En mer redaktionell vy: AI-analyser först som bakgrundsläsning, därefter kategorins artiklar presenterade som i en nyhetsöversikt med versionshistorik kvar.
The claim spread amid Trump's appearances at GOP campaign rallies ahead of the upcoming midterm elections.
The claim spread amid Trump's appearances at GOP campaign rallies ahead of the upcoming midterm elections.
Bostadskrisen i Europa har seglat allt högre upp på den politiska dagordningen.
Inlägget Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen dök först upp på Dagens Arena.
Runtom i Europa råder bostadskris och frågan seglar allt högre upp på den politiska dagordningen. Men i Sverige där många har det tufft på bostadsmarknaden ser vi inte samma mobilisering.
– Bruksvärdessystemet skyddar hyresgästerna mot de extrema hyreshöjningarna som vi såg i till exempel Madrid, säger bostadsforskaren Martin Grander.
I slutet av september kom nyheten att en spansk 87-årig kvinna, kallad Maricarmen, skulle vräkas från sitt hem i Madrid där hon bott i över 70 år. Hennes hyra hade höjts från 500 euro till 1 650 euro. En summa hon inte hade möjlighet att betala med en pension på 1 350 euro, rapporterar BBC. Nyheten utlöste massiva protester runtom i Spanien. Kvinnan fick förvisso bo kvar och hennes hyra sänktes, men stenen var satt i rullning.
Tiotusentals spanjorer demonstrerade i helgen mot vräkningar och skenande bostadskostnader. Snitthyran för en hyresrätt har tredubblats sedan 2016 och bostadspriserna har ökat med över 12 procent det senaste året. Medan européer i snitt lägger 18 procent av sin inkomst på bostadskostnader lägger en fjärdedel av spanjorerna 40 procent av sin inkomst på det, enligt den spanska regeringen. Bland svenskarna lägger omkring 10 procent så mycket av sin inkomst på boendet.
Den spanska regeringen försökte stävja protesterna genom att lägga fram ett bostadspaket där bland annat stopp för vräkningar av utsatta personer ingick. Men det röstades på måndagen ned av högerpartierna. Premiärminister Pedro Sánchez utlyste därför nyval som ska hållas den 29 november.
Det är inte bara i Spanien som bostadskrisen är en brännande fråga. Inom EU har bostadspriserna ökat med i snitt 53 procent mellan 2010 och 2024, enligt Eurostat. Samtidigt har hyrorna ökat med i snitt 25 procent under samma period. I Estland har hyrorna ökat med 208 procent och i Irland och Ungern med mer än 100 procent, rapporterar The Guardian. Och på flera håll märks motreaktioner. Martin Grander, docent i Urbana studier vid Malmö universitet, menar att det var längesedan bostadsfrågan seglade så högt upp på den politiska dagordningen.
– I Köpenhamn föll borgmästaren i valet 2025 och bostadsfrågan sågs då som en central förklaring. När man frågade väljare i Nederländerna under valrörelsen förra året om viktigaste frågan hamnade bostadsfrågan väldigt högt, och socialliberala D66 fick i uppdrag att bilda regering efter en kampanj som till stor del fokuserade på bostadsbristen.
I Berlin blev vänsterpartiet Die Linke det största partiet i delstatsvalet i september. Hyrorna i Berlin har stigit med nära 70 procent det senaste decenniet och Die Linke vill få stopp på höjningarna genom att expropriera en stor andel av det privatägda hyresbeståndet i staden. Ett unikt förslag, menar Martin Grander.
– Utifrån ett svenskt perspektiv är det ganska svårsmält och orealistiskt, men det är upp till de enskilda länderna vad man kan göra rent juridiskt. Jag har svårt att se att en expropriering kommer att hända i Berlin, men jag tycker att det visar på att det finns en stor oro över tillgången på bostäder. En oro som har växt i takt med att städer som tidigare varit hyggligt prisrimliga inte längre är det, säger han.
Även på EU-nivå har man reagerat mot den ansträngda bostadssituationen bland medlemsländerna. Kommissionen har tagit fram reformen Affordable Housing Act där man bland annat vill reglera korttidsuthyrningar, till exempel genom Airbnb.
– Den frågan är väldigt relevant i städer i södra Europa. Där är det vanligt att privatpersoner äger och hyr ut flera lägenheter, och när korttidsuthyrning av dessa ökar så minskar tillgängligheten för andra grupper. I Sverige kommer just den frågan inte att kunna påverka läget så mycket just nu. Detta eftersom att vi har ett system med bostadsrätt som det huvudsakliga ägandet av bostäder i flerfamiljshus och ett annat hyressättningssystem på den hyrda marknaden, säger Martin Grander.
En annan del i reformen handlar om statsstödsreglerna. Tidigare har offentligt ägda eller kontrollerade bostadsbolag kunnat få statsstöd för så kallad social housing, där bostäderna är öronmärkta för låginkomsthushåll. Men nu öppnas möjligheterna för statsstöd upp även om man inkluderar hushåll med medelinkomst.
– Hela den diskussionen är jätteintressant och vi ser även i Sverige allt fler som inte kan få bostad via sociala skyddsnät eller klarar sig på den reguljära marknaden. Att även de här mellangrupperna kan innefattas i vad EU nu kallar ”affordable housing” kan påverka bostadssituationen i många länder, säger Martin Grander.
Men samtidigt som Nederländerna tar emot reformen öppna armar och talar om hur så kallade essential workers, som poliser, lärare och undersköterskor, ska kunna ha råd att bo och arbeta i städerna, finns inget vidare intresse i Sverige från varken branschen eller politiken, påpekar Martin Grander. Det har delvis att göra med att den så kallade generella bostadspolitiken, att alla, oavsett inkomst, ska kunna klara sig på den ordinarie bostadsmarknaden, är så djupt rotad i samhället, förklarar han. Men det finns också en oro i branschen för att statsstöd – oavsett vem det riktar sig till – snedvrider konkurrensen på bostadsmarknaden.
Trots den generella bostadspolitiken, är bostadssituationen tuff för väldigt många. Varför ser vi inte samma mobilisering och motrörelse här som i andra EU-länder?
– Det blir ibland protester, mot till exempel internationella fastighetsinvesterare eller mot hyreshöjande renoveringar. Men de är ofta lokala och inte jämförelsevis särskilt högljudda. Att vi inte ser så stor mobilisering som i andra länder beror till stor del på att vårt hyressättningssystem – bruksvärdessystemet – skyddar hyresgästerna mot de extrema hyreshöjningarna som vi såg i till exempel Madrid, säger Martin Grander.
Olle Bergvall
Inlägget Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen DESCRIPTION: Bostadskrisen i Europa har seglat allt högre upp på den politiska dagordningen. Inlägget Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Runtom i Europa råder bostadskris och frågan seglar allt högre upp på den politiska dagordningen. Men i Sverige där många har det tufft på bostadsmarknaden ser vi inte samma mobilisering. – Bruksvärdessystemet skyddar hyresgästerna mot de extrema hyreshöjningarna som vi såg i till exempel Madrid, säger bostadsforskaren Martin Grander. I slutet av september kom nyheten att en spansk 87-årig kvinna, kallad Maricarmen, skulle vräkas från sitt hem i Madrid där hon bott i över 70 år. Hennes hyra hade höjts från 500 euro till 1 650 euro. En summa hon inte hade möjlighet att betala med en pension på 1 350 euro, rapporterar BBC. Nyheten utlöste massiva protester runtom i Spanien. Kvinnan fick förvisso bo kvar och hennes hyra sänktes, men stenen var satt i rullning. Tiotusentals spanjorer demonstrerade i helgen mot vräkningar och skenande bostadskostnader. Snitthyran för en hyresrätt har tredubblats sedan 2016 och bostadspriserna har ökat med över 12 procent det senaste året. Medan européer i snitt lägger 18 procent av sin inkomst på bostadskostnader lägger en fjärdedel av spanjorerna 40 procent av sin inkomst på det, enligt den spanska regeringen. I Sverige är siffran omkring 10 procent. Den spanska regeringen försökte stävja protesterna genom att lägga fram ett bostadspaket där bland annat stopp för vräkningar av utsatta personer ingick. Men det röstades på måndagen ned av högerpartierna. Premiärminister Pedro Sánchez utlyste därför nyval som ska hållas den 29 november. Expropriera hyresrätter Det är inte bara i Spanien som bostadskrisen är en brännande fråga. Inom EU har bostadspriserna ökat med i snitt 53 procent mellan 2010 och 2024, enligt Eurostat. Samtidigt har hyrorna ökat med i snitt 25 procent under samma period. I Estland har hyrorna ökat med 208 procent och i Irland och Ungern med mer än 100 procent, rapporterar The Guardian. Och på flera håll märks motreaktioner. Martin Grander, docent i Urbana studier vid Malmö universitet, menar att det var längesedan bostadsfrågan seglade så högt upp på den politiska dagordningen. – I Köpenhamn föll borgmästaren i valet 2025 och bostadsfrågan sågs då som en central förklaring. När man frågade väljare i Nederländerna under valrörelsen förra året om viktigaste frågan hamnade bostadsfrågan väldigt högt, och socialliberala D66 fick i uppdrag att bilda regering efter en kampanj som till stor del fokuserade på bostadsbristen. I Berlin blev vänsterpartiet Die Linke det största partiet i delstatsvalet i september. Hyrorna i Berlin har stigit med nära 70 procent det senaste decenniet och Die Linke vill få stopp på höjningarna genom att expropriera en stor andel av det privatägda hyresbeståndet i staden. Ett unikt förslag, menar Martin Grander. – Utifrån ett svenskt perspektiv är det ganska svårsmält och orealistiskt, men det är upp till de enskilda länderna vad man kan göra rent juridiskt. Jag har svårt att se att en expropriering kommer att hända i Berlin, men jag tycker att det visar på att det finns en stor oro över tillgången på bostäder. En oro som har växt i takt med att städer som tidigare varit hyggligt prisrimliga inte längre är det, säger han. EU agerar Även på EU-nivå har man reagerat mot den ansträngda bostadssituationen bland medlemsländerna. Kommissionen har tagit fram reformen Affordable Housing Act där man bland annat vill reglera korttidsuthyrningar, till exempel genom Airbnb. – Den frågan är väldigt relevant i städer i södra Europa. Där är det vanligt att privatpersoner äger och hyr ut flera lägenheter, och när korttidsuthyrning av dessa ökar så minskar tillgängligheten för andra grupper. I Sverige kommer just den frågan inte att kunna påverka läget så mycket just nu. Detta eftersom att vi har ett system med bostadsrätt som det huvudsakliga ägandet av bostäder i flerfamiljshus och ett annat hyressättningssystem på den hyrda marknaden, säger Martin Grander. En annan del i reformen handlar om statsstödsreglerna. Tidigare har offentligt ägda eller kontrollerade bostadsbolag kunnat få statsstöd för så kallad social housing, där bostäderna är öronmärkta för låginkomsthushåll. Men nu öppnas möjligheterna för statsstöd upp även om man inkluderar hushåll med medelinkomst. – Hela den diskussionen är jätteintressant och vi ser även i Sverige allt fler som inte kan få bostad via sociala skyddsnät eller klarar sig på den reguljära marknaden. Att även de här mellangrupperna kan innefattas i vad EU nu kallar ”affordable housing” kan påverka bostadssituationen i många länder, säger Martin Grander. Bruksvärdessystemet skyddar Men samtidigt som Nederländerna tar emot reformen öppna armar och talar om hur så kallade essential workers, som poliser, lärare och undersköterskor, ska kunna ha råd att bo och arbeta i städerna, finns inget vidare intresse i Sverige från varken branschen eller politiken, påpekar Martin Grander. Det har delvis att göra med att den så kallade generella bostadspolitiken, att alla, oavsett inkomst, ska kunna klara sig på den ordinarie bostadsmarknaden, är så djupt rotad i samhället, förklarar han. Men det finns också en oro i branschen för att statsstöd – oavsett vem det riktar sig till – snedvrider konkurrensen på bostadsmarknaden. Trots den generella bostadspolitiken, är bostadssituationen tuff för väldigt många. Varför ser vi inte samma mobilisering och motrörelse här som i andra EU-länder? – Det blir ibland protester, mot till exempel internationella fastighetsinvesterare eller mot hyreshöjande renoveringar. Men de är ofta lokala och inte jämförelsevis särskilt högljudda. Att vi inte ser så stor mobilisering som i andra länder beror till stor del på att vårt hyressättningssystem – bruksvärdessystemet – skyddar hyresgästerna mot de extrema hyreshöjningarna som vi såg i till exempel Madrid, säger Martin Grander. Olle Bergvall Inlägget Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen DESCRIPTION: Bostadskrisen i Europa har seglat allt högre upp på den politiska dagordningen. Inlägget Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Runtom i Europa råder bostadskris och frågan seglar allt högre upp på den politiska dagordningen. Men i Sverige där många har det tufft på bostadsmarknaden ser vi inte samma mobilisering. – Bruksvärdessystemet skyddar hyresgästerna mot de extrema hyreshöjningarna som vi såg i till exempel Madrid, säger bostadsforskaren Martin Grander. I slutet av september kom nyheten att en spansk 87-årig kvinna, kallad Maricarmen, skulle vräkas från sitt hem i Madrid där hon bott i över 70 år. Hennes hyra hade höjts från 500 euro till 1 650 euro. En summa hon inte hade möjlighet att betala med en pension på 1 350 euro, rapporterar BBC. Nyheten utlöste massiva protester runtom i Spanien. Kvinnan fick förvisso bo kvar och hennes hyra sänktes, men stenen var satt i rullning. Tiotusentals spanjorer demonstrerade i helgen mot vräkningar och skenande bostadskostnader. Snitthyran för en hyresrätt har tredubblats sedan 2016 och bostadspriserna har ökat med över 12 procent det senaste året. Medan européer i snitt lägger 18 procent av sin inkomst på bostadskostnader lägger en fjärdedel av spanjorerna 40 procent av sin inkomst på det, enligt den spanska regeringen. Bland svenskarna lägger omkring 10 procent så mycket av sin inkomst på boendet. Den spanska regeringen försökte stävja protesterna genom att lägga fram ett bostadspaket där bland annat stopp för vräkningar av utsatta personer ingick. Men det röstades på måndagen ned av högerpartierna. Premiärminister Pedro Sánchez utlyste därför nyval som ska hållas den 29 november. Expropriera hyresrätter Det är inte bara i Spanien som bostadskrisen är en brännande fråga. Inom EU har bostadspriserna ökat med i snitt 53 procent mellan 2010 och 2024, enligt Eurostat. Samtidigt har hyrorna ökat med i snitt 25 procent under samma period. I Estland har hyrorna ökat med 208 procent och i Irland och Ungern med mer än 100 procent, rapporterar The Guardian. Och på flera håll märks motreaktioner. Martin Grander, docent i Urbana studier vid Malmö universitet, menar att det var längesedan bostadsfrågan seglade så högt upp på den politiska dagordningen. – I Köpenhamn föll borgmästaren i valet 2025 och bostadsfrågan sågs då som en central förklaring. När man frågade väljare i Nederländerna under valrörelsen förra året om viktigaste frågan hamnade bostadsfrågan väldigt högt, och socialliberala D66 fick i uppdrag att bilda regering efter en kampanj som till stor del fokuserade på bostadsbristen. I Berlin blev vänsterpartiet Die Linke det största partiet i delstatsvalet i september. Hyrorna i Berlin har stigit med nära 70 procent det senaste decenniet och Die Linke vill få stopp på höjningarna genom att expropriera en stor andel av det privatägda hyresbeståndet i staden. Ett unikt förslag, menar Martin Grander. – Utifrån ett svenskt perspektiv är det ganska svårsmält och orealistiskt, men det är upp till de enskilda länderna vad man kan göra rent juridiskt. Jag har svårt att se att en expropriering kommer att hända i Berlin, men jag tycker att det visar på att det finns en stor oro över tillgången på bostäder. En oro som har växt i takt med att städer som tidigare varit hyggligt prisrimliga inte längre är det, säger han. EU agerar Även på EU-nivå har man reagerat mot den ansträngda bostadssituationen bland medlemsländerna. Kommissionen har tagit fram reformen Affordable Housing Act där man bland annat vill reglera korttidsuthyrningar, till exempel genom Airbnb. – Den frågan är väldigt relevant i städer i södra Europa. Där är det vanligt att privatpersoner äger och hyr ut flera lägenheter, och när korttidsuthyrning av dessa ökar så minskar tillgängligheten för andra grupper. I Sverige kommer just den frågan inte att kunna påverka läget så mycket just nu. Detta eftersom att vi har ett system med bostadsrätt som det huvudsakliga ägandet av bostäder i flerfamiljshus och ett annat hyressättningssystem på den hyrda marknaden, säger Martin Grander. En annan del i reformen handlar om statsstödsreglerna. Tidigare har offentligt ägda eller kontrollerade bostadsbolag kunnat få statsstöd för så kallad social housing, där bostäderna är öronmärkta för låginkomsthushåll. Men nu öppnas möjligheterna för statsstöd upp även om man inkluderar hushåll med medelinkomst. – Hela den diskussionen är jätteintressant och vi ser även i Sverige allt fler som inte kan få bostad via sociala skyddsnät eller klarar sig på den reguljära marknaden. Att även de här mellangrupperna kan innefattas i vad EU nu kallar ”affordable housing” kan påverka bostadssituationen i många länder, säger Martin Grander. Bruksvärdessystemet skyddar Men samtidigt som Nederländerna tar emot reformen öppna armar och talar om hur så kallade essential workers, som poliser, lärare och undersköterskor, ska kunna ha råd att bo och arbeta i städerna, finns inget vidare intresse i Sverige från varken branschen eller politiken, påpekar Martin Grander. Det har delvis att göra med att den så kallade generella bostadspolitiken, att alla, oavsett inkomst, ska kunna klara sig på den ordinarie bostadsmarknaden, är så djupt rotad i samhället, förklarar han. Men det finns också en oro i branschen för att statsstöd – oavsett vem det riktar sig till – snedvrider konkurrensen på bostadsmarknaden. Trots den generella bostadspolitiken, är bostadssituationen tuff för väldigt många. Varför ser vi inte samma mobilisering och motrörelse här som i andra EU-länder? – Det blir ibland protester, mot till exempel internationella fastighetsinvesterare eller mot hyreshöjande renoveringar. Men de är ofta lokala och inte jämförelsevis särskilt högljudda. Att vi inte ser så stor mobilisering som i andra länder beror till stor del på att vårt hyressättningssystem – bruksvärdessystemet – skyddar hyresgästerna mot de extrema hyreshöjningarna som vi såg i till exempel Madrid, säger Martin Grander. Olle Bergvall Inlägget Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen DESCRIPTION: Bostadskrisen i Europa har seglat allt högre upp på den politiska dagordningen. Inlägget Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Runtom i Europa råder bostadskris och frågan seglar allt högre upp på den politiska dagordningen. Men i Sverige där många har det tufft på bostadsmarknaden ser vi inte samma mobilisering. – Bruksvärdessystemet skyddar hyresgästerna mot de extrema hyreshöjningarna som vi såg i till exempel Madrid, säger bostadsforskaren Martin Grander. I slutet av september kom nyheten att en spansk 87-årig kvinna, kallad Maricarmen, skulle vräkas från sitt hem i Madrid där hon bott i över 70 år. Hennes hyra hade höjts från 500 euro till 1 650 euro. En summa hon inte hade möjlighet att betala med en pension på 1 350 euro, rapporterar BBC. Nyheten utlöste massiva protester runtom i Spanien. Kvinnan fick förvisso bo kvar och hennes hyra sänktes, men stenen var satt i rullning. Tiotusentals spanjorer demonstrerade i helgen mot vräkningar och skenande bostadskostnader. Snitthyran för en hyresrätt har tredubblats sedan 2016 och bostadspriserna har ökat med över 12 procent det senaste året. Medan européer i snitt lägger 18 procent av sin inkomst på bostadskostnader lägger en fjärdedel av spanjorerna 40 procent av sin inkomst på det, enligt den spanska regeringen. I Sverige är siffran omkring 10 procent. Den spanska regeringen försökte stävja protesterna genom att lägga fram ett bostadspaket där bland annat stopp för vräkningar av utsatta personer ingick. Men det röstades på måndagen ned av högerpartierna. Premiärminister Pedro Sánchez utlyste därför nyval som ska hållas den 29 november. Expropriera hyresrätter Det är inte bara i Spanien som bostadskrisen är en brännande fråga. Inom EU har bostadspriserna ökat med i snitt 53 procent mellan 2010 och 2024, enligt Eurostat. Samtidigt har hyrorna ökat med i snitt 25 procent under samma period. I Estland har hyrorna ökat med 208 procent och i Irland och Ungarna med mer än 100 procent, rapporterar The Guardian. Och på flera håll märks motreaktioner. Martin Grander, docent i Urbana studier vid Malmö universitet, menar att det var längesedan bostadsfrågan seglade så högt upp på den politiska dagordningen. – I Köpenhamn föll borgmästaren i valet 2025 och bostadsfrågan sågs då som en central förklaring. När man frågade väljare i Nederländerna under valrörelsen förra året om viktigaste frågan hamnade bostadsfrågan väldigt högt, och socialliberala D66 fick i uppdrag att bilda regering efter en kampanj som till stor del fokuserade på bostadsbristen. I Berlin blev vänsterpartiet Die Linke det största partiet i delstatsvalet i september. Hyrorna i Berlin har stigit med nära 70 procent det senaste decenniet och Die Linke vill få stopp på höjningarna genom att expropriera en stor andel av det privatägda hyresbeståndet i staden. Ett unikt förslag, menar Martin Grander. – Utifrån ett svenskt perspektiv är det ganska svårsmält och orealistiskt, men det är upp till de enskilda länderna vad man kan