Tornevall Networks

TITLE:
Ministern: Även de som redan har barn bör få betald IVF-behandling

DESCRIPTION:
Just nu pågår en statlig utredning som ser över orsakerna till att färre barn föds. Fyra delredovisningar ligger på Jakob Forssmeds bord och politiska lösningar börjar ta form.

Jakob Forssmed pekar på att faktorer som konjunktur, familjepolitik, inkomster och bostäder inte kan stå för hela förklaringen till varför färre barn föds i Sverige. Det finns även kulturella orsaker.

– Vi måste se bredare. Vad är det för kultur vi har kring familjebildning och barnafödandet? Hur påverar saker som psykisk ohälsa? Meningen med tillvaron, den typen av frågor, säger socialministern. Sociala medier kan påverka Jakob Forssmed anser också att sociala medier kan påverka människors vilja att skaffa barn.

– Det är svårt att komma runt hur det har omformat hur vi ser på våra liv, både i termer av oro eftersom omvärlden tränger in, men också de ständiga jämförelserna med det perfekta livet.

Så, vad vilja politiken? Jakob Forssmed hamnar, trots problemformuleringen om fler orsaker än inkomster och bostäder, ändå i lösningar som är högst materiella.

– De familjepolitiska stöden behöver öka. De spelar en mindre roll i idag än vad de gjort historiskt. Barnbidrag, bostadsbidrag, nu sänker vi förskoleavgiften. Stöd till studenter är ett annat exempel. Det kara den typen av stöd, säger Jakob Forssmed.

– Det andra handlar om fertilitetsvården. Att se till att det inte bara blir en fråga om IVF-behandlingar när problemen är omfattande. Att det kommer in tidigare. Om hur vi ska kunna informera människor tidigare. Sedan handlar det om psykisk hälsa och frågor om mening och att tro på framtiden, fortsätter han.

Jakob Forssmed påpekar att lösningar på befolkningsfrågan redan nu har börjat rulla ut från regeringskansliet, om än modesta sådana. Satsning i vårbudgeten på fler IVF-försök Inga systemförändringar för att få fler att skaffa barn har än så länge varit på tal.

Men i vårbudgeten som lades fram nyligen satsar regeringen 327 miljoner kronor på att dubbla antalet statligt finansierade IVF-försök för barnlösa.

En provrörsbehandling kostar cirka 50 000 kronor. Att öka från tre till sex IVF-försök görs med förhoppningen att barnlösa ska kunna bilda familj.

Men nästa steg, anser Jakob Forssmed, kan vara att även de föräldrar som redan har barn - men som inte lyckas skaffa fler - kan få statligt betalda IVF-behandlingar.

– Nu valde vi att göra ytterligre en insats för de som ännu inte har fått möjlighet att bli föräldra alls, men som inget hellre vill än just detta. Jag utesluter inte att man gör ytterligare saker längre fram kring syskon, säger han.

Här kan du se hela intervjun med Jakob Forssmed.

CONTENT:
Just nu pågår en statlig utredning som ser över orsakerna till att färre barn föds. Fyra delredovisningar ligger på Jakob Forssmeds bord och politiska lösningar börjar ta form.

Jakob Forssmed pekar på att faktorer som konjunktur, familjepolitik, inkomster och bostäder inte kan stå för hela förklaringen till varför färre barn föds i Sverige. Det finns även kulturella orsaker.

– Vi måste se bredare. Vad är det för kultur vi har kring familjebildning och barnafödandet? Hur påverar saker som psykisk ohälsa? Meningen med tillvaron, den typen av frågor, säger socialministern. Sociala medier kan påverka Jakob Forssmed anser också att sociala medier kan påverka människors vilja att skaffa barn.

– Det är svårt att komma runt hur det har omformat hur vi ser på våra liv, både i termer av oro eftersom omvärlden tränger in, men också de ständiga jämförelserna med det perfekta livet.

Så, vad vilja politiken? Jakob Forssmed hamnar, trots problemformuleringen om fler orsaker än inkomster och bostäder, ändå i lösningar som är högst materiella.

