Tornevall Networks

TITLE:
Did Trump say he feels badly for 'Cornell 7' because they 'won't get a fair shake'?

DESCRIPTION:
The quote circulated online after New York Gov. Kathy Hochul appointed Letitia James as a special prosecutor in the Cornell University investigation.

CONTENT:
The quote circulated online after New York Gov. Kathy Hochul appointed Letitia James as a special prosecutor in the Cornell University investigation.

TITLE:
Did Trump say he feels bad for 'Cornell 7' because they 'won't get a fair shake'?

DESCRIPTION:
The quote circulated online after New York Gov. Kathy Hochul appointed Letitia James as a special prosecutor in the Cornell University investigation.

CONTENT:
The quote circulated online after New York Gov. Kathy Hochul appointed Letitia James as a special prosecutor in the Cornell University investigation.

TITLE:
Maricarmen och bostadskrisen störtade Spaniens Sánchez

DESCRIPTION:
Inte sista gången bostadsfrågan avgör val. 

Inlägget Maricarmen och bostadskrisen störtade Spaniens Sánchez dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Inte sista gången bostadsfrågan avgör val. 

Den 23 september vräktes 87-åriga Maricarmen Abascal från sin lägenhet i stadsdelen Retiro i Madrid. Hon hade bott i lägenheten sedan 1956, i 70 år. Hon har betalat hyran i sju decennier, men när hyresvärden krävde en höjning från drygtfemtusen kronor till drygt 18 000 kronor (1 650 euro) kunde Maricarmen inte betala längre.

Hon är inte ensam

Hennes fall uppmärksammades redan i somras, och har lett till stora demonstrationer, så när hon skulle vräkas kom polisen dit med ett femtontal piketbussar och de dramatiska bilderna på 87-åringen som bars bort av poliserna spreds blixtsnabbt på sociala medier och har dominerat nyhetssändningarna i Spanien.

Att vräkningen av Maricarmen fick så stor uppmärksamhet beror på att hon inte är ensam, utan en av hundratusentals spanjorer som kan tvingas lämna sina hem när hyrorna stiger.

Det som händer i Madrid och Spanien är ännu ett tecken på att bostadsfrågan hamnar allt högre upp på den politiska dagordningen. Att göra New York ”affordable”, att vanliga människor ska ha råd att bo i New York, det var en av Zoran Mamdanis viktigaste vallöften när han valdes till borgmästare i världsstaden i november förra året.

I Berlin blev vänsterpartiet Die Linke största parti den 20 september med krav om ett ”hyreslock” (Mietendeckel), man kampanjade med kastrullock som symbol för att hyreshöjningarna måste stoppas, och har lovat att driva igenom det radikala förslaget som fick stöd i en folkomröstning 2021 om att förstatliga bostadsbeståndet hos privata fastighetsbolag som äger fler än 3 000 lägenheter.

Första dagen för Burnham

I Storbritannien har nya Labour-ledaren Andy Burnham, som tog över som premiärminister efter Keir Starmer i juli, prioriterat bostadsfrågorna. Redan sin första dag som ny premiärminister, på trappan till in premiärministerns bostad på 10, Downing Street, lovade Burnham att utrota hemlösheten: ingen ska längre behöva sova på gatan. Och bostadsfrågorna inledde hans stora tal till Labourkongressen: “Med ett bra hem är allt möjligt. Utan ett hem känns det som om ingenting är det”, sa han.

I talet beskriver Burnham ett Storbritannien som gått sönder. Barn som växer upp hemlösa, miljontals människor som förlorar hoppet i bostadsköer. Familjer som blir sjuka, både fysiskt och psykiskt, av osunda och otrygga bostäder. Samtidigt: hela kvarter av övergivna bostadshus som står och förfaller i brittiska städer.

Med Andy Burnham som ny partiledare lägger Labour fram ett bostadspolitiskt program som inspirerar långt utanför Storbritannien. Förutom en nollvision för hemlöshet lanseras ”det största programmet för byggande av allmännyttiga hyresbostäder sedan efterkrigstiden”, brittiska kommunerna ska få rätt att ta kontroll över övergivna bostadshus, och lagändringar ska tvinga bort slumvärdar. “Vi tillåter inte försäljning av livsmedel som är skadliga för hälsan. Varför skulle vi då tillåta det när det gäller bostäder?”.

Det viktigaste budskapet är detta, säger Burnham i sitt tal till Labourkongressen: bostäder ska inte längre ses som en marknad med vinnare och förlorare, utan som en grundläggande förutsättning för ett gott liv.

Över 50 städer

I Spanien har Maricarmen fått regeringen på fall: sedan de stora protesterna anförda av den spanska hyresgästföreningen Sindicato de Inquilinas spritts till över 50 spanska städer, och tusen tält slagits upp på ockuperade Puerta del Sol i centrala Madrid, lade Pedro Sánchez fram två nya lagförslag i det spanska parlamentet, Maricarmen dekreten.

Förslagen handlar om att hyreskontrakt som löper ut före 2029 förlängs med två år, att vräkningar av sårbara hushåll stoppas till 2030, att årliga hyreshöjningar begränsas till 2 procent och ett försök att begränsa investeringsfonders köp av bostäder för spekulation begränsas.

Dessutom ska Airb-nb och korttidsuthyrning regleras och hyreskontrakt förnyas automatiskt i fem år (sju år om hyresvärden är ett företag). Den 2 oktober röstades dekreten ner av högerpartiet PP, högerextrema Vox och det katalanska partiet Junts. Då bestämde sig Sánchez för att utlysa nyval till den 29 november, cirka nio månader tidigare än ordinarie val, som senast hade måst hållas i augusti 2027.

Det är inte första gången som bostadsfrågan blir avgörande i ett val. Och inte heller sista.

Lisa Pelling 

Inlägget Maricarmen och bostadskrisen störtade Spaniens Sánchez dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
Maricarmen och bostadskrisen störtade Spaniens Sánchez

DESCRIPTION:
Inte sista gången bostadsfrågan avgör val. 

Inlägget Maricarmen och bostadskrisen störtade Spaniens Sánchez dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Inte sista gången bostadsfrågan avgör val. 

Den 23 september vräktes 87-åriga Maricarmen Abascal från sin lägenhet i stadsdelen Retiro i Madrid. Hon hade bott i lägenheten sedan 1956, i 70 år. Hon har betalat hyran i sju decennier, men när hyresvärden krävde en höjning från drygt femtusen kronor till drygt 18 000 kronor (1 650 euro) kunde Maricarmen inte betala längre.

Hon är inte ensam

Hennes fall uppmärksammades redan i somras, och har lett till stora demonstrationer, så när hon skulle vräkas kom polisen dit med ett femtontal piketbussar och de dramatiska bilderna på 87-åringen som bars bort av poliserna spreds blixtsnabbt på sociala medier och har dominerat nyhetssändningarna i Spanien.

Att vräkningen av Maricarmen fick så stor uppmärksamhet beror på att hon inte är ensam, utan en av hundratusentals spanjorer som kan tvingas lämna sina hem när hyrorna stiger.

Det som händer i Madrid och Spanien är ännu ett tecken på att bostadsfrågan hamnar allt högre upp på den politiska dagordningen. Att göra New York ”affordable”, att vanliga människor ska ha råd att bo i New York, det var en av Zohran Mamdanis viktigaste vallöften när han valdes till borgmästare i världsstaden i november förra året.

I Berlin blev vänsterpartiet Die Linke största parti den 20 september med krav om ett ”hyreslock” (Mietendeckel), man kampanjade med kastrullock som symbol för att hyreshöjningarna måste stoppas, och har lovat att driva igenom det radikala förslaget som fick stöd i en folkomröstning 2021 om att förstatliga bostadsbeståndet hos privata fastighetsbolag som äger fler än 3 000 lägenheter.

Första dagen för Burnham

I Storbritannien har nya Labour-ledaren Andy Burnham, som tog över som premiärminister efter Keir Starmer i juli, prioriterat bostadsfrågorna. Redan sin första dag som ny premiärminister, på trappan till in premiärministerns bostad på 10, Downing Street, lovade Burnham att utrota hemlösheten: ingen ska längre behöva sova på gatan. Och bostadsfrågorna inledde hans stora tal till Labourkongressen: ”Med ett bra hem är allt möjligt. Utan ett hem känns det som om ingenting är det”, sa han.

I talet beskriver Burnham ett Storbritannien som gått sönder. Barn som växer upp hemlösa, miljontals människor som förlorar hoppet i bostadsköer. Familjer som blir sjuka, både fysiskt och psykiskt, av osunda och otrygga bostäder. Samtidigt: hela kvarter av övergivna bostadshus som står och förfaller i brittiska städer.

Med Andy Burnham som ny partiledare lägger Labour fram ett bostadspolitiskt program som inspirerar långt utanför Storbritannien. Förutom en nollvision för hemlöshet lanseras ”det största programmet för byggande av allmännyttiga hyresbostäder sedan efterkrigstiden”, de brittiska kommunerna ska få rätt att ta kontroll över övergivna bostadshus, och lagändringar ska tvinga bort slumvärdar. ”Vi tillåter inte försäljning av livsmedel som är skadliga för hälsan. Varför skulle vi då tillåta det när det gäller bostäder?”

Det viktigaste budskapet är detta, säger Burnham i sitt tal till Labourkongressen: Bostäder ska inte längre ses som en marknad med vinnare och förlorare, utan som en grundläggande förutsättning för ett gott liv.

Över 50 städer

I Spanien har Maricarmen fått regeringen på fall: sedan de stora protesterna anförda av den spanska hyresgästföreningen Sindicato de Inquilinas spritts till över 50 spanska städer, och tusen tält slagits upp på ockuperade Puerta del Sol i centrala Madrid, lade Pedro Sánchez fram två nya lagförslag i det spanska parlamentet, Maricarmen-dekreten.

Förslagen handlar om att hyreskontrakt som löper ut före 2029 förlängs med två år, att vräkningar av sårbara hushåll stoppas till 2030, att årliga hyreshöjningar begränsas till 2 procent och ett försök att begränsa investeringsfonders köp av bostäder för spekulation begränsas.

Dessutom ska Airb-nb och korttidsuthyrning regleras och hyreskontrakt förnyas automatiskt i fem år (sju år om hyresvärden är ett företag). Den 2 oktober röstades dekreten ner av högerpartiet PP, högerextrema Vox och det katalanska partiet Junts. Då bestämde sig Sánchez för att utlysa nyval till den 29 november, cirka nio månader tidigare än ordinarie val, som senast hade måst hållas i augusti 2027.

Det är inte första gången som bostadsfrågan blir avgörande i ett val. Och inte heller sista.

Lisa Pelling 

Inlägget Maricarmen och bostadskrisen störtade Spaniens Sánchez dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
Maricarmen och bostadskrisen störtade Spaniens Sánchez

DESCRIPTION:
Inte sista gången bostadsfrågan avgör val. 

Inlägget Maricarmen och bostadskrisen störtade Spaniens Sánchez dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Inte sista gången bostadsfrågan avgör val. 

Den 23 september vräktes 87-åriga Maricarmen Abascal från sin lägenhet i stadsdelen Retiro i Madrid. Hon hade bott i lägenheten sedan 1956, i 70 år. Hon har betalat hyran i sju decennier, men när hyresvärden krävde en höjning från drygtfemtusen kronor till drygt 18 000 kronor (1 650 euro) kunde Maricarmen inte betala längre.

Hon är inte ensam

Hennes fall uppmärksammades redan i somras, och har lett till stora demonstrationer, så när hon skulle vräkas kom polisen dit med ett femtontal piketbussar och de dramatiska bilderna på 87-åringen som bars bort av poliserna spreds blixtsnabbt på sociala medier och har dominerat nyhetssändningarna i Spanien.

