b890dedc89e3b51b6c6e41143faa9d3eaf802ee490-talets stökiga tv-kanal var ett monument över nyliberalism och framtidstro.
b890dedc89e3b51b6c6e41143faa9d3eaf802ee4e7f2d29beafc76e0f78964d518a58b80004781ecTITLE: 90-talets stökiga tv-kanal var ett monument över nyliberalism och framtidstro. DESCRIPTION: 90-talets stökiga tv-kanal var ett monument över nyliberalism och framtidstro. CONTENT:
TITLE: Så krossade Stenbeck tv-monopolet DESCRIPTION: Så krossade Stenbeck tv-monopolet CONTENT:
ca157186f969fb4f6d6d725828a1eb6b88b1c94eVALET 2026. När man lyssnar på politiker från S, V och MP låter det som Sverige befinner sig i en ekonomisk härdsmälta och deras lösning på problemen är skattehöjningar så att ”vanligt folk” får det bättre.
VALET 2026. När man lyssnar på politiker från S, V och MP låter det som Sverige befinner sig i en ekonomisk härdsmälta och deras lösning på problemen är skattehöjningar så att ”vanligt folk” får det bättre.
Sveriges ekonomi fortsätter att återhämta sig, enligt en ny prognos från LO-ekonomerna, rapporterar Sveriges Radio.
Efter flera svaga år syns nu också förbättringar på arbetsmarknaden, framför allt för arbetare, säger LO:s chefsekonom Torbjörn Hållö. Löneökningstakten för arbetare i privat sektor var 3,6 procent det första kvartalet och 3 procent för tjänstemän.
Arbetslösheten minskar i samtliga av LO:s a-kassor, enligt Hållö.
-Pettersson undrar vilka Magdalena Andersson (S), Mikael Damberg (S) och de andra socialdemokraterna menar när de talar om ”vanligt folk”. Det verkar inte vara arbetare.
Sedan 2022 har inflationen sänkts från tio till under två procent. Det är den enskilt största anledningen till det förbättrade läget men även lägre räntor, lägre el- och bränslepriser, lägre skatter med mera. Om allt Tidö gjort och tänker göra redovisades ärligt och jämfördes med oppositionens förslag på skatteökningar, ökat bistånd, slappare kriminalpolitik, ökad invandring med redovisning hur de ska betalas skulle de röd/gröna vara chanslösa i valet.
Svenska väljare har rätt att veta vad som väntar dem om Socialdemokraterna vinner valet.
Pettersson på Facebook
Petterssons på X
Stöd bloggen
Petterssons blogg drivs ideellt och är reklamfri. Vi säljer inga varor eller tjänster. Vill du uppmuntra oss och hjälpa till med de kostnader som finns så är du välkommen med ett bidrag!
Från Swedbank eller sparbanken konto 8257-8933415168
Från andra banker konto 8257-933415168
Paypal används av miljoner över hela världen för att överföra pengar utan att någon obehörig kan se dina betalningsuppgifter.
Du kan även SWISHA till 0760 858 480
IBAN: SWEDSESS SE1580000825780933415168
012f52598eb6f2e0fe7babbbbf2304f8a307114bAntalet äldre kvinnor 65+ som har utsatts för sexualbrott ökar kraftigt.
012f52598eb6f2e0fe7babbbbf2304f8a307114b8a9581194b9518e942c2a9cb1370b039f089477cTITLE: Antalet äldre kvinnor 65+ som har utsatts för sexualbrott ökar kraftigt. DESCRIPTION: Antalet äldre kvinnor 65+ som har utsatts för sexualbrott ökar kraftigt. CONTENT:
TITLE: Våldtagna äldre upp 78% på två år DESCRIPTION: Våldtagna äldre upp 78% på två år CONTENT:
eef24b11e413b5582cb4f979dcca308ad7615b0eIRANKRIGET. USA:s president Donald Trump hävdar att han har ”avslutat kriget” med Iran. Utspelet får de ledande börserna i Asien att lyfta kraftigt. ”Jag vet inte om du hört det, men vi avslutade kriget med Iran i dag”, säger presidenten, enligt CNN. ”De gick med på att aldrig ha kärnvapen, vilket vi insisterat på. Det var […]
IRANKRIGET. USA:s president Donald Trump hävdar att han har ”avslutat kriget” med Iran. Utspelet får de ledande börserna i Asien att lyfta kraftigt. ”Jag vet inte om du hört det, men vi avslutade kriget med Iran i dag”, säger presidenten, enligt CNN. ”De gick med på att aldrig ha kärnvapen, vilket vi insisterat på. Det var hela syftet. Det var 95 procent av det.” Samtidigt kommer det en dementi från iranskt håll.
Donald Trumps ord kom under en telefonkonferens efter att han under torsdagskvällen uppgett att USA ställt in anfall mot Iran.
Iran verkar inte hålla med helt om Trumps bild av att kriget avslutats. Under natten har landets styrkor stoppet ett tankfartyg som försökt ta sig igenom Hormuzsundet. I ett uttalande skriver Irans utrikesdepartement natt något slutgiltigt beslut om avtalet med USA inte är fattat.
-Pettersson säger att vi har hört det förut, vi får se. Hur det än slutar är kriget ett fiasko för Donald Trump. Inget av de ursprungliga målen – Irans anrikade uran och möjlighet att tillverka kärnvapen, avsättande av den islamska regeringen eller krossande av Irans militär – är nått. Kriget har i stället skapat nya problem.
Pettersson på Facebook
Petterssons på X
Stöd bloggen
Petterssons blogg drivs ideellt och är reklamfri. Vi säljer inga varor eller tjänster. Vill du uppmuntra oss och hjälpa till med de kostnader som finns så är du välkommen med ett bidrag!
Från Swedbank eller sparbanken konto 8257-8933415168
Från andra banker konto 8257-933415168
Paypal används av miljoner över hela världen för att överföra pengar utan att någon obehörig kan se dina betalningsuppgifter.
Du kan även SWISHA till 0760 858 480
IBAN: SWEDSESS SE1580000825780933415168
69067891be8e585cf0d8a4099a3dea784b18cbb7eef24b11e413b5582cb4f979dcca308ad7615b0eTITLE: Trump har avslutat kriget DESCRIPTION: IRANKRIGET. USA:s president Donald Trump hävdar att han har ”avslutat kriget” med Iran. Utspelet får de ledande börserna i Asien att lyfta kraftigt. ”Jag vet inte om du hört det, men vi avslutade kriget med Iran i dag”, säger presidenten, enligt CNN. ”De gick med på att aldrig ha kärnvapen, vilket vi insisterat på. Det var […] CONTENT: IRANKRIGET. USA:s president Donald Trump hävdar att han har ”avslutat kriget” med Iran. Utspelet får de ledande börserna i Asien att lyfta kraftigt. ”Jag vet inte om du hört det, men vi avslutade kriget med Iran i dag”, säger presidenten, enligt CNN. ”De gick med på att aldrig ha kärnvapen, vilket vi insisterat på. Det var hela syftet. Det var 95 procent av det.” Samtidigt kommer det en dementi från iranskt håll. Donald Trumps ord kom under en telefonkonferens efter att han under torsdagskvällen uppgett att USA ställt in anfall mot Iran. Iran verkar inte hålla med helt om Trumps bild av att kriget avslutats. Under natten har landets styrkor stoppet ett tankfartyg som försökt ta sig igenom Hormuzsundet. I ett uttalande skriver Irans utrikesdepartement natt något slutgiltigt beslut om avtalet med USA inte är fattat. -Pettersson säger att vi har hört det förut, vi får se. Hur det än slutar är kriget ett fiasko för Donald Trump. Inget av de ursprungliga målen – Irans anrikade uran och möjlighet att tillverka kärnvapen, avsättande av den islamska regeringen eller krossande av Irans militär – är nått. Kriget har i stället skapat nya problem. I bästa fall får Trump till ett avtal med Iran liknande det Obama tecknade 2015 och Trump rev upp 2018… *** Pettersson på Facebook Petterssons på X Stöd bloggen Petterssons blogg drivs ideellt och är reklamfri. Vi säljer inga varor eller tjänster. Vill du uppmuntra oss och hjälpa till med de kostnader som finns så är du välkommen med ett bidrag! Från Swedbank eller sparbanken konto 8257-8933415168 Från andra banker konto 8257-933415168 Paypal används av miljoner över hela världen för att överföra pengar utan att någon obehörig kan se dina betalningsuppgifter. Du kan även SWISHA till 0760 858 480 IBAN: SWEDSESS SE1580000825780933415168
TITLE: Trump har avslutat kriget DESCRIPTION: IRANKRIGET. USA:s president Donald Trump hävdar att han har ”avslutat kriget” med Iran. Utspelet får de ledande börserna i Asien att lyfta kraftigt. ”Jag vet inte om du hört det, men vi avslutade kriget med Iran i dag”, säger presidenten, enligt CNN. ”De gick med på att aldrig ha kärnvapen, vilket vi insisterat på. Det var […] CONTENT: IRANKRIGET. USA:s president Donald Trump hävdar att han har ”avslutat kriget” med Iran. Utspelet får de ledande börserna i Asien att lyfta kraftigt. ”Jag vet inte om du hört det, men vi avslutade kriget med Iran i dag”, säger presidenten, enligt CNN. ”De gick med på att aldrig ha kärnvapen, vilket vi insisterat på. Det var hela syftet. Det var 95 procent av det.” Samtidigt kommer det en dementi från iranskt håll. Donald Trumps ord kom under en telefonkonferens efter att han under torsdagskvällen uppgett att USA ställt in anfall mot Iran. Iran verkar inte hålla med helt om Trumps bild av att kriget avslutats. Under natten har landets styrkor stoppet ett tankfartyg som försökt ta sig igenom Hormuzsundet. I ett uttalande skriver Irans utrikesdepartement natt något slutgiltigt beslut om avtalet med USA inte är fattat. -Pettersson säger att vi har hört det förut, vi får se. Hur det än slutar är kriget ett fiasko för Donald Trump. Inget av de ursprungliga målen – Irans anrikade uran och möjlighet att tillverka kärnvapen, avsättande av den islamska regeringen eller krossande av Irans militär – är nått. Kriget har i stället skapat nya problem. *** Pettersson på Facebook Petterssons på X Stöd bloggen Petterssons blogg drivs ideellt och är reklamfri. Vi säljer inga varor eller tjänster. Vill du uppmuntra oss och hjälpa till med de kostnader som finns så är du välkommen med ett bidrag! Från Swedbank eller sparbanken konto 8257-8933415168 Från andra banker konto 8257-933415168 Paypal används av miljoner över hela världen för att överföra pengar utan att någon obehörig kan se dina betalningsuppgifter. Du kan även SWISHA till 0760 858 480 IBAN: SWEDSESS SE1580000825780933415168
69067891be8e585cf0d8a4099a3dea784b18cbb7IRANKRIGET. USA:s president Donald Trump hävdar att han har ”avslutat kriget” med Iran. Utspelet får de ledande börserna i Asien att lyfta kraftigt. ”Jag vet inte om du hört det, men vi avslutade kriget med Iran i dag”, säger presidenten, enligt CNN. ”De gick med på att aldrig ha kärnvapen, vilket vi insisterat på. Det var […]
IRANKRIGET. USA:s president Donald Trump hävdar att han har ”avslutat kriget” med Iran. Utspelet får de ledande börserna i Asien att lyfta kraftigt. ”Jag vet inte om du hört det, men vi avslutade kriget med Iran i dag”, säger presidenten, enligt CNN. ”De gick med på att aldrig ha kärnvapen, vilket vi insisterat på. Det var hela syftet. Det var 95 procent av det.” Samtidigt kommer det en dementi från iranskt håll.