göra rent juridiskt. Jag har svårt att se att en expropriering kommer att hända i Berlin, men jag tycker att det visar på att det finns en stor oro över tillgången på bostäder. En oro som har växt i takt med att städer som tidigare varit hyggligt prisrimliga inte längre är det, säger han. EU agerar Även på EU-nivå har man reagerat mot den ansträngda bostadssituationen bland medlemsländerna. Kommissionen har tagit fram reformen Affordable Housing Act där man bland annat vill reglera korttidsuthyrningar, till exempel genom Airbnb. – Den frågan är väldigt relevant i städer i södra Europa. Där är det vanligt att privatpersoner äger och hyr ut flera lägenheter, och när korttidsuthyrning av dessa ökar så minskar tillgängligheten för andra grupper. I Sverige kommer just den frågan inte att kunna påverka läget så mycket just nu. Detta eftersom att vi har ett system med bostadsrätt som den huvudsakliga ägandet av bostäder i flerfamiljshus och ett annat hyressättningssystem på den hyrda marknaden, säger Martin Grander. En annan del i reformen handlar om statsstödsreglerna. Tidigare har offentligt ägda eller kontrollerade bostadsbolag kunnat få statsstöd för så kallad social housing, där bostäderna är öronmärkta för låginkomsthushåll. Men nu öppnas möjligheterna för statsstöd upp även om man inkluderar hushåll med medelinkomst. – Hela den diskussionen är jätteintressant och vi ser även i Sverige allt fler som inte kan få bostad via sociala skyddsnät eller klarar sig på den reguljära marknaden. Att även de här mellangrupperna kan innefattas i vad EU nu kallar ”affordable housing” kan påverka bostadssituationen i många länder, säger Martin Grander. Bruksvärdessystemet skyddar Men samtidigt som Nederländerna tar emot reformen öppna armar och talar om hur så kallade essential workers, som poliser, lärare och undersköterskor, ska kunna ha råd att bo och arbeta i städerna, finns inget vidare intresse i Sverige från varken branschen eller politiken, påpekar Martin Grander. Det har delvis att göra med att den så kallade generella bostadspolitiken, att alla, oavsett inkomst, ska kunna klara sig på den ordinarie bostadsmarknaden, är så djupt rotad i samhället, förklarar han. Men det finns också en oro i branschen för att statsstöd – oavsett vem det riktar sig till – snedvrider konkurrensen på bostadsmarknaden. Trots den generella bostadspolitiken, är bostadssituationen tuff för väldigt många. Varför ser vi inte samma mobilisering och motrörelse här som i andra EU-länder? – Det blir ibland protester, mot till exempel internationella fastighetsinvesterare eller mot hyreshöjande renoveringar. Men de är ofta lokala och inte jämförelsevis särskilt högljudda. Att vi inte ser så stor mobilisering som i andra länder beror till stor del på att vårt hyressättningssystem – bruksvärdessystemet – skyddar hyresgästerna mot de extrema hyreshöjningarna som vi såg i till exempel Madrid, säger Martin Grander. Olle Bergvall Inlägget Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen DESCRIPTION: Bostadskrisen i Europa har seglat allt högre upp på den politiska dagordningen. Inlägget Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Runtom i Europa råder bostadskris och frågan seglar allt högre upp på den politiska dagordningen. Men i Sverige där många har det tufft på bostadsmarknaden ser vi inte samma mobilisering. – Bruksvärdessystemet skyddar hyresgästerna mot de extrema hyreshöjningarna som vi såg i till exempel Madrid, säger bostadsforskaren Martin Grander. I slutet av september kom nyheten att en spansk 87-årig kvinna, kallad Maricarmen, skulle vräkas från sitt hem i Madrid där hon bott i över 70 år. Hennes hyra hade höjts från 500 euro till 1 650 euro. En summa hon inte hade möjlighet att betala med en pension på 1 350 euro, rapporterar BBC. Nyheten utlöste massiva protester runtom i Spanien. Kvinnan fick förvisso bo kvar och hennes hyra sänktes, men stenen var satt i rullning. Tiotusentals spanjorer demonstrerade i helgen mot vräkningar och skenande bostadskostnader. Snitthyran för en hyresrätt har tredubblats sedan 2016 och bostadspriserna har ökat med över 12 procent det senaste året. Medan européer i snitt lägger 18 procent av sin inkomst på bostadskostnader lägger en fjärdedel av spanjorerna 40 procent av sin inkomst på det, enligt den spanska regeringen. I Sverige är siffran omkring 10 procent. Den spanska regeringen försökte stävja protesterna genom att lägga fram ett bostadspaket där bland annat stopp för vräkningar av utsatta personer ingick. Men det röstades på måndagen ned av högerpartierna. Premiärminister Pedro Sánchez utlyste därför nyval som ska hållas den 29 november. Expropriera hyresrätter Det är inte bara i Spanien som bostadskrisen är en brännande fråga. Inom EU har bostadspriserna ökat med i snitt 53 procent mellan 2010 och 2024, enligt Eurostat. Samtidigt har hyrorna ökat med i snitt 25 procent under samma period. I Estland har hyrorna ökat med 208 procent och i Irland och Ungern med mer än 100 procent, rapporterar The Guardian. Och på flera håll märks motreaktioner. Martin Grander, docent i Urbana studier vid Malmö universitet, menar att det var längesedan bostadsfrågan seglade så högt upp på den politiska dagordningen. – I Köpenhamn föll borgmästaren i valet 2025 och bostadsfrågan sågs då som en central förklaring. När man frågade väljare i Nederländerna under valrörelsen förra året om viktigaste frågan hamnade bostadsfrågan väldigt högt, och socialliberala D66 fick i uppdrag att bilda regering efter en kampanj som till stor del fokuserade på bostadsbristen. I Berlin blev vänsterpartiet Die Linke det största partiet i delstatsvalet i september. Hyrorna i Berlin har stigit med nära 70 procent det senaste decenniet och Die Linke vill få stopp på höjningarna genom att expropriera en stor andel av det privatägda hyresbeståndet i staden. Ett unikt förslag, menar Martin Grander. – Utifrån ett svenskt perspektiv är det ganska svårsmält och orealistiskt, men det är upp till de enskilda länderna vad man kan göra rent juridiskt. Jag har svårt att se att en expropriering kommer att hända i Berlin, men jag tycker att det visar på att det finns en stor oro över tillgången på bostäder. En oro som har växt i takt med att städer som tidigare varit hyggligt prisrimliga inte längre är det, säger han. EU agerar Även på EU-nivå har man reagerat mot den ansträngda bostadssituationen bland medlemsländerna. Kommissionen har tagit fram reformen Affordable Housing Act där man bland annat vill reglera korttidsuthyrningar, till exempel genom Airbnb. – Den frågan är väldigt relevant i städer i södra Europa. Där är det vanligt att privatpersoner äger och hyr ut flera lägenheter, och när korttidsuthyrning av dessa ökar så minskar tillgängligheten för andra grupper. I Sverige kommer just den frågan inte att kunna påverka läget så mycket just nu. Detta eftersom att vi har ett system med bostadsrätt som det huvudsakliga ägandet av bostäder i flerfamiljshus och ett annat hyressättningssystem på den hyrda marknaden, säger Martin Grander. En annan del i reformen handlar om statsstödsreglerna. Tidigare har offentligt ägda eller kontrollerade bostadsbolag kunnat få statsstöd för så kallad social housing, där bostäderna är öronmärkta för låginkomsthushåll. Men nu öppnas möjligheterna för statsstöd upp även om man inkluderar hushåll med medelinkomst. – Hela den diskussionen är jätteintressant och vi ser även i Sverige allt fler som inte kan få bostad via sociala skyddsnät eller klarar sig på den reguljära marknaden. Att även de här mellangrupperna kan innefattas i vad EU nu kallar ”affordable housing” kan påverka bostadssituationen i många länder, säger Martin Grander. Bruksvärdessystemet skyddar Men samtidigt som Nederländerna tar emot reformen öppna armar och talar om hur så kallade essential workers, som poliser, lärare och undersköterskor, ska kunna ha råd att bo och arbeta i städerna, finns inget vidare intresse i Sverige från varken branschen eller politiken, påpekar Martin Grander. Det har delvis att göra med att den så kallade generella bostadspolitiken, att alla, oavsett inkomst, ska kunna klara sig på den ordinarie bostadsmarknaden, är så djupt rotad i samhället, förklarar han. Men det finns också en oro i branschen för att statsstöd – oavsett vem det riktar sig till – snedvrider konkurrensen på bostadsmarknaden. Trots den generella bostadspolitiken, är bostadssituationen tuff för väldigt många. Varför ser vi inte samma mobilisering och motrörelse här som i andra EU-länder? – Det blir ibland protester, mot till exempel internationella fastighetsinvesterare eller mot hyreshöjande renoveringar. Men de är ofta lokala och inte jämförelsevis särskilt högljudda. Att vi inte ser så stor mobilisering som i andra länder beror till stor del på att vårt hyressättningssystem – bruksvärdessystemet – skyddar hyresgästerna mot de extrema hyreshöjningarna som vi såg i till exempel Madrid, säger Martin Grander. Olle Bergvall Inlägget Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen DESCRIPTION: Bostadskrisen i Europa har seglat allt högre upp på den politiska dagordningen. Inlägget Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Runtom i Europa råder bostadskris och frågan seglar allt högre upp på den politiska dagordningen. Martin Grander, docent i Urbana studier vid Malmö universitet, menar att hyresgäströrelsen har vind i seglen. I slutet av september kom nyheten att en spansk 87-årig kvinna, kallad Maricarmen, skulle vräkas från sitt hem i Madrid där hon bott i över 70 år. Hennes hyra hade höjts från 500 euro till 1 650 euro. En summa hon inte hade möjlighet att betala med en pension på 1 350 euro, rapporterar BBC. Nyheten utlöste massiva protester runtom i Spanien. Kvinnan fick förvisso bo kvar och hennes hyra sänktes, men stenen var satt i rullning. Tiotusentals spanjorer demonstrerade i helgen mot vräkningar och skenande bostadskostnader. Snitthyran för en hyresrätt har tredubblats sedan 2016 och bostadspriserna har ökat med över 12 procent det senaste året. Medan européer i snitt lägger 18 procent av sin inkomst på bostadskostnader lägger en fjärdedel av spanjorerna 40 procent av sin inkomst på det, enligt den spanska regeringen. I Sverige är siffran omkring 10 procent. Den spanska regeringen försökte stävja protesterna genom att lägga fram ett bostadspaket där bland annat stopp för vräkningar av utsatta personer ingick. Men det röstades på måndagen ned av högerpartierna. Premiärminister Pedro Sánchez utlyste därför nyval som ska hållas den 29 november. Expropriera hyresrätter Det är inte bara i Spanien som bostadskrisen är en brännande fråga. Inom EU har bostadspriserna ökat med i snitt 53 procent mellan 2010 och 2024, enligt Eurostat. Samtidigt har hyrorna ökat med i snitt 25 procent under samma period. I Estland har hyrorna ökat med 208 procent och i Irland och Ungarna med mer än 100 procent, rapporterar The Guardian. Och på flera håll märks motreaktioner. Martin Grander, docent i Urbana studier vid Malmö universitet, menar att det var längesedan bostadsfrågan seglade så högt upp på den politiska dagordningen. – I Köpenhamn föll borgmästaren i valet 2025 och bostadsfrågan sågs då som en central förklaring. När man frågade väljare i Nederländerna under valrörelsen förra året om viktigaste frågan hamnade bostadsfrågan väldigt högt, och socialliberala D66 fick i uppdrag att bilda regering efter en kampanj som till stor del fokuserade på bostadsbristen. I Berlin blev vänsterpartiet Die Linke det största partiet i delstatsvalet i september. Hyrorna i Berlin har stigit med nära 70 procent det senaste decenniet och Die Linke vill få stopp på höjningarna genom att expropriera en stor andel av det privatägda hyresbeståndet i staden. Ett unikt förslag, menar Martin Grander. – Utifrån ett svenskt perspektiv är det ganska svårsmält och orealistiskt, men det är upp till de enskilda länderna vad man kan göra rent juridiskt. Jag har svårt att se att en expropriering kommer att hända i Berlin, men jag tycker att det visar på att det finns en stor oro över tillgången på bostäder. En oro som har växt i takt med att städer som tidigare varit hyggligt prisrimliga inte längre är det, säger han. EU agerar Även på EU-nivå har man reagerat mot den ansträngda bostadssituationen bland medlemsländerna. Kommissionen har tagit fram reformen Affordable Housing Act där man bland annat vill reglera korttidsuthyrningar, till exempel genom Airbnb. – Den frågan är väldigt relevant i städer i södra Europa. Där är det vanligt att privatpersoner äger och hyr ut flera lägenheter, och när korttidsuthyrning av dessa ökar så minskar tillgängligheten för andra grupper. I Sverige kommer just den frågan inte att kunna påverka läget så mycket just nu, i och med att vi har ett system med bostadsrätt som den huvudsakliga ägandet av bostäder i flerfamiljshus och ett annat hyressättningssystem på den hyrda marknaden, säger Martin Grander. En annan del i reformen handlar om statsstödsreglerna. Tidigare har offentligt ägda eller kontrollerade bostadsbolag kunnat få statsstöd för så kallad social housing, där bostäderna är öronmärkta för låginkomsthushåll. Men nu öppnas möjligheterna för statsstöd upp även om man inkluderar hushåll med medelinkomst. – Hela den diskussionen är jätteintressant och vi ser även i Sverige allt fler som inte kan få bostad via sociala skyddsnät eller klarar sig på den reguljära marknaden. Att även de här mellangrupperna kan innefattas i vad EU nu kallar ”affordable housing” kan påverka bostadssituationen i många länder, säger Martin Grander. Bruksvärdessystemet skyddar Men samtidigt som Nederländerna tar emot reformen öppna armar och talar om hur så kallade essential workers, som poliser, lärare och undersköterskor, ska kunna ha råd att bo och arbeta i städerna, finns inget vidare intresse i Sverige från varken branschen eller politiken, påpekar Martin Grander. Det har delvis att göra med att den så kallade generella bostadspolitiken, att alla, oavsett inkomst, ska kunna klara sig på den ordinarie bostadsmarknaden, är så djupt rotad i samhället, förklarar han. Men det finns också en oro i branschen för att statsstöd – oavsett vem det riktar sig till – snedvrider konkurrensen på bostadsmarknaden. Trots den generella bostadspolitiken, är bostadssituationen tuff för väldigt många. Varför ser vi inte samma mobilisering och motrörelse här som i andra EU-länder? – Det blir ibland protester, mot till exempel internationella fastighetsinvesterare eller mot hyreshöjande renoveringar. Men de är ofta lokala och inte jämförelsevis särskilt högljudda. Att vi inte ser så stor mobilisering som i andra länder beror till stor del på att vårt hyressättningssystem – bruksvärdessystemet – skyddar hyresgästerna mot de extrema hyreshöjningarna som vi såg i till exempel Madrid, säger Martin Grander. Olle Bergvall Inlägget Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen DESCRIPTION: Bostadskrisen i Europa har seglat allt högre upp på den politiska dagordningen. Inlägget Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Runtom i Europa råder bostadskris och frågan seglar allt högre upp på den politiska dagordningen. Men i Sverige där många har det tufft på bostadsmarknaden ser vi inte samma mobilisering. – Bruksvärdessystemet skyddar hyresgästerna mot de extrema hyreshöjningarna som vi såg i till exempel Madrid, säger bostadsforskaren Martin Grander. I slutet av september kom nyheten att en spansk 87-årig kvinna, kallad Maricarmen, skulle vräkas från sitt hem i Madrid där hon bott i över 70 år. Hennes hyra hade höjts från 500 euro till 1 650 euro. En summa hon inte hade möjlighet att betala med en pension på 1 350 euro, rapporterar BBC. Nyheten utlöste massiva protester runtom i Spanien. Kvinnan fick förvisso bo kvar och hennes hyra sänktes, men stenen var satt i rullning. Tiotusentals spanjorer demonstrerade i helgen mot vräkningar och skenande bostadskostnader. Snitthyran för en hyresrätt har tredubblats sedan 2016 och bostadspriserna har ökat med över 12 procent det senaste året. Medan européer i snitt lägger 18 procent av sin inkomst på bostadskostnader lägger en fjärdedel av spanjorerna 40 procent av sin inkomst på det, enligt den spanska regeringen. I Sverige är siffran omkring 10 procent. Den spanska regeringen försökte stävja protesterna genom att lägga fram ett bostadspaket där bland annat stopp för vräkningar av utsatta personer ingick. Men det röstades på måndagen ned av högerpartierna. Premiärminister Pedro Sánchez utlyste därför nyval som ska hållas den 29 november. Expropriera hyresrätter Det är inte bara i Spanien som bostadskrisen är en brännande fråga. Inom EU har bostadspriserna ökat med i snitt 53 procent mellan 2010 och 2024, enligt Eurostat. Samtidigt har hyrorna ökat med i snitt 25 procent under samma period. I Estland har hyrorna ökat med 208 procent och i Irland och Ungarna med mer än 100 procent, rapporterar The Guardian. Och på flera håll märks motreaktioner. Martin Grander, docent i Urbana studier vid Malmö universitet, menar att det var längesedan bostadsfrågan seglade så högt upp på den politiska dagordningen. – I Köpenhamn föll borgmästaren i valet 2025 och bostadsfrågan sågs då som en central förklaring. När man frågade väljare i Nederländerna under valrörelsen förra året om viktigaste frågan hamnade bostadsfrågan väldigt högt, och socialliberala D66 fick i uppdrag att bilda regering efter en kampanj som till stor del fokuserade på bostadsbristen. I Berlin blev vänsterpartiet Die Linke det största partiet i delstatsvalet i september. Hyrorna i Berlin har stigit med nära 70 procent det senaste decenniet och Die Linke vill få stopp på höjningarna genom att expropriera en stor andel av det privatägda hyresbeståndet i staden. Ett unikt förslag, menar Martin Grander. – Utifrån ett svenskt perspektiv är det ganska svårsmält och orealistiskt, men det är upp till de enskilda länderna vad man kan göra rent juridiskt. Jag har svårt att se att en expropriering kommer att hända i Berlin, men jag tycker att det visar på att det finns en stor oro över tillgången på bostäder. En oro som har växt i takt med att städer som tidigare varit hyggligt prisrimliga inte längre är det, säger han. EU agerar Även på EU-nivå har man reagerat mot den ansträngda bostadssituationen bland medlemsländerna. Kommissionen har tagit fram reformen Affordable Housing Act där man bland annat vill reglera korttidsuthyrningar, till exempel genom Airbnb. – Den frågan är väldigt relevant i städer i södra Europa. Där är det vanligt att privatpersoner äger och hyr ut flera lägenheter, och när korttidsuthyrning av dessa ökar så minskar tillgängligheten för andra grupper. I Sverige kommer just den frågan inte att kunna påverka läget så mycket just nu. Detta eftersom att vi har ett system med bostadsrätt som den huvudsakliga ägandet av bostäder i flerfamiljshus och ett annat hyressättningssystem på den hyrda marknaden, säger Martin Grander. En annan del i reformen handlar om statsstödsreglerna. Tidigare har offentligt ägda eller kontrollerade bostadsbolag kunnat få statsstöd för så kallad social housing, där bostäderna är öronmärkta för låginkomsthushåll. Men nu öppnas möjligheterna för statsstöd upp även om man inkluderar hushåll med medelinkomst. – Hela den diskussionen är jätteintressant och vi ser även i Sverige allt fler som inte kan få bostad via sociala skyddsnät eller klarar sig på den reguljära marknaden. Att även de här mellangrupperna kan innefattas i vad EU nu kallar ”affordable housing” kan påverka bostadssituationen i många länder, säger Martin Grander. Bruksvärdessystemet skyddar Men samtidigt som Nederländerna tar emot reformen öppna armar och talar om hur så kallade essential workers, som poliser, lärare och undersköterskor, ska kunna ha råd att bo och arbeta i städerna, finns inget vidare intresse i Sverige från varken branschen eller politiken, påpekar Martin Grander. Det har delvis att göra med att den så kallade generella bostadspolitiken, att alla, oavsett inkomst, ska kunna klara sig på den ordinarie bostadsmarknaden, är så djupt rotad i samhället, förklarar han. Men det finns också en oro i branschen för att statsstöd – oavsett vem det riktar sig till – snedvrider konkurrensen på bostadsmarknaden. Trots den generella bostadspolitiken, är bostadssituationen tuff för väldigt många. Varför ser vi inte samma mobilisering och motrörelse här som i andra EU-länder? – Det blir ibland protester, mot till exempel internationella fastighetsinvesterare eller mot hyreshöjande renoveringar. Men de är ofta lokala och inte jämförelsevis särskilt högljudda. Att vi inte ser så stor mobilisering som i andra länder beror till stor del på att vårt hyressättningssystem – bruksvärdessystemet – skyddar hyresgästerna mot de extrema hyreshöjningarna som vi såg i till exempel Madrid, säger Martin Grander. Olle Bergvall Inlägget Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen dök först upp på Dagens Arena.
Bostadskrisen i Europa har seglat allt högre upp på den politiska dagordningen.
Inlägget Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen dök först upp på Dagens Arena.
Runtom i Europa råder bostadskris och frågan seglar allt högre upp på den politiska dagordningen. Men i Sverige där många har det tufft på bostadsmarknaden ser vi inte samma mobilisering.
– Bruksvärdessystemet skyddar hyresgästerna mot de extrema hyreshöjningarna som vi såg i till exempel Madrid, säger bostadsforskaren Martin Grander.
