Tornevall Networks

TITLE:
Svenskarna och deras rötter

DESCRIPTION:
Vi minns alla hur Jessica Stegrud (SD) jagades av media när hon på X använde orden ”svenskfödd kurd” och ”perser” efter en kulturdebatt i SVT. När studenterna nu får sitt efterlängtade sommarlov aktualiseras frågan. Hur fel hade Stegrud?

CONTENT:
Vi minns alla hur Jessica Stegrud (SD) jagades av media när hon på X använde orden ”svenskfödd kurd” och ”perser” efter en kulturdebatt i SVT. När studenterna nu får sitt efterlängtade sommarlov aktualiseras frågan. Hur fel hade Stegrud?

Det var i september förra året som Parisa Liljestrand (M) och Lawen Redar (S) debatterade svensk kulturkanon i SVT. Jessica Stegrud reagerade på detta med orden ”Talande ändå att det är en svenskfödd kurd och en perser som debatterar en svensk kulturkanon i Aktuellt”. 

Reaktionerna blev starka, både i media och hos de politiska motståndarna, men hur fel hade egentligen Stegrud? Kan man vara svensk, men ändå hänvisa till en persons rötter och lojalitet?

Thoralf Alfsson tar på sin blogg upp det uppmärksammade bråket vid ett studentfirande i Kalmar. Enligt vittnesmål och bilder, som aldrig kommer att redovisas i etablerad media, var det personer som bevisligen har sina rötter i Palestina och Syrien som rök ihop. Om personerna ifråga var svenskar borde de väl rimligtvis visa sig med den svenska flaggan? Vill de inblandade själva kalla sig svenskar när de träffar familj, släkt och vänner eller hur benämner de sig själva i grunden?

2021 tog GP:s kultursida upp frågan om studenter med utländsk bakgrund som viftar med sitt hemlands flaggor. Emanuel Karlsten tar som exempel upp den stora turkiska diasporan i Tyskland. ”De bor i Tyskland, men lever med turkar” och att ”Fler tyskturkar kände sig mer hemma i Turkiet än i Tyskland”.

Slutorden i Karlstens text säger väl egentligen vad det handlar om. ”För att det är lättare att identifiera sig med ett ursprung ingen någonsin försöker ta ifrån en”. Om detta gällde 2021, borde det väl ha gällt 2025, så kan man därmed säga att Jessica Stegrud hade fel eller var det ryggmärgsreflexerna hos journalisterna och de politiska motståndarna som reagerade?

Socialistiska Arbetet tog upp samma ämne förra sommaren och ställde frågan om varför så många blir provocerade när nyblivna studenter viftar med sitt hemlands flaggor.

Artikelförfattaren, som uppenbart har rötterna i annat land, skriver ”För många med rötter i ett annat land handlar det inte om att ta avstånd från Sverige – utan om att bära hela sin identitet med stolthet”. Har då Parisa Liljestrand och Lawen Redar tagit avstånd från sina rötter eller är de i grunden en kurd respektive en perser, trots att de är svenska medborgare?

Ämnet blir mer aktuellt när vi kommer till sportens värld. 2020 listade Fotbollskanalen elva svenskar som valt att spela landslagsfotboll för sina hemländer. Sedan dess har det tillkommit fler och sammantaget är det över 100 spelare som valt denna väg, allt från ungdomsspelare till elitspelare i de svenska toppserierna. Springer de ut på planen i rollen som svenskar när de representerar sitt hemland i landskamper och mästerskap, eller gör det de i rollen som chilenare, eritrean, irakier etc?

Den ökände f.d. socialdemokraten, Jamal el-Haj, kallade sig själv stolt socialdemokrat så sent som 2023, men lyfte med glädje upp sina rötter, sin kultur och tillade att han också är en svensk-palestinier.

Man skulle kunna ställa frågan till sjubarnsfamiljen i Rinkeby där fem av barnen är födda i Sverige, men där övriga familjemedlemmar föddes i Somalia. Sitter de och kallar sig svenskar vid släktmiddagar eller när de reser på semester till sitt hemland för att träffa släkt och vänner, eller identifierar de sig som somalier?

Så avslutningsvis. Hade Jessica Stegrud (SD) fel när hon använde orden kurd och perser eller har Parisa Liljestrand (M) och Lawen Redar (S) förkastat sitt ursprung? Hur är det med fotbollsspelarna som valt att representera sina hemländer. Gör de det som svenskar? Alla de studenter som idag springer ut med sina hemländers flaggor och inte den svenska. Känner de sig i grunden som svenskar eller vill de hellre identifiera sig efter landet där de har sina rötter?

TITLE:
Svenskarna och deras rötter

DESCRIPTION:
Vi minns alla hur Jessica Stegrud (SD) jagades av media när hon på X använde orden ”svenskfödd kurd” och ”perser” efter en kulturdebatt i SVT. När studenterna nu får sitt efterlängtade sommarlov aktualiseras frågan. Hur fel hade Stegrud?

CONTENT:
Vi minns alla hur Jessica Stegrud (SD) jagades av media när hon på X använde orden ”svenskfödd kurd” och ”perser” efter en kulturdebatt i SVT. När studenterna nu får sitt efterlängtade sommarlov aktualiseras frågan. Hur fel hade Stegrud?

Det var i september förra året som Parisa Liljestrand (M) och Lawen Redar (S) debatterade svensk kulturkanon i SVT. Jessica Stegrud reagerade på detta med orden ”Talande ändå att det är en svenskfödd kurd och en perser som debatterar en svensk kulturkanon i Aktuellt”. 

Reaktionerna blev starka, både i media och hos de politiska motståndarna, men hur fel hade egentligen Stegrud? Kan man vara svensk, men ändå hänvisa till en persons rötter och lojalitet?

Thoralf Alfsson tar på sin blogg upp det uppmärksammade bråket vid ett studentfirande i Kalmar. Enligt vittnesmål och bilder, som aldrig kommer att redovisas i etablerad media, var det personer som bevisligen har sina rötter i Palestina och Syrien som rök ihop. Om personerna ifråga var svenskar borde de väl rimligtvis visa sig med den svenska flaggan? Vill de inblandade själva kalla sig svenskar när de umgås med familj, släkt och vänner eller vilken identitet vill de förknippas med?

2021 tog GP:s kultursida upp frågan om studenter med utländsk bakgrund som viftar med sitt hemlands flagga. Emanuel Karlsten tar som exempel upp den stora turkiska diasporan i Tyskland. ”De bor i Tyskland, men lever med turkar” och att ”Fler tyskturkar kände sig mer hemma i Turkiet än i Tyskland”.

Slutorden i Karlstens text säger väl egentligen vad det handlar om. ”För att det är lättare att identifiera sig med ett ursprung ingen någonsin försöker ta ifrån en”. Om detta gällde 2021, borde det väl ha gällt 2025 och idag. Så kan man därmed säga att Jessica Stegrud hade fel eller var det ryggmärgsreflexerna hos journalisterna och de politiska motståndarna som reagerade?

Socialistiska Arbetet tog upp samma ämne förra sommaren och ställde frågan om varför så många blir provocerade när nyblivna studenter viftar med sina hemländers flaggor.

Artikelförfattaren, som uppenbart har rötterna i annat land, skriver ”För många med rötter i ett annat land handlar det inte om att ta avstånd från Sverige – utan om att bära hela sin identitet med stolthet”. Har då Parisa Liljestrand och Lawen Redar tagit avstånd från sina rötter eller är de i grunden en kurd respektive en perser, trots att de är svenska medborgare?

Ämnet blir mer aktuellt när vi kommer till sportens värld. 2020 listade Fotbollskanalen elva svenskar som valt att spela landslagsfotboll för sina hemländer. Sedan dess har det tillkommit fler och sammantaget är det över 100 spelare som valt denna väg, allt från ungdomsspelare till elitspelare i de svenska toppserierna. Springer de ut på planen i rollen som svenskar när de representerar sitt hemland i landskamper och mästerskap, eller gör de det i rollen som chilenare, eritrean, irakier etc?

Den ökände f.d. socialdemokraten, Jamal el-Haj, kallade sig själv stolt socialdemokrat så sent som 2023, men lyfte med glädje upp sina rötter, sin kultur och tillade att han också är en svensk-palestinier.

Man skulle kunna ställa frågan till sjubarnsfamiljen i Rinkeby där fem av barnen är födda i Sverige, men där övriga familjemedlemmar föddes i Somalia. Sitter de och kallar sig svenskar vid släktmiddagar eller när de reser på semester till sitt hemland för att träffa släkt och vänner, eller identifierar de sig som somalier?

Så avslutningsvis. Hade Jessica Stegrud (SD) fel när hon använde orden kurd och perser eller har Parisa Liljestrand (M) och Lawen Redar (S) förkastat sitt ursprung? Hur är det med fotbollsspelarna som valt att representera sina hemländer. Gör de det som svenskar? Alla de studenter som idag springer ut med sina hemländers flaggor och inte den svenska. Känner de sig i grunden som svenskar eller vill de hellre identifiera sig efter landet där de har sina rötter?

TITLE:
Svenskarna och deras rötter

DESCRIPTION:
Vi minns alla hur Jessica Stegrud (SD) jagades av media när hon på X använde orden ”svenskfödd kurd” och ”perser” efter en kulturdebatt i SVT. När studenterna nu får sitt efterlängtade sommarlov aktualiseras frågan. Hur fel hade Stegrud?

CONTENT:
Vi minns alla hur Jessica Stegrud (SD) jagades av media när hon på X använde orden ”svenskfödd kurd” och ”perser” efter en kulturdebatt i SVT. När studenterna nu får sitt efterlängtade sommarlov aktualiseras frågan. Hur fel hade Stegrud?

Det var i september förra året som Parisa Liljestrand (M) och Lawen Redar (S) debatterade svensk kulturkanon i SVT. Jessica Stegrud reagerade på detta med orden ”Talande ändå att det är en svenskfödd kurd och en perser som debatterar en svensk kulturkanon i Aktuellt”. 

Reaktionerna blev starka, både i media och hos de politiska motståndarna, men hur fel hade egentligen Stegrud? Kan man vara svensk, men ändå hänvisa till en persons rötter och lojalitet?

Thoralf Alfsson tar på sin blogg upp det uppmärksammade bråket vid ett studentfirande i Kalmar. Enligt vittnesmål och bilder, som aldrig kommer att redovisas i etablerad media, var det personer som bevisligen har sina rötter i Palestina och Syrien som rök ihop. Om personerna ifråga var svenskar borde de väl rimligtvis visa sig med den svenska flaggan? Vill de inblandade själva kalla sig svenskar när de umgås med familj, släkt och vänner eller vilken identitet vill de förknippas med?

2021 tog GP:s kultursida upp frågan om studenter med utländsk bakgrund som viftar med sitt hemlands flagga. Emanuel Karlsten tar som exempel upp den stora turkiska diasporan i Tyskland. ”De bor i Tyskland, men lever med turkar” och att ”Fler tyskturkar kände sig mer hemma i Turkiet än i Tyskland”.

Slutorden i Karlstens text säger väl egentligen vad det handlar om. ”För att det är lättare att identifiera sig med ett ursprung ingen någonsin försöker ta ifrån en”. Om detta gällde 2021, borde det väl ha gällt 2025 och idag. Så kan man därmed säga att Jessica Stegrud hade fel eller var det ryggmärgsreflexerna hos journalisterna och de politiska motståndarna som reagerade?

Socialistiska Arbetet tog upp samma ämne förra sommaren och ställde frågan om varför så många blir provocerade när nyblivna studenter viftar med sina hemländers flaggor.

Artikelförfattaren, som uppenbart har rötterna i annat land, skriver ”För många med rötter i ett annat land handlar det inte om att ta avstånd från Sverige – utan om att bära hela sin identitet med stolthet”. Har då Parisa Liljestrand och Lawen Redar tagit avstånd från sina rötter eller är de i grunden en kurd respektive en perser, trots att de är svenska medborgare?

Ämnet blir mer aktuellt när vi kommer till sportens värld. 2020 listade Fotbollskanalen elva svenskar som valt att spela landslagsfotboll för sina hemländer. Sedan dess har det tillkommit fler och sammantaget är det över 100 spelare som valt denna väg, allt från ungdomsspelare till elitspelare i de svenska toppserierna. Springer de ut på planen i rollen som svenskar när de representerar sitt hemland i landskamper och mästerskap, eller gör det de i rollen som chilenare, eritrean, irakier etc?

Den ökände f.d. socialdemokraten, Jamal el-Haj, kallade sig själv stolt socialdemokrat så sent som 2023, men lyfte med glädje upp sina rötter, sin kultur och tillade att han också är en svensk-palestinier.

Man skulle kunna ställa frågan till sjubarnsfamiljen i Rinkeby där fem av barnen är födda i Sverige, men där övriga familjemedlemmar föddes i Somalia. Sitter de och kallar sig svenskar vid släktmiddagar eller när de reser på semester till sitt hemland för att träffa släkt och vänner, eller identifierar de sig som somalier?

Så avslutningsvis. Hade Jessica Stegrud (SD) fel när hon använde orden kurd och perser eller har Parisa Liljestrand (M) och Lawen Redar (S) förkastat sitt ursprung? Hur är det med fotbollsspelarna som valt att representera sina hemländer. Gör de det som svenskar? Alla de studenter som idag springer ut med sina hemländers flaggor och inte den svenska. Känner de sig i grunden som svenskar eller vill de hellre identifiera sig efter landet där de har sina rötter?

TITLE:
Svenskarna och deras rötter

DESCRIPTION:
Vi minns alla hur Jessica Stegrud (SD) jagades av media när hon på X använde orden ”svenskfödd kurd” och ”perser” efter en kulturdebatt i SVT. När studenterna nu får sitt efterlängtade sommarlov aktualiseras frågan. Hur fel hade Stegrud?

CONTENT:
Vi minns alla hur Jessica Stegrud (SD) jagades av media när hon på X använde orden ”svenskfödd kurd” och ”perser” efter en kulturdebatt i SVT. När studenterna nu får sitt efterlängtade sommarlov aktualiseras frågan. Hur fel hade Stegrud?

Det var i september förra året som Parisa Liljestrand (M) och Lawen Redar (S) debatterade svensk kulturkanon i SVT. Jessica Stegrud reagerade på detta med orden ”Talande ändå att det är en svenskfödd kurd och en perser som debatterar en svensk kulturkanon i Aktuellt”. 

Reaktionerna blev starka, både i media och hos de politiska motståndarna, men hur fel hade egentligen Stegrud? Kan man vara svensk, men ändå hänvisa till en persons rötter och lojalitet?

Thoralf Alfsson tar på sin blogg upp det uppmärksammade bråket vid ett studentfirande i Kalmar. Enligt vittnesmål och bilder, som aldrig kommer att redovisas i etablerad media, var det personer som bevisligen har sina rötter i Palestina och Syrien som rök ihop. Om personerna ifråga var svenskar borde de väl rimligtvis visa sig med den svenska flaggan? Vill de inblandade själva kalla sig svenskar när de träffar familj, släkt och vänner eller hur benämner de sig själva i grunden?

2021 tog GP:s kultursida upp frågan om studenter med utländsk bakgrund som viftar med sitt hemlands flaggor. Emanuel Karlsten tar som exempel upp den stora turkiska diasporan i Tyskland. ”De bor i Tyskland, men lever med turkar” och att ”Fler tyskturkar kände sig mer hemma i Turkiet än i Tyskland”.

Slutorden i Karlstens text säger väl egentligen vad det handlar om. ”För att det är lättare att identifiera sig med ett ursprung ingen någonsin försöker ta ifrån en”. Om detta gällde 2021, borde det väl ha gällt 2025, så kan man därmed säga att Jessica Stegrud hade fel eller var det ryggmärgsreflexerna hos journalisterna och de politiska motståndarna som reagerade?

Socialistiska Arbetet tog upp samma ämne förra sommaren och ställde frågan om varför så många blir provocerade när nyblivna studenter viftar med sitt hemlands flaggor.