Donald Trumps ord kom under en telefonkonferens efter att han under torsdagskvällen uppgett att USA ställt in anfall mot Iran.
Iran verkar inte hålla med helt om Trumps bild av att kriget avslutats. Under natten har landets styrkor stoppet ett tankfartyg som försökt ta sig igenom Hormuzsundet. I ett uttalande skriver Irans utrikesdepartement natt något slutgiltigt beslut om avtalet med USA inte är fattat.
-Pettersson säger att vi har hört det förut, vi får se. Hur det än slutar är kriget ett fiasko för Donald Trump. Inget av de ursprungliga målen – Irans anrikade uran och möjlighet att tillverka kärnvapen, avsättande av den islamska regeringen eller krossande av Irans militär – är nått. Kriget har i stället skapat nya problem.
I bästa fall får Trump till ett avtal med Iran liknande det Obama tecknade 2015 och Trump rev upp 2018…
Pettersson på Facebook
Petterssons på X
Stöd bloggen
Petterssons blogg drivs ideellt och är reklamfri. Vi säljer inga varor eller tjänster. Vill du uppmuntra oss och hjälpa till med de kostnader som finns så är du välkommen med ett bidrag!
Från Swedbank eller sparbanken konto 8257-8933415168
Från andra banker konto 8257-933415168
Paypal används av miljoner över hela världen för att överföra pengar utan att någon obehörig kan se dina betalningsuppgifter.
Du kan även SWISHA till 0760 858 480
IBAN: SWEDSESS SE1580000825780933415168
69067891be8e585cf0d8a4099a3dea784b18cbb7eef24b11e413b5582cb4f979dcca308ad7615b0eTITLE: Trump har avslutat kriget DESCRIPTION: IRANKRIGET. USA:s president Donald Trump hävdar att han har ”avslutat kriget” med Iran. Utspelet får de ledande börserna i Asien att lyfta kraftigt. ”Jag vet inte om du hört det, men vi avslutade kriget med Iran i dag”, säger presidenten, enligt CNN. ”De gick med på att aldrig ha kärnvapen, vilket vi insisterat på. Det var […] CONTENT: IRANKRIGET. USA:s president Donald Trump hävdar att han har ”avslutat kriget” med Iran. Utspelet får de ledande börserna i Asien att lyfta kraftigt. ”Jag vet inte om du hört det, men vi avslutade kriget med Iran i dag”, säger presidenten, enligt CNN. ”De gick med på att aldrig ha kärnvapen, vilket vi insisterat på. Det var hela syftet. Det var 95 procent av det.” Samtidigt kommer det en dementi från iranskt håll. Donald Trumps ord kom under en telefonkonferens efter att han under torsdagskvällen uppgett att USA ställt in anfall mot Iran. Iran verkar inte hålla med helt om Trumps bild av att kriget avslutats. Under natten har landets styrkor stoppet ett tankfartyg som försökt ta sig igenom Hormuzsundet. I ett uttalande skriver Irans utrikesdepartement natt något slutgiltigt beslut om avtalet med USA inte är fattat. -Pettersson säger att vi har hört det förut, vi får se. Hur det än slutar är kriget ett fiasko för Donald Trump. Inget av de ursprungliga målen – Irans anrikade uran och möjlighet att tillverka kärnvapen, avsättande av den islamska regeringen eller krossande av Irans militär – är nått. Kriget har i stället skapat nya problem. I bästa fall får Trump till ett avtal med Iran liknande det Obama tecknade 2015 och Trump rev upp 2018… *** Pettersson på Facebook Petterssons på X Stöd bloggen Petterssons blogg drivs ideellt och är reklamfri. Vi säljer inga varor eller tjänster. Vill du uppmuntra oss och hjälpa till med de kostnader som finns så är du välkommen med ett bidrag! Från Swedbank eller sparbanken konto 8257-8933415168 Från andra banker konto 8257-933415168 Paypal används av miljoner över hela världen för att överföra pengar utan att någon obehörig kan se dina betalningsuppgifter. Du kan även SWISHA till 0760 858 480 IBAN: SWEDSESS SE1580000825780933415168
TITLE: Trump har avslutat kriget DESCRIPTION: IRANKRIGET. USA:s president Donald Trump hävdar att han har ”avslutat kriget” med Iran. Utspelet får de ledande börserna i Asien att lyfta kraftigt. ”Jag vet inte om du hört det, men vi avslutade kriget med Iran i dag”, säger presidenten, enligt CNN. ”De gick med på att aldrig ha kärnvapen, vilket vi insisterat på. Det var […] CONTENT: IRANKRIGET. USA:s president Donald Trump hävdar att han har ”avslutat kriget” med Iran. Utspelet får de ledande börserna i Asien att lyfta kraftigt. ”Jag vet inte om du hört det, men vi avslutade kriget med Iran i dag”, säger presidenten, enligt CNN. ”De gick med på att aldrig ha kärnvapen, vilket vi insisterat på. Det var hela syftet. Det var 95 procent av det.” Samtidigt kommer det en dementi från iranskt håll. Donald Trumps ord kom under en telefonkonferens efter att han under torsdagskvällen uppgett att USA ställt in anfall mot Iran. Iran verkar inte hålla med helt om Trumps bild av att kriget avslutats. Under natten har landets styrkor stoppet ett tankfartyg som försökt ta sig igenom Hormuzsundet. I ett uttalande skriver Irans utrikesdepartement natt något slutgiltigt beslut om avtalet med USA inte är fattat. -Pettersson säger att vi har hört det förut, vi får se. Hur det än slutar är kriget ett fiasko för Donald Trump. Inget av de ursprungliga målen – Irans anrikade uran och möjlighet att tillverka kärnvapen, avsättande av den islamska regeringen eller krossande av Irans militär – är nått. Kriget har i stället skapat nya problem. *** Pettersson på Facebook Petterssons på X Stöd bloggen Petterssons blogg drivs ideellt och är reklamfri. Vi säljer inga varor eller tjänster. Vill du uppmuntra oss och hjälpa till med de kostnader som finns så är du välkommen med ett bidrag! Från Swedbank eller sparbanken konto 8257-8933415168 Från andra banker konto 8257-933415168 Paypal används av miljoner över hela världen för att överföra pengar utan att någon obehörig kan se dina betalningsuppgifter. Du kan även SWISHA till 0760 858 480 IBAN: SWEDSESS SE1580000825780933415168
7712c4fc6ebee27d1d995ec2a33116c71d464d66Här drar Nooshi pedofilkortet mot C
35bd10bc07d643407b4780bc44499c010ed99ef67712c4fc6ebee27d1d995ec2a33116c71d464d66TITLE: Hårda motattacken efter avslöjandena om utbrett judehat i Vänsterpartiet. DESCRIPTION: Hårda motattacken efter avslöjandena om utbrett judehat i Vänsterpartiet. CONTENT:
TITLE: Här drar Nooshi pedofilkortet mot C DESCRIPTION: Här drar Nooshi pedofilkortet mot C CONTENT:
365455d159c6046ddcbb9e5a6b543f0e598697e5Misstänkt för våldtäkt – greps efter efterlysning
Misstänkt för våldtäkt – greps efter efterlysning
eec1d2c02e87fc8f31606d499abbc523a09e6ef1Vi minns alla hur Jessica Stegrud (SD) jagades av media när hon på X använde orden ”svenskfödd kurd” och ”perser” efter en kulturdebatt i SVT. När studenterna nu får sitt efterlängtade sommarlov aktualiseras frågan. Hur fel hade Stegrud?
Vi minns alla hur Jessica Stegrud (SD) jagades av media när hon på X använde orden ”svenskfödd kurd” och ”perser” efter en kulturdebatt i SVT. När studenterna nu får sitt efterlängtade sommarlov aktualiseras frågan. Hur fel hade Stegrud?
Det var i september förra året som Parisa Liljestrand (M) och Lawen Redar (S) debatterade svensk kulturkanon i SVT. Jessica Stegrud reagerade på detta med orden ”Talande ändå att det är en svenskfödd kurd och en perser som debatterar en svensk kulturkanon i Aktuellt”.
Reaktionerna blev starka, både i media och hos de politiska motståndarna, men hur fel hade egentligen Stegrud? Kan man vara svensk, men ändå hänvisa till en persons rötter och lojalitet?
Thoralf Alfsson tar på sin blogg upp det uppmärksammade bråket vid ett studentfirande i Kalmar. Enligt vittnesmål och bilder, som aldrig kommer att redovisas i etablerad media, var det personer som bevisligen har sina rötter i Palestina och Syrien som rök ihop. Om personerna ifråga var svenskar borde de väl rimligtvis visa sig med den svenska flaggan? Vill de inblandade själva kalla sig svenskar när de umgås med familj, släkt och vänner eller vilken identitet vill de förknippas med?
