En mer redaktionell vy: AI-analyser först som bakgrundsläsning, därefter kategorins artiklar presenterade som i en nyhetsöversikt med versionshistorik kvar.
Analys titel/kontext: Default
Övergripande teman
Den senaste tidens nyhetsflöde inom analys- och faktakontrollkategorin präglas av frågor rörande desinformation, kriminella nätverk och miljöproblem. Teman som rör falska konton på sociala medier, gängkriminalitet och matavfall står i centrum. Det finns även inslag av kulturella händelser som Internationella morotsdagen och högtider som Påsken, vilket tyder på en mångfacetterad nyhetsagenda.
Narrativ och retoriska mönster
Narrativen kring desinformation är starkt närvarande, där flera artiklar fokuserar på det växande antalet falska konton och de risker detta medför för offentligheten. Rhetoriken i dessa texter varierar mellan warnande och analytisk. Artiklar om gängkriminalitet visar en mer emotionell ton och syftar ofta till att skapa medvetenhet om problematiken kopplad till unga kvinnor i dessa miljöer. Miljöfrågorna presenteras med en kritisk röst, där överflöd av mat och dess konsekvenser framhävs som en central problemställning.
Möjliga beteendemönster över tid
Det finns en tydlig trend av ökad medvetenhet och oro kring desinformation och dess effekter på samhället. Det verkar som om allmänheten blir mer involverad i diskussioner om gängkriminalitet och dess påverkan på ungdomar. Samtidigt finns det en antidiskurs kring miljöfrågor som tyder på att folk börjar ifrågasätta etablerade normer kring konsumtion och avfallshantering, vilket kan leda till mer aktiva beteenden i framtiden.
Riskindikatorer
Det ökande antalet falska konton kan ses som en betydande riskfaktor för social sammanhållning och offentlig debatt. Detta kan leda till spridning av falsk information vilket försvårar för medborgarna att göra informerade beslut. Gängkriminalitetens påverkan på kvinnor och flickor utgör också en oroande riskfaktor för samhällstryggheten.
Kort sammanfattning
Den analys och faktakontroll som publicerats den 4 april 2026 visar på en komplex dynamik i ämnen rörande desinformation, gängkriminalitet och miljöproblem. Teman kopplade till falska sociala medier-konton, gängmiljöer och matavfall är framträdande. Aktiviteten domineras av källor som ETC.se och skribenter som Tobias Hübinette, vilket tyder på en fokusering på både faktiska händelser och kulturella reflektioner. Riskerna kring desinformation och gängkriminalitet kräver fortsatt uppmärksamhet.
Referenser:
Antalet falska sociala medier-konton blir allt fler
Om flickorna och kvinnorna i den gängkriminella miljön
Glad Påsk!
Internationella morotsdagen
Överflöd av mat leder till svinn och utsläpp
Nyhetsplock lördag 4 april 2026
Har alla jämförbar demokrati? – del 4
Från övertygad vänsteraktivist till Israels ständiga försvarare
Vill du ha en maffia, Johan Britz?
Egypten förlorar mest på energikrisen
Analys av ämneslandskapet och beteendemönster inom kategorin 'Analys och Faktagranskning' för de senaste 7 dagarna.
Övergripande teman
Under den aktuella perioden framträder ämnen som handlar om makt och politiska förändringar, särskilt i relation till migration och asylsystem. Det finns en markant betoning på sociala frågor, särskilt pensioner och livsmedelsproduktion, samt en pågående debatt om medicinsk cannabis inom EU. Temat desinformation är också framträdande, särskilt frågor kring falska nyheter relaterade till ledande politiker som Donald Trump.
Narrativ och retoriska mönster
Det finns en polariserad narrativ där positiva förändringar, som oppositionens framgångar i Ungern, kontrasterar med negativa aspekter som oro kring asylsystemets förändringar. Retoriken är ofta stark och polariserande, med en upprepning av fraser kopplade till "de andra" vilket förstärker en känsla av vi-mot-dom i diskussionerna. Samtidigt används faktakontroll som ett medel för att skapa förtroende och motverka desinformation, vilket understryker vikten av evidensbaserad diskussion.
Aktivitet och beteende över tid
Analysen visar en ökande medvetenhet och aktivism kring sociala frågor, där medborgardeltagande och rekordhöga valresultat indikerar ett ökat intresse för politiska processer. Samtidigt pågår en ökning av mediekonsumtion kopplat till faktagranskning och desinformation, vilket tyder på att allmänheten blivit mer skeptisk och kritisk mot information de konsumerar.
Aktiva källor/författare och redigeringsbeteende
ETC.se är den mest aktiva källan med flest inlägg, följt av Snopes.com och Journalisten. Bland författarna dominerar Julia Nilsson och Nur Ibrahim med ett flertal artiklar om aktuella frågor. Det är värt att notera att flera av de mest redigerade inläggen kom från ETC.se, vilket tyder på en pågående uppdatering och granskning av deras innehåll.
Kort sammanfattning
Perioden från den 6 till den 12 april 2026 präglas av en ökad diskussion kring politiska förändringar, sociala frågor och en oro för desinformation. Narrativet är starkt polariserat, och det finns tydliga tecken på att medborgarna blivit mer aktiva och kritiskt medvetna. Källor som ETC.se och Snopes.com spelar en central roll i den faktagranskningsdiskurs som pågår. Dessa insikter indikerar att det politiska klimatet är både dynamiskt och utmanande, med potentiella risker kopplade till desinformation och sociala spänningar.
Referenser:
Analys av ämneslandskapet och beteendemönster inom kategori 'Analys och faktagranskning' för de senaste 30 dagarna.
Övergripande teman Under den senaste perioden har temat kring faktagranskning och analys av aktuella händelser dominerat nyhetsflödet. Det har varit en påtaglig ökning av debatten kring medborgarskap, politiska strömningar som "vänsterliberalism" och frågor rörande demokrati och öppna samhällen. Många artiklar ger en kritisk blick på aktuella politiska beslut och diskussioner, där granskning av fakta och källor framhålls som centrala verktyg för att navigera i debatten.
Narrativ och retoriska mönster Artiklarna använder ofta en retorik som inkluderar känslomässiga uttryck och starka åsikter. Frågor som "Kan man vara något annat än rädd?" ger en föreställning av osäkerhet och oro vilket förstärker behovet av fakta och tydlighet. Vidare, uttryck som "Sanningen finns i vår swishhistorik" pekar på en strävan efter att underbygga argument med konkreta bevis. Det finns också en upprepning av dystopiska framtidsscenarier, exempelvis vid diskussioner om indragna medborgarskap och deras påverkan på demokratin.
Möjliga beteendemönster över tid Analysflödena tyder på att intresset för faktagranskning ökar i takt med att politiska stormar och kontroverser blossar upp. Det finns också en trend att diskutera begrepp som "vänsterliberalism", vilket indikerar en polariserad debatt där olika politiska läger anklagar varandra för att sprida desinformation. Detta beteende kan vara kopplat till hur sociala medier används för att sprida olika narrativ.
Riskindikatorer De framväxande temana som rör medborgarskap och politisk korrekthet kan representera en risk z för ökad polarisering och hot mot den sociala sammanhållningen. Artiklarna uppmanar ofta läsarna att vara vaksamma mot "falska nyheter" och manipulation av fakta, vilket kan leda till en allmän skepticism gentemot både politiska och journalistiska källor. Debatter som rör utrikespolitiska frågor och gränser kan också resultera i svårare samhällskosten för dem som redan känner sig marginaliserade.
