Tornevall Networks

Tullens beslag av narkotikaklassade svampar ökade kraftigt under 2025. Många som beställt svamparna uppger att de velat självmedicinera och att de inte förstått att det är olagligt. – Det ligger ett oerhört stort ansvar på den enskilde att kontrollera med svenska myndigheter om man har för avsikt att föra in något från utlandet, säger Richard Johansson på Tullverket.

Det var början av februari 2025 och den milda utomhusluften fick hoppet om vår att bubbla. Men våra förhoppningar handlade om något mycket större än väderlek när jag och min första kollega Stefan Persson höll Skånes Folkblads allra första redaktionsmöte.

Det skedde i kaféet på stadsbiblioteket i Malmö. Tillsammans hade vi, mest tack vare Stefan ska sägas, flera decenniers erfarenhet av att arbeta som reporter. Ändå kändes det i de där gröna plyschfåtöljerna som att vi gjorde det för första gången. Att vi var med om något stort och okänt. Från ägarna som startat tidningen hade vi inga redaktionella direktiv eller förbehåll. Bara att utmana.

Ändå kändes det i de där gröna plyschfåtöljerna som att vi gjorde det för första gången. Att vi var med om något stort och okänt

Inte utmana enbart i termer av sportiga klyschor – för det vill vi också: utmana de etablerade medierna om nyheter och om läsare. Utan också utmana om vad en bra nyhet är.

To see what is in front of one’s nose needs a constant struggle, skrev George Orwell redan 1946.

Däri ligger den utmaning som vi som ny tidning har antagit: att skildra det som pågår framför var och ens ögon men som ofta inte framkallar några omedelbara tankar eller reaktioner.

Den 31 mars 2025 var det premiär. Redan under vår första veckas publiceringar gav vi smakprov på det som sker rakt framför oss men som kräver journalistik för att upptäcka:

• Hetsen de som tömmer våra avfallskärl känner på grund av en chef som kör efter dem.• Känslan av utsatthet som förenar delar av städerna, i vårt fall Gamlegården i Kristianstad och Lindängen i Malmö, med mindre orter på landsbygden som Perstorp, Sösdala och Vankiva.

Vi är inte klara. Det här är ingen slå sig för bröstet-text. Som läsare är det däremot viktigt att du vet vad vi strävar efter.

Vi är inte klara. Det här är ingen slå sig för bröstet-text. Som läsare är det däremot viktigt att du vet vad vi strävar efter.

Om knappt ett halvår är det val. I vanlig ordning, så som det har blivit i de senaste valens mediebevakning, har de politiska kommentatorerna fokuserat på vilka partier som ska styra med vem. Som att maktens konstellationer är det enda av intresse.

Vi kommer att välja en annan väg. Vi följer Orwells uppmaning och ska istället skildra vad den redan förda politiken har inneburit på olika håll i Skåne och inte minst vilka idéer och beslut som väntar på att genomföras om olika partier blir valda att styra.

Tillbaka i de gröna plyschfåtöljerna på kaféet i stadsbiblioteket pratade vi mycket om att utgå från hur folk i allmänhet ser och upplever saker. Varför är matkassen så dyr? Vilka planer finns för den där ödetomten bakom stationen?

Sedan dess har jorden redan snurrat ett varv runt solen. Tidningen har kommit en bra bit i sin utveckling. Till exempel har vi numera egna lokaler att ha redaktionsmöten i. Men vår uppgift att utmana har bara hunnit inledas. Var med oss även nästa år för att uppleva hur ny journalistik för hela Skåne fortsätter växa fram.

Anders Malmström, chefredaktör och ansvarig utgivareanders.malmstrom@skanesfolkblad.se

Det höjda bolånetaket innebär att kontantinsatskravet sänks från 15 till 10 procent, vilket gör det möjligt att låna upp till 90 procent av bostadens värde. Samtidigt slopas det extra amorteringskravet för hushåll med lån som överstiger 4,5 gånger årsinkomsten.

Regelförändringen innebär också vissa begränsningar då omvärdering av bostaden endast får ske vart femte år. Taket för tilläggslån sänks dessutom till 80 procent av bostadens värde.

De grundläggande amorteringskraven kvarstår för lån över 50 procent av bostadens värde.