2021 tog GP:s kultursida upp frågan om studenter med utländsk bakgrund som viftar med sitt hemlands flagga. Emanuel Karlsten tar som exempel upp den stora turkiska diasporan i Tyskland. ”De bor i Tyskland, men lever med turkar” och att ”Fler tyskturkar kände sig mer hemma i Turkiet än i Tyskland”.
Slutorden i Karlstens text säger väl egentligen vad det handlar om. ”För att det är lättare att identifiera sig med ett ursprung ingen någonsin försöker ta ifrån en”. Om detta gällde 2021, borde det väl ha gällt 2025 och idag. Så kan man därmed säga att Jessica Stegrud hade fel eller var det ryggmärgsreflexerna hos journalisterna och de politiska motståndarna som reagerade?
Socialistiska Arbetet tog upp samma ämne förra sommaren och ställde frågan om varför så många blir provocerade när nyblivna studenter viftar med sina hemländers flaggor.
Artikelförfattaren, som uppenbart har rötterna i annat land, skriver ”För många med rötter i ett annat land handlar det inte om att ta avstånd från Sverige – utan om att bära hela sin identitet med stolthet”. Har då Parisa Liljestrand och Lawen Redar tagit avstånd från sina rötter eller är de i grunden en kurd respektive en perser, trots att de är svenska medborgare?
Ämnet blir mer aktuellt när vi kommer till sportens värld. 2020 listade Fotbollskanalen elva svenskar som valt att spela landslagsfotboll för sina hemländer. Sedan dess har det tillkommit fler och sammantaget är det över 100 spelare som valt denna väg, allt från ungdomsspelare till elitspelare i de svenska toppserierna. Springer de ut på planen i rollen som svenskar när de representerar sitt hemland i landskamper och mästerskap, eller gör de det i rollen som chilenare, eritrean, irakier etc?
Den ökände f.d. socialdemokraten, Jamal el-Haj, kallade sig själv stolt socialdemokrat så sent som 2023, men lyfte med glädje upp sina rötter, sin kultur och tillade att han också är en svensk-palestinier.
Man skulle kunna ställa frågan till sjubarnsfamiljen i Rinkeby där fem av barnen är födda i Sverige, men där övriga familjemedlemmar föddes i Somalia. Sitter de och kallar sig svenskar vid släktmiddagar eller när de reser på semester till sitt hemland för att träffa släkt och vänner, eller identifierar de sig som somalier?
Så avslutningsvis. Hade Jessica Stegrud (SD) fel när hon använde orden kurd och perser eller har Parisa Liljestrand (M) och Lawen Redar (S) förkastat sitt ursprung? Hur är det med fotbollsspelarna som valt att representera sina hemländer. Gör de det som svenskar? Alla de studenter som idag springer ut med sina hemländers flaggor och inte den svenska. Känner de sig i grunden som svenskar eller vill de hellre identifiera sig efter landet där de har sina rötter?
c3bd20057592b817bdd73cd50ba30ab93f6e9669eec1d2c02e87fc8f31606d499abbc523a09e6ef1TITLE: Svenskarna och deras rötter DESCRIPTION: Vi minns alla hur Jessica Stegrud (SD) jagades av media när hon på X använde orden ”svenskfödd kurd” och ”perser” efter en kulturdebatt i SVT. När studenterna nu får sitt efterlängtade sommarlov aktualiseras frågan. Hur fel hade Stegrud? CONTENT: Vi minns alla hur Jessica Stegrud (SD) jagades av media när hon på X använde orden ”svenskfödd kurd” och ”perser” efter en kulturdebatt i SVT. När studenterna nu får sitt efterlängtade sommarlov aktualiseras frågan. Hur fel hade Stegrud? Det var i september förra året som Parisa Liljestrand (M) och Lawen Redar (S) debatterade svensk kulturkanon i SVT. Jessica Stegrud reagerade på detta med orden ”Talande ändå att det är en svenskfödd kurd och en perser som debatterar en svensk kulturkanon i Aktuellt”. Reaktionerna blev starka, både i media och hos de politiska motståndarna, men hur fel hade egentligen Stegrud? Kan man vara svensk, men ändå hänvisa till en persons rötter och lojalitet? Thoralf Alfsson tar på sin blogg upp det uppmärksammade bråket vid ett studentfirande i Kalmar. Enligt vittnesmål och bilder, som aldrig kommer att redovisas i etablerad media, var det personer som bevisligen har sina rötter i Palestina och Syrien som rök ihop. Om personerna ifråga var svenskar borde de väl rimligtvis visa sig med den svenska flaggan? Vill de inblandade själva kalla sig svenskar när de träffar familj, släkt och vänner eller hur benämner de sig själva i grunden? 2021 tog GP:s kultursida upp frågan om studenter med utländsk bakgrund som viftar med sitt hemlands flaggor. Emanuel Karlsten tar som exempel upp den stora turkiska diasporan i Tyskland. ”De bor i Tyskland, men lever med turkar” och att ”Fler tyskturkar kände sig mer hemma i Turkiet än i Tyskland”. Slutorden i Karlstens text säger väl egentligen vad det handlar om. ”För att det är lättare att identifiera sig med ett ursprung ingen någonsin försöker ta ifrån en”. Om detta gällde 2021, borde det väl ha gällt 2025, så kan man därmed säga att Jessica Stegrud hade fel eller var det ryggmärgsreflexerna hos journalisterna och de politiska motståndarna som reagerade? Socialistiska Arbetet tog upp samma ämne förra sommaren och ställde frågan om varför så många blir provocerade när nyblivna studenter viftar med sitt hemlands flaggor. Artikelförfattaren, som uppenbart har rötterna i annat land, skriver ”För många med rötter i ett annat land handlar det inte om att ta avstånd från Sverige – utan om att bära hela sin identitet med stolthet”. Har då Parisa Liljestrand och Lawen Redar tagit avstånd från sina rötter eller är de i grunden en kurd respektive en perser, trots att de är svenska medborgare? Ämnet blir mer aktuellt när vi kommer till sportens värld. 2020 listade Fotbollskanalen elva svenskar som valt att spela landslagsfotboll för sina hemländer. Sedan dess har det tillkommit fler och sammantaget är det över 100 spelare som valt denna väg, allt från ungdomsspelare till elitspelare i de svenska toppserierna. Springer de ut på planen i rollen som svenskar när de representerar sitt hemland i landskamper och mästerskap, eller gör det de i rollen som chilenare, eritrean, irakier etc? Den ökände f.d. socialdemokraten, Jamal el-Haj, kallade sig själv stolt socialdemokrat så sent som 2023, men lyfte med glädje upp sina rötter, sin kultur och tillade att han också är en svensk-palestinier. Man skulle kunna ställa frågan till sjubarnsfamiljen i Rinkeby där fem av barnen är födda i Sverige, men där övriga familjemedlemmar föddes i Somalia. Sitter de och kallar sig svenskar vid släktmiddagar eller när de reser på semester till sitt hemland för att träffa släkt och vänner, eller identifierar de sig som somalier? Så avslutningsvis. Hade Jessica Stegrud (SD) fel när hon använde orden kurd och perser eller har Parisa Liljestrand (M) och Lawen Redar (S) förkastat sitt ursprung? Hur är det med fotbollsspelarna som valt att representera sina hemländer. Gör de det som svenskar? Alla de studenter som idag springer ut med sina hemländers flaggor och inte den svenska. Känner de sig i grunden som svenskar eller vill de hellre identifiera sig efter landet där de har sina rötter?
TITLE: Svenskarna och deras rötter DESCRIPTION: Vi minns alla hur Jessica Stegrud (SD) jagades av media när hon på X använde orden ”svenskfödd kurd” och ”perser” efter en kulturdebatt i SVT. När studenterna nu får sitt efterlängtade sommarlov aktualiseras frågan. Hur fel hade Stegrud? CONTENT: Vi minns alla hur Jessica Stegrud (SD) jagades av media när hon på X använde orden ”svenskfödd kurd” och ”perser” efter en kulturdebatt i SVT. När studenterna nu får sitt efterlängtade sommarlov aktualiseras frågan. Hur fel hade Stegrud? Det var i september förra året som Parisa Liljestrand (M) och Lawen Redar (S) debatterade svensk kulturkanon i SVT. Jessica Stegrud reagerade på detta med orden ”Talande ändå att det är en svenskfödd kurd och en perser som debatterar en svensk kulturkanon i Aktuellt”. Reaktionerna blev starka, både i media och hos de politiska motståndarna, men hur fel hade egentligen Stegrud? Kan man vara svensk, men ändå hänvisa till en persons rötter och lojalitet? Thoralf Alfsson tar på sin blogg upp det uppmärksammade bråket vid ett studentfirande i Kalmar. Enligt vittnesmål och bilder, som aldrig kommer att redovisas i etablerad media, var det personer som bevisligen har sina rötter i Palestina och Syrien som rök ihop. Om personerna ifråga var svenskar borde de väl rimligtvis visa sig med den svenska flaggan? Vill de inblandade själva kalla sig svenskar när de umgås med familj, släkt och vänner eller vilken identitet vill de förknippas med? 2021 tog GP:s kultursida upp frågan om studenter med utländsk bakgrund som viftar med sitt hemlands flagga. Emanuel Karlsten tar som exempel upp den stora turkiska diasporan i Tyskland. ”De bor i Tyskland, men lever med turkar” och att ”Fler tyskturkar kände sig mer hemma i Turkiet än i Tyskland”. Slutorden i Karlstens text säger väl egentligen vad det handlar om. ”För att det är lättare att identifiera sig med ett ursprung ingen någonsin försöker ta ifrån en”. Om detta gällde 2021, borde det väl ha gällt 2025 och idag. Så kan man därmed säga att Jessica Stegrud hade fel eller var det ryggmärgsreflexerna hos journalisterna och de politiska motståndarna som reagerade? Socialistiska Arbetet tog upp samma ämne förra sommaren och ställde frågan om varför så många blir provocerade när nyblivna studenter viftar med sina hemländers flaggor. Artikelförfattaren, som uppenbart har rötterna i annat land, skriver ”För många med rötter i ett annat land handlar det inte om att ta avstånd från Sverige – utan om att bära hela sin identitet med stolthet”. Har då Parisa Liljestrand och Lawen Redar tagit avstånd från sina rötter eller är de i grunden en kurd respektive en perser, trots att de är svenska medborgare? Ämnet blir mer aktuellt när vi kommer till sportens värld. 2020 listade Fotbollskanalen elva svenskar som valt att spela landslagsfotboll för sina hemländer. Sedan dess har det tillkommit fler och sammantaget är det över 100 spelare som valt denna väg, allt från ungdomsspelare till elitspelare i de svenska toppserierna. Springer de ut på planen i rollen som svenskar när de representerar sitt hemland i landskamper och mästerskap, eller gör de det i rollen som chilenare, eritrean, irakier etc? Den ökände f.d. socialdemokraten, Jamal el-Haj, kallade sig själv stolt socialdemokrat så sent som 2023, men lyfte med glädje upp sina rötter, sin kultur och tillade att han också är en svensk-palestinier. Man skulle kunna ställa frågan till sjubarnsfamiljen i Rinkeby där fem av barnen är födda i Sverige, men där övriga familjemedlemmar föddes i Somalia. Sitter de och kallar sig svenskar vid släktmiddagar eller när de reser på semester till sitt hemland för att träffa släkt och vänner, eller identifierar de sig som somalier? Så avslutningsvis. Hade Jessica Stegrud (SD) fel när hon använde orden kurd och perser eller har Parisa Liljestrand (M) och Lawen Redar (S) förkastat sitt ursprung? Hur är det med fotbollsspelarna som valt att representera sina hemländer. Gör de det som svenskar? Alla de studenter som idag springer ut med sina hemländers flaggor och inte den svenska. Känner de sig i grunden som svenskar eller vill de hellre identifiera sig efter landet där de har sina rötter?