Kort sammanfattning Under den senaste månaden har fokus i nyhetsflödena på faktagranskning och analyser varit anmärkningsvärt. Teman som rör demokrati, medborgarskap och polariserade politiska diskussioner dominerar samtalen. Artiklar framhäver vikten av att vara kritisk mot information och att alltid kontrollera källor, vilket speglar ett växande behov av tillförlitliga fakta i en allt mer fragmenterad samhällsdebatt. Källor som Magasinet Paragraf och Källkritikbyrån har spelat centrala roller i detta flöde, vilket indikerar en stark efterfrågan på kvalitetsjournalistik och kritisk analys.
Referenser:
No entries in selected period.
Kvartals granskning om att Som-institutet trixar med siffrorna om förtroendet för SVT har fått mycket kritik. Nu förklarar forskarna själva varför den inte håller. – Vad är egentligen nyheten? Allt vi gör ligger öppet för alla att titta på, säger Patrik Öhberg på Som-institutet.
Kvartals granskning om att Som-institutet trixar med siffrorna om förtroendet för SVT har fått mycket kritik. Nu förklarar forskarna själva varför den inte håller. – Vad är egentligen nyheten? Allt vi gör ligger öppet för alla att titta på, säger Patrik Öhberg på Som-institutet.
DEBATT Sveriges Radios rapportering om Trumps läkemedelspolitik och dess påstådda effekter på Sverige är att okritiskt återge läkemedelsindustrins påståenden.
Den 22 april 2026 kunde morgonpigga Sveriges Radio-lyssnare sätta kaffet i halsen över nyheten ”Trumps politik kan leda till färre nya mediciner i Sverige”. Det låter ju ytterst allvarligt, om det hade varit sant. Men denna ”nyhet” bygger på en enkät som Läkemedelsbolagens Intresseförening (Lif) låtit göra, där 17 av 34 bolag angav att USA:s senfärdiga kamp för att få medicinpriser som andel av BNP till OECD-nivåer skulle leda till starkt reducerade produktlanseringar i… Sverige!
Under april har ett mönster blivit svårt att bortförklara. I Studio Ett den 14 april om den nya alzheimermedicinen hördes Ekots reporter, Alzheimerfondens generalsekreterare och BioArctics kommunikationschef. Tre dagar senare kom Ekots ”Svensk alzheimermedicin stoppas: ’Det är ett hån’”, där patientvreden gavs stort utrymme medan det centrala sakskälet var att Nya terapier-rådet ansåg att priset var för högt i relation till effekten. Det är fullt legitima röster. Men det är också röster som driver ett attraktivt narrativ: den drabbade patienten, den lovande medicinen och det kalla systemet som säger nej.
Sedan kom Ekots inslag den 22 april: ”Trumps politik kan leda till färre nya mediciner i Sverige”. Där får publiken veta att många läkemedelsbolag kan avstå från att lansera läkemedel i Sverige, att orsaken är Trumps läkemedelspolitik i USA, och att detta ”framgår av en rapport från branschorganisationen Lif”. Dessutom sägs uttryckligen att 35 läkemedelsbolag i Sverige svarat i undersökningen. Där gick SR över en gräns. Här rapporterade man inte längre om vad en part säger. Man lät en parts egna enkät uppträda som verklighetsbeskrivning.
Det är dåligt av två skäl. För det första därför att det är journalistiskt slappt. Läkemedelsindustrin har ett självklart intresse av att beskriva prispress som ett hot mot innovation, investeringar och tillgång. Det är ungefär Pharma Formulär 1A. Just därför måste ett sådant påstående sättas i kontext och motprövas av oberoende expertis. TLV, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, hördes inte. Oberoende hälsoekonomer hördes inte. Ingen förklarade varför lyssnaren skulle behandla Lifs rapport som mer än just en partsinlaga.
För det andra därför att den uteblivna kontexten faktiskt förändrar hela förståelsen. Sverige är inte något europeiskt skräckexempel där nya läkemedel systematiskt hålls borta. OECD:s och EU-kommissionens gemensamma landprofil visar tvärtom att Sverige ger snabbare tillgång till nya läkemedel än de flesta EU-länder, med en median på 361 dagar till tillgänglighet. Samma profil beskriver också Sveriges tillgång som relativt snabb och bred trots en rigorös bedömningsmodell. Det är relevant information. SR gav den inte till publiken.
Inte heller berättade SR att TLV:s internationella prisjämförelse från 2025 visar att svenska listpriser för läkemedel utan generisk konkurrens ligger knappt 18 procent under genomsnittet i jämförda länder, och att myndigheten i en ny analys inte ser några tydliga tecken på att företagen kunnat kompensera för valutaförändringar genom att lansera nya läkemedel här. Det betyder inte att industrin alltid har fel. Men det betyder att frågan är komplicerad, omstridd och helt olämplig att reducera till ett tvåminutersreferat av en branschorganisations enkät.
Och framför allt: varför skulle en vanlig lyssnare förstå mekanismen här? USA har ett helt annat system än Sverige. USA lägger 17,2 procent av BNP på hälso- och sjukvård, högst i OECD, och det amerikanska sjukförsäkringsprogrammet Medicare har redan infört direktförhandlade läkemedelspriser för den första omgången läkemedel från den 1 januari 2026. Det SR borde ha förklarat är alltså inte bara att något händer i USA, utan varför detta skulle slå just mot Sverige när USA nu själv rör sig mot mer offentlig prispress, inte mindre. Om amerikansk exceptionalism täpps till, vart exakt ska bolagen då gå med sina produkter som de inte redan gör i övriga reglerade höginkomstmarknader? Det är en svår fråga. Därför måste journalistiken göra jobbet.
I stället för att skilja på partsutsaga och verifierad kunskap lånade SR ut sitt sanningsanspråk till Lif. Det är ingen liten miss. Det är ett public service-haveri. För när den goda berättelsen blir viktigare än den fulla verkligheten börjar journalistiken glida från granskning till förstärkning.
SR får gärna intervjua läkemedelsbolag om deras befarade minskade profiter och därmed färre produktlanseringar. Sveriges Radio får gärna intervjua patienter som väntar på behandling. Men public service får inte låta de mest tacksamma berättelserna ersätta journalistikens kärnuppgift: att pröva påståenden, förklara systemen och synliggöra makten bakom orden. Det är just där SR:s läkemedelsrapportering på senare tid har börjat slira.
Public service får gärna utgå från barmhärtiga och behjärtansvärda ämnen där patienter rätteligen är upprörda över att viss medicin nekas. Men det får inte vara godtrogen rapportering. Inte för bolag som främst skyddar sina ekonomiska intressen. Inte heller för patientorganisationer, vars uppgift just är att utöva (ibland helt berättigad) påtryckning. Den som rapporterar om läkemedel som nekats på grund av deras priser rapporterar samtidigt om prioriteringar, budgetar, osäker evidens och politisk makt. Då räcker det inte att bara hålla upp mikrofonen.
Därför har Ekots inslag ”Trumps politik kan leda till färre nya mediciner i Sverige” anmälts till Granskningsnämnden. Det borde aldrig ha behövts. Men om public service inte längre klarar att skilja på journalistik och lobbybudskap, då måste någon påminna dem om skillnaden.
