Full text
And if not, who was the president talking about?
En mer redaktionell vy: AI-analyser först som bakgrundsläsning, därefter kategorins artiklar presenterade som i en nyhetsöversikt med versionshistorik kvar.
And if not, who was the president talking about?
And if not, who was the president talking about?
The secretary of defense described the initiative as "an effort led by America's best minds to study the future of warfare."
The secretary of defense described the initiative as "an effort led by America's best minds to study the future of warfare."
An independent journalist claimed a spike in the purchase of Slovenian domain names indicated collusion.
An independent journalist claimed a spike in the purchase of Slovenian domain names indicated collusion.
Justitieminister Gunnar Strömmer kommenterar nu att det blivit fel i översättningen i regeringens brev till Turkiet. ”Det är mycket beklagligt och ska inte kunna hända”, säger Strömmer.
På torsdagen framkom att den svenska regeringen vintern 2026 gjort ett fel i översättningen av brevet där justitieminister Gunnar Strömmer svarade på Turkiets begäran om rättshjälp i fallet Joakim Medin.
– Jag förstår inte hur det är möjligt när det rör sig om så allvarliga saker, sa Joakim Medin till Journalisten på torsdagen.
Nu bekräftar regeringen att det blivit fel i översättningen. I ett skriftligt uttalande till Journalisten säger justitieministern att han beklagar om det påverkat rättsprocessen i Turkiet och gått ut över Joakim Medin personligen.
Här är Gunnar Strömmers kommentar:
”Att få hem Joakim Medin till Sverige hade högsta prioritet för regeringen. Tack vare målmedvetet och intensivt arbete från regeringens och andra aktörers sida kunde Joakim Medin glädjande nog återförenas med sin familj våren 2025.
Under hösten 2025 skickade Turkiet en ansökan om rättslig hjälp till Sverige. Ansökan handlade om att en svensk domstol skulle hålla ett förhör med Joakim Medin. I januari i år beslutade regeringen att avslå ansökan eftersom det skulle strida mot svenska allmänna rättsprinciper att bidra till en rättslig process som kan inskränka yttrandefriheten och en fri och obunden journalistik. Beslutet var helt i linje med regeringens praxis på området.
Originalbeslutet skickades till Turkiet tillsammans med en översättning till turkiska. Översättningen är gjord enligt Regeringskansliets vanliga rutiner, och av en auktoriserad översättare på ett företag som är upphandlat av Regeringskansliet.
Idag har jag fått information om att översättningen innehåller felaktigheter. Det är mycket beklagligt och ska inte kunna hända. Alla som berörs av sådana här beslut måste kunna lita på att översättningar blir korrekta. Det gäller särskilt beslut som direkt eller indirekt rör enskilda människor och deras rättigheter. Jag beklagar om det här har påverkat rättsprocessen i Turkiet, och gått ut över Joakim Medin personligen.
Justitiedepartementet ser nu till att en ny och korrekt översättning omedelbart kommer att tas fram och skickas till Justitiedepartementet i Turkiet. Justitiedepartementet har även informerat Joakim Medin om detta.
Samtidigt har regeringens beslut och allt som sagts i regeringens kommunikation i ärendet varit entydigt. Nämligen att detta ärende handlar om en begäran om rättslig hjälp, inte om utlämning. Och att skälet för regeringens beslut är att det skulle strida mot svenska allmänna rättsprinciper att ge en sådan hjälp i det här fallet.”
Hon kallas Socialdemokraternas chefsideolog, har varit talskrivare åt både Olof Palme och Ingvar Carlsson och format partiprogrammen under tre decennier. Nu går Anne-Marie Lindgren, 83, ut med hård kritik mot Vänsterpartiets ”benhårda krav” i regeringsfrågan. – En relationsexpert hade nog sagt att det är ingen smart idé att försöka tvinga någon att ändra sig.
Hon kallas Socialdemokraternas chefsideolog, har varit talskrivare åt både Olof Palme och Ingvar Carlsson och format partiprogrammen under tre decennier. Nu går Anne-Marie Lindgren, 83, ut med hård kritik mot Vänsterpartiets ”benhårda krav” i regeringsfrågan. – En relationsexpert hade nog sagt att det är ingen smart idé att försöka tvinga någon att ändra sig.
En felöversättning från Sverige kan ligga bakom att Joakim Medins rättegång skjuts upp igen. Justitieminister Gunnar Strömmer (M) bekräftar för Dagens ETC att man gjort ett misstag och beklagar det som inträffat. – Alla som berörs av sådana här beslut måste kunna lita på översättningar blir korrekta, säger Gunnar Strömmer.