4e907fde93be68a0cf0b750b4165b0424ca1505fc3bd20057592b817bdd73cd50ba30ab93f6e9669TITLE: Svenskarna och deras rötter DESCRIPTION: Vi minns alla hur Jessica Stegrud (SD) jagades av media när hon på X använde orden ”svenskfödd kurd” och ”perser” efter en kulturdebatt i SVT. När studenterna nu får sitt efterlängtade sommarlov aktualiseras frågan. Hur fel hade Stegrud? CONTENT: Vi minns alla hur Jessica Stegrud (SD) jagades av media när hon på X använde orden ”svenskfödd kurd” och ”perser” efter en kulturdebatt i SVT. När studenterna nu får sitt efterlängtade sommarlov aktualiseras frågan. Hur fel hade Stegrud? Det var i september förra året som Parisa Liljestrand (M) och Lawen Redar (S) debatterade svensk kulturkanon i SVT. Jessica Stegrud reagerade på detta med orden ”Talande ändå att det är en svenskfödd kurd och en perser som debatterar en svensk kulturkanon i Aktuellt”. Reaktionerna blev starka, både i media och hos de politiska motståndarna, men hur fel hade egentligen Stegrud? Kan man vara svensk, men ändå hänvisa till en persons rötter och lojalitet? Thoralf Alfsson tar på sin blogg upp det uppmärksammade bråket vid ett studentfirande i Kalmar. Enligt vittnesmål och bilder, som aldrig kommer att redovisas i etablerad media, var det personer som bevisligen har sina rötter i Palestina och Syrien som rök ihop. Om personerna ifråga var svenskar borde de väl rimligtvis visa sig med den svenska flaggan? Vill de inblandade själva kalla sig svenskar när de umgås med familj, släkt och vänner eller vilken identitet vill de förknippas med? 2021 tog GP:s kultursida upp frågan om studenter med utländsk bakgrund som viftar med sitt hemlands flagga. Emanuel Karlsten tar som exempel upp den stora turkiska diasporan i Tyskland. ”De bor i Tyskland, men lever med turkar” och att ”Fler tyskturkar kände sig mer hemma i Turkiet än i Tyskland”. Slutorden i Karlstens text säger väl egentligen vad det handlar om. ”För att det är lättare att identifiera sig med ett ursprung ingen någonsin försöker ta ifrån en”. Om detta gällde 2021, borde det väl ha gällt 2025 och idag. Så kan man därmed säga att Jessica Stegrud hade fel eller var det ryggmärgsreflexerna hos journalisterna och de politiska motståndarna som reagerade? Socialistiska Arbetet tog upp samma ämne förra sommaren och ställde frågan om varför så många blir provocerade när nyblivna studenter viftar med sina hemländers flaggor. Artikelförfattaren, som uppenbart har rötterna i annat land, skriver ”För många med rötter i ett annat land handlar det inte om att ta avstånd från Sverige – utan om att bära hela sin identitet med stolthet”. Har då Parisa Liljestrand och Lawen Redar tagit avstånd från sina rötter eller är de i grunden en kurd respektive en perser, trots att de är svenska medborgare? Ämnet blir mer aktuellt när vi kommer till sportens värld. 2020 listade Fotbollskanalen elva svenskar som valt att spela landslagsfotboll för sina hemländer. Sedan dess har det tillkommit fler och sammantaget är det över 100 spelare som valt denna väg, allt från ungdomsspelare till elitspelare i de svenska toppserierna. Springer de ut på planen i rollen som svenskar när de representerar sitt hemland i landskamper och mästerskap, eller gör det de i rollen som chilenare, eritrean, irakier etc? Den ökände f.d. socialdemokraten, Jamal el-Haj, kallade sig själv stolt socialdemokrat så sent som 2023, men lyfte med glädje upp sina rötter, sin kultur och tillade att han också är en svensk-palestinier. Man skulle kunna ställa frågan till sjubarnsfamiljen i Rinkeby där fem av barnen är födda i Sverige, men där övriga familjemedlemmar föddes i Somalia. Sitter de och kallar sig svenskar vid släktmiddagar eller när de reser på semester till sitt hemland för att träffa släkt och vänner, eller identifierar de sig som somalier? Så avslutningsvis. Hade Jessica Stegrud (SD) fel när hon använde orden kurd och perser eller har Parisa Liljestrand (M) och Lawen Redar (S) förkastat sitt ursprung? Hur är det med fotbollsspelarna som valt att representera sina hemländer. Gör de det som svenskar? Alla de studenter som idag springer ut med sina hemländers flaggor och inte den svenska. Känner de sig i grunden som svenskar eller vill de hellre identifiera sig efter landet där de har sina rötter?
TITLE: Svenskarna och deras rötter DESCRIPTION: Vi minns alla hur Jessica Stegrud (SD) jagades av media när hon på X använde orden ”svenskfödd kurd” och ”perser” efter en kulturdebatt i SVT. När studenterna nu får sitt efterlängtade sommarlov aktualiseras frågan. Hur fel hade Stegrud? CONTENT: Vi minns alla hur Jessica Stegrud (SD) jagades av media när hon på X använde orden ”svenskfödd kurd” och ”perser” efter en kulturdebatt i SVT. När studenterna nu får sitt efterlängtade sommarlov aktualiseras frågan. Hur fel hade Stegrud? Det var i september förra året som Parisa Liljestrand (M) och Lawen Redar (S) debatterade svensk kulturkanon i SVT. Jessica Stegrud reagerade på detta med orden ”Talande ändå att det är en svenskfödd kurd och en perser som debatterar en svensk kulturkanon i Aktuellt”. Reaktionerna blev starka, både i media och hos de politiska motståndarna, men hur fel hade egentligen Stegrud? Kan man vara svensk, men ändå hänvisa till en persons rötter och lojalitet? Thoralf Alfsson tar på sin blogg upp det uppmärksammade bråket vid ett studentfirande i Kalmar. Enligt vittnesmål och bilder, som aldrig kommer att redovisas i etablerad media, var det personer som bevisligen har sina rötter i Palestina och Syrien som rök ihop. Om personerna ifråga var svenskar borde de väl rimligtvis visa sig med den svenska flaggan? Vill de inblandade själva kalla sig svenskar när de träffar familj, släkt och vänner eller hur benämner de sig själva i grunden? 2021 tog GP:s kultursida upp frågan om studenter med utländsk bakgrund som viftar med sitt hemlands flaggor. Emanuel Karlsten tar som exempel upp den stora turkiska diasporan i Tyskland. ”De bor i Tyskland, men lever med turkar” och att ”Fler tyskturkar kände sig mer hemma i Turkiet än i Tyskland”. Slutorden i Karlstens text säger väl egentligen vad det handlar om. ”För att det är lättare att identifiera sig med ett ursprung ingen någonsin försöker ta ifrån en”. Om detta gällde 2021, borde det väl ha gällt 2025, så kan man därmed säga att Jessica Stegrud hade fel eller var det ryggmärgsreflexerna hos journalisterna och de politiska motståndarna som reagerade? Socialistiska Arbetet tog upp samma ämne förra sommaren och ställde frågan om varför så många blir provocerade när nyblivna studenter viftar med sitt hemlands flaggor. Artikelförfattaren, som uppenbart har rötterna i annat land, skriver ”För många med rötter i ett annat land handlar det inte om att ta avstånd från Sverige – utan om att bära hela sin identitet med stolthet”. Har då Parisa Liljestrand och Lawen Redar tagit avstånd från sina rötter eller är de i grunden en kurd respektive en perser, trots att de är svenska medborgare? Ämnet blir mer aktuellt när vi kommer till sportens värld. 2020 listade Fotbollskanalen elva svenskar som valt att spela landslagsfotboll för sina hemländer. Sedan dess har det tillkommit fler och sammantaget är det över 100 spelare som valt denna väg, allt från ungdomsspelare till elitspelare i de svenska toppserierna. Springer de ut på planen i rollen som svenskar när de representerar sitt hemland i landskamper och mästerskap, eller gör det de i rollen som chilenare, eritrean, irakier etc? Den ökände f.d. socialdemokraten, Jamal el-Haj, kallade sig själv stolt socialdemokrat så sent som 2023, men lyfte med glädje upp sina rötter, sin kultur och tillade att han också är en svensk-palestinier. Man skulle kunna ställa frågan till sjubarnsfamiljen i Rinkeby där fem av barnen är födda i Sverige, men där övriga familjemedlemmar föddes i Somalia. Sitter de och kallar sig svenskar vid släktmiddagar eller när de reser på semester till sitt hemland för att träffa släkt och vänner, eller identifierar de sig som somalier? Så avslutningsvis. Hade Jessica Stegrud (SD) fel när hon använde orden kurd och perser eller har Parisa Liljestrand (M) och Lawen Redar (S) förkastat sitt ursprung? Hur är det med fotbollsspelarna som valt att representera sina hemländer. Gör de det som svenskar? Alla de studenter som idag springer ut med sina hemländers flaggor och inte den svenska. Känner de sig i grunden som svenskar eller vill de hellre identifiera sig efter landet där de har sina rötter?