Att vräkningen av Maricarmen fick så stor uppmärksamhet beror på att hon inte är ensam, utan en av hundratusentals spanjorer som kan tvingas lämna sina hem när hyrorna stiger.

Det som händer i Madrid och Spanien är ännu ett tecken på att bostadsfrågan hamnar allt högre upp på den politiska dagordningen. Att göra New York ”affordable”, att vanliga människor ska ha råd att bo i New York, det var en av Zoran Mamdanis viktigaste vallöften när han valdes till borgmästare i världsstaden i november förra året.

I Berlin blev vänsterpartiet Die Linke största parti den 20 september med krav om ett ”hyreslock” (Mietendeckel), man kampanjade med kastrullock som symbol för att hyreshöjningarna måste stoppas, och har lovat att driva igenom det radikala förslaget som fick stöd i en folkomröstning 2021 om att förstatliga bostadsbeståndet hos privata fastighetsbolag som äger fler än 3 000 lägenheter.

Första dagen för Burnham

I Storbritannien har nya Labour-ledaren Andy Burnham, som tog över som premiärminister efter Keir Starmer i juli, prioriterat bostadsfrågorna. Redan sin första dag som ny premiärminister, på trappan till in premiärministerns bostad på 10, Downing Street, lovade Burnham att utrota hemlösheten: ingen ska längre behöva sova på gatan. Och bostadsfrågorna inledde hans stora tal till Labourkongressen: “Med ett bra hem är allt möjligt. Utan ett hem känns det som om ingenting är det”, sa han.

I talet beskriver Burnham ett Storbritannien som gått sönder. Barn som växer upp hemlösa, miljontals människor som förlorar hoppet i bostadsköer. Familjer som blir sjuka, både fysiskt och psykiskt, av osunda och otrygga bostäder. Samtidigt: hela kvarter av övergivna bostadshus som står och förfaller i brittiska städer.

Med Andy Burnham som ny partiledare lägger Labour fram ett bostadspolitiskt program som inspirerar långt utanför Storbritannien. Förutom en nollvision för hemlöshet lanseras ”det största programmet för byggande av allmännyttiga hyresbostäder sedan efterkrigstiden”, brittiska kommunerna ska få rätt att ta kontroll över övergivna bostadshus, och lagändringar ska tvinga bort slumvärdar. “Vi tillåter inte försäljning av livsmedel som är skadliga för hälsan. Varför skulle vi då tillåta det när det gäller bostäder?”.

Det viktigaste budskapet är detta, säger Burnham i sitt tal till Labourkongressen: bostäder ska inte längre ses som en marknad med vinnare och förlorare, utan som en grundläggande förutsättning för ett gott liv.

Över 50 städer

I Spanien har Maricarmen fått regeringen på fall: sedan de stora protesterna anförda av den spanska hyresgästföreningen Sindicato de Inquilinas spritts till över 50 spanska städer, och tusen tält slagits upp på ockuperade Puerta del Sol i centrala Madrid, lade Pedro Sánchez fram två nya lagförslag i det spanska parlamentet, Maricarmen dekreten.

Förslagen handlar om att hyreskontrakt som löper ut före 2029 förlängs med två år, att vräkningar av sårbara hushåll stoppas till 2030, att årliga hyreshöjningar begränsas till 2 procent och ett försök att begränsa investeringsfonders köp av bostäder för spekulation begränsas.

Dessutom ska Airb-nb och korttidsuthyrning regleras och hyreskontrakt förnyas automatiskt i fem år (sju år om hyresvärden är ett företag). Den 2 oktober röstades dekreten ner av högerpartiet PP, högerextrema Vox och det katalanska partiet Junts. Då bestämde sig Sánchez för att utlysa nyval till den 29 november, cirka nio månader tidigare än ordinarie val, som senast hade måst hållas i augusti 2027.

Det är inte första gången som bostadsfrågan blir avgörande i ett val. Och inte heller sista.

Lisa Pelling 

Inlägget Maricarmen och bostadskrisen störtade Spaniens Sánchez dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
Maricarmen och bostadskrisen störtade Spaniens Sánchez

DESCRIPTION:
Inte sista gången bostadsfrågan avgör val. 

Inlägget Maricarmen och bostadskrisen störtade Spaniens Sánchez dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Inte sista gången bostadsfrågan avgör val. 

Den 23 september vräktes 87-åriga Maricarmen Abascal från sin lägenhet i stadsdelen Retiro i Madrid. Hon hade bott i lägenheten sedan 1956, i 70 år. Hon har betalat hyran i sju decennier, men när hyresvärden krävde en höjning från drygt femtusen kronor till drygt 18 000 kronor (1 650 euro) kunde Maricarmen inte betala längre.

Hon är inte ensam

Hennes fall uppmärksammades redan i somras, och har lett till stora demonstrationer, så när hon skulle vräkas kom polisen dit med ett femtontal piketbussar och de dramatiska bilderna på 87-åringen som bars bort av poliserna spreds blixtsnabbt på sociala medier och har dominerat nyhetssändningarna i Spanien.

Att vräkningen av Maricarmen fick så stor uppmärksamhet beror på att hon inte är ensam, utan en av hundratusentals spanjorer som kan tvingas lämna sina hem när hyrorna stiger.

Det som händer i Madrid och Spanien är ännu ett tecken på att bostadsfrågan hamnar allt högre upp på den politiska dagordningen. Att göra New York ”affordable”, att vanliga människor ska ha råd att bo i New York, det var en av Zohran Mamdanis viktigaste vallöften när han valdes till borgmästare i världsstaden i november förra året.

I Berlin blev vänsterpartiet Die Linke största parti den 20 september med krav om ett ”hyreslock” (Mietendeckel), man kampanjade med kastrullock som symbol för att hyreshöjningarna måste stoppas, och har lovat att driva igenom det radikala förslaget som fick stöd i en folkomröstning 2021 om att förstatliga bostadsbeståndet hos privata fastighetsbolag som äger fler än 3 000 lägenheter.

Första dagen för Burnham

I Storbritannien har nya Labour-ledaren Andy Burnham, som tog över som premiärminister efter Keir Starmer i juli, prioriterat bostadsfrågorna. Redan sin första dag som ny premiärminister, på trappan till in premiärministerns bostad på 10, Downing Street, lovade Burnham att utrota hemlösheten: ingen ska längre behöva sova på gatan. Och bostadsfrågorna inledde hans stora tal till Labourkongressen: ”Med ett bra hem är allt möjligt. Utan ett hem känns det som om ingenting är det”, sa han.

I talet beskriver Burnham ett Storbritannien som gått sönder. Barn som växer upp hemlösa, miljontals människor som förlorar hoppet i bostadsköer. Familjer som blir sjuka, både fysiskt och psykiskt, av osunda och otrygga bostäder. Samtidigt: hela kvarter av övergivna bostadshus som står och förfaller i brittiska städer.

Med Andy Burnham som ny partiledare lägger Labour fram ett bostadspolitiskt program som inspirerar långt utanför Storbritannien. Förutom en nollvision för hemlöshet lanseras ”det största programmet för byggande av allmännyttiga hyresbostäder sedan efterkrigstiden”, de brittiska kommunerna ska få rätt att ta kontroll över övergivna bostadshus, och lagändringar ska tvinga bort slumvärdar. ”Vi tillåter inte försäljning av livsmedel som är skadliga för hälsan. Varför skulle vi då tillåta det när det gäller bostäder?”

Det viktigaste budskapet är detta, säger Burnham i sitt tal till Labourkongressen: Bostäder ska inte längre ses som en marknad med vinnare och förlorare, utan som en grundläggande förutsättning för ett gott liv.

Över 50 städer

I Spanien har Maricarmen fått regeringen på fall: sedan de stora protesterna anförda av den spanska hyresgästföreningen Sindicato de Inquilinas spritts till över 50 spanska städer, och tusen tält slagits upp på ockuperade Puerta del Sol i centrala Madrid, lade Pedro Sánchez fram två nya lagförslag i det spanska parlamentet, Maricarmen-dekreten.

Förslagen handlar om att hyreskontrakt som löper ut före 2029 förlängs med två år, att vräkningar av sårbara hushåll stoppas till 2030, att årliga hyreshöjningar begränsas till 2 procent och ett försök att begränsa investeringsfonders köp av bostäder för spekulation begränsas.

Dessutom ska Airb-nb och korttidsuthyrning regleras och hyreskontrakt förnyas automatiskt i fem år (sju år om hyresvärden är ett företag). Den 2 oktober röstades dekreten ner av högerpartiet PP, högerextrema Vox och det katalanska partiet Junts. Då bestämde sig Sánchez för att utlysa nyval till den 29 november, cirka nio månader tidigare än ordinarie val, som senast hade måst hållas i augusti 2027.

Det är inte första gången som bostadsfrågan blir avgörande i ett val. Och inte heller sista.

Lisa Pelling 

Inlägget Maricarmen och bostadskrisen störtade Spaniens Sánchez dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen

DESCRIPTION:
Bostadskrisen i Europa har seglat allt högre upp på den politiska dagordningen.

Inlägget Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Runtom i Europa råder bostadskris och frågan seglar allt högre upp på den politiska dagordningen. Men i Sverige där många har det tufft på bostadsmarknaden ser vi inte samma mobilisering.

– Bruksvärdessystemet skyddar hyresgästerna mot de extrema hyreshöjningarna som vi såg i till exempel Madrid, säger bostadsforskaren Martin Grander.

I slutet av september kom nyheten att en spansk 87-årig kvinna, kallad Maricarmen, skulle vräkas från sitt hem i Madrid där hon bott i över 70 år. Hennes hyra hade höjts från 500 euro till 1 650 euro. En summa hon inte hade möjlighet att betala med en pension på 1 350 euro, rapporterar BBC. Nyheten utlöste massiva protester runtom i Spanien. Kvinnan fick förvisso bo kvar och hennes hyra sänktes, men stenen var satt i rullning.

Tiotusentals spanjorer demonstrerade i helgen mot vräkningar och skenande bostadskostnader. Snitthyran för en hyresrätt har tredubblats sedan 2016 och bostadspriserna har ökat med över 12 procent det senaste året. Medan européer i snitt lägger 18 procent av sin inkomst på bostadskostnader lägger en fjärdedel av spanjorerna 40 procent av sin inkomst på det, enligt den spanska regeringen. I Sverige är siffran omkring 10 procent.

Den spanska regeringen försökte stävja protesterna genom att lägga fram ett bostadspaket där bland annat stopp för vräkningar av utsatta personer ingick. Men det röstades på måndagen ned av högerpartierna. Premiärminister Pedro Sánchez utlyste därför nyval som ska hållas den 29 november.

Expropriera hyresrätter

Det är inte bara i Spanien som bostadskrisen är en brännande fråga. Inom EU har bostadspriserna ökat med i snitt 53 procent mellan 2010 och 2024, enligt Eurostat. Samtidigt har hyrorna ökat med i snitt 25 procent under samma period. I Estland har hyrorna ökat med 208 procent och i Irland och Ungern med mer än 100 procent, rapporterar The Guardian. Och på flera håll märks motreaktioner. Martin Grander, docent i Urbana studier vid Malmö universitet, menar att det var längesedan bostadsfrågan seglade så högt upp på den politiska dagordningen.

– I Köpenhamn föll borgmästaren i valet 2025 och bostadsfrågan sågs då som en central förklaring. När man frågade väljare i Nederländerna under valrörelsen förra året om viktigaste frågan hamnade bostadsfrågan väldigt högt, och socialliberala D66 fick i uppdrag att bilda regering efter en kampanj som till stor del fokuserade på bostadsbristen.

I Berlin blev vänsterpartiet Die Linke det största partiet i delstatsvalet i september. Hyrorna i Berlin har stigit med nära 70 procent det senaste decenniet och Die Linke vill få stopp på höjningarna genom att expropriera en stor andel av det privatägda hyresbeståndet i staden. Ett unikt förslag, menar Martin Grander.