– De familjepolitiska stöden behöver öka. De spelar en mindre roll i idag än vad de gjort historiskt. Barnbidrag, bostadsbidrag, nu sänker vi förskoleavgiften. Stöd till studenter är ett annat exempel. Det kara den typen av stöd, säger Jakob Forssmed.

– Det andra handlar om fertilitetsvården. Att se till att det inte bara blir en fråga om IVF-behandlingar när problemen är omfattande. Att det kommer in tidigare. Om hur vi ska kunna informera människor tidigare. Sedan handlar det om psykisk hälsa och frågor om mening och att tro på framtiden, fortsätter han.

Jakob Forssmed påpekar att lösningar på befolkningsfrågan redan nu har börjat rulla ut från regeringskansliet, om än modesta sådana. Satsning i vårbudgeten på fler IVF-försök Inga systemförändringar för att få fler att skaffa barn har än så länge varit på tal.

Men i vårbudgeten som lades fram nyligen satsar regeringen 327 miljoner kronor på att dubbla antalet statligt finansierade IVF-försök för barnlösa.

En provrörsbehandling kostar cirka 50 000 kronor. Att öka från tre till sex IVF-försök görs med förhoppningen att barnlösa ska kunna bilda familj.

Men nästa steg, anser Jakob Forssmed, kan vara att även de föräldrar som redan har barn - men som inte lyckas skaffa fler - kan få statligt betalda IVF-behandlingar.

– Nu valde vi att göra ytterligre en insats för de som ännu inte har fått möjlighet att bli föräldra alls, men som inget hellre vill än just detta. Jag utesluter inte att man gör ytterligare saker längre fram kring syskon, säger han.

Här kan du se hela intervjun med Jakob Forssmed.

TITLE:
Ministern: Även de som redan har barn bör få betald IVF-behandling

DESCRIPTION:
Jacob Forssmed (KD): Så ska vi få fler att skaffa barn i Sverige

CONTENT:
Jacob Forssmed (KD): Så ska vi få fler att skaffa barn i Sverige

TITLE:
Ministern: Även de som redan har barn bör få betald IVF-behandling

DESCRIPTION:
Just nu pågår en statlig utredning som ser över orsakerna till att färre barn föds. Fyra delredovisningar ligger på Jakob Forssmeds bord och politiska lösningar börjar ta form.

Jakob Forssmed pekar på att faktorer som konjunktur, familjepolitik, inkomster och bostäder inte kan stå för hela förklaringen till varför färre barn föds i Sverige. Det finns även kulturella orsaker.

– Vi måste se bredare. Vad är det för kultur vi har kring familjebildning och barnafödandet? Hur påverar saker som psykisk ohälsa? Meningen med tillvaron, den typen av frågor, säger socialministern. Sociala medier kan påverka Jakob Forssmed anser också att sociala medier kan påverka människors vilja att skaffa barn.

– Det är svårt att komma runt hur det har omformat hur vi ser på våra liv, både i termer av oro eftersom omvärlden tränger in, men också de ständiga jämförelserna med det perfekta livet.

Så, vad vilja politiken? Jakob Forssmed hamnar, trots problemformuleringen om fler orsaker än inkomster och bostäder, ändå i lösningar som är högst materiella.

– De familjepolitiska stöden behöver öka. De spelar en mindre roll i idag än vad de gjort historiskt. Barnbidrag, bostadsbidrag, nu sänker vi förskoleavgiften. Stöd till studenter är ett annat exempel. Det kara den typen av stöd, säger Jakob Forssmed.

– Det andra handlar om fertilitetsvården. Att se till att det inte bara blir en fråga om IVF-behandlingar när problemen är omfattande. Att det kommer in tidigare. Om hur vi ska kunna informera människor tidigare. Sedan handlar det om psykisk hälsa och frågor om mening och att tro på framtiden, fortsätter han.

Jakob Forssmed påpekar att lösningar på befolkningsfrågan redan nu har börjat rulla ut från regeringskansliet, om än modesta sådana. Satsning i vårbudgeten på fler IVF-försök Inga systemförändringar för att få fler att skaffa barn har än så länge varit på tal.