db3fa7277c5a336bb7f4e4d022264d801f38153e4e907fde93be68a0cf0b750b4165b0424ca1505fTITLE: Svenskarna och deras rötter DESCRIPTION: Vi minns alla hur Jessica Stegrud (SD) jagades av media när hon på X använde orden ”svenskfödd kurd” och ”perser” efter en kulturdebatt i SVT. När studenterna nu får sitt efterlängtade sommarlov aktualiseras frågan. Hur fel hade Stegrud? CONTENT: Vi minns alla hur Jessica Stegrud (SD) jagades av media när hon på X använde orden ”svenskfödd kurd” och ”perser” efter en kulturdebatt i SVT. När studenterna nu får sitt efterlängtade sommarlov aktualiseras frågan. Hur fel hade Stegrud? Det var i september förra året som Parisa Liljestrand (M) och Lawen Redar (S) debatterade svensk kulturkanon i SVT. Jessica Stegrud reagerade på detta med orden ”Talande ändå att det är en svenskfödd kurd och en perser som debatterar en svensk kulturkanon i Aktuellt”. Reaktionerna blev starka, både i media och hos de politiska motståndarna, men hur fel hade egentligen Stegrud? Kan man vara svensk, men ändå hänvisa till en persons rötter och lojalitet? Thoralf Alfsson tar på sin blogg upp det uppmärksammade bråket vid ett studentfirande i Kalmar. Enligt vittnesmål och bilder, som aldrig kommer att redovisas i etablerad media, var det personer som bevisligen har sina rötter i Palestina och Syrien som rök ihop. Om personerna ifråga var svenskar borde de väl rimligtvis vis sig med den svenska flagga? Vill de inblandade själva kalla sig svenskar när de träffar familj, släkt och vänner eller hur benämner de sig själva i grunden? 2021 tog GP:s kultursida upp frågan om studenter med utländsk bakgrund som viftar med sitt hemlands flaggor. Emanuel Karlsten tar som exempel upp den stora turkiska diasporan i Tyskland. ”De bor i Tyskland, men lever med turkar” och att ”Fler tyskturkar kände sig mer hemma i Turkiet än i Tyskland”. Slutorden i Karlstens text säger väl egentligen vad det handlar om. ”För att det är lättare att identifiera sig med ett ursprung ingen någonsin försöker ta ifrån en”. Om detta gällde 2021, borde det väl ha gällt 2025, så kan man därmed säga att Jessica Stegrud hade fel eller var det ryggmärgsreflexerna hos journalisterna och de politiska motståndarna som reagerade? Socialistiska Arbetet tog upp samma ämne förra sommaren och ställde frågan om varför så många blir provocerade när nyblivna studenter viftar med sitt hemlands flaggor. Artikelförfattaren, som uppenbart har rötterna i annat land, skriver ”För många med rötter i ett annat land handlar det inte om att ta avstånd från Sverige – utan om att bära hela sin identitet med stolthet”. Har då Parisa Liljestrand och Lawen Redar tagit avstånd från sina rötter eller är de i grunden en kurd respektive en perser, trots att de är svenska medborgare? Ämnet blir mer aktuellt när vi kommer till sportens värld. 2020 listade Fotbollskanalen elva svenskar som valt att spela landslagsfotboll för sina hemländer. Sedan dess har det tillkommit fler och sammantaget är det över 100 spelare som valt denna väg, allt från ungdomsspelare till elitspelare i de svenska toppserierna. Springer de ut på planen i rollen som svenskar när de representerar sitt hemland i landskamper och mästerskap, eller gör det de i rollen som chilenare, eritrean, irakier etc? Den ökände f.d. socialdemokraten, Jamal el-Haj, kallade sig själv stolt socialdemokrat så sent som 2023, men lyfte med glädje upp sina rötter, sin kultur och tillade att han också är en svensk-palestinier. Man skulle kunna ställa frågan till sjubarnsfamiljen i Rinkeby där fem av barnen är födda i Sverige, men där övriga familjemedlemmar föddes i Somalia. Sitter de och kallar sig svenskar vid släktmiddagar eller när de reser på semester till sitt hemland för att träffa släkt och vänner, eller identifierar de sig som somalier? Så avslutningsvis. Hade Jessica Stegrud (SD) fel när hon använde orden kurd och perser eller har Parisa Liljestrand (M) och Lawen Redar (S) förkastat sitt ursprung? Hur är det med fotbollsspelarna som valt att representera sina hemländer. Gör de det som svenskar? Alla de studenter som idag springer ut med sina hemländers flaggor och inte den svenska. Känner de sig i grunden som svenskar eller vill de hellre identifiera sig efter landet där de har sina rötter?
TITLE: Svenskarna och deras rötter DESCRIPTION: Vi minns alla hur Jessica Stegrud (SD) jagades av media när hon på X använde orden ”svenskfödd kurd” och ”perser” efter en kulturdebatt i SVT. När studenterna nu får sitt efterlängtade sommarlov aktualiseras frågan. Hur fel hade Stegrud? CONTENT: Vi minns alla hur Jessica Stegrud (SD) jagades av media när hon på X använde orden ”svenskfödd kurd” och ”perser” efter en kulturdebatt i SVT. När studenterna nu får sitt efterlängtade sommarlov aktualiseras frågan. Hur fel hade Stegrud? Det var i september förra året som Parisa Liljestrand (M) och Lawen Redar (S) debatterade svensk kulturkanon i SVT. Jessica Stegrud reagerade på detta med orden ”Talande ändå att det är en svenskfödd kurd och en perser som debatterar en svensk kulturkanon i Aktuellt”. Reaktionerna blev starka, både i media och hos de politiska motståndarna, men hur fel hade egentligen Stegrud? Kan man vara svensk, men ändå hänvisa till en persons rötter och lojalitet? Thoralf Alfsson tar på sin blogg upp det uppmärksammade bråket vid ett studentfirande i Kalmar. Enligt vittnesmål och bilder, som aldrig kommer att redovisas i etablerad media, var det personer som bevisligen har sina rötter i Palestina och Syrien som rök ihop. Om personerna ifråga var svenskar borde de väl rimligtvis visa sig med den svenska flaggan? Vill de inblandade själva kalla sig svenskar när de umgås med familj, släkt och vänner eller vilken identitet vill de förknippas med? 2021 tog GP:s kultursida upp frågan om studenter med utländsk bakgrund som viftar med sitt hemlands flagga. Emanuel Karlsten tar som exempel upp den stora turkiska diasporan i Tyskland. ”De bor i Tyskland, men lever med turkar” och att ”Fler tyskturkar kände sig mer hemma i Turkiet än i Tyskland”. Slutorden i Karlstens text säger väl egentligen vad det handlar om. ”För att det är lättare att identifiera sig med ett ursprung ingen någonsin försöker ta ifrån en”. Om detta gällde 2021, borde det väl ha gällt 2025 och idag. Så kan man därmed säga att Jessica Stegrud hade fel eller var det ryggmärgsreflexerna hos journalisterna och de politiska motståndarna som reagerade? Socialistiska Arbetet tog upp samma ämne förra sommaren och ställde frågan om varför så många blir provocerade när nyblivna studenter viftar med sina hemländers flaggor. Artikelförfattaren, som uppenbart har rötterna i annat land, skriver ”För många med rötter i ett annat land handlar det inte om att ta avstånd från Sverige – utan om att bära hela sin identitet med stolthet”. Har då Parisa Liljestrand och Lawen Redar tagit avstånd från sina rötter eller är de i grunden en kurd respektive en perser, trots att de är svenska medborgare? Ämnet blir mer aktuellt när vi kommer till sportens värld. 2020 listade Fotbollskanalen elva svenskar som valt att spela landslagsfotboll för sina hemländer. Sedan dess har det tillkommit fler och sammantaget är det över 100 spelare som valt denna väg, allt från ungdomsspelare till elitspelare i de svenska toppserierna. Springer de ut på planen i rollen som svenskar när de representerar sitt hemland i landskamper och mästerskap, eller gör det de i rollen som chilenare, eritrean, irakier etc? Den ökände f.d. socialdemokraten, Jamal el-Haj, kallade sig själv stolt socialdemokrat så sent som 2023, men lyfte med glädje upp sina rötter, sin kultur och tillade att han också är en svensk-palestinier. Man skulle kunna ställa frågan till sjubarnsfamiljen i Rinkeby där fem av barnen är födda i Sverige, men där övriga familjemedlemmar föddes i Somalia. Sitter de och kallar sig svenskar vid släktmiddagar eller när de reser på semester till sitt hemland för att träffa släkt och vänner, eller identifierar de sig som somalier? Så avslutningsvis. Hade Jessica Stegrud (SD) fel när hon använde orden kurd och perser eller har Parisa Liljestrand (M) och Lawen Redar (S) förkastat sitt ursprung? Hur är det med fotbollsspelarna som valt att representera sina hemländer. Gör de det som svenskar? Alla de studenter som idag springer ut med sina hemländers flaggor och inte den svenska. Känner de sig i grunden som svenskar eller vill de hellre identifiera sig efter landet där de har sina rötter?
c3bd20057592b817bdd73cd50ba30ab93f6e9669Vi minns alla hur Jessica Stegrud (SD) jagades av media när hon på X använde orden ”svenskfödd kurd” och ”perser” efter en kulturdebatt i SVT. När studenterna nu får sitt efterlängtade sommarlov aktualiseras frågan. Hur fel hade Stegrud?
Vi minns alla hur Jessica Stegrud (SD) jagades av media när hon på X använde orden ”svenskfödd kurd” och ”perser” efter en kulturdebatt i SVT. När studenterna nu får sitt efterlängtade sommarlov aktualiseras frågan. Hur fel hade Stegrud?
Det var i september förra året som Parisa Liljestrand (M) och Lawen Redar (S) debatterade svensk kulturkanon i SVT. Jessica Stegrud reagerade på detta med orden ”Talande ändå att det är en svenskfödd kurd och en perser som debatterar en svensk kulturkanon i Aktuellt”.