I slutet av september kom nyheten att en spansk 87-årig kvinna, kallad Maricarmen, skulle vräkas från sitt hem i Madrid där hon bott i över 70 år. Hennes hyra hade höjts från 500 euro till 1 650 euro. En summa hon inte hade möjlighet att betala med en pension på 1 350 euro, rapporterar BBC. Nyheten utlöste massiva protester runtom i Spanien. Kvinnan fick förvisso bo kvar och hennes hyra sänktes, men stenen var satt i rullning.
Tiotusentals spanjorer demonstrerade i helgen mot vräkningar och skenande bostadskostnader. Snitthyran för en hyresrätt har tredubblats sedan 2016 och bostadspriserna har ökat med över 12 procent det senaste året. Medan européer i snitt lägger 18 procent av sin inkomst på bostadskostnader lägger en fjärdedel av spanjorerna 40 procent av sin inkomst på det, enligt den spanska regeringen. I Sverige är siffran omkring 10 procent.
Den spanska regeringen försökte stävja protesterna genom att lägga fram ett bostadspaket där bland annat stopp för vräkningar av utsatta personer ingick. Men det röstades på måndagen ned av högerpartierna. Premiärminister Pedro Sánchez utlyste därför nyval som ska hållas den 29 november.
Det är inte bara i Spanien som bostadskrisen är en brännande fråga. Inom EU har bostadspriserna ökat med i snitt 53 procent mellan 2010 och 2024, enligt Eurostat. Samtidigt har hyrorna ökat med i snitt 25 procent under samma period. I Estland har hyrorna ökat med 208 procent och i Irland och Ungern med mer än 100 procent, rapporterar The Guardian. Och på flera håll märks motreaktioner. Martin Grander, docent i Urbana studier vid Malmö universitet, menar att det var längesedan bostadsfrågan seglade så högt upp på den politiska dagordningen.
– I Köpenhamn föll borgmästaren i valet 2025 och bostadsfrågan sågs då som en central förklaring. När man frågade väljare i Nederländerna under valrörelsen förra året om viktigaste frågan hamnade bostadsfrågan väldigt högt, och socialliberala D66 fick i uppdrag att bilda regering efter en kampanj som till stor del fokuserade på bostadsbristen.
I Berlin blev vänsterpartiet Die Linke det största partiet i delstatsvalet i september. Hyrorna i Berlin har stigit med nära 70 procent det senaste decenniet och Die Linke vill få stopp på höjningarna genom att expropriera en stor andel av det privatägda hyresbeståndet i staden. Ett unikt förslag, menar Martin Grander.
– Utifrån ett svenskt perspektiv är det ganska svårsmält och orealistiskt, men det är upp till de enskilda länderna vad man kan göra rent juridiskt. Jag har svårt att se att en expropriering kommer att hända i Berlin, men jag tycker att det visar på att det finns en stor oro över tillgången på bostäder. En oro som har växt i takt med att städer som tidigare varit hyggligt prisrimliga inte längre är det, säger han.
Även på EU-nivå har man reagerat mot den ansträngda bostadssituationen bland medlemsländerna. Kommissionen har tagit fram reformen Affordable Housing Act där man bland annat vill reglera korttidsuthyrningar, till exempel genom Airbnb.
– Den frågan är väldigt relevant i städer i södra Europa. Där är det vanligt att privatpersoner äger och hyr ut flera lägenheter, och när korttidsuthyrning av dessa ökar så minskar tillgängligheten för andra grupper. I Sverige kommer just den frågan inte att kunna påverka läget så mycket just nu. Detta eftersom att vi har ett system med bostadsrätt som det huvudsakliga ägandet av bostäder i flerfamiljshus och ett annat hyressättningssystem på den hyrda marknaden, säger Martin Grander.
En annan del i reformen handlar om statsstödsreglerna. Tidigare har offentligt ägda eller kontrollerade bostadsbolag kunnat få statsstöd för så kallad social housing, där bostäderna är öronmärkta för låginkomsthushåll. Men nu öppnas möjligheterna för statsstöd upp även om man inkluderar hushåll med medelinkomst.
– Hela den diskussionen är jätteintressant och vi ser även i Sverige allt fler som inte kan få bostad via sociala skyddsnät eller klarar sig på den reguljära marknaden. Att även de här mellangrupperna kan innefattas i vad EU nu kallar ”affordable housing” kan påverka bostadssituationen i många länder, säger Martin Grander.
Men samtidigt som Nederländerna tar emot reformen öppna armar och talar om hur så kallade essential workers, som poliser, lärare och undersköterskor, ska kunna ha råd att bo och arbeta i städerna, finns inget vidare intresse i Sverige från varken branschen eller politiken, påpekar Martin Grander. Det har delvis att göra med att den så kallade generella bostadspolitiken, att alla, oavsett inkomst, ska kunna klara sig på den ordinarie bostadsmarknaden, är så djupt rotad i samhället, förklarar han. Men det finns också en oro i branschen för att statsstöd – oavsett vem det riktar sig till – snedvrider konkurrensen på bostadsmarknaden.
Trots den generella bostadspolitiken, är bostadssituationen tuff för väldigt många. Varför ser vi inte samma mobilisering och motrörelse här som i andra EU-länder?
– Det blir ibland protester, mot till exempel internationella fastighetsinvesterare eller mot hyreshöjande renoveringar. Men de är ofta lokala och inte jämförelsevis särskilt högljudda. Att vi inte ser så stor mobilisering som i andra länder beror till stor del på att vårt hyressättningssystem – bruksvärdessystemet – skyddar hyresgästerna mot de extrema hyreshöjningarna som vi såg i till exempel Madrid, säger Martin Grander.
Olle Bergvall
Inlägget Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen DESCRIPTION: Bostadskrisen i Europa har seglat allt högre upp på den politiska dagordningen. Inlägget Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Runtom i Europa råder bostadskris och frågan seglar allt högre upp på den politiska dagordningen. Men i Sverige där många har det tufft på bostadsmarknaden ser vi inte samma mobilisering. – Bruksvärdessystemet skyddar hyresgästerna mot de extrema hyreshöjningarna som vi såg i till exempel Madrid, säger bostadsforskaren Martin Grander. I slutet av september kom nyheten att en spansk 87-årig kvinna, kallad Maricarmen, skulle vräkas från sitt hem i Madrid där hon bott i över 70 år. Hennes hyra hade höjts från 500 euro till 1 650 euro. En summa hon inte hade möjlighet att betala med en pension på 1 350 euro, rapporterar BBC. Nyheten utlöste massiva protester runtom i Spanien. Kvinnan fick förvisso bo kvar och hennes hyra sänktes, men stenen var satt i rullning. Tiotusentals spanjorer demonstrerade i helgen mot vräkningar och skenande bostadskostnader. Snitthyran för en hyresrätt har tredubblats sedan 2016 och bostadspriserna har ökat med över 12 procent det senaste året. Medan européer i snitt lägger 18 procent av sin inkomst på bostadskostnader lägger en fjärdedel av spanjorerna 40 procent av sin inkomst på det, enligt den spanska regeringen. I Sverige är siffran omkring 10 procent. Den spanska regeringen försökte stävja protesterna genom att lägga fram ett bostadspaket där bland annat stopp för vräkningar av utsatta personer ingick. Men det röstades på måndagen ned av högerpartierna. Premiärminister Pedro Sánchez utlyste därför nyval som ska hållas den 29 november. Expropriera hyresrätter Det är inte bara i Spanien som bostadskrisen är en brännande fråga. Inom EU har bostadspriserna ökat med i snitt 53 procent mellan 2010 och 2024, enligt Eurostat. Samtidigt har hyrorna ökat med i snitt 25 procent under samma period. I Estland har hyrorna ökat med 208 procent och i Irland och Ungern med mer än 100 procent, rapporterar The Guardian. Och på flera håll märks motreaktioner. Martin Grander, docent i Urbana studier vid Malmö universitet, menar att det var längesedan bostadsfrågan seglade så högt upp på den politiska dagordningen. – I Köpenhamn föll borgmästaren i valet 2025 och bostadsfrågan sågs då som en central förklaring. När man frågade väljare i Nederländerna under valrörelsen förra året om viktigaste frågan hamnade bostadsfrågan väldigt högt, och socialliberala D66 fick i uppdrag att bilda regering efter en kampanj som till stor del fokuserade på bostadsbristen. I Berlin blev vänsterpartiet Die Linke det största partiet i delstatsvalet i september. Hyrorna i Berlin har stigit med nära 70 procent det senaste decenniet och Die Linke vill få stopp på höjningarna genom att expropriera en stor andel av det privatägda hyresbeståndet i staden. Ett unikt förslag, menar Martin Grander. – Utifrån ett svenskt perspektiv är det ganska svårsmält och orealistiskt, men det är upp till de enskilda länderna vad man kan göra rent juridiskt. Jag har svårt att se att en expropriering kommer att hända i Berlin, men jag tycker att det visar på att det finns en stor oro över tillgången på bostäder. En oro som har växt i takt med att städer som tidigare varit hyggligt prisrimliga inte längre är det, säger han. EU agerar Även på EU-nivå har man reagerat mot den ansträngda bostadssituationen bland medlemsländerna. Kommissionen har tagit fram reformen Affordable Housing Act där man bland annat vill reglera korttidsuthyrningar, till exempel genom Airbnb. – Den frågan är väldigt relevant i städer i södra Europa. Där är det vanligt att privatpersoner äger och hyr ut flera lägenheter, och när korttidsuthyrning av dessa ökar så minskar tillgängligheten för andra grupper. I Sverige kommer just den frågan inte att kunna påverka läget så mycket just nu. Detta eftersom att vi har ett system med bostadsrätt som det huvudsakliga ägandet av bostäder i flerfamiljshus och ett annat hyressättningssystem på den hyrda marknaden, säger Martin Grander. En annan del i reformen handlar om statsstödsreglerna. Tidigare har offentligt ägda eller kontrollerade bostadsbolag kunnat få statsstöd för så kallad social housing, där bostäderna är öronmärkta för låginkomsthushåll. Men nu öppnas möjligheterna för statsstöd upp även om man inkluderar hushåll med medelinkomst. – Hela den diskussionen är jätteintressant och vi ser även i Sverige allt fler som inte kan få bostad via sociala skyddsnät eller klarar sig på den reguljära marknaden. Att även de här mellangrupperna kan innefattas i vad EU nu kallar ”affordable housing” kan påverka bostadssituationen i många länder, säger Martin Grander. Bruksvärdessystemet skyddar Men samtidigt som Nederländerna tar emot reformen öppna armar och talar om hur så kallade essential workers, som poliser, lärare och undersköterskor, ska kunna ha råd att bo och arbeta i städerna, finns inget vidare intresse i Sverige från varken branschen eller politiken, påpekar Martin Grander. Det har delvis att göra med att den så kallade generella bostadspolitiken, att alla, oavsett inkomst, ska kunna klara sig på den ordinarie bostadsmarknaden, är så djupt rotad i samhället, förklarar han. Men det finns också en oro i branschen för att statsstöd – oavsett vem det riktar sig till – snedvrider konkurrensen på bostadsmarknaden. Trots den generella bostadspolitiken, är bostadssituationen tuff för väldigt många. Varför ser vi inte samma mobilisering och motrörelse här som i andra EU-länder? – Det blir ibland protester, mot till exempel internationella fastighetsinvesterare eller mot hyreshöjande renoveringar. Men de är ofta lokala och inte jämförelsevis särskilt högljudda. Att vi inte ser så stor mobilisering som i andra länder beror till stor del på att vårt hyressättningssystem – bruksvärdessystemet – skyddar hyresgästerna mot de extrema hyreshöjningarna som vi såg i till exempel Madrid, säger Martin Grander. Olle Bergvall Inlägget Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen DESCRIPTION: Bostadskrisen i Europa har seglat allt högre upp på den politiska dagordningen. Inlägget Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Runtom i Europa råder bostadskris och frågan seglar allt högre upp på den politiska dagordningen. Men i Sverige där många har det tufft på bostadsmarknaden ser vi inte samma mobilisering. – Bruksvärdessystemet skyddar hyresgästerna mot de extrema hyreshöjningarna som vi såg i till exempel Madrid, säger bostadsforskaren Martin Grander. I slutet av september kom nyheten att en spansk 87-årig kvinna, kallad Maricarmen, skulle vräkas från sitt hem i Madrid där hon bott i över 70 år. Hennes hyra hade höjts från 500 euro till 1 650 euro. En summa hon inte hade möjlighet att betala med en pension på 1 350 euro, rapporterar BBC. Nyheten utlöste massiva protester runtom i Spanien. Kvinnan fick förvisso bo kvar och hennes hyra sänktes, men stenen var satt i rullning. Tiotusentals spanjorer demonstrerade i helgen mot vräkningar och skenande bostadskostnader. Snitthyran för en hyresrätt har tredubblats sedan 2016 och bostadspriserna har ökat med över 12 procent det senaste året. Medan européer i snitt lägger 18 procent av sin inkomst på bostadskostnader lägger en fjärdedel av spanjorerna 40 procent av sin inkomst på det, enligt den spanska regeringen. Bland svenskarna lägger omkring 10 procent så mycket av sin inkomst på boendet. Den spanska regeringen försökte stävja protesterna genom att lägga fram ett bostadspaket där bland annat stopp för vräkningar av utsatta personer ingick. Men det röstades på måndagen ned av högerpartierna. Premiärminister Pedro Sánchez utlyste därför nyval som ska hållas den 29 november. Expropriera hyresrätter Det är inte bara i Spanien som bostadskrisen är en brännande fråga. Inom EU har bostadspriserna ökat med i snitt 53 procent mellan 2010 och 2024, enligt Eurostat. Samtidigt har hyrorna ökat med i snitt 25 procent under samma period. I Estland har hyrorna ökat med 208 procent och i Irland och Ungern med mer än 100 procent, rapporterar The Guardian. Och på flera håll märks motreaktioner. Martin Grander, docent i Urbana studier vid Malmö universitet, menar att det var längesedan bostadsfrågan seglade så högt upp på den politiska dagordningen. – I Köpenhamn föll borgmästaren i valet 2025 och bostadsfrågan sågs då som en central förklaring. När man frågade väljare i Nederländerna under valrörelsen förra året om viktigaste frågan hamnade bostadsfrågan väldigt högt, och socialliberala D66 fick i uppdrag att bilda regering efter en kampanj som till stor del fokuserade på bostadsbristen. I Berlin blev vänsterpartiet Die Linke det största partiet i delstatsvalet i september. Hyrorna i Berlin har stigit med nära 70 procent det senaste decenniet och Die Linke vill få stopp på höjningarna genom att expropriera en stor andel av det privatägda hyresbeståndet i staden. Ett unikt förslag, menar Martin Grander. – Utifrån ett svenskt perspektiv är det ganska svårsmält och orealistiskt, men det är upp till de enskilda länderna vad man kan göra rent juridiskt. Jag har svårt att se att en expropriering kommer att hända i Berlin, men jag tycker att det visar på att det finns en stor oro över tillgången på bostäder. En oro som har växt i takt med att städer som tidigare varit hyggligt prisrimliga inte längre är det, säger han. EU agerar Även på EU-nivå har man reagerat mot den ansträngda bostadssituationen bland medlemsländerna. Kommissionen har tagit fram reformen Affordable Housing Act där man bland annat vill reglera korttidsuthyrningar, till exempel genom Airbnb. – Den frågan är väldigt relevant i städer i södra Europa. Där är det vanligt att privatpersoner äger och hyr ut flera lägenheter, och när korttidsuthyrning av dessa ökar så minskar tillgängligheten för andra grupper. I Sverige kommer just den frågan inte att kunna påverka läget så mycket just nu. Detta eftersom att vi har ett system med bostadsrätt som det huvudsakliga ägandet av bostäder i flerfamiljshus och ett annat hyressättningssystem på den hyrda marknaden, säger Martin Grander. En annan del i reformen handlar om statsstödsreglerna. Tidigare har offentligt ägda eller kontrollerade bostadsbolag kunnat få statsstöd för så kallad social housing, där bostäderna är öronmärkta för låginkomsthushåll. Men nu öppnas möjligheterna för statsstöd upp även om man inkluderar hushåll med medelinkomst. – Hela den diskussionen är jätteintressant och vi ser även i Sverige allt fler som inte kan få bostad via sociala skyddsnät eller klarar sig på den reguljära marknaden. Att även de här mellangrupperna kan innefattas i vad EU nu kallar ”affordable housing” kan påverka bostadssituationen i många länder, säger Martin Grander. Bruksvärdessystemet skyddar Men samtidigt som Nederländerna tar emot reformen öppna armar och talar om hur så kallade essential workers, som poliser, lärare och undersköterskor, ska kunna ha råd att bo och arbeta i städerna, finns inget vidare intresse i Sverige från varken branschen eller politiken, påpekar Martin Grander. Det har delvis att göra med att den så kallade generella bostadspolitiken, att alla, oavsett inkomst, ska kunna klara sig på den ordinarie bostadsmarknaden, är så djupt rotad i samhället, förklarar han. Men det finns också en oro i branschen för att statsstöd – oavsett vem det riktar sig till – snedvrider konkurrensen på bostadsmarknaden. Trots den generella bostadspolitiken, är bostadssituationen tuff för väldigt många. Varför ser vi inte samma mobilisering och motrörelse här som i andra EU-länder? – Det blir ibland protester, mot till exempel internationella fastighetsinvesterare eller mot hyreshöjande renoveringar. Men de är ofta lokala och inte jämförelsevis särskilt högljudda. Att vi inte ser så stor mobilisering som i andra länder beror till stor del på att vårt hyressättningssystem – bruksvärdessystemet – skyddar hyresgästerna mot de extrema hyreshöjningarna som vi såg i till exempel Madrid, säger Martin Grander. Olle Bergvall Inlägget Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen DESCRIPTION: Bostadskrisen i Europa har seglat allt högre upp på den politiska dagordningen. Inlägget Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Runtom i Europa råder bostadskris och frågan seglar allt högre upp på den politiska dagordningen. Men i Sverige där många har det tufft på bostadsmarknaden ser vi inte samma mobilisering. – Bruksvärdessystemet skyddar hyresgästerna mot de extrema hyreshöjningarna som vi såg i till exempel Madrid, säger bostadsforskaren Martin Grander. I slutet av september kom nyheten att en spansk 87-årig kvinna, kallad Maricarmen, skulle vräkas från sitt hem i Madrid där hon bott i över 70 år. Hennes hyra hade höjts från 500 euro till 1 650 euro. En summa hon inte hade möjlighet att betala med en pension på 1 350 euro, rapporterar BBC. Nyheten utlöste massiva protester runtom i Spanien. Kvinnan fick förvisso bo kvar och hennes hyra sänktes, men stenen var satt i rullning. Tiotusentals spanjorer demonstrerade i helgen mot vräkningar och skenande bostadskostnader. Snitthyran för en hyresrätt har tredubblats sedan 2016 och bostadspriserna har ökat med över 12 procent det senaste året. Medan européer i snitt lägger 18 procent av sin inkomst på bostadskostnader lägger en fjärdedel av spanjorerna 40 procent av sin inkomst på det, enligt den spanska regeringen. I Sverige är siffran omkring 10 procent. Den spanska regeringen försökte stävja protesterna genom att lägga fram ett bostadspaket där bland annat stopp för vräkningar av utsatta personer ingick. Men det röstades på måndagen ned av högerpartierna. Premiärminister Pedro Sánchez utlyste därför nyval som ska hållas den 29 november. Expropriera hyresrätter Det är inte bara i Spanien som bostadskrisen är en brännande fråga. Inom EU har bostadspriserna ökat med i snitt 53 procent mellan 2010 och 2024, enligt Eurostat. Samtidigt har hyrorna ökat med i snitt 25 procent under samma period. I Estland har hyrorna ökat med 208 procent och i Irland och Ungarna med mer än 100 procent, rapporterar The Guardian. Och på flera håll märks motreaktioner. Martin Grander, docent i Urbana studier vid Malmö universitet, menar att det var längesedan bostadsfrågan seglade så högt upp på den politiska dagordningen. – I Köpenhamn föll borgmästaren i valet 2025 och bostadsfrågan sågs då som en central förklaring. När man frågade väljare i Nederländerna under valrörelsen förra året om viktigaste frågan hamnade bostadsfrågan väldigt högt, och socialliberala D66 fick i uppdrag att bilda regering efter en kampanj som till stor del fokuserade på bostadsbristen. I Berlin blev vänsterpartiet Die Linke det största partiet i delstatsvalet i september. Hyrorna i Berlin har stigit med nära 70 procent det senaste decenniet och Die Linke vill få stopp på höjningarna genom att expropriera en stor andel av det privatägda hyresbeståndet i staden. Ett unikt förslag, menar Martin Grander. – Utifrån ett svenskt perspektiv är det ganska svårsmält och orealistiskt, men det är upp till de enskilda länderna vad man kan göra rent juridiskt. Jag har svårt att se att en expropriering kommer att hända i Berlin, men jag tycker att det visar på att det finns en stor oro över tillgången på bostäder. En oro som har växt i takt med att städer som tidigare varit hyggligt prisrimliga inte längre är det, säger han. EU agerar Även på EU-nivå har man reagerat mot den ansträngda bostadssituationen bland medlemsländerna. Kommissionen har tagit fram reformen Affordable Housing Act där man bland annat vill reglera korttidsuthyrningar, till exempel genom Airbnb. – Den frågan är väldigt relevant i städer i södra Europa. Där är det vanligt att privatpersoner äger och hyr ut flera lägenheter, och när korttidsuthyrning av dessa ökar så minskar tillgängligheten för andra grupper. I Sverige kommer just den frågan inte att kunna påverka läget så mycket just nu. Detta eftersom att vi har ett system med bostadsrätt som