Full text
Israel's ambassador to Italy accused the magazine, L'Espresso, of publishing a manipulated image.
En mer redaktionell vy: AI-analyser först som bakgrundsläsning, därefter kategorins artiklar presenterade som i en nyhetsöversikt med versionshistorik kvar.
Analys titel/kontext: Default
Övergripande teman
Den senaste tidens nyhetsflöde inom analys- och faktakontrollkategorin präglas av frågor rörande desinformation, kriminella nätverk och miljöproblem. Teman som rör falska konton på sociala medier, gängkriminalitet och matavfall står i centrum. Det finns även inslag av kulturella händelser som Internationella morotsdagen och högtider som Påsken, vilket tyder på en mångfacetterad nyhetsagenda.
Narrativ och retoriska mönster
Narrativen kring desinformation är starkt närvarande, där flera artiklar fokuserar på det växande antalet falska konton och de risker detta medför för offentligheten. Rhetoriken i dessa texter varierar mellan warnande och analytisk. Artiklar om gängkriminalitet visar en mer emotionell ton och syftar ofta till att skapa medvetenhet om problematiken kopplad till unga kvinnor i dessa miljöer. Miljöfrågorna presenteras med en kritisk röst, där överflöd av mat och dess konsekvenser framhävs som en central problemställning.
Möjliga beteendemönster över tid
Det finns en tydlig trend av ökad medvetenhet och oro kring desinformation och dess effekter på samhället. Det verkar som om allmänheten blir mer involverad i diskussioner om gängkriminalitet och dess påverkan på ungdomar. Samtidigt finns det en antidiskurs kring miljöfrågor som tyder på att folk börjar ifrågasätta etablerade normer kring konsumtion och avfallshantering, vilket kan leda till mer aktiva beteenden i framtiden.
Riskindikatorer
Det ökande antalet falska konton kan ses som en betydande riskfaktor för social sammanhållning och offentlig debatt. Detta kan leda till spridning av falsk information vilket försvårar för medborgarna att göra informerade beslut. Gängkriminalitetens påverkan på kvinnor och flickor utgör också en oroande riskfaktor för samhällstryggheten.
Kort sammanfattning
Den analys och faktakontroll som publicerats den 4 april 2026 visar på en komplex dynamik i ämnen rörande desinformation, gängkriminalitet och miljöproblem. Teman kopplade till falska sociala medier-konton, gängmiljöer och matavfall är framträdande. Aktiviteten domineras av källor som ETC.se och skribenter som Tobias Hübinette, vilket tyder på en fokusering på både faktiska händelser och kulturella reflektioner. Riskerna kring desinformation och gängkriminalitet kräver fortsatt uppmärksamhet.
Referenser:
Antalet falska sociala medier-konton blir allt fler
Om flickorna och kvinnorna i den gängkriminella miljön
Glad Påsk!
Internationella morotsdagen
Överflöd av mat leder till svinn och utsläpp
Nyhetsplock lördag 4 april 2026
Har alla jämförbar demokrati? – del 4
Från övertygad vänsteraktivist till Israels ständiga försvarare
Vill du ha en maffia, Johan Britz?
Egypten förlorar mest på energikrisen
Analys av ämneslandskapet och beteendemönster inom kategorin 'Analys och Faktagranskning' för de senaste 7 dagarna.
Övergripande teman
Under den aktuella perioden framträder ämnen som handlar om makt och politiska förändringar, särskilt i relation till migration och asylsystem. Det finns en markant betoning på sociala frågor, särskilt pensioner och livsmedelsproduktion, samt en pågående debatt om medicinsk cannabis inom EU. Temat desinformation är också framträdande, särskilt frågor kring falska nyheter relaterade till ledande politiker som Donald Trump.