Artikelförfattaren, som uppenbart har rötterna i annat land, skriver ”För många med rötter i ett annat land handlar det inte om att ta avstånd från Sverige – utan om att bära hela sin identitet med stolthet”. Har då Parisa Liljestrand och Lawen Redar tagit avstånd från sina rötter eller är de i grunden en kurd respektive en perser, trots att de är svenska medborgare?

Ämnet blir mer aktuellt när vi kommer till sportens värld. 2020 listade Fotbollskanalen elva svenskar som valt att spela landslagsfotboll för sina hemländer. Sedan dess har det tillkommit fler och sammantaget är det över 100 spelare som valt denna väg, allt från ungdomsspelare till elitspelare i de svenska toppserierna. Springer de ut på planen i rollen som svenskar när de representerar sitt hemland i landskamper och mästerskap, eller gör det de i rollen som chilenare, eritrean, irakier etc?

Den ökände f.d. socialdemokraten, Jamal el-Haj, kallade sig själv stolt socialdemokrat så sent som 2023, men lyfte med glädje upp sina rötter, sin kultur och tillade att han också är en svensk-palestinier.

Man skulle kunna ställa frågan till sjubarnsfamiljen i Rinkeby där fem av barnen är födda i Sverige, men där övriga familjemedlemmar föddes i Somalia. Sitter de och kallar sig svenskar vid släktmiddagar eller när de reser på semester till sitt hemland för att träffa släkt och vänner, eller identifierar de sig som somalier?

Så avslutningsvis. Hade Jessica Stegrud (SD) fel när hon använde orden kurd och perser eller har Parisa Liljestrand (M) och Lawen Redar (S) förkastat sitt ursprung? Hur är det med fotbollsspelarna som valt att representera sina hemländer. Gör de det som svenskar? Alla de studenter som idag springer ut med sina hemländers flaggor och inte den svenska. Känner de sig i grunden som svenskar eller vill de hellre identifiera sig efter landet där de har sina rötter?

TITLE:
Svenskarna och deras rötter

DESCRIPTION:
Vi minns alla hur Jessica Stegrud (SD) jagades av media när hon på X använde orden ”svenskfödd kurd” och ”perser” efter en kulturdebatt i SVT. När studenterna nu får sitt efterlängtade sommarlov aktualiseras frågan. Hur fel hade Stegrud?

CONTENT:
Vi minns alla hur Jessica Stegrud (SD) jagades av media när hon på X använde orden ”svenskfödd kurd” och ”perser” efter en kulturdebatt i SVT. När studenterna nu får sitt efterlängtade sommarlov aktualiseras frågan. Hur fel hade Stegrud?

Det var i september förra året som Parisa Liljestrand (M) och Lawen Redar (S) debatterade svensk kulturkanon i SVT. Jessica Stegrud reagerade på detta med orden ”Talande ändå att det är en svenskfödd kurd och en perser som debatterar en svensk kulturkanon i Aktuellt”. 

Reaktionerna blev starka, både i media och hos de politiska motståndarna, men hur fel hade egentligen Stegrud? Kan man vara svensk, men ändå hänvisa till en persons rötter och lojalitet?

Thoralf Alfsson tar på sin blogg upp det uppmärksammade bråket vid ett studentfirande i Kalmar. Enligt vittnesmål och bilder, som aldrig kommer att redovisas i etablerad media, var det personer som bevisligen har sina rötter i Palestina och Syrien som rök ihop. Om personerna ifråga var svenskar borde de väl rimligtvis vis sig med den svenska flagga? Vill de inblandade själva kalla sig svenskar när de träffar familj, släkt och vänner eller hur benämner de sig själva i grunden?

2021 tog GP:s kultursida upp frågan om studenter med utländsk bakgrund som viftar med sitt hemlands flaggor. Emanuel Karlsten tar som exempel upp den stora turkiska diasporan i Tyskland. ”De bor i Tyskland, men lever med turkar” och att ”Fler tyskturkar kände sig mer hemma i Turkiet än i Tyskland”.

Slutorden i Karlstens text säger väl egentligen vad det handlar om. ”För att det är lättare att identifiera sig med ett ursprung ingen någonsin försöker ta ifrån en”. Om detta gällde 2021, borde det väl ha gällt 2025, så kan man därmed säga att Jessica Stegrud hade fel eller var det ryggmärgsreflexerna hos journalisterna och de politiska motståndarna som reagerade?

Socialistiska Arbetet tog upp samma ämne förra sommaren och ställde frågan om varför så många blir provocerade när nyblivna studenter viftar med sitt hemlands flaggor.

Artikelförfattaren, som uppenbart har rötterna i annat land, skriver ”För många med rötter i ett annat land handlar det inte om att ta avstånd från Sverige – utan om att bära hela sin identitet med stolthet”. Har då Parisa Liljestrand och Lawen Redar tagit avstånd från sina rötter eller är de i grunden en kurd respektive en perser, trots att de är svenska medborgare?

Ämnet blir mer aktuellt när vi kommer till sportens värld. 2020 listade Fotbollskanalen elva svenskar som valt att spela landslagsfotboll för sina hemländer. Sedan dess har det tillkommit fler och sammantaget är det över 100 spelare som valt denna väg, allt från ungdomsspelare till elitspelare i de svenska toppserierna. Springer de ut på planen i rollen som svenskar när de representerar sitt hemland i landskamper och mästerskap, eller gör det de i rollen som chilenare, eritrean, irakier etc?

Den ökände f.d. socialdemokraten, Jamal el-Haj, kallade sig själv stolt socialdemokrat så sent som 2023, men lyfte med glädje upp sina rötter, sin kultur och tillade att han också är en svensk-palestinier.

Man skulle kunna ställa frågan till sjubarnsfamiljen i Rinkeby där fem av barnen är födda i Sverige, men där övriga familjemedlemmar föddes i Somalia. Sitter de och kallar sig svenskar vid släktmiddagar eller när de reser på semester till sitt hemland för att träffa släkt och vänner, eller identifierar de sig som somalier?

Så avslutningsvis. Hade Jessica Stegrud (SD) fel när hon använde orden kurd och perser eller har Parisa Liljestrand (M) och Lawen Redar (S) förkastat sitt ursprung? Hur är det med fotbollsspelarna som valt att representera sina hemländer. Gör de det som svenskar? Alla de studenter som idag springer ut med sina hemländers flaggor och inte den svenska. Känner de sig i grunden som svenskar eller vill de hellre identifiera sig efter landet där de har sina rötter?

TITLE:
Svenskarna och deras rötter

DESCRIPTION:
Vi minns alla hur Jessica Stegrud (SD) jagades av media när hon på X använde orden ”svenskfödd kurd” och ”perser” efter en kulturdebatt i SVT. När studenterna nu får sitt efterlängtade sommarlov aktualiseras frågan. Hur fel hade Stegrud?

CONTENT:
Vi minns alla hur Jessica Stegrud (SD) jagades av media när hon på X använde orden ”svenskfödd kurd” och ”perser” efter en kulturdebatt i SVT. När studenterna nu får sitt efterlängtade sommarlov aktualiseras frågan. Hur fel hade Stegrud?

Det var i september förra året som Parisa Liljestrand (M) och Lawen Redar (S) debatterade svensk kulturkanon i SVT. Jessica Stegrud reagerade på detta med orden ”Talande ändå att det är en svenskfödd kurd och en perser som debatterar en svensk kulturkanon i Aktuellt”. 

Reaktionerna blev starka, både i media och hos de politiska motståndarna, men hur fel hade egentligen Stegrud? Kan man vara svensk, men ändå hänvisa till en persons rötter och lojalitet?

Thoralf Alfsson tar på sin blogg upp det uppmärksammade bråket vid ett studentfirande i Kalmar. Enligt vittnesmål och bilder, som aldrig kommer att redovisas i etablerad media, var det personer som bevisligen har sina rötter i Palestina och Syrien som rök ihop. Om personerna ifråga var svenskar borde de väl rimligtvis visa sig med den svenska flaggan? Vill de inblandade själva kalla sig svenskar när de umgås med familj, släkt och vänner eller vilken identitet vill de förknippas med?

2021 tog GP:s kultursida upp frågan om studenter med utländsk bakgrund som viftar med sitt hemlands flagga. Emanuel Karlsten tar som exempel upp den stora turkiska diasporan i Tyskland. ”De bor i Tyskland, men lever med turkar” och att ”Fler tyskturkar kände sig mer hemma i Turkiet än i Tyskland”.

Slutorden i Karlstens text säger väl egentligen vad det handlar om. ”För att det är lättare att identifiera sig med ett ursprung ingen någonsin försöker ta ifrån en”. Om detta gällde 2021, borde det väl ha gällt 2025 och idag. Så kan man därmed säga att Jessica Stegrud hade fel eller var det ryggmärgsreflexerna hos journalisterna och de politiska motståndarna som reagerade?

Socialistiska Arbetet tog upp samma ämne förra sommaren och ställde frågan om varför så många blir provocerade när nyblivna studenter viftar med sina hemländers flaggor.

Artikelförfattaren, som uppenbart har rötterna i annat land, skriver ”För många med rötter i ett annat land handlar det inte om att ta avstånd från Sverige – utan om att bära hela sin identitet med stolthet”. Har då Parisa Liljestrand och Lawen Redar tagit avstånd från sina rötter eller är de i grunden en kurd respektive en perser, trots att de är svenska medborgare?

Ämnet blir mer aktuellt när vi kommer till sportens värld. 2020 listade Fotbollskanalen elva svenskar som valt att spela landslagsfotboll för sina hemländer. Sedan dess har det tillkommit fler och sammantaget är det över 100 spelare som valt denna väg, allt från ungdomsspelare till elitspelare i de svenska toppserierna. Springer de ut på planen i rollen som svenskar när de representerar sitt hemland i landskamper och mästerskap, eller gör det de i rollen som chilenare, eritrean, irakier etc?

Den ökände f.d. socialdemokraten, Jamal el-Haj, kallade sig själv stolt socialdemokrat så sent som 2023, men lyfte med glädje upp sina rötter, sin kultur och tillade att han också är en svensk-palestinier.

Man skulle kunna ställa frågan till sjubarnsfamiljen i Rinkeby där fem av barnen är födda i Sverige, men där övriga familjemedlemmar föddes i Somalia. Sitter de och kallar sig svenskar vid släktmiddagar eller när de reser på semester till sitt hemland för att träffa släkt och vänner, eller identifierar de sig som somalier?

Så avslutningsvis. Hade Jessica Stegrud (SD) fel när hon använde orden kurd och perser eller har Parisa Liljestrand (M) och Lawen Redar (S) förkastat sitt ursprung? Hur är det med fotbollsspelarna som valt att representera sina hemländer. Gör de det som svenskar? Alla de studenter som idag springer ut med sina hemländers flaggor och inte den svenska. Känner de sig i grunden som svenskar eller vill de hellre identifiera sig efter landet där de har sina rötter?

TITLE:
Svenskarna och deras rötter

DESCRIPTION:
Vi minns alla hur Jessica Stegrud (SD) jagades av media när hon på X använde orden ”svenskfödd kurd” och ”perser” efter en kulturdebatt i SVT. När studenterna nu får sitt efterlängtade sommarlov aktualiseras frågan. Hur fel hade Stegrud?

CONTENT:
Vi minns alla hur Jessica Stegrud (SD) jagades av media när hon på X använde orden ”svenskfödd kurd” och ”perser” efter en kulturdebatt i SVT. När studenterna nu får sitt efterlängtade sommarlov aktualiseras frågan. Hur fel hade Stegrud?

Det var i september förra året som Parisa Liljestrand (M) och Lawen Redar (S) debatterade svensk kulturkanon i SVT. Jessica Stegrud reagerade på detta med orden ”Talande ändå att det är en svenskfödd kurd och en perser som debatterar en svensk kulturkanon i Aktuellt”. 

Reaktionerna blev starka, både i media och hos de politiska motståndarna, men hur fel hade egentligen Stegrud? Kan man vara svensk, men ändå hänvisa till en persons rötter och lojalitet?

Thoralf Alfsson tar på sin blogg upp det uppmärksammade bråket vid ett studentfirande i Kalmar. Enligt vittnesmål och bilder, som aldrig kommer att redovisas i etablerad media, var det personer som bevisligen har sina rötter i Palestina och Syrien som rök ihop. Om personerna ifråga var svenskar borde de väl rimligtvis visa sig med den svenska flaggan? Vill de inblandade själva kalla sig svenskar när de träffar familj, släkt och vänner eller hur benämner de sig själva i grunden?

2021 tog GP:s kultursida upp frågan om studenter med utländsk bakgrund som viftar med sitt hemlands flaggor. Emanuel Karlsten tar som exempel upp den stora turkiska diasporan i Tyskland. ”De bor i Tyskland, men lever med turkar” och att ”Fler tyskturkar kände sig mer hemma i Turkiet än i Tyskland”.

Slutorden i Karlstens text säger väl egentligen vad det handlar om. ”För att det är lättare att identifiera sig med ett ursprung ingen någonsin försöker ta ifrån en”. Om detta gällde 2021, borde det väl ha gällt 2025, så kan man därmed säga att Jessica Stegrud hade fel eller var det ryggmärgsreflexerna hos journalisterna och de politiska motståndarna som reagerade?

Socialistiska Arbetet tog upp samma ämne förra sommaren och ställde frågan om varför så många blir provocerade när nyblivna studenter viftar med sitt hemlands flaggor.

Artikelförfattaren, som uppenbart har rötterna i annat land, skriver ”För många med rötter i ett annat land handlar det inte om att ta avstånd från Sverige – utan om att bära hela sin identitet med stolthet”. Har då Parisa Liljestrand och Lawen Redar tagit avstånd från sina rötter eller är de i grunden en kurd respektive en perser, trots att de är svenska medborgare?

Ämnet blir mer aktuellt när vi kommer till sportens värld. 2020 listade Fotbollskanalen elva svenskar som valt att spela landslagsfotboll för sina hemländer. Sedan dess har det tillkommit fler och sammantaget är det över 100 spelare som valt denna väg, allt från ungdomsspelare till elitspelare i de svenska toppserierna. Springer de ut på planen i rollen som svenskar när de representerar sitt hemland i landskamper och mästerskap, eller gör det de i rollen som chilenare, eritrean, irakier etc?

Den ökände f.d. socialdemokraten, Jamal el-Haj, kallade sig själv stolt socialdemokrat så sent som 2023, men lyfte med glädje upp sina rötter, sin kultur och tillade att han också är en svensk-palestinier.

Man skulle kunna ställa frågan till sjubarnsfamiljen i Rinkeby där fem av barnen är födda i Sverige, men där övriga familjemedlemmar föddes i Somalia. Sitter de och kallar sig svenskar vid släktmiddagar eller när de reser på semester till sitt hemland för att träffa släkt och vänner, eller identifierar de sig som somalier?

Så avslutningsvis. Hade Jessica Stegrud (SD) fel när hon använde orden kurd och perser eller har Parisa Liljestrand (M) och Lawen Redar (S) förkastat sitt ursprung? Hur är det med fotbollsspelarna som valt att representera sina hemländer. Gör de det som svenskar? Alla de studenter som idag springer ut med sina hemländers flaggor och inte den svenska. Känner de sig i grunden som svenskar eller vill de hellre identifiera sig efter landet där de har sina rötter?

TITLE:
Svenskarna och deras rötter

DESCRIPTION:
Vi minns alla hur Jessica Stegrud (SD) jagades av media när hon på X använde orden ”svenskfödd kurd” och ”perser” efter en kulturdebatt i SVT. När studenterna nu får sitt efterlängtade sommarlov aktualiseras frågan. Hur fel hade Stegrud?

CONTENT:
Vi minns alla hur Jessica Stegrud (SD) jagades av media när hon på X använde orden ”svenskfödd kurd” och ”perser” efter en kulturdebatt i SVT. När studenterna nu får sitt efterlängtade sommarlov aktualiseras frågan. Hur fel hade Stegrud?