– Utifrån ett svenskt perspektiv är det ganska svårsmält och orealistiskt, men det är upp till de enskilda länderna vad man kan göra rent juridiskt. Jag har svårt att se att en expropriering kommer att hända i Berlin, men jag tycker att det visar på att det finns en stor oro över tillgången på bostäder. En oro som har växt i takt med att städer som tidigare varit hyggligt prisrimliga inte längre är det, säger han.

EU agerar

Även på EU-nivå har man reagerat mot den ansträngda bostadssituationen bland medlemsländerna. Kommissionen har tagit fram reformen Affordable Housing Act där man bland annat vill reglera korttidsuthyrningar, till exempel genom Airbnb.

– Den frågan är väldigt relevant i städer i södra Europa. Där är det vanligt att privatpersoner äger och hyr ut flera lägenheter, och när korttidsuthyrning av dessa ökar så minskar tillgängligheten för andra grupper. I Sverige kommer just den frågan inte att kunna påverka läget så mycket just nu. Detta eftersom att vi har ett system med bostadsrätt som det huvudsakliga ägandet av bostäder i flerfamiljshus och ett annat hyressättningssystem på den hyrda marknaden, säger Martin Grander.

En annan del i reformen handlar om statsstödsreglerna. Tidigare har offentligt ägda eller kontrollerade bostadsbolag kunnat få statsstöd för så kallad social housing, där bostäderna är öronmärkta för låginkomsthushåll. Men nu öppnas möjligheterna för statsstöd upp även om man inkluderar hushåll med medelinkomst.

– Hela den diskussionen är jätteintressant och vi ser även i Sverige allt fler som inte kan få bostad via sociala skyddsnät eller klarar sig på den reguljära marknaden. Att även de här mellangrupperna kan innefattas i vad EU nu kallar ”affordable housing” kan påverka bostadssituationen i många länder, säger Martin Grander.

Bruksvärdessystemet skyddar

Men samtidigt som Nederländerna tar emot reformen öppna armar och talar om hur så kallade essential workers, som poliser, lärare och undersköterskor, ska kunna ha råd att bo och arbeta i städerna, finns inget vidare intresse i Sverige från varken branschen eller politiken, påpekar Martin Grander. Det har delvis att göra med att den så kallade generella bostadspolitiken, att alla, oavsett inkomst, ska kunna klara sig på den ordinarie bostadsmarknaden, är så djupt rotad i samhället, förklarar han. Men det finns också en oro i branschen för att statsstöd – oavsett vem det riktar sig till – snedvrider konkurrensen på bostadsmarknaden.

Trots den generella bostadspolitiken, är bostadssituationen tuff för väldigt många. Varför ser vi inte samma mobilisering och motrörelse här som i andra EU-länder?

– Det blir ibland protester, mot till exempel internationella fastighetsinvesterare eller mot hyreshöjande renoveringar. Men de är ofta lokala och inte jämförelsevis särskilt högljudda. Att vi inte ser så stor mobilisering som i andra länder beror till stor del på att vårt hyressättningssystem – bruksvärdessystemet – skyddar hyresgästerna mot de extrema hyreshöjningarna som vi såg i till exempel Madrid, säger Martin Grander.

Olle Bergvall

Inlägget Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen

DESCRIPTION:
Bostadskrisen i Europa har seglat allt högre upp på den politiska dagordningen.

Inlägget Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Runtom i Europa råder bostadskris och frågan seglar allt högre upp på den politiska dagordningen. Men i Sverige där många har det tufft på bostadsmarknaden ser vi inte samma mobilisering.

– Bruksvärdessystemet skyddar hyresgästerna mot de extrema hyreshöjningarna som vi såg i till exempel Madrid, säger bostadsforskaren Martin Grander.

I slutet av september kom nyheten att en spansk 87-årig kvinna, kallad Maricarmen, skulle vräkas från sitt hem i Madrid där hon bott i över 70 år. Hennes hyra hade höjts från 500 euro till 1 650 euro. En summa hon inte hade möjlighet att betala med en pension på 1 350 euro, rapporterar BBC. Nyheten utlöste massiva protester runtom i Spanien. Kvinnan fick förvisso bo kvar och hennes hyra sänktes, men stenen var satt i rullning.

Tiotusentals spanjorer demonstrerade i helgen mot vräkningar och skenande bostadskostnader. Snitthyran för en hyresrätt har tredubblats sedan 2016 och bostadspriserna har ökat med över 12 procent det senaste året. Medan européer i snitt lägger 18 procent av sin inkomst på bostadskostnader lägger en fjärdedel av spanjorerna 40 procent av sin inkomst på det, enligt den spanska regeringen. Bland svenskarna lägger omkring 10 procent så mycket av sin inkomst på boendet.

Den spanska regeringen försökte stävja protesterna genom att lägga fram ett bostadspaket där bland annat stopp för vräkningar av utsatta personer ingick. Men det röstades på måndagen ned av högerpartierna. Premiärminister Pedro Sánchez utlyste därför nyval som ska hållas den 29 november.

Expropriera hyresrätter

Det är inte bara i Spanien som bostadskrisen är en brännande fråga. Inom EU har bostadspriserna ökat med i snitt 53 procent mellan 2010 och 2024, enligt Eurostat. Samtidigt har hyrorna ökat med i snitt 25 procent under samma period. I Estland har hyrorna ökat med 208 procent och i Irland och Ungern med mer än 100 procent, rapporterar The Guardian. Och på flera håll märks motreaktioner. Martin Grander, docent i Urbana studier vid Malmö universitet, menar att det var längesedan bostadsfrågan seglade så högt upp på den politiska dagordningen.

– I Köpenhamn föll borgmästaren i valet 2025 och bostadsfrågan sågs då som en central förklaring. När man frågade väljare i Nederländerna under valrörelsen förra året om viktigaste frågan hamnade bostadsfrågan väldigt högt, och socialliberala D66 fick i uppdrag att bilda regering efter en kampanj som till stor del fokuserade på bostadsbristen.

I Berlin blev vänsterpartiet Die Linke det största partiet i delstatsvalet i september. Hyrorna i Berlin har stigit med nära 70 procent det senaste decenniet och Die Linke vill få stopp på höjningarna genom att expropriera en stor andel av det privatägda hyresbeståndet i staden. Ett unikt förslag, menar Martin Grander.

– Utifrån ett svenskt perspektiv är det ganska svårsmält och orealistiskt, men det är upp till de enskilda länderna vad man kan göra rent juridiskt. Jag har svårt att se att en expropriering kommer att hända i Berlin, men jag tycker att det visar på att det finns en stor oro över tillgången på bostäder. En oro som har växt i takt med att städer som tidigare varit hyggligt prisrimliga inte längre är det, säger han.

EU agerar

Även på EU-nivå har man reagerat mot den ansträngda bostadssituationen bland medlemsländerna. Kommissionen har tagit fram reformen Affordable Housing Act där man bland annat vill reglera korttidsuthyrningar, till exempel genom Airbnb.

– Den frågan är väldigt relevant i städer i södra Europa. Där är det vanligt att privatpersoner äger och hyr ut flera lägenheter, och när korttidsuthyrning av dessa ökar så minskar tillgängligheten för andra grupper. I Sverige kommer just den frågan inte att kunna påverka läget så mycket just nu. Detta eftersom att vi har ett system med bostadsrätt som det huvudsakliga ägandet av bostäder i flerfamiljshus och ett annat hyressättningssystem på den hyrda marknaden, säger Martin Grander.

En annan del i reformen handlar om statsstödsreglerna. Tidigare har offentligt ägda eller kontrollerade bostadsbolag kunnat få statsstöd för så kallad social housing, där bostäderna är öronmärkta för låginkomsthushåll. Men nu öppnas möjligheterna för statsstöd upp även om man inkluderar hushåll med medelinkomst.

– Hela den diskussionen är jätteintressant och vi ser även i Sverige allt fler som inte kan få bostad via sociala skyddsnät eller klarar sig på den reguljära marknaden. Att även de här mellangrupperna kan innefattas i vad EU nu kallar ”affordable housing” kan påverka bostadssituationen i många länder, säger Martin Grander.

Bruksvärdessystemet skyddar

Men samtidigt som Nederländerna tar emot reformen öppna armar och talar om hur så kallade essential workers, som poliser, lärare och undersköterskor, ska kunna ha råd att bo och arbeta i städerna, finns inget vidare intresse i Sverige från varken branschen eller politiken, påpekar Martin Grander. Det har delvis att göra med att den så kallade generella bostadspolitiken, att alla, oavsett inkomst, ska kunna klara sig på den ordinarie bostadsmarknaden, är så djupt rotad i samhället, förklarar han. Men det finns också en oro i branschen för att statsstöd – oavsett vem det riktar sig till – snedvrider konkurrensen på bostadsmarknaden.

Trots den generella bostadspolitiken, är bostadssituationen tuff för väldigt många. Varför ser vi inte samma mobilisering och motrörelse här som i andra EU-länder?

– Det blir ibland protester, mot till exempel internationella fastighetsinvesterare eller mot hyreshöjande renoveringar. Men de är ofta lokala och inte jämförelsevis särskilt högljudda. Att vi inte ser så stor mobilisering som i andra länder beror till stor del på att vårt hyressättningssystem – bruksvärdessystemet – skyddar hyresgästerna mot de extrema hyreshöjningarna som vi såg i till exempel Madrid, säger Martin Grander.

Olle Bergvall

Inlägget Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen

DESCRIPTION:
Bostadskrisen i Europa har seglat allt högre upp på den politiska dagordningen.

Inlägget Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Runtom i Europa råder bostadskris och frågan seglar allt högre upp på den politiska dagordningen. Men i Sverige där många har det tufft på bostadsmarknaden ser vi inte samma mobilisering.

– Bruksvärdessystemet skyddar hyresgästerna mot de extrema hyreshöjningarna som vi såg i till exempel Madrid, säger bostadsforskaren Martin Grander.

I slutet av september kom nyheten att en spansk 87-årig kvinna, kallad Maricarmen, skulle vräkas från sitt hem i Madrid där hon bott i över 70 år. Hennes hyra hade höjts från 500 euro till 1 650 euro. En summa hon inte hade möjlighet att betala med en pension på 1 350 euro, rapporterar BBC. Nyheten utlöste massiva protester runtom i Spanien. Kvinnan fick förvisso bo kvar och hennes hyra sänktes, men stenen var satt i rullning.

Tiotusentals spanjorer demonstrerade i helgen mot vräkningar och skenande bostadskostnader. Snitthyran för en hyresrätt har tredubblats sedan 2016 och bostadspriserna har ökat med över 12 procent det senaste året. Medan européer i snitt lägger 18 procent av sin inkomst på bostadskostnader lägger en fjärdedel av spanjorerna 40 procent av sin inkomst på det, enligt den spanska regeringen. I Sverige är siffran omkring 10 procent.

Den spanska regeringen försökte stävja protesterna genom att lägga fram ett bostadspaket där bland annat stopp för vräkningar av utsatta personer ingick. Men det röstades på måndagen ned av högerpartierna. Premiärminister Pedro Sánchez utlyste därför nyval som ska hållas den 29 november.

Expropriera hyresrätter

Det är inte bara i Spanien som bostadskrisen är en brännande fråga. Inom EU har bostadspriserna ökat med i snitt 53 procent mellan 2010 och 2024, enligt Eurostat. Samtidigt har hyrorna ökat med i snitt 25 procent under samma period. I Estland har hyrorna ökat med 208 procent och i Irland och Ungarna med mer än 100 procent, rapporterar The Guardian. Och på flera håll märks motreaktioner. Martin Grander, docent i Urbana studier vid Malmö universitet, menar att det var längesedan bostadsfrågan seglade så högt upp på den politiska dagordningen.

