← Tillbaka till feed Kategoriutgåva
RSS Watch Magazine

Analysis and Fact-Checking

En mer redaktionell vy: AI-analyser först som bakgrundsläsning, därefter kategorins artiklar presenterade som i en nyhetsöversikt med versionshistorik kvar.

Analysutgåva

Daglig

Visar vald analysvariant av 28
Default SV · neutral
2026-04-04 21:01:00

Analys titel/kontext: Default

  1. Övergripande teman
    Den senaste tidens nyhetsflöde inom analys- och faktakontrollkategorin präglas av frågor rörande desinformation, kriminella nätverk och miljöproblem. Teman som rör falska konton på sociala medier, gängkriminalitet och matavfall står i centrum. Det finns även inslag av kulturella händelser som Internationella morotsdagen och högtider som Påsken, vilket tyder på en mångfacetterad nyhetsagenda.

  2. Narrativ och retoriska mönster
    Narrativen kring desinformation är starkt närvarande, där flera artiklar fokuserar på det växande antalet falska konton och de risker detta medför för offentligheten. Rhetoriken i dessa texter varierar mellan warnande och analytisk. Artiklar om gängkriminalitet visar en mer emotionell ton och syftar ofta till att skapa medvetenhet om problematiken kopplad till unga kvinnor i dessa miljöer. Miljöfrågorna presenteras med en kritisk röst, där överflöd av mat och dess konsekvenser framhävs som en central problemställning.

  3. Möjliga beteendemönster över tid
    Det finns en tydlig trend av ökad medvetenhet och oro kring desinformation och dess effekter på samhället. Det verkar som om allmänheten blir mer involverad i diskussioner om gängkriminalitet och dess påverkan på ungdomar. Samtidigt finns det en antidiskurs kring miljöfrågor som tyder på att folk börjar ifrågasätta etablerade normer kring konsumtion och avfallshantering, vilket kan leda till mer aktiva beteenden i framtiden.

  4. Riskindikatorer
    Det ökande antalet falska konton kan ses som en betydande riskfaktor för social sammanhållning och offentlig debatt. Detta kan leda till spridning av falsk information vilket försvårar för medborgarna att göra informerade beslut. Gängkriminalitetens påverkan på kvinnor och flickor utgör också en oroande riskfaktor för samhällstryggheten.

  5. Kort sammanfattning
    Den analys och faktakontroll som publicerats den 4 april 2026 visar på en komplex dynamik i ämnen rörande desinformation, gängkriminalitet och miljöproblem. Teman kopplade till falska sociala medier-konton, gängmiljöer och matavfall är framträdande. Aktiviteten domineras av källor som ETC.se och skribenter som Tobias Hübinette, vilket tyder på en fokusering på både faktiska händelser och kulturella reflektioner. Riskerna kring desinformation och gängkriminalitet kräver fortsatt uppmärksamhet.

Referenser:
Antalet falska sociala medier-konton blir allt fler
Om flickorna och kvinnorna i den gängkriminella miljön
Glad Påsk!
Internationella morotsdagen
Överflöd av mat leder till svinn och utsläpp
Nyhetsplock lördag 4 april 2026
Har alla jämförbar demokrati? – del 4
Från övertygad vänsteraktivist till Israels ständiga försvarare
Vill du ha en maffia, Johan Britz?
Egypten förlorar mest på energikrisen

Analysutgåva

Vecka

Visar vald analysvariant av 14
Default SV · neutral
2026-04-14 19:41:01

Analys av ämneslandskapet och beteendemönster inom kategorin 'Analys och Faktagranskning' för de senaste 7 dagarna.

  1. Övergripande teman
    Under den aktuella perioden framträder ämnen som handlar om makt och politiska förändringar, särskilt i relation till migration och asylsystem. Det finns en markant betoning på sociala frågor, särskilt pensioner och livsmedelsproduktion, samt en pågående debatt om medicinsk cannabis inom EU. Temat desinformation är också framträdande, särskilt frågor kring falska nyheter relaterade till ledande politiker som Donald Trump.

  2. Narrativ och retoriska mönster
    Det finns en polariserad narrativ där positiva förändringar, som oppositionens framgångar i Ungern, kontrasterar med negativa aspekter som oro kring asylsystemets förändringar. Retoriken är ofta stark och polariserande, med en upprepning av fraser kopplade till "de andra" vilket förstärker en känsla av vi-mot-dom i diskussionerna. Samtidigt används faktakontroll som ett medel för att skapa förtroende och motverka desinformation, vilket understryker vikten av evidensbaserad diskussion.

  3. Aktivitet och beteende över tid
    Analysen visar en ökande medvetenhet och aktivism kring sociala frågor, där medborgardeltagande och rekordhöga valresultat indikerar ett ökat intresse för politiska processer. Samtidigt pågår en ökning av mediekonsumtion kopplat till faktagranskning och desinformation, vilket tyder på att allmänheten blivit mer skeptisk och kritisk mot information de konsumerar.

  4. Aktiva källor/författare och redigeringsbeteende
    ETC.se är den mest aktiva källan med flest inlägg, följt av Snopes.com och Journalisten. Bland författarna dominerar Julia Nilsson och Nur Ibrahim med ett flertal artiklar om aktuella frågor. Det är värt att notera att flera av de mest redigerade inläggen kom från ETC.se, vilket tyder på en pågående uppdatering och granskning av deras innehåll.

  5. Kort sammanfattning
    Perioden från den 6 till den 12 april 2026 präglas av en ökad diskussion kring politiska förändringar, sociala frågor och en oro för desinformation. Narrativet är starkt polariserat, och det finns tydliga tecken på att medborgarna blivit mer aktiva och kritiskt medvetna. Källor som ETC.se och Snopes.com spelar en central roll i den faktagranskningsdiskurs som pågår. Dessa insikter indikerar att det politiska klimatet är både dynamiskt och utmanande, med potentiella risker kopplade till desinformation och sociala spänningar.

Referenser:

Analysutgåva

Månad

Visar vald analysvariant av 6
Default SV · neutral
2026-03-24 19:57:05

Analys av ämneslandskapet och beteendemönster inom kategori 'Analys och faktagranskning' för de senaste 30 dagarna.

  1. Övergripande teman Under den senaste perioden har temat kring faktagranskning och analys av aktuella händelser dominerat nyhetsflödet. Det har varit en påtaglig ökning av debatten kring medborgarskap, politiska strömningar som "vänsterliberalism" och frågor rörande demokrati och öppna samhällen. Många artiklar ger en kritisk blick på aktuella politiska beslut och diskussioner, där granskning av fakta och källor framhålls som centrala verktyg för att navigera i debatten.

  2. Narrativ och retoriska mönster Artiklarna använder ofta en retorik som inkluderar känslomässiga uttryck och starka åsikter. Frågor som "Kan man vara något annat än rädd?" ger en föreställning av osäkerhet och oro vilket förstärker behovet av fakta och tydlighet. Vidare, uttryck som "Sanningen finns i vår swishhistorik" pekar på en strävan efter att underbygga argument med konkreta bevis. Det finns också en upprepning av dystopiska framtidsscenarier, exempelvis vid diskussioner om indragna medborgarskap och deras påverkan på demokratin.

  3. Möjliga beteendemönster över tid Analysflödena tyder på att intresset för faktagranskning ökar i takt med att politiska stormar och kontroverser blossar upp. Det finns också en trend att diskutera begrepp som "vänsterliberalism", vilket indikerar en polariserad debatt där olika politiska läger anklagar varandra för att sprida desinformation. Detta beteende kan vara kopplat till hur sociala medier används för att sprida olika narrativ.

  4. Riskindikatorer De framväxande temana som rör medborgarskap och politisk korrekthet kan representera en risk z för ökad polarisering och hot mot den sociala sammanhållningen. Artiklarna uppmanar ofta läsarna att vara vaksamma mot "falska nyheter" och manipulation av fakta, vilket kan leda till en allmän skepticism gentemot både politiska och journalistiska källor. Debatter som rör utrikespolitiska frågor och gränser kan också resultera i svårare samhällskosten för dem som redan känner sig marginaliserade.

  5. Kort sammanfattning Under den senaste månaden har fokus i nyhetsflödena på faktagranskning och analyser varit anmärkningsvärt. Teman som rör demokrati, medborgarskap och polariserade politiska diskussioner dominerar samtalen. Artiklar framhäver vikten av att vara kritisk mot information och att alltid kontrollera källor, vilket speglar ett växande behov av tillförlitliga fakta i en allt mer fragmenterad samhällsdebatt. Källor som Magasinet Para­graf och Källkritikbyrån har spelat centrala roller i detta flöde, vilket indikerar en stark efterfrågan på kvalitetsjournalistik och kritisk analys.

Referenser:

Analysutgåva

År

Visar vald analysvariant av 2
[AUTO] Scheduled analytics SV · neutral
2026-03-30 17:31:02
Automatic scheduler run (cron-managed)

No entries in selected period.

Nyhetsflöde

Artiklar i kategorin

Första artikeln lyfts som huvudspår, övriga visas som nyhetskort. Historik och diffs finns kvar under respektive artikel.

RSS endpoint: https://tools.tornevall.net/api/rss/feed/analysis-and-fact-checking
Källkritikbyrån Permalink

Genomskåda AI - här är tipsen som är ute och de som fortfarande funkar

https://kallkritikbyran.se/genomskada-ai-har-ar-tecknen-som-ar-ute-och-tipsen-som-fortfarande-funkar/

Internetexpert: ”Det mesta är överspelat redan.”

Full text

Nyhetsmedier blir lurade av AI-videor och tecknen i gamla AI-guider är nästan helt överspelade. Här är guiden för dig som försöker genomskåda AI i dag.

AI-bilder från det senaste halvåret. Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X/SVT

Vad vi uppfattade som bra AI-genererade bilder i början av 2020-talet ser i dag nästan teckande ut.

  • Man tyckte att det var superimponerande då. Man kunde säga ”ge mig en bild på en astronaut som äter en avocado” och så fick man det, även om den såg jättekackig ut, säger Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen.

Foto: Adobe

  • Men i dag får man något som ser ut som ett foto, som är helt omöjligt att avgöra om det är på riktigt eller inte.

Sedan 2023 har många byggt guider för hur du kan se igenom AI-skapade bluffar. Men tipsen och tecknen har snabbt blivit omsprungna av tekniken. Kvar på nätet ligger därför mer eller mindre daterade guider.- Det mesta är överspelat redan, säger Måns Jonasson.

I den här guiden går vi igenom sätten som blivit gamla och de tecken som fortfarande kvarstår i dag - mars 2026.

Tecknen då och nu

I början letade vi efter helt uppenbara fel, som hade med kroppen eller tyngdkraften att göra. På bilden som startade hela AI-manin 2023 kunde man till exempel se ett konstigt hängande kors på påven.

AI lade ibland till extra fingrar eller tvinnade ihop dem på onaturliga sätt. När det spreds AI-bilder på den algeriska boxaren Imane Khelif 2024 kunde man se deformerade händer och extra ledveck på fingrar.

Skärmdumpar från inlägg på Twitter/X den 22 augusti 2024.

I allt större grad har märklig textur på ytor försvunnit. Förr kunde människor se mer ut som plastdockor i AI-bilderna.

En av AI-bilderna som spreds 2023. (Falsk-stämpel är tillagd av Källkritikbyrån.)

Men utvecklingen har rusat och de flesta AI-genererade bilder och filmer som görs i dag ser väldigt bra ut i jämförelse med 2023 - här illustrerat av hur en AI-genererad Will Smith äter spaghetti.

En jämförande video på Youtube 22 januari.

I dag ser man mycket mer sällan dåligt genererade AI-videor, säger Mattias Svahn, forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

  • De här surrealismerna som fanns 2024 är ju till stor del utslätade nu. Men alldeles nyss var det en kort filmsnutt som lurade SVT. Där syntes att det inte var bokstäver eller siffror på polisernas uniformer, det var bara surrealistiska symboler. Så det finns fortfarande i viss mån kvar, men i betydligt mindre utsträckning.

Från inslaget i SVT Agenda 23 november.

SVT har tagit bort klippet och rättat inslaget.

Även om ett fel börjar bli passé så kan det fortfarande dyka upp, särskilt när det gäller dåligt gjorda bilder, som gjorts i all hast eller som ett skämt, där avsändaren inte är så noga med om det märks.I mars 2026 lade människor exempelvis ut bilder där de infogat sig själva bredvid skådespelaren Jim Carrey.

Bilder från inlägg på Threads 5 mars. (Källkritikbyrån har anonymiserat personerna.)

Någon påpekade då att en av personerna fått en väldigt märklig vinkel på armen på sin bild.

Kommentar på Threads 5 mars.

Kvarvarande tecken att leta efter

I AI-genererade videor finns en brist kvar - AI verkar ha svårt med kända människor i motsats till de okända individerna som befolkar filmerna.

  • Folk vill ju gärna rendera kändisar. Och om det är det någon som du har bra koll på så kan du ibland fortfarande se att något är fel, säger Måns Jonasson på Internetstiftelsen.

  • Antagligen är det samma om man skulle få se en film av sin mamma eller sin man. Vi människor har uppenbarligen bra förmåga att känna igen minsta lilla avvikelse i ansikten vi redan är välbekanta med. Men de här AI-modellerna blir snabbt så mycket bättre att vi kan nog inte räkna med det heller snart.

Ett tidigt varningstecken: en AI-genererad Morgan Freeman som varnar för utvecklingen 2022.

Stillbilder av kända personer är däremot ofta väldigt bra och kan lura oss. I början av februari spreds en AI-genererad bild som såg ut att föreställa Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson och finansmannen Jeffrey Epstein i en grupp på Facebook med över 150 000 medlemmar.

En del verkade tro att det rörde sig om en äkta bild. "Det här blir intressant att se vart det här landar", skrev en gruppmedlem. "Passande par! Lika sjuka i huvudet", skrev en annan.

Inlägg på Facebook 5 februari.

Ett annat tecken som balanserar på gränsen mellan att vara aktuellt och utdaterat är bokstäver i bilder. AI har blivit allt bättre på det, men det finns en lucka.

  • Det de fortfarande är dåliga på är text i bakgrunden. Jag såg någon bild från en påstådd anti-ICE-protest i USA och då står folk och håller i skyltar. De som står längst fram, där ser det jättebra ut, men om man zoomar in i bakgrunden på skyltar så märker man att det där är ju inte engelska, det är inte ens riktiga bokstäver, säger Måns Jonasson.

