gäst på bröllopet trodde att hon och Pejković var systrar – medan en Facebookföljare, efter att ha sett en bild på dem tillsammans, gratulerade dem båda till giftermålet.
På torsdag klockan 13 får vi veta om Gästabudets skvaller också innehöll ett Nobelspår. Årets litteraturpris tillkännages då i Börshuset.
Lyssna på hela Gästabudets Nobelavsnitt här.
fdf6e728fbc2e57a24ac454cc3c1367fbf30630b77af62b3f0f80b22ab9305352a217e60b22dffd6TITLE: Oenighet i Nobelkommittén – ”det fanns lite tension” DESCRIPTION: Litteraturpodden Gästabudet har fått nys om oenighet i Nobelkommittén – och spekulerar om vem som ligger bakom. Dessutom i veckans Flammanexklusiva avsnitt: bröllopsskvaller, en Nobelprisförbannelse och en frisör med starka åsikter om Doris Lessing. CONTENT: Ett dygn före Nobelpriset i litteratur gör Gästabudet det enda rimliga: sprider skvaller från Svenska Akademien. Agri Ismaïl säger sig ha hört från en källa att allt inte har varit frid och fröjd i Nobelkommittén inför årets beslut. – Bråk är nog lite för starkt ord. Men man var inte överens helt enkelt. Och det fanns lite tension, säger han i det nya avsnittet. Lyra Eriksson Lindbäck har också hört saker. Hennes källa är betydligt mindre hemlig: Expressenkritikern Gunilla Brodrej. Hon kastar fram teorin att Anne Swärds sorti ur Nobelkommittén och Jila Mossaeds inträde skulle kunna ha något med saken att göra. Ismaïl säger att han inte hört det – och podden understryker själv att det är spekulation. Men om det faktiskt varit oenighet uppstår nästa fråga: vem kan man tänkas ha bråkat om? Mikaela Pejković (tidigare Blomqvist), som själv satt i Svenska Akademiens externa Nobelkommitté efter krisen 2018, har en teori. Det borde vara ett stort namn som alla ledamöter känner sig kvalificerade att ha starka åsikter om – inte någon obskyr poet som ingen vågar såga. – Min första tanke när jag fick höra det här var att då går det säkert till Anne Carson eller någon motsvarande. Om det är en engelskspråkig författare tycker alla att de har tillräckligt på fötterna för att kunna bråka och ha en stark åsikt, säger hon. Ett Carsonpris skulle dock inte mötas av champagnekorkar hos hela Gästabudet. Pejković tycker att Carson har skrivit flera mycket bra böcker, men att hon på senare år blivit ”för förälskad i sin egen författarperson”. Ismaïl går ännu längre och försöker minnas när han senast verkligen älskade en ny Carsonbok. Svaret blir Nox – från 2010. Podden påminner också om när medlemmarna skulle läsa Norma Jeane Baker of Troy högt på Ellerströms release och enhälligt tyckte att den var riktigt dålig. Därifrån utvecklas en teori om Nobelprisets kanske största förbannelse: pristagarna slutar skriva bra böcker. Louise Glück framhålls först som motsatsen – nästan hela hennes produktion höll hög nivå. Sedan fick hon Nobelpriset och skrev sin första prosabok, berättad ur två spädbarns perspektiv. Pejković, som recenserade den svenska översättningen, sammanfattar domen kort: – Den var fruktansvärd. Olga Tokarczuk får ungefär samma behandling. Pejković satt i kommittén när Tokarczuk tilldelades priset och gillar flera av hennes böcker, men kallar henne ojämn och tycker att hon ibland blir så upptagen av att vara ”politiskt god” att litteraturen blir ointressant. Romanen Empusion, utgiven efter Nobelpriset, får rejält med stryk. Rachel Cusk har inte ens fått priset ännu, men enligt Eriksson Lindbäck kan Nobelprisspekulationerna redan ha börjat göra skada: efter tillräckligt många år som möjlig kandidat har hennes stil, enligt Lyra, blivit allt mer pompös. Mitt i allt hinner podden också avhandla Eyvind Johnsons ojämnhet, Thomas Manns Nobelkompatibla ego och en billig frisör vid Södra station som tydligen gärna diskuterar Doris Lessing med kunderna – och föredrar Shikasta framför Den femte sanningen. Och så finns förstås veckans verkligt stora personnyhet. Mikaela Blomqvist har gift sig och heter numera Mikaela Pejković. Gästabudet konstaterar att GP var snabba med namnbytet och skickar samtidigt en hälsning till alla eventuella beundrare: nu är det ”kört för gott”. Lyra berättar dessutom att en gäst på bröllopet trodde att hon och Pejković var systrar – medan en Facebookföljare, efter att ha sett en bild på dem tillsammans, gratulerade dem båda till giftermålet. På torsdag klockan 13 får vi veta om Gästabudets skvaller också innehöll ett Nobelspår. Årets litteraturpris tillkännages då i Börshuset. Lyssna på hela Gästabudets Nobelavsnitt här.