Behrang Kianzad
VD Magasinet Konkret
Stefan Bergmark
Chefredaktör Magasinet Konkret
SVT:S SPARPAKET På extrainsatta möten informerades personalen på SVT Riksnyheterna att minst fem fotograftjänster ska bort i sparpaketet. Totalt berörs 40 journalisttjänster på SVT Riksnyheter och Samhälle. Idag är sista dagen för medarbetare att söka avgångsvederlag.
SVT Riksnyheterna kommer att slå ihop sport- och fotogruppen som får en gemensam chef. Minst fem fotograftjänster, minst 15 reportertjänster och ”några” programledartjänster kommer att försvinna i sparpaketet. Dessutom berörs grafiker, sändningsproducenter och meteorologerna.
SVT Riksnyheterna ser också över chefsgruppen under året.
Den informationen fick medarbetarna under extrainsatta möten på torsdagen.
På Riksnyheterna och sporten försvinner sammanlagt 30 tjänster och på SVT Samhälle ytterligare tio tjänster, bland annat genom att Aktuellt och Agenda slås ihop. Totalt handlar det om ett 40-tal journalisttjänster.
– Medan andra avdelningar och redaktioner har fått information omgående har kommunikationen har varit väldigt dålig på Riksnyheterna, säger en medarbetare.
Idag är sista dagen som medarbetare kan ansöka om avgångsvederlag.
– Det blir kort betänketid för många eftersom vi inte fick information om hur sparpaketet ska genomföras på Rikset förrän igår. Och vi vet fortfarande inte hur det är tänkt att det ska fungera efter omorganisationen, säger en annan medarbetare.
Nils Stahle, ordförande i journalistsektionen på SVT Riksnyheterna tycker att beskeden från arbetsgivaren är oklara.
– Det är ganska oroligt här idag efter informationen vi fick i går. Det blev lite mer konkret, särskilt för fotograferna, men det är fortfarande luddigt för oss och för medlemmarna hur den nya organisationen ska fungera, säger Nils Stahle.
Idag är sista dagen att ansöka om avgångsvederlag, informationen om hur sparpaketet slår kom igår. Är det inte kort om tid?
– Jo, och det påtalade vi för arbetsgivaren tidigare i veckan. Det är fortfarande inte lätt att bilda sig en uppfattning om hur organisationen ska se ut efter sparpaketet. Minst 15 reportertjänster ska bort, men man har inte berättat på vilka avdelningar.
Vilka är mest oroliga nu?
– Nyanställda förstås. Många sitter och försöker räkna på hur många som blivit anställda efter dem för att se om de är i riskzonen.
Karin Ekman, programområdeschef för SVT Nyheter, uppger att man är inne i ett stort förändringsarbete och att kostnadssänkningar ingår i det arbetet.
– Vi har försökt vara så tydliga det går med vad våra nya arbetssätt kommer att innebära för redaktionen, men vi har inte kunnat förekomma de fackliga processerna. Vi är därför tacksamma för att vi, med fackets goda minne, kunde gå ut med mer detaljer angående antal berörda roller nu i veckan. Vi har full förståelse för att man som medarbetare hade önskat få den informationen tidigare, säger Karin Ekman.
Den organiserade brottsligheten har tagit sig in i den svenska idrotten. En ny utredningen av stiftelsen Tryggare Sverige visar att den är utbredd och slår mot både elit- och breddföreningar. – Vår kartläggning visar att idrottsrörelsens arbete mot brottsligheten i hög grad saknar system för att upptäcka och förhindra och att polisens arbete i hög grad saknar samordning och styrning, säger Magnus Lindgren, generalsekreterare för Tryggare Sverige.
Den organiserade brottsligheten har tagit sig in i den svenska idrotten. En ny utredningen av stiftelsen Tryggare Sverige visar att den är utbredd och slår mot både elit- och breddföreningar. – Vår kartläggning visar att idrottsrörelsens arbete mot brottsligheten i hög grad saknar system för att upptäcka och förhindra och att polisens arbete i hög grad saknar samordning och styrning, säger Magnus Lindgren, generalsekreterare för Tryggare Sverige.
"Politik handlar om trovärdighet och om att kunna se sig själv i spegeln". Så skriver Malin Sjöberg Högrell i det interna mejl som skickats ut till alla medlemmar i Liberala kvinnor på fredagen. Där meddelar hon att hon avgår från sin post som ordförande, efter vad hon kallar kompromisser med principen om frihet. – Jag har svårt att kampanja med full kraft i det här läget, säger hon till Dagens ETC.
"Politik handlar om trovärdighet och om att kunna se sig själv i spegeln". Så skriver Malin Sjöberg Högrell i det interna mejl som skickats ut till alla medlemmar i Liberala kvinnor på fredagen. Där meddelar hon att hon avgår från sin post som ordförande, efter vad hon kallar kompromisser med principen om frihet. – Jag har svårt att kampanja med full kraft i det här läget, säger hon till Dagens ETC.
Falska påståenden sprids om L-ledaren på engelska och kinesiska.
Falska påståenden om Liberalernas partiledare Simona Mohamsson sprids på engelska och kinesiska.
Foto: Skärmdump/Twitter/X/Facebook
Ett amerikanskt Maga-konto med över tre miljoner följare har lagt ut ett inlägg om Sveriges utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L) och det har på ett par dagar fått nära 40 000 interaktioner på Facebook.
Inlägg på Facebook 19 april.
Så här skrev kontot, översatt till svenska:
Sveriges nuvarande utbildnings- och integrationsminister föddes i en muslimsk familj, där fadern var en före detta Hamas-medlem i Palestina och modern en libanesisk shiamuslim.Hon sa till svenskarna att hon inte var muslim, och svenskarna gick faktiskt på det! När hon tillträdde så propagerade hon kraftfullt för kurser i islamstudier, och gjorde dem till det ämne som ger högst meritpoäng i alla svenska skolor.Hon krävde att alla svenska studenter måste lära sig om islam, sa att Sverige behöver islam och att bara islam kan rädda Sverige. Facebook-inlägg 19 april
I kommentarsfältet skriver människor att Mohamsson inte ser svensk ut och att det är så här invandrarna tar över landet.
Kommentar på Facebook 19 april.
Finns det något i inlägget som stämmer?
Har Mohamsson propagerat för islamstudier som skolämne?
Nej, Simona Mohamsson har inte gjort islamstudier till meriterande ämne i svensk skola, tvingat fram sådana kurser, eller gjort dem obligatoriska. Flera kommentarer under mannens inlägg efterfrågar källor till påståendena, något han dock inte levererar.
Det finns heller ingen dokumentation för att Mohamsson någonsin skulle ha uttalat detta, vare sig i riksdagen, i intervjuer eller i skrift.
Simona Mohamsson har också i sina sociala medier tagit ställning mot islamism.
Inlägg på Instagram 2 oktober 2025.
Islamstudier ger inte meritpoäng
Enligt inlägget skulle islamstudier också ha gjorts till det ämne som ger högst meritpoäng i de svenska skolorna:
… she forcefully promoted Islamic studies courses, making them the highest-credit elective in all Swedish schools… Ur inlägget 19 april
Inte heller det stämmer. Meritpoäng är extra poäng (max 2,5) som man kan få genom högre nivåer i moderna språk, engelska och matematik på gymnasiet, och som läggs till jämförelsetalet vid ansökan till högskola eller universitet.