Det var i september förra året som Parisa Liljestrand (M) och Lawen Redar (S) debatterade svensk kulturkanon i SVT. Jessica Stegrud reagerade på detta med orden ”Talande ändå att det är en svenskfödd kurd och en perser som debatterar en svensk kulturkanon i Aktuellt”. 

Reaktionerna blev starka, både i media och hos de politiska motståndarna, men hur fel hade egentligen Stegrud? Kan man vara svensk, men ändå hänvisa till en persons rötter och lojalitet?

Thoralf Alfsson tar på sin blogg upp det uppmärksammade bråket vid ett studentfirande i Kalmar. Enligt vittnesmål och bilder, som aldrig kommer att redovisas i etablerad media, var det personer som bevisligen har sina rötter i Palestina och Syrien som rök ihop. Om personerna ifråga var svenskar borde de väl rimligtvis visa sig med den svenska flaggan? Vill de inblandade själva kalla sig svenskar när de umgås med familj, släkt och vänner eller vilken identitet vill de förknippas med?

2021 tog GP:s kultursida upp frågan om studenter med utländsk bakgrund som viftar med sitt hemlands flagga. Emanuel Karlsten tar som exempel upp den stora turkiska diasporan i Tyskland. ”De bor i Tyskland, men lever med turkar” och att ”Fler tyskturkar kände sig mer hemma i Turkiet än i Tyskland”.

Slutorden i Karlstens text säger väl egentligen vad det handlar om. ”För att det är lättare att identifiera sig med ett ursprung ingen någonsin försöker ta ifrån en”. Om detta gällde 2021, borde det väl ha gällt 2025 och idag. Så kan man därmed säga att Jessica Stegrud hade fel eller var det ryggmärgsreflexerna hos journalisterna och de politiska motståndarna som reagerade?

Socialistiska Arbetet tog upp samma ämne förra sommaren och ställde frågan om varför så många blir provocerade när nyblivna studenter viftar med sina hemländers flaggor.

Artikelförfattaren, som uppenbart har rötterna i annat land, skriver ”För många med rötter i ett annat land handlar det inte om att ta avstånd från Sverige – utan om att bära hela sin identitet med stolthet”. Har då Parisa Liljestrand och Lawen Redar tagit avstånd från sina rötter eller är de i grunden en kurd respektive en perser, trots att de är svenska medborgare?

Ämnet blir mer aktuellt när vi kommer till sportens värld. 2020 listade Fotbollskanalen elva svenskar som valt att spela landslagsfotboll för sina hemländer. Sedan dess har det tillkommit fler och sammantaget är det över 100 spelare som valt denna väg, allt från ungdomsspelare till elitspelare i de svenska toppserierna. Springer de ut på planen i rollen som svenskar när de representerar sitt hemland i landskamper och mästerskap, eller gör de det i rollen som chilenare, eritrean, irakier etc?

Den ökände f.d. socialdemokraten, Jamal el-Haj, kallade sig själv stolt socialdemokrat så sent som 2023, men lyfte med glädje upp sina rötter, sin kultur och tillade att han också är en svensk-palestinier.

Man skulle kunna ställa frågan till sjubarnsfamiljen i Rinkeby där fem av barnen är födda i Sverige, men där övriga familjemedlemmar föddes i Somalia. Sitter de och kallar sig svenskar vid släktmiddagar eller när de reser på semester till sitt hemland för att träffa släkt och vänner, eller identifierar de sig som somalier?

Så avslutningsvis. Hade Jessica Stegrud (SD) fel när hon använde orden kurd och perser eller har Parisa Liljestrand (M) och Lawen Redar (S) förkastat sitt ursprung? Hur är det med fotbollsspelarna som valt att representera sina hemländer. Gör de det som svenskar? Alla de studenter som idag springer ut med sina hemländers flaggor och inte den svenska. Känner de sig i grunden som svenskar eller vill de hellre identifiera sig efter landet där de har sina rötter?

TITLE:
Svenskarna och deras rötter

DESCRIPTION:
Vi minns alla hur Jessica Stegrud (SD) jagades av media när hon på X använde orden ”svenskfödd kurd” och ”perser” efter en kulturdebatt i SVT. När studenterna nu får sitt efterlängtade sommarlov aktualiseras frågan. Hur fel hade Stegrud?

CONTENT:
Vi minns alla hur Jessica Stegrud (SD) jagades av media när hon på X använde orden ”svenskfödd kurd” och ”perser” efter en kulturdebatt i SVT. När studenterna nu får sitt efterlängtade sommarlov aktualiseras frågan. Hur fel hade Stegrud?

Det var i september förra året som Parisa Liljestrand (M) och Lawen Redar (S) debatterade svensk kulturkanon i SVT. Jessica Stegrud reagerade på detta med orden ”Talande ändå att det är en svenskfödd kurd och en perser som debatterar en svensk kulturkanon i Aktuellt”. 

Reaktionerna blev starka, både i media och hos de politiska motståndarna, men hur fel hade egentligen Stegrud? Kan man vara svensk, men ändå hänvisa till en persons rötter och lojalitet?

Thoralf Alfsson tar på sin blogg upp det uppmärksammade bråket vid ett studentfirande i Kalmar. Enligt vittnesmål och bilder, som aldrig kommer att redovisas i etablerad media, var det personer som bevisligen har sina rötter i Palestina och Syrien som rök ihop. Om personerna ifråga var svenskar borde de väl rimligtvis visa sig med den svenska flaggan? Vill de inblandade själva kalla sig svenskar när de umgås med familj, släkt och vänner eller vilken identitet vill de förknippas med?

2021 tog GP:s kultursida upp frågan om studenter med utländsk bakgrund som viftar med sitt hemlands flagga. Emanuel Karlsten tar som exempel upp den stora turkiska diasporan i Tyskland. ”De bor i Tyskland, men lever med turkar” och att ”Fler tyskturkar kände sig mer hemma i Turkiet än i Tyskland”.

Slutorden i Karlstens text säger väl egentligen vad det handlar om. ”För att det är lättare att identifiera sig med ett ursprung ingen någonsin försöker ta ifrån en”. Om detta gällde 2021, borde det väl ha gällt 2025 och idag. Så kan man därmed säga att Jessica Stegrud hade fel eller var det ryggmärgsreflexerna hos journalisterna och de politiska motståndarna som reagerade?

Socialistiska Arbetet tog upp samma ämne förra sommaren och ställde frågan om varför så många blir provocerade när nyblivna studenter viftar med sina hemländers flaggor.

Artikelförfattaren, som uppenbart har rötterna i annat land, skriver ”För många med rötter i ett annat land handlar det inte om att ta avstånd från Sverige – utan om att bära hela sin identitet med stolthet”. Har då Parisa Liljestrand och Lawen Redar tagit avstånd från sina rötter eller är de i grunden en kurd respektive en perser, trots att de är svenska medborgare?

Ämnet blir mer aktuellt när vi kommer till sportens värld. 2020 listade Fotbollskanalen elva svenskar som valt att spela landslagsfotboll för sina hemländer. Sedan dess har det tillkommit fler och sammantaget är det över 100 spelare som valt denna väg, allt från ungdomsspelare till elitspelare i de svenska toppserierna. Springer de ut på planen i rollen som svenskar när de representerar sitt hemland i landskamper och mästerskap, eller gör det de i rollen som chilenare, eritrean, irakier etc?

Den ökände f.d. socialdemokraten, Jamal el-Haj, kallade sig själv stolt socialdemokrat så sent som 2023, men lyfte med glädje upp sina rötter, sin kultur och tillade att han också är en svensk-palestinier.

Man skulle kunna ställa frågan till sjubarnsfamiljen i Rinkeby där fem av barnen är födda i Sverige, men där övriga familjemedlemmar föddes i Somalia. Sitter de och kallar sig svenskar vid släktmiddagar eller när de reser på semester till sitt hemland för att träffa släkt och vänner, eller identifierar de sig som somalier?

Så avslutningsvis. Hade Jessica Stegrud (SD) fel när hon använde orden kurd och perser eller har Parisa Liljestrand (M) och Lawen Redar (S) förkastat sitt ursprung? Hur är det med fotbollsspelarna som valt att representera sina hemländer. Gör de det som svenskar? Alla de studenter som idag springer ut med sina hemländers flaggor och inte den svenska. Känner de sig i grunden som svenskar eller vill de hellre identifiera sig efter landet där de har sina rötter?

TITLE:
Svenskarna och deras rötter

DESCRIPTION:
Vi minns alla hur Jessica Stegrud (SD) jagades av media när hon på X använde orden ”svenskfödd kurd” och ”perser” efter en kulturdebatt i SVT. När studenterna nu får sitt efterlängtade sommarlov aktualiseras frågan. Hur fel hade Stegrud?

CONTENT:
Vi minns alla hur Jessica Stegrud (SD) jagades av media när hon på X använde orden ”svenskfödd kurd” och ”perser” efter en kulturdebatt i SVT. När studenterna nu får sitt efterlängtade sommarlov aktualiseras frågan. Hur fel hade Stegrud?

Det var i september förra året som Parisa Liljestrand (M) och Lawen Redar (S) debatterade svensk kulturkanon i SVT. Jessica Stegrud reagerade på detta med orden ”Talande ändå att det är en svenskfödd kurd och en perser som debatterar en svensk kulturkanon i Aktuellt”. 

Reaktionerna blev starka, både i media och hos de politiska motståndarna, men hur fel hade egentligen Stegrud? Kan man vara svensk, men ändå hänvisa till en persons rötter och lojalitet?

Thoralf Alfsson tar på sin blogg upp det uppmärksammade bråket vid ett studentfirande i Kalmar. Enligt vittnesmål och bilder, som aldrig kommer att redovisas i etablerad media, var det personer som bevisligen har sina rötter i Palestina och Syrien som rök ihop. Om personerna ifråga var svenskar borde de väl rimligtvis visa sig med den svenska flaggan? Vill de inblandade själva kalla sig svenskar när de träffar familj, släkt och vänner eller hur benämner de sig själva i grunden?

2021 tog GP:s kultursida upp frågan om studenter med utländsk bakgrund som viftar med sitt hemlands flaggor. Emanuel Karlsten tar som exempel upp den stora turkiska diasporan i Tyskland. ”De bor i Tyskland, men lever med turkar” och att ”Fler tyskturkar kände sig mer hemma i Turkiet än i Tyskland”.

Slutorden i Karlstens text säger väl egentligen vad det handlar om. ”För att det är lättare att identifiera sig med ett ursprung ingen någonsin försöker ta ifrån en”. Om detta gällde 2021, borde det väl ha gällt 2025, så kan man därmed säga att Jessica Stegrud hade fel eller var det ryggmärgsreflexerna hos journalisterna och de politiska motståndarna som reagerade?

Socialistiska Arbetet tog upp samma ämne förra sommaren och ställde frågan om varför så många blir provocerade när nyblivna studenter viftar med sitt hemlands flaggor.

Artikelförfattaren, som uppenbart har rötterna i annat land, skriver ”För många med rötter i ett annat land handlar det inte om att ta avstånd från Sverige – utan om att bära hela sin identitet med stolthet”. Har då Parisa Liljestrand och Lawen Redar tagit avstånd från sina rötter eller är de i grunden en kurd respektive en perser, trots att de är svenska medborgare?

Ämnet blir mer aktuellt när vi kommer till sportens värld. 2020 listade Fotbollskanalen elva svenskar som valt att spela landslagsfotboll för sina hemländer. Sedan dess har det tillkommit fler och sammantaget är det över 100 spelare som valt denna väg, allt från ungdomsspelare till elitspelare i de svenska toppserierna. Springer de ut på planen i rollen som svenskar när de representerar sitt hemland i landskamper och mästerskap, eller gör det de i rollen som chilenare, eritrean, irakier etc?

Den ökände f.d. socialdemokraten, Jamal el-Haj, kallade sig själv stolt socialdemokrat så sent som 2023, men lyfte med glädje upp sina rötter, sin kultur och tillade att han också är en svensk-palestinier.

Man skulle kunna ställa frågan till sjubarnsfamiljen i Rinkeby där fem av barnen är födda i Sverige, men där övriga familjemedlemmar föddes i Somalia. Sitter de och kallar sig svenskar vid släktmiddagar eller när de reser på semester till sitt hemland för att träffa släkt och vänner, eller identifierar de sig som somalier?

Så avslutningsvis. Hade Jessica Stegrud (SD) fel när hon använde orden kurd och perser eller har Parisa Liljestrand (M) och Lawen Redar (S) förkastat sitt ursprung? Hur är det med fotbollsspelarna som valt att representera sina hemländer. Gör de det som svenskar? Alla de studenter som idag springer ut med sina hemländers flaggor och inte den svenska. Känner de sig i grunden som svenskar eller vill de hellre identifiera sig efter landet där de har sina rötter?

TITLE:
Svenskarna och deras rötter

DESCRIPTION:
Vi minns alla hur Jessica Stegrud (SD) jagades av media när hon på X använde orden ”svenskfödd kurd” och ”perser” efter en kulturdebatt i SVT. När studenterna nu får sitt efterlängtade sommarlov aktualiseras frågan. Hur fel hade Stegrud?

CONTENT:
Vi minns alla hur Jessica Stegrud (SD) jagades av media när hon på X använde orden ”svenskfödd kurd” och ”perser” efter en kulturdebatt i SVT. När studenterna nu får sitt efterlängtade sommarlov aktualiseras frågan. Hur fel hade Stegrud?

Det var i september förra året som Parisa Liljestrand (M) och Lawen Redar (S) debatterade svensk kulturkanon i SVT. Jessica Stegrud reagerade på detta med orden ”Talande ändå att det är en svenskfödd kurd och en perser som debatterar en svensk kulturkanon i Aktuellt”. 

Reaktionerna blev starka, både i media och hos de politiska motståndarna, men hur fel hade egentligen Stegrud? Kan man vara svensk, men ändå hänvisa till en persons rötter och lojalitet?

Thoralf Alfsson tar på sin blogg upp det uppmärksammade bråket vid ett studentfirande i Kalmar. Enligt vittnesmål och bilder, som aldrig kommer att redovisas i etablerad media, var det personer som bevisligen har sina rötter i Palestina och Syrien som rök ihop. Om personerna ifråga var svenskar borde de väl rimligtvis vis sig med den svenska flagga? Vill de inblandade själva kalla sig svenskar när de träffar familj, släkt och vänner eller hur benämner de sig själva i grunden?

2021 tog GP:s kultursida upp frågan om studenter med utländsk bakgrund som viftar med sitt hemlands flaggor. Emanuel Karlsten tar som exempel upp den stora turkiska diasporan i Tyskland. ”De bor i Tyskland, men lever med turkar” och att ”Fler tyskturkar kände sig mer hemma i Turkiet än i Tyskland”.

Slutorden i Karlstens text säger väl egentligen vad det handlar om. ”För att det är lättare att identifiera sig med ett ursprung ingen någonsin försöker ta ifrån en”. Om detta gällde 2021, borde det väl ha gällt 2025, så kan man därmed säga att Jessica Stegrud hade fel eller var det ryggmärgsreflexerna hos journalisterna och de politiska motståndarna som reagerade?

Socialistiska Arbetet tog upp samma ämne förra sommaren och ställde frågan om varför så många blir provocerade när nyblivna studenter viftar med sitt hemlands flaggor.

Artikelförfattaren, som uppenbart har rötterna i annat land, skriver ”För många med rötter i ett annat land handlar det inte om att ta avstånd från Sverige – utan om att bära hela sin identitet med stolthet”. Har då Parisa Liljestrand och Lawen Redar tagit avstånd från sina rötter eller är de i grunden en kurd respektive en perser, trots att de är svenska medborgare?

Ämnet blir mer aktuellt när vi kommer till sportens värld. 2020 listade Fotbollskanalen elva svenskar som valt att spela landslagsfotboll för sina hemländer. Sedan dess har det tillkommit fler och sammantaget är det över 100 spelare som valt denna väg, allt från ungdomsspelare till elitspelare i de svenska toppserierna. Springer de ut på planen i rollen som svenskar när de representerar sitt hemland i landskamper och mästerskap, eller gör det de i rollen som chilenare, eritrean, irakier etc?