Men i vårbudgeten som lades fram nyligen satsar regeringen 327 miljoner kronor på att dubbla antalet statligt finansierade IVF-försök för barnlösa.

En provrörsbehandling kostar cirka 50 000 kronor. Att öka från tre till sex IVF-försök görs med förhoppningen att barnlösa ska kunna bilda familj.

Men nästa steg, anser Jakob Forssmed, kan vara att även de föräldrar som redan har barn - men som inte lyckas skaffa fler - kan få statligt betalda IVF-behandlingar.

– Nu valde vi att göra ytterligre en insats för de som ännu inte har fått möjlighet att bli föräldra alls, men som inget hellre vill än just detta. Jag utesluter inte att man gör ytterligare saker längre fram kring syskon, säger han.

CONTENT:
Just nu pågår en statlig utredning som ser över orsakerna till att färre barn föds. Fyra delredovisningar ligger på Jakob Forssmeds bord och politiska lösningar börjar ta form.

Jakob Forssmed pekar på att faktorer som konjunktur, familjepolitik, inkomster och bostäder inte kan stå för hela förklaringen till varför färre barn föds i Sverige. Det finns även kulturella orsaker.

– Vi måste se bredare. Vad är det för kultur vi har kring familjebildning och barnafödandet? Hur påverar saker som psykisk ohälsa? Meningen med tillvaron, den typen av frågor, säger socialministern. Sociala medier kan påverka Jakob Forssmed anser också att sociala medier kan påverka människors vilja att skaffa barn.

– Det är svårt att komma runt hur det har omformat hur vi ser på våra liv, både i termer av oro eftersom omvärlden tränger in, men också de ständiga jämförelserna med det perfekta livet.

Så, vad vilja politiken? Jakob Forssmed hamnar, trots problemformuleringen om fler orsaker än inkomster och bostäder, ändå i lösningar som är högst materiella.

– De familjepolitiska stöden behöver öka. De spelar en mindre roll i idag än vad de gjort historiskt. Barnbidrag, bostadsbidrag, nu sänker vi förskoleavgiften. Stöd till studenter är ett annat exempel. Det kara den typen av stöd, säger Jakob Forssmed.

– Det andra handlar om fertilitetsvården. Att se till att det inte bara blir en fråga om IVF-behandlingar när problemen är omfattande. Att det kommer in tidigare. Om hur vi ska kunna informera människor tidigare. Sedan handlar det om psykisk hälsa och frågor om mening och att tro på framtiden, fortsätter han.

Jakob Forssmed påpekar att lösningar på befolkningsfrågan redan nu har börjat rulla ut från regeringskansliet, om än modesta sådana. Satsning i vårbudgeten på fler IVF-försök Inga systemförändringar för att få fler att skaffa barn har än så länge varit på tal.

Men i vårbudgeten som lades fram nyligen satsar regeringen 327 miljoner kronor på att dubbla antalet statligt finansierade IVF-försök för barnlösa.

En provrörsbehandling kostar cirka 50 000 kronor. Att öka från tre till sex IVF-försök görs med förhoppningen att barnlösa ska kunna bilda familj.

Men nästa steg, anser Jakob Forssmed, kan vara att även de föräldrar som redan har barn - men som inte lyckas skaffa fler - kan få statligt betalda IVF-behandlingar.

– Nu valde vi att göra ytterligre en insats för de som ännu inte har fått möjlighet att bli föräldra alls, men som inget hellre vill än just detta. Jag utesluter inte att man gör ytterligare saker längre fram kring syskon, säger han.

TITLE:
Ministern: Även de som redan har barn bör få betald IVF-behandling

DESCRIPTION:
Just nu pågår en statlig utredning som ser över orsakerna till att färre barn föds. Fyra delredovisningar ligger på Jakob Forssmeds bord och politiska lösningar börjar ta form.

Jakob Forssmed pekar på att faktorer som konjunktur, familjepolitik, inkomster och bostäder inte kan stå för hela förklaringen till varför färre barn föds i Sverige. Det finns även kulturella orsaker.