Mohamsson är ateist
Mohamssons far är palestinier, född i Haifa. Det finns inget som stödjer påståendet att han har eller har haft kopplingar till Hamas. Det stämmer att Mohamssons mor är libanesisk shiamuslim. Mohamsson har uppgett att hon inte är muslim. Hon fick frågan i en intervju med den kristna tidningen Dagen i somras: är du muslim?
– Nej, jag är ateist, svarade Simona Mohamsson.
Instagram-reel på Tidningen Dagens konto 24 juni 2025.
I intervjun säger Mohamsson även att hennes föräldrar flytt från islamister och att hon anser att det är viktigt att skolor ska vara fria från religiösa inslag.
Varifrån kommer påståendena?
Ursprunget verkar vara ett anonymat kinesiskspråkigt konto på Twitter/X med över 13 000 följare. I lördags lade kontot ut en tweet, som dock nu tagits ner.Det inlägget har sedan delats vidare av bland annat en brittisk politiker och en spansk Europaparlamentariker, något som uppmärksammades av SVT Veriferar i veckan. När det kinesiska kontot startade publicerade det enligt SVT mest djurklipp, men har nu övergått till att även publicera antimuslimskt innehåll, däribland påståenden om att Sverige tas över muslimer.
Inlägg på Twitter/X den 18 april, sparat av SVT Verifierar.
En anledning till att det kinesiska kontot attackerar Simona Mohamsson kan vara att hon har engagerat sig i frågor kopplade till Kina.Hon har bland annat gett ut reportageboken ”Hongkong RIP”, drev på för en svensk bojkott av OS i Peking och krävde då bland annat att Kinas dåvarande ambassadör skulle utvisas, något hon berättar om i en artikel i Dagens nyheter 2021. Detta ledde till kritik från det kinesiska konsultatet.
Inlägg på Twitter/X den 13 juli 2021.
För två år sedan varnade även Kinas ambassad för att Liberalerna och Kristdemokraternas förslag om ett samarbete mellan Göteborg och Taiwan kan påverka relationen med Kina, och uppmanade svenska politiker att avstå från att engagera sig i frågan.
Inlägg på Liberalerna Göteborgs blogg 11 februari 2024.
Vanligt grepp
Mattias Ekman, docent i medie- och kommunikationsvetenskap vid Stockholms Universitet, som bland annat forskat på rasism i sociala medier, säger att inlägget är ett typexempel på desinformation.
– Det är ett vanligt modus operandi bland aktivister inom ytterhögern att framföra påståenden om att islam håller på att ”ta över” Sverige på olika sätt, och reflekterar konspiratoriska föreställningar och strategier som är vanligt förekommande inom dessa politiska miljöer.Enligt Ekman sprids föreställning både från amerikanskt håll men även andra länder.
Källkritikbyrån har sökt Simona Mohamssons pressavdelning, som avböjer att uttala sig, och hänvisar till en tweet från L-politikern Gulan Avci.
Tweets som denna visar hur snabbt desinformation kan spridas på X och hur det kan påverka både val, partier och enskilda politiker på allvar. De lögner som sprids om Liberalernas partiledare Simona Mohamsson stämmer givetvis inte. Gå inte på allt som skrivs här. Kolla källorna… https://t.co/0DS2vA66Jd— Gulan Avci (@GulanAvci) April 19, 2026
Tror inte att vi själva påverkas – bara andra
Kajsa Falasca är docent i medie- och kommunikationsvetenskap vid Mittuniversitetet och har forskat på politisk kommunikation, valkampanjer och sociala mediers roll i demokratiska processer sedan 2010. Enligt henne visar forskningen att människor är medvetna om problemet med desinformation, men sällan tror att de själva påverkas. De är mer oroade för hur andra påverkas av att det sprids felaktiga uppgifter. Det kan dock påverka den totala tilliten till information man möter.– Man börjar tappa förtroende, både för det innehåll man möter och för vad andra tycker och tänker och vilka nyheter man kan lita på. Det skapar en osäkerhet som på ett generellt plan urholkar tilliten i samhället, säger Falasca.Kan den här typen av inlägg påverka valrörelsen?
– Absolut, men det är svårt att veta hur mycket.Inför valet ser hon ändå inte desinformation som något stort problem i Sverige.– I Sverige har vi förhållandevis högt förtroende för politiker. Vi har även starka traditionella medier som syns, hörs och finns i människors informationsflöden, säger Falasca, och tillägger att det ser annorlunda ut i länder där medierna saknar oberoende.Sammantaget: Ett anonymt kinesiskt konto sprider falska påståenden om Sveriges utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L). Hon påstås vara muslim och vilja driva på för att införa mer islamstudier i Sverige, men är ateist och arbetar politiskt mot religiösa friskolor.LÄS MER:► AI-genererad bild sprids på Andersson och Epstein► Inga belägg för att den här bilden visar Åkesson och Sjöstedt i nazistmarsch► Nej, Jimmie Åkesson vill inte tipsa om en AI-app som kan göra dig rik
Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
TITLE: Nej, Simona Mohamsson vill inte införa islamstudier i skolan DESCRIPTION: Falska påståenden sprids om L-ledaren på engelska och kinesiska. CONTENT: Falska påståenden om Liberalernas partiledare Simona Mohamsson sprids på engelska och kinesiska. Foto: Skärmdump/Twitter/X/Facebook Ett amerikanskt Maga-konto med över tre miljoner följare har lagt ut ett inlägg om Sveriges utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L) och det har på ett par dagar fått nära 40 000 interaktioner på Facebook. Inlägg på Facebook 19 april. Så här skrev kontot, översatt till svenska: Sveriges nuvarande utbildnings- och integrationsminister föddes i en muslimsk familj, där fadern var en före detta Hamas-medlem i Palestina och modern en libanesisk shiamuslim.Hon sa till svenskarna att hon inte var muslim, och svenskarna gick faktiskt på det! När hon tillträdde så propagerade hon kraftfullt för kurser i islamstudier, och gjorde dem till det ämne som ger högst meritpoäng i alla svenska skolor.Hon krävde att alla svenska studenter måste lära sig om islam, sa att Sverige behöver islam och att bara islam kan rädda Sverige. Facebook-inlägg 19 april I kommentarsfältet skriver människor att Mohamsson inte ser svensk ut och att det är så här invandrarna tar över landet. Kommentar på Facebook 19 april. Finns det något i inlägget som stämmer? Har Mohamsson propagerat för islamstudier som skolämne? Nej, Simona Mohamsson har inte gjort islamstudier till meriterande ämne i svensk skola, tvingat fram sådana kurser, eller gjort dem obligatoriska. Flera kommentarer under mannens inlägg efterfrågar källor till påståendena, något han dock inte levererar. Det finns heller ingen dokumentation för att Mohamsson någonsin skulle ha uttalat detta, vare sig i riksdagen, i intervjuer eller i skrift. Simona Mohamsson har också i sina sociala medier tagit ställning mot islamism. Inlägg på Instagram 2 oktober 2025. Islamstudier ger inte meritpoäng Enligt inlägget skulle islamstudier också ha gjorts till det ämne som ger högst meritpoäng i de svenska skolorna: … she forcefully promoted Islamic studies courses, making them the highest-credit elective in all Swedish schools… Ur inlägget 19 april Inte heller det stämmer. Meritpoäng är extra poäng (max 2,5) som man kan få genom högre nivåer