Narrativ och retoriska mönster
Det finns en polariserad narrativ där positiva förändringar, som oppositionens framgångar i Ungern, kontrasterar med negativa aspekter som oro kring asylsystemets förändringar. Retoriken är ofta stark och polariserande, med en upprepning av fraser kopplade till "de andra" vilket förstärker en känsla av vi-mot-dom i diskussionerna. Samtidigt används faktakontroll som ett medel för att skapa förtroende och motverka desinformation, vilket understryker vikten av evidensbaserad diskussion.
Aktivitet och beteende över tid
Analysen visar en ökande medvetenhet och aktivism kring sociala frågor, där medborgardeltagande och rekordhöga valresultat indikerar ett ökat intresse för politiska processer. Samtidigt pågår en ökning av mediekonsumtion kopplat till faktagranskning och desinformation, vilket tyder på att allmänheten blivit mer skeptisk och kritisk mot information de konsumerar.
Aktiva källor/författare och redigeringsbeteende
ETC.se är den mest aktiva källan med flest inlägg, följt av Snopes.com och Journalisten. Bland författarna dominerar Julia Nilsson och Nur Ibrahim med ett flertal artiklar om aktuella frågor. Det är värt att notera att flera av de mest redigerade inläggen kom från ETC.se, vilket tyder på en pågående uppdatering och granskning av deras innehåll.
Kort sammanfattning
Perioden från den 6 till den 12 april 2026 präglas av en ökad diskussion kring politiska förändringar, sociala frågor och en oro för desinformation. Narrativet är starkt polariserat, och det finns tydliga tecken på att medborgarna blivit mer aktiva och kritiskt medvetna. Källor som ETC.se och Snopes.com spelar en central roll i den faktagranskningsdiskurs som pågår. Dessa insikter indikerar att det politiska klimatet är både dynamiskt och utmanande, med potentiella risker kopplade till desinformation och sociala spänningar.
Referenser:
Analys av ämneslandskapet och beteendemönster inom kategori 'Analys och faktagranskning' för de senaste 30 dagarna.
Övergripande teman Under den senaste perioden har temat kring faktagranskning och analys av aktuella händelser dominerat nyhetsflödet. Det har varit en påtaglig ökning av debatten kring medborgarskap, politiska strömningar som "vänsterliberalism" och frågor rörande demokrati och öppna samhällen. Många artiklar ger en kritisk blick på aktuella politiska beslut och diskussioner, där granskning av fakta och källor framhålls som centrala verktyg för att navigera i debatten.
Narrativ och retoriska mönster Artiklarna använder ofta en retorik som inkluderar känslomässiga uttryck och starka åsikter. Frågor som "Kan man vara något annat än rädd?" ger en föreställning av osäkerhet och oro vilket förstärker behovet av fakta och tydlighet. Vidare, uttryck som "Sanningen finns i vår swishhistorik" pekar på en strävan efter att underbygga argument med konkreta bevis. Det finns också en upprepning av dystopiska framtidsscenarier, exempelvis vid diskussioner om indragna medborgarskap och deras påverkan på demokratin.
Möjliga beteendemönster över tid Analysflödena tyder på att intresset för faktagranskning ökar i takt med att politiska stormar och kontroverser blossar upp. Det finns också en trend att diskutera begrepp som "vänsterliberalism", vilket indikerar en polariserad debatt där olika politiska läger anklagar varandra för att sprida desinformation. Detta beteende kan vara kopplat till hur sociala medier används för att sprida olika narrativ.
Riskindikatorer De framväxande temana som rör medborgarskap och politisk korrekthet kan representera en risk z för ökad polarisering och hot mot den sociala sammanhållningen. Artiklarna uppmanar ofta läsarna att vara vaksamma mot "falska nyheter" och manipulation av fakta, vilket kan leda till en allmän skepticism gentemot både politiska och journalistiska källor. Debatter som rör utrikespolitiska frågor och gränser kan också resultera i svårare samhällskosten för dem som redan känner sig marginaliserade.
