Full text
Jag kan inte förstå ministerns konstanta överreaktioner. Beror de måhända på hans brister i uppfostringen av sin egen avkomma?
En mer redaktionell vy: AI-analyser först som bakgrundsläsning, därefter kategorins artiklar presenterade som i en nyhetsöversikt med versionshistorik kvar.
Jag kan inte förstå ministerns konstanta överreaktioner. Beror de måhända på hans brister i uppfostringen av sin egen avkomma?
Jag kan inte förstå ministerns konstanta överreaktioner. Beror de måhända på hans brister i uppfostringen av sin egen avkomma?
Tidöpartiernas chans till fortsatt makt hänger på att Liberalerna klarar spärren. Men någon hjälp från Sverigedemokraterna blir det inte. Jimmie Åkesson avfärdar tanken på stödröster i en intervju med TV4, gjord under bussturnén genom Sörmland och Västmanland. Liberalerna, som ligger riktigt risigt till i mätningarna, framhåller själva att partiets överlevnad är en förutsättning för att […]
Tidöpartiernas chans till fortsatt makt hänger på att Liberalerna klarar spärren. Men någon hjälp från Sverigedemokraterna blir det inte.
Jimmie Åkesson avfärdar tanken på stödröster i en intervju med TV4, gjord under bussturnén genom Sörmland och Västmanland. Liberalerna, som ligger riktigt risigt till i mätningarna, framhåller själva att partiets överlevnad är en förutsättning för att Ulf Kristersson ska kunna bilda regering.
Men L kan inte hoppas på några stödröster från SD.
– Liberalernas förhandlingsposition är kanske inte den sverigedemokratiska väljare ska vara stark, de är vår motpol i det här samarbetet, säger Åkesson.
Han fortsätter:
– Så jag uppmanar ingen att stödrösta på dem. Man bör stödrösta på Sverigedemokraterna.
Han skickar i stället frågan vidare till Kristersson och Ebba Busch och konstaterar att stödröstande är en borgerlig tradition som hans eget parti står utanför. Uppmaningen till de egna väljarna är entydig: rösta på Sverigedemokraterna.
Novus senaste mätning ger oppositionen sju procentenheters försprång. Åkesson beskriver ändå läget som femtio-femtio med hänvisning till att många väljare bestämmer sig först under sista veckan.
– Liberalernas förhandlingsposition är kanske inte den sverigedemokratiska väljare ska vara stark, de är vår motpol i det här samarbetet.
– Så jag uppmanar ingen att stödrösta på dem. Man bör stödrösta på Sverigedemokraterna.
Jag blir inte klok på vad det var som skedde egentligen på Musks Tesla i Sverige. Den arbetsmarknadspolitiska konflikt som påstås varit den längsta i modern tid i vårt land. Vad med fackets roll? Ena dagen strejkades det. Nästa dag avbröts strejken. Så strejk igen. Det har till och med givits en benämning som jag […]
Jag blir inte klok på vad det var som skedde egentligen på Musks Tesla i Sverige. Den arbetsmarknadspolitiska konflikt som påstås varit den längsta i modern tid i vårt land.
Vad med fackets roll? Ena dagen strejkades det. Nästa dag avbröts strejken. Så strejk igen. Det har till och med givits en benämning som jag aldrig hört förr: jojo-strejk.
Hur det gick till när de strejkande nolltaxerades och förlorade sitt sjukpenningsgrundande inkomst (SGI) begriper jag överhuvudtaget inte. Men det torde givit allvarliga konsekvenser för strejkunderstödet. Och för uppslutningen runt strejken från medlemmarna, kan man antaga.
Alla sades upp efter att ha accepterat ett futtigt avgångsvederlag. Hur mycket berodde på Metalls velande? Det skulle inte förvåna mig om medlemmarna tröttnade på jojon.
Gör facket till en kamporganisation, manades det förr. Glöm då IF Metall.
Det hävdas, ödesmättat, att strejken är viktig principiellt och inte bara handlar om Tesla, utan om kampen för den svenska modellen. Det kollektiva förhandlingssystemet. Om man inte lyckas få till ett kollektivavtal, vilka blir konsekvenserna? Är den svenska modellen på utdöende?
Kanske behöver man inte måla fan på väggen. Kanske kan det leda till att en genuin fackföreningsrörelse föds på nytt. Med en lokal facklig kamp. Det skulle kunna mobilisera medlemmarna.
På 1970-talet skrev jag en avhandling om lokal facklig kamp, ”Från Konsul Göransson till MBL” (1979). Historiska jämförelser visar att facket självständiggjorts gentemot medlemmarna. De behövs inte för verksamhetens bedrivande. För att uttrycka det krasst. Rakt på sak.
Ta storavdelningsbildandet, centraliseringen. Medlemmarna reducerade till kontingentbetalande pappersmedlemmar. Ombudsmannamakt. Heltidsanställda funktionärer.