Han tipsar om att helt enkelt granska bakgrunden i bilder och filmer - där uppstår det fortfarande avvikelser som märks.

Från en granskning från SVT Verifierar och Lilla Aktuellt i december 2025.

AI-detektorer - nästan oanvändbara?

Det finns i dag en skog av AI-detektorer i olika prisgrader, men de riktigt bra AI-bilderna går inte längre att genomskåda, säger Måns Jonasson.- Det enkla svaret är att det inte finns verktyg som till 100 procent kan avgöra om en bild är AI eller inte.

Problemen uppstår när verktygen ger falska frikännanden och felaktiga fällanden.

Från New York Times artikel ”How Easy Is It to Fool A.I.-Detection Tools?”.

Även Mattias Svahn på FOI konstaterar att systemen är långt ifrån säkra.- Generellt skulle jag säga att sådana här verktyg är mer som ”metalldetektorer” än laboratorietester, de kan pipa och indikera att något kanske finns där, men de säger inte exakt vad du har hittat och inte med någon säkerhet. Och det är lätt att lura dem.

Från Källkritikbyråns granskning av en företagare som använde AI och falsk marknadsföring hösten 2025.

Den som testar sin bild i AI-chatbottar kan få väldigt felaktiga svar och det beror på att de inte i första hand är tränade som analysverktyg av bilder. De kan ibland peka ut visuella anomalier, men de kan lika ofta hallucinera eller överanalysera, säger Svahn.

Finns det över huvud taget en poäng med att hålla på med detekteringsverktyg?

  • Av de jag prövat så ställer jag mig rätt sval till dem. Vi har provat ett ganska dyrt och avancerat verktyg. Jag provade att generera fram en bild en AI-bild och detekteringsverktyget gav svaret: stopp, AI. Sen tog jag samma bild och tog en vanlig skärmdump av den och lade in i samma verktyg. Då sa den: grönt ljus.

Josefin Rosén, AI-expert på programföretaget SAS institute, håller med om att AI-detektorer inte kan ge absoluta svar.- Man kan se dem lite som ett första filter, men de behöver alltid kombineras med källkritik och kontext, säger hon.

Från SVT Verifierars inslag ”Dramatiska krigsklipp når miljoner - mycket är AI” den 4 mars.

Ingen av experterna uppfattar det som att man kan köpa sig till en nivå där man garanterat kan avgöra om bild är AI eller inte.

Framtiden och vattenstämplarna

Förutom synliga vattenstämplar kan man också väva in uppmärkningar i bilder.

SynthID är ett verktyg från Google som bäddar in digitala vattenstämplar direkt i bilder, ljud och videor som skapas med Googles AI-modeller. För närvarande kan det användas för att verifiera om något har skapats eller redigerats med Google AI-verktyg.

Från ett blogginlägg från Google i maj 2025.

Verifieringsportalen SynthID Detector är än så länge bara öppen för ett begränsat antal testpersoner, däribland journalister på flera svenska nyhetsredaktioner. Men SynthID-verifiering finns även tillgängligt i Gemini-appen för alla inloggade användare, berättar Mia Sahl på Google News Initiative.- För att använda SynthID-verifiering måste du ha ett personligt konto eller ett kvalificerat Workspace-konto, ha den senaste versionen av Gemini-appen om du använder appen för att verifiera innehåll och vara inloggad i Gemini-apparna.Här kan du läsa mer om hur du använder SynthID-verifiering.

I sommar förväntas EU:s nya transparenskrav för AI-genererat innehåll bli juridiskt bindande. Enligt Mia Sahl på Google News Initiative har flera av de största tech-bolagen, bland andra Google, Microsoft, Meta, BBC, Sony och OpenAI gått samman i en grupp som kallas C2PA (Coalition for Content Provenance and Authenticity) för att tillmötesgå kraven.

Från C2PA:s sajt.

Målet är att skapa en gemensam teknisk standard för att märka digitalt innehåll. Men när en sådan standard kan vara på plats och allmänheten kan ta del av den är oklart.

Vattenstämpeln också bara en ledtråd

Problemet med vattenstämplings-lösningen är att man bara får veta om en bild skapats med vissa verktyg, i SynthID-fallet om bilden är skapad med hjälp av Googles verktyg. - De som är ”professionella vilseledare” kommer att använda andra verktyg som inte har den här funktionen, säger Måns Jonasson på Internetstiftelsen.

Från Källkritikbyråns granskning av bluffsidor som använder AI-genererade bilder 25 augusti 2025.

Det går även - än så länge - att kringgå vattenstämplar, berättar Josefin Rosén på SAS institute.- Om man skärmdumpar eller fotar skärmen skapas ett nytt digitalt lager utan metadata från originalet och många gånger utan stämpeln.

Att beskära, rotera, justera färg, komprimera eller ta bort brus gör också att vattenstämpeln kan bli oläsbar.- Man kan även AI-generera en ny bild utifrån originalet, vilket kan radera eller förändra stämpeln. Det börjar dock dyka upp moderna och robusta vattenstämplar som är designade för att tåla sådana ingrepp och ändå kunna identifieras.

Vi testar den bild som nu sprids där människor skapat bilder med sig själva och Jim Carrey. Där visar SynthID-detektorn att bilden har skapats med Googles verktyg, men när vi laddar upp den bild som någon ritat streck på så står det ”Not made with Google AI”.

Bilder från Threads i mars 2026 uppladdade i SynthID Detector.

Enligt Mia Sahl på Google News Initiative så följer vattenstämpeln SynthID vanligtvis med en bild även om man skärmdumpar eller fotar skärmen, men inte alltid.- Ingen vattenstämpel är ännu 100 procent robust, men eftersom SynthID ”vävs” in i produkten när du skapar den i ett av Googles verktyg är den relativt svår att ”tvätta bort”. Den finns vanligtvis kvar även om bilden, videon eller ljudet skalas om, får nya färger, komprimeras eller ändras på andra sätt. Det finns dock en risk att vattenstämpeln inte identifieras efter många ändringar med verktyg som inte är Googles.

Undersök som vanligt

Var är vi nu då? Jo, kvar i den gamla vanliga källkritiken.

Källkritikbyråns samlingssida för guider.

  • Vi måste flytta fokus från vad vi ser till vad vi vet om källan, säger Josefin Rosén och tipsar om att man får gå tillbaka till grunderna:

KontextenHur ser omständigheterna ut runt bilden, hur publicerades den? Är avsändaren trovärdig?MetadataFinns det en original-fil, en namngiven fotograf, tidsstämpel? Tänk på att metadata också kan manipuleras!Jämför detaljer med andra bilderStämmer proportioner, ljussättning, perspektiv och mikrouttryck överens med verkliga foton?KorsverifieringFinns samma bild i andra sammanhang, eller är den isolerad? Sök på bilden och undersök resultaten.

I den här guiden hittar du alla samlade tips och steg för hur du söker på en bild eller film!

Sammantaget: Se till att guider du följer är uppdaterade och att tipsen är aktuella. AI-bilder och filmer är avsvärt mycket bättre i dag, och de flesta av de tidiga tecknen börjar bli inaktuella.Kvarvarande bra saker att leta efter är om det finns text och bokstäver i bilden, till exempel på skyltar i bakgrunden eller symboler på uniformer och kläder.Bakgrunden av en bild eller i en filmsekvens är också platsen där det är mest sannolikt att brister och avvikelser dyker upp.Det finns sätt att kringgå AI-detektorer så se dem som ett första test och fortsätt sedan undersöka bilden.LÄS MER:? Stora verktygslådan för viralgranskare? AI-genererad bild sprids på Andersson och Epstein? Nej, det här är inte en äkta bild av Maduros fru Cilia Flores

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!


History - 2 versions shown

Changes

From 2026-03-06 08:28:24 (discovered: 2026-03-19 12:04:14) hash: 6acf97714380f14bc18c3b316bd61205065b0d1c
To 2026-03-06 08:28:24 (discovered: 2026-03-19 13:50:23) hash: f42976b102af6bbd16986309aa64245db7402e71
Title
Genomskåda AI - här är tipsen som är ute och de som fortfarande funkar
Description
Internetexpert: ”Det mesta är överspelat redan.”
Content
Nyhetsmedier blir lurade av AI-videor och tecknen i gamla AI-guider är nästan helt överspelade. Här är guiden för dig som försöker genomskåda AI i dag. AI-bilder från det senaste halvåret. Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X/SVT Vad vi uppfattade som bra AI-genererade bilder i början av 2020-talet ser i dag nästan teckande ut. - Man tyckte att det var superimponerande då. Man kunde säga ”ge mig en bild på en astronaut som äter en avocado” och så fick man det, även om den såg jättekackig ut, säger Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen. Foto: Adobe - Men i dag får man något som ser ut som ett foto, som är helt omöjligt att avgöra om det är på riktigt eller inte. Sedan 2023 har många byggt guider för hur du kan se igenom AI-skapade bluffar. Men tipsen och tecknen har snabbt blivit omsprungna av tekniken. Kvar på nätet ligger därför mer eller mindre daterade guider.- Det mesta är överspelat redan, säger Måns Jonasson. I den här guiden går vi igenom sätten som blivit gamla och de tecken som fortfarande kvarstår i dag - mars 2026. Tecknen då och nu I början letade vi efter helt uppenbara fel, som hade med kroppen eller tyngdkraften att göra. På bilden som startade hela AI-manin 2023 kunde man till exempel se ett konstigt hängande kors på påven. AI lade ibland till extra fingrar eller tvinnade ihop dem på onaturliga sätt. När det spreds AI-bilder på den algeriska boxaren Imane Khelif 2024 kunde man se deformerade händer och extra ledveck på fingrar. Skärmdumpar från inlägg på Twitter/X den 22 augusti 2024. I allt större grad har märklig textur på ytor försvunnit. Förr kunde människor se mer ut som plastdockor i AI-bilderna. En av AI-bilderna som spreds 2023. (Falsk-stämpel är tillagd av Källkritikbyrån.) Men utvecklingen har rusat och de flesta AI-genererade bilder och filmer som görs i dag ser väldigt bra ut i jämförelse med 2023 - här illustrerat av hur en AI-genererad Will Smith äter spaghetti. En jämförande video på Youtube 22 januari. I dag ser man mycket mer sällan dåligt genererade AI-videor, säger Mattias Svahn, forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). - De här surrealismerna som fanns 2024 är ju till stor del utslätade nu. Men alldeles nyss var det en kort filmsnutt som lurade SVT. Där syntes att det inte var bokstäver eller siffror på polisernas uniformer, det var bara surrealistiska symboler. Så det finns fortfarande i viss mån kvar, men i betydligt mindre utsträckning. Från inslaget i SVT Agenda 23 november. SVT har tagit bort klippet och rättat inslaget. Även om ett fel börjar bli passé så kan det fortfarande dyka upp, särskilt när det gäller dåligt gjorda bilder, som gjorts i all hast eller som ett skämt, där avsändaren inte är så noga med om det märks.I mars 2026 lade människor exempelvis ut bilder där de infogat sig själva bredvid skådespelaren Jim Carrey. Bilder från inlägg på Threads 5 mars. (Källkritikbyrån har anonymiserat personerna.) Någon påpekade då att en av personerna fått en väldigt märklig vinkel på armen på sin bild. Kommentar på Threads 5 mars. Kvarvarande tecken att leta efter I AI-genererade videor finns en brist kvar - AI verkar ha svårt med kända människor i motsats till de okända individerna som befolkar filmerna. - Folk vill ju gärna rendera kändisar. Och om det är det någon som du har bra koll på så kan du ibland fortfarande se att något är fel, säger Måns Jonasson på Internetstiftelsen. - Antagligen är det samma om man skulle få se en film av sin mamma eller sin man. Vi människor har uppenbarligen bra förmåga att känna igen minsta lilla avvikelse i ansikten vi redan är välbekanta med. Men de här AI-modellerna blir snabbt så mycket bättre att vi kan nog inte räkna med det heller snart. Ett tidigt varningstecken: en AI-genererad Morgan Freeman som varnar för utvecklingen 2022. Stillbilder av kända personer är däremot ofta väldigt bra och kan lura oss. I början av februari spreds en AI-genererad bild som såg ut att föreställa Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson och finansmannen Jeffrey Epstein i en grupp på Facebook med över 150 000 medlemmar. En del verkade tro att det rörde sig om en äkta bild. "Det här blir intressant att se vart det här landar", skrev en gruppmedlem. "Passande par! Lika sjuka i huvudet", skrev en annan. Inlägg på Facebook 5 februari. Ett annat tecken som balanserar på gränsen mellan att vara aktuellt och utdaterat är bokstäver i bilder. AI har blivit allt bättre på det, men det finns en lucka. - Det de fortfarande är dåliga på är text i bakgrunden. Jag såg någon bild från en påstådd anti-ICE-protest i USA och då står folk och håller i skyltar. De som står längst fram, där ser det jättebra ut, men om man zoomar in i bakgrunden på skyltar
Old vs new
From
TITLE:
Genomskåda AI - här är tipsen som är ute och de som fortfarande funkar

DESCRIPTION:
Internetexpert: ”Det mesta är överspelat redan.”

CONTENT:
Nyhetsmedier blir lurade av AI-videor och tecknen i gamla AI-guider är nästan helt överspelade. Här är guiden för dig som försöker genomskåda AI i dag. 

AI-bilder från det senaste halvåret. Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X/SVT

Vad vi uppfattade som bra AI-genererade bilder i början av 2020-talet ser i dag nästan teckande ut.

- Man tyckte att det var superimponerande då. Man kunde säga ”ge mig en bild på en astronaut som äter en avocado” och så fick man det, även om den såg jättekackig ut, säger Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen.

Foto: Adobe

- Men i dag får man något som ser ut som ett foto, som är helt omöjligt att avgöra om det är på riktigt eller inte.

Sedan 2023 har många byggt guider för hur du kan se igenom AI-skapade bluffar. Men tipsen och tecknen har snabbt blivit omsprungna av tekniken. Kvar på nätet ligger därför mer eller mindre daterade guider.- Det mesta är överspelat redan, säger Måns Jonasson.

I den här guiden går vi igenom sätten som blivit gamla och de tecken som fortfarande kvarstår i dag - mars 2026.

Tecknen då och nu

I början letade vi efter helt uppenbara fel, som hade med kroppen eller tyngdkraften att göra. På bilden som startade hela AI-manin 2023 kunde man till exempel se ett konstigt hängande kors på påven.

AI lade ibland till extra fingrar eller tvinnade ihop dem på onaturliga sätt. När det spreds AI-bilder på den algeriska boxaren Imane Khelif 2024 kunde man se deformerade händer och extra ledveck på fingrar.