i moderna språk, engelska och matematik på gymnasiet, och som läggs till jämförelsetalet vid ansökan till högskola eller universitet. Mohamsson är ateist Mohamssons far är palestinier, född i Haifa. Det finns inget som stödjer påståendet att han har eller har haft kopplingar till Hamas. Det stämmer att Mohamssons mor är libanesisk shiamuslim. Mohamsson har uppgett att hon inte är muslim. Hon får frågan i en intervju med den kristna tidningen Dagen i somras: är du muslim? – Nej, jag är ateist, svarar Simona Mohamsson då. Instagram-reel på Tidningen Dagens konto 24 juni 2025. I intervjun säger Mohamsson även att hennes föräldrar flytt från islamister och att hon anser att det är viktigt att skolor ska vara fria från religiösa inslag. Varifrån kommer påståendena? Ursprunget verkar vara det anonyma kinesiskspråkiga kontot ”Truth Bridge” på Twitter/X. I lördags lade kontot ut en tweet, som dock nu tagits ner.Det inlägget har sedan delats vidare av bland annat en brittisk politiker och en spansk Europaparlamentariker, något som uppmärksammades av SVT Veriferar i veckan. När kontot Truth Bridge startades publicerades enligt SVT mest djurklipp på sidan, men publicerar nu även antimuslimskt innehåll, däribland påståenden om att Sverige tas över muslimer. Inlägg på Twitter/X den 18 april, sparat av SVT Verifierar. En anledning till att det kinesiska kontot attackerar Simona Mohamsson kan vara att hon har engagerat sig i frågor kopplade till Kina.Hon har bland annat gett ut reportageboken ”Hongkong RIP”, drev på för en svensk bojkott av OS i Peking och krävde då bland annat att Kinas dåvarande ambassadör skulle utvisas, något hon berättar om i en artikel i Dagens nyheter 2021. Detta ledde till kritik från det kinesiska konsultatet. Inlägg på Twitter/X den 13 juli 2021. För två år sedan varnade även Kinas ambassad för att Liberalernas och Kristdemokraternas förslag om ett samarbete mellan Göteborg och Taiwan kan påverka relationen med Kina, och uppmanade svenska politiker att avstå från att engagera sig i frågan. Inlägg på Liberalerna Göteborgs blogg 11 februari 2024. Vanligt grepp Mattias Ekman, docent i medie- och kommunikationsvetenskap vid Stockholms Universitet, som bland annat forskat på rasism i sociala medier, säger att inlägget är ett typexempel på desinformation. – Det är ett vanligt modus operandi bland aktivister inom ytterhögern att framföra påståenden om att islam håller på att ”ta över” Sverige på olika sätt, och reflekterar konspiratoriska föreställningar och strategier som är vanligt förekommande inom dessa politiska miljöer.Enligt Ekman sprids föreställning både från amerikanskt håll men även andra länder. Källkritikbyrån har sökt Simona Mohamssons pressavdelning, som avböjer att uttala sig, och hänvisar till en tweet från L-politikern Gulan Avci. Tweets som denna visar hur snabbt desinformation kan spridas på X och hur det kan påverka både val, partier och enskilda politiker på allvar. De lögner som sprids om Liberalernas partiledare Simona Mohamsson stämmer givetvis inte. Gå inte på allt som skrivs här. Kolla källorna… https://t.co/0DS2vA66Jd— Gulan Avci (@GulanAvci) April 19, 2026 Tror inte att vi själva påverkas – bara andra Kajsa Falasca är docent i medie- och kommunikationsvetenskap vid Mittuniversitetet och har forskat på politisk kommunikation, valkampanjer och sociala mediers roll i demokratiska processer sedan 2010. Enligt henne visar forskningen att människor är medvetna om problemet med desinformation, men sällan tror att de själva påverkas. De är mer oroade för hur andra påverkas av att det sprids felaktiga uppgifter. Det kan dock påverka den totala tilliten till information man möter.– Man börjar tappa förtroende, både för det innehåll man möter och för vad andra tycker och tänker och vilka nyheter man kan lita på. Det skapar en osäkerhet som på ett generellt plan urholkar tilliten i samhället, säger Falasca.Kan den här typen av inlägg påverka valrörelsen? – Absolut, men det är svårt att veta hur mycket.Inför valet ser hon ändå inte desinformation som något stort problem i Sverige.– I Sverige har vi förhållandevis högt förtroende för politiker. Vi har även starka traditionella medier som syns, hörs och finns i människors informationsflöden, säger Falasca, och tillägger att det ser annorlunda ut i länder där medierna saknar oberoende.Sammantaget: Ett anonymt kinesiskt konto sprider falska påståenden om Sveriges utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L). Hon påstås vara muslim och vilja driva på för att införa mer islamstudier i Sverige, men är ateist och arbetar politiskt mot religiösa friskolor.LÄS MER:► AI-genererad bild sprids på Andersson och Epstein► Inga belägg för att den här bilden visar Åkesson och Sjöstedt i nazistmarsch► Nej, Jimmie Åkesson vill inte tipsa om en AI-app som kan göra dig rik Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
TITLE: Nej, Simona Mohamsson vill inte införa islamstudier i skolan DESCRIPTION: Falska påståenden sprids om L-ledaren på engelska och kinesiska. CONTENT: Falska påståenden om Liberalernas partiledare Simona Mohamsson sprids på engelska och kinesiska. Foto: Skärmdump/Twitter/X/Facebook Ett amerikanskt Maga-konto med över tre miljoner följare har lagt ut ett inlägg om Sveriges utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L) och det har på ett par dagar fått nära 40 000 interaktioner på Facebook. Inlägg på Facebook 19 april. Så här skrev kontot, översatt till svenska: Sveriges nuvarande utbildnings- och integrationsminister föddes i en muslimsk familj, där fadern var en före detta Hamas-medlem i Palestina och modern en libanesisk shiamuslim.Hon sa till svenskarna att hon inte var muslim, och svenskarna gick faktiskt på det! När hon tillträdde så propagerade hon kraftfullt för kurser i islamstudier, och gjorde dem till det ämne som ger högst meritpoäng i alla svenska skolor.Hon krävde att alla svenska studenter måste lära sig om islam, sa att Sverige behöver islam och att bara islam kan rädda Sverige. Facebook-inlägg 19 april I kommentarsfältet skriver människor att Mohamsson inte ser svensk ut och att det är så här invandrarna tar över landet. Kommentar på Facebook 19 april. Finns det något i inlägget som stämmer? Har Mohamsson propagerat för islamstudier som skolämne? Nej, Simona Mohamsson har inte gjort islamstudier till meriterande ämne i svensk skola, tvingat fram sådana kurser, eller gjort dem obligatoriska. Flera kommentarer under mannens inlägg efterfrågar källor till påståendena, något han dock inte levererar. Det finns heller ingen dokumentation för att Mohamsson någonsin skulle ha uttalat detta, vare sig i riksdagen, i intervjuer eller i skrift. Simona Mohamsson har också i sina sociala medier tagit ställning mot islamism. Inlägg på Instagram 2 oktober 2025. Islamstudier ger inte meritpoäng Enligt inlägget skulle islamstudier också ha gjorts till det ämne som ger högst meritpoäng i de svenska skolorna: … she forcefully promoted Islamic studies courses, making them the highest-credit elective in all Swedish schools… Ur