En felöversättning från Sverige kan ligga bakom att Joakim Medins rättegång skjuts upp igen. Justitieminister Gunnar Strömmer (M) bekräftar för Dagens ETC att man gjort ett misstag och beklagar det som inträffat. – Alla som berörs av sådana här beslut måste kunna lita på översättningar blir korrekta, säger Gunnar Strömmer.
While the Trump administration has banned some Canadian imports, the rock musicians haven't made the list.
While the Trump administration has banned some Canadian imports, the rock musicians haven't made the list.
Juristen Agnes Tillberg vill ta över Miljöpartiets ungdomsförbund. Mindre flummig rättspolitik är ett av hennes löften. – Seriösare och skarpare politik, säger hon.
Juristen Agnes Tillberg vill ta över Miljöpartiets ungdomsförbund. Mindre flummig rättspolitik är ett av hennes löften. – Seriösare och skarpare politik, säger hon.
Filmen viker inte från att vända och vrida på svåra ämnen.
Inlägget Välspelat och känslomässigt gripande familjedrama dök först upp på Dagens Arena.
Filmen viker inte från att ta upp svåra ämnen och vända och vrida på dem. Det tycker Jon Andersson som sett rumänsk-norska Guldplamsvinnaren ”Fjord”, med svensk biopremiär i helgen.
Rumänske Mihai har tillsammans med sin norska fru Lisbeth uppfostrat sina barn i Rumänien. Men när Mihais föräldrar dör bestämmer sig paret för att flytta till Norge för att komma närmare Lisbeths familj, som precis som Mihai och Lisbeth är djupt religiösa. Från början är allt frid och fröjd. Familjen blir vänner med grannfamiljen som består av skolans rektor Mats, hustrun Mia och dottern Rakel. Men när paret anklagas för att ha misshandlat sina barn ställs allt på ända och barnen placeras i fosterhem.
Från början verkar det ganska enkelt. Det känns självklart att barnen omhändertas. Inte minst efter att vi i biopubliken blivit vittne till familjens tuffa bestraffningssystem, som bland annat resulterar i att de två äldsta syskonen förbjuds att gå på Rakels födelsedagskalas. Men ju längre filmen går desto mer komplicerat blir det. Är det verkligen rätt av samhället att separera barnen från sina föräldrar? Inte minst eftersom barnen verkar vilja komma tillbaka hem och bevisen för att de verkligen blivit misshandlade inte är entydiga.
Sebastian Stan och Renate Reinsve är mycket bra i rollerna som Mihai och Lisbet. Foto: TriArt Film
”Fjord”, som vann Guldpalmen i Cannes i våras, är ett både välspelat och känslomässigt gripande familjedrama. Regissören och manusförfattaren Cristian Mungiu, mest känd för abortdramat ”4 månader, 3 veckor och 2 dagar” (2007) , har än en gång visat att han är en mästare på att levandegöra de dilemman vi människor ställs inför. Det är en film med mycket hjärta som inte viker från att ta sig an svåra ämnen och vända och vrida på dem.
Sebastian Stan och Renate Reinsve är mycket bra i rollerna som Mihai och Lisbet. Men de är inte ensamma. Hela skådespelarensemblen är lysande. Något som bidrar till filmens realism och intensitet.
Filmen är inspirerad av riktiga händelser och Mungiu har sagt att han ser filmen som en reflektion kring den ökade polariseringen i samhället. Det är också en kommentar kring att även i ett välvilligt demokratiskt samhälle som Norge kan staten ibland trampa fel. Om det nu är vad som sker? En av de stora styrkorna med filmen är nämligen att den inte tar ställning. Det är upp till oss i publiken att dra våra egna slutsatser.