Den ökände f.d. socialdemokraten, Jamal el-Haj, kallade sig själv stolt socialdemokrat så sent som 2023, men lyfte med glädje upp sina rötter, sin kultur och tillade att han också är en svensk-palestinier.

Man skulle kunna ställa frågan till sjubarnsfamiljen i Rinkeby där fem av barnen är födda i Sverige, men där övriga familjemedlemmar föddes i Somalia. Sitter de och kallar sig svenskar vid släktmiddagar eller när de reser på semester till sitt hemland för att träffa släkt och vänner, eller identifierar de sig som somalier?

Så avslutningsvis. Hade Jessica Stegrud (SD) fel när hon använde orden kurd och perser eller har Parisa Liljestrand (M) och Lawen Redar (S) förkastat sitt ursprung? Hur är det med fotbollsspelarna som valt att representera sina hemländer. Gör de det som svenskar? Alla de studenter som idag springer ut med sina hemländers flaggor och inte den svenska. Känner de sig i grunden som svenskar eller vill de hellre identifiera sig efter landet där de har sina rötter?

TITLE:
Svenskarna och deras rötter

DESCRIPTION:
Vi minns alla hur Jessica Stegrud (SD) jagades av media när hon på X använde orden ”svenskfödd kurd” och ”perser” efter en kulturdebatt i SVT. När studenterna nu får sitt efterlängtade sommarlov aktualiseras frågan. Hur fel hade Stegrud?

CONTENT:
Vi minns alla hur Jessica Stegrud (SD) jagades av media när hon på X använde orden ”svenskfödd kurd” och ”perser” efter en kulturdebatt i SVT. När studenterna nu får sitt efterlängtade sommarlov aktualiseras frågan. Hur fel hade Stegrud?

Det var i september förra året som Parisa Liljestrand (M) och Lawen Redar (S) debatterade svensk kulturkanon i SVT. Jessica Stegrud reagerade på detta med orden ”Talande ändå att det är en svenskfödd kurd och en perser som debatterar en svensk kulturkanon i Aktuellt”. 

Reaktionerna blev starka, både i media och hos de politiska motståndarna, men hur fel hade egentligen Stegrud? Kan man vara svensk, men ändå hänvisa till en persons rötter och lojalitet?

Thoralf Alfsson tar på sin blogg upp det uppmärksammade bråket vid ett studentfirande i Kalmar. Enligt vittnesmål och bilder, som aldrig kommer att redovisas i etablerad media, var det personer som bevisligen har sina rötter i Palestina och Syrien som rök ihop. Om personerna ifråga var svenskar borde de väl rimligtvis visa sig med den svenska flaggan? Vill de inblandade själva kalla sig svenskar när de umgås med familj, släkt och vänner eller vilken identitet vill de förknippas med?

2021 tog GP:s kultursida upp frågan om studenter med utländsk bakgrund som viftar med sitt hemlands flagga. Emanuel Karlsten tar som exempel upp den stora turkiska diasporan i Tyskland. ”De bor i Tyskland, men lever med turkar” och att ”Fler tyskturkar kände sig mer hemma i Turkiet än i Tyskland”.

Slutorden i Karlstens text säger väl egentligen vad det handlar om. ”För att det är lättare att identifiera sig med ett ursprung ingen någonsin försöker ta ifrån en”. Om detta gällde 2021, borde det väl ha gällt 2025 och idag. Så kan man därmed säga att Jessica Stegrud hade fel eller var det ryggmärgsreflexerna hos journalisterna och de politiska motståndarna som reagerade?

Socialistiska Arbetet tog upp samma ämne förra sommaren och ställde frågan om varför så många blir provocerade när nyblivna studenter viftar med sina hemländers flaggor.

Artikelförfattaren, som uppenbart har rötterna i annat land, skriver ”För många med rötter i ett annat land handlar det inte om att ta avstånd från Sverige – utan om att bära hela sin identitet med stolthet”. Har då Parisa Liljestrand och Lawen Redar tagit avstånd från sina rötter eller är de i grunden en kurd respektive en perser, trots att de är svenska medborgare?

Ämnet blir mer aktuellt när vi kommer till sportens värld. 2020 listade Fotbollskanalen elva svenskar som valt att spela landslagsfotboll för sina hemländer. Sedan dess har det tillkommit fler och sammantaget är det över 100 spelare som valt denna väg, allt från ungdomsspelare till elitspelare i de svenska toppserierna. Springer de ut på planen i rollen som svenskar när de representerar sitt hemland i landskamper och mästerskap, eller gör det de i rollen som chilenare, eritrean, irakier etc?

Den ökände f.d. socialdemokraten, Jamal el-Haj, kallade sig själv stolt socialdemokrat så sent som 2023, men lyfte med glädje upp sina rötter, sin kultur och tillade att han också är en svensk-palestinier.

Man skulle kunna ställa frågan till sjubarnsfamiljen i Rinkeby där fem av barnen är födda i Sverige, men där övriga familjemedlemmar föddes i Somalia. Sitter de och kallar sig svenskar vid släktmiddagar eller när de reser på semester till sitt hemland för att träffa släkt och vänner, eller identifierar de sig som somalier?

Så avslutningsvis. Hade Jessica Stegrud (SD) fel när hon använde orden kurd och perser eller har Parisa Liljestrand (M) och Lawen Redar (S) förkastat sitt ursprung? Hur är det med fotbollsspelarna som valt att representera sina hemländer. Gör de det som svenskar? Alla de studenter som idag springer ut med sina hemländers flaggor och inte den svenska. Känner de sig i grunden som svenskar eller vill de hellre identifiera sig efter landet där de har sina rötter?

TITLE:
Svenskarna och deras rötter

DESCRIPTION:
Vi minns alla hur Jessica Stegrud (SD) jagades av media när hon på X använde orden ”svenskfödd kurd” och ”perser” efter en kulturdebatt i SVT. När studenterna nu får sitt efterlängtade sommarlov aktualiseras frågan. Hur fel hade Stegrud?

CONTENT:
Vi minns alla hur Jessica Stegrud (SD) jagades av media när hon på X använde orden ”svenskfödd kurd” och ”perser” efter en kulturdebatt i SVT. När studenterna nu får sitt efterlängtade sommarlov aktualiseras frågan. Hur fel hade Stegrud?

Det var i september förra året som Parisa Liljestrand (M) och Lawen Redar (S) debatterade svensk kulturkanon i SVT. Jessica Stegrud reagerade på detta med orden ”Talande ändå att det är en svenskfödd kurd och en perser som debatterar en svensk kulturkanon i Aktuellt”. 

Reaktionerna blev starka, både i media och hos de politiska motståndarna, men hur fel hade egentligen Stegrud? Kan man vara svensk, men ändå hänvisa till en persons rötter och lojalitet?

Thoralf Alfsson tar på sin blogg upp det uppmärksammade bråket vid ett studentfirande i Kalmar. Enligt vittnesmål och bilder, som aldrig kommer att redovisas i etablerad media, var det personer som bevisligen har sina rötter i Palestina och Syrien som rök ihop. Om personerna ifråga var svenskar borde de väl rimligtvis visa sig med den svenska flaggan? Vill de inblandade själva kalla sig svenskar när de träffar familj, släkt och vänner eller hur benämner de sig själva i grunden?

2021 tog GP:s kultursida upp frågan om studenter med utländsk bakgrund som viftar med sitt hemlands flaggor. Emanuel Karlsten tar som exempel upp den stora turkiska diasporan i Tyskland. ”De bor i Tyskland, men lever med turkar” och att ”Fler tyskturkar kände sig mer hemma i Turkiet än i Tyskland”.

Slutorden i Karlstens text säger väl egentligen vad det handlar om. ”För att det är lättare att identifiera sig med ett ursprung ingen någonsin försöker ta ifrån en”. Om detta gällde 2021, borde det väl ha gällt 2025, så kan man därmed säga att Jessica Stegrud hade fel eller var det ryggmärgsreflexerna hos journalisterna och de politiska motståndarna som reagerade?

Socialistiska Arbetet tog upp samma ämne förra sommaren och ställde frågan om varför så många blir provocerade när nyblivna studenter viftar med sitt hemlands flaggor.

Artikelförfattaren, som uppenbart har rötterna i annat land, skriver ”För många med rötter i ett annat land handlar det inte om att ta avstånd från Sverige – utan om att bära hela sin identitet med stolthet”. Har då Parisa Liljestrand och Lawen Redar tagit avstånd från sina rötter eller är de i grunden en kurd respektive en perser, trots att de är svenska medborgare?

Ämnet blir mer aktuellt när vi kommer till sportens värld. 2020 listade Fotbollskanalen elva svenskar som valt att spela landslagsfotboll för sina hemländer. Sedan dess har det tillkommit fler och sammantaget är det över 100 spelare som valt denna väg, allt från ungdomsspelare till elitspelare i de svenska toppserierna. Springer de ut på planen i rollen som svenskar när de representerar sitt hemland i landskamper och mästerskap, eller gör det de i rollen som chilenare, eritrean, irakier etc?

Den ökände f.d. socialdemokraten, Jamal el-Haj, kallade sig själv stolt socialdemokrat så sent som 2023, men lyfte med glädje upp sina rötter, sin kultur och tillade att han också är en svensk-palestinier.

Man skulle kunna ställa frågan till sjubarnsfamiljen i Rinkeby där fem av barnen är födda i Sverige, men där övriga familjemedlemmar föddes i Somalia. Sitter de och kallar sig svenskar vid släktmiddagar eller när de reser på semester till sitt hemland för att träffa släkt och vänner, eller identifierar de sig som somalier?

Så avslutningsvis. Hade Jessica Stegrud (SD) fel när hon använde orden kurd och perser eller har Parisa Liljestrand (M) och Lawen Redar (S) förkastat sitt ursprung? Hur är det med fotbollsspelarna som valt att representera sina hemländer. Gör de det som svenskar? Alla de studenter som idag springer ut med sina hemländers flaggor och inte den svenska. Känner de sig i grunden som svenskar eller vill de hellre identifiera sig efter landet där de har sina rötter?

TITLE:
Svenskarna och deras rötter

DESCRIPTION:
Vi minns alla hur Jessica Stegrud (SD) jagades av media när hon på X använde orden ”svenskfödd kurd” och ”perser” efter en kulturdebatt i SVT. När studenterna nu får sitt efterlängtade sommarlov aktualiseras frågan. Hur fel hade Stegrud?

CONTENT:
Vi minns alla hur Jessica Stegrud (SD) jagades av media när hon på X använde orden ”svenskfödd kurd” och ”perser” efter en kulturdebatt i SVT. När studenterna nu får sitt efterlängtade sommarlov aktualiseras frågan. Hur fel hade Stegrud?

Det var i september förra året som Parisa Liljestrand (M) och Lawen Redar (S) debatterade svensk kulturkanon i SVT. Jessica Stegrud reagerade på detta med orden ”Talande ändå att det är en svenskfödd kurd och en perser som debatterar en svensk kulturkanon i Aktuellt”. 

Reaktionerna blev starka, både i media och hos de politiska motståndarna, men hur fel hade egentligen Stegrud? Kan man vara svensk, men ändå hänvisa till en persons rötter och lojalitet?

Thoralf Alfsson tar på sin blogg upp det uppmärksammade bråket vid ett studentfirande i Kalmar. Enligt vittnesmål och bilder, som aldrig kommer att redovisas i etablerad media, var det personer som bevisligen har sina rötter i Palestina och Syrien som rök ihop. Om personerna ifråga var svenskar borde de väl rimligtvis visa sig med den svenska flaggan? Vill de inblandade själva kalla sig svenskar när de umgås med familj, släkt och vänner eller vilken identitet vill de förknippas med?

2021 tog GP:s kultursida upp frågan om studenter med utländsk bakgrund som viftar med sitt hemlands flagga. Emanuel Karlsten tar som exempel upp den stora turkiska diasporan i Tyskland. ”De bor i Tyskland, men lever med turkar” och att ”Fler tyskturkar kände sig mer hemma i Turkiet än i Tyskland”.

Slutorden i Karlstens text säger väl egentligen vad det handlar om. ”För att det är lättare att identifiera sig med ett ursprung ingen någonsin försöker ta ifrån en”. Om detta gällde 2021, borde det väl ha gällt 2025 och idag. Så kan man därmed säga att Jessica Stegrud hade fel eller var det ryggmärgsreflexerna hos journalisterna och de politiska motståndarna som reagerade?

Socialistiska Arbetet tog upp samma ämne förra sommaren och ställde frågan om varför så många blir provocerade när nyblivna studenter viftar med sina hemländers flaggor.

Artikelförfattaren, som uppenbart har rötterna i annat land, skriver ”För många med rötter i ett annat land handlar det inte om att ta avstånd från Sverige – utan om att bära hela sin identitet med stolthet”. Har då Parisa Liljestrand och Lawen Redar tagit avstånd från sina rötter eller är de i grunden en kurd respektive en perser, trots att de är svenska medborgare?

Ämnet blir mer aktuellt när vi kommer till sportens värld. 2020 listade Fotbollskanalen elva svenskar som valt att spela landslagsfotboll för sina hemländer. Sedan dess har det tillkommit fler och sammantaget är det över 100 spelare som valt denna väg, allt från ungdomsspelare till elitspelare i de svenska toppserierna. Springer de ut på planen i rollen som svenskar när de representerar sitt hemland i landskamper och mästerskap, eller gör de det i rollen som chilenare, eritrean, irakier etc?

Den ökände f.d. socialdemokraten, Jamal el-Haj, kallade sig själv stolt socialdemokrat så sent som 2023, men lyfte med glädje upp sina rötter, sin kultur och tillade att han också är en svensk-palestinier.

Man skulle kunna ställa frågan till sjubarnsfamiljen i Rinkeby där fem av barnen är födda i Sverige, men där övriga familjemedlemmar föddes i Somalia. Sitter de och kallar sig svenskar vid släktmiddagar eller när de reser på semester till sitt hemland för att träffa släkt och vänner, eller identifierar de sig som somalier?

Så avslutningsvis. Hade Jessica Stegrud (SD) fel när hon använde orden kurd och perser eller har Parisa Liljestrand (M) och Lawen Redar (S) förkastat sitt ursprung? Hur är det med fotbollsspelarna som valt att representera sina hemländer. Gör de det som svenskar? Alla de studenter som idag springer ut med sina hemländers flaggor och inte den svenska. Känner de sig i grunden som svenskar eller vill de hellre identifiera sig efter landet där de har sina rötter?

TITLE:
Svenskarna och deras rötter

DESCRIPTION:
Vi minns alla hur Jessica Stegrud (SD) jagades av media när hon på X använde orden ”svenskfödd kurd” och ”perser” efter en kulturdebatt i SVT. När studenterna nu får sitt efterlängtade sommarlov aktualiseras frågan. Hur fel hade Stegrud?

CONTENT:
Vi minns alla hur Jessica Stegrud (SD) jagades av media när hon på X använde orden ”svenskfödd kurd” och ”perser” efter en kulturdebatt i SVT. När studenterna nu får sitt efterlängtade sommarlov aktualiseras frågan. Hur fel hade Stegrud?

Det var i september förra året som Parisa Liljestrand (M) och Lawen Redar (S) debatterade svensk kulturkanon i SVT. Jessica Stegrud reagerade på detta med orden ”Talande ändå att det är en svenskfödd kurd och en perser som debatterar en svensk kulturkanon i Aktuellt”. 

Reaktionerna blev starka, både i media och hos de politiska motståndarna, men hur fel hade egentligen Stegrud? Kan man vara svensk, men ändå hänvisa till en persons rötter och lojalitet?

Thoralf Alfsson tar på sin blogg upp det uppmärksammade bråket vid ett studentfirande i Kalmar. Enligt vittnesmål och bilder, som aldrig kommer att redovisas i etablerad media, var det personer som bevisligen har sina rötter i Palestina och Syrien som rök ihop. Om personerna ifråga var svenskar borde de väl rimligtvis visa sig med den svenska flaggan? Vill de inblandade själva kalla sig svenskar när de umgås med familj, släkt och vänner eller vilken identitet vill de förknippas med?