Medlemmarna förväntas hålla sig passiva. Sitta still i båten. Det är allt. Nå, de får inte vara med i SD eller hysa positiva sympatier för detta Socialdemokraterna utmanande parti. Kollektivanslutningen till S är visserligen borta. Men banden mellan LO och S är lika starka.
Och så, efter gruvstrejken och de vilda strejkerna som tog LO på sängen, den förkättrade arbetsrätten. MBL-tutan. Facket inlåst i arbetsrättens förhandlingsbur. Bakbundet.
Summa summarum. Jag vet inte om det är så dåligt att striden gått förlorad på Tesla. Till syvende og sist handlar det om vad medlemmarna är beredda till. Som alltid.
Lasse EkstrandTidigare ordförande på lokal nivå inom SACO.
Personer över 60 år utsätts för hälsorisker kopplade till värme vid betydligt lägre temperaturer än man tidigare trott. Med en åldrande befolkning och fler värmeböljor krävs mer beredskap, enligt en ny studie.
Personer över 60 år utsätts för hälsorisker kopplade till värme vid betydligt lägre temperaturer än man tidigare trott. Med en åldrande befolkning och fler värmeböljor krävs mer beredskap, enligt en ny studie.
Richard Jomshof skriver att han hatar islam. Han skriver att islam vill islamisera hela världen genom jihad, förfölja och döda icke-muslimer, göra kvinnor mindre värda, sprida antisemitism och avskaffa demokratin. Och så kommer slutklämmen, den som egentligen förklarar resten: han hatar också ”alla dessa medlöpare som springer islamisternas ärenden och hjälper dem med att ta … Fortsätt läsa När hatet blir politik →
Richard Jomshof skriver att han hatar islam. Han skriver att islam vill islamisera hela världen genom jihad, förfölja och döda icke-muslimer, göra kvinnor mindre värda, sprida antisemitism och avskaffa demokratin. Och så kommer slutklämmen, den som egentligen förklarar resten: han hatar också ”alla dessa medlöpare som springer islamisternas ärenden och hjälper dem med att ta … Fortsätt läsa När hatet blir politik →
Statsministern anklagar honom för att sabotera valrörelsen. Richard Jomshof själv vill ha en nyinrättad ministerpost med uppdrag att driva just den fråga han anklagas för att skada Tidösamarbetet med. SVT följde SD-toppen under ett besök i Falun dagen efter att Ulf Kristersson riktat kritik mot honom. Bakgrunden är en intervju i Dagens Nyheter där Jomshof […]
Statsministern anklagar honom för att sabotera valrörelsen. Richard Jomshof själv vill ha en nyinrättad ministerpost med uppdrag att driva just den fråga han anklagas för att skada Tidösamarbetet med.
SVT följde SD-toppen under ett besök i Falun dagen efter att Ulf Kristersson riktat kritik mot honom. Bakgrunden är en intervju i Dagens Nyheter där Jomshof uppmanade muslimer att sluta vara muslimer. Han bedriver just nu en bokturné där han föreläser för partikamrater om islam, som han beskriver som ett hot mot demokratin.
Kritiken avfärdar han med att alla partier söker uppmärksamhet och att han driver det han tror på.
De ministerposter som i dag finns på bordet är han däremot inte intresserad av. De skulle vara svåra att förena med hans opinionsbildning, menar han – men en post byggd kring den egna frågan vore något annat.
– Det kan man kanske lägga under någon sorts demokratiminister, säger han till SVT.
Han fortsätter:
– Om man skulle kunna få en ministerpost där man sysslar med islam och islamiseringsfrågan? Ja det är en annan sak, jag tar den genast, jag lovar. Helt ärligt, det hade jag gjort.
Åkesson ville inte utesluta något
Kristersson har lovat Sverigedemokraterna ministerposter om Tidöpartierna behåller makten. Frågan om vilka personer det kan bli aktuellt för blev känslig sedan Jomshof kallat Magdalena Andersson för quisling – en affär som präglade första halvan av augusti. När Jimmie Åkesson nyligen fick frågan om Jomshof därmed diskvalificerat sig ville partiledaren inte utesluta att Jomshof kunde bli minister ändå.
Kristersson avfärdar
Ulf Kristersson menar dock i en kommentar till Svenska Dagbladet att han inte vill ge Jomshof uppmärksamhet.
– Jag kommer personligen godkänna varje person som blir statsråd. Det här handlar bara om att han vill få uppmärksamhet. Jag tar inte det på allvar, säger Kristersson till tidningen.