Jon Andersson
Inlägget Välspelat och känslomässigt gripande familjedrama dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Välspelat och känslomässigt gripande familjedrama DESCRIPTION: Filmen viker inte från att vända och vrida på svåra ämnen. Inlägget Välspelat och känslomässigt gripande familjedrama dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Fjord Filmen viker inte från att ta upp svåra ämnen och vända och vrida på dem. Det tycker Jon Andersson som sett rumänsk-norska Guldplamsvinnaren “Fjord”, med svensk biopremiär i helgen. Rumänske Mihai har tillsammans med sin norska fru Lisbeth uppfostrat sina barn i Rumänien. Men när Mihais föräldrar dör bestämmer sig paret för att flytta till Norge för att komma närmare Lisbeths familj, som precis som Mihai och Lisbeth är djupt religiösa. Från början är allt frid och fröjd. Familjen blir vänner med grannfamiljen som består av skolans rektor Mats, hustrun Mia och dottern Rakel. Men när paret anklagas för att ha misshandlat sina barn ställs allt på ända och barnen placeras i fosterhem. Verkar enkelt Från början verkar det ganska enkelt. Det känns självklart att barnen omhändertas. Inte minst efter att vi i biopubliken blivit vittne till familjens tuffa bestraffningssystem, som bland annat resulterar i att de två äldsta syskonen förbjuds att gå Rakels födelsedagskalas. Men ju längre filmen går desto mer komplicerat blir det. Är det verkligen rätt av samhället att separera barnen från sina föräldrar? Inte minst eftersom barnen verkar vilja komma tillbaka hem och bevisen för att de verkligen blivit misshandlade inte är entydiga. Sebastian Stan och Renate Reinsve är mycket bra i rollerna som Mihai och Lisbet. Foto: TriArt Film “Fjord”, som vann Guldpalmen i Cannes i våras, är ett både välspelat och känslomässigt gripande familjedrama. Regissören och manusförfattaren Cristian Mungiu, mest känd för abortdramat “4 månader, 3 veckor och 2 dagar” (2007) , har än en gång visat att han är en mästare på att levandegöra de dilemman vi människor ställs inför. Det är en film med mycket hjärta som inte viker från att ta sig an svåra ämnen och vända och vrida på dem. Sebastian Stan och Renate Reinsve är mycket bra i rollerna som Mihai och Lisbet. Men de är inte ensamma. Hela skådespelarensemblen är lysande. Något som bidrar till filmens realism och intensitet. Filmen är inspirerad av riktiga händelser och Mungiu har sagt att han ser filmen som en reflektion kring den ökade polariseringen i samhället. Det är också en kommentar kring att även i ett välvilligt demokratiskt samhälle som Norge kan staten ibland trampa fel. Om det nu är vad som sker? En av de stora styrkorna med filmen är nämligen att den inte tar ställning. Det är upp till oss i publiken att dra våra egna slutsatser. Jon Andersson Inlägget Välspelat och känslomässigt gripande familjedrama dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Välspelat och känslomässigt gripande familjedrama DESCRIPTION: Filmen viker inte från att vända och vrida på svåra ämnen. Inlägget Välspelat och känslomässigt gripande familjedrama dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Fjord Filmen viker inte från att ta upp svåra ämnen och vända och vrida på dem. Det tycker Jon Andersson som sett rumänsk-norska Guldplamsvinnaren ”Fjord”, med svensk biopremiär i helgen. Rumänske Mihai har tillsammans med sin norska fru Lisbeth uppfostrat sina barn i Rumänien. Men när Mihais föräldrar dör bestämmer sig paret för att flytta till Norge för att komma närmare Lisbeths familj, som precis som Mihai och Lisbeth är djupt religiösa. Från början är allt frid och fröjd. Familjen blir vänner med grannfamiljen som består av skolans rektor Mats, hustrun Mia och dottern Rakel. Men när paret anklagas för att ha misshandlat sina barn ställs allt på ända och barnen placeras i fosterhem. Verkar enkelt Från början verkar det ganska enkelt. Det känns självklart att barnen omhändertas. Inte minst efter att vi i biopubliken blivit vittne till familjens tuffa bestraffningssystem, som bland annat resulterar i att de två äldsta syskonen förbjuds att gå på Rakels födelsedagskalas. Men ju längre filmen går desto mer komplicerat blir det. Är det verkligen rätt av samhället att separera barnen från sina föräldrar? Inte minst eftersom barnen verkar vilja komma tillbaka hem och bevisen för att de verkligen blivit misshandlade inte är entydiga. Sebastian Stan och Renate Reinsve är mycket bra i rollerna som Mihai och Lisbet. Foto: TriArt Film ”Fjord”, som vann Guldpalmen i Cannes i våras, är ett både välspelat och känslomässigt gripande familjedrama. Regissören och manusförfattaren Cristian Mungiu, mest känd för abortdramat ”4 månader, 3 veckor och 2 dagar” (2007) , har än en gång visat att han är en mästare på att levandegöra de dilemman vi människor ställs inför. Det är en film med mycket hjärta som inte viker från att ta sig an svåra ämnen och vända och vrida på dem. Sebastian Stan och Renate Reinsve är mycket bra i rollerna som Mihai och Lisbet. Men de är inte ensamma. Hela skådespelarensemblen är lysande. Något som bidrar till filmens realism och intensitet. Filmen är inspirerad av riktiga händelser och Mungiu har sagt att han ser filmen som en reflektion kring den ökade polariseringen i samhället. Det är också en kommentar kring att även i ett välvilligt demokratiskt samhälle som Norge kan staten ibland trampa fel. Om det nu är vad som sker? En av de stora styrkorna med filmen är nämligen att den inte tar ställning. Det är upp till oss i publiken att dra våra egna slutsatser. Jon Andersson Inlägget Välspelat och känslomässigt gripande familjedrama dök först upp på Dagens Arena.