TITLE: Oenighet i Nobelkommittén – ”det fanns lite tension” DESCRIPTION: Litteraturpodden Gästabudet har fått nys om oenighet i Nobelkommittén – och spekulerar om vem som ligger bakom. Dessutom: bröllopsskvaller, en Nobelprisförbannelse och en frisör med starka åsikter om Doris Lessing. CONTENT: Ett dygn före Nobelpriset i litteratur gör Gästabudet det enda rimliga: sprider skvaller från Svenska Akademien. Agri Ismaïl säger sig ha hört från en källa att allt inte har varit frid och fröjd i Nobelkommittén inför årets beslut. – Bråk är nog lite för starkt ord. Men man var inte överens helt enkelt. Och det fanns lite tension, säger han i det nya avsnittet. Men om det faktiskt varit oenighet uppstår nästa fråga: vem kan man tänkas ha bråkat om? Mikaela Pejković (tidigare Blomqvist), som själv satt i Svenska Akademiens externa Nobelkommitté efter krisen 2018, har en teori. Det borde vara ett stort namn som alla ledamöter känner sig kvalificerade att ha starka åsikter om – inte någon obskyr poet som ingen vågar såga. – Min första tanke när jag fick höra det här var att då går det säkert till Anne Carson eller någon motsvarande. Om det är en engelskspråkig författare tycker alla att de har tillräckligt på fötterna för att kunna bråka och ha en stark åsikt, säger hon. Ett Carsonpris skulle dock inte mötas av champagnekorkar hos hela Gästabudet. Pejković tycker att Carson har skrivit flera mycket bra böcker, men att hon på senare år blivit ”för förälskad i sin egen författarperson”. Ismaïl går ännu längre och försöker minnas när han senast verkligen älskade en ny Carsonbok. Svaret blir Nox – från 2010. Podden påminner också om när medlemmarna skulle läsa Norma Jeane Baker of Troy högt på Ellerströms release och enhälligt tyckte att den var riktigt dålig. Därifrån utvecklas en teori om Nobelprisets kanske största förbannelse: pristagarna slutar skriva bra böcker. Louise Glück framhålls först som motsatsen – nästan hela hennes produktion höll hög nivå. Sedan fick hon Nobelpriset och skrev sin första prosabok, berättad ur två spädbarns perspektiv. Pejković, som recenserade den svenska översättningen, sammanfattar domen kort: – Den var fruktansvärd. Olga Tokarczuk får ungefär samma behandling. Pejković satt i kommittén när Tokarczuk tilldelades priset och gillar flera av hennes böcker, men kallar henne ojämn och tycker att hon ibland blir så upptagen av att vara ”politiskt god” att litteraturen blir ointressant. Romanen Empusion, utgiven efter Nobelpriset, får rejält med stryk. Rachel Cusk har inte ens fått priset ännu, men enligt Eriksson Lindbäck kan Nobelprisspekulationerna redan ha börjat göra skada: efter tillräckligt många år som möjlig kandidat har hennes stil, enligt Lyra, blivit allt mer pompös. Mitt i allt hinner podden också avhandla Eyvind Johnsons ojämnhet, Thomas Manns Nobelkompatibla ego och en billig frisör vid Södra station som tydligen gärna diskuterar Doris Lessing med kunderna – och föredrar Shikasta framför Den femte sanningen. Och så finns förstås veckans verkligt stora personnyhet. Mikaela Blomqvist har gift sig och heter numera Mikaela Pejković. Gästabudet konstaterar att GP var snabba med namnbytet och skickar samtidigt en hälsning till alla eventuella beundrare: nu är det ”kört för gott”. Lyra berättar dessutom att en gäst på bröllopet trodde att hon och Pejković var systrar – medan en Facebookföljare, efter att ha sett en bild på dem tillsammans, gratulerade dem båda till giftermålet. På torsdag klockan 13 får vi veta om Gästabudets skvaller också innehöll ett Nobelspår. Årets litteraturpris tillkännages då i Börshuset. Lyssna på hela Gästabudets Nobelavsnitt här.