Reaktionerna blev starka, både i media och hos de politiska motståndarna, men hur fel hade egentligen Stegrud? Kan man vara svensk, men ändå hänvisa till en persons rötter och lojalitet?
Thoralf Alfsson tar på sin blogg upp det uppmärksammade bråket vid ett studentfirande i Kalmar. Enligt vittnesmål och bilder, som aldrig kommer att redovisas i etablerad media, var det personer som bevisligen har sina rötter i Palestina och Syrien som rök ihop. Om personerna ifråga var svenskar borde de väl rimligtvis visa sig med den svenska flaggan? Vill de inblandade själva kalla sig svenskar när de träffar familj, släkt och vänner eller hur benämner de sig själva i grunden?
2021 tog GP:s kultursida upp frågan om studenter med utländsk bakgrund som viftar med sitt hemlands flaggor. Emanuel Karlsten tar som exempel upp den stora turkiska diasporan i Tyskland. ”De bor i Tyskland, men lever med turkar” och att ”Fler tyskturkar kände sig mer hemma i Turkiet än i Tyskland”.
Slutorden i Karlstens text säger väl egentligen vad det handlar om. ”För att det är lättare att identifiera sig med ett ursprung ingen någonsin försöker ta ifrån en”. Om detta gällde 2021, borde det väl ha gällt 2025, så kan man därmed säga att Jessica Stegrud hade fel eller var det ryggmärgsreflexerna hos journalisterna och de politiska motståndarna som reagerade?
Socialistiska Arbetet tog upp samma ämne förra sommaren och ställde frågan om varför så många blir provocerade när nyblivna studenter viftar med sitt hemlands flaggor.
Artikelförfattaren, som uppenbart har rötterna i annat land, skriver ”För många med rötter i ett annat land handlar det inte om att ta avstånd från Sverige – utan om att bära hela sin identitet med stolthet”. Har då Parisa Liljestrand och Lawen Redar tagit avstånd från sina rötter eller är de i grunden en kurd respektive en perser, trots att de är svenska medborgare?
Ämnet blir mer aktuellt när vi kommer till sportens värld. 2020 listade Fotbollskanalen elva svenskar som valt att spela landslagsfotboll för sina hemländer. Sedan dess har det tillkommit fler och sammantaget är det över 100 spelare som valt denna väg, allt från ungdomsspelare till elitspelare i de svenska toppserierna. Springer de ut på planen i rollen som svenskar när de representerar sitt hemland i landskamper och mästerskap, eller gör det de i rollen som chilenare, eritrean, irakier etc?
Den ökände f.d. socialdemokraten, Jamal el-Haj, kallade sig själv stolt socialdemokrat så sent som 2023, men lyfte med glädje upp sina rötter, sin kultur och tillade att han också är en svensk-palestinier.
Man skulle kunna ställa frågan till sjubarnsfamiljen i Rinkeby där fem av barnen är födda i Sverige, men där övriga familjemedlemmar föddes i Somalia. Sitter de och kallar sig svenskar vid släktmiddagar eller när de reser på semester till sitt hemland för att träffa släkt och vänner, eller identifierar de sig som somalier?
Så avslutningsvis. Hade Jessica Stegrud (SD) fel när hon använde orden kurd och perser eller har Parisa Liljestrand (M) och Lawen Redar (S) förkastat sitt ursprung? Hur är det med fotbollsspelarna som valt att representera sina hemländer. Gör de det som svenskar? Alla de studenter som idag springer ut med sina hemländers flaggor och inte den svenska. Känner de sig i grunden som svenskar eller vill de hellre identifiera sig efter landet där de har sina rötter?
c3bd20057592b817bdd73cd50ba30ab93f6e9669eec1d2c02e87fc8f31606d499abbc523a09e6ef1TITLE: Svenskarna och deras rötter DESCRIPTION: Vi minns alla hur Jessica Stegrud (SD) jagades av media när hon på X använde orden ”svenskfödd kurd” och ”perser” efter en kulturdebatt i SVT. När studenterna nu får sitt efterlängtade sommarlov aktualiseras frågan. Hur fel hade Stegrud? CONTENT: Vi minns alla hur Jessica Stegrud (SD) jagades av media när hon på X använde orden ”svenskfödd kurd” och ”perser” efter en kulturdebatt i SVT. När studenterna nu får sitt efterlängtade sommarlov aktualiseras frågan. Hur fel hade Stegrud? Det var i september förra året som Parisa Liljestrand (M) och Lawen Redar (S) debatterade svensk kulturkanon i SVT. Jessica Stegrud reagerade på detta med orden ”Talande ändå att det är en svenskfödd kurd och en perser som debatterar en svensk kulturkanon i Aktuellt”. Reaktionerna blev starka, både i media och hos de politiska motståndarna, men hur fel hade egentligen Stegrud? Kan man vara svensk, men ändå hänvisa till en persons rötter och lojalitet? Thoralf Alfsson tar på sin blogg upp det uppmärksammade bråket vid ett studentfirande i Kalmar. Enligt vittnesmål och bilder, som aldrig kommer att redovisas i etablerad media, var det personer som bevisligen har sina rötter i Palestina och Syrien som rök ihop. Om personerna ifråga var svenskar borde de väl rimligtvis visa sig med den svenska flaggan? Vill de inblandade själva kalla sig svenskar när de träffar familj, släkt och vänner eller hur benämner de sig själva i grunden? 2021 tog GP:s kultursida upp frågan om studenter med utländsk bakgrund som viftar med sitt hemlands flaggor. Emanuel Karlsten tar som exempel upp den stora turkiska diasporan i Tyskland. ”De bor i Tyskland, men lever med turkar” och att ”Fler tyskturkar kände sig mer hemma i Turkiet än i Tyskland”. Slutorden i Karlstens text säger väl egentligen vad det handlar om. ”För att det är lättare att identifiera sig med ett ursprung ingen någonsin försöker ta ifrån en”. Om detta gällde 2021, borde det väl ha gällt 2025, så kan man därmed säga att Jessica Stegrud hade fel eller var det ryggmärgsreflexerna hos journalisterna och de politiska motståndarna som reagerade? Socialistiska Arbetet tog upp samma ämne förra sommaren och ställde frågan om varför så många blir provocerade när nyblivna studenter viftar med sitt hemlands flaggor. Artikelförfattaren, som uppenbart har rötterna i annat land, skriver ”För många med rötter i ett annat land handlar det inte om att ta avstånd från Sverige – utan om att bära hela sin identitet med stolthet”. Har då Parisa Liljestrand och Lawen Redar tagit avstånd från sina rötter eller är de i grunden en kurd respektive en perser, trots att de är svenska medborgare? Ämnet blir mer aktuellt när vi kommer till sportens värld. 2020 listade Fotbollskanalen elva svenskar som valt att spela landslagsfotboll för sina hemländer. Sedan dess har det tillkommit fler och sammantaget är det över 100 spelare som valt denna väg, allt från ungdomsspelare till elitspelare i de svenska toppserierna. Springer de ut på planen i rollen som svenskar när de representerar sitt hemland i landskamper och mästerskap, eller gör det de i rollen som chilenare, eritrean, irakier etc? Den ökände f.d. socialdemokraten, Jamal el-Haj, kallade sig själv stolt socialdemokrat så sent som 2023, men lyfte med glädje upp sina rötter, sin kultur och tillade att han också är en svensk-palestinier. Man skulle kunna ställa frågan till sjubarnsfamiljen i Rinkeby där fem av barnen är födda i Sverige, men där övriga familjemedlemmar föddes i Somalia. Sitter de och kallar sig svenskar vid släktmiddagar eller när de reser på semester till sitt hemland för att träffa släkt och vänner, eller identifierar de sig som somalier? Så avslutningsvis. Hade Jessica Stegrud (SD) fel när hon använde orden kurd och perser eller har Parisa Liljestrand (M) och Lawen Redar (S) förkastat sitt ursprung? Hur är det med fotbollsspelarna som valt att representera sina hemländer. Gör de det som svenskar? Alla de studenter som idag springer ut med sina hemländers flaggor och inte den svenska. Känner de sig i grunden som svenskar eller vill de hellre identifiera sig efter landet där de har sina rötter?