den huvudsakliga ägandet av bostäder i flerfamiljshus och ett annat hyressättningssystem på den hyrda marknaden, säger Martin Grander. En annan del i reformen handlar om statsstödsreglerna. Tidigare har offentligt ägda eller kontrollerade bostadsbolag kunnat få statsstöd för så kallad social housing, där bostäderna är öronmärkta för låginkomsthushåll. Men nu öppnas möjligheterna för statsstöd upp även om man inkluderar hushåll med medelinkomst. – Hela den diskussionen är jätteintressant och vi ser även i Sverige allt fler som inte kan få bostad via sociala skyddsnät eller klarar sig på den reguljära marknaden. Att även de här mellangrupperna kan innefattas i vad EU nu kallar ”affordable housing” kan påverka bostadssituationen i många länder, säger Martin Grander. Bruksvärdessystemet skyddar Men samtidigt som Nederländerna tar emot reformen öppna armar och talar om hur så kallade essential workers, som poliser, lärare och undersköterskor, ska kunna ha råd att bo och arbeta i städerna, finns inget vidare intresse i Sverige från varken branschen eller politiken, påpekar Martin Grander. Det har delvis att göra med att den så kallade generella bostadspolitiken, att alla, oavsett inkomst, ska kunna klara sig på den ordinarie bostadsmarknaden, är så djupt rotad i samhället, förklarar han. Men det finns också en oro i branschen för att statsstöd – oavsett vem det riktar sig till – snedvrider konkurrensen på bostadsmarknaden. Trots den generella bostadspolitiken, är bostadssituationen tuff för väldigt många. Varför ser vi inte samma mobilisering och motrörelse här som i andra EU-länder? – Det blir ibland protester, mot till exempel internationella fastighetsinvesterare eller mot hyreshöjande renoveringar. Men de är ofta lokala och inte jämförelsevis särskilt högljudda. Att vi inte ser så stor mobilisering som i andra länder beror till stor del på att vårt hyressättningssystem – bruksvärdessystemet – skyddar hyresgästerna mot de extrema hyreshöjningarna som vi såg i till exempel Madrid, säger Martin Grander. Olle Bergvall Inlägget Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen DESCRIPTION: Bostadskrisen i Europa har seglat allt högre upp på den politiska dagordningen. Inlägget Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Runtom i Europa råder bostadskris och frågan seglar allt högre upp på den politiska dagordningen. Men i Sverige där många har det tufft på bostadsmarknaden ser vi inte samma mobilisering. – Bruksvärdessystemet skyddar hyresgästerna mot de extrema hyreshöjningarna som vi såg i till exempel Madrid, säger bostadsforskaren Martin Grander. I slutet av september kom nyheten att en spansk 87-årig kvinna, kallad Maricarmen, skulle vräkas från sitt hem i Madrid där hon bott i över 70 år. Hennes hyra hade höjts från 500 euro till 1 650 euro. En summa hon inte hade möjlighet att betala med en pension på 1 350 euro, rapporterar BBC. Nyheten utlöste massiva protester runtom i Spanien. Kvinnan fick förvisso bo kvar och hennes hyra sänktes, men stenen var satt i rullning. Tiotusentals spanjorer demonstrerade i helgen mot vräkningar och skenande bostadskostnader. Snitthyran för en hyresrätt har tredubblats sedan 2016 och bostadspriserna har ökat med över 12 procent det senaste året. Medan européer i snitt lägger 18 procent av sin inkomst på bostadskostnader lägger en fjärdedel av spanjorerna 40 procent av sin inkomst på det, enligt den spanska regeringen. I Sverige är siffran omkring 10 procent. Den spanska regeringen försökte stävja protesterna genom att lägga fram ett bostadspaket där bland annat stopp för vräkningar av utsatta personer ingick. Men det röstades på måndagen ned av högerpartierna. Premiärminister Pedro Sánchez utlyste därför nyval som ska hållas den 29 november. Expropriera hyresrätter Det är inte bara i Spanien som bostadskrisen är en brännande fråga. Inom EU har bostadspriserna ökat med i snitt 53 procent mellan 2010 och 2024, enligt Eurostat. Samtidigt har hyrorna ökat med i snitt 25 procent under samma period. I Estland har hyrorna ökat med 208 procent och i Irland och Ungern med mer än 100 procent, rapporterar The Guardian. Och på flera håll märks motreaktioner. Martin Grander, docent i Urbana studier vid Malmö universitet, menar att det var längesedan bostadsfrågan seglade så högt upp på den politiska dagordningen. – I Köpenhamn föll borgmästaren i valet 2025 och bostadsfrågan sågs då som en central förklaring. När man frågade väljare i Nederländerna under valrörelsen förra året om viktigaste frågan hamnade bostadsfrågan väldigt högt, och socialliberala D66 fick i uppdrag att bilda regering efter en kampanj som till stor del fokuserade på bostadsbristen. I Berlin blev vänsterpartiet Die Linke det största partiet i delstatsvalet i september. Hyrorna i Berlin har stigit med nära 70 procent det senaste decenniet och Die Linke vill få stopp på höjningarna genom att expropriera en stor andel av det privatägda hyresbeståndet i staden. Ett unikt förslag, menar Martin Grander. – Utifrån ett svenskt perspektiv är det ganska svårsmält och orealistiskt, men det är upp till de enskilda länderna vad man kan göra rent juridiskt. Jag har svårt att se att en expropriering kommer att hända i Berlin, men jag tycker att det visar på att det finns en stor oro över tillgången på bostäder. En oro som har växt i takt med att städer som tidigare varit hyggligt prisrimliga inte längre är det, säger han. EU agerar Även på EU-nivå har man reagerat mot den ansträngda bostadssituationen bland medlemsländerna. Kommissionen har tagit fram reformen Affordable Housing Act där man bland annat vill reglera korttidsuthyrningar, till exempel genom Airbnb. – Den frågan är väldigt relevant i städer i södra Europa. Där är det vanligt att privatpersoner äger och hyr ut flera lägenheter, och när korttidsuthyrning av dessa ökar så minskar tillgängligheten för andra grupper. I Sverige kommer just den frågan inte att kunna påverka läget så mycket just nu. Detta eftersom att vi har ett system med bostadsrätt som det huvudsakliga ägandet av bostäder i flerfamiljshus och ett annat hyressättningssystem på den hyrda marknaden, säger Martin Grander. En annan del i reformen handlar om statsstödsreglerna. Tidigare har offentligt ägda eller kontrollerade bostadsbolag kunnat få statsstöd för så kallad social housing, där bostäderna är öronmärkta för låginkomsthushåll. Men nu öppnas möjligheterna för statsstöd upp även om man inkluderar hushåll med medelinkomst. – Hela den diskussionen är jätteintressant och vi ser även i Sverige allt fler som inte kan få bostad via sociala skyddsnät eller klarar sig på den reguljära marknaden. Att även de här mellangrupperna kan innefattas i vad EU nu kallar ”affordable housing” kan påverka bostadssituationen i många länder, säger Martin Grander. Bruksvärdessystemet skyddar Men samtidigt som Nederländerna tar emot reformen öppna armar och talar om hur så kallade essential workers, som poliser, lärare och undersköterskor, ska kunna ha råd att bo och arbeta i städerna, finns inget vidare intresse i Sverige från varken branschen eller politiken, påpekar Martin Grander. Det har delvis att göra med att den så kallade generella bostadspolitiken, att alla, oavsett inkomst, ska kunna klara sig på den ordinarie bostadsmarknaden, är så djupt rotad i samhället, förklarar han. Men det finns också en oro i branschen för att statsstöd – oavsett vem det riktar sig till – snedvrider konkurrensen på bostadsmarknaden. Trots den generella bostadspolitiken, är bostadssituationen tuff för väldigt många. Varför ser vi inte samma mobilisering och motrörelse här som i andra EU-länder? – Det blir ibland protester, mot till exempel internationella fastighetsinvesterare eller mot hyreshöjande renoveringar. Men de är ofta lokala och inte jämförelsevis särskilt högljudda. Att vi inte ser så stor mobilisering som i andra länder beror till stor del på att vårt hyressättningssystem – bruksvärdessystemet – skyddar hyresgästerna mot de extrema hyreshöjningarna som vi såg i till exempel Madrid, säger Martin Grander. Olle Bergvall Inlägget Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen DESCRIPTION: Bostadskrisen i Europa har seglat allt högre upp på den politiska dagordningen. Inlägget Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Runtom i Europa råder bostadskris och frågan seglar allt högre upp på den politiska dagordningen. Martin Grander, docent i Urbana studier vid Malmö universitet, menar att hyresgäströrelsen har vind i seglen. I slutet av september kom nyheten att en spansk 87-årig kvinna, kallad Maricarmen, skulle vräkas från sitt hem i Madrid där hon bott i över 70 år. Hennes hyra hade höjts från 500 euro till 1 650 euro. En summa hon inte hade möjlighet att betala med en pension på 1 350 euro, rapporterar BBC. Nyheten utlöste massiva protester runtom i Spanien. Kvinnan fick förvisso bo kvar och hennes hyra sänktes, men stenen var satt i rullning. Tiotusentals spanjorer demonstrerade i helgen mot vräkningar och skenande bostadskostnader. Snitthyran för en hyresrätt har tredubblats sedan 2016 och bostadspriserna har ökat med över 12 procent det senaste året. Medan européer i snitt lägger 18 procent av sin inkomst på bostadskostnader lägger en fjärdedel av spanjorerna 40 procent av sin inkomst på det, enligt den spanska regeringen. I Sverige är siffran omkring 10 procent. Den spanska regeringen försökte stävja protesterna genom att lägga fram ett bostadspaket där bland annat stopp för vräkningar av utsatta personer ingick. Men det röstades på måndagen ned av högerpartierna. Premiärminister Pedro Sánchez utlyste därför nyval som ska hållas den 29 november. Expropriera hyresrätter Det är inte bara i Spanien som bostadskrisen är en brännande fråga. Inom EU har bostadspriserna ökat med i snitt 53 procent mellan 2010 och 2024, enligt Eurostat. Samtidigt har hyrorna ökat med i snitt 25 procent under samma period. I Estland har hyrorna ökat med 208 procent och i Irland och Ungarna med mer än 100 procent, rapporterar The Guardian. Och på flera håll märks motreaktioner. Martin Grander, docent i Urbana studier vid Malmö universitet, menar att det var längesedan bostadsfrågan seglade så högt upp på den politiska dagordningen. – I Köpenhamn föll borgmästaren i valet 2025 och bostadsfrågan sågs då som en central förklaring. När man frågade väljare i Nederländerna under valrörelsen förra året om viktigaste frågan hamnade bostadsfrågan väldigt högt, och socialliberala D66 fick i uppdrag att bilda regering efter en kampanj som till stor del fokuserade på bostadsbristen. I Berlin blev vänsterpartiet Die Linke det största partiet i delstatsvalet i september. Hyrorna i Berlin har stigit med nära 70 procent det senaste decenniet och Die Linke vill få stopp på höjningarna genom att expropriera en stor andel av det privatägda hyresbeståndet i staden. Ett unikt förslag, menar Martin Grander. – Utifrån ett svenskt perspektiv är det ganska svårsmält och orealistiskt, men det är upp till de enskilda länderna vad man kan göra rent juridiskt. Jag har svårt att se att en expropriering kommer att hända i Berlin, men jag tycker att det visar på att det finns en stor oro över tillgången på bostäder. En oro som har växt i takt med att städer som tidigare varit hyggligt prisrimliga inte längre är det, säger han. EU agerar Även på EU-nivå har man reagerat mot den ansträngda bostadssituationen bland medlemsländerna. Kommissionen har tagit fram reformen Affordable Housing Act där man bland annat vill reglera korttidsuthyrningar, till exempel genom Airbnb. – Den frågan är väldigt relevant i städer i södra Europa. Där är det vanligt att privatpersoner äger och hyr ut flera lägenheter, och när korttidsuthyrning av dessa ökar så minskar tillgängligheten för andra grupper. I Sverige kommer just den frågan inte att kunna påverka läget så mycket just nu, i och med att vi har ett system med bostadsrätt som den huvudsakliga ägandet av bostäder i flerfamiljshus och ett annat hyressättningssystem på den hyrda marknaden, säger Martin Grander. En annan del i reformen handlar om statsstödsreglerna. Tidigare har offentligt ägda eller kontrollerade bostadsbolag kunnat få statsstöd för så kallad social housing, där bostäderna är öronmärkta för låginkomsthushåll. Men nu öppnas möjligheterna för statsstöd upp även om man inkluderar hushåll med medelinkomst. – Hela den diskussionen är jätteintressant och vi ser även i Sverige allt fler som inte kan få bostad via sociala skyddsnät eller klarar sig på den reguljära marknaden. Att även de här mellangrupperna kan innefattas i vad EU nu kallar ”affordable housing” kan påverka bostadssituationen i många länder, säger Martin Grander. Bruksvärdessystemet skyddar Men samtidigt som Nederländerna tar emot reformen öppna armar och talar om hur så kallade essential workers, som poliser, lärare och undersköterskor, ska kunna ha råd att bo och arbeta i städerna, finns inget vidare intresse i Sverige från varken branschen eller politiken, påpekar Martin Grander. Det har delvis att göra med att den så kallade generella bostadspolitiken, att alla, oavsett inkomst, ska kunna klara sig på den ordinarie bostadsmarknaden, är så djupt rotad i samhället, förklarar han. Men det finns också en oro i branschen för att statsstöd – oavsett vem det riktar sig till – snedvrider konkurrensen på bostadsmarknaden. Trots den generella bostadspolitiken, är bostadssituationen tuff för väldigt många. Varför ser vi inte samma mobilisering och motrörelse här som i andra EU-länder? – Det blir ibland protester, mot till exempel internationella fastighetsinvesterare eller mot hyreshöjande renoveringar. Men de är ofta lokala och inte jämförelsevis särskilt högljudda. Att vi inte ser så stor mobilisering som i andra länder beror till stor del på att vårt hyressättningssystem – bruksvärdessystemet – skyddar hyresgästerna mot de extrema hyreshöjningarna som vi såg i till exempel Madrid, säger Martin Grander. Olle Bergvall Inlägget Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen DESCRIPTION: Bostadskrisen i Europa har seglat allt högre upp på den politiska dagordningen. Inlägget Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Runtom i Europa råder bostadskris och frågan seglar allt högre upp på den politiska dagordningen. Men i Sverige där många har det tufft på bostadsmarknaden ser vi inte samma mobilisering. – Bruksvärdessystemet skyddar hyresgästerna mot de extrema hyreshöjningarna som vi såg i till exempel Madrid, säger bostadsforskaren Martin Grander. I slutet av september kom nyheten att en spansk 87-årig kvinna, kallad Maricarmen, skulle vräkas från sitt hem i Madrid där hon bott i över 70 år. Hennes hyra hade höjts från 500 euro till 1 650 euro. En summa hon inte hade möjlighet att betala med en pension på 1 350 euro, rapporterar BBC. Nyheten utlöste massiva protester runtom i Spanien. Kvinnan fick förvisso bo kvar och hennes hyra sänktes, men stenen var satt i rullning. Tiotusentals spanjorer demonstrerade i helgen mot vräkningar och skenande bostadskostnader. Snitthyran för en hyresrätt har tredubblats sedan 2016 och bostadspriserna har ökat med över 12 procent det senaste året. Medan européer i snitt lägger 18 procent av sin inkomst på bostadskostnader lägger en fjärdedel av spanjorerna 40 procent av sin inkomst på det, enligt den spanska regeringen. I Sverige är siffran omkring 10 procent. Den spanska regeringen försökte stävja protesterna genom att lägga fram ett bostadspaket där bland annat stopp för vräkningar av utsatta personer ingick. Men det röstades på måndagen ned av högerpartierna. Premiärminister Pedro Sánchez utlyste därför nyval som ska hållas den 29 november. Expropriera hyresrätter Det är inte bara i Spanien som bostadskrisen är en brännande fråga. Inom EU har bostadspriserna ökat med i snitt 53 procent mellan 2010 och 2024, enligt Eurostat. Samtidigt har hyrorna ökat med i snitt 25 procent under samma period. I Estland har hyrorna ökat med 208 procent och i Irland och Ungarna med mer än 100 procent, rapporterar The Guardian. Och på flera håll märks motreaktioner. Martin Grander, docent i Urbana studier vid Malmö universitet, menar att det var längesedan bostadsfrågan seglade så högt upp på den politiska dagordningen. – I Köpenhamn föll borgmästaren i valet 2025 och bostadsfrågan sågs då som en central förklaring. När man frågade väljare i Nederländerna under valrörelsen förra året om viktigaste frågan hamnade bostadsfrågan väldigt högt, och socialliberala D66 fick i uppdrag att bilda regering efter en kampanj som till stor del fokuserade på bostadsbristen. I Berlin blev vänsterpartiet Die Linke det största partiet i delstatsvalet i september. Hyrorna i Berlin har stigit med nära 70 procent det senaste decenniet och Die Linke vill få stopp på höjningarna genom att expropriera en stor andel av det privatägda hyresbeståndet i staden. Ett unikt förslag, menar Martin Grander. – Utifrån ett svenskt perspektiv är det ganska svårsmält och orealistiskt, men det är upp till de enskilda länderna vad man kan göra rent juridiskt. Jag har svårt att se att en expropriering kommer att hända i Berlin, men jag tycker att det visar på att det finns en stor oro över tillgången på bostäder. En oro som har växt i takt med att städer som tidigare varit hyggligt prisrimliga inte längre är det, säger han. EU agerar Även på EU-nivå har man reagerat mot den ansträngda bostadssituationen bland medlemsländerna. Kommissionen har tagit fram reformen Affordable Housing Act där man bland annat vill reglera korttidsuthyrningar, till exempel genom Airbnb. – Den frågan är väldigt relevant i städer i södra Europa. Där är det vanligt att privatpersoner äger och hyr ut flera lägenheter, och när korttidsuthyrning av dessa ökar så minskar tillgängligheten för andra grupper. I Sverige kommer just den frågan inte att kunna påverka läget så mycket just nu. Detta eftersom att vi har ett system med bostadsrätt som den huvudsakliga ägandet av bostäder i flerfamiljshus och ett annat hyressättningssystem på den hyrda marknaden, säger Martin Grander. En annan del i reformen handlar om statsstödsreglerna. Tidigare har offentligt ägda eller kontrollerade bostadsbolag kunnat få statsstöd för så kallad social housing, där bostäderna är öronmärkta för låginkomsthushåll. Men nu öppnas möjligheterna för statsstöd upp även om man inkluderar hushåll med medelinkomst. – Hela den diskussionen är jätteintressant och vi ser även i Sverige allt fler som inte kan få bostad via sociala skyddsnät eller klarar sig på den reguljära marknaden. Att även de här mellangrupperna kan innefattas i vad EU nu kallar ”affordable housing” kan påverka bostadssituationen i många länder, säger Martin Grander. Bruksvärdessystemet skyddar Men samtidigt som Nederländerna tar emot reformen öppna armar och talar om hur så kallade essential workers, som poliser, lärare och undersköterskor, ska kunna ha råd att bo och arbeta i städerna, finns inget vidare intresse i Sverige från varken branschen eller politiken, påpekar Martin Grander. Det har delvis att göra med att den så kallade generella bostadspolitiken, att alla, oavsett inkomst, ska kunna klara sig på den ordinarie bostadsmarknaden, är så djupt rotad i samhället, förklarar han. Men det finns också en oro i branschen för att statsstöd – oavsett vem det riktar sig till – snedvrider konkurrensen på bostadsmarknaden. Trots den generella bostadspolitiken, är bostadssituationen tuff för väldigt många. Varför ser vi inte samma mobilisering och motrörelse här som i andra EU-länder? – Det blir ibland protester, mot till exempel internationella fastighetsinvesterare eller mot hyreshöjande renoveringar. Men de är ofta lokala och inte jämförelsevis särskilt högljudda. Att vi inte ser så stor mobilisering som i andra länder beror till stor del på att vårt hyressättningssystem – bruksvärdessystemet – skyddar hyresgästerna mot de extrema hyreshöjningarna som vi såg i till exempel Madrid, säger Martin Grander. Olle Bergvall Inlägget Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen dök först upp på Dagens Arena.
Bostadskrisen i Europa har seglat allt högre upp på den politiska dagordningen.
Inlägget Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen dök först upp på Dagens Arena.
Runtom i Europa råder bostadskris och frågan seglar allt högre upp på den politiska dagordningen. Men i Sverige där många har det tufft på bostadsmarknaden ser vi inte samma mobilisering.
– Bruksvärdessystemet skyddar hyresgästerna mot de extrema hyreshöjningarna som vi såg i till exempel Madrid, säger bostadsforskaren Martin Grander.
I slutet av september kom nyheten att en spansk 87-årig kvinna, kallad Maricarmen, skulle vräkas från sitt hem i Madrid där hon bott i över 70 år. Hennes hyra hade höjts från 500 euro till 1 650 euro. En summa hon inte hade möjlighet att betala med en pension på 1 350 euro, rapporterar BBC. Nyheten utlöste massiva protester runtom i Spanien. Kvinnan fick förvisso bo kvar och hennes hyra sänktes, men stenen var satt i rullning.
Tiotusentals spanjorer demonstrerade i helgen mot vräkningar och skenande bostadskostnader. Snitthyran för en hyresrätt har tredubblats sedan 2016 och bostadspriserna har ökat med över 12 procent det senaste året. Medan européer i snitt lägger 18 procent av sin inkomst på bostadskostnader lägger en fjärdedel av spanjorerna 40 procent av sin inkomst på det, enligt den spanska regeringen. I Sverige är siffran omkring 10 procent.