cbdca1b96d63abaa5ae28a0052f759b4072d11f7fdf6e728fbc2e57a24ac454cc3c1367fbf30630bTITLE: Oenighet i Nobelkommittén – ”det fanns lite tension” DESCRIPTION: Ett dygn före Nobelpriset i litteratur gör Gästabudet det enda rimliga: sprider skvaller från Svenska Akademien. Agri Ismaïl säger sig ha hört från en källa att allt inte har varit frid och fröjd i Nobelkommittén inför årets beslut. – Bråk är nog lite för starkt ord. Men man var inte överens helt enkelt. Och det […] CONTENT: Ett dygn före Nobelpriset i litteratur gör Gästabudet det enda rimliga: sprider skvaller från Svenska Akademien. Agri Ismaïl säger sig ha hört från en källa att allt inte har varit frid och fröjd i Nobelkommittén inför årets beslut. – Bråk är nog lite för starkt ord. Men man var inte överens helt enkelt. Och det fanns lite tension, säger han i det nya avsnittet. Lyra Eriksson Lindbäck har också hört saker. Hennes källa är betydligt mindre hemlig: Expressenkritikern Gunilla Brodrej. Hon kastar fram teorin att Anne Swärds sorti ur Nobelkommittén och Jila Mossaeds inträde skulle kunna ha något med saken att göra. Ismaïl säger att han inte hört det – och podden understryker själv att det är spekulation. Men om det faktiskt varit oenighet uppstår nästa fråga: vem kan man tänkas ha bråkat om? Mikaela Pejković (tidigare Blomqvist), som själv satt i Svenska Akademiens externa Nobelkommitté efter krisen 2018, har en teori. Det borde vara ett stort namn som alla ledamöter känner sig kvalificerade att ha starka åsikter om – inte någon obskyr poet som ingen vågar såga. – Min första tanke när jag fick höra det här var att då går det säkert till Anne Carson eller någon motsvarande. Om det är en engelskspråkig författare tycker alla att de har tillräckligt på fötterna för att kunna bråka och ha en stark åsikt, säger hon. Ett Carsonpris skulle dock inte mötas av champagnekorkar hos hela Gästabudet. Pejković tycker att Carson har skrivit flera mycket bra böcker, men att hon på senare år blivit ”för förälskad i sin egen författarperson”. Ismaïl går ännu längre och försöker minnas när han senast verkligen älskade en ny Carsonbok. Svaret blir Nox – från 2010. Podden påminner också om när medlemmarna skulle läsa Norma Jeane Baker of Troy högt på Ellerströms release och enhälligt tyckte att den var riktigt dålig. Därifrån utvecklas en teori om Nobelprisets kanske största förbannelse: pristagarna slutar skriva bra böcker. Louise Glück framhålls först som motsatsen – nästan hela hennes produktion höll hög nivå. Sedan fick hon Nobelpriset och skrev sin första prosabok, berättad ur två spädbarns perspektiv. Pejković, som recenserade den svenska översättningen, sammanfattar domen kort: – Den var fruktansvärd. Olga Tokarczuk får ungefär samma behandling. Pejković satt i kommittén när Tokarczuk tilldelades priset och gillar flera av hennes böcker, men kallar henne ojämn och tycker att hon ibland blir så upptagen av att vara ”politiskt god” att litteraturen blir ointressant. Romanen Empusion, utgiven efter Nobelpriset, får rejält med stryk. Rachel Cusk har inte ens fått priset ännu, men enligt Eriksson Lindbäck kan Nobelprisspekulationerna redan ha börjat göra skada: efter tillräckligt många år som möjlig kandidat har hennes stil, enligt Lyra, blivit allt mer pompös. Mitt i allt hinner podden också avhandla Eyvind Johnsons ojämnhet, Thomas Manns Nobelkompatibla ego och en billig frisör vid Södra station som tydligen gärna diskuterar Doris Lessing med kunderna – och föredrar Shikasta framför Den femte sanningen. Och så finns förstås veckans verkligt stora personnyhet. Mikaela Blomqvist har gift sig och heter numera Mikaela Pejković. Gästabudet konstaterar att GP var snabba med namnbytet och skickar samtidigt en hälsning till alla eventuella beundrare: nu är det ”kört för gott”. Lyra berättar dessutom att en gäst på bröllopet trodde att hon och Pejković var systrar – medan en Facebookföljare, efter att ha sett en bild på dem tillsammans, gratulerade dem båda till giftermålet. På torsdag klockan 13 får vi veta om Gästabudets skvaller också innehöll ett Nobelspår. Årets litteraturpris tillkännages då i Börshuset. Lyssna på hela Gästabudets Nobelavsnitt här.
TITLE: Oenighet i Nobelkommittén – ”det fanns lite tension” DESCRIPTION: Litteraturpodden Gästabudet har fått nys om oenighet i Nobelkommittén – och spekulerar om vem som ligger bakom. Dessutom i veckans Flammanexklusiva avsnitt: bröllopsskvaller, en Nobelprisförbannelse och en frisör med starka åsikter om Doris Lessing. CONTENT: Ett dygn före Nobelpriset i litteratur gör Gästabudet det enda rimliga: sprider skvaller från Svenska Akademien. Agri Ismaïl säger sig ha hört från en källa att allt inte har varit frid och fröjd i Nobelkommittén inför årets beslut. – Bråk är nog lite för starkt ord. Men man var inte överens helt enkelt. Och det fanns lite tension, säger han i det nya avsnittet. Lyra Eriksson Lindbäck har också hört saker. Hennes källa är betydligt mindre hemlig: Expressenkritikern Gunilla Brodrej. Hon kastar fram teorin att Anne Swärds sorti ur Nobelkommittén och Jila Mossaeds inträde skulle kunna ha något med saken att göra. Ismaïl säger att han inte hört det – och podden understryker själv att det är spekulation. Men om det faktiskt varit oenighet uppstår nästa fråga: vem kan man tänkas ha bråkat om? Mikaela Pejković (tidigare