Filmen viker inte från att vända och vrida på svåra ämnen.
Inlägget Välspelat och känslomässigt gripande familjedrama dök först upp på Dagens Arena.
Filmen viker inte från att ta upp svåra ämnen och vända och vrida på dem. Det tycker Jon Andersson som sett rumänsk-norska Guldplamsvinnaren “Fjord”, med svensk biopremiär i helgen.
Rumänske Mihai har tillsammans med sin norska fru Lisbeth uppfostrat sina barn i Rumänien. Men när Mihais föräldrar dör bestämmer sig paret för att flytta till Norge för att komma närmare Lisbeths familj, som precis som Mihai och Lisbeth är djupt religiösa. Från början är allt frid och fröjd. Familjen blir vänner med grannfamiljen som består av skolans rektor Mats, hustrun Mia och dottern Rakel. Men när paret anklagas för att ha misshandlat sina barn ställs allt på ända och barnen placeras i fosterhem.
Från början verkar det ganska enkelt. Det känns självklart att barnen omhändertas. Inte minst efter att vi i biopubliken blivit vittne till familjens tuffa bestraffningssystem, som bland annat resulterar i att de två äldsta syskonen förbjuds att gå Rakels födelsedagskalas. Men ju längre filmen går desto mer komplicerat blir det. Är det verkligen rätt av samhället att separera barnen från sina föräldrar? Inte minst eftersom barnen verkar vilja komma tillbaka hem och bevisen för att de verkligen blivit misshandlade inte är entydiga.
Sebastian Stan och Renate Reinsve är mycket bra i rollerna som Mihai och Lisbet. Foto: TriArt Film
“Fjord”, som vann Guldpalmen i Cannes i våras, är ett både välspelat och känslomässigt gripande familjedrama. Regissören och manusförfattaren Cristian Mungiu, mest känd för abortdramat “4 månader, 3 veckor och 2 dagar” (2007) , har än en gång visat att han är en mästare på att levandegöra de dilemman vi människor ställs inför. Det är en film med mycket hjärta som inte viker från att ta sig an svåra ämnen och vända och vrida på dem.
Sebastian Stan och Renate Reinsve är mycket bra i rollerna som Mihai och Lisbet. Men de är inte ensamma. Hela skådespelarensemblen är lysande. Något som bidrar till filmens realism och intensitet.
Filmen är inspirerad av riktiga händelser och Mungiu har sagt att han ser filmen som en reflektion kring den ökade polariseringen i samhället. Det är också en kommentar kring att även i ett välvilligt demokratiskt samhälle som Norge kan staten ibland trampa fel. Om det nu är vad som sker? En av de stora styrkorna med filmen är nämligen att den inte tar ställning. Det är upp till oss i publiken att dra våra egna slutsatser.