– I Köpenhamn föll borgmästaren i valet 2025 och bostadsfrågan sågs då som en central förklaring. När man frågade väljare i Nederländerna under valrörelsen förra året om viktigaste frågan hamnade bostadsfrågan väldigt högt, och socialliberala D66 fick i uppdrag att bilda regering efter en kampanj som till stor del fokuserade på bostadsbristen.

I Berlin blev vänsterpartiet Die Linke det största partiet i delstatsvalet i september. Hyrorna i Berlin har stigit med nära 70 procent det senaste decenniet och Die Linke vill få stopp på höjningarna genom att expropriera en stor andel av det privatägda hyresbeståndet i staden. Ett unikt förslag, menar Martin Grander.

– Utifrån ett svenskt perspektiv är det ganska svårsmält och orealistiskt, men det är upp till de enskilda länderna vad man kan göra rent juridiskt. Jag har svårt att se att en expropriering kommer att hända i Berlin, men jag tycker att det visar på att det finns en stor oro över tillgången på bostäder. En oro som har växt i takt med att städer som tidigare varit hyggligt prisrimliga inte längre är det, säger han.

EU agerar

Även på EU-nivå har man reagerat mot den ansträngda bostadssituationen bland medlemsländerna. Kommissionen har tagit fram reformen Affordable Housing Act där man bland annat vill reglera korttidsuthyrningar, till exempel genom Airbnb.

– Den frågan är väldigt relevant i städer i södra Europa. Där är det vanligt att privatpersoner äger och hyr ut flera lägenheter, och när korttidsuthyrning av dessa ökar så minskar tillgängligheten för andra grupper. I Sverige kommer just den frågan inte att kunna påverka läget så mycket just nu. Detta eftersom att vi har ett system med bostadsrätt som den huvudsakliga ägandet av bostäder i flerfamiljshus och ett annat hyressättningssystem på den hyrda marknaden, säger Martin Grander.

En annan del i reformen handlar om statsstödsreglerna. Tidigare har offentligt ägda eller kontrollerade bostadsbolag kunnat få statsstöd för så kallad social housing, där bostäderna är öronmärkta för låginkomsthushåll. Men nu öppnas möjligheterna för statsstöd upp även om man inkluderar hushåll med medelinkomst.

– Hela den diskussionen är jätteintressant och vi ser även i Sverige allt fler som inte kan få bostad via sociala skyddsnät eller klarar sig på den reguljära marknaden. Att även de här mellangrupperna kan innefattas i vad EU nu kallar ”affordable housing” kan påverka bostadssituationen i många länder, säger Martin Grander.

Bruksvärdessystemet skyddar

Men samtidigt som Nederländerna tar emot reformen öppna armar och talar om hur så kallade essential workers, som poliser, lärare och undersköterskor, ska kunna ha råd att bo och arbeta i städerna, finns inget vidare intresse i Sverige från varken branschen eller politiken, påpekar Martin Grander. Det har delvis att göra med att den så kallade generella bostadspolitiken, att alla, oavsett inkomst, ska kunna klara sig på den ordinarie bostadsmarknaden, är så djupt rotad i samhället, förklarar han. Men det finns också en oro i branschen för att statsstöd – oavsett vem det riktar sig till – snedvrider konkurrensen på bostadsmarknaden.

Trots den generella bostadspolitiken, är bostadssituationen tuff för väldigt många. Varför ser vi inte samma mobilisering och motrörelse här som i andra EU-länder?

– Det blir ibland protester, mot till exempel internationella fastighetsinvesterare eller mot hyreshöjande renoveringar. Men de är ofta lokala och inte jämförelsevis särskilt högljudda. Att vi inte ser så stor mobilisering som i andra länder beror till stor del på att vårt hyressättningssystem – bruksvärdessystemet – skyddar hyresgästerna mot de extrema hyreshöjningarna som vi såg i till exempel Madrid, säger Martin Grander.

Olle Bergvall

Inlägget Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen

DESCRIPTION:
Bostadskrisen i Europa har seglat allt högre upp på den politiska dagordningen.

Inlägget Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Runtom i Europa råder bostadskris och frågan seglar allt högre upp på den politiska dagordningen. Men i Sverige där många har det tufft på bostadsmarknaden ser vi inte samma mobilisering.

– Bruksvärdessystemet skyddar hyresgästerna mot de extrema hyreshöjningarna som vi såg i till exempel Madrid, säger bostadsforskaren Martin Grander.

I slutet av september kom nyheten att en spansk 87-årig kvinna, kallad Maricarmen, skulle vräkas från sitt hem i Madrid där hon bott i över 70 år. Hennes hyra hade höjts från 500 euro till 1 650 euro. En summa hon inte hade möjlighet att betala med en pension på 1 350 euro, rapporterar BBC. Nyheten utlöste massiva protester runtom i Spanien. Kvinnan fick förvisso bo kvar och hennes hyra sänktes, men stenen var satt i rullning.

Tiotusentals spanjorer demonstrerade i helgen mot vräkningar och skenande bostadskostnader. Snitthyran för en hyresrätt har tredubblats sedan 2016 och bostadspriserna har ökat med över 12 procent det senaste året. Medan européer i snitt lägger 18 procent av sin inkomst på bostadskostnader lägger en fjärdedel av spanjorerna 40 procent av sin inkomst på det, enligt den spanska regeringen. I Sverige är siffran omkring 10 procent.

Den spanska regeringen försökte stävja protesterna genom att lägga fram ett bostadspaket där bland annat stopp för vräkningar av utsatta personer ingick. Men det röstades på måndagen ned av högerpartierna. Premiärminister Pedro Sánchez utlyste därför nyval som ska hållas den 29 november.

Expropriera hyresrätter

Det är inte bara i Spanien som bostadskrisen är en brännande fråga. Inom EU har bostadspriserna ökat med i snitt 53 procent mellan 2010 och 2024, enligt Eurostat. Samtidigt har hyrorna ökat med i snitt 25 procent under samma period. I Estland har hyrorna ökat med 208 procent och i Irland och Ungern med mer än 100 procent, rapporterar The Guardian. Och på flera håll märks motreaktioner. Martin Grander, docent i Urbana studier vid Malmö universitet, menar att det var längesedan bostadsfrågan seglade så högt upp på den politiska dagordningen.

– I Köpenhamn föll borgmästaren i valet 2025 och bostadsfrågan sågs då som en central förklaring. När man frågade väljare i Nederländerna under valrörelsen förra året om viktigaste frågan hamnade bostadsfrågan väldigt högt, och socialliberala D66 fick i uppdrag att bilda regering efter en kampanj som till stor del fokuserade på bostadsbristen.

I Berlin blev vänsterpartiet Die Linke det största partiet i delstatsvalet i september. Hyrorna i Berlin har stigit med nära 70 procent det senaste decenniet och Die Linke vill få stopp på höjningarna genom att expropriera en stor andel av det privatägda hyresbeståndet i staden. Ett unikt förslag, menar Martin Grander.

– Utifrån ett svenskt perspektiv är det ganska svårsmält och orealistiskt, men det är upp till de enskilda länderna vad man kan göra rent juridiskt. Jag har svårt att se att en expropriering kommer att hända i Berlin, men jag tycker att det visar på att det finns en stor oro över tillgången på bostäder. En oro som har växt i takt med att städer som tidigare varit hyggligt prisrimliga inte längre är det, säger han.

EU agerar

Även på EU-nivå har man reagerat mot den ansträngda bostadssituationen bland medlemsländerna. Kommissionen har tagit fram reformen Affordable Housing Act där man bland annat vill reglera korttidsuthyrningar, till exempel genom Airbnb.

– Den frågan är väldigt relevant i städer i södra Europa. Där är det vanligt att privatpersoner äger och hyr ut flera lägenheter, och när korttidsuthyrning av dessa ökar så minskar tillgängligheten för andra grupper. I Sverige kommer just den frågan inte att kunna påverka läget så mycket just nu. Detta eftersom att vi har ett system med bostadsrätt som det huvudsakliga ägandet av bostäder i flerfamiljshus och ett annat hyressättningssystem på den hyrda marknaden, säger Martin Grander.

En annan del i reformen handlar om statsstödsreglerna. Tidigare har offentligt ägda eller kontrollerade bostadsbolag kunnat få statsstöd för så kallad social housing, där bostäderna är öronmärkta för låginkomsthushåll. Men nu öppnas möjligheterna för statsstöd upp även om man inkluderar hushåll med medelinkomst.

– Hela den diskussionen är jätteintressant och vi ser även i Sverige allt fler som inte kan få bostad via sociala skyddsnät eller klarar sig på den reguljära marknaden. Att även de här mellangrupperna kan innefattas i vad EU nu kallar ”affordable housing” kan påverka bostadssituationen i många länder, säger Martin Grander.

Bruksvärdessystemet skyddar

Men samtidigt som Nederländerna tar emot reformen öppna armar och talar om hur så kallade essential workers, som poliser, lärare och undersköterskor, ska kunna ha råd att bo och arbeta i städerna, finns inget vidare intresse i Sverige från varken branschen eller politiken, påpekar Martin Grander. Det har delvis att göra med att den så kallade generella bostadspolitiken, att alla, oavsett inkomst, ska kunna klara sig på den ordinarie bostadsmarknaden, är så djupt rotad i samhället, förklarar han. Men det finns också en oro i branschen för att statsstöd – oavsett vem det riktar sig till – snedvrider konkurrensen på bostadsmarknaden.

Trots den generella bostadspolitiken, är bostadssituationen tuff för väldigt många. Varför ser vi inte samma mobilisering och motrörelse här som i andra EU-länder?

– Det blir ibland protester, mot till exempel internationella fastighetsinvesterare eller mot hyreshöjande renoveringar. Men de är ofta lokala och inte jämförelsevis särskilt högljudda. Att vi inte ser så stor mobilisering som i andra länder beror till stor del på att vårt hyressättningssystem – bruksvärdessystemet – skyddar hyresgästerna mot de extrema hyreshöjningarna som vi såg i till exempel Madrid, säger Martin Grander.

Olle Bergvall

Inlägget Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen

DESCRIPTION:
Bostadskrisen i Europa har seglat allt högre upp på den politiska dagordningen.

Inlägget Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Runtom i Europa råder bostadskris och frågan seglar allt högre upp på den politiska dagordningen. Martin Grander, docent i Urbana studier vid Malmö universitet, menar att hyresgäströrelsen har vind i seglen. 

I slutet av september kom nyheten att en spansk 87-årig kvinna, kallad Maricarmen, skulle vräkas från sitt hem i Madrid där hon bott i över 70 år. Hennes hyra hade höjts från 500 euro till 1 650 euro. En summa hon inte hade möjlighet att betala med en pension på 1 350 euro, rapporterar BBC. Nyheten utlöste massiva protester runtom i Spanien. Kvinnan fick förvisso bo kvar och hennes hyra sänktes, men stenen var satt i rullning.

Tiotusentals spanjorer demonstrerade i helgen mot vräkningar och skenande bostadskostnader. Snitthyran för en hyresrätt har tredubblats sedan 2016 och bostadspriserna har ökat med över 12 procent det senaste året. Medan européer i snitt lägger 18 procent av sin inkomst på bostadskostnader lägger en fjärdedel av spanjorerna 40 procent av sin inkomst på det, enligt den spanska regeringen. I Sverige är siffran omkring 10 procent.

Den spanska regeringen försökte stävja protesterna genom att lägga fram ett bostadspaket där bland annat stopp för vräkningar av utsatta personer ingick. Men det röstades på måndagen ned av högerpartierna. Premiärminister Pedro Sánchez utlyste därför nyval som ska hållas den 29 november.

Expropriera hyresrätter

Det är inte bara i Spanien som bostadskrisen är en brännande fråga. Inom EU har bostadspriserna ökat med i snitt 53 procent mellan 2010 och 2024, enligt Eurostat. Samtidigt har hyrorna ökat med i snitt 25 procent under samma period. I Estland har hyrorna ökat med 208 procent och i Irland och Ungarna med mer än 100 procent, rapporterar The Guardian. Och på flera håll märks motreaktioner. Martin Grander, docent i Urbana studier vid Malmö universitet, menar att det var längesedan bostadsfrågan seglade så högt upp på den politiska dagordningen.