Blomqvist), som själv satt i Svenska Akademiens externa Nobelkommitté efter krisen 2018, har en teori. Det borde vara ett stort namn som alla ledamöter känner sig kvalificerade att ha starka åsikter om – inte någon obskyr poet som ingen vågar såga. – Min första tanke när jag fick höra det här var att då går det säkert till Anne Carson eller någon motsvarande. Om det är en engelskspråkig författare tycker alla att de har tillräckligt på fötterna för att kunna bråka och ha en stark åsikt, säger hon. Ett Carsonpris skulle dock inte mötas av champagnekorkar hos hela Gästabudet. Pejković tycker att Carson har skrivit flera mycket bra böcker, men att hon på senare år blivit ”för förälskad i sin egen författarperson”. Ismaïl går ännu längre och försöker minnas när han senast verkligen älskade en ny Carsonbok. Svaret blir Nox – från 2010. Podden påminner också om när medlemmarna skulle läsa Norma Jeane Baker of Troy högt på Ellerströms release och enhälligt tyckte att den var riktigt dålig. Därifrån utvecklas en teori om Nobelprisets kanske största förbannelse: pristagarna slutar skriva bra böcker. Louise Glück framhålls först som motsatsen – nästan hela hennes produktion höll hög nivå. Sedan fick hon Nobelpriset och skrev sin första prosabok, berättad ur två spädbarns perspektiv. Pejković, som recenserade den svenska översättningen, sammanfattar domen kort: – Den var fruktansvärd. Olga Tokarczuk får ungefär samma behandling. Pejković satt i kommittén när Tokarczuk tilldelades priset och gillar flera av hennes böcker, men kallar henne ojämn och tycker att hon ibland blir så upptagen av att vara ”politiskt god” att litteraturen blir ointressant. Romanen Empusion, utgiven efter Nobelpriset, får rejält med stryk. Rachel Cusk har inte ens fått priset ännu, men enligt Eriksson Lindbäck kan Nobelprisspekulationerna redan ha börjat göra skada: efter tillräckligt många år som möjlig kandidat har hennes stil, enligt Lyra, blivit allt mer pompös. Mitt i allt hinner podden också avhandla Eyvind Johnsons ojämnhet, Thomas Manns Nobelkompatibla ego och en billig frisör vid Södra station som tydligen gärna diskuterar Doris Lessing med kunderna – och föredrar Shikasta framför Den femte sanningen. Och så finns förstås veckans verkligt stora personnyhet. Mikaela Blomqvist har gift sig och heter numera Mikaela Pejković. Gästabudet konstaterar att GP var snabba med namnbytet och skickar samtidigt en hälsning till alla eventuella beundrare: nu är det ”kört för gott”. Lyra berättar dessutom att en gäst på bröllopet trodde att hon och Pejković var systrar – medan en Facebookföljare, efter att ha sett en bild på dem tillsammans, gratulerade dem båda till giftermålet. På torsdag klockan 13 får vi veta om Gästabudets skvaller också innehöll ett Nobelspår. Årets litteraturpris tillkännages då i Börshuset. Lyssna på hela Gästabudets Nobelavsnitt här.
cbdca1b96d63abaa5ae28a0052f759b4072d11f7Ett dygn före Nobelpriset i litteratur gör Gästabudet det enda rimliga: sprider skvaller från Svenska Akademien. Agri Ismaïl säger sig ha hört från en källa att allt inte har varit frid och fröjd i Nobelkommittén inför årets beslut. – Bråk är nog lite för starkt ord. Men man var inte överens helt enkelt. Och det […]
Ett dygn före Nobelpriset i litteratur gör Gästabudet det enda rimliga: sprider skvaller från Svenska Akademien.
Agri Ismaïl säger sig ha hört från en källa att allt inte har varit frid och fröjd i Nobelkommittén inför årets beslut.
– Bråk är nog lite för starkt ord. Men man var inte överens helt enkelt. Och det fanns lite tension, säger han i det nya avsnittet.
Lyra Eriksson Lindbäck har också hört saker. Hennes källa är betydligt mindre hemlig: Expressenkritikern Gunilla Brodrej. Hon kastar fram teorin att Anne Swärds sorti ur Nobelkommittén och Jila Mossaeds inträde skulle kunna ha något med saken att göra. Ismaïl säger att han inte hört det – och podden understryker själv att det är spekulation.
Men om det faktiskt varit oenighet uppstår nästa fråga: vem kan man tänkas ha bråkat om?
Mikaela Pejković (tidigare Blomqvist), som själv satt i Svenska Akademiens externa Nobelkommitté efter krisen 2018, har en teori. Det borde vara ett stort namn som alla ledamöter känner sig kvalificerade att ha starka åsikter om – inte någon obskyr poet som ingen vågar såga.
– Min första tanke när jag fick höra det här var att då går det säkert till Anne Carson eller någon motsvarande. Om det är en engelskspråkig författare tycker alla att de har tillräckligt på fötterna för att kunna bråka och ha en stark åsikt, säger hon.
Ett Carsonpris skulle dock inte mötas av champagnekorkar hos hela Gästabudet.
Pejković tycker att Carson har skrivit flera mycket bra böcker, men att hon på senare år blivit ”för förälskad i sin egen författarperson”. Ismaïl går ännu längre och försöker minnas när han senast verkligen älskade en ny Carsonbok. Svaret blir Nox – från 2010.
Podden påminner också om när medlemmarna skulle läsa Norma Jeane Baker of Troy högt på Ellerströms release och enhälligt tyckte att den var riktigt dålig.
Därifrån utvecklas en teori om Nobelprisets kanske största förbannelse: pristagarna slutar skriva bra böcker.
Louise Glück framhålls först som motsatsen – nästan hela hennes produktion höll hög nivå. Sedan fick hon Nobelpriset och skrev sin första prosabok, berättad ur två spädbarns perspektiv.