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se

Den som kysser någons hand utan samtycke gör sig skyldig till ett sexuellt övergrepp, slår Spaniens högsta domstol fast.

Alla hus i libanesiska byar nära den israeliska gränsen kommer att rivas – ”precis som i Rafah och Beit Hanoun” säger…

Boräntorna ökar

Madonna, Pedro Pascal, Jane Fonda, Javier Bardem och Mark Ruffalo är några av de kändisar som i ett öppet brev till den amerikanska regeringen kräver att ICE-anläggningen för barn stängs.

Det har gått ett år sedan det första numret av Skånes Folkblad såg dagens ljus, den 31 mars 2025. Vägen dit startade i en utredning ledd av Skånes Folkblads ursprungliga vd Daniel Färm där frågan ställdes rakt ut: Finns det utrymme för en ny tidning i Skåne där Bonnier äger de flesta andra tidningar?

Svaret var ett rungande ja. Jonas Sjöberg, ordförande för Byggnads Skåne och en av initiativtagarna, minns när planerna började konkretiseras hösten 2024.

– Vi insåg att vi inte haft en riktig alternativ tidning sedan Arbetets dagar. Hela ingången har varit att vi behöver en röd röst i ett blått medielandskap. När upplägget presenterades kände vi i styrelsen direkt att det här var en jäkla bra idé, säger Jonas Sjöberg.

Tidningen ägs av föreningen Folkrörelsemedia i Skåne, som utgörs av tio skånska fackavdelningar. För Jonas Sjöberg är ägandeformen central för tidningens själ.

– Det är viktigt att fackföreningarna äger detta snarare än något parti. Vi styr inte redaktionen, men vi är garanter för att det blir ett arbetarperspektiv. Om allt skulle handla om lyxvåningar i Västra Hamnen så undrar nog våra medlemmar vad tidningen håller på med. Vi vill läsa om det som rör oss och vår plånbok.

Han lyfter fram avslöjandet om de georgiska gästarbetarna som ett exempel på när tidningen är som bäst – journalistik som senare ledde till debatt i riksdagen.

– Det var oerhört gripande. I byggbranschen ser vi det här allt för ofta, folk som tvingas bo på bygget eller i kolonistugor under usla förhållanden. Det är sådana historier som vi ska lyfta fram, de som annars aldrig når dagsljuset.

Trots att det redaktionella innehållet beskrivs som en succé, sticker Jonas Sjöberg inte under stol med att det första året har varit en tuff skola. Särskilt när det kommer till ekonomin och antalet prenumeranter, som inte nått hela vägen fram till vad analysen förutspådde.

– Vi var nog lite naiva när vi gick in i det här. Vi trodde kanske att det skulle lösa sig självt med fortsatta intäkter, men det är svårare att starta tidning idag än för 30 år sedan.Han riktar en passning till den egna rörelsen:

– Vi har många engagerade arbetare i länet. Varför prenumererar de inte? Det är nästan ett självskadebeteende. För 100 kronor i månaden får man en röst som har en helt annan åsikt än de borgerliga tidningarna. Man kan faktiskt skita i de andra prenumerationerna och satsa på oss istället, säger Jonas Sjöberg.

När vi blickar framåt mot nästa jubileum är målet glasklart: tillväxt.

– Om man får drömma fritt har vi tiotusentals prenumeranter om ett år och ännu mer spets i debatten. Mer realistiskt är att vi har fördubblat vår nuvarande bas och säkrat nytt mediastöd.

Trots utmaningarna råder ingen tvekan om stoltheten över att tidningen överlevt sitt första år och lyckats ta plats.

– Jag är stolt över att vi har lyckats putta på de stora mediehusen. Om vi har något bra kan de inte tiga ihjäl oss. Vi har skaffat oss en röst, och den rösten ska bli ännu starkare, säger Jonas Sjöberg.

3 snabba frågor till Jonas Sjöberg

Blev tidningen som du föreställde dig?

– Innehållsmässigt ja! Kvaliteten, bredden och djupet är jag väldigt nöjd med. Vi täcker hela Skåne på ett sätt som vi hoppades på.

Varför är det viktigt att fackföreningsrörelsen har en egen tidning?

– För att vi ser världen ur ett annat perspektiv. När grannens hus har inbrott rör det mig personligen, och på samma sätt fokuserar vi på det som faktiskt påverkar arbetares vardag och ekonomi.