Skärmdumpar från inlägg på Twitter/X den 22 augusti 2024.

I allt större grad har märklig textur på ytor försvunnit. Förr kunde människor se mer ut som plastdockor i AI-bilderna.

En av AI-bilderna som spreds 2023. (Falsk-stämpel är tillagd av Källkritikbyrån.)

Men utvecklingen har rusat och de flesta AI-genererade bilder och filmer som görs i dag ser väldigt bra ut i jämförelse med 2023 - här illustrerat av hur en AI-genererad Will Smith äter spaghetti.

En jämförande video på Youtube 22 januari.

I dag ser man mycket mer sällan dåligt genererade AI-videor, säger Mattias Svahn, forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

- De här surrealismerna som fanns 2024 är ju till stor del utslätade nu. Men alldeles nyss var det en kort filmsnutt som lurade SVT. Där syntes att det inte var bokstäver eller siffror på polisernas uniformer, det var bara surrealistiska symboler. Så det finns fortfarande i viss mån kvar, men i betydligt mindre utsträckning.

Från inslaget i SVT Agenda 23 november.

SVT har tagit bort klippet och rättat inslaget.

Även om ett fel börjar bli passé så kan det fortfarande dyka upp, särskilt när det gäller dåligt gjorda bilder, som gjorts i all hast eller som ett skämt, där avsändaren inte är så noga med om det märks.I mars 2026 lade människor exempelvis ut bilder där de infogat sig själva bredvid skådespelaren Jim Carrey.

Bilder från inlägg på Threads 5 mars. (Källkritikbyrån har anonymiserat personerna.)

Någon påpekade då att en av personerna fått en väldigt märklig vinkel på armen på sin bild.

Kommentar på Threads 5 mars.

Kvarvarande tecken att leta efter

I AI-genererade videor finns en brist kvar - AI verkar ha svårt med kända människor i motsats till de okända individerna som befolkar filmerna.

- Folk vill ju gärna rendera kändisar. Och om det är det någon som du har bra koll på så kan du ibland fortfarande se att något är fel, säger Måns Jonasson på Internetstiftelsen.

- Antagligen är det samma om man skulle få se en film av sin mamma eller sin man. Vi människor har uppenbarligen bra förmåga att känna igen minsta lilla avvikelse i ansikten vi redan är välbekanta med. Men de här AI-modellerna blir snabbt så mycket bättre att vi kan nog inte räkna med det heller snart.

Ett tidigt varningstecken: en AI-genererad Morgan Freeman som varnar för utvecklingen 2022.

Stillbilder av kända personer är däremot ofta väldigt bra och kan lura oss. I början av februari spreds en AI-genererad bild som såg ut att föreställa Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson och finansmannen Jeffrey Epstein i en grupp på Facebook med över 150 000 medlemmar.

En del verkade tro att det rörde sig om en äkta bild. "Det här blir intressant att se vart det här landar", skrev en gruppmedlem. "Passande par! Lika sjuka i huvudet", skrev en annan.

Inlägg på Facebook 5 februari.

Ett annat tecken som balanserar på gränsen mellan att vara aktuellt och utdaterat är bokstäver i bilder. AI har blivit allt bättre på det, men det finns en lucka.

- Det de fortfarande är dåliga på är text i bakgrunden. Jag såg någon bild från en påstådd anti-ICE-protest i USA och då står folk och håller i skyltar. De som står längst fram, där ser det jättebra ut, men om man zoomar in i bakgrunden på skyltar så märker man att det där är ju inte engelska, det är inte ens riktiga bokstäver, säger Måns Jonasson.

Han tipsar om att helt enkelt granska bakgrunden i bilder och filmer - där uppstår det fortfarande avvikelser som märks.

Från en granskning från SVT Verifierar och Lilla Aktuellt i december 2025.

AI-detektorer - nästan oanvändbara?

Det finns i dag en skog av AI-detektorer i olika prisgrader, men de riktigt bra AI-bilderna går inte längre att genomskåda, säger Måns Jonasson.- Det enkla svaret är att det inte finns verktyg som till 100 procent kan avgöra om en bild är AI eller inte.

Problemen uppstår när verktygen ger falska frikännanden och felaktiga fällanden.

Från New York Times artikel ”How Easy Is It to Fool A.I.-Detection Tools?”.

Även Mattias Svahn på FOI konstaterar att systemen är långt ifrån säkra.- Generellt skulle jag säga att sådana här verktyg är mer som ”metalldetektorer” än laboratorietester, de kan pipa och indikera att något kanske finns där, men de säger inte exakt vad du har hittat och inte med någon säkerhet. Och det är lätt att lura dem.

Från Källkritikbyråns granskning av en företagare som använde AI och falsk marknadsföring hösten 2025. 

Den som testar sin bild i AI-chatbottar kan få väldigt felaktiga svar och det beror på att de inte i första hand är tränade som analysverktyg av bilder. De kan ibland peka ut visuella anomalier, men de kan lika ofta hallucinera eller överanalysera, säger Svahn.

Finns det över huvud taget en poäng med att hålla på med detekteringsverktyg?

- Av de jag prövat så ställer jag mig rätt sval till dem. Vi har provat ett ganska dyrt och avancerat verktyg. Jag provade att generera fram en bild en AI-bild och detekteringsverktyget gav svaret: stopp, AI. Sen tog jag samma bild och tog en vanlig skärmdump av den och lade in i samma verktyg. Då sa den: grönt ljus.

Josefin Rosén, AI-expert på programföretaget SAS institute, håller med om att AI-detektorer inte kan ge absoluta svar.- Man kan se dem lite som ett första filter, men de behöver alltid kombineras med källkritik och kontext, säger hon.

Från SVT Verifierars inslag ”Dramatiska krigsklipp når miljoner - mycket är AI” den 4 mars.

Ingen av experterna uppfattar det som att man kan köpa sig till en nivå där man garanterat kan avgöra om bild är AI eller inte.

Framtiden och vattenstämplarna

Förutom synliga vattenstämplar kan man också väva in uppmärkningar i bilder.

SynthID är ett verktyg från Google som bäddar in digitala vattenstämplar direkt i bilder, ljud och videor som skapas med Googles AI-modeller. För närvarande kan det användas för att verifiera om något har skapats eller redigerats med Google AI-verktyg.

Från ett blogginlägg från Google i maj 2025.

Verifieringsportalen SynthID Detector är än så länge bara öppen för ett begränsat antal testpersoner, däribland journalister på flera svenska nyhetsredaktioner. Men SynthID-verifiering finns även tillgängligt i Gemini-appen för alla inloggade användare, berättar Mia Sahl på Google News Initiative.- För att använda SynthID-verifiering måste du ha ett personligt konto eller ett kvalificerat Workspace-konto, ha den senaste versionen av Gemini-appen om du använder appen för att verifiera innehåll och vara inloggad i Gemini-apparna.Här kan du läsa mer om hur du använder SynthID-verifiering.

I sommar förväntas EU:s nya transparenskrav för AI-genererat innehåll bli juridiskt bindande. Enligt Mia Sahl på Google News Initiative har flera av de största tech-bolagen, bland andra Google, Microsoft, Meta, BBC, Sony och OpenAI gått samman i en grupp som kallas C2PA (Coalition for Content Provenance and Authenticity) för att tillmötesgå kraven.

Från C2PA:s sajt.

Målet är att skapa en gemensam teknisk standard för att märka digitalt innehåll. Men när en sådan standard kan vara på plats och allmänheten kan ta del av den är oklart.

Vattenstämpeln också bara en ledtråd

Problemet med vattenstämplings-lösningen är att man bara får veta om en bild skapats med vissa verktyg, i SynthID-fallet om bilden är skapad med hjälp av Googles verktyg. - De som är ”professionella vilseledare” kommer att använda andra verktyg som inte har den här funktionen, säger Måns Jonasson på Internetstiftelsen.

Från Källkritikbyråns granskning av bluffsidor som använder AI-genererade bilder 25 augusti 2025.

Det går även - än så länge - att kringgå vattenstämplar, berättar Josefin Rosén på SAS institute.- Om man skärmdumpar eller fotar skärmen skapas ett nytt digitalt lager utan metadata från originalet och många gånger utan stämpeln.

Att beskära, rotera, justera färg, komprimera eller ta bort brus gör också att vattenstämpeln kan bli oläsbar.- Man kan även AI-generera en ny bild utifrån originalet, vilket kan radera eller förändra stämpeln. Det börjar dock dyka upp moderna och robusta vattenstämplar som är designade för att tåla sådana ingrepp och ändå kunna identifieras.

Vi testar den bild som nu sprids där människor skapat bilder med sig själva och Jim Carrey. Där visar SynthID-detektorn att bilden har skapats med Googles verktyg, men när vi laddar upp den bild som någon ritat streck på så står det ”Not made with Google AI”.

Bilder från Threads i mars 2026 uppladdade i SynthID Detector.

Enligt Mia Sahl på Google News Initiative så följer vattenstämpeln SynthID vanligtvis med en bild även om man skärmdumpar eller fotar skärmen, men inte alltid.- Ingen vattenstämpel är ännu 100 procent robust, men eftersom SynthID ”vävs” in i produkten när du skapar den i ett av Googles verktyg är den relativt svår att ”tvätta bort”. Den finns vanligtvis kvar även om bilden, videon eller ljudet skalas om, får nya färger, komprimeras eller ändras på andra sätt. Det finns dock en risk att vattenstämpeln inte identifieras efter många ändringar med verktyg som inte är Googles.

Undersök som vanligt

Var är vi nu då? Jo, kvar i den gamla vanliga källkritiken.

Källkritikbyråns samlingssida för guider.

- Vi måste flytta fokus från vad vi ser till vad vi vet om källan, säger Josefin Rosén och tipsar om att man får gå tillbaka till grunderna:

KontextenHur ser omständigheterna ut runt bilden, hur publicerades den? Är avsändaren trovärdig?MetadataFinns det en original-fil, en namngiven fotograf, tidsstämpel? Tänk på att metadata också kan manipuleras!Jämför detaljer med andra bilderStämmer proportioner, ljussättning, perspektiv och mikrouttryck överens med verkliga foton?KorsverifieringFinns samma bild i andra sammanhang, eller är den isolerad? Sök på bilden och undersök resultaten.

I den här guiden hittar du alla samlade tips och steg för hur du söker på en bild eller film!

Sammantaget: Se till att guider du följer är uppdaterade och att tipsen är aktuella. AI-bilder och filmer är avsvärt mycket bättre i dag, och de flesta av de tidiga tecknen börjar bli inaktuella.Kvarvarande bra saker att leta efter är om det finns text och bokstäver i bilden, till exempel på skyltar i bakgrunden eller symboler på uniformer och kläder.Bakgrunden av en bild eller i en filmsekvens är också platsen där det är mest sannolikt att brister och avvikelser dyker upp.Det finns sätt att kringgå AI-detektorer så se dem som ett första test och fortsätt sedan undersöka bilden.LÄS MER:? Stora verktygslådan för viralgranskare? AI-genererad bild sprids på Andersson och Epstein? Nej, det här är inte en äkta bild av Maduros fru Cilia Flores

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
To
TITLE:
Genomskåda AI - här är tipsen som är ute och de som fortfarande funkar

DESCRIPTION:
Internetexpert: ”Det mesta är överspelat redan.”

CONTENT:
Nyhetsmedier blir lurade av AI-videor och tecknen i gamla AI-guider är nästan helt överspelade. Här är guiden för dig som försöker genomskåda AI i dag. 

AI-bilder från det senaste halvåret. Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X/SVT

Vad vi uppfattade som bra AI-genererade bilder i början av 2020-talet ser i dag nästan teckande ut.

- Man tyckte att det var superimponerande då. Man kunde säga ”ge mig en bild på en astronaut som äter en avocado” och så fick man det, även om den såg jättekackig ut, säger Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen.

Foto: Adobe

- Men i dag får man något som ser ut som ett foto, som är helt omöjligt att avgöra om det är på riktigt eller inte.

Sedan 2023 har många byggt guider för hur du kan se igenom AI-skapade bluffar. Men tipsen och tecknen har snabbt blivit omsprungna av tekniken. Kvar på nätet ligger därför mer eller mindre daterade guider.- Det mesta är överspelat redan, säger Måns Jonasson.

I den här guiden går vi igenom sätten som blivit gamla och de tecken som fortfarande kvarstår i dag - mars 2026.

Tecknen då och nu

I början letade vi efter helt uppenbara fel, som hade med kroppen eller tyngdkraften att göra. På bilden som startade hela AI-manin 2023 kunde man till exempel se ett konstigt hängande kors på påven.

AI lade ibland till extra fingrar eller tvinnade ihop dem på onaturliga sätt. När det spreds AI-bilder på den algeriska boxaren Imane Khelif 2024 kunde man se deformerade händer och extra ledveck på fingrar.

Skärmdumpar från inlägg på Twitter/X den 22 augusti 2024.

I allt större grad har märklig textur på ytor försvunnit. Förr kunde människor se mer ut som plastdockor i AI-bilderna.

En av AI-bilderna som spreds 2023. (Falsk-stämpel är tillagd av Källkritikbyrån.)

Men utvecklingen har rusat och de flesta AI-genererade bilder och filmer som görs i dag ser väldigt bra ut i jämförelse med 2023 - här illustrerat av hur en AI-genererad Will Smith äter spaghetti.

En jämförande video på Youtube 22 januari.

I dag ser man mycket mer sällan dåligt genererade AI-videor, säger Mattias Svahn, forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

- De här surrealismerna som fanns 2024 är ju till stor del utslätade nu. Men alldeles nyss var det en kort filmsnutt som lurade SVT. Där syntes att det inte var bokstäver eller siffror på polisernas uniformer, det var bara surrealistiska symboler. Så det finns fortfarande i viss mån kvar, men i betydligt mindre utsträckning.

Från inslaget i SVT Agenda 23 november.

SVT har tagit bort klippet och rättat inslaget.

Även om ett fel börjar bli passé så kan det fortfarande dyka upp, särskilt när det gäller dåligt gjorda bilder, som gjorts i all hast eller som ett skämt, där avsändaren inte är så noga med om det märks.I mars 2026 lade människor exempelvis ut bilder där de infogat sig själva bredvid skådespelaren Jim Carrey.

Bilder från inlägg på Threads 5 mars. (Källkritikbyrån har anonymiserat personerna.)

Någon påpekade då att en av personerna fått en väldigt märklig vinkel på armen på sin bild.

