Att finansiella flöden hemlighålls mellan länder är en stor säkerhetsrisk. Det möjliggör för högerextrema miljardärer att påverka demokratin i Europa och för Ryssland att kringgå sanktioner. För Ukrainas skull behöver Sverige sluta obstruera FN:s försök att reglera globala bolagsskatter, skriver Simon Vinge, chefsekonom på SSR.
Vi hör ofta att Ukrainas sak är vår. Det verkar dock, förutom i retoriken, bara genomsyra ett politiskt område: det militära. Att beredskapen för det övriga samhället som välfärd och demokratiska institutioner bara får en tummetott för att rustas upp är vi kanske vana vid.
Det stora gapande såret i politiken gentemot Putins Ryssland och hans högerextrema kompisar är däremot det kanske allra viktigaste: pengarna.
Som många vet pågår ett omfattande arbete i FN att reglera de internationella bolagsskatterna. Bakgrunden är att de idag i princip är helt oreglerade: bolag kan etablera sig lite där de känner för och på så vis spela ut stater mot varandra.
Hur flöden, vinster och skatter ser ut vet vi i princip ingenting om på grund av en värld av skatteparadis med obefintlig insyn. Vi ser hur skalföretag och brevlådeföretag håller ägandeförhållandena hemliga, dolda för demokratiska ögon.
Spelar oligarker i händerna
Dagens system med en stor finansiell undre värld undanhåller inte bara enorma resurser – det spelar även Putin och hans vänner rakt i händerna. För det första tillåter det en massiv finansiering av de krafter som hotar demokratin i hela Europa. Pengar från amerikanska tech-oligarker flödar mot högerextrema krafter i Europa.
Ett av många exempel är Elon Musk som har gett pengar direkt till Nigel Farages populistexperiment Reform i Storbritannien och tecknat mångmiljardupphandlingar med Giorgia Melonis Italien där täta kontakter länge odlats med fascistvurmarna i Italiens bröder.
Samme tech-oligark har utnämnt Frankrikes Marine Le Pen till ”landets sista hopp” – och ivrigt hejat på tyska Alternativ för Tysklands, AfD:s, valframgångar på sin egen plattform X, före detta Twitter. Ett medium som trots glansdagarna bakom sig når hundratals miljoner ögon och fortsatt påverkar debatten även här i Sverige.
Har även pengar flödat till de tyska nynazisterna, i strid mot landets fortfarande strikta valfinansieringslagar? Det korta svaret är att vi inte har någon aning.
6,9 miljarder dollar slussades från Ryssland
För det andra så är det inte bara sponsringen av de högerextrema attackerna mot demokratier som döljs i dagens system, det är dessutom själva sanktionerna mot Ryssland som kan rundas. Ett av Europas och USA:s viktigaste vapen mot diktaturen har länge varit strikta och ambitiösa sanktioner mot landets industrier för att hindra pengar från att användas utanför det egna landet.
Trots detta kunde tidningen Financial Times så sent som förra veckan rapportera om en incident där 6,9 miljarder dollar kunnat slussas ut ur landet, via konton hos några av världens största banker som Citigroup, Deutsche Bank och JP Morgan.
Vårt oreglerade finansiella system gör att sanktionerna läcker som ett såll, och det finns ingen demokratisk institution som kan granska vad de pengarna sedan går till.
Kort sagt behövs en seriös reglering av de globala kapitalflödena, som under generationer bara symboliskt underkastats tandlösa regler. Rika länder som Sverige har kanske trott att det som var bra för företagen var bra för landet, men nu har vi sett några av konsekvenserna. Dagens system står i vägen för såväl ett stopp för Rysslands krig som för en återuppbyggnad av ett demokratiskt Ukraina när kriget tar slut.
Om Sverige tar detta på allvar, om Ukrainas sak verkligen är vår, då måste Sverige omedelbart upphöra med att obstruera FN-processen för att reglera globala bolagsskatter.
Simon Vinge, chefsekonom Akademikerförbundet SSR
Inlägget Reglera kapitalet – för Ukrainas skull dök först upp på Dagens Arena.