TITLE: Svenskarna och deras rötter DESCRIPTION: Vi minns alla hur Jessica Stegrud (SD) jagades av media när hon på X använde orden ”svenskfödd kurd” och ”perser” efter en kulturdebatt i SVT. När studenterna nu får sitt efterlängtade sommarlov aktualiseras frågan. Hur fel hade Stegrud? CONTENT: Vi minns alla hur Jessica Stegrud (SD) jagades av media när hon på X använde orden ”svenskfödd kurd” och ”perser” efter en kulturdebatt i SVT. När studenterna nu får sitt efterlängtade sommarlov aktualiseras frågan. Hur fel hade Stegrud? Det var i september förra året som Parisa Liljestrand (M) och Lawen Redar (S) debatterade svensk kulturkanon i SVT. Jessica Stegrud reagerade på detta med orden ”Talande ändå att det är en svenskfödd kurd och en perser som debatterar en svensk kulturkanon i Aktuellt”. Reaktionerna blev starka, både i media och hos de politiska motståndarna, men hur fel hade egentligen Stegrud? Kan man vara svensk, men ändå hänvisa till en persons rötter och lojalitet? Thoralf Alfsson tar på sin blogg upp det uppmärksammade bråket vid ett studentfirande i Kalmar. Enligt vittnesmål och bilder, som aldrig kommer att redovisas i etablerad media, var det personer som bevisligen har sina rötter i Palestina och Syrien som rök ihop. Om personerna ifråga var svenskar borde de väl rimligtvis visa sig med den svenska flaggan? Vill de inblandade själva kalla sig svenskar när de umgås med familj, släkt och vänner eller vilken identitet vill de förknippas med? 2021 tog GP:s kultursida upp frågan om studenter med utländsk bakgrund som viftar med sitt hemlands flagga. Emanuel Karlsten tar som exempel upp den stora turkiska diasporan i Tyskland. ”De bor i Tyskland, men lever med turkar” och att ”Fler tyskturkar kände sig mer hemma i Turkiet än i Tyskland”. Slutorden i Karlstens text säger väl egentligen vad det handlar om. ”För att det är lättare att identifiera sig med ett ursprung ingen någonsin försöker ta ifrån en”. Om detta gällde 2021, borde det väl ha gällt 2025 och idag. Så kan man därmed säga att Jessica Stegrud hade fel eller var det ryggmärgsreflexerna hos journalisterna och de politiska motståndarna som reagerade? Socialistiska Arbetet tog upp samma ämne förra sommaren och ställde frågan om varför så många blir provocerade när nyblivna studenter viftar med sina hemländers flaggor. Artikelförfattaren, som uppenbart har rötterna i annat land, skriver ”För många med rötter i ett annat land handlar det inte om att ta avstånd från Sverige – utan om att bära hela sin identitet med stolthet”. Har då Parisa Liljestrand och Lawen Redar tagit avstånd från sina rötter eller är de i grunden en kurd respektive en perser, trots att de är svenska medborgare? Ämnet blir mer aktuellt när vi kommer till sportens värld. 2020 listade Fotbollskanalen elva svenskar som valt att spela landslagsfotboll för sina hemländer. Sedan dess har det tillkommit fler och sammantaget är det över 100 spelare som valt denna väg, allt från ungdomsspelare till elitspelare i de svenska toppserierna. Springer de ut på planen i rollen som svenskar när de representerar sitt hemland i landskamper och mästerskap, eller gör de det i rollen som chilenare, eritrean, irakier etc? Den ökände f.d. socialdemokraten, Jamal el-Haj, kallade sig själv stolt socialdemokrat så sent som 2023, men lyfte med glädje upp sina rötter, sin kultur och tillade att han också är en svensk-palestinier. Man skulle kunna ställa frågan till sjubarnsfamiljen i Rinkeby där fem av barnen är födda i Sverige, men där övriga familjemedlemmar föddes i Somalia. Sitter de och kallar sig svenskar vid släktmiddagar eller när de reser på semester till sitt hemland för att träffa släkt och vänner, eller identifierar de sig som somalier? Så avslutningsvis. Hade Jessica Stegrud (SD) fel när hon använde orden kurd och perser eller har Parisa Liljestrand (M) och Lawen Redar (S) förkastat sitt ursprung? Hur är det med fotbollsspelarna som valt att representera sina hemländer. Gör de det som svenskar? Alla de studenter som idag springer ut med sina hemländers flaggor och inte den svenska. Känner de sig i grunden som svenskar eller vill de hellre identifiera sig efter landet där de har sina rötter?
4e907fde93be68a0cf0b750b4165b0424ca1505fc3bd20057592b817bdd73cd50ba30ab93f6e9669TITLE: Svenskarna och deras rötter DESCRIPTION: Vi minns alla hur Jessica Stegrud (SD) jagades av media när hon på X använde orden ”svenskfödd kurd” och ”perser” efter en kulturdebatt i SVT. När studenterna nu får sitt efterlängtade sommarlov aktualiseras frågan. Hur fel hade Stegrud? CONTENT: Vi minns alla hur Jessica Stegrud (SD) jagades av media när hon på X använde orden ”svenskfödd kurd” och ”perser” efter en kulturdebatt i SVT. När studenterna nu får sitt efterlängtade sommarlov aktualiseras frågan. Hur fel hade Stegrud? Det var i september förra året som Parisa Liljestrand (M) och Lawen Redar (S) debatterade svensk kulturkanon i SVT. Jessica Stegrud reagerade på detta med orden ”Talande ändå att det är en svenskfödd kurd och en perser som debatterar en svensk kulturkanon i Aktuellt”. Reaktionerna blev starka, både i media och hos de politiska motståndarna, men hur fel hade egentligen Stegrud? Kan man vara svensk, men ändå hänvisa till en persons rötter och lojalitet? Thoralf Alfsson tar på sin blogg upp det uppmärksammade bråket vid ett studentfirande i Kalmar. Enligt vittnesmål och bilder, som aldrig kommer att redovisas i etablerad media, var det personer som bevisligen har sina rötter i Palestina och Syrien som rök ihop. Om personerna ifråga var svenskar borde de väl rimligtvis visa sig med den svenska flaggan? Vill de inblandade själva kalla sig svenskar när de umgås med familj, släkt och vänner eller vilken identitet vill de förknippas med? 2021 tog GP:s kultursida upp frågan om studenter med utländsk bakgrund som viftar med sitt hemlands flagga. Emanuel Karlsten tar som exempel upp den stora turkiska diasporan i Tyskland. ”De bor i Tyskland, men lever med turkar” och att ”Fler tyskturkar kände sig mer hemma i Turkiet än i Tyskland”. Slutorden i Karlstens text säger väl egentligen vad det handlar om. ”För att det är lättare att identifiera sig med ett ursprung ingen någonsin försöker ta ifrån en”. Om detta gällde 2021, borde det väl ha gällt 2025 och idag. Så kan man därmed säga att Jessica Stegrud hade fel eller var det ryggmärgsreflexerna hos journalisterna och de politiska motståndarna som reagerade? Socialistiska Arbetet tog upp samma ämne förra sommaren och ställde frågan om varför så många blir provocerade när nyblivna studenter viftar med sina hemländers flaggor. Artikelförfattaren, som uppenbart har rötterna i annat land, skriver ”För många med rötter i ett annat land handlar det inte om att ta avstånd från Sverige – utan om att bära hela sin identitet med stolthet”. Har då Parisa Liljestrand och Lawen Redar tagit avstånd från sina rötter eller är de i grunden en kurd respektive en perser, trots att de är svenska medborgare? Ämnet blir mer aktuellt när vi kommer till sportens värld. 2020 listade Fotbollskanalen elva svenskar som valt att spela landslagsfotboll för sina hemländer. Sedan dess har det tillkommit fler och sammantaget är det över 100 spelare som valt denna väg, allt från ungdomsspelare till elitspelare i de svenska toppserierna. Springer de ut på planen i rollen som svenskar när de representerar sitt hemland i landskamper och mästerskap, eller gör det de i rollen som chilenare, eritrean, irakier etc? Den ökände f.d. socialdemokraten, Jamal el-Haj, kallade sig själv stolt socialdemokrat så sent som 2023, men lyfte med glädje upp sina rötter, sin kultur och tillade att han också är en svensk-palestinier. Man skulle kunna ställa frågan till sjubarnsfamiljen i Rinkeby där fem av barnen är födda i Sverige, men där övriga familjemedlemmar föddes i Somalia. Sitter de och kallar sig svenskar vid släktmiddagar eller när de reser på semester till sitt hemland för att träffa släkt och vänner, eller identifierar de sig som somalier? Så avslutningsvis. Hade Jessica Stegrud (SD) fel när hon använde orden kurd och perser eller har Parisa Liljestrand (M) och Lawen Redar (S) förkastat sitt ursprung? Hur är det med fotbollsspelarna som valt att representera sina hemländer. Gör de det som svenskar? Alla de studenter som idag springer ut med sina hemländers flaggor och inte den svenska. Känner de sig i grunden som svenskar eller vill de hellre identifiera sig efter landet där de har sina rötter?
TITLE: Svenskarna och deras rötter DESCRIPTION: Vi minns alla hur Jessica Stegrud (SD) jagades av media när hon på X använde orden ”svenskfödd kurd” och ”perser” efter en kulturdebatt i SVT. När studenterna nu får sitt efterlängtade sommarlov aktualiseras frågan. Hur fel hade Stegrud? CONTENT: Vi minns alla hur Jessica Stegrud (SD) jagades av media när hon på X använde orden ”svenskfödd kurd” och ”perser” efter en kulturdebatt i SVT. När studenterna nu får sitt efterlängtade sommarlov aktualiseras frågan. Hur fel hade Stegrud? Det var i september förra året som Parisa Liljestrand (M) och Lawen Redar (S) debatterade svensk kulturkanon i SVT. Jessica Stegrud reagerade på detta med orden ”Talande ändå att det är en svenskfödd kurd och en perser som debatterar en svensk kulturkanon i Aktuellt”. Reaktionerna blev starka, både i media och hos de politiska motståndarna, men hur fel hade egentligen Stegrud? Kan man vara svensk, men ändå hänvisa till en persons rötter och lojalitet? Thoralf Alfsson tar på sin blogg upp det uppmärksammade bråket vid ett studentfirande i Kalmar. Enligt vittnesmål och bilder, som aldrig kommer att redovisas i etablerad media, var det personer som bevisligen har sina rötter i Palestina och Syrien som rök ihop. Om personerna ifråga var svenskar borde de väl rimligtvis visa sig med den svenska flaggan? Vill de inblandade själva kalla sig svenskar när de träffar familj, släkt och vänner eller hur benämner de sig själva i grunden? 2021 tog GP:s kultursida upp frågan om studenter med utländsk bakgrund som viftar med sitt hemlands flaggor. Emanuel Karlsten tar som exempel upp den stora turkiska diasporan i Tyskland. ”De bor i Tyskland, men lever med turkar” och att ”Fler tyskturkar kände sig mer hemma i Turkiet än i Tyskland”. Slutorden i Karlstens text säger väl egentligen vad det handlar om. ”För att det är lättare att identifiera sig med ett ursprung ingen någonsin försöker ta ifrån en”. Om detta gällde 2021, borde det väl ha gällt 2025, så kan man därmed säga att Jessica Stegrud hade fel eller var det ryggmärgsreflexerna hos journalisterna och de politiska motståndarna som reagerade? Socialistiska Arbetet tog upp samma ämne förra sommaren och ställde frågan om varför så många blir provocerade när nyblivna studenter viftar med sitt hemlands flaggor. Artikelförfattaren, som uppenbart har rötterna i annat land, skriver ”För många med rötter i ett annat land handlar det inte om att ta avstånd från Sverige – utan om att bära hela sin identitet med stolthet”. Har då Parisa Liljestrand och Lawen Redar tagit avstånd från sina rötter eller är de i grunden en kurd respektive en perser, trots att de är svenska medborgare? Ämnet blir mer aktuellt när vi kommer till sportens värld. 2020 listade Fotbollskanalen elva svenskar som valt att spela landslagsfotboll för sina hemländer. Sedan dess har det tillkommit fler och sammantaget är det över 100 spelare som valt denna väg, allt från ungdomsspelare till elitspelare i de svenska toppserierna. Springer de ut på planen i rollen som svenskar när de representerar sitt hemland i landskamper och mästerskap, eller gör det de i rollen som chilenare, eritrean, irakier etc? Den ökände f.d. socialdemokraten, Jamal el-Haj, kallade sig själv stolt socialdemokrat så sent som 2023, men lyfte med glädje upp sina rötter, sin kultur och tillade att han också är en svensk-palestinier. Man skulle kunna ställa frågan till sjubarnsfamiljen i Rinkeby där fem av barnen är födda i Sverige, men där övriga familjemedlemmar föddes i Somalia. Sitter de och kallar sig svenskar vid släktmiddagar eller när de reser på semester till sitt hemland för att träffa släkt och vänner, eller identifierar de sig som somalier? Så avslutningsvis. Hade Jessica Stegrud (SD) fel när hon använde orden kurd och perser eller har Parisa Liljestrand (M) och Lawen Redar (S) förkastat sitt ursprung? Hur är det med fotbollsspelarna som valt att representera sina hemländer. Gör de det som svenskar? Alla de studenter som idag springer ut med sina hemländers flaggor och inte den svenska. Känner de sig i grunden som svenskar eller vill de hellre identifiera sig efter landet där de har sina rötter?