TITLE: Jomshof vill bli demokratiminister: ”Jag tar den genast” DESCRIPTION: Statsministern anklagar honom för att sabotera valrörelsen. Richard Jomshof själv vill ha en nyinrättad ministerpost med uppdrag att driva just den fråga han anklagas för att skada Tidösamarbetet med. SVT följde SD-toppen under ett besök i Falun dagen efter att Ulf Kristersson riktat kritik mot honom. Bakgrunden är en intervju i Dagens Nyheter där Jomshof […] CONTENT: Statsministern anklagar honom för att sabotera valrörelsen. Richard Jomshof själv vill ha en nyinrättad ministerpost med uppdrag att driva just den fråga han anklagas för att skada Tidösamarbetet med. SVT följde SD-toppen under ett besök i Falun dagen efter att Ulf Kristersson riktat kritik mot honom. Bakgrunden är en intervju i Dagens Nyheter där Jomshof uppmanade muslimer att sluta vara muslimer. Han bedriver just nu en bokturné där han föreläser för partikamrater om islam, som han beskriver som ett hot mot demokratin. Kritiken avfärdar han med att alla partier söker uppmärksamhet och att han driver det han tror på. De ministerposter som i dag finns på bordet är han däremot inte intresserad av. De skulle vara svåra att förena med hans opinionsbildning, menar han – men en post byggd kring den egna frågan vore något annat. – Det kan man kanske lägga under någon sorts demokratiminister, säger han till SVT. Han fortsätter: – Om man skulle kunna få en ministerpost där man sysslar med islam och islamiseringsfrågan? Ja det är en annan sak, jag tar den genast, jag lovar. Helt ärligt, det hade jag gjort. Åkesson ville inte utesluta något Kristersson har lovat Sverigedemokraterna ministerposter om Tidöpartierna behåller makten. Frågan om vilka personer det kan bli aktuellt för blev känslig sedan Jomshof kallat Magdalena Andersson för quisling – en affär som präglade första halvan av augusti. När Jimmie Åkesson nyligen fick frågan om Jomshof därmed diskvalificerat sig ville partiledaren inte utesluta att Jomshof kunde bli minister ändå.
TITLE: Jomshof vill bli demokratiminister: ”Jag tar den genast” DESCRIPTION: Statsministern anklagar honom för att sabotera valrörelsen. Richard Jomshof själv vill ha en nyinrättad ministerpost med uppdrag att driva just den fråga han anklagas för att skada Tidösamarbetet med. SVT följde SD-toppen under ett besök i Falun dagen efter att Ulf Kristersson riktat kritik mot honom. Bakgrunden är en intervju i Dagens Nyheter där Jomshof […] CONTENT: Statsministern anklagar honom för att sabotera valrörelsen. Richard Jomshof själv vill ha en nyinrättad ministerpost med uppdrag att driva just den fråga han anklagas för att skada Tidösamarbetet med. SVT följde SD-toppen under ett besök i Falun dagen efter att Ulf Kristersson riktat kritik mot honom. Bakgrunden är en intervju i Dagens Nyheter där Jomshof uppmanade muslimer att sluta vara muslimer. Han bedriver just nu en bokturné där han föreläser för partikamrater om islam, som han beskriver som ett hot mot demokratin. Kritiken avfärdar han med att alla partier söker uppmärksamhet och att han driver det han tror på. De ministerposter som i dag finns på bordet är han däremot inte intresserad av. De skulle vara svåra att förena med hans opinionsbildning, menar han – men en post byggd kring den egna frågan vore något annat. – Det kan man kanske lägga under någon sorts demokratiminister, säger han till SVT. Han fortsätter: – Om man skulle kunna få en ministerpost där man sysslar med islam och islamiseringsfrågan? Ja det är en annan sak, jag tar den genast, jag lovar. Helt ärligt, det hade jag gjort. Åkesson ville inte utesluta något Kristersson har lovat Sverigedemokraterna ministerposter om Tidöpartierna behåller makten. Frågan om vilka personer det kan bli aktuellt för blev känslig sedan Jomshof kallat Magdalena Andersson för quisling – en affär som präglade första halvan av augusti. När Jimmie Åkesson nyligen fick frågan om Jomshof därmed diskvalificerat sig ville partiledaren inte utesluta att Jomshof kunde bli minister ändå. Kristersson avfärdar Ulf Kristersson menar dock i en kommentar till Svenska Dagbladet att han inte vill ge Jomshof uppmärksamhet. – Jag kommer personligen godkänna varje person som blir statsråd. Det här handlar bara om att han vill få uppmärksamhet. Jag tar inte det på allvar, säger Kristersson till tidningen.
Statsministern anklagar honom för att sabotera valrörelsen. Richard Jomshof själv vill ha en nyinrättad ministerpost med uppdrag att driva just den fråga han anklagas för att skada Tidösamarbetet med. SVT följde SD-toppen under ett besök i Falun dagen efter att Ulf Kristersson riktat kritik mot honom. Bakgrunden är en intervju i Dagens Nyheter där Jomshof […]
Statsministern anklagar honom för att sabotera valrörelsen. Richard Jomshof själv vill ha en nyinrättad ministerpost med uppdrag att driva just den fråga han anklagas för att skada Tidösamarbetet med.
SVT följde SD-toppen under ett besök i Falun dagen efter att Ulf Kristersson riktat kritik mot honom. Bakgrunden är en intervju i Dagens Nyheter där Jomshof uppmanade muslimer att sluta vara muslimer. Han bedriver just nu en bokturné där han föreläser för partikamrater om islam, som han beskriver som ett hot mot demokratin.
Kritiken avfärdar han med att alla partier söker uppmärksamhet och att han driver det han tror på.