2021 tog GP:s kultursida upp frågan om studenter med utländsk bakgrund som viftar med sitt hemlands flagga. Emanuel Karlsten tar som exempel upp den stora turkiska diasporan i Tyskland. ”De bor i Tyskland, men lever med turkar” och att ”Fler tyskturkar kände sig mer hemma i Turkiet än i Tyskland”.

Slutorden i Karlstens text säger väl egentligen vad det handlar om. ”För att det är lättare att identifiera sig med ett ursprung ingen någonsin försöker ta ifrån en”. Om detta gällde 2021, borde det väl ha gällt 2025 och idag. Så kan man därmed säga att Jessica Stegrud hade fel eller var det ryggmärgsreflexerna hos journalisterna och de politiska motståndarna som reagerade?

Socialistiska Arbetet tog upp samma ämne förra sommaren och ställde frågan om varför så många blir provocerade när nyblivna studenter viftar med sina hemländers flaggor.

Artikelförfattaren, som uppenbart har rötterna i annat land, skriver ”För många med rötter i ett annat land handlar det inte om att ta avstånd från Sverige – utan om att bära hela sin identitet med stolthet”. Har då Parisa Liljestrand och Lawen Redar tagit avstånd från sina rötter eller är de i grunden en kurd respektive en perser, trots att de är svenska medborgare?

Ämnet blir mer aktuellt när vi kommer till sportens värld. 2020 listade Fotbollskanalen elva svenskar som valt att spela landslagsfotboll för sina hemländer. Sedan dess har det tillkommit fler och sammantaget är det över 100 spelare som valt denna väg, allt från ungdomsspelare till elitspelare i de svenska toppserierna. Springer de ut på planen i rollen som svenskar när de representerar sitt hemland i landskamper och mästerskap, eller gör det de i rollen som chilenare, eritrean, irakier etc?

Den ökände f.d. socialdemokraten, Jamal el-Haj, kallade sig själv stolt socialdemokrat så sent som 2023, men lyfte med glädje upp sina rötter, sin kultur och tillade att han också är en svensk-palestinier.

Man skulle kunna ställa frågan till sjubarnsfamiljen i Rinkeby där fem av barnen är födda i Sverige, men där övriga familjemedlemmar föddes i Somalia. Sitter de och kallar sig svenskar vid släktmiddagar eller när de reser på semester till sitt hemland för att träffa släkt och vänner, eller identifierar de sig som somalier?

Så avslutningsvis. Hade Jessica Stegrud (SD) fel när hon använde orden kurd och perser eller har Parisa Liljestrand (M) och Lawen Redar (S) förkastat sitt ursprung? Hur är det med fotbollsspelarna som valt att representera sina hemländer. Gör de det som svenskar? Alla de studenter som idag springer ut med sina hemländers flaggor och inte den svenska. Känner de sig i grunden som svenskar eller vill de hellre identifiera sig efter landet där de har sina rötter?

TITLE:
Svenskarna och deras rötter

DESCRIPTION:
Vi minns alla hur Jessica Stegrud (SD) jagades av media när hon på X använde orden ”svenskfödd kurd” och ”perser” efter en kulturdebatt i SVT. När studenterna nu får sitt efterlängtade sommarlov aktualiseras frågan. Hur fel hade Stegrud?

CONTENT:
Vi minns alla hur Jessica Stegrud (SD) jagades av media när hon på X använde orden ”svenskfödd kurd” och ”perser” efter en kulturdebatt i SVT. När studenterna nu får sitt efterlängtade sommarlov aktualiseras frågan. Hur fel hade Stegrud?

Det var i september förra året som Parisa Liljestrand (M) och Lawen Redar (S) debatterade svensk kulturkanon i SVT. Jessica Stegrud reagerade på detta med orden ”Talande ändå att det är en svenskfödd kurd och en perser som debatterar en svensk kulturkanon i Aktuellt”. 

Reaktionerna blev starka, både i media och hos de politiska motståndarna, men hur fel hade egentligen Stegrud? Kan man vara svensk, men ändå hänvisa till en persons rötter och lojalitet?

Thoralf Alfsson tar på sin blogg upp det uppmärksammade bråket vid ett studentfirande i Kalmar. Enligt vittnesmål och bilder, som aldrig kommer att redovisas i etablerad media, var det personer som bevisligen har sina rötter i Palestina och Syrien som rök ihop. Om personerna ifråga var svenskar borde de väl rimligtvis visa sig med den svenska flaggan? Vill de inblandade själva kalla sig svenskar när de träffar familj, släkt och vänner eller hur benämner de sig själva i grunden?

2021 tog GP:s kultursida upp frågan om studenter med utländsk bakgrund som viftar med sitt hemlands flaggor. Emanuel Karlsten tar som exempel upp den stora turkiska diasporan i Tyskland. ”De bor i Tyskland, men lever med turkar” och att ”Fler tyskturkar kände sig mer hemma i Turkiet än i Tyskland”.

Slutorden i Karlstens text säger väl egentligen vad det handlar om. ”För att det är lättare att identifiera sig med ett ursprung ingen någonsin försöker ta ifrån en”. Om detta gällde 2021, borde det väl ha gällt 2025, så kan man därmed säga att Jessica Stegrud hade fel eller var det ryggmärgsreflexerna hos journalisterna och de politiska motståndarna som reagerade?

Socialistiska Arbetet tog upp samma ämne förra sommaren och ställde frågan om varför så många blir provocerade när nyblivna studenter viftar med sitt hemlands flaggor.

Artikelförfattaren, som uppenbart har rötterna i annat land, skriver ”För många med rötter i ett annat land handlar det inte om att ta avstånd från Sverige – utan om att bära hela sin identitet med stolthet”. Har då Parisa Liljestrand och Lawen Redar tagit avstånd från sina rötter eller är de i grunden en kurd respektive en perser, trots att de är svenska medborgare?

Ämnet blir mer aktuellt när vi kommer till sportens värld. 2020 listade Fotbollskanalen elva svenskar som valt att spela landslagsfotboll för sina hemländer. Sedan dess har det tillkommit fler och sammantaget är det över 100 spelare som valt denna väg, allt från ungdomsspelare till elitspelare i de svenska toppserierna. Springer de ut på planen i rollen som svenskar när de representerar sitt hemland i landskamper och mästerskap, eller gör det de i rollen som chilenare, eritrean, irakier etc?

Den ökände f.d. socialdemokraten, Jamal el-Haj, kallade sig själv stolt socialdemokrat så sent som 2023, men lyfte med glädje upp sina rötter, sin kultur och tillade att han också är en svensk-palestinier.

Man skulle kunna ställa frågan till sjubarnsfamiljen i Rinkeby där fem av barnen är födda i Sverige, men där övriga familjemedlemmar föddes i Somalia. Sitter de och kallar sig svenskar vid släktmiddagar eller när de reser på semester till sitt hemland för att träffa släkt och vänner, eller identifierar de sig som somalier?

Så avslutningsvis. Hade Jessica Stegrud (SD) fel när hon använde orden kurd och perser eller har Parisa Liljestrand (M) och Lawen Redar (S) förkastat sitt ursprung? Hur är det med fotbollsspelarna som valt att representera sina hemländer. Gör de det som svenskar? Alla de studenter som idag springer ut med sina hemländers flaggor och inte den svenska. Känner de sig i grunden som svenskar eller vill de hellre identifiera sig efter landet där de har sina rötter?

TITLE:
Svenskarna och deras rötter

DESCRIPTION:
Vi minns alla hur Jessica Stegrud (SD) jagades av media när hon på X använde orden ”svenskfödd kurd” och ”perser” efter en kulturdebatt i SVT. När studenterna nu får sitt efterlängtade sommarlov aktualiseras frågan. Hur fel hade Stegrud?

CONTENT:
Vi minns alla hur Jessica Stegrud (SD) jagades av media när hon på X använde orden ”svenskfödd kurd” och ”perser” efter en kulturdebatt i SVT. När studenterna nu får sitt efterlängtade sommarlov aktualiseras frågan. Hur fel hade Stegrud?

Det var i september förra året som Parisa Liljestrand (M) och Lawen Redar (S) debatterade svensk kulturkanon i SVT. Jessica Stegrud reagerade på detta med orden ”Talande ändå att det är en svenskfödd kurd och en perser som debatterar en svensk kulturkanon i Aktuellt”. 

Reaktionerna blev starka, både i media och hos de politiska motståndarna, men hur fel hade egentligen Stegrud? Kan man vara svensk, men ändå hänvisa till en persons rötter och lojalitet?

Thoralf Alfsson tar på sin blogg upp det uppmärksammade bråket vid ett studentfirande i Kalmar. Enligt vittnesmål och bilder, som aldrig kommer att redovisas i etablerad media, var det personer som bevisligen har sina rötter i Palestina och Syrien som rök ihop. Om personerna ifråga var svenskar borde de väl rimligtvis vis sig med den svenska flagga? Vill de inblandade själva kalla sig svenskar när de träffar familj, släkt och vänner eller hur benämner de sig själva i grunden?

2021 tog GP:s kultursida upp frågan om studenter med utländsk bakgrund som viftar med sitt hemlands flaggor. Emanuel Karlsten tar som exempel upp den stora turkiska diasporan i Tyskland. ”De bor i Tyskland, men lever med turkar” och att ”Fler tyskturkar kände sig mer hemma i Turkiet än i Tyskland”.

Slutorden i Karlstens text säger väl egentligen vad det handlar om. ”För att det är lättare att identifiera sig med ett ursprung ingen någonsin försöker ta ifrån en”. Om detta gällde 2021, borde det väl ha gällt 2025, så kan man därmed säga att Jessica Stegrud hade fel eller var det ryggmärgsreflexerna hos journalisterna och de politiska motståndarna som reagerade?

Socialistiska Arbetet tog upp samma ämne förra sommaren och ställde frågan om varför så många blir provocerade när nyblivna studenter viftar med sitt hemlands flaggor.

Artikelförfattaren, som uppenbart har rötterna i annat land, skriver ”För många med rötter i ett annat land handlar det inte om att ta avstånd från Sverige – utan om att bära hela sin identitet med stolthet”. Har då Parisa Liljestrand och Lawen Redar tagit avstånd från sina rötter eller är de i grunden en kurd respektive en perser, trots att de är svenska medborgare?

Ämnet blir mer aktuellt när vi kommer till sportens värld. 2020 listade Fotbollskanalen elva svenskar som valt att spela landslagsfotboll för sina hemländer. Sedan dess har det tillkommit fler och sammantaget är det över 100 spelare som valt denna väg, allt från ungdomsspelare till elitspelare i de svenska toppserierna. Springer de ut på planen i rollen som svenskar när de representerar sitt hemland i landskamper och mästerskap, eller gör det de i rollen som chilenare, eritrean, irakier etc?

Den ökände f.d. socialdemokraten, Jamal el-Haj, kallade sig själv stolt socialdemokrat så sent som 2023, men lyfte med glädje upp sina rötter, sin kultur och tillade att han också är en svensk-palestinier.

Man skulle kunna ställa frågan till sjubarnsfamiljen i Rinkeby där fem av barnen är födda i Sverige, men där övriga familjemedlemmar föddes i Somalia. Sitter de och kallar sig svenskar vid släktmiddagar eller när de reser på semester till sitt hemland för att träffa släkt och vänner, eller identifierar de sig som somalier?

Så avslutningsvis. Hade Jessica Stegrud (SD) fel när hon använde orden kurd och perser eller har Parisa Liljestrand (M) och Lawen Redar (S) förkastat sitt ursprung? Hur är det med fotbollsspelarna som valt att representera sina hemländer. Gör de det som svenskar? Alla de studenter som idag springer ut med sina hemländers flaggor och inte den svenska. Känner de sig i grunden som svenskar eller vill de hellre identifiera sig efter landet där de har sina rötter?

TITLE:
Svenskarna och deras rötter

DESCRIPTION:
Vi minns alla hur Jessica Stegrud (SD) jagades av media när hon på X använde orden ”svenskfödd kurd” och ”perser” efter en kulturdebatt i SVT. När studenterna nu får sitt efterlängtade sommarlov aktualiseras frågan. Hur fel hade Stegrud?

CONTENT:
Vi minns alla hur Jessica Stegrud (SD) jagades av media när hon på X använde orden ”svenskfödd kurd” och ”perser” efter en kulturdebatt i SVT. När studenterna nu får sitt efterlängtade sommarlov aktualiseras frågan. Hur fel hade Stegrud?

Det var i september förra året som Parisa Liljestrand (M) och Lawen Redar (S) debatterade svensk kulturkanon i SVT. Jessica Stegrud reagerade på detta med orden ”Talande ändå att det är en svenskfödd kurd och en perser som debatterar en svensk kulturkanon i Aktuellt”. 

Reaktionerna blev starka, både i media och hos de politiska motståndarna, men hur fel hade egentligen Stegrud? Kan man vara svensk, men ändå hänvisa till en persons rötter och lojalitet?

Thoralf Alfsson tar på sin blogg upp det uppmärksammade bråket vid ett studentfirande i Kalmar. Enligt vittnesmål och bilder, som aldrig kommer att redovisas i etablerad media, var det personer som bevisligen har sina rötter i Palestina och Syrien som rök ihop. Om personerna ifråga var svenskar borde de väl rimligtvis visa sig med den svenska flaggan? Vill de inblandade själva kalla sig svenskar när de umgås med familj, släkt och vänner eller vilken identitet vill de förknippas med?

2021 tog GP:s kultursida upp frågan om studenter med utländsk bakgrund som viftar med sitt hemlands flagga. Emanuel Karlsten tar som exempel upp den stora turkiska diasporan i Tyskland. ”De bor i Tyskland, men lever med turkar” och att ”Fler tyskturkar kände sig mer hemma i Turkiet än i Tyskland”.

Slutorden i Karlstens text säger väl egentligen vad det handlar om. ”För att det är lättare att identifiera sig med ett ursprung ingen någonsin försöker ta ifrån en”. Om detta gällde 2021, borde det väl ha gällt 2025 och idag. Så kan man därmed säga att Jessica Stegrud hade fel eller var det ryggmärgsreflexerna hos journalisterna och de politiska motståndarna som reagerade?

Socialistiska Arbetet tog upp samma ämne förra sommaren och ställde frågan om varför så många blir provocerade när nyblivna studenter viftar med sina hemländers flaggor.

Artikelförfattaren, som uppenbart har rötterna i annat land, skriver ”För många med rötter i ett annat land handlar det inte om att ta avstånd från Sverige – utan om att bära hela sin identitet med stolthet”. Har då Parisa Liljestrand och Lawen Redar tagit avstånd från sina rötter eller är de i grunden en kurd respektive en perser, trots att de är svenska medborgare?

Ämnet blir mer aktuellt när vi kommer till sportens värld. 2020 listade Fotbollskanalen elva svenskar som valt att spela landslagsfotboll för sina hemländer. Sedan dess har det tillkommit fler och sammantaget är det över 100 spelare som valt denna väg, allt från ungdomsspelare till elitspelare i de svenska toppserierna. Springer de ut på planen i rollen som svenskar när de representerar sitt hemland i landskamper och mästerskap, eller gör det de i rollen som chilenare, eritrean, irakier etc?

Den ökände f.d. socialdemokraten, Jamal el-Haj, kallade sig själv stolt socialdemokrat så sent som 2023, men lyfte med glädje upp sina rötter, sin kultur och tillade att han också är en svensk-palestinier.

Man skulle kunna ställa frågan till sjubarnsfamiljen i Rinkeby där fem av barnen är födda i Sverige, men där övriga familjemedlemmar föddes i Somalia. Sitter de och kallar sig svenskar vid släktmiddagar eller när de reser på semester till sitt hemland för att träffa släkt och vänner, eller identifierar de sig som somalier?