Kommentar på Threads 5 mars.

Kvarvarande tecken att leta efter

I AI-genererade videor finns en brist kvar - AI verkar ha svårt med kända människor i motsats till de okända individerna som befolkar filmerna.

- Folk vill ju gärna rendera kändisar. Och om det är det någon som du har bra koll på så kan du ibland fortfarande se att något är fel, säger Måns Jonasson på Internetstiftelsen.

- Antagligen är det samma om man skulle få se en film av sin mamma eller sin man. Vi människor har uppenbarligen bra förmåga att känna igen minsta lilla avvikelse i ansikten vi redan är välbekanta med. Men de här AI-modellerna blir snabbt så mycket bättre att vi kan nog inte räkna med det heller snart.

Ett tidigt varningstecken: en AI-genererad Morgan Freeman som varnar för utvecklingen 2022.

Stillbilder av kända personer är däremot ofta väldigt bra och kan lura oss. I början av februari spreds en AI-genererad bild som såg ut att föreställa Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson och finansmannen Jeffrey Epstein i en grupp på Facebook med över 150 000 medlemmar.

En del verkade tro att det rörde sig om en äkta bild. "Det här blir intressant att se vart det här landar", skrev en gruppmedlem. "Passande par! Lika sjuka i huvudet", skrev en annan.

Inlägg på Facebook 5 februari.

Ett annat tecken som balanserar på gränsen mellan att vara aktuellt och utdaterat är bokstäver i bilder. AI har blivit allt bättre på det, men det finns en lucka.

- Det de fortfarande är dåliga på är text i bakgrunden. Jag såg någon bild från en påstådd anti-ICE-protest i USA och då står folk och håller i skyltar. De som står längst fram, där ser det jättebra ut, men om man zoomar in i bakgrunden på skyltar så märker man att det där är ju inte engelska, det är inte ens riktiga bokstäver, säger Måns Jonasson.

Han tipsar om att helt enkelt granska bakgrunden i bilder och filmer - där uppstår det fortfarande avvikelser som märks.

Från en granskning från SVT Verifierar och Lilla Aktuellt i december 2025.

AI-detektorer - nästan oanvändbara?

Det finns i dag en skog av AI-detektorer i olika prisgrader, men de riktigt bra AI-bilderna går inte längre att genomskåda, säger Måns Jonasson.- Det enkla svaret är att det inte finns verktyg som till 100 procent kan avgöra om en bild är AI eller inte.

Problemen uppstår när verktygen ger falska frikännanden och felaktiga fällanden.

Från New York Times artikel ”How Easy Is It to Fool A.I.-Detection Tools?”.

Även Mattias Svahn på FOI konstaterar att systemen är långt ifrån säkra.- Generellt skulle jag säga att sådana här verktyg är mer som ”metalldetektorer” än laboratorietester, de kan pipa och indikera att något kanske finns där, men de säger inte exakt vad du har hittat och inte med någon säkerhet. Och det är lätt att lura dem.

Från Källkritikbyråns granskning av en företagare som använde AI och falsk marknadsföring hösten 2025. 

Den som testar sin bild i AI-chatbottar kan få väldigt felaktiga svar och det beror på att de inte i första hand är tränade som analysverktyg av bilder. De kan ibland peka ut visuella anomalier, men de kan lika ofta hallucinera eller överanalysera, säger Svahn.

Finns det över huvud taget en poäng med att hålla på med detekteringsverktyg?

- Av de jag prövat så ställer jag mig rätt sval till dem. Vi har provat ett ganska dyrt och avancerat verktyg. Jag provade att generera fram en bild en AI-bild och detekteringsverktyget gav svaret: stopp, AI. Sen tog jag samma bild och tog en vanlig skärmdump av den och lade in i samma verktyg. Då sa den: grönt ljus.

Josefin Rosén, AI-expert på programföretaget SAS institute, håller med om att AI-detektorer inte kan ge absoluta svar.- Man kan se dem lite som ett första filter, men de behöver alltid kombineras med källkritik och kontext, säger hon.

Från SVT Verifierars inslag ”Dramatiska krigsklipp når miljoner - mycket är AI” den 4 mars.

Ingen av experterna uppfattar det som att man kan köpa sig till en nivå där man garanterat kan avgöra om bild är AI eller inte.

Framtiden och vattenstämplarna

Förutom synliga vattenstämplar kan man också väva in uppmärkningar i bilder.

SynthID är ett verktyg från Google som bäddar in digitala vattenstämplar direkt i bilder, ljud och videor som skapas med Googles AI-modeller. För närvarande kan det användas för att verifiera om något har skapats eller redigerats med Google AI-verktyg.

Från ett blogginlägg från Google i maj 2025.

Verifieringsportalen SynthID Detector är än så länge bara öppen för ett begränsat antal testpersoner, däribland journalister på flera svenska nyhetsredaktioner. Men SynthID-verifiering finns även tillgängligt i Gemini-appen för alla inloggade användare, berättar Mia Sahl på Google News Initiative.- För att använda SynthID-verifiering måste du ha ett personligt konto eller ett kvalificerat Workspace-konto, ha den senaste versionen av Gemini-appen om du använder appen för att verifiera innehåll och vara inloggad i Gemini-apparna.Här kan du läsa mer om hur du använder SynthID-verifiering.

I sommar förväntas EU:s nya transparenskrav för AI-genererat innehåll bli juridiskt bindande. Enligt Mia Sahl på Google News Initiative har flera av de största tech-bolagen, bland andra Google, Microsoft, Meta, BBC, Sony och OpenAI gått samman i en grupp som kallas C2PA (Coalition for Content Provenance and Authenticity) för att tillmötesgå kraven.

Från C2PA:s sajt.

Målet är att skapa en gemensam teknisk standard för att märka digitalt innehåll. Men när en sådan standard kan vara på plats och allmänheten kan ta del av den är oklart.

Vattenstämpeln också bara en ledtråd

Problemet med vattenstämplings-lösningen är att man bara får veta om en bild skapats med vissa verktyg, i SynthID-fallet om bilden är skapad med hjälp av Googles verktyg. - De som är ”professionella vilseledare” kommer att använda andra verktyg som inte har den här funktionen, säger Måns Jonasson på Internetstiftelsen.

Från Källkritikbyråns granskning av bluffsidor som använder AI-genererade bilder 25 augusti 2025.

Det går även - än så länge - att kringgå vattenstämplar, berättar Josefin Rosén på SAS institute.- Om man skärmdumpar eller fotar skärmen skapas ett nytt digitalt lager utan metadata från originalet och många gånger utan stämpeln.

Att beskära, rotera, justera färg, komprimera eller ta bort brus gör också att vattenstämpeln kan bli oläsbar.- Man kan även AI-generera en ny bild utifrån originalet, vilket kan radera eller förändra stämpeln. Det börjar dock dyka upp moderna och robusta vattenstämplar som är designade för att tåla sådana ingrepp och ändå kunna identifieras.

Vi testar den bild som nu sprids där människor skapat bilder med sig själva och Jim Carrey. Där visar SynthID-detektorn att bilden har skapats med Googles verktyg, men när vi laddar upp den bild som någon ritat streck på så står det ”Not made with Google AI”.

Bilder från Threads i mars 2026 uppladdade i SynthID Detector.

Enligt Mia Sahl på Google News Initiative så följer vattenstämpeln SynthID vanligtvis med en bild även om man skärmdumpar eller fotar skärmen, men inte alltid.- Ingen vattenstämpel är ännu 100 procent robust, men eftersom SynthID ”vävs” in i produkten när du skapar den i ett av Googles verktyg är den relativt svår att ”tvätta bort”. Den finns vanligtvis kvar även om bilden, videon eller ljudet skalas om, får nya färger, komprimeras eller ändras på andra sätt. Det finns dock en risk att vattenstämpeln inte identifieras efter många ändringar med verktyg som inte är Googles.

Undersök som vanligt

Var är vi nu då? Jo, kvar i den gamla vanliga källkritiken.

Källkritikbyråns samlingssida för guider.

- Vi måste flytta fokus från vad vi ser till vad vi vet om källan, säger Josefin Rosén och tipsar om att man får gå tillbaka till grunderna:

KontextenHur ser omständigheterna ut runt bilden, hur publicerades den? Är avsändaren trovärdig?MetadataFinns det en original-fil, en namngiven fotograf, tidsstämpel? Tänk på att metadata också kan manipuleras!Jämför detaljer med andra bilderStämmer proportioner, ljussättning, perspektiv och mikrouttryck överens med verkliga foton?KorsverifieringFinns samma bild i andra sammanhang, eller är den isolerad? Sök på bilden och undersök resultaten.

I den här guiden hittar du alla samlade tips och steg för hur du söker på en bild eller film!

Sammantaget: Se till att guider du följer är uppdaterade och att tipsen är aktuella. AI-bilder och filmer är avsvärt mycket bättre i dag, och de flesta av de tidiga tecknen börjar bli inaktuella.Kvarvarande bra saker att leta efter är om det finns text och bokstäver i bilden, till exempel på skyltar i bakgrunden eller symboler på uniformer och kläder.Bakgrunden av en bild eller i en filmsekvens är också platsen där det är mest sannolikt att brister och avvikelser dyker upp.Det finns sätt att kringgå AI-detektorer så se dem som ett första test och fortsätt sedan undersöka bilden.LÄS MER:? Stora verktygslådan för viralgranskare? AI-genererad bild sprids på Andersson och Epstein? Nej, det här är inte en äkta bild av Maduros fru Cilia Flores

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
Proletären Permalink

20 år bakom ratten

https://proletaren.se/artikel/20-ar-bakom-ratten/

Den sjätte mars 2006 klev jag, en välrakad yngling med bakåtkammat hår, in på Taxi Kurirs kontor i Örebro och fick slipsen knuten av Tom Nilsson, salig i sin himmel där alla enkronor räknas och alla taxiuniformer är välstrukna och pressade. Tjugo år senare har branschens förfall fortsatt och ingen taxichaufför har längre slips eller […]

Full text

Den sjätte mars 2006 klev jag, en välrakad yngling med bakåtkammat hår, in på Taxi Kurirs kontor i Örebro och fick slipsen knuten av Tom Nilsson, salig i sin himmel där alla enkronor räknas och alla taxiuniformer är välstrukna och pressade.

Tjugo år senare har branschens förfall fortsatt och ingen taxichaufför har längre slips eller behöver avlägga kartprov.

Under mina tjugo år i yrket har jag kört hundratusen kunder och under mina tre första år fick jag hundratusen kronor i dricks. De senaste åren har det klingat betydligt skralare i drickskassan vilket jag tolkar som svårare tider, ändrat kundunderlag, minskad kontantanvändning och minskad charm. (Jag tycker ju heller inte man ska dricksa. Vi arbetar för avtalsgrundad och skattepliktig lön, vi är inte tiggare.)

Under tjugo år har jag sagt upp mig, eller undantagsvis blivit uppsagd, tolv gånger och blivit återanställd tretton.

Jag har tagit två taxiåkare till facket och en till domstol. (Jag vann.)

För den som tycker det är för lite kändisar i Proletären kan jag berätta att jag kört Malou von Sievers, Måns Möller, Ola Forssmed och krigsminister Sten Tolgfors, sjungit Clawfinger med Linda Bengtzing, Michael Jackson med Pernilla Wahlgren, Hum, hum från Humlegårn med Michael Nyqvist, Peter Magnusson och Martin Stenmark. Numer hör stans artister Kikki Danielsson och Peter Jöback till kundunderlaget.

2008 anordnade vi en vild strejk på taxi i Örebro. Försämringar hade lett till en lönesänkning på runt 3.000 kronor i månaden för oss som jobbade ständig natt, och under två nattimmar satt vi på hotell Clarion, blev bjudna på fika och skrev strejkuttalande medan nyväckta åkare körde dit och skrek om avsked och repressalier.

Dagen efter talade stan om strejken som samlade stöd från alla chaufförer utom en: företagets egen vänsterpartist.

En del av arbetet innebär att kontrollera att lönen stämmer. Den gör sällan det. Åtta månader av tolv fattas det pengar. Eftersom jag inte jobbar för mindre än överenskommen lön kräver jag att rätt lön ska utbetalas. Något som sällan är populärt hos åkare och inte alltid hos arbetskamrater heller, och det har hänt att kamrater menar att om de blir lurade på pengar så ska jag också bli det.

Taxibranschen har inte så stora likheter med andra chaufförsyrken. Jämför oss hellre med restaurangpersonal; inga raster, långa pass, ständigt till tjänst, med behov av att hantera alla sorters kunder, såväl fulla och stökiga som skröpliga och sjuka.

Nu för tiden slipper jag procentlönshelvetet, där priset i taxametern helt avgör lönen. Jag har lön även när bilen är tom, vilket är nödvändigt när man kör i en småstad.

Vi har inga raster utan äter när vi kan. En lugn dag kan man med lite tur slänga i sig mat på en lunchrestaurang, eller till och med steka på lite korv och potatis hemma. Andra dagar känns livet lite tyngre när man inte fått fem minuters vila och hoppas få sluta för dagen efter tio timmars körning, men får en hämtning på Akademiska sjukhuset i Uppsala med lämning i Ljusdal. Då får man unna sig att sova en kvart vid Dragon Gate, vilket också innebär en kvarts försening.

Det finns fördelar med att vara taxichaufför. Det är socialt och man lär känna många människor. Det är ett relativt fritt yrke och den del av dagen jag inte har kund kan jag spendera lite som jag vill: läsa, fika, turfa, handla, skjutsa ungar till brottning och blockflöjt, åka hem och städa, diska, tvätta, vårda amorösa relationer, bada i Ljusnan eller skriva krönikor i Proletären.

Magasinet Para§raf Permalink

Nyhetsplock fredag 6 mars 2026

https://www.magasinetparagraf.se/public/226732-nyhetsplock-fredag-6-mars-2026/

Äldre kvinna utsatt för stöldförsök vid bankomat, ”Dalaröpappan” nekas tidsbestämt straff, 22-åring döms till fängelse för grovt djurplågeri och kvinna avliden efter misstänkt mordbrand.