Jon Andersson
Inlägget Välspelat och känslomässigt gripande familjedrama dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Välspelat och känslomässigt gripande familjedrama DESCRIPTION: Filmen viker inte från att vända och vrida på svåra ämnen. Inlägget Välspelat och känslomässigt gripande familjedrama dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Fjord Filmen viker inte från att ta upp svåra ämnen och vända och vrida på dem. Det tycker Jon Andersson som sett rumänsk-norska Guldplamsvinnaren “Fjord”, med svensk biopremiär i helgen. Rumänske Mihai har tillsammans med sin norska fru Lisbeth uppfostrat sina barn i Rumänien. Men när Mihais föräldrar dör bestämmer sig paret för att flytta till Norge för att komma närmare Lisbeths familj, som precis som Mihai och Lisbeth är djupt religiösa. Från början är allt frid och fröjd. Familjen blir vänner med grannfamiljen som består av skolans rektor Mats, hustrun Mia och dottern Rakel. Men när paret anklagas för att ha misshandlat sina barn ställs allt på ända och barnen placeras i fosterhem. Verkar enkelt Från början verkar det ganska enkelt. Det känns självklart att barnen omhändertas. Inte minst efter att vi i biopubliken blivit vittne till familjens tuffa bestraffningssystem, som bland annat resulterar i att de två äldsta syskonen förbjuds att gå Rakels födelsedagskalas. Men ju längre filmen går desto mer komplicerat blir det. Är det verkligen rätt av samhället att separera barnen från sina föräldrar? Inte minst eftersom barnen verkar vilja komma tillbaka hem och bevisen för att de verkligen blivit misshandlade inte är entydiga. Sebastian Stan och Renate Reinsve är mycket bra i rollerna som Mihai och Lisbet. Foto: TriArt Film “Fjord”, som vann Guldpalmen i Cannes i våras, är ett både välspelat och känslomässigt gripande familjedrama. Regissören och manusförfattaren Cristian Mungiu, mest känd för abortdramat “4 månader, 3 veckor och 2 dagar” (2007) , har än en gång visat att han är en mästare på att levandegöra de dilemman vi människor ställs inför. Det är en film med mycket hjärta som inte viker från att ta sig an svåra ämnen och vända och vrida på dem. Sebastian Stan och Renate Reinsve är mycket bra i rollerna som Mihai och Lisbet. Men de är inte ensamma. Hela skådespelarensemblen är lysande. Något som bidrar till filmens realism och intensitet. Filmen är inspirerad av riktiga händelser och Mungiu har sagt att han ser filmen som en reflektion kring den ökade polariseringen i samhället. Det är också en kommentar kring att även i ett välvilligt demokratiskt samhälle som Norge kan staten ibland trampa fel. Om det nu är vad som sker? En av de stora styrkorna med filmen är nämligen att den inte tar ställning. Det är upp till oss i publiken att dra våra egna slutsatser. Jon Andersson Inlägget Välspelat och känslomässigt gripande familjedrama dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Välspelat och känslomässigt gripande familjedrama DESCRIPTION: Filmen viker inte från att vända och vrida på svåra ämnen. Inlägget Välspelat och känslomässigt gripande familjedrama dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Fjord Filmen viker inte från att ta upp svåra ämnen och vända och vrida på dem. Det tycker Jon Andersson som sett rumänsk-norska Guldplamsvinnaren ”Fjord”, med svensk biopremiär i helgen. Rumänske Mihai har tillsammans med sin norska fru Lisbeth uppfostrat sina barn i Rumänien. Men när Mihais föräldrar dör bestämmer sig paret för att flytta till Norge för att komma närmare Lisbeths familj, som precis som Mihai och Lisbeth är djupt religiösa. Från början är allt frid och fröjd. Familjen blir vänner med grannfamiljen som består av skolans rektor Mats, hustrun Mia och dottern Rakel. Men när paret anklagas för att ha misshandlat sina barn ställs allt på ända och barnen placeras i fosterhem. Verkar enkelt Från början verkar det ganska enkelt. Det känns självklart att barnen omhändertas. Inte minst efter att vi i biopubliken blivit vittne till familjens tuffa bestraffningssystem, som bland annat resulterar i att de två äldsta syskonen förbjuds att gå på Rakels födelsedagskalas. Men ju längre filmen går desto mer komplicerat blir det. Är det verkligen rätt av samhället att separera barnen från sina föräldrar? Inte minst eftersom barnen verkar vilja komma tillbaka hem och bevisen för att de verkligen blivit misshandlade inte är entydiga. Sebastian Stan och Renate Reinsve är mycket bra i rollerna som Mihai och Lisbet. Foto: TriArt Film ”Fjord”, som vann Guldpalmen i Cannes i våras, är ett både välspelat och känslomässigt gripande familjedrama. Regissören och manusförfattaren Cristian Mungiu, mest känd för abortdramat ”4 månader, 3 veckor och 2 dagar” (2007) , har än en gång visat att han är en mästare på att levandegöra de dilemman vi människor ställs inför. Det är en film med mycket hjärta som inte viker från att ta sig an svåra ämnen och vända och vrida på dem. Sebastian Stan och Renate Reinsve är mycket bra i rollerna som Mihai och Lisbet. Men de är inte ensamma. Hela skådespelarensemblen är lysande. Något som bidrar till filmens realism och intensitet. Filmen är inspirerad av riktiga händelser och Mungiu har sagt att han ser filmen som en reflektion kring den ökade polariseringen i samhället. Det är också en kommentar kring att även i ett välvilligt demokratiskt samhälle som Norge kan staten ibland trampa fel. Om det nu är vad som sker? En av de stora styrkorna med filmen är nämligen att den inte tar ställning. Det är upp till oss i publiken att dra våra egna slutsatser. Jon Andersson Inlägget Välspelat och känslomässigt gripande familjedrama dök först upp på Dagens Arena.