inlägget 19 april Inte heller det stämmer. Meritpoäng är extra poäng (max 2,5) som man kan få genom högre nivåer i moderna språk, engelska och matematik på gymnasiet, och som läggs till jämförelsetalet vid ansökan till högskola eller universitet. Mohamsson är ateist Mohamssons far är palestinier, född i Haifa. Det finns inget som stödjer påståendet att han har eller har haft kopplingar till Hamas. Det stämmer att Mohamssons mor är libanesisk shiamuslim. Mohamsson har uppgett att hon inte är muslim. Hon fick frågan i en intervju med den kristna tidningen Dagen i somras: är du muslim? – Nej, jag är ateist, svarade Simona Mohamsson. Instagram-reel på Tidningen Dagens konto 24 juni 2025. I intervjun säger Mohamsson även att hennes föräldrar flytt från islamister och att hon anser att det är viktigt att skolor ska vara fria från religiösa inslag. Varifrån kommer påståendena? Ursprunget verkar vara ett anonymat kinesiskspråkigt konto på Twitter/X med över 13 000 följare. I lördags lade kontot ut en tweet, som dock nu tagits ner.Det inlägget har sedan delats vidare av bland annat en brittisk politiker och en spansk Europaparlamentariker, något som uppmärksammades av SVT Veriferar i veckan. När det kinesiska kontot startade publicerade det enligt SVT mest djurklipp, men har nu övergått till att även publicera antimuslimskt innehåll, däribland påståenden om att Sverige tas över muslimer. Inlägg på Twitter/X den 18 april, sparat av SVT Verifierar. En anledning till att det kinesiska kontot attackerar Simona Mohamsson kan vara att hon har engagerat sig i frågor kopplade till Kina.Hon har bland annat gett ut reportageboken ”Hongkong RIP”, drev på för en svensk bojkott av OS i Peking och krävde då bland annat att Kinas dåvarande ambassadör skulle utvisas, något hon berättar om i en artikel i Dagens nyheter 2021. Detta ledde till kritik från det kinesiska konsultatet. Inlägg på Twitter/X den 13 juli 2021. För två år sedan varnade även Kinas ambassad för att Liberalerna och Kristdemokraternas förslag om ett samarbete mellan Göteborg och Taiwan kan påverka relationen med Kina, och uppmanade svenska politiker att avstå från att engagera sig i frågan. Inlägg på Liberalerna Göteborgs blogg 11 februari 2024. Vanligt grepp Mattias Ekman, docent i medie- och kommunikationsvetenskap vid Stockholms Universitet, som bland annat forskat på rasism i sociala medier, säger att inlägget är ett typexempel på desinformation. – Det är ett vanligt modus operandi bland aktivister inom ytterhögern att framföra påståenden om att islam håller på att ”ta över” Sverige på olika sätt, och reflekterar konspiratoriska föreställningar och strategier som är vanligt förekommande inom dessa politiska miljöer.Enligt Ekman sprids föreställning både från amerikanskt håll men även andra länder. Källkritikbyrån har sökt Simona Mohamssons pressavdelning, som avböjer att uttala sig, och hänvisar till en tweet från L-politikern Gulan Avci. Tweets som denna visar hur snabbt desinformation kan spridas på X och hur det kan påverka både val, partier och enskilda politiker på allvar. De lögner som sprids om Liberalernas partiledare Simona Mohamsson stämmer givetvis inte. Gå inte på allt som skrivs här. Kolla källorna… https://t.co/0DS2vA66Jd— Gulan Avci (@GulanAvci) April 19, 2026 Tror inte att vi själva påverkas – bara andra Kajsa Falasca är docent i medie- och kommunikationsvetenskap vid Mittuniversitetet och har forskat på politisk kommunikation, valkampanjer och sociala mediers roll i demokratiska processer sedan 2010. Enligt henne visar forskningen att människor är medvetna om problemet med desinformation, men sällan tror att de själva påverkas. De är mer oroade för hur andra påverkas av att det sprids felaktiga uppgifter. Det kan dock påverka den totala tilliten till information man möter.– Man börjar tappa förtroende, både för det innehåll man möter och för vad andra tycker och tänker och vilka nyheter man kan lita på. Det skapar en osäkerhet som på ett generellt plan urholkar tilliten i samhället, säger Falasca.Kan den här typen av inlägg påverka valrörelsen? – Absolut, men det är svårt att veta hur mycket.Inför valet ser hon ändå inte desinformation som något stort problem i Sverige.– I Sverige har vi förhållandevis högt förtroende för politiker. Vi har även starka traditionella medier som syns, hörs och finns i människors informationsflöden, säger Falasca, och tillägger att det ser annorlunda ut i länder där medierna saknar oberoende.Sammantaget: Ett anonymt kinesiskt konto sprider falska påståenden om Sveriges utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L). Hon påstås vara muslim och vilja driva på för att införa mer islamstudier i Sverige, men är ateist och arbetar politiskt mot religiösa friskolor.LÄS MER:► AI-genererad bild sprids på Andersson och Epstein► Inga belägg för att den här bilden visar Åkesson och Sjöstedt i nazistmarsch► Nej, Jimmie Åkesson vill inte tipsa om en AI-app som kan göra dig rik Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
TITLE: Nej, Simona Mohamsson vill inte införa islamstudier i skolan DESCRIPTION: Falska påståenden sprids om L-ledaren på engelska och kinesiska. CONTENT: Falska påståenden om Liberalernas partiledare Simona Mohamsson sprids på engelska och kinesiska. Foto: Skärmdump/Twitter/X/Facebook Ett amerikanskt Maga-konto med över tre miljoner följare på Facebook har lagt ut ett inlägg om Sveriges utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L) och det har på ett par dagar fått nära 40 000 interaktioner. Inlägg på Facebook 19 april. Så här skrev kontot, översatt till svenska: Sveriges nuvarande utbildnings- och integrationsminister föddes i en muslimsk familj, där fadern var en före detta Hamas-medlem i Palestina och modern en libanesisk shiamuslim.Hon sa till svenskarna att hon inte var muslim, och svenskarna gick faktiskt på det! När hon tillträdde så propagerade hon kraftfullt för kurser i islamstudier, och gjorde dem till det ämne som ger högst meritpoäng i alla svenska skolor.Hon krävde att alla svenska studenter måste lära sig om islam, sa att Sverige behöver islam och att bara islam kan rädda Sverige. Facebook-inlägg 19 april I kommentarsfältet skriver människor att Mohamsson inte ser svensk ut och att det är så här invandrarna tar över landet. Kommentar på Facebook 19 april. Finns det något i inlägget som stämmer? Har Mohamsson propagerat för islamstudier som skolämne? Nej, Simona Mohamsson har inte gjort islamstudier till meriterande ämne i svensk skola, tvingat fram sådana kurser, eller gjort dem obligatoriska. Flera kommentarer under mannens inlägg efterfrågar källor till påståendena, något han dock inte levererar. Det finns heller ingen dokumentation för att Mohamsson någonsin skulle ha uttalat detta, vare sig i riksdagen, i intervjuer eller i skrift. Simona Mohamsson har också i sina sociala medier tagit ställning mot islamism. Inlägg på Instagram 2 oktober 2025. Islamstudier ger inte meritpoäng Enligt inlägget skulle islamstudier också ha gjorts till det ämne som ger högst meritpoäng i de svenska