Pejković, som recenserade den svenska översättningen, sammanfattar domen kort:
– Den var fruktansvärd.
Olga Tokarczuk får ungefär samma behandling. Pejković satt i kommittén när Tokarczuk tilldelades priset och gillar flera av hennes böcker, men kallar henne ojämn och tycker att hon ibland blir så upptagen av att vara ”politiskt god” att litteraturen blir ointressant. Romanen Empusion, utgiven efter Nobelpriset, får rejält med stryk.
Rachel Cusk har inte ens fått priset ännu, men enligt Eriksson Lindbäck kan Nobelprisspekulationerna redan ha börjat göra skada: efter tillräckligt många år som möjlig kandidat har hennes stil, enligt Lyra, blivit allt mer pompös.
Mitt i allt hinner podden också avhandla Eyvind Johnsons ojämnhet, Thomas Manns Nobelkompatibla ego och en billig frisör vid Södra station som tydligen gärna diskuterar Doris Lessing med kunderna – och föredrar Shikasta framför Den femte sanningen.
Och så finns förstås veckans verkligt stora personnyhet.
Mikaela Blomqvist har gift sig och heter numera Mikaela Pejković. Gästabudet konstaterar att GP var snabba med namnbytet och skickar samtidigt en hälsning till alla eventuella beundrare: nu är det ”kört för gott”. Lyra berättar dessutom att en gäst på bröllopet trodde att hon och Pejković var systrar – medan en Facebookföljare, efter att ha sett en bild på dem tillsammans, gratulerade dem båda till giftermålet.
På torsdag klockan 13 får vi veta om Gästabudets skvaller också innehöll ett Nobelspår. Årets litteraturpris tillkännages då i Börshuset.
Lyssna på hela Gästabudets Nobelavsnitt här.
fdf6e728fbc2e57a24ac454cc3c1367fbf30630b77af62b3f0f80b22ab9305352a217e60b22dffd6TITLE: Oenighet i Nobelkommittén – ”det fanns lite tension” DESCRIPTION: Litteraturpodden Gästabudet har fått nys om oenighet i Nobelkommittén – och spekulerar om vem som ligger bakom. Dessutom i veckans Flammanexklusiva avsnitt: bröllopsskvaller, en Nobelprisförbannelse och en frisör med starka åsikter om Doris Lessing. CONTENT: Ett dygn före Nobelpriset i litteratur gör Gästabudet det enda rimliga: sprider skvaller från Svenska Akademien. Agri Ismaïl säger sig ha hört från en källa att allt inte har varit frid och fröjd i Nobelkommittén inför årets beslut. – Bråk är nog lite för starkt ord. Men man var inte överens helt enkelt. Och det fanns lite tension, säger han i det nya avsnittet. Lyra Eriksson Lindbäck har också hört saker. Hennes källa är betydligt mindre hemlig: Expressenkritikern Gunilla Brodrej. Hon kastar fram teorin att Anne Swärds sorti ur Nobelkommittén och Jila Mossaeds inträde skulle kunna ha något med saken att göra. Ismaïl säger att han inte hört det – och podden understryker själv att det är spekulation. Men om det faktiskt varit oenighet uppstår nästa fråga: vem kan man tänkas ha bråkat om? Mikaela Pejković (tidigare Blomqvist), som själv satt i Svenska Akademiens externa Nobelkommitté efter krisen 2018, har en teori. Det borde vara ett stort namn som alla ledamöter känner sig kvalificerade att ha starka åsikter om – inte någon obskyr poet som ingen vågar såga. – Min första tanke när jag fick höra det här var att då går det säkert till Anne Carson eller någon motsvarande. Om det är en engelskspråkig författare tycker alla att de har tillräckligt på fötterna för att kunna bråka och ha en stark åsikt, säger hon. Ett Carsonpris skulle dock inte mötas av champagnekorkar hos hela Gästabudet. Pejković tycker att Carson har skrivit flera mycket bra böcker, men att hon på senare år blivit ”för förälskad i sin egen författarperson”. Ismaïl går ännu längre och försöker minnas när han senast verkligen älskade en ny Carsonbok. Svaret blir Nox – från 2010. Podden påminner också om när medlemmarna skulle läsa Norma Jeane Baker of Troy högt på Ellerströms release och enhälligt tyckte att den var riktigt dålig. Därifrån utvecklas en teori om Nobelprisets kanske största förbannelse: pristagarna slutar skriva bra böcker. Louise Glück framhålls först som motsatsen – nästan hela hennes produktion höll hög nivå. Sedan fick hon Nobelpriset och skrev sin första prosabok, berättad ur två spädbarns perspektiv. Pejković, som recenserade den svenska översättningen, sammanfattar domen kort: – Den var fruktansvärd. Olga Tokarczuk får ungefär samma behandling. Pejković satt i kommittén när Tokarczuk tilldelades priset och gillar flera av hennes böcker, men kallar henne ojämn och tycker att hon ibland blir så upptagen av att vara ”politiskt god” att litteraturen blir ointressant. Romanen Empusion, utgiven efter Nobelpriset, får rejält med stryk. Rachel Cusk har inte ens fått priset ännu, men enligt Eriksson Lindbäck kan Nobelprisspekulationerna redan ha börjat göra skada: efter tillräckligt många år som möjlig kandidat har hennes stil, enligt Lyra, blivit allt mer pompös. Mitt i allt hinner podden också avhandla Eyvind Johnsons ojämnhet, Thomas Manns Nobelkompatibla ego och en billig frisör vid Södra station som tydligen gärna diskuterar Doris Lessing med kunderna – och föredrar Shikasta framför Den femte sanningen. Och så finns förstås veckans verkligt stora personnyhet. Mikaela Blomqvist har gift sig och heter numera Mikaela Pejković. Gästabudet konstaterar att GP var snabba med namnbytet och skickar samtidigt en hälsning till alla eventuella beundrare: nu är det ”kört för gott”. Lyra berättar dessutom att en gäst på bröllopet trodde att hon och Pejković var systrar – medan en Facebookföljare, efter att ha sett en bild på dem tillsammans, gratulerade dem båda till giftermålet. På torsdag klockan 13 får vi veta om Gästabudets skvaller också innehöll ett Nobelspår. Årets litteraturpris tillkännages då i Börshuset. Lyssna på hela Gästabudets Nobelavsnitt här.