Kort sammanfattning Under den senaste månaden har fokus i nyhetsflödena på faktagranskning och analyser varit anmärkningsvärt. Teman som rör demokrati, medborgarskap och polariserade politiska diskussioner dominerar samtalen. Artiklar framhäver vikten av att vara kritisk mot information och att alltid kontrollera källor, vilket speglar ett växande behov av tillförlitliga fakta i en allt mer fragmenterad samhällsdebatt. Källor som Magasinet Paragraf och Källkritikbyrån har spelat centrala roller i detta flöde, vilket indikerar en stark efterfrågan på kvalitetsjournalistik och kritisk analys.
Referenser:
No entries in selected period.
Israel's ambassador to Italy accused the magazine, L'Espresso, of publishing a manipulated image.
Israel's ambassador to Italy accused the magazine, L'Espresso, of publishing a manipulated image.
Efter att två tonårspojkar gripits i Masmo fick rapparen Yasins konsert ställas in. Nu döms en av dem för att ha tackat ja till mordplaner. Enligt uppgifter i förundersökningen var måltavlan Yasin.
Efter att två tonårspojkar gripits i Masmo fick rapparen Yasins konsert ställas in. Nu döms en av dem för att ha tackat ja till mordplaner. Enligt uppgifter i förundersökningen var måltavlan Yasin.
Den ömsinta skildringen av relationen mellan far och dotter är djupt berörande.
Inlägget Den bästa svenska filmen på bio just nu dök först upp på Dagens Arena.
Den ömsinta skildringen av relationen mellan far och dotter är djupt berörande. Det tycker Jon Andersson som har sett Marcus Carlssons ”Biodlaren”, med svensk premiär i helgen.
Olof bor i det lilla värmländska samhället Åmotfors tillsammans med dottern Lise. Lises mamma är död och Olof har problem med att knyta an till dottern, som spenderar mycket tid hemma hos sin farmor och faster. Mamman har tagit livet av sig, något som bidrar till den svåra relationen mellan far och dotter. Olof vill inte prata om mammans död med dottern, vilket gör att en mur byggts upp mellan dem som är nästan omöjlig att riva ner.
Vi får också snart veta att allt inte står rätt till med Olofs hälsa. Han börjar hosta allt mer och drabbas av plötslig trötthet. Kanske kan Olofs sjukdom tvinga honom att konfrontera det han trängt undan.
Marcus Carlssons ”Biodlaren” är ett finstämt drama om sorg, saknad och familjerelationer. Filmen förmedlar detta på ett både återhållet och trovärdigt sätt. Filmskaparna berättar inte för mycket utan låter oss i publiken fylla i luckorna. Jag gillar att vi inte blir skrivna på näsan. Det som inte uttalas är lika viktigt som det som faktiskt sägs.
Ett exempel på det är bina som spelar en viktig roll genom hela filmen. De kan ses som en symbol för livets kretslopp. Något som knyter an till såväl mammans död som till Olofs sjukdom. Men bina fyller också en mer jordnära funktion. Olof är själv biodlare och det är endast där vid kuporna omgiven av binas surr som han kan hitta ett lugn.
Bina spelar en viktig roll i filmen. Foto: Njuta Films
Det är fint filmat och såväl bikuporna som de värmländska skogarna är vackert återgivna. Janne Schaffers fantastiska filmmusik bidrar ytterligare till atmosfären. Det finns en outtalad melankoli genom hela filmen som det nästan går att ta på.
En annan stor förtjänst med filmen är skådespeleriet. Adam Lundgren är lysande i rollen som den ordkarge Olof. En man som har problem med de flesta relationer i sitt liv, oavsett om det handlar om familjemedlemmar eller kärlekspartners. Hedvig Nilsson är också ett riktigt fynd som dottern Lise. De har en fantastisk kemi mellan varandra vilket gör att far–dotter-relationen känns trovärdig. Men frågan är om inte Marika Lindström är allra bäst i rollen som Olofs mamma Christina. Lindström lyckas på ett imponerande sätt skapa en komplex människa av kött och blod, med alla styrkor och svagheter som det innebär. En person som inte tvekar att lägga sig i de flesta delarna i sin sons liv. Men alltid med omtanke bakom.