Så avslutningsvis. Hade Jessica Stegrud (SD) fel när hon använde orden kurd och perser eller har Parisa Liljestrand (M) och Lawen Redar (S) förkastat sitt ursprung? Hur är det med fotbollsspelarna som valt att representera sina hemländer. Gör de det som svenskar? Alla de studenter som idag springer ut med sina hemländers flaggor och inte den svenska. Känner de sig i grunden som svenskar eller vill de hellre identifiera sig efter landet där de har sina rötter?

TITLE:
Svenskarna och deras rötter

DESCRIPTION:
Vi minns alla hur Jessica Stegrud (SD) jagades av media när hon på X använde orden ”svenskfödd kurd” och ”perser” efter en kulturdebatt i SVT. När studenterna nu får sitt efterlängtade sommarlov aktualiseras frågan. Hur fel hade Stegrud?

CONTENT:
Vi minns alla hur Jessica Stegrud (SD) jagades av media när hon på X använde orden ”svenskfödd kurd” och ”perser” efter en kulturdebatt i SVT. När studenterna nu får sitt efterlängtade sommarlov aktualiseras frågan. Hur fel hade Stegrud?

Det var i september förra året som Parisa Liljestrand (M) och Lawen Redar (S) debatterade svensk kulturkanon i SVT. Jessica Stegrud reagerade på detta med orden ”Talande ändå att det är en svenskfödd kurd och en perser som debatterar en svensk kulturkanon i Aktuellt”. 

Reaktionerna blev starka, både i media och hos de politiska motståndarna, men hur fel hade egentligen Stegrud? Kan man vara svensk, men ändå hänvisa till en persons rötter och lojalitet?

Thoralf Alfsson tar på sin blogg upp det uppmärksammade bråket vid ett studentfirande i Kalmar. Enligt vittnesmål och bilder, som aldrig kommer att redovisas i etablerad media, var det personer som bevisligen har sina rötter i Palestina och Syrien som rök ihop. Om personerna ifråga var svenskar borde de väl rimligtvis visa sig med den svenska flaggan? Vill de inblandade själva kalla sig svenskar när de träffar familj, släkt och vänner eller hur benämner de sig själva i grunden?

2021 tog GP:s kultursida upp frågan om studenter med utländsk bakgrund som viftar med sitt hemlands flaggor. Emanuel Karlsten tar som exempel upp den stora turkiska diasporan i Tyskland. ”De bor i Tyskland, men lever med turkar” och att ”Fler tyskturkar kände sig mer hemma i Turkiet än i Tyskland”.

Slutorden i Karlstens text säger väl egentligen vad det handlar om. ”För att det är lättare att identifiera sig med ett ursprung ingen någonsin försöker ta ifrån en”. Om detta gällde 2021, borde det väl ha gällt 2025, så kan man därmed säga att Jessica Stegrud hade fel eller var det ryggmärgsreflexerna hos journalisterna och de politiska motståndarna som reagerade?

Socialistiska Arbetet tog upp samma ämne förra sommaren och ställde frågan om varför så många blir provocerade när nyblivna studenter viftar med sitt hemlands flaggor.

Artikelförfattaren, som uppenbart har rötterna i annat land, skriver ”För många med rötter i ett annat land handlar det inte om att ta avstånd från Sverige – utan om att bära hela sin identitet med stolthet”. Har då Parisa Liljestrand och Lawen Redar tagit avstånd från sina rötter eller är de i grunden en kurd respektive en perser, trots att de är svenska medborgare?

Ämnet blir mer aktuellt när vi kommer till sportens värld. 2020 listade Fotbollskanalen elva svenskar som valt att spela landslagsfotboll för sina hemländer. Sedan dess har det tillkommit fler och sammantaget är det över 100 spelare som valt denna väg, allt från ungdomsspelare till elitspelare i de svenska toppserierna. Springer de ut på planen i rollen som svenskar när de representerar sitt hemland i landskamper och mästerskap, eller gör det de i rollen som chilenare, eritrean, irakier etc?

Den ökände f.d. socialdemokraten, Jamal el-Haj, kallade sig själv stolt socialdemokrat så sent som 2023, men lyfte med glädje upp sina rötter, sin kultur och tillade att han också är en svensk-palestinier.

Man skulle kunna ställa frågan till sjubarnsfamiljen i Rinkeby där fem av barnen är födda i Sverige, men där övriga familjemedlemmar föddes i Somalia. Sitter de och kallar sig svenskar vid släktmiddagar eller när de reser på semester till sitt hemland för att träffa släkt och vänner, eller identifierar de sig som somalier?

Så avslutningsvis. Hade Jessica Stegrud (SD) fel när hon använde orden kurd och perser eller har Parisa Liljestrand (M) och Lawen Redar (S) förkastat sitt ursprung? Hur är det med fotbollsspelarna som valt att representera sina hemländer. Gör de det som svenskar? Alla de studenter som idag springer ut med sina hemländers flaggor och inte den svenska. Känner de sig i grunden som svenskar eller vill de hellre identifiera sig efter landet där de har sina rötter?

TITLE:
Svenskarna och deras rötter

DESCRIPTION:
Vi minns alla hur Jessica Stegrud (SD) jagades av media när hon på X använde orden ”svenskfödd kurd” och ”perser” efter en kulturdebatt i SVT. När studenterna nu får sitt efterlängtade sommarlov aktualiseras frågan. Hur fel hade Stegrud?

CONTENT:
Vi minns alla hur Jessica Stegrud (SD) jagades av media när hon på X använde orden ”svenskfödd kurd” och ”perser” efter en kulturdebatt i SVT. När studenterna nu får sitt efterlängtade sommarlov aktualiseras frågan. Hur fel hade Stegrud?

Det var i september förra året som Parisa Liljestrand (M) och Lawen Redar (S) debatterade svensk kulturkanon i SVT. Jessica Stegrud reagerade på detta med orden ”Talande ändå att det är en svenskfödd kurd och en perser som debatterar en svensk kulturkanon i Aktuellt”. 

Reaktionerna blev starka, både i media och hos de politiska motståndarna, men hur fel hade egentligen Stegrud? Kan man vara svensk, men ändå hänvisa till en persons rötter och lojalitet?

Thoralf Alfsson tar på sin blogg upp det uppmärksammade bråket vid ett studentfirande i Kalmar. Enligt vittnesmål och bilder, som aldrig kommer att redovisas i etablerad media, var det personer som bevisligen har sina rötter i Palestina och Syrien som rök ihop. Om personerna ifråga var svenskar borde de väl rimligtvis visa sig med den svenska flaggan? Vill de inblandade själva kalla sig svenskar när de umgås med familj, släkt och vänner eller vilken identitet vill de förknippas med?

2021 tog GP:s kultursida upp frågan om studenter med utländsk bakgrund som viftar med sitt hemlands flagga. Emanuel Karlsten tar som exempel upp den stora turkiska diasporan i Tyskland. ”De bor i Tyskland, men lever med turkar” och att ”Fler tyskturkar kände sig mer hemma i Turkiet än i Tyskland”.

Slutorden i Karlstens text säger väl egentligen vad det handlar om. ”För att det är lättare att identifiera sig med ett ursprung ingen någonsin försöker ta ifrån en”. Om detta gällde 2021, borde det väl ha gällt 2025 och idag. Så kan man därmed säga att Jessica Stegrud hade fel eller var det ryggmärgsreflexerna hos journalisterna och de politiska motståndarna som reagerade?

Socialistiska Arbetet tog upp samma ämne förra sommaren och ställde frågan om varför så många blir provocerade när nyblivna studenter viftar med sina hemländers flaggor.

Artikelförfattaren, som uppenbart har rötterna i annat land, skriver ”För många med rötter i ett annat land handlar det inte om att ta avstånd från Sverige – utan om att bära hela sin identitet med stolthet”. Har då Parisa Liljestrand och Lawen Redar tagit avstånd från sina rötter eller är de i grunden en kurd respektive en perser, trots att de är svenska medborgare?

Ämnet blir mer aktuellt när vi kommer till sportens värld. 2020 listade Fotbollskanalen elva svenskar som valt att spela landslagsfotboll för sina hemländer. Sedan dess har det tillkommit fler och sammantaget är det över 100 spelare som valt denna väg, allt från ungdomsspelare till elitspelare i de svenska toppserierna. Springer de ut på planen i rollen som svenskar när de representerar sitt hemland i landskamper och mästerskap, eller gör de det i rollen som chilenare, eritrean, irakier etc?

Den ökände f.d. socialdemokraten, Jamal el-Haj, kallade sig själv stolt socialdemokrat så sent som 2023, men lyfte med glädje upp sina rötter, sin kultur och tillade att han också är en svensk-palestinier.

Man skulle kunna ställa frågan till sjubarnsfamiljen i Rinkeby där fem av barnen är födda i Sverige, men där övriga familjemedlemmar föddes i Somalia. Sitter de och kallar sig svenskar vid släktmiddagar eller när de reser på semester till sitt hemland för att träffa släkt och vänner, eller identifierar de sig som somalier?

Så avslutningsvis. Hade Jessica Stegrud (SD) fel när hon använde orden kurd och perser eller har Parisa Liljestrand (M) och Lawen Redar (S) förkastat sitt ursprung? Hur är det med fotbollsspelarna som valt att representera sina hemländer. Gör de det som svenskar? Alla de studenter som idag springer ut med sina hemländers flaggor och inte den svenska. Känner de sig i grunden som svenskar eller vill de hellre identifiera sig efter landet där de har sina rötter?

TITLE:
Svenskarna och deras rötter

DESCRIPTION:
Vi minns alla hur Jessica Stegrud (SD) jagades av media när hon på X använde orden ”svenskfödd kurd” och ”perser” efter en kulturdebatt i SVT. När studenterna nu får sitt efterlängtade sommarlov aktualiseras frågan. Hur fel hade Stegrud?

CONTENT:
Vi minns alla hur Jessica Stegrud (SD) jagades av media när hon på X använde orden ”svenskfödd kurd” och ”perser” efter en kulturdebatt i SVT. När studenterna nu får sitt efterlängtade sommarlov aktualiseras frågan. Hur fel hade Stegrud?

Det var i september förra året som Parisa Liljestrand (M) och Lawen Redar (S) debatterade svensk kulturkanon i SVT. Jessica Stegrud reagerade på detta med orden ”Talande ändå att det är en svenskfödd kurd och en perser som debatterar en svensk kulturkanon i Aktuellt”. 

Reaktionerna blev starka, både i media och hos de politiska motståndarna, men hur fel hade egentligen Stegrud? Kan man vara svensk, men ändå hänvisa till en persons rötter och lojalitet?

Thoralf Alfsson tar på sin blogg upp det uppmärksammade bråket vid ett studentfirande i Kalmar. Enligt vittnesmål och bilder, som aldrig kommer att redovisas i etablerad media, var det personer som bevisligen har sina rötter i Palestina och Syrien som rök ihop. Om personerna ifråga var svenskar borde de väl rimligtvis visa sig med den svenska flaggan? Vill de inblandade själva kalla sig svenskar när de umgås med familj, släkt och vänner eller vilken identitet vill de förknippas med?

2021 tog GP:s kultursida upp frågan om studenter med utländsk bakgrund som viftar med sitt hemlands flagga. Emanuel Karlsten tar som exempel upp den stora turkiska diasporan i Tyskland. ”De bor i Tyskland, men lever med turkar” och att ”Fler tyskturkar kände sig mer hemma i Turkiet än i Tyskland”.

Slutorden i Karlstens text säger väl egentligen vad det handlar om. ”För att det är lättare att identifiera sig med ett ursprung ingen någonsin försöker ta ifrån en”. Om detta gällde 2021, borde det väl ha gällt 2025 och idag. Så kan man därmed säga att Jessica Stegrud hade fel eller var det ryggmärgsreflexerna hos journalisterna och de politiska motståndarna som reagerade?

Socialistiska Arbetet tog upp samma ämne förra sommaren och ställde frågan om varför så många blir provocerade när nyblivna studenter viftar med sina hemländers flaggor.

Artikelförfattaren, som uppenbart har rötterna i annat land, skriver ”För många med rötter i ett annat land handlar det inte om att ta avstånd från Sverige – utan om att bära hela sin identitet med stolthet”. Har då Parisa Liljestrand och Lawen Redar tagit avstånd från sina rötter eller är de i grunden en kurd respektive en perser, trots att de är svenska medborgare?

Ämnet blir mer aktuellt när vi kommer till sportens värld. 2020 listade Fotbollskanalen elva svenskar som valt att spela landslagsfotboll för sina hemländer. Sedan dess har det tillkommit fler och sammantaget är det över 100 spelare som valt denna väg, allt från ungdomsspelare till elitspelare i de svenska toppserierna. Springer de ut på planen i rollen som svenskar när de representerar sitt hemland i landskamper och mästerskap, eller gör det de i rollen som chilenare, eritrean, irakier etc?

Den ökände f.d. socialdemokraten, Jamal el-Haj, kallade sig själv stolt socialdemokrat så sent som 2023, men lyfte med glädje upp sina rötter, sin kultur och tillade att han också är en svensk-palestinier.

Man skulle kunna ställa frågan till sjubarnsfamiljen i Rinkeby där fem av barnen är födda i Sverige, men där övriga familjemedlemmar föddes i Somalia. Sitter de och kallar sig svenskar vid släktmiddagar eller när de reser på semester till sitt hemland för att träffa släkt och vänner, eller identifierar de sig som somalier?

Så avslutningsvis. Hade Jessica Stegrud (SD) fel när hon använde orden kurd och perser eller har Parisa Liljestrand (M) och Lawen Redar (S) förkastat sitt ursprung? Hur är det med fotbollsspelarna som valt att representera sina hemländer. Gör de det som svenskar? Alla de studenter som idag springer ut med sina hemländers flaggor och inte den svenska. Känner de sig i grunden som svenskar eller vill de hellre identifiera sig efter landet där de har sina rötter?

TITLE:
Svenskarna och deras rötter

DESCRIPTION:
Vi minns alla hur Jessica Stegrud (SD) jagades av media när hon på X använde orden ”svenskfödd kurd” och ”perser” efter en kulturdebatt i SVT. När studenterna nu får sitt efterlängtade sommarlov aktualiseras frågan. Hur fel hade Stegrud?

CONTENT:
Vi minns alla hur Jessica Stegrud (SD) jagades av media när hon på X använde orden ”svenskfödd kurd” och ”perser” efter en kulturdebatt i SVT. När studenterna nu får sitt efterlängtade sommarlov aktualiseras frågan. Hur fel hade Stegrud?

Det var i september förra året som Parisa Liljestrand (M) och Lawen Redar (S) debatterade svensk kulturkanon i SVT. Jessica Stegrud reagerade på detta med orden ”Talande ändå att det är en svenskfödd kurd och en perser som debatterar en svensk kulturkanon i Aktuellt”. 

Reaktionerna blev starka, både i media och hos de politiska motståndarna, men hur fel hade egentligen Stegrud? Kan man vara svensk, men ändå hänvisa till en persons rötter och lojalitet?

Thoralf Alfsson tar på sin blogg upp det uppmärksammade bråket vid ett studentfirande i Kalmar. Enligt vittnesmål och bilder, som aldrig kommer att redovisas i etablerad media, var det personer som bevisligen har sina rötter i Palestina och Syrien som rök ihop. Om personerna ifråga var svenskar borde de väl rimligtvis visa sig med den svenska flaggan? Vill de inblandade själva kalla sig svenskar när de träffar familj, släkt och vänner eller hur benämner de sig själva i grunden?

2021 tog GP:s kultursida upp frågan om studenter med utländsk bakgrund som viftar med sitt hemlands flaggor. Emanuel Karlsten tar som exempel upp den stora turkiska diasporan i Tyskland. ”De bor i Tyskland, men lever med turkar” och att ”Fler tyskturkar kände sig mer hemma i Turkiet än i Tyskland”.

Slutorden i Karlstens text säger väl egentligen vad det handlar om. ”För att det är lättare att identifiera sig med ett ursprung ingen någonsin försöker ta ifrån en”. Om detta gällde 2021, borde det väl ha gällt 2025, så kan man därmed säga att Jessica Stegrud hade fel eller var det ryggmärgsreflexerna hos journalisterna och de politiska motståndarna som reagerade?