TITLE: Oenighet i Nobelkommittén – ”det fanns lite tension” DESCRIPTION: Litteraturpodden Gästabudet har fått nys om oenighet i Nobelkommittén – och spekulerar om vem som ligger bakom. Dessutom: bröllopsskvaller, en Nobelprisförbannelse och en frisör med starka åsikter om Doris Lessing. CONTENT: Ett dygn före Nobelpriset i litteratur gör Gästabudet det enda rimliga: sprider skvaller från Svenska Akademien. Agri Ismaïl säger sig ha hört från en källa att allt inte har varit frid och fröjd i Nobelkommittén inför årets beslut. – Bråk är nog lite för starkt ord. Men man var inte överens helt enkelt. Och det fanns lite tension, säger han i det nya avsnittet. Men om det faktiskt varit oenighet uppstår nästa fråga: vem kan man tänkas ha bråkat om? Mikaela Pejković (tidigare Blomqvist), som själv satt i Svenska Akademiens externa Nobelkommitté efter krisen 2018, har en teori. Det borde vara ett stort namn som alla ledamöter känner sig kvalificerade att ha starka åsikter om – inte någon obskyr poet som ingen vågar såga. – Min första tanke när jag fick höra det här var att då går det säkert till Anne Carson eller någon motsvarande. Om det är en engelskspråkig författare tycker alla att de har tillräckligt på fötterna för att kunna bråka och ha en stark åsikt, säger hon. Ett Carsonpris skulle dock inte mötas av champagnekorkar hos hela Gästabudet. Pejković tycker att Carson har skrivit flera mycket bra böcker, men att hon på senare år blivit ”för förälskad i sin egen författarperson”. Ismaïl går ännu längre och försöker minnas när han senast verkligen älskade en ny Carsonbok. Svaret blir Nox – från 2010. Podden påminner också om när medlemmarna skulle läsa Norma Jeane Baker of Troy högt på Ellerströms release och enhälligt tyckte att den var riktigt dålig. Därifrån utvecklas en teori om Nobelprisets kanske största förbannelse: pristagarna slutar skriva bra böcker. Louise Glück framhålls först som motsatsen – nästan hela hennes produktion höll hög nivå. Sedan fick hon Nobelpriset och skrev sin första prosabok, berättad ur två spädbarns perspektiv. Pejković, som recenserade den svenska översättningen, sammanfattar domen kort: – Den var fruktansvärd. Olga Tokarczuk får ungefär samma behandling. Pejković satt i kommittén när Tokarczuk tilldelades priset och gillar flera av hennes böcker, men kallar henne ojämn och tycker att hon ibland blir så upptagen av att vara ”politiskt god” att litteraturen blir ointressant. Romanen Empusion, utgiven efter Nobelpriset, får rejält med stryk. Rachel Cusk har inte ens fått priset ännu, men enligt Eriksson Lindbäck kan Nobelprisspekulationerna redan ha börjat göra skada: efter tillräckligt många år som möjlig kandidat har hennes stil, enligt Lyra, blivit allt mer pompös. Mitt i allt hinner podden också avhandla Eyvind Johnsons ojämnhet, Thomas Manns Nobelkompatibla ego och en billig frisör vid Södra station som tydligen gärna diskuterar Doris Lessing med kunderna – och föredrar Shikasta framför Den femte sanningen. Och så finns förstås veckans verkligt stora personnyhet. Mikaela Blomqvist har gift sig och heter numera Mikaela Pejković. Gästabudet konstaterar att GP var snabba med namnbytet och skickar samtidigt en hälsning till alla eventuella beundrare: nu är det ”kört för gott”. Lyra berättar dessutom att en gäst på bröllopet trodde att hon och Pejković var systrar – medan en Facebookföljare, efter att ha sett en bild på dem tillsammans, gratulerade dem båda till giftermålet. På torsdag klockan 13 får vi veta om Gästabudets skvaller också innehöll ett Nobelspår. Årets litteraturpris tillkännages då i Börshuset. Lyssna på hela Gästabudets Nobelavsnitt här.