De ministerposter som i dag finns på bordet är han däremot inte intresserad av. De skulle vara svåra att förena med hans opinionsbildning, menar han – men en post byggd kring den egna frågan vore något annat.
– Det kan man kanske lägga under någon sorts demokratiminister, säger han till SVT.
Han fortsätter:
– Om man skulle kunna få en ministerpost där man sysslar med islam och islamiseringsfrågan? Ja det är en annan sak, jag tar den genast, jag lovar. Helt ärligt, det hade jag gjort.
Åkesson ville inte utesluta något
Kristersson har lovat Sverigedemokraterna ministerposter om Tidöpartierna behåller makten. Frågan om vilka personer det kan bli aktuellt för blev känslig sedan Jomshof kallat Magdalena Andersson för quisling – en affär som präglade första halvan av augusti. När Jimmie Åkesson nyligen fick frågan om Jomshof därmed diskvalificerat sig ville partiledaren inte utesluta att Jomshof kunde bli minister ändå.
TITLE: Jomshof vill bli demokratiminister: ”Jag tar den genast” DESCRIPTION: Statsministern anklagar honom för att sabotera valrörelsen. Richard Jomshof själv vill ha en nyinrättad ministerpost med uppdrag att driva just den fråga han anklagas för att skada Tidösamarbetet med. SVT följde SD-toppen under ett besök i Falun dagen efter att Ulf Kristersson riktat kritik mot honom. Bakgrunden är en intervju i Dagens Nyheter där Jomshof […] CONTENT: Statsministern anklagar honom för att sabotera valrörelsen. Richard Jomshof själv vill ha en nyinrättad ministerpost med uppdrag att driva just den fråga han anklagas för att skada Tidösamarbetet med. SVT följde SD-toppen under ett besök i Falun dagen efter att Ulf Kristersson riktat kritik mot honom. Bakgrunden är en intervju i Dagens Nyheter där Jomshof uppmanade muslimer att sluta vara muslimer. Han bedriver just nu en bokturné där han föreläser för partikamrater om islam, som han beskriver som ett hot mot demokratin. Kritiken avfärdar han med att alla partier söker uppmärksamhet och att han driver det han tror på. De ministerposter som i dag finns på bordet är han däremot inte intresserad av. De skulle vara svåra att förena med hans opinionsbildning, menar han – men en post byggd kring den egna frågan vore något annat. – Det kan man kanske lägga under någon sorts demokratiminister, säger han till SVT. Han fortsätter: – Om man skulle kunna få en ministerpost där man sysslar med islam och islamiseringsfrågan? Ja det är en annan sak, jag tar den genast, jag lovar. Helt ärligt, det hade jag gjort. Åkesson ville inte utesluta något Kristersson har lovat Sverigedemokraterna ministerposter om Tidöpartierna behåller makten. Frågan om vilka personer det kan bli aktuellt för blev känslig sedan Jomshof kallat Magdalena Andersson för quisling – en affär som präglade första halvan av augusti. När Jimmie Åkesson nyligen fick frågan om Jomshof därmed diskvalificerat sig ville partiledaren inte utesluta att Jomshof kunde bli minister ändå.
TITLE: Jomshof vill bli demokratiminister: ”Jag tar den genast” DESCRIPTION: Statsministern anklagar honom för att sabotera valrörelsen. Richard Jomshof själv vill ha en nyinrättad ministerpost med uppdrag att driva just den fråga han anklagas för att skada Tidösamarbetet med. SVT följde SD-toppen under ett besök i Falun dagen efter att Ulf Kristersson riktat kritik mot honom. Bakgrunden är en intervju i Dagens Nyheter där Jomshof […] CONTENT: Statsministern anklagar honom för att sabotera valrörelsen. Richard Jomshof själv vill ha en nyinrättad ministerpost med uppdrag att driva just den fråga han anklagas för att skada Tidösamarbetet med. SVT följde SD-toppen under ett besök i Falun dagen efter att Ulf Kristersson riktat kritik mot honom. Bakgrunden är en intervju i Dagens Nyheter där Jomshof uppmanade muslimer att sluta vara muslimer. Han bedriver just nu en bokturné där han föreläser för partikamrater om islam, som han beskriver som ett hot mot demokratin. Kritiken avfärdar han med att alla partier söker uppmärksamhet och att han driver det han tror på. De ministerposter som i dag finns på bordet är han däremot inte intresserad av. De skulle vara svåra att förena med hans opinionsbildning, menar han – men en post byggd kring den egna frågan vore något annat. – Det kan man kanske lägga under någon sorts demokratiminister, säger han till SVT. Han fortsätter: – Om man skulle kunna få en ministerpost där man sysslar med islam och islamiseringsfrågan? Ja det är en annan sak, jag tar den genast, jag lovar. Helt ärligt, det hade jag gjort. Åkesson ville inte utesluta något Kristersson har lovat Sverigedemokraterna ministerposter om Tidöpartierna behåller makten. Frågan om vilka personer det kan bli aktuellt för blev känslig sedan Jomshof kallat Magdalena Andersson för quisling – en affär som präglade första halvan av augusti. När Jimmie Åkesson nyligen fick frågan om Jomshof därmed diskvalificerat sig ville partiledaren inte utesluta att Jomshof kunde bli minister ändå. Kristersson avfärdar Ulf Kristersson menar dock i en kommentar till Svenska Dagbladet att han inte vill ge Jomshof uppmärksamhet. – Jag kommer personligen godkänna varje person som blir statsråd. Det här handlar bara om att han vill få uppmärksamhet. Jag tar inte det på allvar, säger Kristersson till tidningen.