db3fa7277c5a336bb7f4e4d022264d801f38153e4e907fde93be68a0cf0b750b4165b0424ca1505fTITLE: Svenskarna och deras rötter DESCRIPTION: Vi minns alla hur Jessica Stegrud (SD) jagades av media när hon på X använde orden ”svenskfödd kurd” och ”perser” efter en kulturdebatt i SVT. När studenterna nu får sitt efterlängtade sommarlov aktualiseras frågan. Hur fel hade Stegrud? CONTENT: Vi minns alla hur Jessica Stegrud (SD) jagades av media när hon på X använde orden ”svenskfödd kurd” och ”perser” efter en kulturdebatt i SVT. När studenterna nu får sitt efterlängtade sommarlov aktualiseras frågan. Hur fel hade Stegrud? Det var i september förra året som Parisa Liljestrand (M) och Lawen Redar (S) debatterade svensk kulturkanon i SVT. Jessica Stegrud reagerade på detta med orden ”Talande ändå att det är en svenskfödd kurd och en perser som debatterar en svensk kulturkanon i Aktuellt”. Reaktionerna blev starka, både i media och hos de politiska motståndarna, men hur fel hade egentligen Stegrud? Kan man vara svensk, men ändå hänvisa till en persons rötter och lojalitet? Thoralf Alfsson tar på sin blogg upp det uppmärksammade bråket vid ett studentfirande i Kalmar. Enligt vittnesmål och bilder, som aldrig kommer att redovisas i etablerad media, var det personer som bevisligen har sina rötter i Palestina och Syrien som rök ihop. Om personerna ifråga var svenskar borde de väl rimligtvis vis sig med den svenska flagga? Vill de inblandade själva kalla sig svenskar när de träffar familj, släkt och vänner eller hur benämner de sig själva i grunden? 2021 tog GP:s kultursida upp frågan om studenter med utländsk bakgrund som viftar med sitt hemlands flaggor. Emanuel Karlsten tar som exempel upp den stora turkiska diasporan i Tyskland. ”De bor i Tyskland, men lever med turkar” och att ”Fler tyskturkar kände sig mer hemma i Turkiet än i Tyskland”. Slutorden i Karlstens text säger väl egentligen vad det handlar om. ”För att det är lättare att identifiera sig med ett ursprung ingen någonsin försöker ta ifrån en”. Om detta gällde 2021, borde det väl ha gällt 2025, så kan man därmed säga att Jessica Stegrud hade fel eller var det ryggmärgsreflexerna hos journalisterna och de politiska motståndarna som reagerade? Socialistiska Arbetet tog upp samma ämne förra sommaren och ställde frågan om varför så många blir provocerade när nyblivna studenter viftar med sitt hemlands flaggor. Artikelförfattaren, som uppenbart har rötterna i annat land, skriver ”För många med rötter i ett annat land handlar det inte om att ta avstånd från Sverige – utan om att bära hela sin identitet med stolthet”. Har då Parisa Liljestrand och Lawen Redar tagit avstånd från sina rötter eller är de i grunden en kurd respektive en perser, trots att de är svenska medborgare? Ämnet blir mer aktuellt när vi kommer till sportens värld. 2020 listade Fotbollskanalen elva svenskar som valt att spela landslagsfotboll för sina hemländer. Sedan dess har det tillkommit fler och sammantaget är det över 100 spelare som valt denna väg, allt från ungdomsspelare till elitspelare i de svenska toppserierna. Springer de ut på planen i rollen som svenskar när de representerar sitt hemland i landskamper och mästerskap, eller gör det de i rollen som chilenare, eritrean, irakier etc? Den ökände f.d. socialdemokraten, Jamal el-Haj, kallade sig själv stolt socialdemokrat så sent som 2023, men lyfte med glädje upp sina rötter, sin kultur och tillade att han också är en svensk-palestinier. Man skulle kunna ställa frågan till sjubarnsfamiljen i Rinkeby där fem av barnen är födda i Sverige, men där övriga familjemedlemmar föddes i Somalia. Sitter de och kallar sig svenskar vid släktmiddagar eller när de reser på semester till sitt hemland för att träffa släkt och vänner, eller identifierar de sig som somalier? Så avslutningsvis. Hade Jessica Stegrud (SD) fel när hon använde orden kurd och perser eller har Parisa Liljestrand (M) och Lawen Redar (S) förkastat sitt ursprung? Hur är det med fotbollsspelarna som valt att representera sina hemländer. Gör de det som svenskar? Alla de studenter som idag springer ut med sina hemländers flaggor och inte den svenska. Känner de sig i grunden som svenskar eller vill de hellre identifiera sig efter landet där de har sina rötter?
TITLE: Svenskarna och deras rötter DESCRIPTION: Vi minns alla hur Jessica Stegrud (SD) jagades av media när hon på X använde orden ”svenskfödd kurd” och ”perser” efter en kulturdebatt i SVT. När studenterna nu får sitt efterlängtade sommarlov aktualiseras frågan. Hur fel hade Stegrud? CONTENT: Vi minns alla hur Jessica Stegrud (SD) jagades av media när hon på X använde orden ”svenskfödd kurd” och ”perser” efter en kulturdebatt i SVT. När studenterna nu får sitt efterlängtade sommarlov aktualiseras frågan. Hur fel hade Stegrud? Det var i september förra året som Parisa Liljestrand (M) och Lawen Redar (S) debatterade svensk kulturkanon i SVT. Jessica Stegrud reagerade på detta med orden ”Talande ändå att det är en svenskfödd kurd och en perser som debatterar en svensk kulturkanon i Aktuellt”. Reaktionerna blev starka, både i media och hos de politiska motståndarna, men hur fel hade egentligen Stegrud? Kan man vara svensk, men ändå hänvisa till en persons rötter och lojalitet? Thoralf Alfsson tar på sin blogg upp det uppmärksammade bråket vid ett studentfirande i Kalmar. Enligt vittnesmål och bilder, som aldrig kommer att redovisas i etablerad media, var det personer som bevisligen har sina rötter i Palestina och Syrien som rök ihop. Om personerna ifråga var svenskar borde de väl rimligtvis visa sig med den svenska flaggan? Vill de inblandade själva kalla sig svenskar när de umgås med familj, släkt och vänner eller vilken identitet vill de förknippas med? 2021 tog GP:s kultursida upp frågan om studenter med utländsk bakgrund som viftar med sitt hemlands flagga. Emanuel Karlsten tar som exempel upp den stora turkiska diasporan i Tyskland. ”De bor i Tyskland, men lever med turkar” och att ”Fler tyskturkar kände sig mer hemma i Turkiet än i Tyskland”. Slutorden i Karlstens text säger väl egentligen vad det handlar om. ”För att det är lättare att identifiera sig med ett ursprung ingen någonsin försöker ta ifrån en”. Om detta gällde 2021, borde det väl ha gällt 2025 och idag. Så kan man därmed säga att Jessica Stegrud hade fel eller var det ryggmärgsreflexerna hos journalisterna och de politiska motståndarna som reagerade? Socialistiska Arbetet tog upp samma ämne förra sommaren och ställde frågan om varför så många blir provocerade när nyblivna studenter viftar med sina hemländers flaggor. Artikelförfattaren, som uppenbart har rötterna i annat land, skriver ”För många med rötter i ett annat land handlar det inte om att ta avstånd från Sverige – utan om att bära hela sin identitet med stolthet”. Har då Parisa Liljestrand och Lawen Redar tagit avstånd från sina rötter eller är de i grunden en kurd respektive en perser, trots att de är svenska medborgare? Ämnet blir mer aktuellt när vi kommer till sportens värld. 2020 listade Fotbollskanalen elva svenskar som valt att spela landslagsfotboll för sina hemländer. Sedan dess har det tillkommit fler och sammantaget är det över 100 spelare som valt denna väg, allt från ungdomsspelare till elitspelare i de svenska toppserierna. Springer de ut på planen i rollen som svenskar när de representerar sitt hemland i landskamper och mästerskap, eller gör det de i rollen som chilenare, eritrean, irakier etc? Den ökände f.d. socialdemokraten, Jamal el-Haj, kallade sig själv stolt socialdemokrat så sent som 2023, men lyfte med glädje upp sina rötter, sin kultur och tillade att han också är en svensk-palestinier. Man skulle kunna ställa frågan till sjubarnsfamiljen i Rinkeby där fem av barnen är födda i Sverige, men där övriga familjemedlemmar föddes i Somalia. Sitter de och kallar sig svenskar vid släktmiddagar eller när de reser på semester till sitt hemland för att träffa släkt och vänner, eller identifierar de sig som somalier? Så avslutningsvis. Hade Jessica Stegrud (SD) fel när hon använde orden kurd och perser eller har Parisa Liljestrand (M) och Lawen Redar (S) förkastat sitt ursprung? Hur är det med fotbollsspelarna som valt att representera sina hemländer. Gör de det som svenskar? Alla de studenter som idag springer ut med sina hemländers flaggor och inte den svenska. Känner de sig i grunden som svenskar eller vill de hellre identifiera sig efter landet där de har sina rötter?