cbdca1b96d63abaa5ae28a0052f759b4072d11f7fdf6e728fbc2e57a24ac454cc3c1367fbf30630bTITLE: Oenighet i Nobelkommittén – ”det fanns lite tension” DESCRIPTION: Ett dygn före Nobelpriset i litteratur gör Gästabudet det enda rimliga: sprider skvaller från Svenska Akademien. Agri Ismaïl säger sig ha hört från en källa att allt inte har varit frid och fröjd i Nobelkommittén inför årets beslut. – Bråk är nog lite för starkt ord. Men man var inte överens helt enkelt. Och det […] CONTENT: Ett dygn före Nobelpriset i litteratur gör Gästabudet det enda rimliga: sprider skvaller från Svenska Akademien. Agri Ismaïl säger sig ha hört från en källa att allt inte har varit frid och fröjd i Nobelkommittén inför årets beslut. – Bråk är nog lite för starkt ord. Men man var inte överens helt enkelt. Och det fanns lite tension, säger han i det nya avsnittet. Lyra Eriksson Lindbäck har också hört saker. Hennes källa är betydligt mindre hemlig: Expressenkritikern Gunilla Brodrej. Hon kastar fram teorin att Anne Swärds sorti ur Nobelkommittén och Jila Mossaeds inträde skulle kunna ha något med saken att göra. Ismaïl säger att han inte hört det – och podden understryker själv att det är spekulation. Men om det faktiskt varit oenighet uppstår nästa fråga: vem kan man tänkas ha bråkat om? Mikaela Pejković (tidigare Blomqvist), som själv satt i Svenska Akademiens externa Nobelkommitté efter krisen 2018, har en teori. Det borde vara ett stort namn som alla ledamöter känner sig kvalificerade att ha starka åsikter om – inte någon obskyr poet som ingen vågar såga. – Min första tanke när jag fick höra det här var att då går det säkert till Anne Carson eller någon motsvarande. Om det är en engelskspråkig författare tycker alla att de har tillräckligt på fötterna för att kunna bråka och ha en stark åsikt, säger hon. Ett Carsonpris skulle dock inte mötas av champagnekorkar hos hela Gästabudet. Pejković tycker att Carson har skrivit flera mycket bra böcker, men att hon på senare år blivit ”för förälskad i sin egen författarperson”. Ismaïl går ännu längre och försöker minnas när han senast verkligen älskade en ny Carsonbok. Svaret blir Nox – från 2010. Podden påminner också om när medlemmarna skulle läsa Norma Jeane Baker of Troy högt på Ellerströms release och enhälligt tyckte att den var riktigt dålig. Därifrån utvecklas en teori om Nobelprisets kanske största förbannelse: pristagarna slutar skriva bra böcker. Louise Glück framhålls först som motsatsen – nästan hela hennes produktion höll hög nivå. Sedan fick hon Nobelpriset och skrev sin första prosabok, berättad ur två spädbarns perspektiv. Pejković, som recenserade den svenska översättningen, sammanfattar domen kort: – Den var fruktansvärd. Olga Tokarczuk får ungefär samma behandling. Pejković satt i kommittén när Tokarczuk tilldelades priset och gillar flera av hennes böcker, men kallar henne ojämn och tycker att hon ibland blir så upptagen av att vara ”politiskt god” att litteraturen blir ointressant. Romanen Empusion, utgiven efter Nobelpriset, får rejält med stryk. Rachel Cusk har inte ens fått priset ännu, men enligt Eriksson Lindbäck kan Nobelprisspekulationerna redan ha börjat göra skada: efter tillräckligt många år som möjlig kandidat har hennes stil, enligt Lyra, blivit allt mer pompös. Mitt i allt hinner podden också avhandla Eyvind Johnsons ojämnhet, Thomas Manns Nobelkompatibla ego och en billig frisör vid Södra station som tydligen gärna diskuterar Doris Lessing med kunderna – och föredrar Shikasta framför Den femte sanningen. Och så finns förstås veckans verkligt stora personnyhet. Mikaela Blomqvist har gift sig och heter numera Mikaela Pejković. Gästabudet konstaterar att GP var snabba med namnbytet och skickar samtidigt en hälsning till alla eventuella beundrare: nu är det ”kört för gott”. Lyra berättar dessutom att en gäst på bröllopet trodde att hon och Pejković var systrar – medan en Facebookföljare, efter att ha sett en bild på dem tillsammans, gratulerade dem båda till giftermålet. På torsdag klockan 13 får vi veta om Gästabudets skvaller också innehöll ett Nobelspår. Årets litteraturpris tillkännages då i Börshuset. Lyssna på hela Gästabudets Nobelavsnitt här.