– I Köpenhamn föll borgmästaren i valet 2025 och bostadsfrågan sågs då som en central förklaring. När man frågade väljare i Nederländerna under valrörelsen förra året om viktigaste frågan hamnade bostadsfrågan väldigt högt, och socialliberala D66 fick i uppdrag att bilda regering efter en kampanj som till stor del fokuserade på bostadsbristen.

I Berlin blev vänsterpartiet Die Linke det största partiet i delstatsvalet i september. Hyrorna i Berlin har stigit med nära 70 procent det senaste decenniet och Die Linke vill få stopp på höjningarna genom att expropriera en stor andel av det privatägda hyresbeståndet i staden. Ett unikt förslag, menar Martin Grander.

– Utifrån ett svenskt perspektiv är det ganska svårsmält och orealistiskt, men det är upp till de enskilda länderna vad man kan göra rent juridiskt. Jag har svårt att se att en expropriering kommer att hända i Berlin, men jag tycker att det visar på att det finns en stor oro över tillgången på bostäder. En oro som har växt i takt med att städer som tidigare varit hyggligt prisrimliga inte längre är det, säger han.

EU agerar

Även på EU-nivå har man reagerat mot den ansträngda bostadssituationen bland medlemsländerna. Kommissionen har tagit fram reformen Affordable Housing Act där man bland annat vill reglera korttidsuthyrningar, till exempel genom Airbnb.

– Den frågan är väldigt relevant i städer i södra Europa. Där är det vanligt att privatpersoner äger och hyr ut flera lägenheter, och när korttidsuthyrning av dessa ökar så minskar tillgängligheten för andra grupper. I Sverige kommer just den frågan inte att kunna påverka läget så mycket just nu, i och med att vi har ett system med bostadsrätt som den huvudsakliga ägandet av bostäder i flerfamiljshus och ett annat hyressättningssystem på den hyrda marknaden, säger Martin Grander.

En annan del i reformen handlar om statsstödsreglerna. Tidigare har offentligt ägda eller kontrollerade bostadsbolag kunnat få statsstöd för så kallad social housing, där bostäderna är öronmärkta för låginkomsthushåll. Men nu öppnas möjligheterna för statsstöd upp även om man inkluderar hushåll med medelinkomst.

– Hela den diskussionen är jätteintressant och vi ser även i Sverige allt fler som inte kan få bostad via sociala skyddsnät eller klarar sig på den reguljära marknaden. Att även de här mellangrupperna kan innefattas i vad EU nu kallar ”affordable housing” kan påverka bostadssituationen i många länder, säger Martin Grander.

Bruksvärdessystemet skyddar

Men samtidigt som Nederländerna tar emot reformen öppna armar och talar om hur så kallade essential workers, som poliser, lärare och undersköterskor, ska kunna ha råd att bo och arbeta i städerna, finns inget vidare intresse i Sverige från varken branschen eller politiken, påpekar Martin Grander. Det har delvis att göra med att den så kallade generella bostadspolitiken, att alla, oavsett inkomst, ska kunna klara sig på den ordinarie bostadsmarknaden, är så djupt rotad i samhället, förklarar han. Men det finns också en oro i branschen för att statsstöd – oavsett vem det riktar sig till – snedvrider konkurrensen på bostadsmarknaden.

Trots den generella bostadspolitiken, är bostadssituationen tuff för väldigt många. Varför ser vi inte samma mobilisering och motrörelse här som i andra EU-länder?

– Det blir ibland protester, mot till exempel internationella fastighetsinvesterare eller mot hyreshöjande renoveringar. Men de är ofta lokala och inte jämförelsevis särskilt högljudda. Att vi inte ser så stor mobilisering som i andra länder beror till stor del på att vårt hyressättningssystem – bruksvärdessystemet – skyddar hyresgästerna mot de extrema hyreshöjningarna som vi såg i till exempel Madrid, säger Martin Grander.

Olle Bergvall

Inlägget Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen

DESCRIPTION:
Bostadskrisen i Europa har seglat allt högre upp på den politiska dagordningen.

Inlägget Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Runtom i Europa råder bostadskris och frågan seglar allt högre upp på den politiska dagordningen. Men i Sverige där många har det tufft på bostadsmarknaden ser vi inte samma mobilisering.

– Bruksvärdessystemet skyddar hyresgästerna mot de extrema hyreshöjningarna som vi såg i till exempel Madrid, säger bostadsforskaren Martin Grander.

I slutet av september kom nyheten att en spansk 87-årig kvinna, kallad Maricarmen, skulle vräkas från sitt hem i Madrid där hon bott i över 70 år. Hennes hyra hade höjts från 500 euro till 1 650 euro. En summa hon inte hade möjlighet att betala med en pension på 1 350 euro, rapporterar BBC. Nyheten utlöste massiva protester runtom i Spanien. Kvinnan fick förvisso bo kvar och hennes hyra sänktes, men stenen var satt i rullning.

Tiotusentals spanjorer demonstrerade i helgen mot vräkningar och skenande bostadskostnader. Snitthyran för en hyresrätt har tredubblats sedan 2016 och bostadspriserna har ökat med över 12 procent det senaste året. Medan européer i snitt lägger 18 procent av sin inkomst på bostadskostnader lägger en fjärdedel av spanjorerna 40 procent av sin inkomst på det, enligt den spanska regeringen. I Sverige är siffran omkring 10 procent.

Den spanska regeringen försökte stävja protesterna genom att lägga fram ett bostadspaket där bland annat stopp för vräkningar av utsatta personer ingick. Men det röstades på måndagen ned av högerpartierna. Premiärminister Pedro Sánchez utlyste därför nyval som ska hållas den 29 november.

Expropriera hyresrätter

Det är inte bara i Spanien som bostadskrisen är en brännande fråga. Inom EU har bostadspriserna ökat med i snitt 53 procent mellan 2010 och 2024, enligt Eurostat. Samtidigt har hyrorna ökat med i snitt 25 procent under samma period. I Estland har hyrorna ökat med 208 procent och i Irland och Ungarna med mer än 100 procent, rapporterar The Guardian. Och på flera håll märks motreaktioner. Martin Grander, docent i Urbana studier vid Malmö universitet, menar att det var längesedan bostadsfrågan seglade så högt upp på den politiska dagordningen.

– I Köpenhamn föll borgmästaren i valet 2025 och bostadsfrågan sågs då som en central förklaring. När man frågade väljare i Nederländerna under valrörelsen förra året om viktigaste frågan hamnade bostadsfrågan väldigt högt, och socialliberala D66 fick i uppdrag att bilda regering efter en kampanj som till stor del fokuserade på bostadsbristen.

I Berlin blev vänsterpartiet Die Linke det största partiet i delstatsvalet i september. Hyrorna i Berlin har stigit med nära 70 procent det senaste decenniet och Die Linke vill få stopp på höjningarna genom att expropriera en stor andel av det privatägda hyresbeståndet i staden. Ett unikt förslag, menar Martin Grander.

– Utifrån ett svenskt perspektiv är det ganska svårsmält och orealistiskt, men det är upp till de enskilda länderna vad man kan göra rent juridiskt. Jag har svårt att se att en expropriering kommer att hända i Berlin, men jag tycker att det visar på att det finns en stor oro över tillgången på bostäder. En oro som har växt i takt med att städer som tidigare varit hyggligt prisrimliga inte längre är det, säger han.

EU agerar

Även på EU-nivå har man reagerat mot den ansträngda bostadssituationen bland medlemsländerna. Kommissionen har tagit fram reformen Affordable Housing Act där man bland annat vill reglera korttidsuthyrningar, till exempel genom Airbnb.

– Den frågan är väldigt relevant i städer i södra Europa. Där är det vanligt att privatpersoner äger och hyr ut flera lägenheter, och när korttidsuthyrning av dessa ökar så minskar tillgängligheten för andra grupper. I Sverige kommer just den frågan inte att kunna påverka läget så mycket just nu. Detta eftersom att vi har ett system med bostadsrätt som den huvudsakliga ägandet av bostäder i flerfamiljshus och ett annat hyressättningssystem på den hyrda marknaden, säger Martin Grander.

En annan del i reformen handlar om statsstödsreglerna. Tidigare har offentligt ägda eller kontrollerade bostadsbolag kunnat få statsstöd för så kallad social housing, där bostäderna är öronmärkta för låginkomsthushåll. Men nu öppnas möjligheterna för statsstöd upp även om man inkluderar hushåll med medelinkomst.

– Hela den diskussionen är jätteintressant och vi ser även i Sverige allt fler som inte kan få bostad via sociala skyddsnät eller klarar sig på den reguljära marknaden. Att även de här mellangrupperna kan innefattas i vad EU nu kallar ”affordable housing” kan påverka bostadssituationen i många länder, säger Martin Grander.

Bruksvärdessystemet skyddar

Men samtidigt som Nederländerna tar emot reformen öppna armar och talar om hur så kallade essential workers, som poliser, lärare och undersköterskor, ska kunna ha råd att bo och arbeta i städerna, finns inget vidare intresse i Sverige från varken branschen eller politiken, påpekar Martin Grander. Det har delvis att göra med att den så kallade generella bostadspolitiken, att alla, oavsett inkomst, ska kunna klara sig på den ordinarie bostadsmarknaden, är så djupt rotad i samhället, förklarar han. Men det finns också en oro i branschen för att statsstöd – oavsett vem det riktar sig till – snedvrider konkurrensen på bostadsmarknaden.

Trots den generella bostadspolitiken, är bostadssituationen tuff för väldigt många. Varför ser vi inte samma mobilisering och motrörelse här som i andra EU-länder?

– Det blir ibland protester, mot till exempel internationella fastighetsinvesterare eller mot hyreshöjande renoveringar. Men de är ofta lokala och inte jämförelsevis särskilt högljudda. Att vi inte ser så stor mobilisering som i andra länder beror till stor del på att vårt hyressättningssystem – bruksvärdessystemet – skyddar hyresgästerna mot de extrema hyreshöjningarna som vi såg i till exempel Madrid, säger Martin Grander.

Olle Bergvall

Inlägget Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen

DESCRIPTION:
Bostadskrisen i Europa har seglat allt högre upp på den politiska dagordningen.

Inlägget Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Runtom i Europa råder bostadskris och frågan seglar allt högre upp på den politiska dagordningen. Men i Sverige där många har det tufft på bostadsmarknaden ser vi inte samma mobilisering.

– Bruksvärdessystemet skyddar hyresgästerna mot de extrema hyreshöjningarna som vi såg i till exempel Madrid, säger bostadsforskaren Martin Grander.

I slutet av september kom nyheten att en spansk 87-årig kvinna, kallad Maricarmen, skulle vräkas från sitt hem i Madrid där hon bott i över 70 år. Hennes hyra hade höjts från 500 euro till 1 650 euro. En summa hon inte hade möjlighet att betala med en pension på 1 350 euro, rapporterar BBC. Nyheten utlöste massiva protester runtom i Spanien. Kvinnan fick förvisso bo kvar och hennes hyra sänktes, men stenen var satt i rullning.

Tiotusentals spanjorer demonstrerade i helgen mot vräkningar och skenande bostadskostnader. Snitthyran för en hyresrätt har tredubblats sedan 2016 och bostadspriserna har ökat med över 12 procent det senaste året. Medan européer i snitt lägger 18 procent av sin inkomst på bostadskostnader lägger en fjärdedel av spanjorerna 40 procent av sin inkomst på det, enligt den spanska regeringen. I Sverige är siffran omkring 10 procent.