Vad är ditt budskap till de som ännu inte prenumererar?

– Vi erbjuder något som ingen annan gör i Skåne. Det går knappt att understryka hur viktigt det är att vi stöttar vår egen röst om vi vill att den ska finnas kvar.

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se

Förra veckan kom Socialdemokraterna i Skåne med ett vallöfte.

En ordinarie månadsbiljett som täcker hela Skåne ska kosta 500 kronor. Idag kostar en sådan månadsbiljett 1 370 kronor.

Så. Hur ska detta finansieras?

Enligt S kommer satsningen på sänkta kollektivtrafiksbiljetter kosta ungefär mellan 300 och 400 miljoner kronor om året.

Men det finns pengar att ta av. De senaste åren har Skånetrafiken gjort rejäla överskott. 2025 gick Skånetrafiken 800 miljoner plus, året innan gick man 640 miljoner plus.

Det är alltså inte mer än rimligt att de som åker kollektivtrafiken varje dag får tillbaka för det överpris man uppenbarligen betalat senaste åren.

Prisökning med 161 procent

Men det är också rättvist ur fler aspekter. Allt för länge har alla som åker tåg och buss fått stå tillbaka.

De senaste åren har vi varit besatta av att prata om hur höga bränslepriserna är och hur dyrt det är att köra bil. Men vi har glömt bort att prata om hur vansinnigt dyrt det blivit att åka kollektivt.

För två år sedan granskade SVT utvecklingen av bensin- och dieselpriser sedan år 2000 och jämförde det med lokaltrafikens prisutveckling.

Bensinpriserna hade ökat med 91 procent och dieseln med 121 procent. Lokaltrafiken i Sverige hade ökat med 161 procent.

Visst har inte det fått riktigt lika mycket utrymme från politiker?

Ökad livskvalitet

Men S förslag också bra klasspolitik.

Inte nog med att det ökar möjligheterna för människor att röra sig billigt i länet och dessutom kunna ta ett jobb i Hässleholm om man bor i Landskrona utan att bli ruinerad av transportkostnader.

Det ökar också rörligheten för den med liten plånbok på andra sätt.

I en undersökning från Kungliga Tekniska Högskolan fick människor med låg inkomst testa på att åka kollektivt gratis under tre månader. Forskarna kunde påvisa att både friheten och tryggheten ökar för människor när möjligheten att åka kollektivt finns.

Ökad livskvalitet för den med mindre på bankkontot, alltså.

Lämna fossilberoendet

I en osäker värld med lynniga ledare har vi de senaste åren fått lära oss den hårda vägen att bränslepriserna kan stiga rejält från en dag till en annan.

Vi såg det när Putin startade krig mot Ukraina 2022 och vi såg det när Trump och Netanyahu attackerade Iran för några veckor sedan. Den svenska regeringens första svar var att sänka skatten på bränsle. En både dum och kortsiktig lösning som binder fast svenskarna vid ett fossilberoende som vi borde lämnat bakom oss för längesen.

Att sänka priset på kollektivt resande stärker alltså vår motståndskraft. Fler människors plånböcker behöver inte påverkas lika mycket nästa gång Trump eller Putin får för sig att invadera eller attackera ett land.

Någon gång kommer vi dessutom behöva slå oss fria från vårt oljeberoende från allehanda skurkstater. Kanske börjar det med sänkta priser hos Skånetrafiken.

Offensiv politik

För om det finns bättre och billigare alternativ kommer människor i allt större utsträckning låta bilen stå. Och om skåningar i större utsträckning hoppar på tåg och bussar är det såklart också bra klimatpolitik.

I tider där det politiska samtalet präglas av triangulering och spel är förslaget om sänkta biljettpriser hos Skånetrafiken både klokt och riktigt.

Det är en offensiv satsning in i framtiden från S som vittnar om att politiken faktiskt kan åstadkomma riktigt bra saker.

Rasmus Hansson, ledarskribentrasmus.hansson@skanesfolkblad.se

87 procent av kommunens nior valde bort Kullagymnasiet i första sökomgången inför hösten. Siffrorna har fått kommunen att tillsätta en krisgrupp. Men varför söker sig kommunens nior bort? HD har frågat några av niorna själva.