– Vi måste se bredare. Vad är det för kultur vi har kring familjebildning och barnafödandet? Hur påverar saker som psykisk ohälsa? Meningen med tillvaron, den typen av frågor, säger socialministern. Sociala medier kan påverka Jakob Forssmed anser också att sociala medier kan påverka människors vilja att skaffa barn.

– Det är svårt att komma runt hur det har omformat hur vi ser på våra liv, både i termer av oro eftersom omvärlden tränger in, men också de ständiga jämförelserna med det perfekta livet.

Så, vad vilja politiken? Jakob Forssmed hamnar, trots problemformuleringen om fler orsaker än inkomster och bostäder, ändå i lösningar som är högst materiella.

– De familjepolitiska stöden behöver öka. De spelar en mindre roll i idag än vad de gjort historiskt. Barnbidrag, bostadsbidrag, nu sänker vi förskoleavgiften. Stöd till studenter är ett annat exempel. Det kara den typen av stöd, säger Jakob Forssmed.

– Det andra handlar om fertilitetsvården. Att se till att det inte bara blir en fråga om IVF-behandlingar när problemen är omfattande. Att det kommer in tidigare. Om hur vi ska kunna informera människor tidigare. Sedan handlar det om psykisk hälsa och frågor om mening och att tro på framtiden, fortsätter han.

Jakob Forssmed påpekar att lösningar på befolkningsfrågan redan nu har börjat rulla ut från regeringskansliet, om än modesta sådana. Satsning i vårbudgeten på fler IVF-försök Inga systemförändringar för att få fler att skaffa barn har än så länge varit på tal.

Men i vårbudgeten som lades fram nyligen satsar regeringen 327 miljoner kronor på att dubbla antalet statligt finansierade IVF-försök för barnlösa.

En provrörsbehandling kostar cirka 50 000 kronor. Att öka från tre till sex IVF-försök görs med förhoppningen att barnlösa ska kunna bilda familj.

Men nästa steg, anser Jakob Forssmed, kan vara att även de föräldrar som redan har barn - men som inte lyckas skaffa fler - kan få statligt betalda IVF-behandlingar.

– Nu valde vi att göra ytterligre en insats för de som ännu inte har fått möjlighet att bli föräldra alls, men som inget hellre vill än just detta. Jag utesluter inte att man gör ytterligare saker längre fram kring syskon, säger han.

Här kan du se hela intervjun med Jakob Forssmed.

CONTENT:
Just nu pågår en statlig utredning som ser över orsakerna till att färre barn föds. Fyra delredovisningar ligger på Jakob Forssmeds bord och politiska lösningar börjar ta form.

Jakob Forssmed pekar på att faktorer som konjunktur, familjepolitik, inkomster och bostäder inte kan stå för hela förklaringen till varför färre barn föds i Sverige. Det finns även kulturella orsaker.

– Vi måste se bredare. Vad är det för kultur vi har kring familjebildning och barnafödandet? Hur påverar saker som psykisk ohälsa? Meningen med tillvaron, den typen av frågor, säger socialministern. Sociala medier kan påverka Jakob Forssmed anser också att sociala medier kan påverka människors vilja att skaffa barn.

– Det är svårt att komma runt hur det har omformat hur vi ser på våra liv, både i termer av oro eftersom omvärlden tränger in, men också de ständiga jämförelserna med det perfekta livet.

Så, vad vilja politiken? Jakob Forssmed hamnar, trots problemformuleringen om fler orsaker än inkomster och bostäder, ändå i lösningar som är högst materiella.

– De familjepolitiska stöden behöver öka. De spelar en mindre roll i idag än vad de gjort historiskt. Barnbidrag, bostadsbidrag, nu sänker vi förskoleavgiften. Stöd till studenter är ett annat exempel. Det kara den typen av stöd, säger Jakob Forssmed.

– Det andra handlar om fertilitetsvården. Att se till att det inte bara blir en fråga om IVF-behandlingar när problemen är omfattande. Att det kommer in tidigare. Om hur vi ska kunna informera människor tidigare. Sedan handlar det om psykisk hälsa och frågor om mening och att tro på framtiden, fortsätter han.