Den spanska regeringen försökte stävja protesterna genom att lägga fram ett bostadspaket där bland annat stopp för vräkningar av utsatta personer ingick. Men det röstades på måndagen ned av högerpartierna. Premiärminister Pedro Sánchez utlyste därför nyval som ska hållas den 29 november.

Expropriera hyresrätter

Det är inte bara i Spanien som bostadskrisen är en brännande fråga. Inom EU har bostadspriserna ökat med i snitt 53 procent mellan 2010 och 2024, enligt Eurostat. Samtidigt har hyrorna ökat med i snitt 25 procent under samma period. I Estland har hyrorna ökat med 208 procent och i Irland och Ungern med mer än 100 procent, rapporterar The Guardian. Och på flera håll märks motreaktioner. Martin Grander, docent i Urbana studier vid Malmö universitet, menar att det var längesedan bostadsfrågan seglade så högt upp på den politiska dagordningen.

– I Köpenhamn föll borgmästaren i valet 2025 och bostadsfrågan sågs då som en central förklaring. När man frågade väljare i Nederländerna under valrörelsen förra året om viktigaste frågan hamnade bostadsfrågan väldigt högt, och socialliberala D66 fick i uppdrag att bilda regering efter en kampanj som till stor del fokuserade på bostadsbristen.

I Berlin blev vänsterpartiet Die Linke det största partiet i delstatsvalet i september. Hyrorna i Berlin har stigit med nära 70 procent det senaste decenniet och Die Linke vill få stopp på höjningarna genom att expropriera en stor andel av det privatägda hyresbeståndet i staden. Ett unikt förslag, menar Martin Grander.

– Utifrån ett svenskt perspektiv är det ganska svårsmält och orealistiskt, men det är upp till de enskilda länderna vad man kan göra rent juridiskt. Jag har svårt att se att en expropriering kommer att hända i Berlin, men jag tycker att det visar på att det finns en stor oro över tillgången på bostäder. En oro som har växt i takt med att städer som tidigare varit hyggligt prisrimliga inte längre är det, säger han.

EU agerar

Även på EU-nivå har man reagerat mot den ansträngda bostadssituationen bland medlemsländerna. Kommissionen har tagit fram reformen Affordable Housing Act där man bland annat vill reglera korttidsuthyrningar, till exempel genom Airbnb.

– Den frågan är väldigt relevant i städer i södra Europa. Där är det vanligt att privatpersoner äger och hyr ut flera lägenheter, och när korttidsuthyrning av dessa ökar så minskar tillgängligheten för andra grupper. I Sverige kommer just den frågan inte att kunna påverka läget så mycket just nu. Detta eftersom att vi har ett system med bostadsrätt som det huvudsakliga ägandet av bostäder i flerfamiljshus och ett annat hyressättningssystem på den hyrda marknaden, säger Martin Grander.

En annan del i reformen handlar om statsstödsreglerna. Tidigare har offentligt ägda eller kontrollerade bostadsbolag kunnat få statsstöd för så kallad social housing, där bostäderna är öronmärkta för låginkomsthushåll. Men nu öppnas möjligheterna för statsstöd upp även om man inkluderar hushåll med medelinkomst.

– Hela den diskussionen är jätteintressant och vi ser även i Sverige allt fler som inte kan få bostad via sociala skyddsnät eller klarar sig på den reguljära marknaden. Att även de här mellangrupperna kan innefattas i vad EU nu kallar ”affordable housing” kan påverka bostadssituationen i många länder, säger Martin Grander.

Bruksvärdessystemet skyddar

Men samtidigt som Nederländerna tar emot reformen öppna armar och talar om hur så kallade essential workers, som poliser, lärare och undersköterskor, ska kunna ha råd att bo och arbeta i städerna, finns inget vidare intresse i Sverige från varken branschen eller politiken, påpekar Martin Grander. Det har delvis att göra med att den så kallade generella bostadspolitiken, att alla, oavsett inkomst, ska kunna klara sig på den ordinarie bostadsmarknaden, är så djupt rotad i samhället, förklarar han. Men det finns också en oro i branschen för att statsstöd – oavsett vem det riktar sig till – snedvrider konkurrensen på bostadsmarknaden.

Trots den generella bostadspolitiken, är bostadssituationen tuff för väldigt många. Varför ser vi inte samma mobilisering och motrörelse här som i andra EU-länder?

– Det blir ibland protester, mot till exempel internationella fastighetsinvesterare eller mot hyreshöjande renoveringar. Men de är ofta lokala och inte jämförelsevis särskilt högljudda. Att vi inte ser så stor mobilisering som i andra länder beror till stor del på att vårt hyressättningssystem – bruksvärdessystemet – skyddar hyresgästerna mot de extrema hyreshöjningarna som vi såg i till exempel Madrid, säger Martin Grander.

Olle Bergvall

Inlägget Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen

DESCRIPTION:
Bostadskrisen i Europa har seglat allt högre upp på den politiska dagordningen.

Inlägget Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Runtom i Europa råder bostadskris och frågan seglar allt högre upp på den politiska dagordningen. Men i Sverige där många har det tufft på bostadsmarknaden ser vi inte samma mobilisering.

– Bruksvärdessystemet skyddar hyresgästerna mot de extrema hyreshöjningarna som vi såg i till exempel Madrid, säger bostadsforskaren Martin Grander.

I slutet av september kom nyheten att en spansk 87-årig kvinna, kallad Maricarmen, skulle vräkas från sitt hem i Madrid där hon bott i över 70 år. Hennes hyra hade höjts från 500 euro till 1 650 euro. En summa hon inte hade möjlighet att betala med en pension på 1 350 euro, rapporterar BBC. Nyheten utlöste massiva protester runtom i Spanien. Kvinnan fick förvisso bo kvar och hennes hyra sänktes, men stenen var satt i rullning.

Tiotusentals spanjorer demonstrerade i helgen mot vräkningar och skenande bostadskostnader. Snitthyran för en hyresrätt har tredubblats sedan 2016 och bostadspriserna har ökat med över 12 procent det senaste året. Medan européer i snitt lägger 18 procent av sin inkomst på bostadskostnader lägger en fjärdedel av spanjorerna 40 procent av sin inkomst på det, enligt den spanska regeringen. Bland svenskarna lägger omkring 10 procent så mycket av sin inkomst på boendet.

Den spanska regeringen försökte stävja protesterna genom att lägga fram ett bostadspaket där bland annat stopp för vräkningar av utsatta personer ingick. Men det röstades på måndagen ned av högerpartierna. Premiärminister Pedro Sánchez utlyste därför nyval som ska hållas den 29 november.

Expropriera hyresrätter

Det är inte bara i Spanien som bostadskrisen är en brännande fråga. Inom EU har bostadspriserna ökat med i snitt 53 procent mellan 2010 och 2024, enligt Eurostat. Samtidigt har hyrorna ökat med i snitt 25 procent under samma period. I Estland har hyrorna ökat med 208 procent och i Irland och Ungern med mer än 100 procent, rapporterar The Guardian. Och på flera håll märks motreaktioner. Martin Grander, docent i Urbana studier vid Malmö universitet, menar att det var längesedan bostadsfrågan seglade så högt upp på den politiska dagordningen.

– I Köpenhamn föll borgmästaren i valet 2025 och bostadsfrågan sågs då som en central förklaring. När man frågade väljare i Nederländerna under valrörelsen förra året om viktigaste frågan hamnade bostadsfrågan väldigt högt, och socialliberala D66 fick i uppdrag att bilda regering efter en kampanj som till stor del fokuserade på bostadsbristen.

I Berlin blev vänsterpartiet Die Linke det största partiet i delstatsvalet i september. Hyrorna i Berlin har stigit med nära 70 procent det senaste decenniet och Die Linke vill få stopp på höjningarna genom att expropriera en stor andel av det privatägda hyresbeståndet i staden. Ett unikt förslag, menar Martin Grander.

– Utifrån ett svenskt perspektiv är det ganska svårsmält och orealistiskt, men det är upp till de enskilda länderna vad man kan göra rent juridiskt. Jag har svårt att se att en expropriering kommer att hända i Berlin, men jag tycker att det visar på att det finns en stor oro över tillgången på bostäder. En oro som har växt i takt med att städer som tidigare varit hyggligt prisrimliga inte längre är det, säger han.

EU agerar

Även på EU-nivå har man reagerat mot den ansträngda bostadssituationen bland medlemsländerna. Kommissionen har tagit fram reformen Affordable Housing Act där man bland annat vill reglera korttidsuthyrningar, till exempel genom Airbnb.

– Den frågan är väldigt relevant i städer i södra Europa. Där är det vanligt att privatpersoner äger och hyr ut flera lägenheter, och när korttidsuthyrning av dessa ökar så minskar tillgängligheten för andra grupper. I Sverige kommer just den frågan inte att kunna påverka läget så mycket just nu. Detta eftersom att vi har ett system med bostadsrätt som det huvudsakliga ägandet av bostäder i flerfamiljshus och ett annat hyressättningssystem på den hyrda marknaden, säger Martin Grander.

En annan del i reformen handlar om statsstödsreglerna. Tidigare har offentligt ägda eller kontrollerade bostadsbolag kunnat få statsstöd för så kallad social housing, där bostäderna är öronmärkta för låginkomsthushåll. Men nu öppnas möjligheterna för statsstöd upp även om man inkluderar hushåll med medelinkomst.

– Hela den diskussionen är jätteintressant och vi ser även i Sverige allt fler som inte kan få bostad via sociala skyddsnät eller klarar sig på den reguljära marknaden. Att även de här mellangrupperna kan innefattas i vad EU nu kallar ”affordable housing” kan påverka bostadssituationen i många länder, säger Martin Grander.

Bruksvärdessystemet skyddar

Men samtidigt som Nederländerna tar emot reformen öppna armar och talar om hur så kallade essential workers, som poliser, lärare och undersköterskor, ska kunna ha råd att bo och arbeta i städerna, finns inget vidare intresse i Sverige från varken branschen eller politiken, påpekar Martin Grander. Det har delvis att göra med att den så kallade generella bostadspolitiken, att alla, oavsett inkomst, ska kunna klara sig på den ordinarie bostadsmarknaden, är så djupt rotad i samhället, förklarar han. Men det finns också en oro i branschen för att statsstöd – oavsett vem det riktar sig till – snedvrider konkurrensen på bostadsmarknaden.

Trots den generella bostadspolitiken, är bostadssituationen tuff för väldigt många. Varför ser vi inte samma mobilisering och motrörelse här som i andra EU-länder?

– Det blir ibland protester, mot till exempel internationella fastighetsinvesterare eller mot hyreshöjande renoveringar. Men de är ofta lokala och inte jämförelsevis särskilt högljudda. Att vi inte ser så stor mobilisering som i andra länder beror till stor del på att vårt hyressättningssystem – bruksvärdessystemet – skyddar hyresgästerna mot de extrema hyreshöjningarna som vi såg i till exempel Madrid, säger Martin Grander.

Olle Bergvall

Inlägget Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen

DESCRIPTION:
Bostadskrisen i Europa har seglat allt högre upp på den politiska dagordningen.

Inlägget Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Runtom i Europa råder bostadskris och frågan seglar allt högre upp på den politiska dagordningen. Men i Sverige där många har det tufft på bostadsmarknaden ser vi inte samma mobilisering.

– Bruksvärdessystemet skyddar hyresgästerna mot de extrema hyreshöjningarna som vi såg i till exempel Madrid, säger bostadsforskaren Martin Grander.

I slutet av september kom nyheten att en spansk 87-årig kvinna, kallad Maricarmen, skulle vräkas från sitt hem i Madrid där hon bott i över 70 år. Hennes hyra hade höjts från 500 euro till 1 650 euro. En summa hon inte hade möjlighet att betala med en pension på 1 350 euro, rapporterar BBC. Nyheten utlöste massiva protester runtom i Spanien. Kvinnan fick förvisso bo kvar och hennes hyra sänktes, men stenen var satt i rullning.