Full text

Äldre kvinna utsatt för stöldförsök vid bankomat. En kvinna i 80-årsåldern ska under torsdagseftermiddagen ha blivit utsatt för ett stöldförsök i samband med att hon tog ut pengar från en bankomat i Malmö, rapporterar polisen. En förbipasserande ska ha avbrutit stöldförsöket, och de två gärningsmännen lämnade platsen till fots. Kvinnan ska vara fysiskt oskadd. Ingen misstänkt är i nuläget gripen. ”Dalaröpappan” nekas tidsbestämt straff. ”Dalaröpappan” dömdes till livstids fängelse sommaren 2014, efter att föregående höst tänt eld på sin sommarstuga där hans tre barn, två söner och en dotter, var instängda. Sönerna, då 3 och 5 år gamla, avled i branden. Den 7-åriga dottern lyckades ta sig ut och larma. Mannen har ansökt om att få sitt livstidsstraff omvandlat till tidsbestämt och begärt att ett utlåtande från Rättsmedicinalverket ska tas fram. Örebro tingsrätt avslår nu hans ansökan om utlåtandet eftersom domstolen bedömer att hans livstidsstraff ändå inte kommer att tidsomvandlas, rapporterar Siren. Kvinna avliden efter misstänkt mordbrand. En kvinna har avlidit efter en källarbrand i ett flerfamiljshus i Luleå, rapporterar polisen. Larmet om branden inkom under lunchtid igår, polis och räddningstjänst åkte till platsen. En kvinna fördes till sjukhus med ambulans men hennes liv gick inte att rädda. Det är oklart hur branden uppstått, och polisen utreder det som mordbrand. 22-åring döms till fängelse för grovt djurplågeri. En 22-årig man körde ihjäl och skar halsen av tre renar utanför Umeå i februari 2025. Nu döms han till ett års fängelse för grovt djurplågeri och skadegörelse, rapporterar P4 Västerbotten. Händelsen filmades av mannens kompisar, vilket har varit viktig bevisning under rättegången. Enligt 22-åringens advokat kommer domen att överklagas.


History - 2 versions shown

Changes

From 2026-03-06 06:00:41 (discovered: 2026-03-19 12:35:19) hash: ba2bec0ecd33a53173b33c395a49c6c30557ddcf
To 2026-03-06 06:00:41 (discovered: 2026-03-19 13:50:25) hash: ebfca47c23dc49060cdd53131389e7fd5f146e6f
Title
Nyhetsplock fredag 6 mars 2026
Description
Äldre kvinna utsatt för stöldförsök vid bankomat, ”Dalaröpappan” nekas tidsbestämt straff, 22-åring döms till fängelse för grovt djurplågeri och kvinna avliden efter misstänkt mordbrand.
Content
Äldre kvinna utsatt för stöldförsök vid bankomat. En kvinna i 80-årsåldern ska under torsdagseftermiddagen ha blivit utsatt för ett stöldförsök i samband med att hon tog ut pengar från en bankomat i Malmö, rapporterar polisen. En förbipasserande ska ha avbrutit stöldförsöket, och de två gärningsmännen lämnade platsen till fots. Kvinnan ska vara fysiskt oskadd. Ingen misstänkt är i nuläget gripen. ”Dalaröpappan” nekas tidsbestämt straff. ”Dalaröpappan” dömdes till livstids fängelse sommaren 2014, efter att föregående höst tänt eld på sin sommarstuga där hans tre barn, två söner och en dotter, var instängda. Sönerna, då 3 och 5 år gamla, avled i branden. Den 7-åriga dottern lyckades ta sig ut och larma. Mannen har ansökt om att få sitt livstidsstraff omvandlat till tidsbestämt och begärt att ett utlåtande från Rättsmedicinalverket ska tas fram. Örebro tingsrätt avslår nu hans ansökan om utlåtandet eftersom domstolen bedömer att hans livstidsstraff ändå inte kommer att tidsomvandlas, rapporterar Siren. Kvinna avliden efter misstänkt mordbrand. En kvinna har avlidit efter en källarbrand i ett flerfamiljshus i Luleå, rapporterar polisen. Larmet om branden inkom under lunchtid igår, polis och räddningstjänst åkte till platsen. En kvinna fördes till sjukhus med ambulans men hennes liv gick inte att rädda. Det är oklart hur branden uppstått, och polisen utreder det som mordbrand. 22-åring döms till fängelse för grovt djurplågeri. En 22-årig man körde ihjäl och skar halsen av tre renar utanför Umeå i februari 2025. Nu döms han till ett års fängelse för grovt djurplågeri och skadegörelse, rapporterar P4 Västerbotten. Händelsen filmades av mannens kompisar, vilket har varit viktig bevisning under rättegången. Enligt 22-åringens advokat kommer domen att överklagas.
Old vs new
From
TITLE:
Nyhetsplock fredag 6 mars 2026

DESCRIPTION:
Äldre kvinna utsatt för stöldförsök vid bankomat, ”Dalaröpappan” nekas tidsbestämt straff, 22-åring döms till fängelse för grovt djurplågeri och kvinna avliden efter misstänkt mordbrand.

CONTENT:
Äldre kvinna utsatt för stöldförsök vid bankomat. En kvinna i 80-årsåldern ska under torsdagseftermiddagen ha blivit utsatt för ett stöldförsök i samband med att hon tog ut pengar från en bankomat i Malmö, rapporterar polisen.
En förbipasserande ska ha avbrutit stöldförsöket, och de två gärningsmännen lämnade platsen till fots. Kvinnan ska vara fysiskt oskadd. Ingen misstänkt är i nuläget gripen.
”Dalaröpappan” nekas tidsbestämt straff. ”Dalaröpappan” dömdes till livstids fängelse sommaren 2014, efter att föregående höst tänt eld på sin sommarstuga där hans tre barn, två söner och en dotter, var instängda. Sönerna, då 3 och 5 år gamla, avled i branden. Den 7-åriga dottern lyckades ta sig ut och larma.
Mannen har ansökt om att få sitt livstidsstraff omvandlat till tidsbestämt och begärt att ett utlåtande från Rättsmedicinalverket ska tas fram. Örebro tingsrätt avslår nu hans ansökan om utlåtandet eftersom domstolen bedömer att hans livstidsstraff ändå inte kommer att tidsomvandlas, rapporterar Siren.
Kvinna avliden efter misstänkt mordbrand. En kvinna har avlidit efter en källarbrand i ett flerfamiljshus i Luleå, rapporterar polisen.
Larmet om branden inkom under lunchtid igår, polis och räddningstjänst åkte till platsen. En kvinna fördes till sjukhus med ambulans men hennes liv gick inte att rädda.
Det är oklart hur branden uppstått, och polisen utreder det som mordbrand.
22-åring döms till fängelse för grovt djurplågeri. En 22-årig man körde ihjäl och skar halsen av tre renar utanför Umeå i februari 2025. Nu döms han till ett års fängelse för grovt djurplågeri och skadegörelse, rapporterar P4 Västerbotten.
Händelsen filmades av mannens kompisar, vilket har varit viktig bevisning under rättegången. Enligt 22-åringens advokat kommer domen att överklagas.
To
TITLE:
Nyhetsplock fredag 6 mars 2026

DESCRIPTION:
Äldre kvinna utsatt för stöldförsök vid bankomat, ”Dalaröpappan” nekas tidsbestämt straff, 22-åring döms till fängelse för grovt djurplågeri och kvinna avliden efter misstänkt mordbrand.

CONTENT:
Äldre kvinna utsatt för stöldförsök vid bankomat. En kvinna i 80-årsåldern ska under torsdagseftermiddagen ha blivit utsatt för ett stöldförsök i samband med att hon tog ut pengar från en bankomat i Malmö, rapporterar polisen.
En förbipasserande ska ha avbrutit stöldförsöket, och de två gärningsmännen lämnade platsen till fots. Kvinnan ska vara fysiskt oskadd. Ingen misstänkt är i nuläget gripen.
”Dalaröpappan” nekas tidsbestämt straff. ”Dalaröpappan” dömdes till livstids fängelse sommaren 2014, efter att föregående höst tänt eld på sin sommarstuga där hans tre barn, två söner och en dotter, var instängda. Sönerna, då 3 och 5 år gamla, avled i branden. Den 7-åriga dottern lyckades ta sig ut och larma.
Mannen har ansökt om att få sitt livstidsstraff omvandlat till tidsbestämt och begärt att ett utlåtande från Rättsmedicinalverket ska tas fram. Örebro tingsrätt avslår nu hans ansökan om utlåtandet eftersom domstolen bedömer att hans livstidsstraff ändå inte kommer att tidsomvandlas, rapporterar Siren.
Kvinna avliden efter misstänkt mordbrand. En kvinna har avlidit efter en källarbrand i ett flerfamiljshus i Luleå, rapporterar polisen.
Larmet om branden inkom under lunchtid igår, polis och räddningstjänst åkte till platsen. En kvinna fördes till sjukhus med ambulans men hennes liv gick inte att rädda.
Det är oklart hur branden uppstått, och polisen utreder det som mordbrand.
22-åring döms till fängelse för grovt djurplågeri. En 22-årig man körde ihjäl och skar halsen av tre renar utanför Umeå i februari 2025. Nu döms han till ett års fängelse för grovt djurplågeri och skadegörelse, rapporterar P4 Västerbotten.
Händelsen filmades av mannens kompisar, vilket har varit viktig bevisning under rättegången. Enligt 22-åringens advokat kommer domen att överklagas.
Magasinet Para§raf Permalink

Därför behöver vi en mandatperiod till med Tidölaget

https://www.magasinetparagraf.se/nyheter/226558-bild-ej-tidsaktuell-darfor-behover-vi-en-mandatperiod-till-med-tidolaget/

Vi behöver en mandatperiod till med Tidöpartierna vid rodret. Det kan kännas som en udda ståndpunkt att publicera i Magasinet Paragraf, men låt mig förklara hur jag tänker.

Full text

En tydlig riksdagsmajoritet har, tillsammans med lydiga journalister, utmålat den löst definierade g...

Börja prenumerera för att läsa detta innehåll. Starta din prenumeration här Eller logga in på ditt konto nedan:    


History - 2 versions shown

Changes

From 2026-03-05 10:00:18 (discovered: 2026-03-19 12:35:19) hash: f47bea613980e09f745ce961e3816069b4e508d9
To 2026-03-05 10:00:18 (discovered: 2026-03-19 13:50:25) hash: 1fc54014820206488c5abd35340ebca3dbb7b8e9
Title
Därför behöver vi en mandatperiod till med Tidölaget
Description
Vi behöver en mandatperiod till med Tidöpartierna vid rodret. Det kan kännas som en udda ståndpunkt att publicera i Magasinet Paragraf, men låt mig förklara hur jag tänker.
Content
En tydlig riksdagsmajoritet har, tillsammans med lydiga journalister, utmålat den löst definierade g... Börja prenumerera för att läsa detta innehåll. Starta din prenumeration här Eller logga in på ditt konto nedan:    
Old vs new
From
TITLE:
Därför behöver vi en mandatperiod till med Tidölaget

DESCRIPTION:
Vi behöver en mandatperiod till med Tidöpartierna vid rodret. Det kan kännas som en udda ståndpunkt att publicera i Magasinet Paragraf, men låt mig förklara hur jag tänker.

CONTENT:
En tydlig riksdagsmajoritet har, tillsammans med lydiga journalister, utmålat den löst definierade g...
 
 
 Börja prenumerera för att läsa detta innehåll.
Starta din prenumeration här
Eller logga in på ditt konto nedan:
 
 
To
TITLE:
Därför behöver vi en mandatperiod till med Tidölaget

DESCRIPTION:
Vi behöver en mandatperiod till med Tidöpartierna vid rodret. Det kan kännas som en udda ståndpunkt att publicera i Magasinet Paragraf, men låt mig förklara hur jag tänker.

CONTENT:
En tydlig riksdagsmajoritet har, tillsammans med lydiga journalister, utmålat den löst definierade g...
 
 
 Börja prenumerera för att läsa detta innehåll.
Starta din prenumeration här
Eller logga in på ditt konto nedan:
 
 
Magasinet Para§raf Permalink

Nyhetsplock torsdag 5 mars 2026

https://www.magasinetparagraf.se/public/226721-nyhetsplock-torsdag-5-mars-2026/

Systrar åtalas för mordförsök på sin pappa, handgranat utanför bilfirma i Malmö, kvinna döms till fängelse för sjukhusstölder och svensk man gripen i Polen för grova narkotikabrott.

Full text

Systrar åtalas för mordförsök på sin pappa. Två systrar i 60-årsåldern åtalas för att ha försökt mörda sin pappa, rapporterar SVT Nyheter Jönköping. Händelsen inträffade i november i Jönköpings kommun, där de två systrarna överföll pappan. Enligt åtalet har de tvingat sig in i hans bostad, hållit fast honom och täppt till andningsvägarna. Därefter sparkat och slagit honom i huvudet med ett tillhygge, medan han låg ner. Mannen fick bland annat en intryckt fraktur på kindbenet, sårskador på huvud, hals, armar och förlorade medvetandet. Efter en halvtimme ska döttrarna ha lämnat honom liggandes på golvet. När pappan vaknar upp ringer han på sitt trygghetslarm och hjälp anländer. Bland bevisningen finns bland annat ett testamente som tros ligga bakom dådet. Ett av mannens barnbarn står som huvudsaklig arvtagare. De båda systrarna ska, enligt testamentet, få sin laglott och lösöret, värderat till 10 000 kronor. Systrarna har varit häktade sedan i december, bägge nekar till brott. Handgranat utanför bilfirma i Malmö. Vid 07.30 under onsdagsmorgonen fick polisen in ett larm om misstänkt farligt föremål utanför en bilfirma i Malmö. Nationella bombskyddet kallades till platsen och bedömde föremålet som skarpt, det visade sig vara en handgranat. Ärendet rubriceras som försök till grov allmänfarlig ödeläggelse, rapporterar polisen. Kvinna döms till fängelse för sjukhusstölder. En kvinna i 50-årsåldern som arbetat som undersköterska på Danderyds sjukhus, döms för tre fall av grov stöld från äldre patienter som varit intagna på akutmottagningen, skriver domstolen i ett pressmeddelande. Hon döms även för stöld av föremål från sin särbos bostad samt för grovt häleri avseende ett stort antal smycken och föremål som hon löst in hos pantbanker och guldhandlare. Undersköterskan har delvis erkänt brott och har berättat att hon stulit och pantsatt föremål för att finansiera sitt spelberoende. Straffet blir två års fängelse. Svensk man gripen i Polen för grova narkotikabrott. En svensk 33-årig man har gripits i Polen efter att svensk åklagare utfärdat en europeisk arresteringsorder. Han är misstänkt för flera fall av grov och synnerligen grov narkotikabrottslighet, och bedöms ha haft en central roll i Malmös kriminella miljöer, rapporterar polisen. – Misstankarna avser tillverkning, insmuggling och vidare distribution av stora mängder narkotika. Utöver det menar jag i nuläget att vart och ett av brotten har utgjort led i en verksamhet som bedrivits i organiserad form i syfte att i stor omfattning bedriva handel med narkotika. En person är sedan tidigare häktad i samma utredning misstänkt för synnerligen grovt narkotikabrott och utredningen mot honom, den nu gripne samt andra fortsätter nu, säger Magnus Pettersson, senior åklagare på Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet. Gripandet har föregåtts av noggrann planering och har genomförts i nära samarbete mellan svensk och polsk polis.