Länsstyrelsen har inlett tillsyn av Fållöknastiftelsen och vill veta hur donationerna använts och varför statsministerns fru får betalt. Samtidigt sammanträdde domkapitlet i Strängnäs om hennes prästlöften – utan att lämna besked. Tillsynen är en direkt följd av Aftonbladets granskning av herrgården utanför Malmköping, rapporterar DN. Myndigheten har ställt frågor om två saker: vad de insamlade […]
Länsstyrelsen har inlett tillsyn av Fållöknastiftelsen och vill veta hur donationerna använts och varför statsministerns fru får betalt. Samtidigt sammanträdde domkapitlet i Strängnäs om hennes prästlöften – utan att lämna besked.
Tillsynen är en direkt följd av Aftonbladets granskning av herrgården utanför Malmköping, rapporterar DN. Myndigheten har ställt frågor om två saker: vad de insamlade pengarna gått till, och Birgitta Eds arvode.
Enligt stadgarna ska stiftelsens styrelse arbeta utan ersättning. Styrelseordföranden Thorbjörn Larsson uppger till Aftonbladet att Ed ändå får betalt, eftersom hon vid sidan av styrelseuppdraget har en roll som utvecklare av verksamheten. Beloppet är sedan tidigare känt: 22 000 kronor i månaden.
Den andra frågan rör själva grundkonstruktionen. Donationerna ska enligt ändamålsparagrafen främja existentiell hälsa med kristna värderingar som grund, men har i praktiken använts för att rusta upp en fastighet som delägs av statsministerparet.
Larsson menar att det inte nödvändigtvis innebär någon ekonomisk fördel för ägarna, och stiftelsen svarar länsstyrelsen att pengarna gått till att göra ön tillgänglig för besökare.
Kyrkan dröjer med beskedet
Parallellt prövas Eds ställning som präst. Domkapitlet i Strängnäs stift sammanträdde i torsdags om de 29 anmälningar som kommit in efter granskningen, men något offentligt besked lämnades inte. Protokollet ska justeras inom fjorton dagar, och först då blir beslutet känt.
– Protokollet kommer att prata, sade mötesordföranden Lars Seger till SVT.
Alternativen är att ärendet avskrivs eller att utredningen fortsätter. Möjliga påföljder sträcker sig från skriftlig erinran till avkragning, alltså att prästen fråntas rätten att utöva vigningstjänsten. Tre av domkapitlets ledamöter, däribland biskopen och domprosten, har anmält jäv och lämnat processen.
Att två myndighetsprocesser löper samtidigt tre veckor före valdagen är illa för Ulf Kristersson, som redan pressas internt av affären. Fållökna är en av flera händelser som samlats i MT:s genomgång av statsministerns skandaler.
TITLE: Herrgårdsskandalen fortsätter: Två myndigheter granskar Birgitta Ed DESCRIPTION: Länsstyrelsen har inlett tillsyn av Fållöknastiftelsen och vill veta hur donationerna använts och varför statsministerns fru får betalt av sin stiftelse. Samtidigt sammanträdde domkapitlet i Strängnäs om hennes prästlöften – utan att lämna besked. Tillsynen är en direkt följd av Aftonbladets granskning av herrgården utanför Malmköping, rapporterar DN. Myndigheten har ställt frågor om två saker: […] CONTENT: Länsstyrelsen har inlett tillsyn av Fållöknastiftelsen och vill veta hur donationerna använts och varför statsministerns fru får betalt av sin stiftelse. Samtidigt sammanträdde domkapitlet i Strängnäs om hennes prästlöften – utan att lämna besked. Tillsynen är en direkt följd av Aftonbladets granskning av herrgården utanför Malmköping, rapporterar DN. Myndigheten har ställt frågor om två saker: vad de insamlade pengarna gått till, och Birgitta Eds arvode. Enligt stadgarna ska stiftelsens styrelse arbeta utan ersättning. Styrelseordföranden Thorbjörn Larsson uppger till Aftonbladet att Ed ändå får betalt, eftersom hon vid sidan av styrelseuppdraget har en roll som utvecklare av verksamheten. Beloppet är sedan tidigare känt: 22 000 kronor i månaden. Den andra frågan rör själva grundkonstruktionen. Donationerna ska enligt ändamålsparagrafen främja existentiell hälsa med kristna värderingar som grund, men har i praktiken använts för att rusta upp en fastighet som delägs av statsministerparet. Larsson menar att det inte nödvändigtvis innebär någon ekonomisk fördel för ägarna, och stiftelsen svarar länsstyrelsen att pengarna gått till att göra ön tillgänglig för besökare. Kyrkan dröjer med beskedet Parallellt prövas Eds ställning som präst. Domkapitlet i Strängnäs stift sammanträdde i torsdags om de 29 anmälningar som kommit in efter granskningen, men något offentligt besked lämnades inte. Protokollet ska justeras inom fjorton dagar, och först då blir beslutet känt. – Protokollet kommer att prata, sade mötesordföranden Lars Seger till SVT. Alternativen är att ärendet avskrivs eller att utredningen fortsätter. Möjliga påföljder sträcker sig från skriftlig erinran till avkragning, alltså att prästen fråntas rätten att utöva vigningstjänsten. Tre av domkapitlets ledamöter, däribland biskopen och domprosten, har anmält jäv och lämnat processen. Att två myndighetsprocesser löper samtidigt tre veckor före valdagen är illa för Ulf Kristersson, som redan pressas internt av affären. Fållökna är en av flera händelser som samlats i MT:s genomgång av statsministerns skandaler.