Tiotusentals spanjorer demonstrerade i helgen mot vräkningar och skenande bostadskostnader. Snitthyran för en hyresrätt har tredubblats sedan 2016 och bostadspriserna har ökat med över 12 procent det senaste året. Medan européer i snitt lägger 18 procent av sin inkomst på bostadskostnader lägger en fjärdedel av spanjorerna 40 procent av sin inkomst på det, enligt den spanska regeringen. I Sverige är siffran omkring 10 procent.

Den spanska regeringen försökte stävja protesterna genom att lägga fram ett bostadspaket där bland annat stopp för vräkningar av utsatta personer ingick. Men det röstades på måndagen ned av högerpartierna. Premiärminister Pedro Sánchez utlyste därför nyval som ska hållas den 29 november.

Expropriera hyresrätter

Det är inte bara i Spanien som bostadskrisen är en brännande fråga. Inom EU har bostadspriserna ökat med i snitt 53 procent mellan 2010 och 2024, enligt Eurostat. Samtidigt har hyrorna ökat med i snitt 25 procent under samma period. I Estland har hyrorna ökat med 208 procent och i Irland och Ungarna med mer än 100 procent, rapporterar The Guardian. Och på flera håll märks motreaktioner. Martin Grander, docent i Urbana studier vid Malmö universitet, menar att det var längesedan bostadsfrågan seglade så högt upp på den politiska dagordningen.

– I Köpenhamn föll borgmästaren i valet 2025 och bostadsfrågan sågs då som en central förklaring. När man frågade väljare i Nederländerna under valrörelsen förra året om viktigaste frågan hamnade bostadsfrågan väldigt högt, och socialliberala D66 fick i uppdrag att bilda regering efter en kampanj som till stor del fokuserade på bostadsbristen.

I Berlin blev vänsterpartiet Die Linke det största partiet i delstatsvalet i september. Hyrorna i Berlin har stigit med nära 70 procent det senaste decenniet och Die Linke vill få stopp på höjningarna genom att expropriera en stor andel av det privatägda hyresbeståndet i staden. Ett unikt förslag, menar Martin Grander.

– Utifrån ett svenskt perspektiv är det ganska svårsmält och orealistiskt, men det är upp till de enskilda länderna vad man kan göra rent juridiskt. Jag har svårt att se att en expropriering kommer att hända i Berlin, men jag tycker att det visar på att det finns en stor oro över tillgången på bostäder. En oro som har växt i takt med att städer som tidigare varit hyggligt prisrimliga inte längre är det, säger han.

EU agerar

Även på EU-nivå har man reagerat mot den ansträngda bostadssituationen bland medlemsländerna. Kommissionen har tagit fram reformen Affordable Housing Act där man bland annat vill reglera korttidsuthyrningar, till exempel genom Airbnb.

– Den frågan är väldigt relevant i städer i södra Europa. Där är det vanligt att privatpersoner äger och hyr ut flera lägenheter, och när korttidsuthyrning av dessa ökar så minskar tillgängligheten för andra grupper. I Sverige kommer just den frågan inte att kunna påverka läget så mycket just nu. Detta eftersom att vi har ett system med bostadsrätt som den huvudsakliga ägandet av bostäder i flerfamiljshus och ett annat hyressättningssystem på den hyrda marknaden, säger Martin Grander.

En annan del i reformen handlar om statsstödsreglerna. Tidigare har offentligt ägda eller kontrollerade bostadsbolag kunnat få statsstöd för så kallad social housing, där bostäderna är öronmärkta för låginkomsthushåll. Men nu öppnas möjligheterna för statsstöd upp även om man inkluderar hushåll med medelinkomst.

– Hela den diskussionen är jätteintressant och vi ser även i Sverige allt fler som inte kan få bostad via sociala skyddsnät eller klarar sig på den reguljära marknaden. Att även de här mellangrupperna kan innefattas i vad EU nu kallar ”affordable housing” kan påverka bostadssituationen i många länder, säger Martin Grander.

Bruksvärdessystemet skyddar

Men samtidigt som Nederländerna tar emot reformen öppna armar och talar om hur så kallade essential workers, som poliser, lärare och undersköterskor, ska kunna ha råd att bo och arbeta i städerna, finns inget vidare intresse i Sverige från varken branschen eller politiken, påpekar Martin Grander. Det har delvis att göra med att den så kallade generella bostadspolitiken, att alla, oavsett inkomst, ska kunna klara sig på den ordinarie bostadsmarknaden, är så djupt rotad i samhället, förklarar han. Men det finns också en oro i branschen för att statsstöd – oavsett vem det riktar sig till – snedvrider konkurrensen på bostadsmarknaden.

Trots den generella bostadspolitiken, är bostadssituationen tuff för väldigt många. Varför ser vi inte samma mobilisering och motrörelse här som i andra EU-länder?

– Det blir ibland protester, mot till exempel internationella fastighetsinvesterare eller mot hyreshöjande renoveringar. Men de är ofta lokala och inte jämförelsevis särskilt högljudda. Att vi inte ser så stor mobilisering som i andra länder beror till stor del på att vårt hyressättningssystem – bruksvärdessystemet – skyddar hyresgästerna mot de extrema hyreshöjningarna som vi såg i till exempel Madrid, säger Martin Grander.

Olle Bergvall

Inlägget Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen

DESCRIPTION:
Bostadskrisen i Europa har seglat allt högre upp på den politiska dagordningen.

Inlägget Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Runtom i Europa råder bostadskris och frågan seglar allt högre upp på den politiska dagordningen. Men i Sverige där många har det tufft på bostadsmarknaden ser vi inte samma mobilisering.

– Bruksvärdessystemet skyddar hyresgästerna mot de extrema hyreshöjningarna som vi såg i till exempel Madrid, säger bostadsforskaren Martin Grander.

I slutet av september kom nyheten att en spansk 87-årig kvinna, kallad Maricarmen, skulle vräkas från sitt hem i Madrid där hon bott i över 70 år. Hennes hyra hade höjts från 500 euro till 1 650 euro. En summa hon inte hade möjlighet att betala med en pension på 1 350 euro, rapporterar BBC. Nyheten utlöste massiva protester runtom i Spanien. Kvinnan fick förvisso bo kvar och hennes hyra sänktes, men stenen var satt i rullning.

Tiotusentals spanjorer demonstrerade i helgen mot vräkningar och skenande bostadskostnader. Snitthyran för en hyresrätt har tredubblats sedan 2016 och bostadspriserna har ökat med över 12 procent det senaste året. Medan européer i snitt lägger 18 procent av sin inkomst på bostadskostnader lägger en fjärdedel av spanjorerna 40 procent av sin inkomst på det, enligt den spanska regeringen. I Sverige är siffran omkring 10 procent.

Den spanska regeringen försökte stävja protesterna genom att lägga fram ett bostadspaket där bland annat stopp för vräkningar av utsatta personer ingick. Men det röstades på måndagen ned av högerpartierna. Premiärminister Pedro Sánchez utlyste därför nyval som ska hållas den 29 november.

Expropriera hyresrätter

Det är inte bara i Spanien som bostadskrisen är en brännande fråga. Inom EU har bostadspriserna ökat med i snitt 53 procent mellan 2010 och 2024, enligt Eurostat. Samtidigt har hyrorna ökat med i snitt 25 procent under samma period. I Estland har hyrorna ökat med 208 procent och i Irland och Ungern med mer än 100 procent, rapporterar The Guardian. Och på flera håll märks motreaktioner. Martin Grander, docent i Urbana studier vid Malmö universitet, menar att det var längesedan bostadsfrågan seglade så högt upp på den politiska dagordningen.

– I Köpenhamn föll borgmästaren i valet 2025 och bostadsfrågan sågs då som en central förklaring. När man frågade väljare i Nederländerna under valrörelsen förra året om viktigaste frågan hamnade bostadsfrågan väldigt högt, och socialliberala D66 fick i uppdrag att bilda regering efter en kampanj som till stor del fokuserade på bostadsbristen.

I Berlin blev vänsterpartiet Die Linke det största partiet i delstatsvalet i september. Hyrorna i Berlin har stigit med nära 70 procent det senaste decenniet och Die Linke vill få stopp på höjningarna genom att expropriera en stor andel av det privatägda hyresbeståndet i staden. Ett unikt förslag, menar Martin Grander.

– Utifrån ett svenskt perspektiv är det ganska svårsmält och orealistiskt, men det är upp till de enskilda länderna vad man kan göra rent juridiskt. Jag har svårt att se att en expropriering kommer att hända i Berlin, men jag tycker att det visar på att det finns en stor oro över tillgången på bostäder. En oro som har växt i takt med att städer som tidigare varit hyggligt prisrimliga inte längre är det, säger han.

EU agerar

Även på EU-nivå har man reagerat mot den ansträngda bostadssituationen bland medlemsländerna. Kommissionen har tagit fram reformen Affordable Housing Act där man bland annat vill reglera korttidsuthyrningar, till exempel genom Airbnb.

– Den frågan är väldigt relevant i städer i södra Europa. Där är det vanligt att privatpersoner äger och hyr ut flera lägenheter, och när korttidsuthyrning av dessa ökar så minskar tillgängligheten för andra grupper. I Sverige kommer just den frågan inte att kunna påverka läget så mycket just nu. Detta eftersom att vi har ett system med bostadsrätt som det huvudsakliga ägandet av bostäder i flerfamiljshus och ett annat hyressättningssystem på den hyrda marknaden, säger Martin Grander.

En annan del i reformen handlar om statsstödsreglerna. Tidigare har offentligt ägda eller kontrollerade bostadsbolag kunnat få statsstöd för så kallad social housing, där bostäderna är öronmärkta för låginkomsthushåll. Men nu öppnas möjligheterna för statsstöd upp även om man inkluderar hushåll med medelinkomst.

– Hela den diskussionen är jätteintressant och vi ser även i Sverige allt fler som inte kan få bostad via sociala skyddsnät eller klarar sig på den reguljära marknaden. Att även de här mellangrupperna kan innefattas i vad EU nu kallar ”affordable housing” kan påverka bostadssituationen i många länder, säger Martin Grander.

Bruksvärdessystemet skyddar

Men samtidigt som Nederländerna tar emot reformen öppna armar och talar om hur så kallade essential workers, som poliser, lärare och undersköterskor, ska kunna ha råd att bo och arbeta i städerna, finns inget vidare intresse i Sverige från varken branschen eller politiken, påpekar Martin Grander. Det har delvis att göra med att den så kallade generella bostadspolitiken, att alla, oavsett inkomst, ska kunna klara sig på den ordinarie bostadsmarknaden, är så djupt rotad i samhället, förklarar han. Men det finns också en oro i branschen för att statsstöd – oavsett vem det riktar sig till – snedvrider konkurrensen på bostadsmarknaden.

Trots den generella bostadspolitiken, är bostadssituationen tuff för väldigt många. Varför ser vi inte samma mobilisering och motrörelse här som i andra EU-länder?

– Det blir ibland protester, mot till exempel internationella fastighetsinvesterare eller mot hyreshöjande renoveringar. Men de är ofta lokala och inte jämförelsevis särskilt högljudda. Att vi inte ser så stor mobilisering som i andra länder beror till stor del på att vårt hyressättningssystem – bruksvärdessystemet – skyddar hyresgästerna mot de extrema hyreshöjningarna som vi såg i till exempel Madrid, säger Martin Grander.

Olle Bergvall

Inlägget Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen

DESCRIPTION:
Bostadskrisen i Europa har seglat allt högre upp på den politiska dagordningen.

Inlägget Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Runtom i Europa råder bostadskris och frågan seglar allt högre upp på den politiska dagordningen. Martin Grander, docent i Urbana studier vid Malmö universitet, menar att hyresgäströrelsen har vind i seglen. 