Jakob Forssmed påpekar att lösningar på befolkningsfrågan redan nu har börjat rulla ut från regeringskansliet, om än modesta sådana. Satsning i vårbudgeten på fler IVF-försök Inga systemförändringar för att få fler att skaffa barn har än så länge varit på tal.

Men i vårbudgeten som lades fram nyligen satsar regeringen 327 miljoner kronor på att dubbla antalet statligt finansierade IVF-försök för barnlösa.

En provrörsbehandling kostar cirka 50 000 kronor. Att öka från tre till sex IVF-försök görs med förhoppningen att barnlösa ska kunna bilda familj.

Men nästa steg, anser Jakob Forssmed, kan vara att även de föräldrar som redan har barn - men som inte lyckas skaffa fler - kan få statligt betalda IVF-behandlingar.

– Nu valde vi att göra ytterligre en insats för de som ännu inte har fått möjlighet att bli föräldra alls, men som inget hellre vill än just detta. Jag utesluter inte att man gör ytterligare saker längre fram kring syskon, säger han.

Här kan du se hela intervjun med Jakob Forssmed.

TITLE:
Ministern: Även de som redan har barn bör få betald IVF-behandling

DESCRIPTION:
Just nu pågår en statlig utredning som ser över orsakerna till att färre barn föds. Fyra delredovisningar ligger på Jakob Forssmeds bord och politiska lösningar börjar ta form.

Jakob Forssmed pekar på att faktorer som konjunktur, familjepolitik, inkomster och bostäder inte kan stå för hela förklaringen till varför färre barn föds i Sverige. Det finns även kulturella orsaker.

– Vi måste se bredare. Vad är det för kultur vi har kring familjebildning och barnafödandet? Hur påverar saker som psykisk ohälsa? Meningen med tillvaron, den typen av frågor, säger socialministern. Sociala medier kan påverka Jakob Forssmed anser också att sociala medier kan påverka människors vilja att skaffa barn.

– Det är svårt att komma runt hur det har omformat hur vi ser på våra liv, både i termer av oro eftersom omvärlden tränger in, men också de ständiga jämförelserna med det perfekta livet.

Så, vad vilja politiken? Jakob Forssmed hamnar, trots problemformuleringen om fler orsaker än inkomster och bostäder, ändå i lösningar som är högst materiella.

– De familjepolitiska stöden behöver öka. De spelar en mindre roll i idag än vad de gjort historiskt. Barnbidrag, bostadsbidrag, nu sänker vi förskoleavgiften. Stöd till studenter är ett annat exempel. Det kara den typen av stöd, säger Jakob Forssmed.

– Det andra handlar om fertilitetsvården. Att se till att det inte bara blir en fråga om IVF-behandlingar när problemen är omfattande. Att det kommer in tidigare. Om hur vi ska kunna informera människor tidigare. Sedan handlar det om psykisk hälsa och frågor om mening och att tro på framtiden, fortsätter han.

Jakob Forssmed påpekar att lösningar på befolkningsfrågan redan nu har börjat rulla ut från regeringskansliet, om än modesta sådana. Satsning i vårbudgeten på fler IVF-försök Inga systemförändringar för att få fler att skaffa barn har än så länge varit på tal.

Men i vårbudgeten som lades fram nyligen satsar regeringen 327 miljoner kronor på att dubbla antalet statligt finansierade IVF-försök för barnlösa.

En provrörsbehandling kostar cirka 50 000 kronor. Att öka från tre till sex IVF-försök görs med förhoppningen att barnlösa ska kunna bilda familj.

Men nästa steg, anser Jakob Forssmed, kan vara att även de föräldrar som redan har barn - men som inte lyckas skaffa fler - kan få statligt betalda IVF-behandlingar.

– Nu valde vi att göra ytterligre en insats för de som ännu inte har fått möjlighet att bli föräldra alls, men som inget hellre vill än just detta. Jag utesluter inte att man gör ytterligare saker längre fram kring syskon, säger han. En längre intervju med Jakob Forssmed kan du se här

CONTENT:
Just nu pågår en statlig utredning som ser över orsakerna till att färre barn föds. Fyra delredovisningar ligger på Jakob Forssmeds bord och politiska lösningar börjar ta form.