Dialogen är skickligt utmejslad och levereras med perfekt timing av skådespelarna. Något som sker på bred värmländska, vilket ytterligare bidrar till filmens autenticitet.
Betyget blir en stark fyra. ”Biodlaren” är utan tvekan den bästa svenska filmen på bio just nu. Den ömsinta skildringen av relationen mellan far och dotter är djupt berörande.
Jon Andersson
Inlägget Den bästa svenska filmen på bio just nu dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Den bästa svenska filmen på bio just nu DESCRIPTION: Den ömsinta skildringen av relationen mellan far och dotter är djupt berörande. Inlägget Den bästa svenska filmen på bio just nu dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Biodlaren Den ömsinta skildringen av relationen mellan far och dotter är djupt berörande. Det tycker Jon Andersson som har sett Marcus Carlssons “Biodlaren”, med svensk premiär i helgen. Olof bor i det lilla värmländska samhället Åmotfors tillsammans med dottern Lise. Lises mamma är död och Olof har problem med att knyta an till dottern, som spenderar mycket tid hemma hos sin farmor och faster. Mamman har tagit livet av sig, något som bidrar till den svåra relationen mellan far och dotter. Olof vill inte prata om mammans död med dottern, vilket gör att en mur byggts upp mellan dem som är nästan omöjlig att riva ner. Vi får också snart veta att allt inte står rätt till med Olofs hälsa. Han börjar hosta allt mer och drabbas av plötslig trötthet. Kanske kan Olofs sjukdom tvinga honom att konfrontera det han trängt undan. Bina spelar viktig roll Marcus Carlssons “Biodlaren” är ett finstämt drama om sorg, saknad och familjerelationer. Filmen förmedlar detta på ett både återhållet och trovärdigt sätt. Filmskaparna berättar inte för mycket utan låter oss i publiken fylla i luckorna. Jag gillar att vi inte blir skrivna på näsan. Det som inte uttalas är lika viktigt som det som faktiskt sägs. Ett exempel på det är bina som spelar en viktig roll genom hela filmen. De kan ses som en symbol för livets kretslopp. Något som knyter an till såväl mammans död som till Olofs sjukdom. Men bina fyller också en mer jordnära funktion. Olof är själv biodlare och det är endast där vid kuporna omgiven av binas surr som han kan hitta ett lugn. Bina spelare en viktig roll i filmen. Foto: Njuta Films Det är fint filmat och såväl bikuporna som de värmländska skogarna är vackert återgivna. Janne Schaffers fantastiska filmmusik bidrar ytterligare till atmosfären. Det finns en outtalad melankoli genom hela filmen som det nästan går att ta på. Lysande skådespeleri En annan stor förtjänst med filmen är skådespeleriet. Adam Lundgren är lysande i rollen som den ordkarge Olof. En man som har problem med de flesta relationer i sitt liv, oavsett om det handlar om familjemedlemmar eller kärlekspartners. Hedvig Nilsson är också ett riktigt fynd som dottern Lise. De har en fantastisk kemi mellan varandra vilket gör att far-dotter relationen känns trovärdig. Men frågan är om inte Marika Lindström är allra bäst i rollen som Olofs mamma Christina. Lindström lyckas på ett imponerande skapa en komplex människa av kött och blod, med alla styrkor och svagheter som det innebär. En person som inte tvekar att lägga sig i de flesta delarna i sin sons liv. Men alltid med omtanke bakom. Dialogen är skickligt utmejslad och levereras med perfekt timing av skådespelarna. Något som sker på bred värmländska, vilket ytterligare bidrar till filmens autenticitet. “Biodlaren” är utan tvekan den bästa svenska filmen på bio just nu. Den ömsinta skildringen av relationen mellan far och dotter är djupt berörande. Jon Andersson Inlägget Den bästa svenska filmen på bio just nu dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Den bästa svenska filmen på bio just nu DESCRIPTION: Den ömsinta skildringen av relationen mellan far och dotter är djupt berörande. Inlägget Den bästa svenska filmen på bio just nu dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Biodlaren Den ömsinta skildringen av relationen mellan far och dotter är djupt berörande. Det tycker Jon Andersson som har sett Marcus Carlssons ”Biodlaren”, med svensk premiär i helgen. Olof bor i det lilla värmländska samhället Åmotfors tillsammans med dottern Lise. Lises mamma är död och Olof har problem med att knyta an till dottern, som spenderar mycket tid hemma hos sin farmor och faster. Mamman har tagit livet av sig, något som bidrar till den svåra relationen mellan far och dotter. Olof vill inte prata om mammans död med dottern, vilket gör att en mur byggts upp mellan dem som är nästan omöjlig att riva ner. Vi får också snart veta att allt inte står rätt till med Olofs hälsa. Han börjar hosta allt mer och drabbas av plötslig trötthet. Kanske kan Olofs sjukdom tvinga honom att konfrontera det han trängt undan. Bina spelar viktig roll Marcus Carlssons ”Biodlaren” är ett finstämt drama om sorg, saknad och familjerelationer. Filmen förmedlar detta på ett både återhållet och trovärdigt sätt. Filmskaparna berättar inte för mycket utan låter oss i publiken fylla i luckorna. Jag gillar att vi inte blir skrivna på näsan. Det som inte uttalas är lika viktigt som det som faktiskt sägs. Ett exempel på det är bina som spelar en viktig roll genom hela filmen. De kan ses som en symbol för livets kretslopp. Något som knyter an till såväl mammans död som till Olofs sjukdom. Men bina fyller också en mer jordnära funktion. Olof är själv biodlare och det är endast där vid kuporna omgiven av binas surr som han kan hitta ett lugn. Bina spelar en viktig roll i filmen. Foto: Njuta Films Det är fint filmat och såväl bikuporna som de värmländska skogarna är vackert återgivna. Janne Schaffers fantastiska filmmusik bidrar ytterligare till atmosfären. Det finns en outtalad melankoli genom hela filmen som det nästan går att ta på. Lysande skådespeleri En annan stor förtjänst med filmen är skådespeleriet. Adam Lundgren är lysande i rollen som den ordkarge Olof. En man som har problem med de flesta relationer i sitt liv, oavsett om det handlar om familjemedlemmar eller kärlekspartners. Hedvig Nilsson är också ett riktigt fynd som dottern Lise. De har en fantastisk kemi mellan varandra vilket gör att far–dotter-relationen känns trovärdig. Men frågan är om inte Marika Lindström är allra bäst i rollen som Olofs mamma Christina. Lindström lyckas på ett imponerande sätt skapa en komplex människa av kött och blod, med alla styrkor och svagheter som det innebär. En person som inte tvekar att lägga sig i de flesta delarna i sin sons liv. Men alltid med omtanke bakom. Dialogen är skickligt utmejslad och levereras med perfekt timing av skådespelarna. Något som sker på bred värmländska, vilket ytterligare bidrar till filmens autenticitet. Betyget blir en stark fyra. ”Biodlaren” är utan tvekan den bästa svenska filmen på bio just nu. Den ömsinta skildringen av relationen mellan far och dotter är djupt berörande. Jon Andersson Inlägget Den bästa svenska filmen på bio just nu dök först upp på Dagens Arena.
En kvinna hittades död i en isvak i Sigtuna vintern 2015. Nu åtalas hennes man för mordet. Den 39-åriga tvåbarnsmamman hittades död i en vak i Sigtunafjärden i januari 2015 sedan hon blivit anmäld förvunnen av en orolig väninna. Mannen som var gift med henne häktades strax efter att kvinnan hittats, men släpptes efter en […]
En kvinna hittades död i en isvak i Sigtuna vintern 2015. Nu åtalas hennes man för mordet.
Den 39-åriga tvåbarnsmamman hittades död i en vak i Sigtunafjärden i januari 2015 sedan hon blivit anmäld förvunnen av en orolig väninna.