I slutet av september kom nyheten att en spansk 87-årig kvinna, kallad Maricarmen, skulle vräkas från sitt hem i Madrid där hon bott i över 70 år. Hennes hyra hade höjts från 500 euro till 1 650 euro. En summa hon inte hade möjlighet att betala med en pension på 1 350 euro, rapporterar BBC. Nyheten utlöste massiva protester runtom i Spanien. Kvinnan fick förvisso bo kvar och hennes hyra sänktes, men stenen var satt i rullning.

Tiotusentals spanjorer demonstrerade i helgen mot vräkningar och skenande bostadskostnader. Snitthyran för en hyresrätt har tredubblats sedan 2016 och bostadspriserna har ökat med över 12 procent det senaste året. Medan européer i snitt lägger 18 procent av sin inkomst på bostadskostnader lägger en fjärdedel av spanjorerna 40 procent av sin inkomst på det, enligt den spanska regeringen. I Sverige är siffran omkring 10 procent.

Den spanska regeringen försökte stävja protesterna genom att lägga fram ett bostadspaket där bland annat stopp för vräkningar av utsatta personer ingick. Men det röstades på måndagen ned av högerpartierna. Premiärminister Pedro Sánchez utlyste därför nyval som ska hållas den 29 november.

Expropriera hyresrätter

Det är inte bara i Spanien som bostadskrisen är en brännande fråga. Inom EU har bostadspriserna ökat med i snitt 53 procent mellan 2010 och 2024, enligt Eurostat. Samtidigt har hyrorna ökat med i snitt 25 procent under samma period. I Estland har hyrorna ökat med 208 procent och i Irland och Ungarna med mer än 100 procent, rapporterar The Guardian. Och på flera håll märks motreaktioner. Martin Grander, docent i Urbana studier vid Malmö universitet, menar att det var längesedan bostadsfrågan seglade så högt upp på den politiska dagordningen.

– I Köpenhamn föll borgmästaren i valet 2025 och bostadsfrågan sågs då som en central förklaring. När man frågade väljare i Nederländerna under valrörelsen förra året om viktigaste frågan hamnade bostadsfrågan väldigt högt, och socialliberala D66 fick i uppdrag att bilda regering efter en kampanj som till stor del fokuserade på bostadsbristen.

I Berlin blev vänsterpartiet Die Linke det största partiet i delstatsvalet i september. Hyrorna i Berlin har stigit med nära 70 procent det senaste decenniet och Die Linke vill få stopp på höjningarna genom att expropriera en stor andel av det privatägda hyresbeståndet i staden. Ett unikt förslag, menar Martin Grander.

– Utifrån ett svenskt perspektiv är det ganska svårsmält och orealistiskt, men det är upp till de enskilda länderna vad man kan göra rent juridiskt. Jag har svårt att se att en expropriering kommer att hända i Berlin, men jag tycker att det visar på att det finns en stor oro över tillgången på bostäder. En oro som har växt i takt med att städer som tidigare varit hyggligt prisrimliga inte längre är det, säger han.

EU agerar

Även på EU-nivå har man reagerat mot den ansträngda bostadssituationen bland medlemsländerna. Kommissionen har tagit fram reformen Affordable Housing Act där man bland annat vill reglera korttidsuthyrningar, till exempel genom Airbnb.

– Den frågan är väldigt relevant i städer i södra Europa. Där är det vanligt att privatpersoner äger och hyr ut flera lägenheter, och när korttidsuthyrning av dessa ökar så minskar tillgängligheten för andra grupper. I Sverige kommer just den frågan inte att kunna påverka läget så mycket just nu, i och med att vi har ett system med bostadsrätt som den huvudsakliga ägandet av bostäder i flerfamiljshus och ett annat hyressättningssystem på den hyrda marknaden, säger Martin Grander.

En annan del i reformen handlar om statsstödsreglerna. Tidigare har offentligt ägda eller kontrollerade bostadsbolag kunnat få statsstöd för så kallad social housing, där bostäderna är öronmärkta för låginkomsthushåll. Men nu öppnas möjligheterna för statsstöd upp även om man inkluderar hushåll med medelinkomst.

– Hela den diskussionen är jätteintressant och vi ser även i Sverige allt fler som inte kan få bostad via sociala skyddsnät eller klarar sig på den reguljära marknaden. Att även de här mellangrupperna kan innefattas i vad EU nu kallar ”affordable housing” kan påverka bostadssituationen i många länder, säger Martin Grander.

Bruksvärdessystemet skyddar

Men samtidigt som Nederländerna tar emot reformen öppna armar och talar om hur så kallade essential workers, som poliser, lärare och undersköterskor, ska kunna ha råd att bo och arbeta i städerna, finns inget vidare intresse i Sverige från varken branschen eller politiken, påpekar Martin Grander. Det har delvis att göra med att den så kallade generella bostadspolitiken, att alla, oavsett inkomst, ska kunna klara sig på den ordinarie bostadsmarknaden, är så djupt rotad i samhället, förklarar han. Men det finns också en oro i branschen för att statsstöd – oavsett vem det riktar sig till – snedvrider konkurrensen på bostadsmarknaden.

Trots den generella bostadspolitiken, är bostadssituationen tuff för väldigt många. Varför ser vi inte samma mobilisering och motrörelse här som i andra EU-länder?

– Det blir ibland protester, mot till exempel internationella fastighetsinvesterare eller mot hyreshöjande renoveringar. Men de är ofta lokala och inte jämförelsevis särskilt högljudda. Att vi inte ser så stor mobilisering som i andra länder beror till stor del på att vårt hyressättningssystem – bruksvärdessystemet – skyddar hyresgästerna mot de extrema hyreshöjningarna som vi såg i till exempel Madrid, säger Martin Grander.

Olle Bergvall

Inlägget Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen

DESCRIPTION:
Bostadskrisen i Europa har seglat allt högre upp på den politiska dagordningen.

Inlägget Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Runtom i Europa råder bostadskris och frågan seglar allt högre upp på den politiska dagordningen. Men i Sverige där många har det tufft på bostadsmarknaden ser vi inte samma mobilisering.

– Bruksvärdessystemet skyddar hyresgästerna mot de extrema hyreshöjningarna som vi såg i till exempel Madrid, säger bostadsforskaren Martin Grander.

I slutet av september kom nyheten att en spansk 87-årig kvinna, kallad Maricarmen, skulle vräkas från sitt hem i Madrid där hon bott i över 70 år. Hennes hyra hade höjts från 500 euro till 1 650 euro. En summa hon inte hade möjlighet att betala med en pension på 1 350 euro, rapporterar BBC. Nyheten utlöste massiva protester runtom i Spanien. Kvinnan fick förvisso bo kvar och hennes hyra sänktes, men stenen var satt i rullning.

Tiotusentals spanjorer demonstrerade i helgen mot vräkningar och skenande bostadskostnader. Snitthyran för en hyresrätt har tredubblats sedan 2016 och bostadspriserna har ökat med över 12 procent det senaste året. Medan européer i snitt lägger 18 procent av sin inkomst på bostadskostnader lägger en fjärdedel av spanjorerna 40 procent av sin inkomst på det, enligt den spanska regeringen. I Sverige är siffran omkring 10 procent.

Den spanska regeringen försökte stävja protesterna genom att lägga fram ett bostadspaket där bland annat stopp för vräkningar av utsatta personer ingick. Men det röstades på måndagen ned av högerpartierna. Premiärminister Pedro Sánchez utlyste därför nyval som ska hållas den 29 november.

Expropriera hyresrätter

Det är inte bara i Spanien som bostadskrisen är en brännande fråga. Inom EU har bostadspriserna ökat med i snitt 53 procent mellan 2010 och 2024, enligt Eurostat. Samtidigt har hyrorna ökat med i snitt 25 procent under samma period. I Estland har hyrorna ökat med 208 procent och i Irland och Ungarna med mer än 100 procent, rapporterar The Guardian. Och på flera håll märks motreaktioner. Martin Grander, docent i Urbana studier vid Malmö universitet, menar att det var längesedan bostadsfrågan seglade så högt upp på den politiska dagordningen.

– I Köpenhamn föll borgmästaren i valet 2025 och bostadsfrågan sågs då som en central förklaring. När man frågade väljare i Nederländerna under valrörelsen förra året om viktigaste frågan hamnade bostadsfrågan väldigt högt, och socialliberala D66 fick i uppdrag att bilda regering efter en kampanj som till stor del fokuserade på bostadsbristen.

I Berlin blev vänsterpartiet Die Linke det största partiet i delstatsvalet i september. Hyrorna i Berlin har stigit med nära 70 procent det senaste decenniet och Die Linke vill få stopp på höjningarna genom att expropriera en stor andel av det privatägda hyresbeståndet i staden. Ett unikt förslag, menar Martin Grander.

– Utifrån ett svenskt perspektiv är det ganska svårsmält och orealistiskt, men det är upp till de enskilda länderna vad man kan göra rent juridiskt. Jag har svårt att se att en expropriering kommer att hända i Berlin, men jag tycker att det visar på att det finns en stor oro över tillgången på bostäder. En oro som har växt i takt med att städer som tidigare varit hyggligt prisrimliga inte längre är det, säger han.

EU agerar

Även på EU-nivå har man reagerat mot den ansträngda bostadssituationen bland medlemsländerna. Kommissionen har tagit fram reformen Affordable Housing Act där man bland annat vill reglera korttidsuthyrningar, till exempel genom Airbnb.

– Den frågan är väldigt relevant i städer i södra Europa. Där är det vanligt att privatpersoner äger och hyr ut flera lägenheter, och när korttidsuthyrning av dessa ökar så minskar tillgängligheten för andra grupper. I Sverige kommer just den frågan inte att kunna påverka läget så mycket just nu. Detta eftersom att vi har ett system med bostadsrätt som den huvudsakliga ägandet av bostäder i flerfamiljshus och ett annat hyressättningssystem på den hyrda marknaden, säger Martin Grander.

En annan del i reformen handlar om statsstödsreglerna. Tidigare har offentligt ägda eller kontrollerade bostadsbolag kunnat få statsstöd för så kallad social housing, där bostäderna är öronmärkta för låginkomsthushåll. Men nu öppnas möjligheterna för statsstöd upp även om man inkluderar hushåll med medelinkomst.

– Hela den diskussionen är jätteintressant och vi ser även i Sverige allt fler som inte kan få bostad via sociala skyddsnät eller klarar sig på den reguljära marknaden. Att även de här mellangrupperna kan innefattas i vad EU nu kallar ”affordable housing” kan påverka bostadssituationen i många länder, säger Martin Grander.

Bruksvärdessystemet skyddar

Men samtidigt som Nederländerna tar emot reformen öppna armar och talar om hur så kallade essential workers, som poliser, lärare och undersköterskor, ska kunna ha råd att bo och arbeta i städerna, finns inget vidare intresse i Sverige från varken branschen eller politiken, påpekar Martin Grander. Det har delvis att göra med att den så kallade generella bostadspolitiken, att alla, oavsett inkomst, ska kunna klara sig på den ordinarie bostadsmarknaden, är så djupt rotad i samhället, förklarar han. Men det finns också en oro i branschen för att statsstöd – oavsett vem det riktar sig till – snedvrider konkurrensen på bostadsmarknaden.

Trots den generella bostadspolitiken, är bostadssituationen tuff för väldigt många. Varför ser vi inte samma mobilisering och motrörelse här som i andra EU-länder?

– Det blir ibland protester, mot till exempel internationella fastighetsinvesterare eller mot hyreshöjande renoveringar. Men de är ofta lokala och inte jämförelsevis särskilt högljudda. Att vi inte ser så stor mobilisering som i andra länder beror till stor del på att vårt hyressättningssystem – bruksvärdessystemet – skyddar hyresgästerna mot de extrema hyreshöjningarna som vi såg i till exempel Madrid, säger Martin Grander.

Olle Bergvall

Inlägget Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen dök först upp på Dagens Arena.