Socialistiska Arbetet tog upp samma ämne förra sommaren och ställde frågan om varför så många blir provocerade när nyblivna studenter viftar med sitt hemlands flaggor.

Artikelförfattaren, som uppenbart har rötterna i annat land, skriver ”För många med rötter i ett annat land handlar det inte om att ta avstånd från Sverige – utan om att bära hela sin identitet med stolthet”. Har då Parisa Liljestrand och Lawen Redar tagit avstånd från sina rötter eller är de i grunden en kurd respektive en perser, trots att de är svenska medborgare?

Ämnet blir mer aktuellt när vi kommer till sportens värld. 2020 listade Fotbollskanalen elva svenskar som valt att spela landslagsfotboll för sina hemländer. Sedan dess har det tillkommit fler och sammantaget är det över 100 spelare som valt denna väg, allt från ungdomsspelare till elitspelare i de svenska toppserierna. Springer de ut på planen i rollen som svenskar när de representerar sitt hemland i landskamper och mästerskap, eller gör det de i rollen som chilenare, eritrean, irakier etc?

Den ökände f.d. socialdemokraten, Jamal el-Haj, kallade sig själv stolt socialdemokrat så sent som 2023, men lyfte med glädje upp sina rötter, sin kultur och tillade att han också är en svensk-palestinier.

Man skulle kunna ställa frågan till sjubarnsfamiljen i Rinkeby där fem av barnen är födda i Sverige, men där övriga familjemedlemmar föddes i Somalia. Sitter de och kallar sig svenskar vid släktmiddagar eller när de reser på semester till sitt hemland för att träffa släkt och vänner, eller identifierar de sig som somalier?

Så avslutningsvis. Hade Jessica Stegrud (SD) fel när hon använde orden kurd och perser eller har Parisa Liljestrand (M) och Lawen Redar (S) förkastat sitt ursprung? Hur är det med fotbollsspelarna som valt att representera sina hemländer. Gör de det som svenskar? Alla de studenter som idag springer ut med sina hemländers flaggor och inte den svenska. Känner de sig i grunden som svenskar eller vill de hellre identifiera sig efter landet där de har sina rötter?

TITLE:
Svenskarna och deras rötter

DESCRIPTION:
Vi minns alla hur Jessica Stegrud (SD) jagades av media när hon på X använde orden ”svenskfödd kurd” och ”perser” efter en kulturdebatt i SVT. När studenterna nu får sitt efterlängtade sommarlov aktualiseras frågan. Hur fel hade Stegrud?

CONTENT:
Vi minns alla hur Jessica Stegrud (SD) jagades av media när hon på X använde orden ”svenskfödd kurd” och ”perser” efter en kulturdebatt i SVT. När studenterna nu får sitt efterlängtade sommarlov aktualiseras frågan. Hur fel hade Stegrud?

Det var i september förra året som Parisa Liljestrand (M) och Lawen Redar (S) debatterade svensk kulturkanon i SVT. Jessica Stegrud reagerade på detta med orden ”Talande ändå att det är en svenskfödd kurd och en perser som debatterar en svensk kulturkanon i Aktuellt”. 

Reaktionerna blev starka, både i media och hos de politiska motståndarna, men hur fel hade egentligen Stegrud? Kan man vara svensk, men ändå hänvisa till en persons rötter och lojalitet?

Thoralf Alfsson tar på sin blogg upp det uppmärksammade bråket vid ett studentfirande i Kalmar. Enligt vittnesmål och bilder, som aldrig kommer att redovisas i etablerad media, var det personer som bevisligen har sina rötter i Palestina och Syrien som rök ihop. Om personerna ifråga var svenskar borde de väl rimligtvis vis sig med den svenska flagga? Vill de inblandade själva kalla sig svenskar när de träffar familj, släkt och vänner eller hur benämner de sig själva i grunden?

2021 tog GP:s kultursida upp frågan om studenter med utländsk bakgrund som viftar med sitt hemlands flaggor. Emanuel Karlsten tar som exempel upp den stora turkiska diasporan i Tyskland. ”De bor i Tyskland, men lever med turkar” och att ”Fler tyskturkar kände sig mer hemma i Turkiet än i Tyskland”.

Slutorden i Karlstens text säger väl egentligen vad det handlar om. ”För att det är lättare att identifiera sig med ett ursprung ingen någonsin försöker ta ifrån en”. Om detta gällde 2021, borde det väl ha gällt 2025, så kan man därmed säga att Jessica Stegrud hade fel eller var det ryggmärgsreflexerna hos journalisterna och de politiska motståndarna som reagerade?

Socialistiska Arbetet tog upp samma ämne förra sommaren och ställde frågan om varför så många blir provocerade när nyblivna studenter viftar med sitt hemlands flaggor.

Artikelförfattaren, som uppenbart har rötterna i annat land, skriver ”För många med rötter i ett annat land handlar det inte om att ta avstånd från Sverige – utan om att bära hela sin identitet med stolthet”. Har då Parisa Liljestrand och Lawen Redar tagit avstånd från sina rötter eller är de i grunden en kurd respektive en perser, trots att de är svenska medborgare?

Ämnet blir mer aktuellt när vi kommer till sportens värld. 2020 listade Fotbollskanalen elva svenskar som valt att spela landslagsfotboll för sina hemländer. Sedan dess har det tillkommit fler och sammantaget är det över 100 spelare som valt denna väg, allt från ungdomsspelare till elitspelare i de svenska toppserierna. Springer de ut på planen i rollen som svenskar när de representerar sitt hemland i landskamper och mästerskap, eller gör det de i rollen som chilenare, eritrean, irakier etc?

Den ökände f.d. socialdemokraten, Jamal el-Haj, kallade sig själv stolt socialdemokrat så sent som 2023, men lyfte med glädje upp sina rötter, sin kultur och tillade att han också är en svensk-palestinier.

Man skulle kunna ställa frågan till sjubarnsfamiljen i Rinkeby där fem av barnen är födda i Sverige, men där övriga familjemedlemmar föddes i Somalia. Sitter de och kallar sig svenskar vid släktmiddagar eller när de reser på semester till sitt hemland för att träffa släkt och vänner, eller identifierar de sig som somalier?

Så avslutningsvis. Hade Jessica Stegrud (SD) fel när hon använde orden kurd och perser eller har Parisa Liljestrand (M) och Lawen Redar (S) förkastat sitt ursprung? Hur är det med fotbollsspelarna som valt att representera sina hemländer. Gör de det som svenskar? Alla de studenter som idag springer ut med sina hemländers flaggor och inte den svenska. Känner de sig i grunden som svenskar eller vill de hellre identifiera sig efter landet där de har sina rötter?

TITLE:
Svenskarna och deras rötter

DESCRIPTION:
Vi minns alla hur Jessica Stegrud (SD) jagades av media när hon på X använde orden ”svenskfödd kurd” och ”perser” efter en kulturdebatt i SVT. När studenterna nu får sitt efterlängtade sommarlov aktualiseras frågan. Hur fel hade Stegrud?

CONTENT:
Vi minns alla hur Jessica Stegrud (SD) jagades av media när hon på X använde orden ”svenskfödd kurd” och ”perser” efter en kulturdebatt i SVT. När studenterna nu får sitt efterlängtade sommarlov aktualiseras frågan. Hur fel hade Stegrud?

Det var i september förra året som Parisa Liljestrand (M) och Lawen Redar (S) debatterade svensk kulturkanon i SVT. Jessica Stegrud reagerade på detta med orden ”Talande ändå att det är en svenskfödd kurd och en perser som debatterar en svensk kulturkanon i Aktuellt”. 

Reaktionerna blev starka, både i media och hos de politiska motståndarna, men hur fel hade egentligen Stegrud? Kan man vara svensk, men ändå hänvisa till en persons rötter och lojalitet?

Thoralf Alfsson tar på sin blogg upp det uppmärksammade bråket vid ett studentfirande i Kalmar. Enligt vittnesmål och bilder, som aldrig kommer att redovisas i etablerad media, var det personer som bevisligen har sina rötter i Palestina och Syrien som rök ihop. Om personerna ifråga var svenskar borde de väl rimligtvis visa sig med den svenska flaggan? Vill de inblandade själva kalla sig svenskar när de umgås med familj, släkt och vänner eller vilken identitet vill de förknippas med?

2021 tog GP:s kultursida upp frågan om studenter med utländsk bakgrund som viftar med sitt hemlands flagga. Emanuel Karlsten tar som exempel upp den stora turkiska diasporan i Tyskland. ”De bor i Tyskland, men lever med turkar” och att ”Fler tyskturkar kände sig mer hemma i Turkiet än i Tyskland”.

Slutorden i Karlstens text säger väl egentligen vad det handlar om. ”För att det är lättare att identifiera sig med ett ursprung ingen någonsin försöker ta ifrån en”. Om detta gällde 2021, borde det väl ha gällt 2025 och idag. Så kan man därmed säga att Jessica Stegrud hade fel eller var det ryggmärgsreflexerna hos journalisterna och de politiska motståndarna som reagerade?

Socialistiska Arbetet tog upp samma ämne förra sommaren och ställde frågan om varför så många blir provocerade när nyblivna studenter viftar med sina hemländers flaggor.

Artikelförfattaren, som uppenbart har rötterna i annat land, skriver ”För många med rötter i ett annat land handlar det inte om att ta avstånd från Sverige – utan om att bära hela sin identitet med stolthet”. Har då Parisa Liljestrand och Lawen Redar tagit avstånd från sina rötter eller är de i grunden en kurd respektive en perser, trots att de är svenska medborgare?

Ämnet blir mer aktuellt när vi kommer till sportens värld. 2020 listade Fotbollskanalen elva svenskar som valt att spela landslagsfotboll för sina hemländer. Sedan dess har det tillkommit fler och sammantaget är det över 100 spelare som valt denna väg, allt från ungdomsspelare till elitspelare i de svenska toppserierna. Springer de ut på planen i rollen som svenskar när de representerar sitt hemland i landskamper och mästerskap, eller gör det de i rollen som chilenare, eritrean, irakier etc?

Den ökände f.d. socialdemokraten, Jamal el-Haj, kallade sig själv stolt socialdemokrat så sent som 2023, men lyfte med glädje upp sina rötter, sin kultur och tillade att han också är en svensk-palestinier.

Man skulle kunna ställa frågan till sjubarnsfamiljen i Rinkeby där fem av barnen är födda i Sverige, men där övriga familjemedlemmar föddes i Somalia. Sitter de och kallar sig svenskar vid släktmiddagar eller när de reser på semester till sitt hemland för att träffa släkt och vänner, eller identifierar de sig som somalier?

Så avslutningsvis. Hade Jessica Stegrud (SD) fel när hon använde orden kurd och perser eller har Parisa Liljestrand (M) och Lawen Redar (S) förkastat sitt ursprung? Hur är det med fotbollsspelarna som valt att representera sina hemländer. Gör de det som svenskar? Alla de studenter som idag springer ut med sina hemländers flaggor och inte den svenska. Känner de sig i grunden som svenskar eller vill de hellre identifiera sig efter landet där de har sina rötter?

TITLE:
Trump ställer in attack mot Iran

DESCRIPTION:
IRANKRIGET. USA kommer inte att attackera Iran under kvällen, meddelar Donald Trump på Truth Social.

CONTENT:
IRANKRIGET. USA kommer inte att attackera Iran under kvällen, meddelar Donald Trump på Truth Social.

”Jag har ställt in de planerade attackerna och bombningarna mot Iran i kväll”, skriver presidenten. Anledningen ska vara diskussioner som förts med Iran där framsteg gjorts. Även bland annat Israel, Saudiarabien och Qatar har varit inblandade i diskussionerna.Vidare uppger Trump att blockaden i Hormuzsundet kommer fortsätta fram tills att ett avtal mellan länderna har skrivits på. När det kommer ske framkommer inte, men kommer ”meddelas inom kort”.

Trumps text: Based on the fact that discussions with the Islamic Republic of Iran have been brought to the highest level of Iranian leadership and approved, I have, as President of the United States of America, cancelled the scheduled strikes and bombings against Iran this evening. Discussions and final points have been, in both concept and great detail, approved by all parties involved, including the United States, Israel, Saudi Arabia, UAE, Qatar, Turkey, Pakistan, Bahrain, Kuwait, Jordan, Egypt, and others. The Naval Blockade will remain in full force and effect until this Transaction is finalized — Time and place of the signing to be announced shortly.DONALD J. TRUMPPRESIDENT OF THE UNITED STATES OF AMERICA 

***

Pettersson på Facebook

Petterssons på X

Stöd bloggen

Petterssons blogg drivs ideellt och är reklamfri. Vi säljer inga varor eller tjänster. Vill du uppmuntra oss och hjälpa till med de kostnader som finns så är du välkommen med ett bidrag!

Från Swedbank eller sparbanken konto 8257-8933415168

Från andra banker konto 8257-933415168

Paypal används av miljoner över hela världen för att överföra pengar utan att någon obehörig kan se dina betalningsuppgifter.

Du kan även  SWISHA till 0760 858 480

IBAN: SWEDSESS SE1580000825780933415168

TITLE:
Trump ställer in attack mot Iran

DESCRIPTION:
IRANKRIGET. USA kommer inte att attackera Iran under kvällen, meddelar Donald Trump på Truth Social.

CONTENT:
IRANKRIGET. USA kommer inte att attackera Iran under kvällen, meddelar Donald Trump på Truth Social.

”Jag har ställt in de planerade attackerna och bombningarna mot Iran i kväll”, skriver presidenten. Anledningen ska vara diskussioner som förts med Iran där framsteg gjorts. Även bland annat Israel, Saudiarabien och Qatar har varit inblandade i diskussionerna.Vidare uppger Trump att blockaden i Hormuzsundet kommer fortsätta fram tills att ett avtal mellan länderna har skrivits på. När det kommer ske framkommer inte, men kommer ”meddelas inom kort”.

Trumps text: Based on the fact that discussions with the Islamic Republic of Iran have been brought to the highest level of Iranian leadership and approved, I have, as President of the United States of America, cancelled the scheduled strikes and bombings against Iran this evening. Discussions and final points have been, in both concept and great detail, approved by all parties involved, including the United States, Israel, Saudi Arabia, UAE, Qatar, Turkey, Pakistan, Bahrain, Kuwait, Jordan, Egypt, and others. The Naval Blockade will remain in full force and effect until this Transaction is finalized — Time and place of the signing to be announced shortly.DONALD J. TRUMPPRESIDENT OF THE UNITED STATES OF AMERICA

-Pettersson noterar att iranska företrädare inte uttrycker sig lika optimistiskt som Donald Trump. En talesperson för Irans utrikesdepartementet säger till den statliga nyhetsbyrån Tasnim att något slutgiltigt beslut inte har fattats.

”Rapporterna om en överenskommelse är spekulativa.”

***

Pettersson på Facebook

Petterssons på X

Stöd bloggen

Petterssons blogg drivs ideellt och är reklamfri. Vi säljer inga varor eller tjänster. Vill du uppmuntra oss och hjälpa till med de kostnader som finns så är du välkommen med ett bidrag!

Från Swedbank eller sparbanken konto 8257-8933415168

Från andra banker konto 8257-933415168

Paypal används av miljoner över hela världen för att överföra pengar utan att någon obehörig kan se dina betalningsuppgifter.

Du kan även  SWISHA till 0760 858 480

IBAN: SWEDSESS SE1580000825780933415168

TITLE:
Trump ställer in attack mot Iran

DESCRIPTION:
IRANKRIGET. USA kommer inte att attackera Iran under kvällen, meddelar Donald Trump på Truth Social.

CONTENT:
IRANKRIGET. USA kommer inte att attackera Iran under kvällen, meddelar Donald Trump på Truth Social.

”Jag har ställt in de planerade attackerna och bombningarna mot Iran i kväll”, skriver presidenten. Anledningen ska vara diskussioner som förts med Iran där framsteg gjorts. Även bland annat Israel, Saudiarabien och Qatar har varit inblandade i diskussionerna.Vidare uppger Trump att blockaden i Hormuzsundet kommer fortsätta fram tills att ett avtal mellan länderna har skrivits på. När det kommer ske framkommer inte, men kommer ”meddelas inom kort”.