TITLE: Herrgårdsskandalen fortsätter: Två myndigheter granskar Birgitta Ed DESCRIPTION: Länsstyrelsen har inlett tillsyn av Fållöknastiftelsen och vill veta hur donationerna använts och varför statsministerns fru får betalt. Samtidigt sammanträdde domkapitlet i Strängnäs om hennes prästlöften – utan att lämna besked. Tillsynen är en direkt följd av Aftonbladets granskning av herrgården utanför Malmköping, rapporterar DN. Myndigheten har ställt frågor om två saker: vad de insamlade […] CONTENT: Länsstyrelsen har inlett tillsyn av Fållöknastiftelsen och vill veta hur donationerna använts och varför statsministerns fru får betalt. Samtidigt sammanträdde domkapitlet i Strängnäs om hennes prästlöften – utan att lämna besked. Tillsynen är en direkt följd av Aftonbladets granskning av herrgården utanför Malmköping, rapporterar DN. Myndigheten har ställt frågor om två saker: vad de insamlade pengarna gått till, och Birgitta Eds arvode. Enligt stadgarna ska stiftelsens styrelse arbeta utan ersättning. Styrelseordföranden Thorbjörn Larsson uppger till Aftonbladet att Ed ändå får betalt, eftersom hon vid sidan av styrelseuppdraget har en roll som utvecklare av verksamheten. Beloppet är sedan tidigare känt: 22 000 kronor i månaden. Den andra frågan rör själva grundkonstruktionen. Donationerna ska enligt ändamålsparagrafen främja existentiell hälsa med kristna värderingar som grund, men har i praktiken använts för att rusta upp en fastighet som delägs av statsministerparet. Larsson menar att det inte nödvändigtvis innebär någon ekonomisk fördel för ägarna, och stiftelsen svarar länsstyrelsen att pengarna gått till att göra ön tillgänglig för besökare. Kyrkan dröjer med beskedet Parallellt prövas Eds ställning som präst. Domkapitlet i Strängnäs stift sammanträdde i torsdags om de 29 anmälningar som kommit in efter granskningen, men något offentligt besked lämnades inte. Protokollet ska justeras inom fjorton dagar, och först då blir beslutet känt. – Protokollet kommer att prata, sade mötesordföranden Lars Seger till SVT. Alternativen är att ärendet avskrivs eller att utredningen fortsätter. Möjliga påföljder sträcker sig från skriftlig erinran till avkragning, alltså att prästen fråntas rätten att utöva vigningstjänsten. Tre av domkapitlets ledamöter, däribland biskopen och domprosten, har anmält jäv och lämnat processen. Att två myndighetsprocesser löper samtidigt tre veckor före valdagen är illa för Ulf Kristersson, som redan pressas internt av affären. Fållökna är en av flera händelser som samlats i MT:s genomgång av statsministerns skandaler.
Länsstyrelsen har inlett tillsyn av Fållöknastiftelsen och vill veta hur donationerna använts och varför statsministerns fru får betalt av sin stiftelse. Samtidigt sammanträdde domkapitlet i Strängnäs om hennes prästlöften – utan att lämna besked. Tillsynen är en direkt följd av Aftonbladets granskning av herrgården utanför Malmköping, rapporterar DN. Myndigheten har ställt frågor om två saker: […]
Länsstyrelsen har inlett tillsyn av Fållöknastiftelsen och vill veta hur donationerna använts och varför statsministerns fru får betalt av sin stiftelse. Samtidigt sammanträdde domkapitlet i Strängnäs om hennes prästlöften – utan att lämna besked.
Tillsynen är en direkt följd av Aftonbladets granskning av herrgården utanför Malmköping, rapporterar DN. Myndigheten har ställt frågor om två saker: vad de insamlade pengarna gått till, och Birgitta Eds arvode.