Jakob Forssmed pekar på att faktorer som konjunktur, familjepolitik, inkomster och bostäder inte kan stå för hela förklaringen till varför färre barn föds i Sverige. Det finns även kulturella orsaker.

– Vi måste se bredare. Vad är det för kultur vi har kring familjebildning och barnafödandet? Hur påverar saker som psykisk ohälsa? Meningen med tillvaron, den typen av frågor, säger socialministern. Sociala medier kan påverka Jakob Forssmed anser också att sociala medier kan påverka människors vilja att skaffa barn.

– Det är svårt att komma runt hur det har omformat hur vi ser på våra liv, både i termer av oro eftersom omvärlden tränger in, men också de ständiga jämförelserna med det perfekta livet.

Så, vad vilja politiken? Jakob Forssmed hamnar, trots problemformuleringen om fler orsaker än inkomster och bostäder, ändå i lösningar som är högst materiella.

– De familjepolitiska stöden behöver öka. De spelar en mindre roll i idag än vad de gjort historiskt. Barnbidrag, bostadsbidrag, nu sänker vi förskoleavgiften. Stöd till studenter är ett annat exempel. Det kara den typen av stöd, säger Jakob Forssmed.

– Det andra handlar om fertilitetsvården. Att se till att det inte bara blir en fråga om IVF-behandlingar när problemen är omfattande. Att det kommer in tidigare. Om hur vi ska kunna informera människor tidigare. Sedan handlar det om psykisk hälsa och frågor om mening och att tro på framtiden, fortsätter han.

Jakob Forssmed påpekar att lösningar på befolkningsfrågan redan nu har börjat rulla ut från regeringskansliet, om än modesta sådana. Satsning i vårbudgeten på fler IVF-försök Inga systemförändringar för att få fler att skaffa barn har än så länge varit på tal.

Men i vårbudgeten som lades fram nyligen satsar regeringen 327 miljoner kronor på att dubbla antalet statligt finansierade IVF-försök för barnlösa.

En provrörsbehandling kostar cirka 50 000 kronor. Att öka från tre till sex IVF-försök görs med förhoppningen att barnlösa ska kunna bilda familj.

Men nästa steg, anser Jakob Forssmed, kan vara att även de föräldrar som redan har barn - men som inte lyckas skaffa fler - kan få statligt betalda IVF-behandlingar.

– Nu valde vi att göra ytterligre en insats för de som ännu inte har fått möjlighet att bli föräldra alls, men som inget hellre vill än just detta. Jag utesluter inte att man gör ytterligare saker längre fram kring syskon, säger han. En längre intervju med Jakob Forssmed kan du se här

TITLE:
Ministern: Även de som redan har barn bör få betald IVF-behandling

DESCRIPTION:
Just nu pågår en statlig utredning som ser över orsakerna till att färre barn föds. Fyra delredovisningar ligger på Jakob Forssmeds bord och politiska lösningar börjar ta form.

Jakob Forssmed pekar på att faktorer som konjunktur, familjepolitik, inkomster och bostäder inte kan stå för hela förklaringen till varför färre barn föds i Sverige. Det finns även kulturella orsaker.

– Vi måste se bredare. Vad är det för kultur vi har kring familjebildning och barnafödandet? Hur påverar saker som psykisk ohälsa? Meningen med tillvaron, den typen av frågor, säger socialministern. Sociala medier kan påverka Jakob Forssmed anser också att sociala medier kan påverka människors vilja att skaffa barn.

– Det är svårt att komma runt hur det har omformat hur vi ser på våra liv, både i termer av oro eftersom omvärlden tränger in, men också de ständiga jämförelserna med det perfekta livet.

Så, vad vilja politiken? Jakob Forssmed hamnar, trots problemformuleringen om fler orsaker än inkomster och bostäder, ändå i lösningar som är högst materiella.

– De familjepolitiska stöden behöver öka. De spelar en mindre roll i idag än vad de gjort historiskt. Barnbidrag, bostadsbidrag, nu sänker vi förskoleavgiften. Stöd till studenter är ett annat exempel. Det kara den typen av stöd, säger Jakob Forssmed.