Trumps text: Based on the fact that discussions with the Islamic Republic of Iran have been brought to the highest level of Iranian leadership and approved, I have, as President of the United States of America, cancelled the scheduled strikes and bombings against Iran this evening. Discussions and final points have been, in both concept and great detail, approved by all parties involved, including the United States, Israel, Saudi Arabia, UAE, Qatar, Turkey, Pakistan, Bahrain, Kuwait, Jordan, Egypt, and others. The Naval Blockade will remain in full force and effect until this Transaction is finalized — Time and place of the signing to be announced shortly.DONALD J. TRUMPPRESIDENT OF THE UNITED STATES OF AMERICA 

***

Pettersson på Facebook

Petterssons på X

Stöd bloggen

Petterssons blogg drivs ideellt och är reklamfri. Vi säljer inga varor eller tjänster. Vill du uppmuntra oss och hjälpa till med de kostnader som finns så är du välkommen med ett bidrag!

Från Swedbank eller sparbanken konto 8257-8933415168

Från andra banker konto 8257-933415168

Paypal används av miljoner över hela världen för att överföra pengar utan att någon obehörig kan se dina betalningsuppgifter.

Du kan även  SWISHA till 0760 858 480

IBAN: SWEDSESS SE1580000825780933415168

TITLE:
Trump ställer in attack mot Iran

DESCRIPTION:
IRANKRIGET. USA kommer inte att attackera Iran under kvällen, meddelar Donald Trump på Truth Social.

CONTENT:
IRANKRIGET. USA kommer inte att attackera Iran under kvällen, meddelar Donald Trump på Truth Social.

”Jag har ställt in de planerade attackerna och bombningarna mot Iran i kväll”, skriver presidenten. Anledningen ska vara diskussioner som förts med Iran där framsteg gjorts. Även bland annat Israel, Saudiarabien och Qatar har varit inblandade i diskussionerna.Vidare uppger Trump att blockaden i Hormuzsundet kommer fortsätta fram tills att ett avtal mellan länderna har skrivits på. När det kommer ske framkommer inte, men kommer ”meddelas inom kort”.

Trumps text: Based on the fact that discussions with the Islamic Republic of Iran have been brought to the highest level of Iranian leadership and approved, I have, as President of the United States of America, cancelled the scheduled strikes and bombings against Iran this evening. Discussions and final points have been, in both concept and great detail, approved by all parties involved, including the United States, Israel, Saudi Arabia, UAE, Qatar, Turkey, Pakistan, Bahrain, Kuwait, Jordan, Egypt, and others. The Naval Blockade will remain in full force and effect until this Transaction is finalized — Time and place of the signing to be announced shortly.DONALD J. TRUMPPRESIDENT OF THE UNITED STATES OF AMERICA

-Pettersson noterar att iranska företrädare inte uttrycker sig lika optimistiskt som Donald Trump. En talesperson för Irans utrikesdepartementet säger till den statliga nyhetsbyrån Tasnim att något slutgiltigt beslut inte har fattats.

”Rapporterna om en överenskommelse är spekulativa.”

***

Pettersson på Facebook

Petterssons på X

Stöd bloggen

Petterssons blogg drivs ideellt och är reklamfri. Vi säljer inga varor eller tjänster. Vill du uppmuntra oss och hjälpa till med de kostnader som finns så är du välkommen med ett bidrag!

Från Swedbank eller sparbanken konto 8257-8933415168

Från andra banker konto 8257-933415168

Paypal används av miljoner över hela världen för att överföra pengar utan att någon obehörig kan se dina betalningsuppgifter.

Du kan även  SWISHA till 0760 858 480

IBAN: SWEDSESS SE1580000825780933415168

TITLE:
USA kommer slå hårt mot Iran i natt

DESCRIPTION:
IRANKRIGET. USA:s president Donald Trump hotar med nya kraftiga attacker mot Iran natten till fredag, och varnar för att USA kan komma att ta över iransk oljeinfrastruktur. Iran varnar, å sin sida, för att Elon Musks företag i regionen kan bli måltavlor. USA kommer att slå ”mycket hårt” mot Iran, skriver Trump på Truth Social.

CONTENT:
IRANKRIGET. USA:s president Donald Trump hotar med nya kraftiga attacker mot Iran natten till fredag, och varnar för att USA kan komma att ta över iransk oljeinfrastruktur. Iran varnar, å sin sida, för att Elon Musks företag i regionen kan bli måltavlor. USA kommer att slå ”mycket hårt” mot Iran, skriver Trump på Truth Social.

Fritt översatt: USA kommer att slå till mot Iran (vars flotta, flygvapen, radar, luftvärn och alla andra former av försvar, tillsammans med det mesta av dess offensiva förmåga, är BORTA!), MYCKET HÅRT IKVÄLL. Någon gång inom en inte alltför avlägsen framtid kommer vi att inta Khargön och andra oljeinfrastrukturpunkter och ta total kontroll över deras olje- och gasmarknader, ungefär som vi har gjort med Venezuela, vilket fungerar utmärkt för både Venezuela och USA. Tack för er uppmärksamhet på denna fråga! President DONALD J. TRUMP

Presidenten har flera gånger tidigare sagt att han ska attackera Kharg, i sina försök att få Iran att gå med på hans krav för att avsluta det krig som USA och Israel startade den 28 februari.

I en kommentar till Fox News säger Trump dock att han, i motsats till tidigare utspel, ”helst inte” ser attacker mot civil iransk infrastruktur som kraftverk.

Trumps senaste hot kommer efter att USA natten mot torsdagen attackerade flera mål i Iran, som svarade med att avfyra robotar mot mål i Bahrain, Jordanien och Kuwait.

I fortsatta hämndattacker mot USA kommer Iran att betrakta mångmiljardären Elon Musks företag i Mellanöstern som militära mål. Det rapporterar den regimtrogna nyhetsbyrån Fars på torsdagen.

Hotet motiveras med att Musk enligt Fars låter både amerikansk och israelisk militär använda hans företags infrastruktur.

-Pettersson undrar varför inte Donald Trump fick Nobels fredspris som han ville…

***

Pettersson på Facebook

Petterssons på X

Stöd bloggen

Petterssons blogg drivs ideellt och är reklamfri. Vi säljer inga varor eller tjänster. Vill du uppmuntra oss och hjälpa till med de kostnader som finns så är du välkommen med ett bidrag!

Från Swedbank eller sparbanken konto 8257-8933415168

Från andra banker konto 8257-933415168

Paypal används av miljoner över hela världen för att överföra pengar utan att någon obehörig kan se dina betalningsuppgifter.

Du kan även  SWISHA till 0760 858 480

IBAN: SWEDSESS SE1580000825780933415168

TITLE:
USA kommer slå hårt mot Iran i natt

DESCRIPTION:
IRANKRIGET. USA:s president Donald Trump hotar med nya kraftiga attacker mot Iran natten till fredag, och varnar för att USA kan komma att ta över iransk oljeinfrastruktur. Iran varnar, å sin sida, för att Elon Musks företag i regionen kan bli måltavlor. USA kommer att slå ”mycket hårt” mot Iran, skriver Trump på Truth Social.

CONTENT:
IRANKRIGET. USA:s president Donald Trump hotar med nya kraftiga attacker mot Iran natten till fredag, och varnar för att USA kan komma att ta över iransk oljeinfrastruktur. Iran varnar, å sin sida, för att Elon Musks företag i regionen kan bli måltavlor. USA kommer att slå ”mycket hårt” mot Iran, skriver Trump på Truth Social.

Fritt översatt: USA kommer att slå till mot Iran (vars flotta, flygvapen, radar, luftvärn och alla andra former av försvar, tillsammans med det mesta av dess offensiva förmåga, är BORTA!), MYCKET HÅRT IKVÄLL. Någon gång inom en inte alltför avlägsen framtid kommer vi att inta Khargön och andra oljeinfrastrukturpunkter och ta total kontroll över deras olje- och gasmarknader, ungefär som vi har gjort med Venezuela, vilket fungerar utmärkt för både Venezuela och USA. Tack för er uppmärksamhet på denna fråga! President DONALD J. TRUMP

Presidenten har flera gånger tidigare sagt att han ska attackera Kharg, i sina försök att få Iran att gå med på hans krav för att avsluta det krig som USA och Israel startade den 28 februari.

I en kommentar till Fox News säger Trump dock att han, i motsats till tidigare utspel, ”helst inte” ser attacker mot civil iransk infrastruktur som kraftverk.

Trumps senaste hot kommer efter att USA natten mot torsdagen attackerade flera mål i Iran, som svarade med att avfyra robotar mot mål i Bahrain, Jordanien och Kuwait.

I fortsatta hämndattacker mot USA kommer Iran att betrakta mångmiljardären Elon Musks företag i Mellanöstern som militära mål. Det rapporterar den regimtrogna nyhetsbyrån Fars på torsdagen.

Hotet motiveras med att Musk enligt Fars låter både amerikansk och israelisk militär använda hans företags infrastruktur.

-Pettersson undrar varför inte Donald Trump fick Nobels fredspris som han ville…

Trump säger att det fungerar utmärkt att USA tagit hand om Venezuelas olja, jag tror inte venezolanerna håller med…

***

Pettersson på Facebook

Petterssons på X

Stöd bloggen

Petterssons blogg drivs ideellt och är reklamfri. Vi säljer inga varor eller tjänster. Vill du uppmuntra oss och hjälpa till med de kostnader som finns så är du välkommen med ett bidrag!

Från Swedbank eller sparbanken konto 8257-8933415168

Från andra banker konto 8257-933415168

Paypal används av miljoner över hela världen för att överföra pengar utan att någon obehörig kan se dina betalningsuppgifter.

Du kan även  SWISHA till 0760 858 480

IBAN: SWEDSESS SE1580000825780933415168

TITLE:
USA kommer slå hårt mot Iran i natt

DESCRIPTION:
IRANKRIGET. USA:s president Donald Trump hotar med nya kraftiga attacker mot Iran natten till fredag, och varnar för att USA kan komma att ta över iransk oljeinfrastruktur. Iran varnar, å sin sida, för att Elon Musks företag i regionen kan bli måltavlor. USA kommer att slå ”mycket hårt” mot Iran, skriver Trump på Truth Social.

CONTENT:
IRANKRIGET. USA:s president Donald Trump hotar med nya kraftiga attacker mot Iran natten till fredag, och varnar för att USA kan komma att ta över iransk oljeinfrastruktur. Iran varnar, å sin sida, för att Elon Musks företag i regionen kan bli måltavlor. USA kommer att slå ”mycket hårt” mot Iran, skriver Trump på Truth Social.

Fritt översatt: USA kommer att slå till mot Iran (vars flotta, flygvapen, radar, luftvärn och alla andra former av försvar, tillsammans med det mesta av dess offensiva förmåga, är BORTA!), MYCKET HÅRT IKVÄLL. Någon gång inom en inte alltför avlägsen framtid kommer vi att inta Khargön och andra oljeinfrastrukturpunkter och ta total kontroll över deras olje- och gasmarknader, ungefär som vi har gjort med Venezuela, vilket fungerar utmärkt för både Venezuela och USA. Tack för er uppmärksamhet på denna fråga! President DONALD J. TRUMP

Presidenten har flera gånger tidigare sagt att han ska attackera Kharg, i sina försök att få Iran att gå med på hans krav för att avsluta det krig som USA och Israel startade den 28 februari.

I en kommentar till Fox News säger Trump dock att han, i motsats till tidigare utspel, ”helst inte” ser attacker mot civil iransk infrastruktur som kraftverk.

Trumps senaste hot kommer efter att USA natten mot torsdagen attackerade flera mål i Iran, som svarade med att avfyra robotar mot mål i Bahrain, Jordanien och Kuwait.

I fortsatta hämndattacker mot USA kommer Iran att betrakta mångmiljardären Elon Musks företag i Mellanöstern som militära mål. Det rapporterar den regimtrogna nyhetsbyrån Fars på torsdagen.

Hotet motiveras med att Musk enligt Fars låter både amerikansk och israelisk militär använda hans företags infrastruktur.

-Pettersson undrar varför inte Donald Trump fick Nobels fredspris som han ville…

***

Pettersson på Facebook

Petterssons på X

Stöd bloggen

Petterssons blogg drivs ideellt och är reklamfri. Vi säljer inga varor eller tjänster. Vill du uppmuntra oss och hjälpa till med de kostnader som finns så är du välkommen med ett bidrag!

Från Swedbank eller sparbanken konto 8257-8933415168

Från andra banker konto 8257-933415168

Paypal används av miljoner över hela världen för att överföra pengar utan att någon obehörig kan se dina betalningsuppgifter.

Du kan även  SWISHA till 0760 858 480

IBAN: SWEDSESS SE1580000825780933415168

TITLE:
USA kommer slå hårt mot Iran i natt

DESCRIPTION:
IRANKRIGET. USA:s president Donald Trump hotar med nya kraftiga attacker mot Iran natten till fredag, och varnar för att USA kan komma att ta över iransk oljeinfrastruktur. Iran varnar, å sin sida, för att Elon Musks företag i regionen kan bli måltavlor. USA kommer att slå ”mycket hårt” mot Iran, skriver Trump på Truth Social.

CONTENT:
IRANKRIGET. USA:s president Donald Trump hotar med nya kraftiga attacker mot Iran natten till fredag, och varnar för att USA kan komma att ta över iransk oljeinfrastruktur. Iran varnar, å sin sida, för att Elon Musks företag i regionen kan bli måltavlor. USA kommer att slå ”mycket hårt” mot Iran, skriver Trump på Truth Social.

Fritt översatt: USA kommer att slå till mot Iran (vars flotta, flygvapen, radar, luftvärn och alla andra former av försvar, tillsammans med det mesta av dess offensiva förmåga, är BORTA!), MYCKET HÅRT IKVÄLL. Någon gång inom en inte alltför avlägsen framtid kommer vi att inta Khargön och andra oljeinfrastrukturpunkter och ta total kontroll över deras olje- och gasmarknader, ungefär som vi har gjort med Venezuela, vilket fungerar utmärkt för både Venezuela och USA. Tack för er uppmärksamhet på denna fråga! President DONALD J. TRUMP

Presidenten har flera gånger tidigare sagt att han ska attackera Kharg, i sina försök att få Iran att gå med på hans krav för att avsluta det krig som USA och Israel startade den 28 februari.

I en kommentar till Fox News säger Trump dock att han, i motsats till tidigare utspel, ”helst inte” ser attacker mot civil iransk infrastruktur som kraftverk.

Trumps senaste hot kommer efter att USA natten mot torsdagen attackerade flera mål i Iran, som svarade med att avfyra robotar mot mål i Bahrain, Jordanien och Kuwait.

I fortsatta hämndattacker mot USA kommer Iran att betrakta mångmiljardären Elon Musks företag i Mellanöstern som militära mål. Det rapporterar den regimtrogna nyhetsbyrån Fars på torsdagen.

Hotet motiveras med att Musk enligt Fars låter både amerikansk och israelisk militär använda hans företags infrastruktur.

-Pettersson undrar varför inte Donald Trump fick Nobels fredspris som han ville…

Trump säger att det fungerar utmärkt att USA tagit hand om Venezuelas olja, jag tror inte venezolanerna håller med…

***

Pettersson på Facebook

Petterssons på X

Stöd bloggen

Petterssons blogg drivs ideellt och är reklamfri. Vi säljer inga varor eller tjänster. Vill du uppmuntra oss och hjälpa till med de kostnader som finns så är du välkommen med ett bidrag!

Från Swedbank eller sparbanken konto 8257-8933415168

Från andra banker konto 8257-933415168

Paypal används av miljoner över hela världen för att överföra pengar utan att någon obehörig kan se dina betalningsuppgifter.

Du kan även  SWISHA till 0760 858 480

IBAN: SWEDSESS SE1580000825780933415168