Enligt stadgarna ska stiftelsens styrelse arbeta utan ersättning. Styrelseordföranden Thorbjörn Larsson uppger till Aftonbladet att Ed ändå får betalt, eftersom hon vid sidan av styrelseuppdraget har en roll som utvecklare av verksamheten. Beloppet är sedan tidigare känt: 22 000 kronor i månaden.
Den andra frågan rör själva grundkonstruktionen. Donationerna ska enligt ändamålsparagrafen främja existentiell hälsa med kristna värderingar som grund, men har i praktiken använts för att rusta upp en fastighet som delägs av statsministerparet.
Larsson menar att det inte nödvändigtvis innebär någon ekonomisk fördel för ägarna, och stiftelsen svarar länsstyrelsen att pengarna gått till att göra ön tillgänglig för besökare.
Kyrkan dröjer med beskedet
Parallellt prövas Eds ställning som präst. Domkapitlet i Strängnäs stift sammanträdde i torsdags om de 29 anmälningar som kommit in efter granskningen, men något offentligt besked lämnades inte. Protokollet ska justeras inom fjorton dagar, och först då blir beslutet känt.
– Protokollet kommer att prata, sade mötesordföranden Lars Seger till SVT.
Alternativen är att ärendet avskrivs eller att utredningen fortsätter. Möjliga påföljder sträcker sig från skriftlig erinran till avkragning, alltså att prästen fråntas rätten att utöva vigningstjänsten. Tre av domkapitlets ledamöter, däribland biskopen och domprosten, har anmält jäv och lämnat processen.
Att två myndighetsprocesser löper samtidigt tre veckor före valdagen är illa för Ulf Kristersson, som redan pressas internt av affären. Fållökna är en av flera händelser som samlats i MT:s genomgång av statsministerns skandaler.
TITLE: Herrgårdsskandalen fortsätter: Två myndigheter granskar Birgitta Ed DESCRIPTION: Länsstyrelsen har inlett tillsyn av Fållöknastiftelsen och vill veta hur donationerna använts och varför statsministerns fru får betalt av sin stiftelse. Samtidigt sammanträdde domkapitlet i Strängnäs om hennes prästlöften – utan att lämna besked. Tillsynen är en direkt följd av Aftonbladets granskning av herrgården utanför Malmköping, rapporterar DN. Myndigheten har ställt frågor om två saker: […] CONTENT: Länsstyrelsen har inlett tillsyn av Fållöknastiftelsen och vill veta hur donationerna använts och varför statsministerns fru får betalt av sin stiftelse. Samtidigt sammanträdde domkapitlet i Strängnäs om hennes prästlöften – utan att lämna besked. Tillsynen är en direkt följd av Aftonbladets granskning av herrgården utanför Malmköping, rapporterar DN. Myndigheten har ställt frågor om två saker: vad de insamlade pengarna gått till, och Birgitta Eds arvode. Enligt stadgarna ska stiftelsens styrelse arbeta utan ersättning. Styrelseordföranden Thorbjörn Larsson uppger till Aftonbladet att Ed ändå får betalt, eftersom hon vid sidan av styrelseuppdraget har en roll som utvecklare av verksamheten. Beloppet är sedan tidigare känt: 22 000 kronor i månaden. Den andra frågan rör själva grundkonstruktionen. Donationerna ska enligt ändamålsparagrafen främja existentiell hälsa med kristna värderingar som grund, men har i praktiken använts för att rusta upp en fastighet som delägs av statsministerparet. Larsson menar att det inte nödvändigtvis innebär någon ekonomisk fördel för ägarna, och stiftelsen svarar länsstyrelsen att pengarna gått till att göra ön tillgänglig för besökare. Kyrkan dröjer med beskedet Parallellt prövas Eds ställning som präst. Domkapitlet i Strängnäs stift sammanträdde i torsdags om de 29 anmälningar som kommit in efter granskningen, men något offentligt besked lämnades inte. Protokollet ska justeras inom fjorton dagar, och först då blir beslutet känt. – Protokollet kommer att prata, sade mötesordföranden Lars Seger till SVT. Alternativen är att ärendet avskrivs eller att utredningen fortsätter. Möjliga påföljder sträcker sig från skriftlig erinran till avkragning, alltså att prästen fråntas rätten att utöva vigningstjänsten. Tre av domkapitlets ledamöter, däribland biskopen och domprosten, har anmält jäv och lämnat processen. Att två myndighetsprocesser löper samtidigt tre veckor före valdagen är illa för Ulf Kristersson, som redan pressas internt av affären. Fållökna är en av flera händelser som samlats i MT:s genomgång av statsministerns skandaler.