TITLE: Oenighet i Nobelkommittén – ”det fanns lite tension” DESCRIPTION: Litteraturpodden Gästabudet har fått nys om oenighet i Nobelkommittén – och spekulerar om vem som ligger bakom. Dessutom i veckans Flammanexklusiva avsnitt: bröllopsskvaller, en Nobelprisförbannelse och en frisör med starka åsikter om Doris Lessing. CONTENT: Ett dygn före Nobelpriset i litteratur gör Gästabudet det enda rimliga: sprider skvaller från Svenska Akademien. Agri Ismaïl säger sig ha hört från en källa att allt inte har varit frid och fröjd i Nobelkommittén inför årets beslut. – Bråk är nog lite för starkt ord. Men man var inte överens helt enkelt. Och det fanns lite tension, säger han i det nya avsnittet. Lyra Eriksson Lindbäck har också hört saker. Hennes källa är betydligt mindre hemlig: Expressenkritikern Gunilla Brodrej. Hon kastar fram teorin att Anne Swärds sorti ur Nobelkommittén och Jila Mossaeds inträde skulle kunna ha något med saken att göra. Ismaïl säger att han inte hört det – och podden understryker själv att det är spekulation. Men om det faktiskt varit oenighet uppstår nästa fråga: vem kan man tänkas ha bråkat om? Mikaela Pejković (tidigare Blomqvist), som själv satt i Svenska Akademiens externa Nobelkommitté efter krisen 2018, har en teori. Det borde vara ett stort namn som alla ledamöter känner sig kvalificerade att ha starka åsikter om – inte någon obskyr poet som ingen vågar såga. – Min första tanke när jag fick höra det här var att då går det säkert till Anne Carson eller någon motsvarande. Om det är en engelskspråkig författare tycker alla att de har tillräckligt på fötterna för att kunna bråka och ha en stark åsikt, säger hon. Ett Carsonpris skulle dock inte mötas av champagnekorkar hos hela Gästabudet. Pejković tycker att Carson har skrivit flera mycket bra böcker, men att hon på senare år blivit ”för förälskad i sin egen författarperson”. Ismaïl går ännu längre och försöker minnas när han senast verkligen älskade en ny Carsonbok. Svaret blir Nox – från 2010. Podden påminner också om när medlemmarna skulle läsa Norma Jeane Baker of Troy högt på Ellerströms release och enhälligt tyckte att den var riktigt dålig. Därifrån utvecklas en teori om Nobelprisets kanske största förbannelse: pristagarna slutar skriva bra böcker. Louise Glück framhålls först som motsatsen – nästan hela hennes produktion höll hög nivå. Sedan fick hon Nobelpriset och skrev sin första prosabok, berättad ur två spädbarns perspektiv. Pejković, som recenserade den svenska översättningen, sammanfattar domen kort: – Den var fruktansvärd. Olga Tokarczuk får ungefär samma behandling. Pejković satt i kommittén när Tokarczuk tilldelades priset och gillar flera av hennes böcker, men kallar henne ojämn och tycker att hon ibland blir så upptagen av att vara ”politiskt god” att litteraturen blir ointressant. Romanen Empusion, utgiven efter Nobelpriset, får rejält med stryk. Rachel Cusk har inte ens fått priset ännu, men enligt Eriksson Lindbäck kan Nobelprisspekulationerna redan ha börjat göra skada: efter tillräckligt många år som möjlig kandidat har hennes stil, enligt Lyra, blivit allt mer pompös. Mitt i allt hinner podden också avhandla Eyvind Johnsons ojämnhet, Thomas Manns Nobelkompatibla ego och en billig frisör vid Södra station som tydligen gärna diskuterar Doris Lessing med kunderna – och föredrar Shikasta framför Den femte sanningen. Och så finns förstås veckans verkligt stora personnyhet. Mikaela Blomqvist har gift sig och heter numera Mikaela Pejković. Gästabudet konstaterar att GP var snabba med namnbytet och skickar samtidigt en hälsning till alla eventuella beundrare: nu är det ”kört för gott”. Lyra berättar dessutom att en gäst på bröllopet trodde att hon och Pejković var systrar – medan en Facebookföljare, efter att ha sett en bild på dem tillsammans, gratulerade dem båda till giftermålet. På torsdag klockan 13 får vi veta om Gästabudets skvaller också innehöll ett Nobelspår. Årets litteraturpris tillkännages då i Börshuset. Lyssna på hela Gästabudets Nobelavsnitt här.
8302dbbe3e85d8c5d51544416bbbf775126f3d7dhar hastigt avlidit, 65 år gammal.
Johanna Cederblad jobbade som uppskattad kollega och reporter på TT Nyhetsbyrån från 2013, varav flera år på ekonomiredaktionen. De sista åren jobbade hon som vikarie efter att ha lämnat TT som fast anställd i början av 2024. Sista arbetsdagen kom att bli under valkvällen.
Hennes journalistbana inleddes, för att använda hennes egna ord, ”rätt sent”. Efter 20 år med försäkringsfrågor och juridik kände hon att ”nu eller aldrig är det dags att göra något annat”.
Efter studier på bland annat JMK och Poppius frilansade hon en kort tid innan hon fick fast jobb som näringslivsreporter på Södermanlands Nyheter, för att därefter ta steget över till TT.
ee96384f783f3bbc877ae8aaa4cb9fcb9aa70d13Förslaget till ny organisationen förhandlas just nu på Utbildningsradion.
Den 15 september meddelade UR:s ledning ett förslag till organisationsförändring och varslade 25 personer. Sparpaketet motiveras av vd Kalle Sandhammar med förändrade omvärldskrav och ett behov av att sänka kostnaderna…