Den spanska regeringen försökte stävja protesterna genom att lägga fram ett bostadspaket där bland annat stopp för vräkningar av utsatta personer ingick. Men det röstades på måndagen ned av högerpartierna. Premiärminister Pedro Sánchez utlyste därför nyval som ska hållas den 29 november.
Det är inte bara i Spanien som bostadskrisen är en brännande fråga. Inom EU har bostadspriserna ökat med i snitt 53 procent mellan 2010 och 2024, enligt Eurostat. Samtidigt har hyrorna ökat med i snitt 25 procent under samma period. I Estland har hyrorna ökat med 208 procent och i Irland och Ungarna med mer än 100 procent, rapporterar The Guardian. Och på flera håll märks motreaktioner. Martin Grander, docent i Urbana studier vid Malmö universitet, menar att det var längesedan bostadsfrågan seglade så högt upp på den politiska dagordningen.
– I Köpenhamn föll borgmästaren i valet 2025 och bostadsfrågan sågs då som en central förklaring. När man frågade väljare i Nederländerna under valrörelsen förra året om viktigaste frågan hamnade bostadsfrågan väldigt högt, och socialliberala D66 fick i uppdrag att bilda regering efter en kampanj som till stor del fokuserade på bostadsbristen.
I Berlin blev vänsterpartiet Die Linke det största partiet i delstatsvalet i september. Hyrorna i Berlin har stigit med nära 70 procent det senaste decenniet och Die Linke vill få stopp på höjningarna genom att expropriera en stor andel av det privatägda hyresbeståndet i staden. Ett unikt förslag, menar Martin Grander.
– Utifrån ett svenskt perspektiv är det ganska svårsmält och orealistiskt, men det är upp till de enskilda länderna vad man kan göra rent juridiskt. Jag har svårt att se att en expropriering kommer att hända i Berlin, men jag tycker att det visar på att det finns en stor oro över tillgången på bostäder. En oro som har växt i takt med att städer som tidigare varit hyggligt prisrimliga inte längre är det, säger han.
Även på EU-nivå har man reagerat mot den ansträngda bostadssituationen bland medlemsländerna. Kommissionen har tagit fram reformen Affordable Housing Act där man bland annat vill reglera korttidsuthyrningar, till exempel genom Airbnb.
– Den frågan är väldigt relevant i städer i södra Europa. Där är det vanligt att privatpersoner äger och hyr ut flera lägenheter, och när korttidsuthyrning av dessa ökar så minskar tillgängligheten för andra grupper. I Sverige kommer just den frågan inte att kunna påverka läget så mycket just nu. Detta eftersom att vi har ett system med bostadsrätt som den huvudsakliga ägandet av bostäder i flerfamiljshus och ett annat hyressättningssystem på den hyrda marknaden, säger Martin Grander.
En annan del i reformen handlar om statsstödsreglerna. Tidigare har offentligt ägda eller kontrollerade bostadsbolag kunnat få statsstöd för så kallad social housing, där bostäderna är öronmärkta för låginkomsthushåll. Men nu öppnas möjligheterna för statsstöd upp även om man inkluderar hushåll med medelinkomst.
– Hela den diskussionen är jätteintressant och vi ser även i Sverige allt fler som inte kan få bostad via sociala skyddsnät eller klarar sig på den reguljära marknaden. Att även de här mellangrupperna kan innefattas i vad EU nu kallar ”affordable housing” kan påverka bostadssituationen i många länder, säger Martin Grander.
Men samtidigt som Nederländerna tar emot reformen öppna armar och talar om hur så kallade essential workers, som poliser, lärare och undersköterskor, ska kunna ha råd att bo och arbeta i städerna, finns inget vidare intresse i Sverige från varken branschen eller politiken, påpekar Martin Grander. Det har delvis att göra med att den så kallade generella bostadspolitiken, att alla, oavsett inkomst, ska kunna klara sig på den ordinarie bostadsmarknaden, är så djupt rotad i samhället, förklarar han. Men det finns också en oro i branschen för att statsstöd – oavsett vem det riktar sig till – snedvrider konkurrensen på bostadsmarknaden.
Trots den generella bostadspolitiken, är bostadssituationen tuff för väldigt många. Varför ser vi inte samma mobilisering och motrörelse här som i andra EU-länder?
– Det blir ibland protester, mot till exempel internationella fastighetsinvesterare eller mot hyreshöjande renoveringar. Men de är ofta lokala och inte jämförelsevis särskilt högljudda. Att vi inte ser så stor mobilisering som i andra länder beror till stor del på att vårt hyressättningssystem – bruksvärdessystemet – skyddar hyresgästerna mot de extrema hyreshöjningarna som vi såg i till exempel Madrid, säger Martin Grander.
Olle Bergvall
Inlägget Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen DESCRIPTION: Bostadskrisen i Europa har seglat allt högre upp på den politiska dagordningen. Inlägget Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Runtom i Europa råder bostadskris och frågan seglar allt högre upp på den politiska dagordningen. Men i Sverige där många har det tufft på bostadsmarknaden ser vi inte samma mobilisering. – Bruksvärdessystemet skyddar hyresgästerna mot de extrema hyreshöjningarna som vi såg i till exempel Madrid, säger bostadsforskaren Martin Grander. I slutet av september kom nyheten att en spansk 87-årig kvinna, kallad Maricarmen, skulle vräkas från sitt hem i Madrid där hon bott i över 70 år. Hennes hyra hade höjts från 500 euro till 1 650 euro. En summa hon inte hade möjlighet att betala med en pension på 1 350 euro, rapporterar BBC. Nyheten utlöste massiva protester runtom i Spanien. Kvinnan fick förvisso bo kvar och hennes hyra sänktes, men stenen var satt i rullning. Tiotusentals spanjorer demonstrerade i helgen mot vräkningar och skenande bostadskostnader. Snitthyran för en hyresrätt har tredubblats sedan 2016 och bostadspriserna har ökat med över 12 procent det senaste året. Medan européer i snitt lägger 18 procent av sin inkomst på bostadskostnader lägger en fjärdedel av spanjorerna 40 procent av sin inkomst på det, enligt den spanska regeringen. I Sverige är siffran omkring 10 procent. Den spanska regeringen försökte stävja protesterna genom att lägga fram ett bostadspaket där bland annat stopp för vräkningar av utsatta personer ingick. Men det röstades på måndagen ned av högerpartierna. Premiärminister Pedro Sánchez utlyste därför nyval som ska hållas den 29 november. Expropriera hyresrätter Det är inte bara i Spanien som bostadskrisen är en brännande fråga. Inom EU har bostadspriserna ökat med i snitt 53 procent mellan 2010 och 2024, enligt Eurostat. Samtidigt har hyrorna ökat med i snitt 25 procent under samma period. I Estland har hyrorna ökat med 208 procent och i Irland och Ungern med mer än 100 procent, rapporterar The Guardian. Och på flera håll märks motreaktioner. Martin Grander, docent i Urbana studier vid Malmö universitet, menar att det var längesedan bostadsfrågan seglade så högt upp på den politiska dagordningen. – I Köpenhamn föll borgmästaren i valet 2025 och bostadsfrågan sågs då som en central förklaring. När man frågade väljare i Nederländerna under valrörelsen förra året om viktigaste frågan hamnade bostadsfrågan väldigt högt, och socialliberala D66 fick i uppdrag att bilda regering efter en kampanj som till stor del fokuserade på bostadsbristen. I Berlin blev vänsterpartiet Die Linke det största partiet i delstatsvalet i september. Hyrorna i Berlin har stigit med nära 70 procent det senaste decenniet och Die Linke vill få stopp på höjningarna genom att expropriera en stor andel av det privatägda hyresbeståndet i staden. Ett unikt förslag, menar Martin Grander. – Utifrån ett svenskt perspektiv är det ganska svårsmält och orealistiskt, men det är upp till de enskilda länderna vad man kan göra rent juridiskt. Jag har svårt att se att en expropriering kommer att hända i Berlin, men jag tycker att det visar på att det finns en stor oro över tillgången på bostäder. En oro som har växt i takt med att städer som tidigare varit hyggligt prisrimliga inte längre är det, säger han. EU agerar Även på EU-nivå har man reagerat mot den ansträngda bostadssituationen bland medlemsländerna. Kommissionen har tagit fram reformen Affordable Housing Act där man bland annat vill reglera korttidsuthyrningar, till exempel genom Airbnb. – Den frågan är väldigt relevant i städer i södra Europa. Där är det vanligt att privatpersoner äger och hyr ut flera lägenheter, och när korttidsuthyrning av dessa ökar så minskar tillgängligheten för andra grupper. I Sverige kommer just den frågan inte att kunna påverka läget så mycket just nu. Detta eftersom att vi har ett system med bostadsrätt som det huvudsakliga ägandet av bostäder i flerfamiljshus och ett annat hyressättningssystem på den hyrda marknaden, säger Martin Grander. En annan del i reformen handlar om statsstödsreglerna. Tidigare har offentligt ägda eller kontrollerade bostadsbolag kunnat få statsstöd för så kallad social housing, där bostäderna är öronmärkta för låginkomsthushåll. Men nu öppnas möjligheterna för statsstöd upp även om man inkluderar hushåll med medelinkomst. – Hela den diskussionen är jätteintressant och vi ser även i Sverige allt fler som inte kan få bostad via sociala skyddsnät eller klarar sig på den reguljära marknaden. Att även de här mellangrupperna kan innefattas i vad EU nu kallar ”affordable housing” kan påverka bostadssituationen i många länder, säger Martin Grander. Bruksvärdessystemet skyddar Men samtidigt som Nederländerna tar emot reformen öppna armar och talar om hur så kallade essential workers, som poliser, lärare och undersköterskor, ska kunna ha råd att bo och arbeta i städerna, finns inget vidare intresse i Sverige från varken branschen eller politiken, påpekar Martin Grander. Det har delvis att göra med att den så kallade generella bostadspolitiken, att alla, oavsett inkomst, ska kunna klara sig på den ordinarie bostadsmarknaden, är så djupt rotad i samhället, förklarar han. Men det finns också en oro i branschen för att statsstöd – oavsett vem det riktar sig till – snedvrider konkurrensen på bostadsmarknaden. Trots den generella bostadspolitiken, är bostadssituationen tuff för väldigt många. Varför ser vi inte samma mobilisering och motrörelse här som i andra EU-länder? – Det blir ibland protester, mot till exempel internationella fastighetsinvesterare eller mot hyreshöjande renoveringar. Men de är ofta lokala och inte jämförelsevis särskilt högljudda. Att vi inte ser så stor mobilisering som i andra länder beror till stor del på att vårt hyressättningssystem – bruksvärdessystemet – skyddar hyresgästerna mot de extrema hyreshöjningarna som vi såg i till exempel Madrid, säger Martin Grander. Olle Bergvall Inlägget Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen DESCRIPTION: Bostadskrisen i Europa har seglat allt högre upp på den politiska dagordningen. Inlägget Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Runtom i Europa råder bostadskris och frågan seglar allt högre upp på den politiska dagordningen. Men i Sverige där många har det tufft på bostadsmarknaden ser vi inte samma mobilisering. – Bruksvärdessystemet skyddar hyresgästerna mot de extrema hyreshöjningarna som vi såg i till exempel Madrid, säger bostadsforskaren Martin Grander. I slutet av september kom nyheten att en spansk 87-årig kvinna, kallad Maricarmen, skulle vräkas från sitt hem i Madrid där hon bott i över 70 år. Hennes hyra hade höjts från 500 euro till 1 650 euro. En summa hon inte hade möjlighet att betala med en pension på 1 350 euro, rapporterar BBC. Nyheten utlöste massiva protester runtom i Spanien. Kvinnan fick förvisso bo kvar och hennes hyra sänktes, men stenen var satt i rullning. Tiotusentals spanjorer demonstrerade i helgen mot vräkningar och skenande bostadskostnader. Snitthyran för en hyresrätt har tredubblats sedan 2016 och bostadspriserna har ökat med över 12 procent det senaste året. Medan européer i snitt lägger 18 procent av sin inkomst på bostadskostnader lägger en fjärdedel av spanjorerna 40 procent av sin inkomst på det, enligt den spanska regeringen. Bland svenskarna lägger omkring 10 procent så mycket av sin inkomst på boendet. Den spanska regeringen försökte stävja protesterna genom att lägga fram ett bostadspaket där bland annat stopp för vräkningar av utsatta personer ingick. Men det röstades på måndagen ned av högerpartierna. Premiärminister Pedro Sánchez utlyste därför nyval som ska hållas den 29 november. Expropriera hyresrätter Det är inte bara i Spanien som bostadskrisen är en brännande fråga. Inom EU har bostadspriserna ökat med i snitt 53 procent mellan 2010 och 2024, enligt Eurostat. Samtidigt har hyrorna ökat med i snitt 25 procent under samma period. I Estland har hyrorna ökat med 208 procent och i Irland och Ungern med mer än 100 procent, rapporterar The Guardian. Och på flera håll märks motreaktioner. Martin Grander, docent i Urbana studier vid Malmö universitet, menar att det var längesedan bostadsfrågan seglade så högt upp på den politiska dagordningen. – I Köpenhamn föll borgmästaren i valet 2025 och bostadsfrågan sågs då som en central förklaring. När man frågade väljare i Nederländerna under valrörelsen förra året om viktigaste frågan hamnade bostadsfrågan väldigt högt, och socialliberala D66 fick i uppdrag att bilda regering efter en kampanj som till stor del fokuserade på bostadsbristen. I Berlin blev vänsterpartiet Die Linke det största partiet i delstatsvalet i september. Hyrorna i Berlin har stigit med nära 70 procent det senaste decenniet och Die Linke vill få stopp på höjningarna genom att expropriera en stor andel av det privatägda hyresbeståndet i staden. Ett unikt förslag, menar Martin Grander. – Utifrån ett svenskt perspektiv är det ganska svårsmält och orealistiskt, men det är upp till de enskilda länderna vad man kan göra rent juridiskt. Jag har svårt att se att en expropriering kommer att hända i Berlin, men jag tycker att det visar på att det finns en stor oro över tillgången på bostäder. En oro som har växt i takt med att städer som tidigare varit hyggligt prisrimliga inte längre är det, säger han. EU agerar Även på EU-nivå har man reagerat mot den ansträngda bostadssituationen bland medlemsländerna. Kommissionen har tagit fram reformen Affordable Housing Act där man bland annat vill reglera korttidsuthyrningar, till exempel genom Airbnb. – Den frågan är väldigt relevant i städer i södra Europa. Där är det vanligt att privatpersoner äger och hyr ut flera lägenheter, och när korttidsuthyrning av dessa ökar så minskar tillgängligheten för andra grupper. I Sverige kommer just den frågan inte att kunna påverka läget så mycket just nu. Detta eftersom att vi har ett system med bostadsrätt som det huvudsakliga ägandet av bostäder i flerfamiljshus och ett annat hyressättningssystem på den hyrda marknaden, säger Martin Grander. En annan del i reformen handlar om statsstödsreglerna. Tidigare har offentligt ägda eller kontrollerade bostadsbolag kunnat få statsstöd för så kallad social housing, där bostäderna är öronmärkta för låginkomsthushåll. Men nu öppnas möjligheterna för statsstöd upp även om man inkluderar hushåll med medelinkomst. – Hela den diskussionen är jätteintressant och vi ser även i Sverige allt fler som inte kan få bostad via sociala skyddsnät eller klarar sig på den reguljära marknaden. Att även de här mellangrupperna kan innefattas i vad EU nu kallar ”affordable housing” kan påverka bostadssituationen i många länder, säger Martin Grander. Bruksvärdessystemet skyddar Men samtidigt som Nederländerna tar emot reformen öppna armar och talar om hur så kallade essential workers, som poliser, lärare och undersköterskor, ska kunna ha råd att bo och arbeta i städerna, finns inget vidare intresse i Sverige från varken branschen eller politiken, påpekar Martin Grander. Det har delvis att göra med att den så kallade generella bostadspolitiken, att alla, oavsett inkomst, ska kunna klara sig på den ordinarie bostadsmarknaden, är så djupt rotad i samhället, förklarar han. Men det finns också en oro i branschen för att statsstöd – oavsett vem det riktar sig till – snedvrider konkurrensen på bostadsmarknaden. Trots den generella bostadspolitiken, är bostadssituationen tuff för väldigt många. Varför ser vi inte samma mobilisering och motrörelse här som i andra EU-länder? – Det blir ibland protester, mot till exempel internationella fastighetsinvesterare eller mot hyreshöjande renoveringar. Men de är ofta lokala och inte jämförelsevis särskilt högljudda. Att vi inte ser så stor mobilisering som i andra länder beror till stor del på att vårt hyressättningssystem – bruksvärdessystemet – skyddar hyresgästerna mot de extrema hyreshöjningarna som vi såg i till exempel Madrid, säger Martin Grander. Olle Bergvall Inlägget Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen DESCRIPTION: Bostadskrisen i Europa har seglat allt högre upp på den politiska dagordningen. Inlägget Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Runtom i Europa råder bostadskris och frågan seglar allt högre upp på den politiska dagordningen. Men i Sverige där många har det tufft på bostadsmarknaden ser vi inte samma mobilisering. – Bruksvärdessystemet skyddar hyresgästerna mot de extrema hyreshöjningarna som vi såg i till exempel Madrid, säger bostadsforskaren Martin Grander. I slutet av september kom nyheten att en spansk 87-årig kvinna, kallad Maricarmen, skulle vräkas från sitt hem i Madrid där hon bott i över 70 år. Hennes hyra hade höjts från 500 euro till 1 650 euro. En summa hon inte hade möjlighet att betala med en pension på 1 350 euro, rapporterar BBC. Nyheten utlöste massiva protester runtom i Spanien. Kvinnan fick förvisso bo kvar och hennes hyra sänktes, men stenen var satt i rullning. Tiotusentals spanjorer demonstrerade i helgen mot vräkningar och skenande bostadskostnader. Snitthyran för en hyresrätt har tredubblats sedan 2016 och bostadspriserna har ökat med över 12 procent det senaste året. Medan européer i snitt lägger 18 procent av sin inkomst på bostadskostnader lägger en fjärdedel av spanjorerna 40 procent av sin inkomst på det, enligt den spanska regeringen. I Sverige är siffran omkring 10 procent. Den spanska regeringen försökte stävja protesterna genom att lägga fram ett bostadspaket där bland annat stopp för vräkningar av utsatta personer ingick. Men det röstades på måndagen ned av högerpartierna. Premiärminister Pedro Sánchez utlyste därför nyval som ska hållas den 29 november. Expropriera hyresrätter Det är inte bara i Spanien som bostadskrisen är en brännande fråga. Inom EU har bostadspriserna ökat med i snitt 53 procent mellan 2010 och 2024, enligt Eurostat. Samtidigt har hyrorna ökat med i snitt 25 procent under samma period. I Estland har hyrorna ökat med 208 procent och i Irland och Ungarna med mer än 100 procent, rapporterar The Guardian. Och på flera håll märks motreaktioner. Martin Grander, docent i Urbana studier vid Malmö universitet, menar att det var längesedan bostadsfrågan seglade så högt upp på den politiska dagordningen. – I Köpenhamn föll borgmästaren i valet 2025 och bostadsfrågan sågs då som en central förklaring. När man frågade väljare i Nederländerna under valrörelsen förra året om viktigaste frågan hamnade bostadsfrågan väldigt högt, och socialliberala D66 fick i uppdrag att bilda regering efter en kampanj som till stor del fokuserade på bostadsbristen. I Berlin blev vänsterpartiet Die Linke det största partiet i delstatsvalet i september. Hyrorna i Berlin har stigit med nära 70 procent det senaste decenniet och Die Linke vill få stopp på höjningarna genom att expropriera en stor andel av det privatägda hyresbeståndet i staden. Ett unikt förslag, menar Martin Grander. – Utifrån ett svenskt perspektiv är det ganska svårsmält och orealistiskt, men det är upp till de enskilda länderna vad man kan göra rent juridiskt. Jag har svårt att se att en expropriering kommer att hända i Berlin, men jag tycker att det visar på att det finns en stor oro över tillgången på bostäder. En oro som har växt i takt med att städer som tidigare varit hyggligt prisrimliga inte längre är det, säger han. EU agerar Även på EU-nivå har man reagerat mot den ansträngda bostadssituationen bland medlemsländerna. Kommissionen har tagit fram reformen Affordable Housing Act där man bland annat vill reglera korttidsuthyrningar, till exempel genom Airbnb. – Den frågan är väldigt relevant i städer i södra Europa. Där är det vanligt att privatpersoner äger och hyr ut flera lägenheter, och när korttidsuthyrning av dessa ökar så minskar tillgängligheten för andra grupper. I Sverige kommer just den frågan inte att kunna påverka läget så mycket just nu. Detta eftersom att vi har ett system med bostadsrätt som den huvudsakliga ägandet av bostäder i flerfamiljshus och ett annat hyressättningssystem på den hyrda marknaden, säger Martin Grander. En annan del i reformen handlar om statsstödsreglerna. Tidigare har offentligt ägda eller kontrollerade bostadsbolag kunnat få statsstöd för så kallad social housing, där bostäderna är öronmärkta för låginkomsthushåll. Men nu öppnas möjligheterna för statsstöd upp även om man inkluderar hushåll med medelinkomst. – Hela den diskussionen är jätteintressant och vi ser även i Sverige allt fler som inte kan få bostad via sociala skyddsnät eller klarar sig på den reguljära marknaden. Att även de här mellangrupperna kan innefattas i vad EU nu kallar ”affordable housing” kan påverka bostadssituationen i många länder, säger Martin Grander. Bruksvärdessystemet