skolorna: … she forcefully promoted Islamic studies courses, making them the highest-credit elective in all Swedish schools… Ur inlägget 19 april Inte heller det stämmer. Meritpoäng är extra poäng (max 2,5) som man kan få genom högre nivåer i moderna språk, engelska och matematik på gymnasiet, och som läggs till jämförelsetalet vid ansökan till högskola eller universitet. Mohamsson är ateist Mohamssons far är palestinier, född i Haifa. Det finns inget som stödjer påståendet att han har eller har haft kopplingar till Hamas. Det stämmer också att Mohamssons mor är libanesisk shiamuslim. Mohamsson har uppgett att hon inte är muslim. Hon får frågan i en intervju med den kristna tidningen Dagen: är du muslim? – Nej, jag är ateist, svarar Simona Mohamsson då.I intervjun säger Mohamsson även att hennes föräldrar flytt från islamister och att hon anser att det är viktigt att skolor ska vara fria från religiösa inslag. Varifrån kommer påståendena? Ursprunget verkar vara det anonyma kinesiskspråkiga kontot ”Truth Bridge” på Twitter/X. I lördags lade kontot ut en tweet, som dock nu tagits ner.Det inlägget har sedan delats vidare av bland annat en brittisk politiker och en spansk Europaparlamentariker, något som uppmärksammades av SVT Veriferar i veckan. När kontot Truth Bridge startades publicerades enligt SVT mest djurklipp på sidan, men publicerar nu även antimuslimskt innehåll, däribland påståenden om att Sverige tas över muslimer. Inlägg på Twitter/X den 18 april, sparat av SVT Verifierar. En anledning till att det kinesiska kontot attackerar Simona Mohamsson kan vara att hon har engagerat sig i frågor kopplade till Kina.Hon har bland annat gett ut reportageboken ”Hongkong RIP”, drev på för en svensk bojkott av OS i Peking och krävde då bland annat att Kinas dåvarande ambassadör skulle utvisas, något hon berättar om i en artikel i Dagens nyheter 2021. Detta ledde till kritik från det kinesiska konsultatet. Inlägg på Twitter/X den 13 juli 2021. För två år sedan varnade även Kinas ambassad för att Liberalernas och Kristdemokraternas förslag om ett samarbete mellan Göteborg och Taiwan kan påverka relationen med Kina, och uppmanade svenska politiker att avstå från att engagera sig i frågan. Inlägg på Liberalerna Göteborgs blogg 11 februari 2024. Vanligt grepp Mattias Ekman, docent i medie- och kommunikationsvetenskap vid Stockholms Universitet, som bland annat forskat på rasism i sociala medier, säger att inlägget är ett typexempel på desinformation. – Det är ett vanligt modus operandi bland aktivister inom ytterhögern att framföra påståenden om att islam håller på att ”ta över” Sverige på olika sätt, och reflekterar konspiratoriska föreställningar och strategier som är vanligt förekommande inom dessa politiska miljöer.Enligt Ekman sprids föreställning både från amerikanskt håll men även andra länder. Källkritikbyrån har sökt Simona Mohamssons pressavdelning, som avböjer att uttala sig, och hänvisar till en tweet från L-politikern Gulan Avci. Tweets som denna visar hur snabbt desinformation kan spridas på X och hur det kan påverka både val, partier och enskilda politiker på allvar. De lögner som sprids om Liberalernas partiledare Simona Mohamsson stämmer givetvis inte. Gå inte på allt som skrivs här. Kolla källorna… https://t.co/0DS2vA66Jd— Gulan Avci (@GulanAvci) April 19, 2026 Tror inte att vi själva påverkas – bara andra Kajsa Falasca är docent i medie- och kommunikationsvetenskap vid Mittuniversitetet och har forskat på politisk kommunikation, valkampanjer och sociala mediers roll i demokratiska processer sedan 2010. Enligt henne visar forskningen att människor är medvetna om problemet med desinformation, men sällan tror att de själva påverkas. De är mer oroade för hur andra påverkas av att det sprids felaktiga uppgifter. Det kan dock påverka den totala tilliten till information man möter.– Man börjar tappa förtroende, både för det innehåll man möter och för vad andra tycker och tänker och vilka nyheter man kan lita på. Det skapar en osäkerhet som på ett generellt plan urholkar tilliten i samhället, säger Falasca.Kan den här typen av inlägg påverka valrörelsen? – Absolut, men det är svårt att veta hur mycket.Inför valet ser hon ändå inte desinformation som något stort problem i Sverige.– I Sverige har vi förhållandevis högt förtroende för politiker. Vi har även starka traditionella medier som syns, hörs och finns i människors informationsflöden, säger Falasca, och tillägger att det ser annorlunda ut i länder där medierna saknar oberoende.Sammantaget: Ett anonymt kinesiskt konto sprider falska påståenden om Sveriges utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L). Hon påstås vara muslim och vilja driva på för att införa mer islamstudier i Sverige, men är ateist och arbetar politiskt mot religiösa friskolor.LÄS MER:► AI-genererad bild sprids på Andersson och Epstein► Inga belägg för att den här bilden visar Åkesson och Sjöstedt i nazistmarsch► Nej, Jimmie Åkesson vill inte tipsa om en AI-app som kan göra dig rik Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
TITLE: Nej, Simona Mohamsson vill inte införa islamstudier i skolan DESCRIPTION: Falska påståenden sprids om L-ledaren på engelska och kinesiska. CONTENT: Falska påståenden om Liberalernas partiledare Simona Mohamsson sprids på engelska och kinesiska. Foto: Skärmdump/Twitter/X/Facebook Ett amerikanskt Maga-konto med över tre miljoner följare har lagt ut ett inlägg om Sveriges utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L) och det har på ett par dagar fått nära 40 000 interaktioner på Facebook. Inlägg på Facebook 19 april. Så här skrev kontot, översatt till svenska: Sveriges nuvarande utbildnings- och integrationsminister föddes i en muslimsk familj, där fadern var en före detta Hamas-medlem i Palestina och modern en libanesisk shiamuslim.Hon sa till svenskarna att hon inte var muslim, och svenskarna gick faktiskt på det! När hon tillträdde så propagerade hon kraftfullt för kurser i islamstudier, och gjorde dem till det ämne som ger högst meritpoäng i alla svenska skolor.Hon krävde att alla svenska studenter måste lära sig om islam, sa att Sverige behöver islam och att bara islam kan rädda Sverige. Facebook-inlägg 19 april I kommentarsfältet skriver människor att Mohamsson inte ser svensk ut och att det är så här invandrarna tar över landet. Kommentar på Facebook 19 april. Finns det något i inlägget som stämmer? Har Mohamsson propagerat för islamstudier som skolämne? Nej, Simona Mohamsson har inte gjort islamstudier till meriterande ämne i svensk skola, tvingat fram sådana kurser, eller gjort dem obligatoriska. Flera kommentarer under mannens inlägg efterfrågar källor till påståendena, något han dock inte levererar. Det finns heller ingen dokumentation för att Mohamsson någonsin skulle ha uttalat detta, vare sig i riksdagen, i intervjuer eller i skrift. Simona Mohamsson har också i sina sociala medier tagit ställning mot islamism. Inlägg på Instagram 2 oktober 2025. Islamstudier ger inte meritpoäng Enligt inlägget skulle islamstudier också ha gjorts