Mannen som var gift med henne häktades strax efter att kvinnan hittats, men släpptes efter en månad när bevisen inte räckte för att hålla honom. Drygt ett år senare lades förundersökningen ned.
Men i slutet av 2024 tog polisens avdelning för kalla fall sig an fallet och fann skäl att utreda vidare. Mannen, som nu är 51, häktades på nytt i oktober förra året.
”Det fanns en hel del bevisning från 2015, men också ett antal ytterligare utredningsåtgärder som kunde vidtas. Bland annat genomfördes nya undersökningar av tidigare gjorda beslag och teknisk bevisning”, säger åklagare Vida Paridad i ett pressmeddelande.
Nu är de flesta av våra vanligaste matfiskar rödlistade. Amanda Lind (MP) pekar ut landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) som en av de skyldiga till fiskdöden. Men hon tycker inte att vi ska avstå sillen. – När den produceras är det klart att vi ska äta den. Det här är en del av vår mattradition, säger hon. Det här är andra delen av Dagens ETC:s partiledarintervjuer.
Nu är de flesta av våra vanligaste matfiskar rödlistade. Amanda Lind (MP) pekar ut landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) som en av de skyldiga till fiskdöden. Men hon tycker inte att vi ska avstå sillen. – När den produceras är det klart att vi ska äta den. Det här är en del av vår mattradition, säger hon. Det här är andra delen av Dagens ETC:s partiledarintervjuer.
En nyhetsartikel publicerad av BBC väckte stark kritik förra veckan, för att ha inkluderat ett citat från en anonym källa i tjugoårsåldern vid namn ”Radin”, bosatt i Teheran, som förespråkade att USA och Israel skulle atombomba Iran. ”Om att de attackerar energiinfrastruktur, använder en atombomb eller jämnar Iran med marken. Min ärliga reaktion är att […]
En nyhetsartikel publicerad av BBC väckte stark kritik förra veckan, för att ha inkluderat ett citat från en anonym källa i tjugoårsåldern vid namn ”Radin”, bosatt i Teheran, som förespråkade att USA och Israel skulle atombomba Iran.
”Om att de attackerar energiinfrastruktur, använder en atombomb eller jämnar Iran med marken. Min ärliga reaktion är att jag är okej med allt detta”, stod det ursprungligen i artikeln, som publicerades i samband med Donald Trumps hot om att förstöra Irans kraftverk, broar och annan viktig civil infrastruktur.
Men efter att flera användare på sociala medier uppmärksammat citatet försvann det plötsligt och utan förklaring från BBC:s hemsida, och ersattes av ett betydligt mindre kontroversiellt citat.
Nu citerar de istället Radin: ”Om attacker mot mål i landet leder till att Islamska republiken faller, så är det okej för mig. För om den Islamiska republiken överlever detta krig, kommer den att bestå för alltid”.
Det var inte förrän nästa dag, den 7 april, som BBC lade till en förklaring till rättelsen. ”Radins kommentarer riktades direkt till BBC och inkluderades till en början i sin helhet för att illustrera styrkan i känslorna hos vissa av dem som motsätter sig landets ledarskap.”
”Men efter ytterligare granskning togs denna del av citatet bort från artikeln på grund av farhågor kring de sätt som personen uttryckte sina åsikter och i vilken utsträckning de återspeglade bredare iranska synpunkter.”
Händelsen väcker allvarliga frågor kring BBC:s redaktionella process och leder till en av två slutsatser. Antingen har BBC:s journalist hittat på det ursprungliga citatet och fabricerat krigspropaganda för att legitimera en kärnvapenbombning av Iran.
Eller så är ”Radin” suicidal och positivt inställd till massförstörelsen av hans eget hemland och massmord på hans eget folk – en ”vanlig iranier”, enligt BBC.
Författaren bakom artikeln är 27-årige Ghoncheh Habibiazad. Hon är senior reporter på BBC Persian, en prestigefylld tjänst som enligt en platsannons från BBC kräver ”minst åtta–tio års erfarenhet inom journalistik”.