skyddar Men samtidigt som Nederländerna tar emot reformen öppna armar och talar om hur så kallade essential workers, som poliser, lärare och undersköterskor, ska kunna ha råd att bo och arbeta i städerna, finns inget vidare intresse i Sverige från varken branschen eller politiken, påpekar Martin Grander. Det har delvis att göra med att den så kallade generella bostadspolitiken, att alla, oavsett inkomst, ska kunna klara sig på den ordinarie bostadsmarknaden, är så djupt rotad i samhället, förklarar han. Men det finns också en oro i branschen för att statsstöd – oavsett vem det riktar sig till – snedvrider konkurrensen på bostadsmarknaden. Trots den generella bostadspolitiken, är bostadssituationen tuff för väldigt många. Varför ser vi inte samma mobilisering och motrörelse här som i andra EU-länder? – Det blir ibland protester, mot till exempel internationella fastighetsinvesterare eller mot hyreshöjande renoveringar. Men de är ofta lokala och inte jämförelsevis särskilt högljudda. Att vi inte ser så stor mobilisering som i andra länder beror till stor del på att vårt hyressättningssystem – bruksvärdessystemet – skyddar hyresgästerna mot de extrema hyreshöjningarna som vi såg i till exempel Madrid, säger Martin Grander. Olle Bergvall Inlägget Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen DESCRIPTION: Bostadskrisen i Europa har seglat allt högre upp på den politiska dagordningen. Inlägget Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Runtom i Europa råder bostadskris och frågan seglar allt högre upp på den politiska dagordningen. Men i Sverige där många har det tufft på bostadsmarknaden ser vi inte samma mobilisering. – Bruksvärdessystemet skyddar hyresgästerna mot de extrema hyreshöjningarna som vi såg i till exempel Madrid, säger bostadsforskaren Martin Grander. I slutet av september kom nyheten att en spansk 87-årig kvinna, kallad Maricarmen, skulle vräkas från sitt hem i Madrid där hon bott i över 70 år. Hennes hyra hade höjts från 500 euro till 1 650 euro. En summa hon inte hade möjlighet att betala med en pension på 1 350 euro, rapporterar BBC. Nyheten utlöste massiva protester runtom i Spanien. Kvinnan fick förvisso bo kvar och hennes hyra sänktes, men stenen var satt i rullning. Tiotusentals spanjorer demonstrerade i helgen mot vräkningar och skenande bostadskostnader. Snitthyran för en hyresrätt har tredubblats sedan 2016 och bostadspriserna har ökat med över 12 procent det senaste året. Medan européer i snitt lägger 18 procent av sin inkomst på bostadskostnader lägger en fjärdedel av spanjorerna 40 procent av sin inkomst på det, enligt den spanska regeringen. I Sverige är siffran omkring 10 procent. Den spanska regeringen försökte stävja protesterna genom att lägga fram ett bostadspaket där bland annat stopp för vräkningar av utsatta personer ingick. Men det röstades på måndagen ned av högerpartierna. Premiärminister Pedro Sánchez utlyste därför nyval som ska hållas den 29 november. Expropriera hyresrätter Det är inte bara i Spanien som bostadskrisen är en brännande fråga. Inom EU har bostadspriserna ökat med i snitt 53 procent mellan 2010 och 2024, enligt Eurostat. Samtidigt har hyrorna ökat med i snitt 25 procent under samma period. I Estland har hyrorna ökat med 208 procent och i Irland och Ungern med mer än 100 procent, rapporterar The Guardian. Och på flera håll märks motreaktioner. Martin Grander, docent i Urbana studier vid Malmö universitet, menar att det var längesedan bostadsfrågan seglade så högt upp på den politiska dagordningen. – I Köpenhamn föll borgmästaren i valet 2025 och bostadsfrågan sågs då som en central förklaring. När man frågade väljare i Nederländerna under valrörelsen förra året om viktigaste frågan hamnade bostadsfrågan väldigt högt, och socialliberala D66 fick i uppdrag att bilda regering efter en kampanj som till stor del fokuserade på bostadsbristen. I Berlin blev vänsterpartiet Die Linke det största partiet i delstatsvalet i september. Hyrorna i Berlin har stigit med nära 70 procent det senaste decenniet och Die Linke vill få stopp på höjningarna genom att expropriera en stor andel av det privatägda hyresbeståndet i staden. Ett unikt förslag, menar Martin Grander. – Utifrån ett svenskt perspektiv är det ganska svårsmält och orealistiskt, men det är upp till de enskilda länderna vad man kan göra rent juridiskt. Jag har svårt att se att en expropriering kommer att hända i Berlin, men jag tycker att det visar på att det finns en stor oro över tillgången på bostäder. En oro som har växt i takt med att städer som tidigare varit hyggligt prisrimliga inte längre är det, säger han. EU agerar Även på EU-nivå har man reagerat mot den ansträngda bostadssituationen bland medlemsländerna. Kommissionen har tagit fram reformen Affordable Housing Act där man bland annat vill reglera korttidsuthyrningar, till exempel genom Airbnb. – Den frågan är väldigt relevant i städer i södra Europa. Där är det vanligt att privatpersoner äger och hyr ut flera lägenheter, och när korttidsuthyrning av dessa ökar så minskar tillgängligheten för andra grupper. I Sverige kommer just den frågan inte att kunna påverka läget så mycket just nu. Detta eftersom att vi har ett system med bostadsrätt som det huvudsakliga ägandet av bostäder i flerfamiljshus och ett annat hyressättningssystem på den hyrda marknaden, säger Martin Grander. En annan del i reformen handlar om statsstödsreglerna. Tidigare har offentligt ägda eller kontrollerade bostadsbolag kunnat få statsstöd för så kallad social housing, där bostäderna är öronmärkta för låginkomsthushåll. Men nu öppnas möjligheterna för statsstöd upp även om man inkluderar hushåll med medelinkomst. – Hela den diskussionen är jätteintressant och vi ser även i Sverige allt fler som inte kan få bostad via sociala skyddsnät eller klarar sig på den reguljära marknaden. Att även de här mellangrupperna kan innefattas i vad EU nu kallar ”affordable housing” kan påverka bostadssituationen i många länder, säger Martin Grander. Bruksvärdessystemet skyddar Men samtidigt som Nederländerna tar emot reformen öppna armar och talar om hur så kallade essential workers, som poliser, lärare och undersköterskor, ska kunna ha råd att bo och arbeta i städerna, finns inget vidare intresse i Sverige från varken branschen eller politiken, påpekar Martin Grander. Det har delvis att göra med att den så kallade generella bostadspolitiken, att alla, oavsett inkomst, ska kunna klara sig på den ordinarie bostadsmarknaden, är så djupt rotad i samhället, förklarar han. Men det finns också en oro i branschen för att statsstöd – oavsett vem det riktar sig till – snedvrider konkurrensen på bostadsmarknaden. Trots den generella bostadspolitiken, är bostadssituationen tuff för väldigt många. Varför ser vi inte samma mobilisering och motrörelse här som i andra EU-länder? – Det blir ibland protester, mot till exempel internationella fastighetsinvesterare eller mot hyreshöjande renoveringar. Men de är ofta lokala och inte jämförelsevis särskilt högljudda. Att vi inte ser så stor mobilisering som i andra länder beror till stor del på att vårt hyressättningssystem – bruksvärdessystemet – skyddar hyresgästerna mot de extrema hyreshöjningarna som vi såg i till exempel Madrid, säger Martin Grander. Olle Bergvall Inlägget Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen DESCRIPTION: Bostadskrisen i Europa har seglat allt högre upp på den politiska dagordningen. Inlägget Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Runtom i Europa råder bostadskris och frågan seglar allt högre upp på den politiska dagordningen. Martin Grander, docent i Urbana studier vid Malmö universitet, menar att hyresgäströrelsen har vind i seglen. I slutet av september kom nyheten att en spansk 87-årig kvinna, kallad Maricarmen, skulle vräkas från sitt hem i Madrid där hon bott i över 70 år. Hennes hyra hade höjts från 500 euro till 1 650 euro. En summa hon inte hade möjlighet att betala med en pension på 1 350 euro, rapporterar BBC. Nyheten utlöste massiva protester runtom i Spanien. Kvinnan fick förvisso bo kvar och hennes hyra sänktes, men stenen var satt i rullning. Tiotusentals spanjorer demonstrerade i helgen mot vräkningar och skenande bostadskostnader. Snitthyran för en hyresrätt har tredubblats sedan 2016 och bostadspriserna har ökat med över 12 procent det senaste året. Medan européer i snitt lägger 18 procent av sin inkomst på bostadskostnader lägger en fjärdedel av spanjorerna 40 procent av sin inkomst på det, enligt den spanska regeringen. I Sverige är siffran omkring 10 procent. Den spanska regeringen försökte stävja protesterna genom att lägga fram ett bostadspaket där bland annat stopp för vräkningar av utsatta personer ingick. Men det röstades på måndagen ned av högerpartierna. Premiärminister Pedro Sánchez utlyste därför nyval som ska hållas den 29 november. Expropriera hyresrätter Det är inte bara i Spanien som bostadskrisen är en brännande fråga. Inom EU har bostadspriserna ökat med i snitt 53 procent mellan 2010 och 2024, enligt Eurostat. Samtidigt har hyrorna ökat med i snitt 25 procent under samma period. I Estland har hyrorna ökat med 208 procent och i Irland och Ungarna med mer än 100 procent, rapporterar The Guardian. Och på flera håll märks motreaktioner. Martin Grander, docent i Urbana studier vid Malmö universitet, menar att det var längesedan bostadsfrågan seglade så högt upp på den politiska dagordningen. – I Köpenhamn föll borgmästaren i valet 2025 och bostadsfrågan sågs då som en central förklaring. När man frågade väljare i Nederländerna under valrörelsen förra året om viktigaste frågan hamnade bostadsfrågan väldigt högt, och socialliberala D66 fick i uppdrag att bilda regering efter en kampanj som till stor del fokuserade på bostadsbristen. I Berlin blev vänsterpartiet Die Linke det största partiet i delstatsvalet i september. Hyrorna i Berlin har stigit med nära 70 procent det senaste decenniet och Die Linke vill få stopp på höjningarna genom att expropriera en stor andel av det privatägda hyresbeståndet i staden. Ett unikt förslag, menar Martin Grander. – Utifrån ett svenskt perspektiv är det ganska svårsmält och orealistiskt, men det är upp till de enskilda länderna vad man kan göra rent juridiskt. Jag har svårt att se att en expropriering kommer att hända i Berlin, men jag tycker att det visar på att det finns en stor oro över tillgången på bostäder. En oro som har växt i takt med att städer som tidigare varit hyggligt prisrimliga inte längre är det, säger han. EU agerar Även på EU-nivå har man reagerat mot den ansträngda bostadssituationen bland medlemsländerna. Kommissionen har tagit fram reformen Affordable Housing Act där man bland annat vill reglera korttidsuthyrningar, till exempel genom Airbnb. – Den frågan är väldigt relevant i städer i södra Europa. Där är det vanligt att privatpersoner äger och hyr ut flera lägenheter, och när korttidsuthyrning av dessa ökar så minskar tillgängligheten för andra grupper. I Sverige kommer just den frågan inte att kunna påverka läget så mycket just nu, i och med att vi har ett system med bostadsrätt som den huvudsakliga ägandet av bostäder i flerfamiljshus och ett annat hyressättningssystem på den hyrda marknaden, säger Martin Grander. En annan del i reformen handlar om statsstödsreglerna. Tidigare har offentligt ägda eller kontrollerade bostadsbolag kunnat få statsstöd för så kallad social housing, där bostäderna är öronmärkta för låginkomsthushåll. Men nu öppnas möjligheterna för statsstöd upp även om man inkluderar hushåll med medelinkomst. – Hela den diskussionen är jätteintressant och vi ser även i Sverige allt fler som inte kan få bostad via sociala skyddsnät eller klarar sig på den reguljära marknaden. Att även de här mellangrupperna kan innefattas i vad EU nu kallar ”affordable housing” kan påverka bostadssituationen i många länder, säger Martin Grander. Bruksvärdessystemet skyddar Men samtidigt som Nederländerna tar emot reformen öppna armar och talar om hur så kallade essential workers, som poliser, lärare och undersköterskor, ska kunna ha råd att bo och arbeta i städerna, finns inget vidare intresse i Sverige från varken branschen eller politiken, påpekar Martin Grander. Det har delvis att göra med att den så kallade generella bostadspolitiken, att alla, oavsett inkomst, ska kunna klara sig på den ordinarie bostadsmarknaden, är så djupt rotad i samhället, förklarar han. Men det finns också en oro i branschen för att statsstöd – oavsett vem det riktar sig till – snedvrider konkurrensen på bostadsmarknaden. Trots den generella bostadspolitiken, är bostadssituationen tuff för väldigt många. Varför ser vi inte samma mobilisering och motrörelse här som i andra EU-länder? – Det blir ibland protester, mot till exempel internationella fastighetsinvesterare eller mot hyreshöjande renoveringar. Men de är ofta lokala och inte jämförelsevis särskilt högljudda. Att vi inte ser så stor mobilisering som i andra länder beror till stor del på att vårt hyressättningssystem – bruksvärdessystemet – skyddar hyresgästerna mot de extrema hyreshöjningarna som vi såg i till exempel Madrid, säger Martin Grander. Olle Bergvall Inlägget Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen DESCRIPTION: Bostadskrisen i Europa har seglat allt högre upp på den politiska dagordningen. Inlägget Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Runtom i Europa råder bostadskris och frågan seglar allt högre upp på den politiska dagordningen. Men i Sverige där många har det tufft på bostadsmarknaden ser vi inte samma mobilisering. – Bruksvärdessystemet skyddar hyresgästerna mot de extrema hyreshöjningarna som vi såg i till exempel Madrid, säger bostadsforskaren Martin Grander. I slutet av september kom nyheten att en spansk 87-årig kvinna, kallad Maricarmen, skulle vräkas från sitt hem i Madrid där hon bott i över 70 år. Hennes hyra hade höjts från 500 euro till 1 650 euro. En summa hon inte hade möjlighet att betala med en pension på 1 350 euro, rapporterar BBC. Nyheten utlöste massiva protester runtom i Spanien. Kvinnan fick förvisso bo kvar och hennes hyra sänktes, men stenen var satt i rullning. Tiotusentals spanjorer demonstrerade i helgen mot vräkningar och skenande bostadskostnader. Snitthyran för en hyresrätt har tredubblats sedan 2016 och bostadspriserna har ökat med över 12 procent det senaste året. Medan européer i snitt lägger 18 procent av sin inkomst på bostadskostnader lägger en fjärdedel av spanjorerna 40 procent av sin inkomst på det, enligt den spanska regeringen. I Sverige är siffran omkring 10 procent. Den spanska regeringen försökte stävja protesterna genom att lägga fram ett bostadspaket där bland annat stopp för vräkningar av utsatta personer ingick. Men det röstades på måndagen ned av högerpartierna. Premiärminister Pedro Sánchez utlyste därför nyval som ska hållas den 29 november. Expropriera hyresrätter Det är inte bara i Spanien som bostadskrisen är en brännande fråga. Inom EU har bostadspriserna ökat med i snitt 53 procent mellan 2010 och 2024, enligt Eurostat. Samtidigt har hyrorna ökat med i snitt 25 procent under samma period. I Estland har hyrorna ökat med 208 procent och i Irland och Ungarna med mer än 100 procent, rapporterar The Guardian. Och på flera håll märks motreaktioner. Martin Grander, docent i Urbana studier vid Malmö universitet, menar att det var längesedan bostadsfrågan seglade så högt upp på den politiska dagordningen. – I Köpenhamn föll borgmästaren i valet 2025 och bostadsfrågan sågs då som en central förklaring. När man frågade väljare i Nederländerna under valrörelsen förra året om viktigaste frågan hamnade bostadsfrågan väldigt högt, och socialliberala D66 fick i uppdrag att bilda regering efter en kampanj som till stor del fokuserade på bostadsbristen. I Berlin blev vänsterpartiet Die Linke det största partiet i delstatsvalet i september. Hyrorna i Berlin har stigit med nära 70 procent det senaste decenniet och Die Linke vill få stopp på höjningarna genom att expropriera en stor andel av det privatägda hyresbeståndet i staden. Ett unikt förslag, menar Martin Grander. – Utifrån ett svenskt perspektiv är det ganska svårsmält och orealistiskt, men det är upp till de enskilda länderna vad man kan göra rent juridiskt. Jag har svårt att se att en expropriering kommer att hända i Berlin, men jag tycker att det visar på att det finns en stor oro över tillgången på bostäder. En oro som har växt i takt med att städer som tidigare varit hyggligt prisrimliga inte längre är det, säger han. EU agerar Även på EU-nivå har man reagerat mot den ansträngda bostadssituationen bland medlemsländerna. Kommissionen har tagit fram reformen Affordable Housing Act där man bland annat vill reglera korttidsuthyrningar, till exempel genom Airbnb. – Den frågan är väldigt relevant i städer i södra Europa. Där är det vanligt att privatpersoner äger och hyr ut flera lägenheter, och när korttidsuthyrning av dessa ökar så minskar tillgängligheten för andra grupper. I Sverige kommer just den frågan inte att kunna påverka läget så mycket just nu. Detta eftersom att vi har ett system med bostadsrätt som den huvudsakliga ägandet av bostäder i flerfamiljshus och ett annat hyressättningssystem på den hyrda marknaden, säger Martin Grander. En annan del i reformen handlar om statsstödsreglerna. Tidigare har offentligt ägda eller kontrollerade bostadsbolag kunnat få statsstöd för så kallad social housing, där bostäderna är öronmärkta för låginkomsthushåll. Men nu öppnas möjligheterna för statsstöd upp även om man inkluderar hushåll med medelinkomst. – Hela den diskussionen är jätteintressant och vi ser även i Sverige allt fler som inte kan få bostad via sociala skyddsnät eller klarar sig på den reguljära marknaden. Att även de här mellangrupperna kan innefattas i vad EU nu kallar ”affordable housing” kan påverka bostadssituationen i många länder, säger Martin Grander. Bruksvärdessystemet skyddar Men samtidigt som Nederländerna tar emot reformen öppna armar och talar om hur så kallade essential workers, som poliser, lärare och undersköterskor, ska kunna ha råd att bo och arbeta i städerna, finns inget vidare intresse i Sverige från varken branschen eller politiken, påpekar Martin Grander. Det har delvis att göra med att den så kallade generella bostadspolitiken, att alla, oavsett inkomst, ska kunna klara sig på den ordinarie bostadsmarknaden, är så djupt rotad i samhället, förklarar han. Men det finns också en oro i branschen för att statsstöd – oavsett vem det riktar sig till – snedvrider konkurrensen på bostadsmarknaden. Trots den generella bostadspolitiken, är bostadssituationen tuff för väldigt många. Varför ser vi inte samma mobilisering och motrörelse här som i andra EU-länder? – Det blir ibland protester, mot till exempel internationella fastighetsinvesterare eller mot hyreshöjande renoveringar. Men de är ofta lokala och inte jämförelsevis särskilt högljudda. Att vi inte ser så stor mobilisering som i andra länder beror till stor del på att vårt hyressättningssystem – bruksvärdessystemet – skyddar hyresgästerna mot de extrema hyreshöjningarna som vi såg i till exempel Madrid, säger Martin Grander. Olle Bergvall Inlägget Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen dök först upp på Dagens Arena.
Bostadskrisen i Europa har seglat allt högre upp på den politiska dagordningen.
Inlägget Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen dök först upp på Dagens Arena.
Runtom i Europa råder bostadskris och frågan seglar allt högre upp på den politiska dagordningen. Martin Grander, docent i Urbana studier vid Malmö universitet, menar att hyresgäströrelsen har vind i seglen.
I slutet av september kom nyheten att en spansk 87-årig kvinna, kallad Maricarmen, skulle vräkas från sitt hem i Madrid där hon bott i över 70 år. Hennes hyra hade höjts från 500 euro till 1 650 euro. En summa hon inte hade möjlighet att betala med en pension på 1 350 euro, rapporterar BBC. Nyheten utlöste massiva protester runtom i Spanien. Kvinnan fick förvisso bo kvar och hennes hyra sänktes, men stenen var satt i rullning.
Tiotusentals spanjorer demonstrerade i helgen mot vräkningar och skenande bostadskostnader. Snitthyran för en hyresrätt har tredubblats sedan 2016 och bostadspriserna har ökat med över 12 procent det senaste året. Medan européer i snitt lägger 18 procent av sin inkomst på bostadskostnader lägger en fjärdedel av spanjorerna 40 procent av sin inkomst på det, enligt den spanska regeringen. I Sverige är siffran omkring 10 procent.
Den spanska regeringen försökte stävja protesterna genom att lägga fram ett bostadspaket där bland annat stopp för vräkningar av utsatta personer ingick. Men det röstades på måndagen ned av högerpartierna. Premiärminister Pedro Sánchez utlyste därför nyval som ska hållas den 29 november.
Det är inte bara i Spanien som bostadskrisen är en brännande fråga. Inom EU har bostadspriserna ökat med i snitt 53 procent mellan 2010 och 2024, enligt Eurostat. Samtidigt har hyrorna ökat med i snitt 25 procent under samma period. I Estland har hyrorna ökat med 208 procent och i Irland och Ungarna med mer än 100 procent, rapporterar The Guardian. Och på flera håll märks motreaktioner. Martin Grander, docent i Urbana studier vid Malmö universitet, menar att det var längesedan bostadsfrågan seglade så högt upp på den politiska dagordningen.