History - 2 versions shown

Changes

From 2026-03-05 06:00:47 (discovered: 2026-03-19 12:35:19) hash: 1f423e67bbff277eb873023b249bea20d7527176
To 2026-03-05 06:00:47 (discovered: 2026-03-19 13:50:25) hash: 9a8eb51e43d01d4bddb8b57f5e365031ff932505
Title
Nyhetsplock torsdag 5 mars 2026
Description
Systrar åtalas för mordförsök på sin pappa, handgranat utanför bilfirma i Malmö, kvinna döms till fängelse för sjukhusstölder och svensk man gripen i Polen för grova narkotikabrott.
Content
Systrar åtalas för mordförsök på sin pappa. Två systrar i 60-årsåldern åtalas för att ha försökt mörda sin pappa, rapporterar SVT Nyheter Jönköping. Händelsen inträffade i november i Jönköpings kommun, där de två systrarna överföll pappan. Enligt åtalet har de tvingat sig in i hans bostad, hållit fast honom och täppt till andningsvägarna. Därefter sparkat och slagit honom i huvudet med ett tillhygge, medan han låg ner. Mannen fick bland annat en intryckt fraktur på kindbenet, sårskador på huvud, hals, armar och förlorade medvetandet. Efter en halvtimme ska döttrarna ha lämnat honom liggandes på golvet. När pappan vaknar upp ringer han på sitt trygghetslarm och hjälp anländer. Bland bevisningen finns bland annat ett testamente som tros ligga bakom dådet. Ett av mannens barnbarn står som huvudsaklig arvtagare. De båda systrarna ska, enligt testamentet, få sin laglott och lösöret, värderat till 10 000 kronor. Systrarna har varit häktade sedan i december, bägge nekar till brott. Handgranat utanför bilfirma i Malmö. Vid 07.30 under onsdagsmorgonen fick polisen in ett larm om misstänkt farligt föremål utanför en bilfirma i Malmö. Nationella bombskyddet kallades till platsen och bedömde föremålet som skarpt, det visade sig vara en handgranat. Ärendet rubriceras som försök till grov allmänfarlig ödeläggelse, rapporterar polisen. Kvinna döms till fängelse för sjukhusstölder. En kvinna i 50-årsåldern som arbetat som undersköterska på Danderyds sjukhus, döms för tre fall av grov stöld från äldre patienter som varit intagna på akutmottagningen, skriver domstolen i ett pressmeddelande. Hon döms även för stöld av föremål från sin särbos bostad samt för grovt häleri avseende ett stort antal smycken och föremål som hon löst in hos pantbanker och guldhandlare. Undersköterskan har delvis erkänt brott och har berättat att hon stulit och pantsatt föremål för att finansiera sitt spelberoende. Straffet blir två års fängelse. Svensk man gripen i Polen för grova narkotikabrott. En svensk 33-årig man har gripits i Polen efter att svensk åklagare utfärdat en europeisk arresteringsorder. Han är misstänkt för flera fall av grov och synnerligen grov narkotikabrottslighet, och bedöms ha haft en central roll i Malmös kriminella miljöer, rapporterar polisen. – Misstankarna avser tillverkning, insmuggling och vidare distribution av stora mängder narkotika. Utöver det menar jag i nuläget att vart och ett av brotten har utgjort led i en verksamhet som bedrivits i organiserad form i syfte att i stor omfattning bedriva handel med narkotika. En person är sedan tidigare häktad i samma utredning misstänkt för synnerligen grovt narkotikabrott och utredningen mot honom, den nu gripne samt andra fortsätter nu, säger Magnus Pettersson, senior åklagare på Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet. Gripandet har föregåtts av noggrann planering och har genomförts i nära samarbete mellan svensk och polsk polis.
Old vs new
From
TITLE:
Nyhetsplock torsdag 5 mars 2026

DESCRIPTION:
Systrar åtalas för mordförsök på sin pappa, handgranat utanför bilfirma i Malmö, kvinna döms till fängelse för sjukhusstölder och svensk man gripen i Polen för grova narkotikabrott.

CONTENT:
Systrar åtalas för mordförsök på sin pappa. Två systrar i 60-årsåldern åtalas för att ha försökt mörda sin pappa, rapporterar SVT Nyheter Jönköping.
Händelsen inträffade i november i Jönköpings kommun, där de två systrarna överföll pappan. Enligt åtalet har de tvingat sig in i hans bostad, hållit fast honom och täppt till andningsvägarna. Därefter sparkat och slagit honom i huvudet med ett tillhygge, medan han låg ner.
Mannen fick bland annat en intryckt fraktur på kindbenet, sårskador på huvud, hals, armar och förlorade medvetandet. Efter en halvtimme ska döttrarna ha lämnat honom liggandes på golvet. När pappan vaknar upp ringer han på sitt trygghetslarm och hjälp anländer.
Bland bevisningen finns bland annat ett testamente som tros ligga bakom dådet. Ett av mannens barnbarn står som huvudsaklig arvtagare. De båda systrarna ska, enligt testamentet, få sin laglott och lösöret, värderat till 10 000 kronor.
Systrarna har varit häktade sedan i december, bägge nekar till brott.
Handgranat utanför bilfirma i Malmö. Vid 07.30 under onsdagsmorgonen fick polisen in ett larm om misstänkt farligt föremål utanför en bilfirma i Malmö. Nationella bombskyddet kallades till platsen och bedömde föremålet som skarpt, det visade sig vara en handgranat. Ärendet rubriceras som försök till grov allmänfarlig ödeläggelse, rapporterar polisen.
Kvinna döms till fängelse för sjukhusstölder. En kvinna i 50-årsåldern som arbetat som undersköterska på Danderyds sjukhus, döms för tre fall av grov stöld från äldre patienter som varit intagna på akutmottagningen, skriver domstolen i ett pressmeddelande.
Hon döms även för stöld av föremål från sin särbos bostad samt för grovt häleri avseende ett stort antal smycken och föremål som hon löst in hos pantbanker och guldhandlare. Undersköterskan har delvis erkänt brott och har berättat att hon stulit och pantsatt föremål för att finansiera sitt spelberoende. Straffet blir två års fängelse.
Svensk man gripen i Polen för grova narkotikabrott. En svensk 33-årig man har gripits i Polen efter att svensk åklagare utfärdat en europeisk arresteringsorder. Han är misstänkt för flera fall av grov och synnerligen grov narkotikabrottslighet, och bedöms ha haft en central roll i Malmös kriminella miljöer, rapporterar polisen.
– Misstankarna avser tillverkning, insmuggling och vidare distribution av stora mängder narkotika. Utöver det menar jag i nuläget att vart och ett av brotten har utgjort led i en verksamhet som bedrivits i organiserad form i syfte att i stor omfattning bedriva handel med narkotika. En person är sedan tidigare häktad i samma utredning misstänkt för synnerligen grovt narkotikabrott och utredningen mot honom, den nu gripne samt andra fortsätter nu, säger Magnus Pettersson, senior åklagare på Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet.
Gripandet har föregåtts av noggrann planering och har genomförts i nära samarbete mellan svensk och polsk polis.
To
TITLE:
Nyhetsplock torsdag 5 mars 2026

DESCRIPTION:
Systrar åtalas för mordförsök på sin pappa, handgranat utanför bilfirma i Malmö, kvinna döms till fängelse för sjukhusstölder och svensk man gripen i Polen för grova narkotikabrott.

CONTENT:
Systrar åtalas för mordförsök på sin pappa. Två systrar i 60-årsåldern åtalas för att ha försökt mörda sin pappa, rapporterar SVT Nyheter Jönköping.
Händelsen inträffade i november i Jönköpings kommun, där de två systrarna överföll pappan. Enligt åtalet har de tvingat sig in i hans bostad, hållit fast honom och täppt till andningsvägarna. Därefter sparkat och slagit honom i huvudet med ett tillhygge, medan han låg ner.
Mannen fick bland annat en intryckt fraktur på kindbenet, sårskador på huvud, hals, armar och förlorade medvetandet. Efter en halvtimme ska döttrarna ha lämnat honom liggandes på golvet. När pappan vaknar upp ringer han på sitt trygghetslarm och hjälp anländer.
Bland bevisningen finns bland annat ett testamente som tros ligga bakom dådet. Ett av mannens barnbarn står som huvudsaklig arvtagare. De båda systrarna ska, enligt testamentet, få sin laglott och lösöret, värderat till 10 000 kronor.
Systrarna har varit häktade sedan i december, bägge nekar till brott.
Handgranat utanför bilfirma i Malmö. Vid 07.30 under onsdagsmorgonen fick polisen in ett larm om misstänkt farligt föremål utanför en bilfirma i Malmö. Nationella bombskyddet kallades till platsen och bedömde föremålet som skarpt, det visade sig vara en handgranat. Ärendet rubriceras som försök till grov allmänfarlig ödeläggelse, rapporterar polisen.
Kvinna döms till fängelse för sjukhusstölder. En kvinna i 50-årsåldern som arbetat som undersköterska på Danderyds sjukhus, döms för tre fall av grov stöld från äldre patienter som varit intagna på akutmottagningen, skriver domstolen i ett pressmeddelande.
Hon döms även för stöld av föremål från sin särbos bostad samt för grovt häleri avseende ett stort antal smycken och föremål som hon löst in hos pantbanker och guldhandlare. Undersköterskan har delvis erkänt brott och har berättat att hon stulit och pantsatt föremål för att finansiera sitt spelberoende. Straffet blir två års fängelse.
Svensk man gripen i Polen för grova narkotikabrott. En svensk 33-årig man har gripits i Polen efter att svensk åklagare utfärdat en europeisk arresteringsorder. Han är misstänkt för flera fall av grov och synnerligen grov narkotikabrottslighet, och bedöms ha haft en central roll i Malmös kriminella miljöer, rapporterar polisen.
– Misstankarna avser tillverkning, insmuggling och vidare distribution av stora mängder narkotika. Utöver det menar jag i nuläget att vart och ett av brotten har utgjort led i en verksamhet som bedrivits i organiserad form i syfte att i stor omfattning bedriva handel med narkotika. En person är sedan tidigare häktad i samma utredning misstänkt för synnerligen grovt narkotikabrott och utredningen mot honom, den nu gripne samt andra fortsätter nu, säger Magnus Pettersson, senior åklagare på Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet.
Gripandet har föregåtts av noggrann planering och har genomförts i nära samarbete mellan svensk och polsk polis.
Källkritikbyrån Permalink

Nej, Iran har inte tagit på sig bombattack mot flickskola

https://kallkritikbyran.se/nej-iran-har-inte-tagit-pa-sig-bombattack-mot-flickskola/

Uppgifterna påstås felaktigt komma från officiella konton.

Full text

Det ogrundade påståendet att Iran tagit på sig bombningen av en flickskola i Minab har fått spridning bland svenska sociala medier-användare.

Foto: Skärmdump/Telegram/Facebook

Sedan bombningen i lördags har diskussionerna på nätet bland annat gällt vem som står bakom attacken.

Kommentar på Facebook 1 mars.

Så här skriver en debattör på Facebook:

Att islamister offrar barn är vedervärdigt dock inget nytt men att mainstream media sprider Iranska regimens lögner som trovärdiga källor om att flickskola i Iran bombades av Israel utan ens att kontrollera dessa [. . .] talar sitt tydliga språk. Utdrag ur inlägg på Facebook 2 mars

Inlägget har fått över tusen gilla-markeringar.

Inlägg på Facebook 2 mars.

Därtill sprids en uppfattning om att Iran gått ut och medgett att de själva bombat skolan. I kommentarsfält till rapportering om händelsen syns påståendet, men sällan med några källhänvisningar.

Kommentar på Facebook 3 mars.

I söndags hävdade en tidigare SD-politiker samma sak på Twitter/X, att Islamiska revolutionsgardet (IRGC) själva skulle ha erkänt att bombningen var ”deras misstag” via en officiell kanal. Kvinnans tweet har visats över 12 000 gånger.

Hon hänvisar till kontot ”Iran Spectator” (@IranSpec) som skriver att en IRGC-missil dödade 148 skolelever i Minab. Det kontot har i sin tur stängt av möjligheterna att kommentera inlägget, som visats över 2,5 miljoner gånger.

Inlägg på Twitter/X den 1 mars.

Men kontot @IranSpec är inte ett officiellt konto för Irans styre och hänvisningarna går till en regimkritisk Telegram-kanal, inte till officiella källor. Hittills har inga sådana erkännanden från den iranska regimen kommit till allmän kännedom.

Utdrag ur inlägg på Facebook 1 mars.

Påståendet har även faktagranskats av bland andra Politifact och SVT Verifierar.Enligt en genomgång från brittiska The Guardian har iransk statlig media uppgett att uppemot 168 personer dödades i attacken, men detta antal har inte gått att få bekräftat. Bombningen skedde vid samma tid som den första omgången av bombanfall från USA och Israel.

Kommentar på Facebook 1 mars.

The Guardians genomgång visar också att skolan inte verkar ha varit i militärt bruk. Den låg på ett område med militärbarracker och andra lokala IRGC-byggnader, men enligt en Kanada-baserad representant för ett nätverk av lärarfack i Iran så var skolan inte särskilt reserverad för militärfamiljer utan även barn från övriga lokalsamhället gick där.

Kommentar på Facebook 1 mars.

Sammantaget: Iran har inte tagit på sig bombningen av en flickskola i Minab. Kontona som sprider påståendet har inte visat upp några belägg till stöd för påståendet och är inte själva kanaler för den iranska regimen.

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!