Journalisten Wyatt Reed avslöjar i en grävande artikel i The Grayzone att Ghoncheh Habibiazad bara har fyra års erfarenhet i branschen. Hon började sin karriär på den av CIA och dess chef Allen Dulles grundade Radio Free Europe. Hon skötte senare sociala medier för en pro-monarkistisk tv-kanal som glorifierar Pahlavidynastin.
Den 4 april skriver Ghoncheh Habibiazad att ”alla jag pratar med [i Iran] är emot det nuvarande etablissemanget”. Inte undra på att rapporteringen är ensidig. Hon citerade så sent som den 31 mars Washington Institute for Near East Policy, en pro-israelisk tankesmedja grundad av lobbyorganisationen AIPAC.
Ingenstans i BBC-artikeln med ”Radin” nämns att USA:s och Israels angreppskrig mot Iran är illegalt och att de på daglig basis begått krigsbrott i landet.
Från 2024 till 2025 försvann tio öppna drogscener i Stockholm. Nu har ytterligare nio stycken trängts bort, enligt polisen. Kristina Kapplan bor i närheten av Huvudsta som försvunnit från polisens lista. – Jag visste inte att det varit så förut, men eftersom vi tittar på boende här och har våra barn här känns det tryggt att polisen ”godkänt” området på det sättet. Men på en plats har utvecklingen gått i motsatt riktning.
Från 2024 till 2025 försvann tio öppna drogscener i Stockholm. Nu har ytterligare nio stycken trängts bort, enligt polisen. Kristina Kapplan bor i närheten av Huvudsta som försvunnit från polisens lista. – Jag visste inte att det varit så förut, men eftersom vi tittar på boende här och har våra barn här känns det tryggt att polisen ”godkänt” området på det sättet. Men på en plats har utvecklingen gått i motsatt riktning.
I går röstade Europaparlamentets utrikesutskott igenom en rapport som kräver att Turkiet frikänner Joakim Medin och att landet slutar att förfölja journalister.
Varje år skriver Europaparlamentet rapporter om EU:s kandidatländer. Igår röstade parlamentets utrikesutskott igenom Turkiets. Rapporten innehåller bland annat krav på Turkiet att frikänna journalisten Joakim Medin, skriver Dagens ETC.
I rapporten ställs även krav på att Turkiet slutar förfölja och trakassera journalister. Sedan tidigare har enEU-resolution med samma budskap antagits. Nu stärks det europeiska trycket på Turkiet i frågan ytterligare.
Rättegångsprocessen mot Joakim Medin fortsätter i Turkiet den 7 maj.
blir ny avdelningschef på P3.
Dejan Cokorilo har tidigare bland annat arbetat som programledare, producent och reporter på flera av Sveriges Radios redaktioner. Sedan i höstas har han varit tillförordnad avdelningschef för P3 och innan dess arbetade han som redaktionschef för P3 Stockholm.
Samtidigt blir P3 en egen avdelning inom division Riks. I avdelningen P3 ingår redaktionerna P3 Nyheter, P3 Stockholm P3 Malmö och On demand.
Dejan Cokorilo kommer ingå i ledningsgruppen för division Riks.
European Press Prize är ett av de mest prestigefyllda journalistpriserna i Europa. Nu kan Dagens ETC:s reporter Aleksandra Pogorzelska, tillsammans med 45 andra journalister, ta hem utmärkelsen för sin granskning av miljardkostnaderna för PFAS-lobbyismen inom EU. – Det känns jättekul att bli nominerad. Men det finns fortfarande mycket kvar att granska, säger hon.
European Press Prize är ett av de mest prestigefyllda journalistpriserna i Europa. Nu kan Dagens ETC:s reporter Aleksandra Pogorzelska, tillsammans med 45 andra journalister, ta hem utmärkelsen för sin granskning av miljardkostnaderna för PFAS-lobbyismen inom EU. – Det känns jättekul att bli nominerad. Men det finns fortfarande mycket kvar att granska, säger hon.