– I Köpenhamn föll borgmästaren i valet 2025 och bostadsfrågan sågs då som en central förklaring. När man frågade väljare i Nederländerna under valrörelsen förra året om viktigaste frågan hamnade bostadsfrågan väldigt högt, och socialliberala D66 fick i uppdrag att bilda regering efter en kampanj som till stor del fokuserade på bostadsbristen.
I Berlin blev vänsterpartiet Die Linke det största partiet i delstatsvalet i september. Hyrorna i Berlin har stigit med nära 70 procent det senaste decenniet och Die Linke vill få stopp på höjningarna genom att expropriera en stor andel av det privatägda hyresbeståndet i staden. Ett unikt förslag, menar Martin Grander.
– Utifrån ett svenskt perspektiv är det ganska svårsmält och orealistiskt, men det är upp till de enskilda länderna vad man kan göra rent juridiskt. Jag har svårt att se att en expropriering kommer att hända i Berlin, men jag tycker att det visar på att det finns en stor oro över tillgången på bostäder. En oro som har växt i takt med att städer som tidigare varit hyggligt prisrimliga inte längre är det, säger han.
Även på EU-nivå har man reagerat mot den ansträngda bostadssituationen bland medlemsländerna. Kommissionen har tagit fram reformen Affordable Housing Act där man bland annat vill reglera korttidsuthyrningar, till exempel genom Airbnb.
– Den frågan är väldigt relevant i städer i södra Europa. Där är det vanligt att privatpersoner äger och hyr ut flera lägenheter, och när korttidsuthyrning av dessa ökar så minskar tillgängligheten för andra grupper. I Sverige kommer just den frågan inte att kunna påverka läget så mycket just nu, i och med att vi har ett system med bostadsrätt som den huvudsakliga ägandet av bostäder i flerfamiljshus och ett annat hyressättningssystem på den hyrda marknaden, säger Martin Grander.
En annan del i reformen handlar om statsstödsreglerna. Tidigare har offentligt ägda eller kontrollerade bostadsbolag kunnat få statsstöd för så kallad social housing, där bostäderna är öronmärkta för låginkomsthushåll. Men nu öppnas möjligheterna för statsstöd upp även om man inkluderar hushåll med medelinkomst.
– Hela den diskussionen är jätteintressant och vi ser även i Sverige allt fler som inte kan få bostad via sociala skyddsnät eller klarar sig på den reguljära marknaden. Att även de här mellangrupperna kan innefattas i vad EU nu kallar ”affordable housing” kan påverka bostadssituationen i många länder, säger Martin Grander.
Men samtidigt som Nederländerna tar emot reformen öppna armar och talar om hur så kallade essential workers, som poliser, lärare och undersköterskor, ska kunna ha råd att bo och arbeta i städerna, finns inget vidare intresse i Sverige från varken branschen eller politiken, påpekar Martin Grander. Det har delvis att göra med att den så kallade generella bostadspolitiken, att alla, oavsett inkomst, ska kunna klara sig på den ordinarie bostadsmarknaden, är så djupt rotad i samhället, förklarar han. Men det finns också en oro i branschen för att statsstöd – oavsett vem det riktar sig till – snedvrider konkurrensen på bostadsmarknaden.
Trots den generella bostadspolitiken, är bostadssituationen tuff för väldigt många. Varför ser vi inte samma mobilisering och motrörelse här som i andra EU-länder?
– Det blir ibland protester, mot till exempel internationella fastighetsinvesterare eller mot hyreshöjande renoveringar. Men de är ofta lokala och inte jämförelsevis särskilt högljudda. Att vi inte ser så stor mobilisering som i andra länder beror till stor del på att vårt hyressättningssystem – bruksvärdessystemet – skyddar hyresgästerna mot de extrema hyreshöjningarna som vi såg i till exempel Madrid, säger Martin Grander.
Olle Bergvall
Inlägget Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen DESCRIPTION: Bostadskrisen i Europa har seglat allt högre upp på den politiska dagordningen. Inlägget Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Runtom i Europa råder bostadskris och frågan seglar allt högre upp på den politiska dagordningen. Men i Sverige där många har det tufft på bostadsmarknaden ser vi inte samma mobilisering. – Bruksvärdessystemet skyddar hyresgästerna mot de extrema hyreshöjningarna som vi såg i till exempel Madrid, säger bostadsforskaren Martin Grander. I slutet av september kom nyheten att en spansk 87-årig kvinna, kallad Maricarmen, skulle vräkas från sitt hem i Madrid där hon bott i över 70 år. Hennes hyra hade höjts från 500 euro till 1 650 euro. En summa hon inte hade möjlighet att betala med en pension på 1 350 euro, rapporterar BBC. Nyheten utlöste massiva protester runtom i Spanien. Kvinnan fick förvisso bo kvar och hennes hyra sänktes, men stenen var satt i rullning. Tiotusentals spanjorer demonstrerade i helgen mot vräkningar och skenande bostadskostnader. Snitthyran för en hyresrätt har tredubblats sedan 2016 och bostadspriserna har ökat med över 12 procent det senaste året. Medan européer i snitt lägger 18 procent av sin inkomst på bostadskostnader lägger en fjärdedel av spanjorerna 40 procent av sin inkomst på det, enligt den spanska regeringen. I Sverige är siffran omkring 10 procent. Den spanska regeringen försökte stävja protesterna genom att lägga fram ett bostadspaket där bland annat stopp för vräkningar av utsatta personer ingick. Men det röstades på måndagen ned av högerpartierna. Premiärminister Pedro Sánchez utlyste därför nyval som ska hållas den 29 november. Expropriera hyresrätter Det är inte bara i Spanien som bostadskrisen är en brännande fråga. Inom EU har bostadspriserna ökat med i snitt 53 procent mellan 2010 och 2024, enligt Eurostat. Samtidigt har hyrorna ökat med i snitt 25 procent under samma period. I Estland har hyrorna ökat med 208 procent och i Irland och Ungern med mer än 100 procent, rapporterar The Guardian. Och på flera håll märks motreaktioner. Martin Grander, docent i Urbana studier vid Malmö universitet, menar att det var längesedan bostadsfrågan seglade så högt upp på den politiska dagordningen. – I Köpenhamn föll borgmästaren i valet 2025 och bostadsfrågan sågs då som en central förklaring. När man frågade väljare i Nederländerna under valrörelsen förra året om viktigaste frågan hamnade bostadsfrågan väldigt högt, och socialliberala D66 fick i uppdrag att bilda regering efter en kampanj som till stor del fokuserade på bostadsbristen. I Berlin blev vänsterpartiet Die Linke det största partiet i delstatsvalet i september. Hyrorna i Berlin har stigit med nära 70 procent det senaste decenniet och Die Linke vill få stopp på höjningarna genom att expropriera en stor andel av det privatägda hyresbeståndet i staden. Ett unikt förslag, menar Martin Grander. – Utifrån ett svenskt perspektiv är det ganska svårsmält och orealistiskt, men det är upp till de enskilda länderna vad man kan göra rent juridiskt. Jag har svårt att se att en expropriering kommer att hända i Berlin, men jag tycker att det visar på att det finns en stor oro över tillgången på bostäder. En oro som har växt i takt med att städer som tidigare varit hyggligt prisrimliga inte längre är det, säger han. EU agerar Även på EU-nivå har man reagerat mot den ansträngda bostadssituationen bland medlemsländerna. Kommissionen har tagit fram reformen Affordable Housing Act där man bland annat vill reglera korttidsuthyrningar, till exempel genom Airbnb. – Den frågan är väldigt relevant i städer i södra Europa. Där är det vanligt att privatpersoner äger och hyr ut flera lägenheter, och när korttidsuthyrning av dessa ökar så minskar tillgängligheten för andra grupper. I Sverige kommer just den frågan inte att kunna påverka läget så mycket just nu. Detta eftersom att vi har ett system med bostadsrätt som det huvudsakliga ägandet av bostäder i flerfamiljshus och ett annat hyressättningssystem på den hyrda marknaden, säger Martin Grander. En annan del i reformen handlar om statsstödsreglerna. Tidigare har offentligt ägda eller kontrollerade bostadsbolag kunnat få statsstöd för så kallad social housing, där bostäderna är öronmärkta för låginkomsthushåll. Men nu öppnas möjligheterna för statsstöd upp även om man inkluderar hushåll med medelinkomst. – Hela den diskussionen är jätteintressant och vi ser även i Sverige allt fler som inte kan få bostad via sociala skyddsnät eller klarar sig på den reguljära marknaden. Att även de här mellangrupperna kan innefattas i vad EU nu kallar ”affordable housing” kan påverka bostadssituationen i många länder, säger Martin Grander. Bruksvärdessystemet skyddar Men samtidigt som Nederländerna tar emot reformen öppna armar och talar om hur så kallade essential workers, som poliser, lärare och undersköterskor, ska kunna ha råd att bo och arbeta i städerna, finns inget vidare intresse i Sverige från varken branschen eller politiken, påpekar Martin Grander. Det har delvis att göra med att den så kallade generella bostadspolitiken, att alla, oavsett inkomst, ska kunna klara sig på den ordinarie bostadsmarknaden, är så djupt rotad i samhället, förklarar han. Men det finns också en oro i branschen för att statsstöd – oavsett vem det riktar sig till – snedvrider konkurrensen på bostadsmarknaden. Trots den generella bostadspolitiken, är bostadssituationen tuff för väldigt många. Varför ser vi inte samma mobilisering och motrörelse här som i andra EU-länder? – Det blir ibland protester, mot till exempel internationella fastighetsinvesterare eller mot hyreshöjande renoveringar. Men de är ofta lokala och inte jämförelsevis särskilt högljudda. Att vi inte ser så stor mobilisering som i andra länder beror till stor del på att vårt hyressättningssystem – bruksvärdessystemet – skyddar hyresgästerna mot de extrema hyreshöjningarna som vi såg i till exempel Madrid, säger Martin Grander. Olle Bergvall Inlägget Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen DESCRIPTION: Bostadskrisen i Europa har seglat allt högre upp på den politiska dagordningen. Inlägget Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Runtom i Europa råder bostadskris och frågan seglar allt högre upp på den politiska dagordningen. Men i Sverige där många har det tufft på bostadsmarknaden ser vi inte samma mobilisering. – Bruksvärdessystemet skyddar hyresgästerna mot de extrema hyreshöjningarna som vi såg i till exempel Madrid, säger bostadsforskaren Martin Grander. I slutet av september kom nyheten att en spansk 87-årig kvinna, kallad Maricarmen, skulle vräkas från sitt hem i Madrid där hon bott i över 70 år. Hennes hyra hade höjts från 500 euro till 1 650 euro. En summa hon inte hade möjlighet att betala med en pension på 1 350 euro, rapporterar BBC. Nyheten utlöste massiva protester runtom i Spanien. Kvinnan fick förvisso bo kvar och hennes hyra sänktes, men stenen var satt i rullning. Tiotusentals spanjorer demonstrerade i helgen mot vräkningar och skenande bostadskostnader. Snitthyran för en hyresrätt har tredubblats sedan 2016 och bostadspriserna har ökat med över 12 procent det senaste året. Medan européer i snitt lägger 18 procent av sin inkomst på bostadskostnader lägger en fjärdedel av spanjorerna 40 procent av sin inkomst på det, enligt den spanska regeringen. Bland svenskarna lägger omkring 10 procent så mycket av sin inkomst på boendet. Den spanska regeringen försökte stävja protesterna genom att lägga fram ett bostadspaket där bland annat stopp för vräkningar av utsatta personer ingick. Men det röstades på måndagen ned av högerpartierna. Premiärminister Pedro Sánchez utlyste därför nyval som ska hållas den 29 november. Expropriera hyresrätter Det är inte bara i Spanien som bostadskrisen är en brännande fråga. Inom EU har bostadspriserna ökat med i snitt 53 procent mellan 2010 och 2024, enligt Eurostat. Samtidigt har hyrorna ökat med i snitt 25 procent under samma period. I Estland har hyrorna ökat med 208 procent och i Irland och Ungern med mer än 100 procent, rapporterar The Guardian. Och på flera håll märks motreaktioner. Martin Grander, docent i Urbana studier vid Malmö universitet, menar att det var längesedan bostadsfrågan seglade så högt upp på den politiska dagordningen. – I Köpenhamn föll borgmästaren i valet 2025 och bostadsfrågan sågs då som en central förklaring. När man frågade väljare i Nederländerna under valrörelsen förra året om viktigaste frågan hamnade bostadsfrågan väldigt högt, och socialliberala D66 fick i uppdrag att bilda regering efter en kampanj som till stor del fokuserade på bostadsbristen. I Berlin blev vänsterpartiet Die Linke det största partiet i delstatsvalet i september. Hyrorna i Berlin har stigit med nära 70 procent det senaste decenniet och Die Linke vill få stopp på höjningarna genom att expropriera en stor andel av det privatägda hyresbeståndet i staden. Ett unikt förslag, menar Martin Grander. – Utifrån ett svenskt perspektiv är det ganska svårsmält och orealistiskt, men det är upp till de enskilda länderna vad man kan göra rent juridiskt. Jag har svårt att se att en expropriering kommer att hända i Berlin, men jag tycker att det visar på att det finns en stor oro över tillgången på bostäder. En oro som har växt i takt med att städer som tidigare varit hyggligt prisrimliga inte längre är det, säger han. EU agerar Även på EU-nivå har man reagerat mot den ansträngda bostadssituationen bland medlemsländerna. Kommissionen har tagit fram reformen Affordable Housing Act där man bland annat vill reglera korttidsuthyrningar, till exempel genom Airbnb. – Den frågan är väldigt relevant i städer i södra Europa. Där är det vanligt att privatpersoner äger och hyr ut flera lägenheter, och när korttidsuthyrning av dessa ökar så minskar tillgängligheten för andra grupper. I Sverige kommer just den frågan inte att kunna påverka läget så mycket just nu. Detta eftersom att vi har ett system med bostadsrätt som det huvudsakliga ägandet av bostäder i flerfamiljshus och ett annat hyressättningssystem på den hyrda marknaden, säger Martin Grander. En annan del i reformen handlar om statsstödsreglerna. Tidigare har offentligt ägda eller kontrollerade bostadsbolag kunnat få statsstöd för så kallad social housing, där bostäderna är öronmärkta för låginkomsthushåll. Men nu öppnas möjligheterna för statsstöd upp även om man inkluderar hushåll med medelinkomst. – Hela den diskussionen är jätteintressant och vi ser även i Sverige allt fler som inte kan få bostad via sociala skyddsnät eller klarar sig på den reguljära marknaden. Att även de här mellangrupperna kan innefattas i vad EU nu kallar ”affordable housing” kan påverka bostadssituationen i många länder, säger Martin Grander. Bruksvärdessystemet skyddar Men samtidigt som Nederländerna tar emot reformen öppna armar och talar om hur så kallade essential workers, som poliser, lärare och undersköterskor, ska kunna ha råd att bo och arbeta i städerna, finns inget vidare intresse i Sverige från varken branschen eller politiken, påpekar Martin Grander. Det har delvis att göra med att den så kallade generella bostadspolitiken, att alla, oavsett inkomst, ska kunna klara sig på den ordinarie bostadsmarknaden, är så djupt rotad i samhället, förklarar han. Men det finns också en oro i branschen för att statsstöd – oavsett vem det riktar sig till – snedvrider konkurrensen på bostadsmarknaden. Trots den generella bostadspolitiken, är bostadssituationen tuff för väldigt många. Varför ser vi inte samma mobilisering och motrörelse här som i andra EU-länder? – Det blir ibland protester, mot till exempel internationella fastighetsinvesterare eller mot hyreshöjande renoveringar. Men de är ofta lokala och inte jämförelsevis särskilt högljudda. Att vi inte ser så stor mobilisering som i andra länder beror till stor del på att vårt hyressättningssystem – bruksvärdessystemet – skyddar hyresgästerna mot de extrema hyreshöjningarna som vi såg i till exempel Madrid, säger Martin Grander. Olle Bergvall Inlägget Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen DESCRIPTION: Bostadskrisen i Europa har seglat allt högre upp på den politiska dagordningen. Inlägget Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Runtom i Europa råder bostadskris och frågan seglar allt högre upp på den politiska dagordningen. Men i Sverige där många har det tufft på bostadsmarknaden ser vi inte samma mobilisering. – Bruksvärdessystemet skyddar hyresgästerna mot de extrema hyreshöjningarna som vi såg i till exempel Madrid, säger bostadsforskaren Martin Grander. I slutet av september kom nyheten att en spansk 87-årig kvinna, kallad Maricarmen, skulle vräkas från sitt hem i Madrid där hon bott i över 70 år. Hennes hyra hade höjts från 500 euro till 1 650 euro. En summa hon inte hade möjlighet att betala med en pension på 1 350 euro, rapporterar BBC. Nyheten utlöste massiva protester runtom i Spanien. Kvinnan fick förvisso bo kvar och hennes hyra sänktes, men stenen var satt i rullning. Tiotusentals spanjorer demonstrerade i helgen mot vräkningar och skenande bostadskostnader. Snitthyran för en hyresrätt har tredubblats sedan 2016 och bostadspriserna har ökat med över 12 procent det senaste året. Medan européer i snitt lägger 18 procent av sin inkomst på bostadskostnader lägger en fjärdedel av spanjorerna 40 procent av sin inkomst på det, enligt den spanska regeringen. I Sverige är siffran omkring 10 procent. Den spanska regeringen försökte stävja protesterna genom att lägga fram ett bostadspaket där bland annat stopp för vräkningar av utsatta personer ingick. Men det röstades på måndagen ned av högerpartierna. Premiärminister Pedro Sánchez utlyste därför nyval som ska hållas den 29 november. Expropriera hyresrätter Det är inte bara i Spanien som bostadskrisen är en brännande fråga. Inom EU har bostadspriserna ökat med i snitt 53 procent mellan 2010 och 2024, enligt Eurostat. Samtidigt har hyrorna ökat med i snitt 25 procent under samma period. I Estland har hyrorna ökat med 208 procent och i Irland och Ungarna med mer än 100 procent, rapporterar The Guardian. Och på flera håll märks motreaktioner. Martin Grander, docent i Urbana studier vid Malmö universitet, menar att det var längesedan bostadsfrågan seglade så högt upp på den politiska dagordningen. – I Köpenhamn föll borgmästaren i valet 2025 och bostadsfrågan sågs då som en central förklaring. När man frågade väljare i Nederländerna under valrörelsen förra året om viktigaste frågan hamnade bostadsfrågan väldigt högt, och socialliberala D66 fick i uppdrag att bilda regering efter en kampanj som till stor del fokuserade på bostadsbristen. I Berlin blev vänsterpartiet Die Linke det största partiet i delstatsvalet i september. Hyrorna i Berlin har stigit med nära 70 procent det senaste decenniet och Die Linke vill få stopp på höjningarna genom att expropriera en stor andel av det privatägda hyresbeståndet i staden. Ett unikt förslag, menar Martin Grander. – Utifrån ett svenskt perspektiv är det ganska svårsmält och orealistiskt, men det är upp till de enskilda länderna vad man kan göra rent juridiskt. Jag har svårt att se att en expropriering kommer att hända i Berlin, men jag tycker att det visar på att det finns en stor oro över tillgången på bostäder. En oro som har växt i takt med att städer som tidigare varit hyggligt prisrimliga inte längre är det, säger han. EU agerar Även på EU-nivå har man reagerat mot den ansträngda bostadssituationen bland medlemsländerna. Kommissionen har tagit fram reformen Affordable Housing Act där man bland annat vill reglera korttidsuthyrningar, till exempel genom Airbnb. – Den frågan är väldigt relevant i städer i södra Europa. Där är det vanligt att privatpersoner äger och hyr ut flera lägenheter, och när korttidsuthyrning av dessa ökar så minskar tillgängligheten för andra grupper. I Sverige kommer just den frågan inte att kunna påverka läget så mycket just nu. Detta eftersom att vi har ett system med bostadsrätt som den huvudsakliga ägandet av bostäder i flerfamiljshus och ett annat hyressättningssystem på den hyrda marknaden, säger Martin Grander. En annan del i reformen handlar om statsstödsreglerna. Tidigare har offentligt ägda eller kontrollerade bostadsbolag kunnat få statsstöd för så kallad social housing, där bostäderna är öronmärkta för låginkomsthushåll. Men nu öppnas möjligheterna för statsstöd upp även om man inkluderar hushåll med medelinkomst. – Hela den diskussionen är jätteintressant och vi ser även i Sverige allt fler som inte kan få bostad via sociala skyddsnät eller klarar sig på den reguljära marknaden. Att även de här mellangrupperna kan innefattas i vad EU nu kallar ”affordable housing” kan påverka bostadssituationen i många länder, säger Martin Grander. Bruksvärdessystemet skyddar Men samtidigt som Nederländerna tar emot reformen öppna armar och talar om hur så kallade essential workers, som poliser, lärare och undersköterskor, ska kunna ha råd att bo och arbeta i städerna, finns inget vidare intresse i Sverige från varken branschen eller politiken, påpekar Martin Grander. Det har delvis att göra med att den så kallade generella bostadspolitiken, att alla, oavsett inkomst, ska kunna klara sig på den ordinarie bostadsmarknaden, är så djupt rotad i samhället, förklarar han. Men det finns också en oro i branschen för att statsstöd – oavsett vem det riktar sig till – snedvrider konkurrensen på bostadsmarknaden. Trots den generella bostadspolitiken, är bostadssituationen tuff för väldigt många. Varför ser vi inte samma mobilisering