till det ämne som ger högst meritpoäng i de svenska skolorna: … she forcefully promoted Islamic studies courses, making them the highest-credit elective in all Swedish schools… Ur inlägget 19 april Inte heller det stämmer. Meritpoäng är extra poäng (max 2,5) som man kan få genom högre nivåer i moderna språk, engelska och matematik på gymnasiet, och som läggs till jämförelsetalet vid ansökan till högskola eller universitet. Mohamsson är ateist Mohamssons far är palestinier, född i Haifa. Det finns inget som stödjer påståendet att han har eller har haft kopplingar till Hamas. Det stämmer att Mohamssons mor är libanesisk shiamuslim. Mohamsson har uppgett att hon inte är muslim. Hon får frågan i en intervju med den kristna tidningen Dagen i somras: är du muslim? – Nej, jag är ateist, svarar Simona Mohamsson då. Instagram-reel på Tidningen Dagens konto 24 juni 2025. I intervjun säger Mohamsson även att hennes föräldrar flytt från islamister och att hon anser att det är viktigt att skolor ska vara fria från religiösa inslag. Varifrån kommer påståendena? Ursprunget verkar vara det anonyma kinesiskspråkiga kontot ”Truth Bridge” på Twitter/X. I lördags lade kontot ut en tweet, som dock nu tagits ner.Det inlägget har sedan delats vidare av bland annat en brittisk politiker och en spansk Europaparlamentariker, något som uppmärksammades av SVT Veriferar i veckan. När kontot Truth Bridge startades publicerades enligt SVT mest djurklipp på sidan, men publicerar nu även antimuslimskt innehåll, däribland påståenden om att Sverige tas över muslimer. Inlägg på Twitter/X den 18 april, sparat av SVT Verifierar. En anledning till att det kinesiska kontot attackerar Simona Mohamsson kan vara att hon har engagerat sig i frågor kopplade till Kina.Hon har bland annat gett ut reportageboken ”Hongkong RIP”, drev på för en svensk bojkott av OS i Peking och krävde då bland annat att Kinas dåvarande ambassadör skulle utvisas, något hon berättar om i en artikel i Dagens nyheter 2021. Detta ledde till kritik från det kinesiska konsultatet. Inlägg på Twitter/X den 13 juli 2021. För två år sedan varnade även Kinas ambassad för att Liberalernas och Kristdemokraternas förslag om ett samarbete mellan Göteborg och Taiwan kan påverka relationen med Kina, och uppmanade svenska politiker att avstå från att engagera sig i frågan. Inlägg på Liberalerna Göteborgs blogg 11 februari 2024. Vanligt grepp Mattias Ekman, docent i medie- och kommunikationsvetenskap vid Stockholms Universitet, som bland annat forskat på rasism i sociala medier, säger att inlägget är ett typexempel på desinformation. – Det är ett vanligt modus operandi bland aktivister inom ytterhögern att framföra påståenden om att islam håller på att ”ta över” Sverige på olika sätt, och reflekterar konspiratoriska föreställningar och strategier som är vanligt förekommande inom dessa politiska miljöer.Enligt Ekman sprids föreställning både från amerikanskt håll men även andra länder. Källkritikbyrån har sökt Simona Mohamssons pressavdelning, som avböjer att uttala sig, och hänvisar till en tweet från L-politikern Gulan Avci. Tweets som denna visar hur snabbt desinformation kan spridas på X och hur det kan påverka både val, partier och enskilda politiker på allvar. De lögner som sprids om Liberalernas partiledare Simona Mohamsson stämmer givetvis inte. Gå inte på allt som skrivs här. Kolla källorna… https://t.co/0DS2vA66Jd— Gulan Avci (@GulanAvci) April 19, 2026 Tror inte att vi själva påverkas – bara andra Kajsa Falasca är docent i medie- och kommunikationsvetenskap vid Mittuniversitetet och har forskat på politisk kommunikation, valkampanjer och sociala mediers roll i demokratiska processer sedan 2010. Enligt henne visar forskningen att människor är medvetna om problemet med desinformation, men sällan tror att de själva påverkas. De är mer oroade för hur andra påverkas av att det sprids felaktiga uppgifter. Det kan dock påverka den totala tilliten till information man möter.– Man börjar tappa förtroende, både för det innehåll man möter och för vad andra tycker och tänker och vilka nyheter man kan lita på. Det skapar en osäkerhet som på ett generellt plan urholkar tilliten i samhället, säger Falasca.Kan den här typen av inlägg påverka valrörelsen? – Absolut, men det är svårt att veta hur mycket.Inför valet ser hon ändå inte desinformation som något stort problem i Sverige.– I Sverige har vi förhållandevis högt förtroende för politiker. Vi har även starka traditionella medier som syns, hörs och finns i människors informationsflöden, säger Falasca, och tillägger att det ser annorlunda ut i länder där medierna saknar oberoende.Sammantaget: Ett anonymt kinesiskt konto sprider falska påståenden om Sveriges utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L). Hon påstås vara muslim och vilja driva på för att införa mer islamstudier i Sverige, men är ateist och arbetar politiskt mot religiösa friskolor.LÄS MER:► AI-genererad bild sprids på Andersson och Epstein► Inga belägg för att den här bilden visar Åkesson och Sjöstedt i nazistmarsch► Nej, Jimmie Åkesson vill inte tipsa om en AI-app som kan göra dig rik Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
The feel-good story claimed Crosby funded more than 180 beds for Pittsburgh's homeless, but there's no evidence that happened.
The feel-good story claimed Crosby funded more than 180 beds for Pittsburgh's homeless, but there's no evidence that happened.
Tänk nytt nästa tacofredag. Skippa den trista importerade tomaten och satsa istället på en salsa av burktomat. Njut sedan av den solmogna tomaten när det är dags, skriver kocken Tove Nilsson Jacobsson.
Tänk nytt nästa tacofredag. Skippa den trista importerade tomaten och satsa istället på en salsa av burktomat. Njut sedan av den solmogna tomaten när det är dags, skriver kocken Tove Nilsson Jacobsson.
Journalistförbundet ökar antalet kommunikatörer. – Verksamheten har behov av en förstärkt kommunikation, säger press- och kommunikationschefen Sanna Rayman.
Journalistförbundet söker en kommunikatör som ska vara med och utveckla Journalistförbundets digitala närvaro.
Varför rekryterar ni en kommunikatör?
– Verksamheten har behov av en förstärkt kommunikation så att vi i större utsträckning än idag kan jobba både kortsiktigt och långsiktigt. Vi har flera kongressuppdrag som kräver både kampanjer och extern och intern kommunikation samt opinionsarbete och uppdaterad webb, svarar Journalistförbundets press- och kommunikationschef Sanna Rayman.
Vad ska den nya kommunikatören ägna sig åt?
– Egentligen åt samma som vi andra på avdelningen, men vi ser att vi på kommunikation är starka i text och kring det fackliga arbetet och opinion, men att vi behöver stärka upp i det digitala och visuella.
Rekryteringen innebär en förstärkning av kommunikationsstaben. Våren 2022 hade Journalistförbundet 1,75 kommunikatörstjänster, med den nya kommunikatören kommer 2,9 heltidstjänster att jobba med kommunikation på förbundet – utöver Sanna Rayman som har titeln press/opinions- och kommunikationschef samt chef för medlemsservice.