Sedan ett år har Skånes Folkblad blivit en faktor att räkna med i debatten. Men trots uppmärksammat innehåll jobbar tidningen hårt med att nå ut till alla som efterlyst ett alternativ.
– Det är nästan ett självskadebeteende att inte prenumerera, säger Jonas Sjöberg, ordförande för Byggnads i Skåne, liksom för Skånes Folkblads ägarförening.
Content
Det har gått ett år sedan det första numret av Skånes Folkblad såg dagens ljus, den 31 mars 2025. Vägen dit startade i en utredning ledd av Skånes Folkblads ursprungliga vd Daniel Färm där frågan ställdes rakt ut: Finns det utrymme för en ny tidning i Skåne där Bonnier äger de flesta andra tidningar?
Svaret var ett rungande ja. Jonas Sjöberg, ordförande för Byggnads Skåne och en av initiativtagarna, minns när planerna började konkretiseras hösten 2024.
– Vi insåg att vi inte haft en riktig alternativ tidning sedan Arbetets dagar. Hela ingången har varit att vi behöver en röd röst i ett blått medielandskap. När upplägget presenterades kände vi i styrelsen direkt att det här var en jäkla bra idé, säger Jonas Sjöberg.
Tidningen ägs av föreningen Folkrörelsemedia i Skåne, som utgörs av tio skånska fackavdelningar. För Jonas Sjöberg är ägandeformen central för tidningens själ.
– Det är viktigt att fackföreningarna äger detta snarare än något parti. Vi styr inte redaktionen, men vi är garanter för att det blir ett arbetarperspektiv. Om allt skulle handla om lyxvåningar i Västra Hamnen så undrar nog våra medlemmar vad tidningen håller på med. Vi vill läsa om det som rör oss och vår plånbok.
Han lyfter fram avslöjandet om de georgiska gästarbetarna som ett exempel på när tidningen är som bäst – journalistik som senare ledde till debatt i riksdagen.
– Det var oerhört gripande. I byggbranschen ser vi det här allt för ofta, folk som tvingas bo på bygget eller i kolonistugor under usla förhållanden. Det är sådana historier som vi ska lyfta fram, de som annars aldrig når dagsljuset.
Trots att det redaktionella innehållet beskrivs som en succé, sticker Jonas Sjöberg inte under stol med att det första året har varit en tuff skola. Särskilt när det kommer till ekonomin och antalet prenumeranter, som inte nått hela vägen fram till vad analysen förutspådde.
– Vi var nog lite naiva när vi gick in i det här. Vi trodde kanske att det skulle lösa sig självt med fortsatta intäkter, men det är svårare att starta tidning idag än för 30 år sedan.Han riktar en passning till den egna rörelsen:
– Vi har många engagerade arbetare i länet. Varför prenumererar de inte? Det är nästan ett självskadebeteende. För 100 kronor i månaden får man en röst som har en helt annan åsikt än de borgerliga tidningarna. Man kan faktiskt skita i de andra prenumerationerna och satsa på oss istället, säger Jonas Sjöberg.
När vi blickar framåt mot nästa jubileum är målet glasklart: tillväxt.
– Om man får drömma fritt har vi tiotusentals prenumeranter om ett år och ännu mer spets i debatten. Mer realistiskt är att vi har fördubblat vår nuvarande bas och säkrat nytt mediastöd.
Trots utmaningarna råder ingen tvekan om stoltheten över att tidningen överlevt sitt första år och lyckats ta plats.
– Jag är stolt över att vi har lyckats putta på de stora mediehusen. Om vi har något bra kan de inte tiga ihjäl oss. Vi har skaffat oss en röst, och den rösten ska bli ännu starkare, säger Jonas Sjöberg.
3 snabba frågor till Jonas Sjöberg
Blev tidningen som du föreställde dig?
– Innehållsmässigt ja! Kvaliteten, bredden och djupet är jag väldigt nöjd med. Vi täcker hela Skåne på ett sätt som vi hoppades på.
Varför är det viktigt att fackföreningsrörelsen har en egen tidning?
– För att vi ser världen ur ett annat perspektiv. När grannens hus har inbrott rör det mig personligen, och på samma sätt fokuserar vi på det som faktiskt påverkar arbetares vardag och ekonomi.
Vad är ditt budskap till de som ännu inte prenumererar?
– Vi erbjuder något som ingen annan gör i Skåne. Det går knappt att understryka hur viktigt det är att vi stöttar vår egen röst om vi vill att den ska finnas kvar.