och motrörelse här som i andra EU-länder? – Det blir ibland protester, mot till exempel internationella fastighetsinvesterare eller mot hyreshöjande renoveringar. Men de är ofta lokala och inte jämförelsevis särskilt högljudda. Att vi inte ser så stor mobilisering som i andra länder beror till stor del på att vårt hyressättningssystem – bruksvärdessystemet – skyddar hyresgästerna mot de extrema hyreshöjningarna som vi såg i till exempel Madrid, säger Martin Grander. Olle Bergvall Inlägget Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen DESCRIPTION: Bostadskrisen i Europa har seglat allt högre upp på den politiska dagordningen. Inlägget Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Runtom i Europa råder bostadskris och frågan seglar allt högre upp på den politiska dagordningen. Men i Sverige där många har det tufft på bostadsmarknaden ser vi inte samma mobilisering. – Bruksvärdessystemet skyddar hyresgästerna mot de extrema hyreshöjningarna som vi såg i till exempel Madrid, säger bostadsforskaren Martin Grander. I slutet av september kom nyheten att en spansk 87-årig kvinna, kallad Maricarmen, skulle vräkas från sitt hem i Madrid där hon bott i över 70 år. Hennes hyra hade höjts från 500 euro till 1 650 euro. En summa hon inte hade möjlighet att betala med en pension på 1 350 euro, rapporterar BBC. Nyheten utlöste massiva protester runtom i Spanien. Kvinnan fick förvisso bo kvar och hennes hyra sänktes, men stenen var satt i rullning. Tiotusentals spanjorer demonstrerade i helgen mot vräkningar och skenande bostadskostnader. Snitthyran för en hyresrätt har tredubblats sedan 2016 och bostadspriserna har ökat med över 12 procent det senaste året. Medan européer i snitt lägger 18 procent av sin inkomst på bostadskostnader lägger en fjärdedel av spanjorerna 40 procent av sin inkomst på det, enligt den spanska regeringen. I Sverige är siffran omkring 10 procent. Den spanska regeringen försökte stävja protesterna genom att lägga fram ett bostadspaket där bland annat stopp för vräkningar av utsatta personer ingick. Men det röstades på måndagen ned av högerpartierna. Premiärminister Pedro Sánchez utlyste därför nyval som ska hållas den 29 november. Expropriera hyresrätter Det är inte bara i Spanien som bostadskrisen är en brännande fråga. Inom EU har bostadspriserna ökat med i snitt 53 procent mellan 2010 och 2024, enligt Eurostat. Samtidigt har hyrorna ökat med i snitt 25 procent under samma period. I Estland har hyrorna ökat med 208 procent och i Irland och Ungern med mer än 100 procent, rapporterar The Guardian. Och på flera håll märks motreaktioner. Martin Grander, docent i Urbana studier vid Malmö universitet, menar att det var längesedan bostadsfrågan seglade så högt upp på den politiska dagordningen. – I Köpenhamn föll borgmästaren i valet 2025 och bostadsfrågan sågs då som en central förklaring. När man frågade väljare i Nederländerna under valrörelsen förra året om viktigaste frågan hamnade bostadsfrågan väldigt högt, och socialliberala D66 fick i uppdrag att bilda regering efter en kampanj som till stor del fokuserade på bostadsbristen. I Berlin blev vänsterpartiet Die Linke det största partiet i delstatsvalet i september. Hyrorna i Berlin har stigit med nära 70 procent det senaste decenniet och Die Linke vill få stopp på höjningarna genom att expropriera en stor andel av det privatägda hyresbeståndet i staden. Ett unikt förslag, menar Martin Grander. – Utifrån ett svenskt perspektiv är det ganska svårsmält och orealistiskt, men det är upp till de enskilda länderna vad man kan göra rent juridiskt. Jag har svårt att se att en expropriering kommer att hända i Berlin, men jag tycker att det visar på att det finns en stor oro över tillgången på bostäder. En oro som har växt i takt med att städer som tidigare varit hyggligt prisrimliga inte längre är det, säger han. EU agerar Även på EU-nivå har man reagerat mot den ansträngda bostadssituationen bland medlemsländerna. Kommissionen har tagit fram reformen Affordable Housing Act där man bland annat vill reglera korttidsuthyrningar, till exempel genom Airbnb. – Den frågan är väldigt relevant i städer i södra Europa. Där är det vanligt att privatpersoner äger och hyr ut flera lägenheter, och när korttidsuthyrning av dessa ökar så minskar tillgängligheten för andra grupper. I Sverige kommer just den frågan inte att kunna påverka läget så mycket just nu. Detta eftersom att vi har ett system med bostadsrätt som det huvudsakliga ägandet av bostäder i flerfamiljshus och ett annat hyressättningssystem på den hyrda marknaden, säger Martin Grander. En annan del i reformen handlar om statsstödsreglerna. Tidigare har offentligt ägda eller kontrollerade bostadsbolag kunnat få statsstöd för så kallad social housing, där bostäderna är öronmärkta för låginkomsthushåll. Men nu öppnas möjligheterna för statsstöd upp även om man inkluderar hushåll med medelinkomst. – Hela den diskussionen är jätteintressant och vi ser även i Sverige allt fler som inte kan få bostad via sociala skyddsnät eller klarar sig på den reguljära marknaden. Att även de här mellangrupperna kan innefattas i vad EU nu kallar ”affordable housing” kan påverka bostadssituationen i många länder, säger Martin Grander. Bruksvärdessystemet skyddar Men samtidigt som Nederländerna tar emot reformen öppna armar och talar om hur så kallade essential workers, som poliser, lärare och undersköterskor, ska kunna ha råd att bo och arbeta i städerna, finns inget vidare intresse i Sverige från varken branschen eller politiken, påpekar Martin Grander. Det har delvis att göra med att den så kallade generella bostadspolitiken, att alla, oavsett inkomst, ska kunna klara sig på den ordinarie bostadsmarknaden, är så djupt rotad i samhället, förklarar han. Men det finns också en oro i branschen för att statsstöd – oavsett vem det riktar sig till – snedvrider konkurrensen på bostadsmarknaden. Trots den generella bostadspolitiken, är bostadssituationen tuff för väldigt många. Varför ser vi inte samma mobilisering och motrörelse här som i andra EU-länder? – Det blir ibland protester, mot till exempel internationella fastighetsinvesterare eller mot hyreshöjande renoveringar. Men de är ofta lokala och inte jämförelsevis särskilt högljudda. Att vi inte ser så stor mobilisering som i andra länder beror till stor del på att vårt hyressättningssystem – bruksvärdessystemet – skyddar hyresgästerna mot de extrema hyreshöjningarna som vi såg i till exempel Madrid, säger Martin Grander. Olle Bergvall Inlägget Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen DESCRIPTION: Bostadskrisen i Europa har seglat allt högre upp på den politiska dagordningen. Inlägget Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Runtom i Europa råder bostadskris och frågan seglar allt högre upp på den politiska dagordningen. Martin Grander, docent i Urbana studier vid Malmö universitet, menar att hyresgäströrelsen har vind i seglen. I slutet av september kom nyheten att en spansk 87-årig kvinna, kallad Maricarmen, skulle vräkas från sitt hem i Madrid där hon bott i över 70 år. Hennes hyra hade höjts från 500 euro till 1 650 euro. En summa hon inte hade möjlighet att betala med en pension på 1 350 euro, rapporterar BBC. Nyheten utlöste massiva protester runtom i Spanien. Kvinnan fick förvisso bo kvar och hennes hyra sänktes, men stenen var satt i rullning. Tiotusentals spanjorer demonstrerade i helgen mot vräkningar och skenande bostadskostnader. Snitthyran för en hyresrätt har tredubblats sedan 2016 och bostadspriserna har ökat med över 12 procent det senaste året. Medan européer i snitt lägger 18 procent av sin inkomst på bostadskostnader lägger en fjärdedel av spanjorerna 40 procent av sin inkomst på det, enligt den spanska regeringen. I Sverige är siffran omkring 10 procent. Den spanska regeringen försökte stävja protesterna genom att lägga fram ett bostadspaket där bland annat stopp för vräkningar av utsatta personer ingick. Men det röstades på måndagen ned av högerpartierna. Premiärminister Pedro Sánchez utlyste därför nyval som ska hållas den 29 november. Expropriera hyresrätter Det är inte bara i Spanien som bostadskrisen är en brännande fråga. Inom EU har bostadspriserna ökat med i snitt 53 procent mellan 2010 och 2024, enligt Eurostat. Samtidigt har hyrorna ökat med i snitt 25 procent under samma period. I Estland har hyrorna ökat med 208 procent och i Irland och Ungarna med mer än 100 procent, rapporterar The Guardian. Och på flera håll märks motreaktioner. Martin Grander, docent i Urbana studier vid Malmö universitet, menar att det var längesedan bostadsfrågan seglade så högt upp på den politiska dagordningen. – I Köpenhamn föll borgmästaren i valet 2025 och bostadsfrågan sågs då som en central förklaring. När man frågade väljare i Nederländerna under valrörelsen förra året om viktigaste frågan hamnade bostadsfrågan väldigt högt, och socialliberala D66 fick i uppdrag att bilda regering efter en kampanj som till stor del fokuserade på bostadsbristen. I Berlin blev vänsterpartiet Die Linke det största partiet i delstatsvalet i september. Hyrorna i Berlin har stigit med nära 70 procent det senaste decenniet och Die Linke vill få stopp på höjningarna genom att expropriera en stor andel av det privatägda hyresbeståndet i staden. Ett unikt förslag, menar Martin Grander. – Utifrån ett svenskt perspektiv är det ganska svårsmält och orealistiskt, men det är upp till de enskilda länderna vad man kan göra rent juridiskt. Jag har svårt att se att en expropriering kommer att hända i Berlin, men jag tycker att det visar på att det finns en stor oro över tillgången på bostäder. En oro som har växt i takt med att städer som tidigare varit hyggligt prisrimliga inte längre är det, säger han. EU agerar Även på EU-nivå har man reagerat mot den ansträngda bostadssituationen bland medlemsländerna. Kommissionen har tagit fram reformen Affordable Housing Act där man bland annat vill reglera korttidsuthyrningar, till exempel genom Airbnb. – Den frågan är väldigt relevant i städer i södra Europa. Där är det vanligt att privatpersoner äger och hyr ut flera lägenheter, och när korttidsuthyrning av dessa ökar så minskar tillgängligheten för andra grupper. I Sverige kommer just den frågan inte att kunna påverka läget så mycket just nu, i och med att vi har ett system med bostadsrätt som den huvudsakliga ägandet av bostäder i flerfamiljshus och ett annat hyressättningssystem på den hyrda marknaden, säger Martin Grander. En annan del i reformen handlar om statsstödsreglerna. Tidigare har offentligt ägda eller kontrollerade bostadsbolag kunnat få statsstöd för så kallad social housing, där bostäderna är öronmärkta för låginkomsthushåll. Men nu öppnas möjligheterna för statsstöd upp även om man inkluderar hushåll med medelinkomst. – Hela den diskussionen är jätteintressant och vi ser även i Sverige allt fler som inte kan få bostad via sociala skyddsnät eller klarar sig på den reguljära marknaden. Att även de här mellangrupperna kan innefattas i vad EU nu kallar ”affordable housing” kan påverka bostadssituationen i många länder, säger Martin Grander. Bruksvärdessystemet skyddar Men samtidigt som Nederländerna tar emot reformen öppna armar och talar om hur så kallade essential workers, som poliser, lärare och undersköterskor, ska kunna ha råd att bo och arbeta i städerna, finns inget vidare intresse i Sverige från varken branschen eller politiken, påpekar Martin Grander. Det har delvis att göra med att den så kallade generella bostadspolitiken, att alla, oavsett inkomst, ska kunna klara sig på den ordinarie bostadsmarknaden, är så djupt rotad i samhället, förklarar han. Men det finns också en oro i branschen för att statsstöd – oavsett vem det riktar sig till – snedvrider konkurrensen på bostadsmarknaden. Trots den generella bostadspolitiken, är bostadssituationen tuff för väldigt många. Varför ser vi inte samma mobilisering och motrörelse här som i andra EU-länder? – Det blir ibland protester, mot till exempel internationella fastighetsinvesterare eller mot hyreshöjande renoveringar. Men de är ofta lokala och inte jämförelsevis särskilt högljudda. Att vi inte ser så stor mobilisering som i andra länder beror till stor del på att vårt hyressättningssystem – bruksvärdessystemet – skyddar hyresgästerna mot de extrema hyreshöjningarna som vi såg i till exempel Madrid, säger Martin Grander. Olle Bergvall Inlägget Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen DESCRIPTION: Bostadskrisen i Europa har seglat allt högre upp på den politiska dagordningen. Inlägget Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Runtom i Europa råder bostadskris och frågan seglar allt högre upp på den politiska dagordningen. Men i Sverige där många har det tufft på bostadsmarknaden ser vi inte samma mobilisering. – Bruksvärdessystemet skyddar hyresgästerna mot de extrema hyreshöjningarna som vi såg i till exempel Madrid, säger bostadsforskaren Martin Grander. I slutet av september kom nyheten att en spansk 87-årig kvinna, kallad Maricarmen, skulle vräkas från sitt hem i Madrid där hon bott i över 70 år. Hennes hyra hade höjts från 500 euro till 1 650 euro. En summa hon inte hade möjlighet att betala med en pension på 1 350 euro, rapporterar BBC. Nyheten utlöste massiva protester runtom i Spanien. Kvinnan fick förvisso bo kvar och hennes hyra sänktes, men stenen var satt i rullning. Tiotusentals spanjorer demonstrerade i helgen mot vräkningar och skenande bostadskostnader. Snitthyran för en hyresrätt har tredubblats sedan 2016 och bostadspriserna har ökat med över 12 procent det senaste året. Medan européer i snitt lägger 18 procent av sin inkomst på bostadskostnader lägger en fjärdedel av spanjorerna 40 procent av sin inkomst på det, enligt den spanska regeringen. I Sverige är siffran omkring 10 procent. Den spanska regeringen försökte stävja protesterna genom att lägga fram ett bostadspaket där bland annat stopp för vräkningar av utsatta personer ingick. Men det röstades på måndagen ned av högerpartierna. Premiärminister Pedro Sánchez utlyste därför nyval som ska hållas den 29 november. Expropriera hyresrätter Det är inte bara i Spanien som bostadskrisen är en brännande fråga. Inom EU har bostadspriserna ökat med i snitt 53 procent mellan 2010 och 2024, enligt Eurostat. Samtidigt har hyrorna ökat med i snitt 25 procent under samma period. I Estland har hyrorna ökat med 208 procent och i Irland och Ungarna med mer än 100 procent, rapporterar The Guardian. Och på flera håll märks motreaktioner. Martin Grander, docent i Urbana studier vid Malmö universitet, menar att det var längesedan bostadsfrågan seglade så högt upp på den politiska dagordningen. – I Köpenhamn föll borgmästaren i valet 2025 och bostadsfrågan sågs då som en central förklaring. När man frågade väljare i Nederländerna under valrörelsen förra året om viktigaste frågan hamnade bostadsfrågan väldigt högt, och socialliberala D66 fick i uppdrag att bilda regering efter en kampanj som till stor del fokuserade på bostadsbristen. I Berlin blev vänsterpartiet Die Linke det största partiet i delstatsvalet i september. Hyrorna i Berlin har stigit med nära 70 procent det senaste decenniet och Die Linke vill få stopp på höjningarna genom att expropriera en stor andel av det privatägda hyresbeståndet i staden. Ett unikt förslag, menar Martin Grander. – Utifrån ett svenskt perspektiv är det ganska svårsmält och orealistiskt, men det är upp till de enskilda länderna vad man kan göra rent juridiskt. Jag har svårt att se att en expropriering kommer att hända i Berlin, men jag tycker att det visar på att det finns en stor oro över tillgången på bostäder. En oro som har växt i takt med att städer som tidigare varit hyggligt prisrimliga inte längre är det, säger han. EU agerar Även på EU-nivå har man reagerat mot den ansträngda bostadssituationen bland medlemsländerna. Kommissionen har tagit fram reformen Affordable Housing Act där man bland annat vill reglera korttidsuthyrningar, till exempel genom Airbnb. – Den frågan är väldigt relevant i städer i södra Europa. Där är det vanligt att privatpersoner äger och hyr ut flera lägenheter, och när korttidsuthyrning av dessa ökar så minskar tillgängligheten för andra grupper. I Sverige kommer just den frågan inte att kunna påverka läget så mycket just nu. Detta eftersom att vi har ett system med bostadsrätt som den huvudsakliga ägandet av bostäder i flerfamiljshus och ett annat hyressättningssystem på den hyrda marknaden, säger Martin Grander. En annan del i reformen handlar om statsstödsreglerna. Tidigare har offentligt ägda eller kontrollerade bostadsbolag kunnat få statsstöd för så kallad social housing, där bostäderna är öronmärkta för låginkomsthushåll. Men nu öppnas möjligheterna för statsstöd upp även om man inkluderar hushåll med medelinkomst. – Hela den diskussionen är jätteintressant och vi ser även i Sverige allt fler som inte kan få bostad via sociala skyddsnät eller klarar sig på den reguljära marknaden. Att även de här mellangrupperna kan innefattas i vad EU nu kallar ”affordable housing” kan påverka bostadssituationen i många länder, säger Martin Grander. Bruksvärdessystemet skyddar Men samtidigt som Nederländerna tar emot reformen öppna armar och talar om hur så kallade essential workers, som poliser, lärare och undersköterskor, ska kunna ha råd att bo och arbeta i städerna, finns inget vidare intresse i Sverige från varken branschen eller politiken, påpekar Martin Grander. Det har delvis att göra med att den så kallade generella bostadspolitiken, att alla, oavsett inkomst, ska kunna klara sig på den ordinarie bostadsmarknaden, är så djupt rotad i samhället, förklarar han. Men det finns också en oro i branschen för att statsstöd – oavsett vem det riktar sig till – snedvrider konkurrensen på bostadsmarknaden. Trots den generella bostadspolitiken, är bostadssituationen tuff för väldigt många. Varför ser vi inte samma mobilisering och motrörelse här som i andra EU-länder? – Det blir ibland protester, mot till exempel internationella fastighetsinvesterare eller mot hyreshöjande renoveringar. Men de är ofta lokala och inte jämförelsevis särskilt högljudda. Att vi inte ser så stor mobilisering som i andra länder beror till stor del på att vårt hyressättningssystem – bruksvärdessystemet – skyddar hyresgästerna mot de extrema hyreshöjningarna som vi såg i till exempel Madrid, säger Martin Grander. Olle Bergvall Inlägget Hyresgäströrelsen i Europa har vind i seglen dök först upp på Dagens Arena.
Antikvariatet Rönnells i Stockholm har de senaste åren anordnat ett antal evenemang till stöd för Palestina. Nu bryter Carina Rydberg med Rönnells till följd av evenemangen. Hon kritiserar bland annat att författaren K. Svensson har releasefest på bokhandeln den 7 oktober. – Jag försöker inte spela dum eller så, men jag fattar inte riktigt vad kritiken är, säger K. Svensson.
Antikvariatet Rönnells i Stockholm har de senaste åren anordnat ett antal evenemang till stöd för Palestina. Nu bryter Carina Rydberg med Rönnells till följd av evenemangen. Hon kritiserar bland annat att författaren K. Svensson har releasefest på bokhandeln den 7 oktober. – Jag försöker inte spela dum eller så, men jag fattar inte riktigt vad kritiken är, säger K. Svensson.
är årets stipendiat hos Stiftelsen Fritt Näringsliv.
Årets stiftelsestipendium från Stiftelsen Fritt Näringsliv tilldelas Peter Wennblad, biträdande chef på Svenska Dagbladets ledarredaktion.
”Min stora skräck har länge varit att skriva en bok. Eftersom man ska utmana sina rädslor tänkte jag göra det ändå, och stipendiet innebär att jag kan skriva boken under fantastiskt förmånliga former. Vad den ska handla om får jag återkomma till, men det finns lite olika spår. Jag skulle till exempel gärna gå till botten med hela historien kring det misstänkta valfusket i Järva”, säger Peter Wennblad i ett pressmeddelande.
Stipendiet instiftades 2024, och den första stipendiaten var Lisa dos Santos, kammaråklagare i Stockholm som arbetar med gängrelaterad brottslighet. 2025 gick stipendiet till Amanda Hurst och Sakine Madon, som opinionsbildat i skolfrågan respektive frågan om hedersförtryck.
Stipendiaten utses av Stiftelsen Fritt Näringslivs styrelse.
The clip supposedly shows the two animals sharing a unique interaction, set in a rainy, realistic-looking village.
The clip supposedly shows the two animals sharing a unique interaction, set in a rainy, realistic-looking village.
Labbkött och industriell djurhållning får stå tillbaka för småskalighet och djurvälfärd. Dagens ETC:s Mat & Dryck-redaktör Ann-Helen Meyer von Bremen listar nyheter från krogen till åkrarna.
Labbkött och industriell djurhållning får stå tillbaka för småskalighet och djurvälfärd. Dagens ETC:s Mat & Dryck-redaktör Ann-Helen Meyer von Bremen listar nyheter från krogen till åkrarna.
Armémuseum på Östermalm i Stockholm stänger efter besked från Statens fastighetsverk om kraftigt höjd hyra. Det uppger Magasin K. ”Den här horribla situationen är politikernas fel” skriver Anna Troberg, förbundsordförande för DIK, till TT.
Armémuseum på Östermalm i Stockholm stänger efter besked från Statens fastighetsverk om kraftigt höjd hyra. Det uppger Magasin K. ”Den här horribla situationen är politikernas fel” skriver Anna Troberg, förbundsordförande för DIK, till TT.