– Det andra handlar om fertilitetsvården. Att se till att det inte bara blir en fråga om IVF-behandlingar när problemen är omfattande. Att det kommer in tidigare. Om hur vi ska kunna informera människor tidigare. Sedan handlar det om psykisk hälsa och frågor om mening och att tro på framtiden, fortsätter han.

Jakob Forssmed påpekar att lösningar på befolkningsfrågan redan nu har börjat rulla ut från regeringskansliet, om än modesta sådana. Satsning i vårbudgeten på fler IVF-försök Inga systemförändringar för att få fler att skaffa barn har än så länge varit på tal.

Men i vårbudgeten som lades fram nyligen satsar regeringen 327 miljoner kronor på att dubbla antalet statligt finansierade IVF-försök för barnlösa.

En provrörsbehandling kostar cirka 50 000 kronor. Att öka från tre till sex IVF-försök görs med förhoppningen att barnlösa ska kunna bilda familj.

Men nästa steg, anser Jakob Forssmed, kan vara att även de föräldrar som redan har barn - men som inte lyckas skaffa fler - kan få statligt betalda IVF-behandlingar.

– Nu valde vi att göra ytterligre en insats för de som ännu inte har fått möjlighet att bli föräldra alls, men som inget hellre vill än just detta. Jag utesluter inte att man gör ytterligare saker längre fram kring syskon, säger han.

CONTENT:
Just nu pågår en statlig utredning som ser över orsakerna till att färre barn föds. Fyra delredovisningar ligger på Jakob Forssmeds bord och politiska lösningar börjar ta form.

Jakob Forssmed pekar på att faktorer som konjunktur, familjepolitik, inkomster och bostäder inte kan stå för hela förklaringen till varför färre barn föds i Sverige. Det finns även kulturella orsaker.

– Vi måste se bredare. Vad är det för kultur vi har kring familjebildning och barnafödandet? Hur påverar saker som psykisk ohälsa? Meningen med tillvaron, den typen av frågor, säger socialministern. Sociala medier kan påverka Jakob Forssmed anser också att sociala medier kan påverka människors vilja att skaffa barn.

– Det är svårt att komma runt hur det har omformat hur vi ser på våra liv, både i termer av oro eftersom omvärlden tränger in, men också de ständiga jämförelserna med det perfekta livet.

Så, vad vilja politiken? Jakob Forssmed hamnar, trots problemformuleringen om fler orsaker än inkomster och bostäder, ändå i lösningar som är högst materiella.

– De familjepolitiska stöden behöver öka. De spelar en mindre roll i idag än vad de gjort historiskt. Barnbidrag, bostadsbidrag, nu sänker vi förskoleavgiften. Stöd till studenter är ett annat exempel. Det kara den typen av stöd, säger Jakob Forssmed.

– Det andra handlar om fertilitetsvården. Att se till att det inte bara blir en fråga om IVF-behandlingar när problemen är omfattande. Att det kommer in tidigare. Om hur vi ska kunna informera människor tidigare. Sedan handlar det om psykisk hälsa och frågor om mening och att tro på framtiden, fortsätter han.

Jakob Forssmed påpekar att lösningar på befolkningsfrågan redan nu har börjat rulla ut från regeringskansliet, om än modesta sådana. Satsning i vårbudgeten på fler IVF-försök Inga systemförändringar för att få fler att skaffa barn har än så länge varit på tal.

Men i vårbudgeten som lades fram nyligen satsar regeringen 327 miljoner kronor på att dubbla antalet statligt finansierade IVF-försök för barnlösa.

En provrörsbehandling kostar cirka 50 000 kronor. Att öka från tre till sex IVF-försök görs med förhoppningen att barnlösa ska kunna bilda familj.

Men nästa steg, anser Jakob Forssmed, kan vara att även de föräldrar som redan har barn - men som inte lyckas skaffa fler - kan få statligt betalda IVF-behandlingar.

– Nu valde vi att göra ytterligre en insats för de som ännu inte har fått möjlighet att bli föräldra alls, men som inget hellre vill än just detta. Jag utesluter inte att man gör ytterligare saker längre fram kring syskon, säger han.