TITLE: Herrgårdsskandalen fortsätter: Två myndigheter granskar Birgitta Ed DESCRIPTION: Länsstyrelsen har inlett tillsyn av Fållöknastiftelsen och vill veta hur donationerna använts och varför statsministerns fru får betalt. Samtidigt sammanträdde domkapitlet i Strängnäs om hennes prästlöften – utan att lämna besked. Tillsynen är en direkt följd av Aftonbladets granskning av herrgården utanför Malmköping, rapporterar DN. Myndigheten har ställt frågor om två saker: vad de insamlade […] CONTENT: Länsstyrelsen har inlett tillsyn av Fållöknastiftelsen och vill veta hur donationerna använts och varför statsministerns fru får betalt. Samtidigt sammanträdde domkapitlet i Strängnäs om hennes prästlöften – utan att lämna besked. Tillsynen är en direkt följd av Aftonbladets granskning av herrgården utanför Malmköping, rapporterar DN. Myndigheten har ställt frågor om två saker: vad de insamlade pengarna gått till, och Birgitta Eds arvode. Enligt stadgarna ska stiftelsens styrelse arbeta utan ersättning. Styrelseordföranden Thorbjörn Larsson uppger till Aftonbladet att Ed ändå får betalt, eftersom hon vid sidan av styrelseuppdraget har en roll som utvecklare av verksamheten. Beloppet är sedan tidigare känt: 22 000 kronor i månaden. Den andra frågan rör själva grundkonstruktionen. Donationerna ska enligt ändamålsparagrafen främja existentiell hälsa med kristna värderingar som grund, men har i praktiken använts för att rusta upp en fastighet som delägs av statsministerparet. Larsson menar att det inte nödvändigtvis innebär någon ekonomisk fördel för ägarna, och stiftelsen svarar länsstyrelsen att pengarna gått till att göra ön tillgänglig för besökare. Kyrkan dröjer med beskedet Parallellt prövas Eds ställning som präst. Domkapitlet i Strängnäs stift sammanträdde i torsdags om de 29 anmälningar som kommit in efter granskningen, men något offentligt besked lämnades inte. Protokollet ska justeras inom fjorton dagar, och först då blir beslutet känt. – Protokollet kommer att prata, sade mötesordföranden Lars Seger till SVT. Alternativen är att ärendet avskrivs eller att utredningen fortsätter. Möjliga påföljder sträcker sig från skriftlig erinran till avkragning, alltså att prästen fråntas rätten att utöva vigningstjänsten. Tre av domkapitlets ledamöter, däribland biskopen och domprosten, har anmält jäv och lämnat processen. Att två myndighetsprocesser löper samtidigt tre veckor före valdagen är illa för Ulf Kristersson, som redan pressas internt av affären. Fållökna är en av flera händelser som samlats i MT:s genomgång av statsministerns skandaler.
De senaste fyra åren har Sverige i rekordfart gått från att vara militärt alliansfritt till att inlemmas i USA:s krigsmaskin Nato. De styrande politikerna, både den tidigare socialdemokratiska och den nuvarande Tidöregeringen, har dessutom upplåtit 17 militärbaser till USA genom DCA-avtalet. Magdalena Andersson var fortfarande statsminister när Socialdemokraterna rekordsnabbt släppte sitt gamla motstånd mot att […]
De senaste fyra åren har Sverige i rekordfart gått från att vara militärt alliansfritt till att inlemmas i USA:s krigsmaskin Nato. De styrande politikerna, både den tidigare socialdemokratiska och den nuvarande Tidöregeringen, har dessutom upplåtit 17 militärbaser till USA genom DCA-avtalet.
Magdalena Andersson var fortfarande statsminister när Socialdemokraterna rekordsnabbt släppte sitt gamla motstånd mot att Sverige skulle gå med i Nato, för att det inte skulle bli en valfråga inför valet 2022.
Rysslands invasion av Ukraina i februari samma år var förevändningen för att den sittande regeringen – vars försvarsminister Peter Hultqvist lovat S-kongressen att ”det blir inga ansökningar om något medlemskap så länge vi har en socialdemokratisk regering” – ändå beslutade ansöka om just det i maj 2022.
– Jag kommer definitivt aldrig så länge jag är försvarsminister att medverka i en sådan process. Det kan jag garantera alla, hade Hultqvist sagt ett halvår tidigare inför S-ombuden på kongressen. Och i valet 2018 hade en majoritet av väljarna röstat på partier som inte ville att Sverige skulle gå med i Nato.
2022 fanns det inte längre något riksdagsparti som gick till val på att motsätta sig Natoanslutningen, då även Vänsterpartiet och Miljöpartiet tystnat i frågan. Sedan tog det Sveriges nya statsminister Ulf Kristersson två år av fjäskande för Turkiets president Erdogan till att Sverige formellt blev Natomedlem i april 2024.
DCA-avtalet – som ger USA rätt till svenska militärbaser i en tid när USA:s president hotar också Natoallierade Danmark med att annektera Grönland – förbereddes också av Socialdemokraterna och beseglades när Kristersson var statsminister.
Nu är det ännu tydligare än i förra valet att det inte finns något alternativ till krigspartierna i riksdagen. Alla riksdagspartier, inklusive Vänsterpartiet, har accepterat Natoanslutningen och ställer sig helt bakom den enorma miljardrullning till militären som följt i spåren av Natoanslutningen och DCA-avtalet.
Läs mer om Kommunisterna i valet på val.kommunisterna.org