History - 2 versions shown

Changes

From 2026-03-04 11:11:47 (discovered: 2026-03-19 11:59:45) hash: 7d9d0adf4a90850fd1a7dcb1093a1027081ba6f2
To 2026-03-04 11:11:47 (discovered: 2026-03-19 13:50:23) hash: 2400335fc815a71ff10a590f7923c0cc6b95cd1d
Title
Nej, Iran har inte tagit på sig bombattack mot flickskola
Description
Uppgifterna påstås felaktigt komma från officiella konton.
Content
Det ogrundade påståendet att Iran tagit på sig bombningen av en flickskola i Minab har fått spridning bland svenska sociala medier-användare. Foto: Skärmdump/Telegram/Facebook Sedan bombningen i lördags har diskussionerna på nätet bland annat gällt vem som står bakom attacken. Kommentar på Facebook 1 mars. Så här skriver en debattör på Facebook: Att islamister offrar barn är vedervärdigt dock inget nytt men att mainstream media sprider Iranska regimens lögner som trovärdiga källor om att flickskola i Iran bombades av Israel utan ens att kontrollera dessa [. . .] talar sitt tydliga språk. Utdrag ur inlägg på Facebook 2 mars Inlägget har fått över tusen gilla-markeringar. Inlägg på Facebook 2 mars. Därtill sprids en uppfattning om att Iran gått ut och medgett att de själva bombat skolan. I kommentarsfält till rapportering om händelsen syns påståendet, men sällan med några källhänvisningar. Kommentar på Facebook 3 mars. I söndags hävdade en tidigare SD-politiker samma sak på Twitter/X, att Islamiska revolutionsgardet (IRGC) själva skulle ha erkänt att bombningen var ”deras misstag” via en officiell kanal. Kvinnans tweet har visats över 12 000 gånger. Hon hänvisar till kontot ”Iran Spectator” (@IranSpec) som skriver att en IRGC-missil dödade 148 skolelever i Minab. Det kontot har i sin tur stängt av möjligheterna att kommentera inlägget, som visats över 2,5 miljoner gånger. Inlägg på Twitter/X den 1 mars. Men kontot @IranSpec är inte ett officiellt konto för Irans styre och hänvisningarna går till en regimkritisk Telegram-kanal, inte till officiella källor. Hittills har inga sådana erkännanden från den iranska regimen kommit till allmän kännedom. Utdrag ur inlägg på Facebook 1 mars. Påståendet har även faktagranskats av bland andra Politifact och SVT Verifierar.Enligt en genomgång från brittiska The Guardian har iransk statlig media uppgett att uppemot 168 personer dödades i attacken, men detta antal har inte gått att få bekräftat. Bombningen skedde vid samma tid som den första omgången av bombanfall från USA och Israel. Kommentar på Facebook 1 mars. The Guardians genomgång visar också att skolan inte verkar ha varit i militärt bruk. Den låg på ett område med militärbarracker och andra lokala IRGC-byggnader, men enligt en Kanada-baserad representant för ett nätverk av lärarfack i Iran så var skolan inte särskilt reserverad för militärfamiljer utan även barn från övriga lokalsamhället gick där. Kommentar på Facebook 1 mars. Sammantaget: Iran har inte tagit på sig bombningen av en flickskola i Minab. Kontona som sprider påståendet har inte visat upp några belägg till stöd för påståendet och är inte själva kanaler för den iranska regimen. Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
Old vs new
From
TITLE:
Nej, Iran har inte tagit på sig bombattack mot flickskola

DESCRIPTION:
Uppgifterna påstås felaktigt komma från officiella konton.

CONTENT:
Det ogrundade påståendet att Iran tagit på sig bombningen av en flickskola i Minab har fått spridning bland svenska sociala medier-användare.

Foto: Skärmdump/Telegram/Facebook

Sedan bombningen i lördags har diskussionerna på nätet bland annat gällt vem som står bakom attacken.

Kommentar på Facebook 1 mars.

Så här skriver en debattör på Facebook:

Att islamister offrar barn är vedervärdigt dock inget nytt men att mainstream media sprider Iranska regimens lögner som trovärdiga källor om att flickskola i Iran bombades av Israel utan ens att kontrollera dessa [. . .] talar sitt tydliga språk.
Utdrag ur inlägg på Facebook 2 mars

Inlägget har fått över tusen gilla-markeringar.

Inlägg på Facebook 2 mars.

Därtill sprids en uppfattning om att Iran gått ut och medgett att de själva bombat skolan. I kommentarsfält till rapportering om händelsen syns påståendet, men sällan med några källhänvisningar.

Kommentar på Facebook 3 mars.

I söndags hävdade en tidigare SD-politiker samma sak på Twitter/X, att Islamiska revolutionsgardet (IRGC) själva skulle ha erkänt att bombningen var ”deras misstag” via en officiell kanal. Kvinnans tweet har visats över 12 000 gånger.

Hon hänvisar till kontot ”Iran Spectator” (@IranSpec) som skriver att en IRGC-missil dödade 148 skolelever i Minab. Det kontot har i sin tur stängt av möjligheterna att kommentera inlägget, som visats över 2,5 miljoner gånger.

Inlägg på Twitter/X den 1 mars.

Men kontot @IranSpec är inte ett officiellt konto för Irans styre och hänvisningarna går till en regimkritisk Telegram-kanal, inte till officiella källor. Hittills har inga sådana erkännanden från den iranska regimen kommit till allmän kännedom.

Utdrag ur inlägg på Facebook 1 mars.

Påståendet har även faktagranskats av bland andra Politifact och SVT Verifierar.Enligt en genomgång från brittiska The Guardian har iransk statlig media uppgett att uppemot 168 personer dödades i attacken, men detta antal har inte gått att få bekräftat. Bombningen skedde vid samma tid som den första omgången av bombanfall från USA och Israel.

Kommentar på Facebook 1 mars.

The Guardians genomgång visar också att skolan inte verkar ha varit i militärt bruk. Den låg på ett område med militärbarracker och andra lokala IRGC-byggnader, men enligt en Kanada-baserad representant för ett nätverk av lärarfack i Iran så var skolan inte särskilt reserverad för militärfamiljer utan även barn från övriga lokalsamhället gick där.

Kommentar på Facebook 1 mars.

Sammantaget: Iran har inte tagit på sig bombningen av en flickskola i Minab. Kontona som sprider påståendet har inte visat upp några belägg till stöd för påståendet och är inte själva kanaler för den iranska regimen. 

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
To
TITLE:
Nej, Iran har inte tagit på sig bombattack mot flickskola

DESCRIPTION:
Uppgifterna påstås felaktigt komma från officiella konton.

CONTENT:
Det ogrundade påståendet att Iran tagit på sig bombningen av en flickskola i Minab har fått spridning bland svenska sociala medier-användare.

Foto: Skärmdump/Telegram/Facebook

Sedan bombningen i lördags har diskussionerna på nätet bland annat gällt vem som står bakom attacken.

Kommentar på Facebook 1 mars.

Så här skriver en debattör på Facebook:

Att islamister offrar barn är vedervärdigt dock inget nytt men att mainstream media sprider Iranska regimens lögner som trovärdiga källor om att flickskola i Iran bombades av Israel utan ens att kontrollera dessa [. . .] talar sitt tydliga språk.
Utdrag ur inlägg på Facebook 2 mars

Inlägget har fått över tusen gilla-markeringar.

Inlägg på Facebook 2 mars.

Därtill sprids en uppfattning om att Iran gått ut och medgett att de själva bombat skolan. I kommentarsfält till rapportering om händelsen syns påståendet, men sällan med några källhänvisningar.

Kommentar på Facebook 3 mars.

I söndags hävdade en tidigare SD-politiker samma sak på Twitter/X, att Islamiska revolutionsgardet (IRGC) själva skulle ha erkänt att bombningen var ”deras misstag” via en officiell kanal. Kvinnans tweet har visats över 12 000 gånger.

Hon hänvisar till kontot ”Iran Spectator” (@IranSpec) som skriver att en IRGC-missil dödade 148 skolelever i Minab. Det kontot har i sin tur stängt av möjligheterna att kommentera inlägget, som visats över 2,5 miljoner gånger.

Inlägg på Twitter/X den 1 mars.

Men kontot @IranSpec är inte ett officiellt konto för Irans styre och hänvisningarna går till en regimkritisk Telegram-kanal, inte till officiella källor. Hittills har inga sådana erkännanden från den iranska regimen kommit till allmän kännedom.

Utdrag ur inlägg på Facebook 1 mars.

Påståendet har även faktagranskats av bland andra Politifact och SVT Verifierar.Enligt en genomgång från brittiska The Guardian har iransk statlig media uppgett att uppemot 168 personer dödades i attacken, men detta antal har inte gått att få bekräftat. Bombningen skedde vid samma tid som den första omgången av bombanfall från USA och Israel.

Kommentar på Facebook 1 mars.

The Guardians genomgång visar också att skolan inte verkar ha varit i militärt bruk. Den låg på ett område med militärbarracker och andra lokala IRGC-byggnader, men enligt en Kanada-baserad representant för ett nätverk av lärarfack i Iran så var skolan inte särskilt reserverad för militärfamiljer utan även barn från övriga lokalsamhället gick där.

Kommentar på Facebook 1 mars.

Sammantaget: Iran har inte tagit på sig bombningen av en flickskola i Minab. Kontona som sprider påståendet har inte visat upp några belägg till stöd för påståendet och är inte själva kanaler för den iranska regimen. 

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
Magasinet Para§raf Permalink

Februari månads mest lästa

https://www.magasinetparagraf.se/public/226517-bild-januari-manads-mest-lasta-2/

Februari månads mest lästa artiklar och krönikor på Magasinet Para§raf.

Full text
  1. Den här rasistiska skiten funkar inte längre
  2. Sveriges mest skrämmande minister
  3. Bohlins applåder avslöjar högerns självbedrägeri
  4. Jag försöker fortfarande förstå vem lagen är till för
  5. Ordbajseri från Ebba Busch
  6. Sverige behöver en resningskommission – rättssäkerheten räcker inte till
  7. Om spik i tungan och spik i kistan
  8. ”Att slå skallen i spegeln gör Åkesson mer mänsklig”
  9. Skapar dagens problemlösning större problem i framtiden?
  10. Den SD-ledda regeringen utvisar den egna befolkningen

History - 2 versions shown

Changes

From 2026-03-04 10:00:02 (discovered: 2026-03-19 12:35:19) hash: a9d8933624b8ffd291493386f54102de2109dfba
To 2026-03-04 10:00:02 (discovered: 2026-03-19 13:50:25) hash: e0bb1b4f76db48a00f462bc9411da9025393743a
Title
Februari månads mest lästa
Description
Februari månads mest lästa artiklar och krönikor på Magasinet Para§raf.
Content
1. Den här rasistiska skiten funkar inte längre 2. Sveriges mest skrämmande minister 3. Bohlins applåder avslöjar högerns självbedrägeri 4. Jag försöker fortfarande förstå vem lagen är till för 5. Ordbajseri från Ebba Busch 6. Sverige behöver en resningskommission – rättssäkerheten räcker inte till 7. Om spik i tungan och spik i kistan 8. ”Att slå skallen i spegeln gör Åkesson mer mänsklig” 9. Skapar dagens problemlösning större problem i framtiden? 10. Den SD-ledda regeringen utvisar den egna befolkningen
Old vs new
From
TITLE:
Februari månads mest lästa

DESCRIPTION:
Februari månads mest lästa artiklar och krönikor på Magasinet Para§raf.

CONTENT:
1. Den här rasistiska skiten funkar inte längre
2. Sveriges mest skrämmande minister
3. Bohlins applåder avslöjar högerns självbedrägeri
4. Jag försöker fortfarande förstå vem lagen är till för
5. Ordbajseri från Ebba Busch
6. Sverige behöver en resningskommission – rättssäkerheten räcker inte till
7. Om spik i tungan och spik i kistan
8. ”Att slå skallen i spegeln gör Åkesson mer mänsklig”
9. Skapar dagens problemlösning större problem i framtiden?
10. Den SD-ledda regeringen utvisar den egna befolkningen
To
TITLE:
Februari månads mest lästa

DESCRIPTION:
Februari månads mest lästa artiklar och krönikor på Magasinet Para§raf.

CONTENT:
1. Den här rasistiska skiten funkar inte längre
2. Sveriges mest skrämmande minister
3. Bohlins applåder avslöjar högerns självbedrägeri
4. Jag försöker fortfarande förstå vem lagen är till för
5. Ordbajseri från Ebba Busch
6. Sverige behöver en resningskommission – rättssäkerheten räcker inte till
7. Om spik i tungan och spik i kistan
8. ”Att slå skallen i spegeln gör Åkesson mer mänsklig”
9. Skapar dagens problemlösning större problem i framtiden?
10. Den SD-ledda regeringen utvisar den egna befolkningen
Motargument Permalink

SD har mörkat sina åsikter

https://motargument.se/2026/03/04/sd-har-morkat-sina-asikter/

Partistyrelsen i Sverigedemokraterna arbetade hårt i många år med att få sina medlemmar att förfina retoriken, putsa ordvalen, undvika rasistiska uttalanden. Kanske tyglade de inte sina egna för att de ville ändra på något. Det handlade troligen bara om att försöka få färre av sina politiker att bli avslöjade som extremister. Richard Jomshof har skrivit … Fortsätt läsa SD har mörkat sina åsikter →

Full text

Partistyrelsen i Sverigedemokraterna arbetade hårt i många år med att få sina medlemmar att förfina retoriken, putsa ordvalen, undvika rasistiska uttalanden. Kanske tyglade de inte sina egna för att de ville ändra på något. Det handlade troligen bara om att försöka få färre av sina politiker att bli avslöjade som extremister. Richard Jomshof har skrivit … Fortsätt läsa SD har mörkat sina åsikter →

Magasinet Para§raf Permalink

Nyhetsplock onsdag 4 mars 2026

https://www.magasinetparagraf.se/public/226710-nyhetsplock-onsdag-4-mars-2026/

Anmälan efter vådaskott på polisstation, föräldrar åtalas efter 1-årings död, man gripen efter misstänkt mord i Hallsberg och polisen efterlyser vittnen till kidnappningsförsök av flicka.

