Just nu testar flera kommuner hur en arbetstidsförkortning påverkar produktionen, men också personalens hälsa och välbefinnande. I Hudiksvall testas arbetstidsförkortningen inom kommunens äldreomsorg, Göteborg inom förskolan, i Region Jämtland-Härjedalen på sjukhuset i Östersund och i Region Stockholm inom sjukvården.
Senare under 2026 ska arbetstidsförkortningen testas också inom äldreomsorgen i Stockholm: inom kort inleds ett fyraårigt försök med förkortad arbetstid där.
Men kommunernas arbetsgivarorganisation SKR vill att de pågående försöken med arbetstidsförkortning ska upphöra. SKR vill vänta på de eventuella centrala förhandlingarna mellan LO och Svenskt Näringsliv.
Detta trots att allt pekar i positiv riktning. I Hudiksvall har personalen på äldreboendet Fredens Kulle gått ner i arbetstid till 85 procent, med bibehållen lön. Försöket har varit så lyckat att det kommer att förlängas med två år.
– Jag är på bättre humör och är piggare, säger undersköterskan Maria Pettersson, 57.
Hon menar att den kortade arbetstiden gör att hon kommer att orka arbeta längre upp i åldern trots att jobbet är tungt:
– De ändrar ju pensionsåldern. För att arbetslivet ska vara hållbart är det en långsiktig lösning att ändra arbetstidsmåttet så att vi orkar jobba till 67 eller 70, säger Maria Pettersson till Arbetet. Det här gör att man kan ta igen sig mer.
Konkret innebär förändringen i arbetstid på Fredens Kulle fyra eller fem färre arbetspass under en period på tio veckor. Detta sedan de så kallade resurspassen plockats bort: arbetstiden blir 31 timmar och 40 minuter i veckan.
Äldreboendet har genomfört arbetstidsförkortningen utan nyanställningar. Omprioriteringar och justeringar i arbetsscheman har löst de problem som kommit upp. Samtidigt har också sjukfrånvaron halverats under de två åren försöket pågått.
Hittills har SKR:s uppmaningar om att avsluta försöken med arbetstidsförkortningen klingat relativt ohörda. Utom i Skövde som följt SKR:s förmaningar och avslutat försöket med kortare arbetstid inom äldreomsorgen.
SKR vill vänta på de eventuella centrala förhandlingarna mellan LO och arbetsgivarsidan i Svenskt Näringsliv om en förkortning av arbetstiden. Förhandlingar som är högst osäkra. SKR hävdade samma linje redan i fjol. Då hänvisade organisationen till de avtalsförhandlingar som sedan aldrig ens berörde frågan om en arbetstidsförkortning.
Forskningsprojektet 4 Day Week har studerat hur en arbetstidsförkortning påverkar de som arbetar. Medarbetare och chefer vid socialförvaltningen i Göteborg testade att jobba 80-procentiga veckor. Forskningsledaren Lena Lid Falkman har bara positiva saker att säga om försöket:
– Att det går så bra! De positiva hälsoeffekterna förväntade jag mig. Men att vi också ser att arbetsförmåga och motivation går upp, det förvånade mig, säger Falkman till Dagens Medicin. Framför allt ser vi att man orkar vara mer fokuserad när man jobbar färre timmar.
SKR hävdar att en arbetstidsförkortning skulle kosta många miljarder. Lena Lid Falkman kontrar:
– Det är jättesvårt att säga vad det skulle kosta. Men hur stor del av kostnaden skulle ätas upp av färre sjukskrivningar, färre utbrända och att fler sjuksköterskor väljer att jobba kvar inom vården? Jag vet inte – men låt oss testa!