Full text

Anmälan efter vådaskott på polisstation. Arbetsmiljöverket har fått in en anmälan om tre skadade personer efter ett vådaskott på en polisstation i Gävleborg, rapporterar P4 Gävleborg. Händelsen ska ha inträffat i mitten av februari då ett vapen av misstag avfyrats i ett vapenvårdsrum. I anmälan framgår inte hur allvarligt de tre personerna skadats. Föräldrar åtalas efter 1-årings död. Åtal har väckts i ett ärende där en ettårig flicka skadades så allvarligt i ett fall att hon senare avled, rapporterar Åklagarmyndigheten. I maj förra året larmades polis och ambulans till en adress i Skellefteå kommun, med anledning av att en ettårig flicka hittats livlös i sin säng. Det visar sig att flickan kvällen innan ramlat och slagit i huvudet. Efter fallet har flickan uppvisat tecken på huvudtrauma i form av kräkningar och trötthet. Föräldrarna kontaktar sjukvården först dagen därpå, när flickan inte längre visar några livstecken. När ambulanspersonal anländer till platsen går hennes liv inte att rädda. – Jag har beslutat att väcka åtal för grovt vållande till annans död. Som förälder har man ett garantansvar för sina barn och jag menar att det har varit fråga om ett allvarligt risktagande när föräldrarna, trots flickans symptom, valt att inte uppsöka vård eller kontakta sjukvårdsrådgivning efter fallet. Den rättsmedicinska utredningen talar för att flickans liv hade gått att rädda om hon hade kommit under vård, säger kammaråklagare Henning Signarsson. Man gripen efter misstänkt mord i Hallsberg. Polispatruller beordrades till en adress i Hallsberg under måndagskvällen med anledning av en livlös person. På platsen anträffades en avliden kvinna och de oklara omständigheterna gjorde att en förundersökning gällande mord inleddes. En man i 25-årsåldern frihetsberövades som misstänkt för mord, och har nu anhållits av åklagare. Polisen efterlyser vittnen till kidnappningsförsök av flicka. Vid 18-tiden på måndagskvällen försökte en man kidnappa en flicka i 15-årsåldern som var ute och rastade sin hund i Ljungsbro i Linköping, rapporterar polisen. Flickan ska ha stoppats av en man som kom med bil, han tog tag och höll fast henne. Hon kämpade men kom inte loss. Mannen släppte taget först när ett vittne med hund dök upp på platsen och verbalt angrep förövaren med tillrop. Då lämnade mannen platsen i bil. Polisen söker nu vittnet som kan ha gjort iakttagelser kring händelsen. Flickan behövde inte ambulansvård. Händelsen utreds som försök till människorov.


History - 2 versions shown

Changes

From 2026-03-04 06:00:42 (discovered: 2026-03-19 12:35:19) hash: d4a86d42135cf5477048fb9eca0db0b479ea51ea
To 2026-03-04 06:00:42 (discovered: 2026-03-19 13:50:25) hash: 68d9d202ba8a308143cb562e9813efe5951e634e
Title
Nyhetsplock onsdag 4 mars 2026
Description
Anmälan efter vådaskott på polisstation, föräldrar åtalas efter 1-årings död, man gripen efter misstänkt mord i Hallsberg och polisen efterlyser vittnen till kidnappningsförsök av flicka.
Content
Anmälan efter vådaskott på polisstation. Arbetsmiljöverket har fått in en anmälan om tre skadade personer efter ett vådaskott på en polisstation i Gävleborg, rapporterar P4 Gävleborg. Händelsen ska ha inträffat i mitten av februari då ett vapen av misstag avfyrats i ett vapenvårdsrum. I anmälan framgår inte hur allvarligt de tre personerna skadats. Föräldrar åtalas efter 1-årings död. Åtal har väckts i ett ärende där en ettårig flicka skadades så allvarligt i ett fall att hon senare avled, rapporterar Åklagarmyndigheten. I maj förra året larmades polis och ambulans till en adress i Skellefteå kommun, med anledning av att en ettårig flicka hittats livlös i sin säng. Det visar sig att flickan kvällen innan ramlat och slagit i huvudet. Efter fallet har flickan uppvisat tecken på huvudtrauma i form av kräkningar och trötthet. Föräldrarna kontaktar sjukvården först dagen därpå, när flickan inte längre visar några livstecken. När ambulanspersonal anländer till platsen går hennes liv inte att rädda. – Jag har beslutat att väcka åtal för grovt vållande till annans död. Som förälder har man ett garantansvar för sina barn och jag menar att det har varit fråga om ett allvarligt risktagande när föräldrarna, trots flickans symptom, valt att inte uppsöka vård eller kontakta sjukvårdsrådgivning efter fallet. Den rättsmedicinska utredningen talar för att flickans liv hade gått att rädda om hon hade kommit under vård, säger kammaråklagare Henning Signarsson. Man gripen efter misstänkt mord i Hallsberg. Polispatruller beordrades till en adress i Hallsberg under måndagskvällen med anledning av en livlös person. På platsen anträffades en avliden kvinna och de oklara omständigheterna gjorde att en förundersökning gällande mord inleddes. En man i 25-årsåldern frihetsberövades som misstänkt för mord, och har nu anhållits av åklagare. Polisen efterlyser vittnen till kidnappningsförsök av flicka. Vid 18-tiden på måndagskvällen försökte en man kidnappa en flicka i 15-årsåldern som var ute och rastade sin hund i Ljungsbro i Linköping, rapporterar polisen. Flickan ska ha stoppats av en man som kom med bil, han tog tag och höll fast henne. Hon kämpade men kom inte loss. Mannen släppte taget först när ett vittne med hund dök upp på platsen och verbalt angrep förövaren med tillrop. Då lämnade mannen platsen i bil. Polisen söker nu vittnet som kan ha gjort iakttagelser kring händelsen. Flickan behövde inte ambulansvård. Händelsen utreds som försök till människorov.
Old vs new
From
TITLE:
Nyhetsplock onsdag 4 mars 2026

DESCRIPTION:
Anmälan efter vådaskott på polisstation, föräldrar åtalas efter 1-årings död, man gripen efter misstänkt mord i Hallsberg och polisen efterlyser vittnen till kidnappningsförsök av flicka.

CONTENT:
Anmälan efter vådaskott på polisstation. Arbetsmiljöverket har fått in en anmälan om tre skadade personer efter ett vådaskott på en polisstation i Gävleborg, rapporterar P4 Gävleborg.
Händelsen ska ha inträffat i mitten av februari då ett vapen av misstag avfyrats i ett vapenvårdsrum. I anmälan framgår inte hur allvarligt de tre personerna skadats.
Föräldrar åtalas efter 1-årings död. Åtal har väckts i ett ärende där en ettårig flicka skadades så allvarligt i ett fall att hon senare avled, rapporterar Åklagarmyndigheten.
I maj förra året larmades polis och ambulans till en adress i Skellefteå kommun, med anledning av att en ettårig flicka hittats livlös i sin säng. Det visar sig att flickan kvällen innan ramlat och slagit i huvudet. Efter fallet har flickan uppvisat tecken på huvudtrauma i form av kräkningar och trötthet. Föräldrarna kontaktar sjukvården först dagen därpå, när flickan inte längre visar några livstecken. När ambulanspersonal anländer till platsen går hennes liv inte att rädda.
– Jag har beslutat att väcka åtal för grovt vållande till annans död. Som förälder har man ett garantansvar för sina barn och jag menar att det har varit fråga om ett allvarligt risktagande när föräldrarna, trots flickans symptom, valt att inte uppsöka vård eller kontakta sjukvårdsrådgivning efter fallet. Den rättsmedicinska utredningen talar för att flickans liv hade gått att rädda om hon hade kommit under vård, säger kammaråklagare Henning Signarsson.
Man gripen efter misstänkt mord i Hallsberg. Polispatruller beordrades till en adress i Hallsberg under måndagskvällen med anledning av en livlös person. På platsen anträffades en avliden kvinna och de oklara omständigheterna gjorde att en förundersökning gällande mord inleddes.
En man i 25-årsåldern frihetsberövades som misstänkt för mord, och har nu anhållits av åklagare.
Polisen efterlyser vittnen till kidnappningsförsök av flicka. Vid 18-tiden på måndagskvällen försökte en man kidnappa en flicka i 15-årsåldern som var ute och rastade sin hund i Ljungsbro i Linköping, rapporterar polisen.
Flickan ska ha stoppats av en man som kom med bil, han tog tag och höll fast henne. Hon kämpade men kom inte loss. Mannen släppte taget först när ett vittne med hund dök upp på platsen och verbalt angrep förövaren med tillrop. Då lämnade mannen platsen i bil.
Polisen söker nu vittnet som kan ha gjort iakttagelser kring händelsen.
Flickan behövde inte ambulansvård. Händelsen utreds som försök till människorov.
To
TITLE:
Nyhetsplock onsdag 4 mars 2026

DESCRIPTION:
Anmälan efter vådaskott på polisstation, föräldrar åtalas efter 1-årings död, man gripen efter misstänkt mord i Hallsberg och polisen efterlyser vittnen till kidnappningsförsök av flicka.

CONTENT:
Anmälan efter vådaskott på polisstation. Arbetsmiljöverket har fått in en anmälan om tre skadade personer efter ett vådaskott på en polisstation i Gävleborg, rapporterar P4 Gävleborg.
Händelsen ska ha inträffat i mitten av februari då ett vapen av misstag avfyrats i ett vapenvårdsrum. I anmälan framgår inte hur allvarligt de tre personerna skadats.
Föräldrar åtalas efter 1-årings död. Åtal har väckts i ett ärende där en ettårig flicka skadades så allvarligt i ett fall att hon senare avled, rapporterar Åklagarmyndigheten.
I maj förra året larmades polis och ambulans till en adress i Skellefteå kommun, med anledning av att en ettårig flicka hittats livlös i sin säng. Det visar sig att flickan kvällen innan ramlat och slagit i huvudet. Efter fallet har flickan uppvisat tecken på huvudtrauma i form av kräkningar och trötthet. Föräldrarna kontaktar sjukvården först dagen därpå, när flickan inte längre visar några livstecken. När ambulanspersonal anländer till platsen går hennes liv inte att rädda.
– Jag har beslutat att väcka åtal för grovt vållande till annans död. Som förälder har man ett garantansvar för sina barn och jag menar att det har varit fråga om ett allvarligt risktagande när föräldrarna, trots flickans symptom, valt att inte uppsöka vård eller kontakta sjukvårdsrådgivning efter fallet. Den rättsmedicinska utredningen talar för att flickans liv hade gått att rädda om hon hade kommit under vård, säger kammaråklagare Henning Signarsson.
Man gripen efter misstänkt mord i Hallsberg. Polispatruller beordrades till en adress i Hallsberg under måndagskvällen med anledning av en livlös person. På platsen anträffades en avliden kvinna och de oklara omständigheterna gjorde att en förundersökning gällande mord inleddes.
En man i 25-årsåldern frihetsberövades som misstänkt för mord, och har nu anhållits av åklagare.
Polisen efterlyser vittnen till kidnappningsförsök av flicka. Vid 18-tiden på måndagskvällen försökte en man kidnappa en flicka i 15-årsåldern som var ute och rastade sin hund i Ljungsbro i Linköping, rapporterar polisen.
Flickan ska ha stoppats av en man som kom med bil, han tog tag och höll fast henne. Hon kämpade men kom inte loss. Mannen släppte taget först när ett vittne med hund dök upp på platsen och verbalt angrep förövaren med tillrop. Då lämnade mannen platsen i bil.
Polisen söker nu vittnet som kan ha gjort iakttagelser kring händelsen.
Flickan behövde inte ambulansvård. Händelsen utreds som försök till människorov.
Magasinet Para§raf Permalink

Sveriges regering är fantastisk, men knappast i någon positiv mening

https://www.magasinetparagraf.se/nyheter/kronikor/226479-bild-sveriges-regering-ar-fantastisk-men-knappast-i-nagon-positiv-mening/

Under sin regeringstid har det ena påfundet efter det andra kommit att dras till ytterligheter. För att bli av med oönskade invandrare skapades ett återvändarbidrag på 10 tusen kronor. Inga ansökningar i någon större omfattning och vem hade väntat sig det? I varje fall inte någon av de skattebetalare som skall stå för fiolerna och därför blev det inte heller någon uppståndelse över regeringens tilltag.

Full text

Då höjdes återvandringsbidraget dramatiskt till 350 tusen kronor per person, men maximalt 600 tusen ...

Börja prenumerera för att läsa detta innehåll. Starta din prenumeration här Eller logga in på ditt konto nedan:    


History - 2 versions shown

Changes

From 2026-03-03 10:00:29 (discovered: 2026-03-19 12:35:19) hash: 4b997699ed04a11acf496a505e0f8937dbf04d9d
To 2026-03-03 10:00:29 (discovered: 2026-03-19 13:50:25) hash: aaba78e67daadbe5f8bc76c0dfbd536aa2d3ca67
Title
Sveriges regering är fantastisk, men knappast i någon positiv mening
Description
Under sin regeringstid har det ena påfundet efter det andra kommit att dras till ytterligheter. För att bli av med oönskade invandrare skapades ett återvändarbidrag på 10 tusen kronor. Inga ansökningar i någon större omfattning och vem hade väntat sig det? I varje fall inte någon av de skattebetalare som skall stå för fiolerna och därför blev det inte heller någon uppståndelse över regeringens tilltag.
Content
Då höjdes återvandringsbidraget dramatiskt till 350 tusen kronor per person, men maximalt 600 tusen ... Börja prenumerera för att läsa detta innehåll. Starta din prenumeration här Eller logga in på ditt konto nedan:    
Old vs new
From
TITLE:
Sveriges regering är fantastisk, men knappast i någon positiv mening

DESCRIPTION:
Under sin regeringstid har det ena påfundet efter det andra kommit att dras till ytterligheter. För att bli av med oönskade invandrare skapades ett återvändarbidrag på 10 tusen kronor. Inga ansökningar i någon större omfattning och vem hade väntat sig det? I varje fall inte någon av de skattebetalare som skall stå för fiolerna och därför blev det inte heller någon uppståndelse över regeringens tilltag.

CONTENT:
Då höjdes återvandringsbidraget dramatiskt till 350 tusen kronor per person, men maximalt 600 tusen ...
 
 
 Börja prenumerera för att läsa detta innehåll.
Starta din prenumeration här
Eller logga in på ditt konto nedan:
 
 
To
TITLE:
Sveriges regering är fantastisk, men knappast i någon positiv mening

DESCRIPTION:
Under sin regeringstid har det ena påfundet efter det andra kommit att dras till ytterligheter. För att bli av med oönskade invandrare skapades ett återvändarbidrag på 10 tusen kronor. Inga ansökningar i någon större omfattning och vem hade väntat sig det? I varje fall inte någon av de skattebetalare som skall stå för fiolerna och därför blev det inte heller någon uppståndelse över regeringens tilltag.

CONTENT:
Då höjdes återvandringsbidraget dramatiskt till 350 tusen kronor per person, men maximalt 600 tusen ...
 
 
 Börja prenumerera för att läsa detta innehåll.
Starta din prenumeration här
Eller logga in på ditt konto nedan: